Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

Kommentarer/funktionell koppling

Beskrivning

Förstärkning av ett strategiskt tillvägagångssätt

Gemensam genomförandeplan tre månader efter ikraftträdandet (artikel 84 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Mall för den nationella strategin (artikel 7 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

EU-strategi (18 månader efter ikraftträdandet) (artikel 8 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Nationell genomförandeplan sex månader efter ikraftträdandet (artikel 84 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Nationell strategi (tolv månader efter ikraftträdandet) (artikel 7 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Korshänvisning till alla byggstenar och därutöver i linje med strategins omfattning.

Särskild korshänvisning till byggsten 8 om kriser (strategin ska uppdateras ett år efter krissituationen).

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

1. Ett gemensamt informationssystem – förbereda Eurodac inför pakten

Säkerställ att viktiga funktioner i Eurodac finns tillgängliga och att medlemsstaternas system är redo att använda dem

Lagstiftning

Utarbeta en genomförandeakt om systemöverskridande statistik (kommissionen) (artikel 12.3 i Eurodacförordningen).

Uppdatera nio icke-lagstiftningsakter som omfattas av andra förordningar som är relevanta för Eurodac/interoperabilitetsändamål.

Administration/samordning

Sammankalla den föreskrivande kommittén för Eurodac (förs in i registret över kommittéhandlingar).

Kontaktkommittén för Eurodac.

EU-byråer

eu-Lisa

Anta och utveckla Eurodacs centrala dokument för gränssnittskontroll 1 för att återspegla Eurodacs nya funktioner (eu-Lisa) (artiklarna 4.1 och 63.4 i Eurodacförordningen).

Identifiera och hantera interoperabilitetskraven för Eurodac. 

Utarbeta konceptdokument med kommissionen om tekniska lösningar och viktiga funktioner för övergången.

Uppdatera användarhandboken.

Utveckla tekniska lösningar som möjliggör stöd från Frontex-enheter och EUAA:s asylstödgrupper (skäl 26 i Eurodacförordningen).

Utveckla och tillhandahålla utbildning i den tekniska användningen av Eurodac.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs (inklusive den rättsliga grunden för berörda myndigheters åtkomst till systemet, dataskydd).

Identifiera utsedda myndigheter och kontrollmyndigheter för Eurodac, meddela kommissionen senast den 12 september 2024 (artikel 61.1 i Eurodacförordningen).

Administration

Kom överens med medlemsstaterna och eu-Lisa om dokumentet för gränssnittskontroll senast den 12 december 2024 (artikel 63.4).

Kom överens med övriga medlemsstater om prioriterade funktioner.

Beakta/fatta beslut om vikten av centrala kontra nationella tekniska lösningar.

Utarbeta/ändra relevanta operationella standardförfaranden om informationsutbyte mellan myndigheter och registrering av information i Eurodac.

Implementera Eurodacs centrala funktioner för insamling och spridning av information via nationella åtkomstpunkter (artikel 63 i Eurodacförordningen).

Kapacitet

Personalresurser: Säkerställ att det finns tillräckligt med utbildad personal för nya verksamhetskrav (skäl i Eurodac).

Säkerställ att lämplig utrustning upphandlas i rätt tid och tillhandahålls (Eurodac-maskiner, konnektivitet, ansiktsavbildning (skäl 49 i Eurodacförordningen).

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast i slutet av juni 2024 bör medlemsstaterna, kommissionen och eu-Lisa nå en gemensam överenskommelse om Eurodacs viktigaste funktioner för att säkerställa att dessa funktioner finns på plats senast den 12 juni 2026.

Senast i slutet av juni 2024 bör medlemsstaterna, kommissionen och eu-Lisa nå en gemensam överenskommelse om vilken typ av teknisk lösning som ska införas (centraliserad eller inte).

Senast i september 2024 bör kommissionen sammankalla den föreskrivande kommittén för Eurodac.

Senast den 12 december 2024 bör medlemsstaterna nå en överenskommelse om Eurodacs dokument för gränssnittskontroll.

Senast den 12 december 2024 bör kommissionen säkerställa en överenskommelse om de fastställda texterna i de genomförandeakter och delegerade akter som är nödvändiga för Eurodacsystemets viktigaste funktioner.

