EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 7.3.2025
COM(2025) 97 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
En färdplan för kvinnors rättigheter
INLEDNING
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och ett grundläggande värde som fastställs i EU-lagstiftningen ända sedan Romfördraget 1957. Europeiska unionen försvarar med stolthet detta grundläggande värde och har passerat många milstolpar i fråga om kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen. EU har några av världens mest jämställda samhällen och fungerar som ett globalt riktmärke för jämlikhet och inkludering.
Under de årtionden som det europeiska projektet pågått har jämställdhetsarbetet blivit till en hörnsten i EU:s sociala och ekonomiska politik, bland annat med åtgärder mot ojämlikhet på arbetsmarknaden och när det gäller social trygghet, tillgång till varor och tjänster och på löneområdet. Samtidigt har EU verkat för bättre balans mellan arbete och privatliv och lika representation för kvinnor i företagsledningar och inom entreprenörskap och forskning samt arbetat för att bekämpa våld mot kvinnor. EU har tagit viktiga steg för att stärka omsorgsekonomin och därigenom främjat kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, genom att stödja barns tillgång till kvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg och genom bättre tillgång till kvalitativ och överkomlig långtidsvård.
EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025, med visionen att skapa en jämställdhetsunion där alla kvinnor och flickor, män och pojkar kan utvecklas, vara ledare och slippa våld, har gett resultat genom en rad viktiga politiska åtgärder. Kommissionen har genom arbetsgruppen för jämställdhet intensifierat sina ansträngningar för att integrera jämställdhetsaspekter i alla politikområden.
Samtidigt har EU utnyttjat sitt globala inflytande för att verka för kvinnors rättigheter och säkerställa att jämställdhetsfrågor utgör en självklar del av den globala utvecklingsagendan och blivit en viktig kraft i det globala arbetet för jämställdhet och engagemanget för att främja inkluderande jämställda samhällen i hela världen. I linje med sina internationella åtaganden har EU konsekvent arbetat för genomförandet av målen för hållbar utveckling, i synnerhet mål 5 som handlar om att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor.
I jämställdhetsindex för 2024
hade EU 71 poäng av 100, vilket var en förbättring med 7,9 poäng sedan 2010. Det här visar att åtgärder har betydelse och att EU gör små men stadiga framsteg mot ett jämställt samhälle.
Kommissionens nya mandatperiod och de politiska prioriteringar som ordförande Ursula von der Leyen angav i sina politiska riktlinjer för 2024−2029
, erbjuder ett tillfälle att åter bekräfta EU:s värden, engagemang och kontinuitet när det gäller att stärka kvinnors rättigheter. Jämställdhet och tillvaratagande av kvinnors rättigheter säkerställer och bidrar till social rättvisa, starka demokratier, robusta och konkurrenskraftiga ekonomier och säkerhet för alla. Det handlar om hela befolkningens potential och gynnar hela samhället.
Oroande trender som hotar kvinnors rättigheter kan iakttas i hela världen, där befintlig jämställdhetslagstiftning ifrågasätts och den politiska debatten alltför ofta präglas av sexism och könsstereotyper.
Det finns därför ett akut behov av att upprepa, bekräfta och stärka engagemanget för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Den förklaring som bifogas detta meddelande bekräftar kommissionens fasta vilja att göra ytterligare framsteg på det här området. Där fastställs de principer och mål för kvinnors rättigheter som kommer att vägleda framtida strategier och åtgärder, i synnerhet jämställdhetsstrategin för perioden efter 2025. Förklaringen syftar till att styra den jämställdhetspolitiska agendan framåt på längre sikt, så att den fungerar som en vägledande politisk ram för EU:s arbete för ökad jämställdhet i alla delar av samhället och ekonomin.
Kommissionen uppmanar andra europeiska institutioner, i synnerhet Europaparlamentet och rådet, samt medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, civilsamhällets organisationer och andra berörda parter, att ansluta sig till detta åtagande. Berörda parter uppmanas att arbeta tillsammans för att utforma åtgärder som läggs fram på lämplig nivå, t.ex. EU-nivå eller nationell nivå, för att förverkliga de principer och syften som anges i färdplanen.