Senast den 12 juni 2026 ska det uppgraderade Eurodacsystemet tas i bruk.

Kommentarer och funktionella kopplingar

Korshänvisning till byggsten 2 (ett nytt system för de yttre gränserna), för screening och gränsförfaranden, byggsten 4 (konvergerande förfaranden), byggsten 6 (ett rättvist och effektivt system): se till att de nya ansvarsreglerna tillämpas) och byggsten 7 (solidaritet i praktiken), byggsten 10 om vidarebosättning: Medlemsstaterna måste vara redo att föra in de nya uppgifterna i Eurodac. Inbegriper utbildning för berörda myndigheter om vilka uppgifter som behöver föras in och när.

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

2. Ett nytt gränssystem

För att säkerställa att screening- och gränsförfaranden för asyl och återvändande fungerar tillsammans i en sömlös process med samtliga garantier

Lagstiftning

Kommissionens genomförandeakt om inrättande av tillräcklig kapacitet den 12 augusti 2024 (artikel 47 i förordningen om asylförfaranden).

Administration/samordning

Tillsammans med EUAA och Frontex utveckla modeller för arbetsflöden och hypotetiska modeller för tillräcklig kapacitet och ta fram vägledande bemannings- och mottagningskrav för screeningen och gränsförfarandena.

Se över och vid behov uppdatera den praktiska handledningen för gränsbevakningspersonal.

Anordna gemensamma diskussioner för gränskontrolltjänstemän, asyltjänstemän och handläggare av återvändandeärenden.

Åtgärder för att stödja gränsförfarandet för återvändande (artikel 25a, viseringsförfarandet; EU:s återvändandesamordnare, ”riktade återvändandeåtgärder”).

Integrera screening i policycykeln för europeisk integrerad gränsförvaltning (strategier för integrerad gränsförvaltning/Schengenutvärdering) (skäl 23 i screeningförordningen).

EU-byråer

EUAA:s vägledning om effektiva alternativ till förvar (artikel 5.3 i förordningen om gränsförfarandet för återvändande).

Regelbundna konvergensrapporter som identifierar beviljandegraden och variationerna i unionen.

Övervakning från EUAA:s sida för att säkerställa att man särskilt inriktar sig på familjer med underåriga under gränsförfarandet (artikel 45.4 i förordningen om asylförfaranden, artiklarna 14 och 15.2 i EUAA-förordningen.) 

Vägledning/utbildning från EUAA till screeningmyndigheter om hur hälso-, sårbarhets-, identitets- och säkerhetskontrollerna ska genomföras.

EUAA ska anpassa riktlinjer/utbildningsmoduler, inklusive arbetsflöden för screening, verktygslådan för screening/sårbarhet, praktiskt verktyg för tjänstemän som har första kontakten, uppdatera vägledningen för åldersbedömning).

Utbildning och operativt stöd från Frontex i fråga om screening.

Frontex ska inkludera screening i bilagan till den tekniska och operativa strategin för europeisk integrerad gränsförvaltning.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs.

Administration

Se över administrativa förfaranden, arbetsflöden och operationella standardförfaranden för att bidra till att gränskontroller och asyl- och återvändandeförfaranden organiseras som ett enda arbetsflöde och anpassas efter begränsningar och rapporteringsskyldigheter (artiklarna 51, 49 och 50 i förordningen om asylförfaranden). Se över/överväg att skapa ett integrerat ärendehanteringssystem; inkludera funktioner för att samla in och utbyta relevanta kvantitativa och kvalitativa data och uppgifter i god tid om hur gränsförfarandet fungerar och tillåt åtkomst/indata för alla relevanta myndigheter för relevanta ändamål.

Upprätta protokoll över åtgärder/definiera insatser för att säkerställa att migranter förblir tillgängliga och förhindra avvikande, inkl. alternativ till förvar (artikel 43.2 i förordningen om asylförfaranden).

Ta med screening i nationella strategier för integrerad gränsförvaltning.

Integrera screeningkontroller (identitet, säkerhet, sårbarhet, hälsa) i befintliga arbetsflöden vid gripande/återvändande.

Kapacitet

Identifiering av platser för anläggningar för genomförande av screening och gränsförfaranden (artikel 54.3 i förordningen om asylförfaranden).

Uppnå tillräcklig kapacitet för screening och efterföljande gränsförfaranden, med hänsyn tagen till tillgängliga EUAA-normer och EUAA-indikatorer (artiklarna 4.7, 47.5 och 54.3 i förordningen om asylförfaranden).

Identifiera och tillgodose infrastrukturbehoven för att uppfylla normerna i direktivet om mottagningsvillkor och andra rättsliga skyldigheter enligt alla relevanta förordningar (t.ex. lokaler, även för familjer och barn, förvar/alternativ till förvar (artiklarna 10–13 i direktivet om mottagningsvillkor) samt konnektivitet): ta hänsyn till bedömning, upphandling/förvärv/uppförande.

Rekrytera och utbilda nödvändig personal, t.ex. gränskontrolltjänstemän, asyltjänstemän, handläggare av återvändandeärenden, tolkar, specialister på sårbarhetsbedömning, medicinsk personal för hälsokontroller, personal som är specialiserad på åldersbedömning, rådgivare, barnskyddsombud (artikel 8.1–8.2 och 8.9, samt artiklarna 12 och 13 i förordningen om asylförfaranden).

Säkerställa rättslig kapacitet att handlägga överklaganden under gränsförfarandet (identifiering av domsagor, personal) (artiklarna 67 och 51 i förordningen om asylförfaranden).

Bedöma och tillgodose utrustningsbehoven (t.ex. Eurodac-maskiner, läkemedel och utbildning samt vatten, sanitet och hygien).

Utveckla datainsamlingskapaciteten för rapportering om tillräcklig kapacitet (artikel 49 i förordningen om asylförfaranden). 

Säkerställa att vederbörligen auktoriserade screeningmyndigheter har åtkomst till EU:s och Interpols databaser och Europols uppgifter (artikel 8.9 i screeningförordningen).

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast den 12 augusti 2024 ska kommissionen anta genomförandeakten om fastställande av tillräcklig kapacitet för varje medlemsstat.

Senast den 12 december 2024 bör EUAA anta riktlinjer om kraven på personal som är involverade i gränsförfarandet och EUAA:s riktlinjer om olika metoder när det gäller alternativ till förvar i samband med gränsförfaranden.

Senast den 11 april 2026 (dvs. två månader före dagen för ikraftträdandet): medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om platserna för gränsförfarandena.

Senast den 12 juni 2026 ska medlemsstaterna ha ordnat med tillräcklig kapacitet.

Kommentarer och funktionella kopplingar

Korshänvisning till byggsten 3 (omprövning av mottagandet) när det gäller bestämmelserna i direktivet om mottagningsvillkor.

Korshänvisning till byggsten 4 (förfaranden) och 6 (ansvar) eftersom information måste lämnas redan under screeningfasen (även så att medlemsstaten kan tillämpa regler om bristande efterlevnad) och om en person identifieras som ett hot mot den inre säkerheten ska den medlemsstat som utför säkerhetskontrollen vara ansvarig medlemsstat.

Korshänvisning till byggsten 7 (solidaritet) eftersom säkerhetskontroll före omfördelning normalt bör ha ägt rum under screeningen.

Korshänvisning till byggsten 9 (skyddsåtgärder) som rör screening och gränsförfaranden (asyl och återvändande).

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

3.  Omprövning av mottagandet

Erbjuda en tillräcklig levnadsstandard för sökande i förhållande till de beräknade behoven.

Administration/samordning

Stöd genom kontaktkommittén för mottagande för införlivandet och för att underlätta en gemensam tolkning.

EU-byråer

EUAA:s nätverk för mottagande ska identifiera god praxis.

EUAA:s förlaga för standardinformation (artikel 5.1 i direktivet om mottagningsvillkor).

EUAA: vägledning om alternativ till förvar.

EUAA ska se över standarder och indikatorer, praktisk vägledning, verktyg och utbildning i mottagande för att anpassa sig efter ny lagstiftning (se byggsten 2 & 9).