Pekingdeklarationen och Pekingplattformen fyller 30 år i år, vilket ger EU ett tillfälle att åter bekräfta sitt stöd till denna viktiga ram. EU har länge förbundit sig till jämställdhet mellan kvinnor och män, som är ett grundläggande EU-värde och själva kärnan i det europeiska sättet att leva.
JÄMSTÄLLDHET: EN FÖRUTSÄTTNING FÖR KONKURRENSKRAFT, DEMOKRATI OCH SOCIAL RÄTVISA
Själva grunden för ett starkt EU och för konkurrenskraft, demokrati och social rättvisa är människorna i EU, och kvinnor utgör halva befolkningen. En förutsättning för EU:s tillväxt och stabilitet är att vi erkänner och utnyttjar potentialen hos alla kvinnor som arbetstagare, entreprenörer och ledare. Om man stärker kvinnors ställning så att de kan delta fullt ut i arbetsliv och beslutsprocesser så kan det fungera som en katalysator för ekonomisk tillväxt, sporra till innovation och förbättra livskvaliteten för hela befolkningen.
Prognoser visar att ökad jämställdhet skulle kunna öka EU:s BNP per capita med 6,1–9 6 procentenheter fram till 2050 – vilket är en enastående ökning på mellan 1,95 och 3,15 biljoner euro. Stärkta rättigheter för kvinnor är alltså inte bara en moralisk nödvändighet utan en strategisk investering i EU:s ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft.
När kvinnor kan delta på ett fullständigt, jämlikt och meningsfullt sätt och är företrädda och innehar ledande positioner främjar det också mer stabila och resilienta demokratier. Demokratier som stärker kvinnors rättigheter beaktar fler olika perspektiv och erfarenheter i beslutsprocesserna, vilket ger mer heltäckande politiska strategier som är anpassade till hela befolkningens behov. I företagsvärlden ger jämställdhet konkurrensfördelar, och företag där kvinnor innehar ledande positioner får högre vinster och presterar bättre på aktiemarknaden.
Jämställdhetsarbete kan bidra till att åtgärda akuta utmaningar, såsom arbetskraftsbrist, den demografiska omställningen, ojämlikhet och fattigdom, klimatförändring, hybridhot och säkerhetsproblem. Det bidrar därmed till en friskare och mer välmående framtid samtidigt som de gör våra samhällen rättvisare och mer demokratiska, stabila, friska och präglade av sammanhållning. Det gör också våra ekonomier mer innovativa och konkurrenskraftiga på den globala arenas.
Slutsatserna i 2024 års rapport om jämställdhet i EU är dock entydiga: trots många framsteg i jämställdhetsarbetet och det gradvisa stärkandet av EU:s politiska ramar på området, kvarstår betydande utmaningar när det gäller våld, hälsa, tid, pengar, arbete, utbildning och kunskap, makt och institutionella mekanismer, vilket jämställdhetsindexet också visar. Utan stärkta åtgärder skulle det ta ytterligare 60 år att uppnå full jämställdhet i EU.
En av tre kvinnor i EU har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld, en av fem har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld från sin partner eller en släkting och en av åtta har utsatts för sexuellt våld. Kvinnor är också i särskilt hög grad måltavlor för de nya former av våld som är specifika för den digitala världen. Kostnaden för våld mot kvinnor i EU beräknas till 289 miljarder euro per år.
När det gäller genusaspekter av hälsa utsätts kvinnor och män för könsspecifika hälsorisker och sjukdomar. Kvinnor i EU får fortfarande inte heltäckande information om och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter på området sexuell och reproduktiv hälsa, även om detta föreskrivs i nationell lagstiftning.
Skillnaderna mellan könen minskar när det gäller sysselsättning och lön (10,2 procentenheter respektive 12 procentenheter), men framstegen är långsamma och det finns kvar strukturella hinder, såsom diskriminerande sociala normer. De framsteg som kvinnor har gjort inom nyckelområden som utbildning (10,9 procentenheter fler kvinnor än män slutförde tertiär utbildning) matchas inte helt av kvinnors ställning på arbetsmarknaden eller i beslutsfattande organ och förfaranden. Kvinnor är överrepresenterade på lågavlönade och undervärderade (men viktiga) arbeten och har en högre risk att utsättas för hot och våld, vilket begränsar deras deltagande i samhällslivet: kvinnor i EU innehar endast 33 % av platserna i parlamenten och 34,8 % i lokala beslutande församlingar. Fler kvinnor än män lever i fattigdom när de blir gamla och pensionsklyftan mellan könen är på 25,4 %.
I genomsnitt är kvinnor i EU fortfarande ”tidsfattiga” jämfört med män, eftersom de står för en oproportionerlig andel av hushållsarbetet och omsorgsansvaret. Detta förstärks av fädernas låga utnyttjande av föräldraledighet, den begränsade flexibiliteten på arbetsplatserna och svårigheten att få tillgång till kvalitativa omsorgstjänster.
Könssegregeringen inom utbildning och fortbildning i EU är uppenbar, och kvinnor är underrepresenterade inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik medan män är underrepresenterade inom sektorer som utbildning, hälso- och sjukvård och välfärdstjänster. Endast 19,4 % av IKT-specialisterna är kvinnor medan omkring 15 % av grundskolelärarna är män.
Den senaste tidens kriser, som Covid-19-pandemin, kriget i EU:s grannskapsområde och de ökade energikostnaderna, har också haft negativa konsekvenser för kvinnor. Det beror på att kvinnor ofta har lägre inkomster och oftare är ensamföräldrar, tar större ansvar för hushåll och omsorg än män och oftare är utsatta för könsrelaterat våld och våld i hemmet.
Dessa utmaningar kräver fortsatt uppmärksamhet och ett starkt jämställdhetsarbete på alla nivåer och hos alla berörda aktörer, både inom och utanför unionen.
FÄRDPLAN FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER: EN FAST VILJA ATT UPPNÅ ÖKAD JÄMSTÄLLDHET
Den färdplan som bifogas detta meddelande har som mål att främja fortsatta insatser för att säkerställa att kvinnors rättigheter och jämställdhet står i centrum för EU:s politik och åtgärder. Den tar hänsyn till vad som redan har uppnåtts i fråga om jämställdhet och blickar framåt mot de närmaste årens utmaningar. Den bekräftar behovet av att arbeta på två fronter: dels integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla politikområden och dels förebyggande och undanröjande av jämställdhetsbrister. Den beaktar de synpunkter som inkommit under arbetets gång från bland annat medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, civilsamhället och internationella organisationer.
Färdplanen baseras på grundläggande rättigheter och värden som antingen redan slagits fast i EU:s fördrag och lagstiftning eller som kräver ytterligare åtgärder på behörig nivå för att kunna tillämpas fullt ut. Den måste därmed läsas tillsammans med befintliga EU-rättsakter och EU-instrument men påverkar inte tillämpningen av dessa. Ett effektivt genomförande av nyligen antagen lagstiftning är en förutsättning för att färdplanens principer och mål ska kunna förverkligas.
Färdplanen omfattar långsiktiga politiska mål för att upprätthålla och främja följande centrala principer för kvinnors rättigheter och jämställdhet: 1) Frihet från könsrelaterat våld. 2) Högsta möjliga nivå på hälso- och sjukvård. 3) Lika lön och ekonomisk egenmakt. 4) Balans mellan arbete, privatliv och omsorgsansvar. 5) Lika anställningsmöjligheter och anständiga arbetsvillkor. 6) Inkluderande utbildning av hög kvalitet. 7) Politiskt deltagande och jämlik representation. 8) Institutionella mekanismer som säkerställer kvinnors rättigheter.