Lagstiftning

Se över nationella regelverk och anta åtgärder för införlivande av direktivet om mottagningsvillkor senast den 12 juni 2026 (överväg nya alternativ i direktivet om mottagningsvillkor gällande bosättning och geografisk fördelning, tillhandahåll alternativ till förvar).

Administration 

Underrätta kommissionen om texterna om införlivande av direktivet om mottagningsvillkor senast den 12 juni 2026 (artikel 35 i direktivet om mottagningsvillkor).

Meddela kommissionen om vilka myndigheter som ansvarar för att fullgöra skyldigheterna enligt direktivet om mottagningsvillkor (artikel 30 i direktivet om mottagningsvillkor).

Se över befintliga system och processer, t.ex. anpassa inkvarteringsalternativ, tjänster, hjälp med sökandes profil och sårbarheter.

Se över/överväg att skapa ett integrerat ärendehanteringssystem som säkerställer kapacitet att samla in och utbyta relevanta kvantitativa och kvalitativa data och uppgifter om mottagningskapacitetsnivåer (artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering); främja en effektiv tillgång till tjänster.

Överväg förfaranden och processer för att spegla nya åtgärder som syftar till att förebygga och hantera sekundära förflyttningar/missbruk (bosättningsskyldighet, inskränkning av den fria rörligheten, inskränkning av materiella mottagningsvillkor) och tillhörande informationskrav (artiklarna 5, 7–9, 21 och 23 i direktivet om mottagningsvillkor). 

Bedöm/definiera de beräknade behoven (även av beredskap, vid gränsen, för omfördelningar) av materiella mottagningsvillkor som motsvarar en tillräcklig levnadsstandard.

Kapacitet 

Säkerställ materiella mottagningsvillkor i förhållande till de beräknade behoven, inklusive särskilda mottagningsbehov, t.ex. infrastruktur, inkvartering, kontanthjälp, penningbelopp, mat, kläder, hygienprodukter osv. (artikel 2.7 i direktivet om mottagningsvillkor).

Definiera och tillgodose kapaciteten för alternativ till förvar (artikel 10.5 i direktivet om mottagningsvillkor).

Säkerställ tillräcklig och anpassad tillgång till fysisk och psykisk hälso- och sjukvård och underårigas tillträde till utbildning (artikel 16 och 22 i direktivet om mottagningsvillkor).

Säkerställ kapacitet att snabbare genomföra integrationsförberedande åtgärder (utbildning/tillträde till arbetsmarknaden/språk – yrkesutbildning (artiklarna 16–18 i direktivet om mottagningsvillkor), kompetensbedömning, stöd till tillträde till sysselsättning, t.ex. via matchning), inkl. eventuella partnerskap.

Säkerställ tillräcklig och lämpligt utbildad personal, t.ex. tolkar, översättare, socialarbetare, medicinsk personal, barnskyddsombud (artiklarna 20.8, 25.2, 26.6, 28.2 och 33.2 i direktivet om mottagningsvillkor).

Säkerställa att utbildningen omfattar relevanta delar av det europeiska asylcurriculumet om mottagande (artikel 33.1 i direktivet om mottagningsvillkor).

Överväg/tilldela resurser till genomförandepartnerskap med lokala/regionala myndigheter, det civila samhället, internationella organisationer (artikel 33.2 i direktivet om mottagningsvillkor).

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast i slutet av 2025 ska EUAA tillhandahålla en förlaga för standardinformation.

Senast den 12 juni 2026 ska medlemsstaterna ha införlivat kraven i det omarbetade direktivet om mottagningsvillkor i nationell lagstiftning.

Senast den 12 juni 2026 ska medlemsstaterna meddela kommissionen om vilka myndigheter som är ansvariga för att fullgöra skyldigheterna i direktivet om mottagningsvillkor. Medlemsstaterna uppmanas att meddela detta tidigare än den föreskrivna rättsliga tidsfristen för att underlätta kontakterna med kommissionen med avseende på genomförandet.

Kommentarer och funktionella kopplingar

Korshänvisning till byggsten 2 (gränser) när det gäller skyldigheten att ha tillräcklig kapacitet vid gränsen i enlighet med direktivet om mottagningsvillkor för att denna ska anses tillräcklig och efterlevnad av direktivet om mottagningsvillkor, även under screeningen av asylsökande.

Korshänvisning till byggsten 2 och 6: tillhandahållande av information om att sökanden inte har rätt till materiella mottagningsvillkor (endast grundläggande behov) när han/hon uppehåller sig i en medlemsstat där sökanden inte förväntas uppehålla sig (konsekvens av bristande efterlevnad).

Korshänvisning till byggsten 3 och 10 när det gäller registreringen av det registreringsdatum på sex månader som krävs för tillträde till arbetsmarknaden.

Korshänvisning till byggsten 7 (solidaritet) när det gäller omfördelning: Medlemsstater som bidrar till omfördelningsbehov måste ha mottagningskapacitet för att omfördela och rapportera, eftersom uppgifter och information om mottagningskapacitetsnivåer ingår i indikatorerna i den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten.

Korshänvisning till byggsten 8 (beredskap, beredskapsplanering och krishantering) när det gäller kravet på en beredskapsplan för mottagande.

Korshänvisning till byggsten 9 (skyddsåtgärder).

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

4. Rättvisa och effektiva konvergerande förfaranden

Beslut om asylförfaranden fattas snabbt med konvergerande beslutspraxis och beslutsresultat. 

Administration/samordning

Organisera expertgrupperna om asylförfaranden och skyddsgrunder för att säkerställa att en gemensam tolkning av de nya bestämmelserna underlättar identifieringen av god praxis.

EU-byråer

EUAA ska inrätta ett nätverk av ansvariga enheter vid behöriga myndigheter för att identifiera/utbyta god praxis.

EUAA ska uppdatera (och vid behov ta fram nya) vägledningar, standarder och indikatorer, praktiska verktyg och utbildningsmoduler, inkl. för nationella förvaltningar och domstolar.

EUAA ska tillhandahålla information om ursprungsland och vägledning om länder.

EUAA: Riktlinjer för systemet för tidig varning och beredskap ska anpassas efter det nya paketet, kontrollera att de aktuella indikatorerna är fullständiga.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs

för att säkerställa en korrekt tillämpning av de nya reglerna (inklusive steg, tidsfrister, överklaganden och efterföljande ansökningar).

Administration

Säkerställ att tilldelningen av nya ansvarsområden anpassas till nya ramar och steg i förfarandet (mottagande, registrering, inlämning) (artikel 4 i förordningen om asylförfaranden).

Se över/utveckla arbetsflöden för informationsutbyte mellan tjänster inom landet och med andra medlemsstater (artiklarna 27.3 och 55.2 i förordningen om asylförfaranden).

Utveckla/anpassa arbetsmetoderna och de operationella standardförfarandena för olika steg med full respekt för tidsfristerna inom ramen för varje förfarande.

Se över hur asylkontoren är organiserade, med hänsyn tagen till befintliga utmaningar med anknytning till eftersläpningar och hur lång tid asylförfarandet tar i genomsnitt.

Se över utfärdandet och anmälan av asylbeslut (artikel 8.1 i förordningen om asylförfaranden)

Anpassa i tillämpliga fall förfarandena för att inkludera nya delar av ”effektivt skydd” med hänsyn tagen till säkra tredjeländer/första asylland (artiklarna 36, 37 och 8.1 i förordningen om asylförfaranden).

Anpassa förfarandena för att inkludera nya inslag i det interna skyddsalternativet och återkallande av status vid säkerhetshot/brottsliga handlingar (artiklarna 14 och 19 i skyddsgrundsförordningen).

Öka medvetenheten om och säkerställ att EUAA:s landsinformation och landsvägledning används, bland annat av domare (artiklarna 11.2 a, 8.4, 7.3, 8.3 och 16.2 a i förordningen om asylförfaranden).