Dessa principer rör de viktigaste jämställdhetsutmaningar som kvarstår på områdena våld, hälsa, tid, pengar, arbete, utbildning och kunskap, makt och institutionella mekanismer. EU:s jämställdhetsstrategi för perioden efter 2025 kommer att omfatta konkreta politiska åtgärder som ska vidtas för att åtgärda dessa utmaningar. Ett tillhörande offentligt samråd kommer att inledas under våren 2025. Där kommer man att efterlysa ett aktivt engagemang och synpunkter från alla berörda parter när det gäller utformningen av de åtgärder som ska ingå i jämställdhetsstrategin. Det fortsatta genomförandet av jämställdhetsstrategin för 2020–2025 kommer samtidigt att bidra till att förbättra kvinnors rättigheter i EU.
Kommissionen är fast besluten att fortsätta att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla politikområden och åtgärder. Detta innebär att jämställdhet beaktas i EU-budgeten och att kommande politiska initiativ anpassas till färdplanens mål. För att främja konkurrenskraft och utnyttja den kvinnliga arbetskraftspotentialen bättre föreslår kommissionen att ett starkt jämställdhetsperspektiv ska anläggas i sådana initiativ som färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet, plattformen för kvinnor inom jordbruket och EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag. Färdplanen för kvinnors rättigheter antas samtidigt som kompetensunionen, som omfattar åtgärder för att stödja utbildning och fortbildning, vidareutbildning och omskolning ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid utarbetandet av en strategi för finanskunskap, som syftar till att stödja icke-professionella investerare så att de kan fatta välgrundade finansiella beslut och öka sitt deltagande på kapitalmarknaderna på rättvisare villkor, kommer särskilt fokus också att läggas på kvinnor.
Kommissionen kommer att fortsätta med jämställdhetsintegreringen inom initiativ som EU-strategin för fattigdomsbekämpning, EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad, strategin för AI-tillämpningar och den EU-omfattande undersökningen om sociala mediers bredare inverkan på välbefinnandet, vilket kommer att bidra till att främja social rättvisa och motverka de sociala jämlikhetsbrister som drabbar kvinnor och flickor. Kommissionen kommer också att lägga fram förslag om jämställdhetsintegrering i samband med översynen av rådets rekommendation från 2013 om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer och i sitt arbete för att stärka den europeiska idrottsmodellen.
Eftersom jämställdhet också är en nyckel till demokratiskt deltagande och ett resilient samhälle avser kommissionen att integrera en jämställdhetsdimension i unionens strategi för krisberedskap och handlingsplanen mot nätmobbning. Dessutom kommer det europeiska demokratiförsvaret att bidra till att ge kvinnor egenmakt och stöd på det politiska området, genom riktade åtgärder för att stärka politiska kandidaters och folkvaldas säkerhet.
VÄGLEDNING FÖR EU:S YTTRE ÅTGÄRDER
Färdplanen sträcker sig längre än till inre åtgärder och bekräftar än en gång EU:s starka engagemang för kvinnors rättigheter vid 30-årsjubileet för Pekingdeklarationen och Pekingplattformen 2025 och därefter.
Målsättningen är att den inre och den yttre politiken ska vara enhetlig, och därför bekräftar färdplanen principerna och målen från EU:s jämställdhetsplan (GAP III) när det gäller arbetet för att främja jämställdhet och egenmakt åt kvinnor och flickor i EU:s yttre åtgärder, inbegripet humanitär intervention, multilaterala initiativ och partnerskap och flerpartsinitiativ och -partnerskap, politisk dialog och finansiellt stöd, exempelvis genom globala investeringar som Global Gateway. Färdplanen bekräftar också EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet som en ram som betonar kvinnligt ledarskap, kvinnors rättigheter och kvinnors handlingskraft inom alla aspekter av fred och säkerhet, vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i all EU-politik och alla EU-åtgärder för att förhindra konflikter. EU vill också ta tag i kvinnors och flickors särskilda situation inom humanitära insatser och integrerar jämställdhetsaspekter, inbegripet skyddsstrategier mot sexuellt och könsrelaterat våld, i sina humanitära åtgärder.
EU tillämpar ett människorättsbaserat arbetssätt i sitt samarbete med partner i hela världen, genom Europeiska utrikestjänsten och de 145 EU-delegationerna, för att undanröja de underliggande orsakerna till bristande jämställdhet, nämligen diskriminerande sociala strukturer, institutioner, rättsliga normer och praxis. Färdplanen kommer därmed att vägleda externa initiativ och bana vägen för nästa handlingsplan för jämställdhet i EU:s yttre förbindelser (2028–2034).
Det övergripandet målet är att bekräfta, främja och befästa den fullständiga giltigheten för befintlig EU-rätt och internationell rätt om jämställdhet och EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet samt att alla kvinnor och flickor helt och fullt ska kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter och sin egenmakt. För detta krävs en stark politisk vilja och ledarskap och att jämställdhet prioriteras på högsta nivå, även i samband med upprätthållandet av en regelbaserad världsordning med multilateralism som nyckelprincip och Förenta nationerna i centrum.
Vi kan inte acceptera att de senaste 30 årens framsteg rullas tillbaka. Kommissionen kommer att kraftfullt motsätta sig alla åtgärder eller förslag som syftar till att undergräva de befintliga internationella åtagandena och standarderna. Målet är att stärka dem ännu mer, när helst det är möjligt.
VÄGEN FRAMÅT: SAMARBETE OCH INSTITUTIONELLA BEHOV
För att färdplanen ska bli en framgång måste alla berörda aktörer visa ett starkt engagemang och bidra till arbetet. Kommissionen uppmanar alla berörda parter, särskilt Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, arbetsmarknadens parter, civilsamhällets aktörer och andra berörda organisationer att under 2025 ge sitt stöd till den förklaring om kvinnors rättigheter som bifogas detta meddelande.
Kommissionen uppmanar också alla berörda parter att aktivt bidra till att förverkliga färdplanens mål. Dessa mål kommer att vägleda utarbetandet av den nya jämställdhetsstrategin för perioden efter 2025.
För att färdplanen ska vara effektiv måste den understödjas genom stärkta institutionella mekanismer och strategier som främjar jämställdhet. Inom kommissionen handlar det exempelvis om arbetsgruppen för jämlikhet som verkar för jämlikhetsintegrering, däribland jämställdhet mellan könen, inom alla politikområden med hjälp av ett nätverk av jämlikhetssamordnare inom alla kommissionens avdelningar. Kommissionen kommer också att fortsätta att föregå med gott exempel och sträva efter en jämn könsfördelning i ledande positioner. Den kommer också att fortsätta sitt arbete med att kartlägga och analysera jämställdhetseffekter i de konsekvensbedömningar och utvärderingar som görs inom ramen för bättre lagstiftning. Den kommer också att främja jämställdhet genom sin egen offentliga upphandling.
EU-budgeten kommer även i fortsättningen att stödja jämställdhet. Enligt EU:s budgetförordning ska alla program och verksamheter inom ramen för EU-budgeten, om det är genomförbart och lämpligt samt i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, genomföras med beaktande av principen om jämställdhet och i enlighet med en lämplig metod för integrering av ett jämställdhetsperspektiv. När så är lämpligt ska också data som samlas in i samband med indikatorer delas upp efter kön.
Ett fullständigt förverkligande av de ambitioner som anges i denna färdplan går utöver EU:s behörighet och är starkt beroende av vad som görs på nationell nivå. En annan förutsättning är att rätt strukturer upprättas och förses med de resurser som behövs för arbetet.
För att färdplanen ska bli framgångsrik krävs också ett stärkt samarbete och partnerskap med medlemsstaterna, exempelvis i samband med den europeiska planeringsterminen (EU:s samordningsprocess för ekonomi och sysselsättning), och med alla berörda aktörer.