Kapacitet

Säkerställ tillräcklig och lämpligt utbildad personal (handläggare av asylärenden, tolkar) med hänsyn tagen till nuvarande eftersläpningar och de beräknade behoven, särskilt för att utföra nya obligatoriska uppgifter, t.ex. bedömning av interna skyddsalternativ (artikel 8 i skyddsgrundsförordningen), återkallande av flyktingstatus (artikel 14.1 d och e i skyddsgrundsförordningen); inkludera det europeiska asylcurriculumet i utbildningen (artikel 4.8 i förordningen om asylförfaranden). Säkerställ att asylkontoren är utrustade på lämpligt sätt (artikel 4.7 i förordningen om asylförfaranden).

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar).

Milstolpar som ska övervägas

Senast den 12 juni 2025 ska kommissionen se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå eventuella riktade ändringar.

Senast den 12 juni 2026 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om de myndigheter som ansvarar för att ta emot ansökningar, registrera ansökningar och lämna in ansökningar enligt förordningen om asylförfaranden.

Senast den 12 juni 2026 ska medlemsstaterna utse en nationell kontaktpunkt för tillämpningen av skyddsgrundsförordningen och meddela dess adress till kommissionen. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till de andra medlemsstaterna.

Kommentarer och funktionella kopplingar

Korshänvisning till byggsten 8 (beredskap, beredskapsplanering och krishantering) om skyldigheten att upprätta en beredskapsplan för asyl-, mottagnings- och migrationssystem.

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

5. Effektiva och rättvisa återvändanden

Påskynda återvändandeförfarandena och skapa en nära koppling mellan asyl- och återvändandeförfarandet.

Administration/samordning

Riktade åtgärder inom ramen för EU:s återvändandesamordnares arbete.

Samordning om återvändandedimensionen i den övergripande strategin.

Rapporter enligt artikel 25a.

Inriktning på digitalisering av EU:s återvändandesystem.

EU-byråer

EUAA-vägledning om alternativ till förvar (artikel 5.3 i förordningen om gränsförfarandet för återvändande).

Stöd från Frontex i alla faser av frivilligt och påtvingat återvändande.

Stöd från Frontex genom EU:s återanpassningsprogram.

Stöd från Frontex för identifiering och återvändanderådgivning.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs.

Föreskriv ett förfarande för att säkerställa att avslag på asylansökningar utfärdas tillsammans med beslut om återvändande vid samma tidpunkt eller utan onödigt dröjsmål (artikel 37 i förordningen om asylförfaranden); inrätta strukturer för gemensamma tidsfrister för överklaganden av båda besluten (artikel 67.1 i förordningen om asylförfaranden).

Administration

Granska förfaranden och inrätta process- och arbetsflöden om ärendehantering som omfattar alla steg från det att rätten att stanna kvar upphör till stöd för återanpassning.

Inrätta/eftersträva ett integrerat ärendehanteringssystem som omfattar asyl och återvändande och ett effektivt it-baserat ärendehanteringssystem för återvändandeärenden.

Kapacitet

Säkerställ tillräcklig och lämpligt utbildad personal.

Granska och tillgodose infrastrukturbehoven. 

Utveckla kapacitet att effektivt tillämpa alternativ till förvar.

Inrätta strukturer för återvändanderådgivning.

Genomför system för stöd till frivilligt återvändande och återanpassning.

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast i slutet av 2024 bör alla medlemsstater aktivt använda sig av Frontex EU-program för återanpassning.

Senast i januari 2025 ska Frontex, i nära samarbete med kommissionen och medlemsstaterna, inrätta ett övergripande planeringssystem som är inriktat på viktiga prioriterade tredjeländer.

Senast i juni 2025 ska återvändandesamordnaren som en ”riktad åtgärd” utarbeta en handbok för att hjälpa de aktörer som är involverade i återvändande i medlemsstaterna att kopplas samman genom ett effektivt arbetsflöde.

Under 2025 ska kommissionen inrätta mekanismer för att hjälpa de medlemsstater som ännu inte utfärdar beslut om återvändande tillsammans med avslag på asylansökningar att utveckla kapaciteten att göra detta.

Senast i mitten av 2026, baserat på Frontex bristanalys, ska Frontex hjälpa alla medlemsstater att inrätta ett it-baserat system för hantering av återvändandeärenden.

Kommentarer och funktionella kopplingar

Korshänvisning till byggsten 9 om individuella skyddsåtgärder.

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

6. Ett rättvist och effektivt system: få de nya ansvarsreglerna att fungera

Säkerställ en effektiv och stabil ansvarsfördelning i hela unionen genom att minska incitamenten för sekundära förflyttningar

Lagstiftning

Sammankalla den föreskrivande kommittén för asyl- och migrationshantering (artikel 77 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Anta regler som ersätter kommissionens genomförandeförordning nr 1560/2003, inklusive uppdatering av DubliNet-mallarna. 

Administration/samordning

Sammankalla kontaktkommittén för Dublinförordningen för vägledning, harmonisering osv.

Konceptdokument utarbetas med eu-Lisa om den stegvisa uppgraderingen av DubliNet.

Stöd till en gemensam inventeringsstruktur för examensbevis och andra kvalifikationer samt utbildningsanstalter för att stödja tillämpningen av de nya ansvarskriterierna (artikel 30 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

EU-byråer

EUAA: förlaga för familjerelaterade ärenden + riktlinjer för spårning och identifiering av familjemedlemmar (artikel 22.1 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

EUAA: ta fram informationsbroschyrer och material, vägledning för den personliga intervjun på distans (artikel 20.2 i förordningen om asyl- och migrationshantering)

EUAA ska anpassa tillämpningsområdet för nätverket av Dublinenheter (artikel 54 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

EUAA ska uppdatera riktlinjerna för tillämpning av ansvarsregler.

eu-Lisa: göra en teknisk och operativ uppgradering av DubliNet (första fasen 2024–2026) och säkerställa att DubliNet-formulär och tekniska och säkerhetsmässiga uppgraderingar är tillräckliga.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa nationella regelverk när så krävs

(t.ex. effektiva rättsmedel, när sökande inte har rätt till mottagningsvillkor, nya tidsfrister).

Administration

Se över/anpassa Dublinenhetens struktur, funktion, arbetsmetoder och operationella standardförfaranden för att genomföra nya förfaranden och kortare tidsfrister (framställningar om övertagande, aviseringar om återtagande, omfördelningar och ansvarskompensationer) (artiklarna 36, 63 och 67 i förordningen om asyl- och migrationshantering). Överväg att inrätta specialiserade arbetsgrupper (skäl 8 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Se över och anpassa samordningsstrukturer och arbetsflöden mellan Dublinenheter och andra myndigheter (t.ex. screening, brottsbekämpning, mottagande).

Överväg/se över/skapa it-baserade system för ärendehantering, bland annat för att säkerställa att relevanta kvantitativa och kvalitativa data och uppgifter samlas in och utbyts enligt vad som är relevant, överväg en eventuell automatisering av förfarandemässiga aspekter.

Överväg att inventera examensbevis och andra kvalifikationer och auktoriserade utbildningsanstalter från nivå 2 i den internationella standarden för klassificering och uppåt för att stödja tillämpningen av de nya ansvarskriterierna (artikel 30 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Se till att prioritera barn och familjerelaterade fall i varje steg av de ansvarsrelaterade förfarandena (artiklarna 23.1, 39.1, 40.1 och 46.1 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Överväg/se över arrangemang för familjespårning och relaterade partnerskap (artiklarna 23.3, 23.6 och 40.1 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Kapacitet

Säkerställ nödvändiga mänskliga, materiella och ekonomiska resurser för myndigheter, särskilt nationella Dublinenheter, för nya funktioner, förfaranden och tidsplaner (artikel 52.1–52.2 i förordningen om asyl- och migrationshantering), överväg även den specialisering som krävs enligt de nya reglerna (skäl 8 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Säkerställ tillräcklig och lämpligt utbildad personal (artikel 52.3 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Säkerställ tillräcklig personal, logistik och infrastruktur för ett effektivt genomförande av överföringsbeslut (t.ex. begränsning av avvikelser, förbättrad kommunikation mellan medlemsstaterna, ökad flexibilitet i den ansvariga medlemsstaten och stöd till den överförande medlemsstaten).

Säkerställ att DubliNet uppdateras och fungerar fullt ut på nationell nivå.

Tillhandahåll relevanta it-verktyg och it-system för ärendehantering i tillämpliga fall.  

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar).