Kommissionen uppmanar övriga EU-institutioner, medlemsstaterna och berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter och civilsamhället, att ta hänsyn till färdplanen som bifogas detta meddelande vid den fortsatta utvecklingen av politiska strategier på EU-nivå, internationell, nationell och regional nivå och sektorsnivå.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 7.3.2025
COM(2025) 97 final
BILAGA
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
En färdplan för kvinnors rättigheter
BILAGA
Förklaring om principer för ett jämställt samhälle
Inledning
Jämlikhet mellan män och kvinnor är en grundläggande princip och ett gemensamt värde som fastställs i unionsrätten. EU har under årens lopp gjort betydande framsteg i jämställdhetsarbetet, med en politisk ram som utvecklats gradvis och formats av successiva strategier, färdplaner och handlingsplaner. Den senaste jämställdhetsstrategin, som omfattar perioden 2020–2025, har haft stor betydelse genom att fastställa jämställdhetspolitik och främja samarbete på alla nivåer och mellan alla politikområden. Den har kompletterats av olika sektorsinitiativ där man på ett lyckat sätt integrerat ett jämställdhetsperspektiv. Denna politiska ram har hjälpt EU att främja de åtaganden som gjordes för 30 år sedan i Pekingdeklarationen och Pekingplattformen.
EU har också en ledande roll internationellt, både i grannskapsområdet och längre bort, genom sitt arbete med att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter i bilaterala och multilaterala kontakter och alla sina åtgärder i hela världen, i form av både politiska dialoger och ekonomiskt bistånd. EU:s jämställdhetsplan (GAP III) när det gäller arbetet för att främja jämställdhet och egenmakt åt kvinnor och flickor i EU:s yttre åtgärder syftar till att påskynda utvecklingen mot ett fullständigt förverkligande av internationella åtaganden, inbegripet målen för hållbar utveckling (särskilt mål 5). EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet ska engagera, skydda, stödja och ge egenmakt åt kvinnor och flickor för att uppnå hållbar och varaktig fred och säkerhet som grundläggande inslag i de mänskliga rättigheterna och en hållbar utveckling.
Europaparlamentet har upprepade gånger kraftfullt uppmanat unionen att stärka sin politik på området lika möjligheter för kvinnor och män och efterlyst ett EU-ledarskap för att uppnå detta. Rådet uppmanade nyligen kommissionen att säkerställa att det långsiktiga strategiska åtagandet att främja jämställdhet upprätthålls och stärks ytterligare efter 2025.
Denna förklaring upprepar, bekräftar och stärker kommissionens starka engagemang för kvinnors rättigheter. Den syftar till att driva på och styra den jämställdhetspolitiska agendan framåt på längre sikt och är tänkt att inspirera till politiska åtgärder och jämställdhetsintegrering både inom EU och internationellt. Man bör särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för intersektionell diskriminering baserad på sådana faktorer som ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
Främjandet av jämställdhet är inte bara ett moraliskt krav och en grundläggande rättighet, utan det är ett faktum att om hela befolkningens fulla potential utnyttjas kan EU skapa ett mer konkurrenskraftigt, inkluderande och sammanhållet samhälle och därigenom stärka demokratin.
Denna förklaring är ett uttryck för ambitionen att uppnå jämställdhet inom EU:s befintliga rättsliga ram och internationella åtaganden, samtidigt som medlemsstaternas nationella behörighet respekteras. Den påverkar inte innehållet i eller tillämpningen av rättsliga bestämmelser. Den är i synnerhet förenlig med medlemsstaternas ansvar för att fastställa sin egen hälso- och sjukvårdspolitik och hur hälso- och sjukvårdstjänster ska organiseras och tillhandahållas. Den respekterar också medlemsstaternas ansvar för innehållet i undervisningen och för utbildningssystemens organisation och kulturella och språkliga mångfald.
Förklaringen ska tjäna som vägledning för både EU:s inrikes frågor och EU:s diplomati och yttre åtgärder.
PRINCIPER FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH ETT JÄMSTÄLLT SAMHÄLLE
Princip 1: Frihet från könsrelaterat våld
Varje kvinna och flicka har rätt till säkerhet och till att behandlas på ett värdigt sätt, både online och offline och i det offentliga och det privata livet.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande:
·Att förhindra och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor, däribland våld i hemmet, femicid och könsrelaterat våld som bygger på användningen av teknik.
·Att förhindra och bekämpa sexuellt våld – däribland våldtäkt – baserat på bristande samtycke.
·Att förhindra och bekämpa skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap.
·Att göra den digitala miljön (inklusive onlineplattformar) säker för kvinnor och flickor, i all deras mångfald, och fri från våld, sexism, hatpropaganda och trakasserier.
·Att förhindra och bekämpa att pojkar och flickor exponeras för sexualiserat våld på nätet eller för andra typer av skadligt och sexistiskt digitalt innehåll.
·Att förhindra och bekämpa alla former av sexuellt och könsrelaterat våld i samband med konflikter.
·Att förhindra och bekämpa alla former av sexuellt utnyttjande, exempelvis i samband med människohandel.
·Att tillhandahålla lämpligt stöd och skydd, som sätter brottsoffret i centrum, för den som drabbas av våld mot kvinnor eller våld i hemmet samt säkerställa en effektiv tillgång till rättslig prövning för dem.
Princip 2: Högsta möjliga hälsostandard
Varje kvinna har rätt till högsta möjliga standard när det gäller fysisk och psykisk hälsa.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande, med full respekt för medlemsstaternas ansvar för att fastställa sin egen hälsopolitik, inbegripet bioetiska frågor, och sin organisation av vårdtjänster och sjukvård:
·Främja kvinnors och flickors fysiska och psykiska hälsa, exempelvis genom tillgång till evidensbaserad information om kvinnors hälsa och sexualitet.
·Skydda kvinnors hälsa genom att stödja och komplettera medlemsstaternas hälsoarbete när det gäller kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
·Säkerställa respektfull och högkvalitativ förlossningsvård, gynekologi, mödravård och vård före och efter förlossningen, och motverka diskriminering och skadlig praxis.
·Tillgång till överkomliga hygienprodukter i samband med menstruation och till preventivmedel.
·Medicinsk forskning, klinisk prövning, diagnostik och behandling som beaktar genusaspekter.
Princip 3: Lika lön och ekonomisk egenmakt
Varje kvinna har rätt till lika lön för lika arbete eller arbete som är av lika värde samt till ekonomiskt oberoende.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande:
·Minska löneklyftan och pensionsklyftan mellan könen.
·Motverka undervärderingen av arbeten som huvudsakligen utförs av kvinnor och säkerställa insyn i lönesättningen.
·Bekämpa kvinnofattigdomen, inklusive energifattigdom.
·Främja finansiell kompetens hos kvinnor och flickor som en grund för deras ekonomiska trygghet och resiliens.
·Främja lika tillgång till finansiering och ekonomiska möjligheter, inklusive entreprenörskap.
·Främja reformer av skattesystem och sociala trygghetssystem till stöd för kvinnors ekonomiska oberoende.
·Stärka kvinnors rättigheter och ekonomiska egenmakt genom ekonomisk politik, handelspolitik, internationell utveckling och partnerskap.
Princip 4: Balans mellan arbete, privatliv och omsorgsansvar
Varje kvinna har rätt till balans mellan yrkesliv och privatliv.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande:
·Främja en jämn fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män.
·Främja arbetsvillkor som gör det lättare att förena privatliv, familjeliv och arbetsliv.
·Säkra en omfattande tillgång till flexibla arbetsformer för alla.
·Uppmuntra pappor att ta ut pappaledighet och familjeledighet.
·Säkerställa överkomlig och tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet för alla barn.
·Säkerställa överkomlig och tillgänglig långtidsvård av hög kvalitet.
·Främja investeringar och formella anställningar inom omsorgssektorn och säkerställa kvalitativa arbetstillfällen.
Princip 5: Lika anställningsmöjligheter och anständiga arbetsvillkor
Varje kvinna har rätt till lika jobbmöjligheter och anständiga arbetsvillkor.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande:
·Utradera sysselsättningsklyftan mellan män och kvinnor och då särskilt uppmärksamma yrkessegregering och anställning av underrepresenterade grupper.
·Säkerställa kvalitativa jobb med anständiga arbetsvillkor, med beaktande av i synnerhet psykosociala risker på arbetsplatsen, arbetstidsarrangemang, tillgång till fortbildning och lika karriärmöjligheter.
·Eliminera könsrelaterat våld och sexuella trakasserier i arbetslivet.
·Säkerställa en hög nivå av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, skydd mot risker i den fysiska arbetsmiljön samt säkerhetsutrustning som är anpassad till kvinnliga arbetstagare.
Princip 6: Kvalitativ och inkluderande utbildning
Varje flicka och kvinna har rätt till kvalitativ och inkluderande utbildning som är fri från diskriminering.
För att upprätthålla och främja denna princip behöver man beakta följande mål, med full respekt för medlemsstaternas behörighet på detta område:
·Främja ett jämställdhetsperspektiv inom utbildningsväsendet när det gäller t.ex. läroplan, undervisningsmaterial, läroböcker, lärarutbildning och riktlinjer för lärare, på alla utbildningsnivåer.
·Främja en heltäckande sexualundervisning.
·Säkerställa lika möjligheter och tillgång när det gäller yrkesutbildning, fortbildning och omskolning.
·Säkerställa nolltolerans för könsrelaterat våld, trakasserier och mobbning inom utbildningsväsendet.
·Uppmuntra flickor och kvinnor att söka sig till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
·Uppmuntra pojkar och män att söka sig till utbildningsektorn, hälso- och sjukvård och välfärdssektorn.
·Uppmuntra kvinnor och flickor att skaffa sig digitala färdigheter och kompetenser, exempelvis inom artificiell intelligens.
Princip 7: Politiskt deltagande och jämlik representation
Varje kvinna har rätt att aktivt delta i det offentliga livet på ett säkert sätt.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande:
·Främja en jämn könsfördelning på positioner med ansvar och beslutsfattande funktioner samt kvinnors fullständiga, jämlika och meningsfulla deltagande i alla delar av det offentliga och politiska livet på alla nivåer.
·Främja en jämn könsfördelning inom ledningspositioner och beslutsfattande positioner på alla nivåer inom både offentlig och privat sektor.
·Främja en jämn könsfördelning när det gäller deltagande och ledarskap för att förebygga, hantera och lösa konflikter och kriser och med avseende på beredskap, säkerhet och fredsbyggande.
·Trygga kvinnors säkerhet i det offentliga livet och upprätthålla en nolltolerans för våld, hat och trakasserier mot kvinnor och flickor i det offentliga livet, både online och offline.
·Förebygga och bekämpa sexism inom media och reklam.
Princip 8: Institutionella mekanismer som förverkligar kvinnors rättigheter
För att främja kvinnors rättigheter behöver man en effektiv jämställdhetsintegrering, finansiering och institutionell infrastruktur samt forskning, datainsamling, utformning och planering som tar hänsyn till genusaspekter och beaktar kvinnors behov genom en intersektionell strategi.
Arbetet för att upprätthålla och främja denna princip inbegriper följande:
·Särskild institutionell infrastruktur för jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt oberoende jämställdhetsorgan.
·Hållbar finansiering av jämställdhetsstrategier och organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter.
·Effektiv jämställdhetsintegrering inom alla politikområden och i fråga om budgetar, även EU-budgeten.
·Utnyttjande av diplomati och strategiska partnerskap för att föra upp jämställdhetsfrågor på den globala politiska dagordningen.
·Forskning och innovation som inriktas på kvinnors behov och minskar kunskapsklyftan mellan könen.
·Systematisk insamling av könsuppdelade data och analys av den offentliga politikens inverkan på jämställdheten.
·Systematiskt beaktande av antropometriska data och faktorer som påverkar kvinnors liv, exempelvis när det gäller relevanta europeiska standarder.
·Fysisk planering och transportinfrastruktur som beaktar genusaspekter.
·Utformning och användning av digitala verktyg som tar hänsyn till jämställdhet, snedvridning och könsstereotyper.