Milstolpar som ska övervägas

Senast i september 2024 ska kommissionen sammankalla den föreskrivande kommittén för förordningen om asyl- och migrationshantering.

Kommissionen ska sträva efter att senast den 12 juni 2025 anta genomförandeakter som ersätter Dublinförordningens genomförandebestämmelser.

Kommissionen ska sträva efter att senast den 12 juni 2025 anta de delegerade akter som krävs enligt förordningen om asyl- och migrationshantering.

Senast i september 2024 ska kommissionen utfärda ett konceptdokument om den gradvisa uppgraderingen av DubliNet.

Senast i april 2025 ska EUAA utarbeta förlagan för familjerelaterade ärenden och riktlinjer för spårning och identifiering av familjemedlemmar.

Senast den 12 mars 2026 bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om vilka behöriga myndigheter som ansvarar för att fullgöra skyldigheterna enligt förordningen om asyl- och migrationshantering. Kort därefter ska kommissionen offentliggöra en konsoliderad förteckning över dessa myndigheter.

Kommentarer och funktionella kopplingar

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om genomförandet av Dublinfärdplanen (https://home-affairs.ec.europa.eu/system/files/2023-11/SWD, Enhancing the effectiveness of the Dublin III Regulation identifying good practices in the Member States_en.pdf).

Korshänvisning till det gemensamma informationssystemet enligt byggsten 1 – medlemsstaterna måste vara redo att föra in de nya uppgifterna i Eurodac för att de nya ansvars- och solidaritetsreglerna ska fungera.

Korshänvisning till byggsten 2 (ett nytt gränssystem) eftersom viss information om skyldigheter måste tillhandahållas redan under screeningfasen och säkerhetskontrollen, vilket kan påverka förfarandena (om den sökande utgör ett hot mot den inre säkerheten ska den medlemsstat som utför kontrollen vara ansvarig medlemsstat).

Korshänvisning till 3 byggsten (mottagande), efterlevnad av direktivet om mottagningsvillkor – materiella mottagningsvillkor; möjlighet att inrätta särskilda platser/center endast för Dublinöverföringar; möjlighet att organisera mottagningssystemet på ett sätt så att avvikelser begränsas, särskilt för personer som omfattas av Dublinöverföringar, regler om när sökande inte har rätt till materiella mottagningsvillkor om sökande inte befinner sig i de medlemsstater där de ska befinna sig.

Korshänvisning till byggsten 7 (solidaritet) med tanke på att det är Dublinenheterna som har kapacitet (personal, ärendehanteringssystem) att behandla omfördelningsärenden och ansvarskompensationer.

Korshänvisning till byggsten 9 (skyddsåtgärder).

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

7. Solidaritet i praktiken (förordningen om asyl- och migrationshantering):

Säkerställ att ingen medlemsstat lämnas ensam när den utsätts för tryck och att den permanenta och obligatoriska men flexibla solidaritetsmekanismen fungerar effektivt i alla medlemsstater

Lagstiftning

Sammankalla den föreskrivande kommittén för förordningen om asyl- och migrationshantering (i likhet med byggsten 6 ovan).

Kommissionens genomförandebeslut och kommissionens förslag till rådets genomförandeakt ska läggas fram senast den 15 oktober 2025 (artiklarna 11 och 12 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Kommissionens genomförandeakt om utarbetande och inlämnande av information och dokument (artikel 67 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Kommissionens genomförandeakt om de ekonomiska solidaritetsbidragen (artikel 64 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Administration/samordning

Test (testkörning) av den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten 2024, med hjälp av nätverket för beredskap och krishantering på migrationsområdet.

Kommissionen: (1) Regelbundna lägesrapporter. (2) Anta den första årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten (artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Utse solidaritetssamordnaren (även nödvändiga ekonomiska resurser och personalresurser för att kunna utföra uppgifterna effektivt) och inrätta och sammankalla EU:s solidaritetsforum på teknisk nivå och deltagande av EUAA (artiklarna 14 och 15 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Tillhandahåll (tillsammans med EUAA) verktyg för identifiering/matchning (artikel 67 i förordningen om asyl- och migrationshantering), standardformulär för säkerhetskontroll (artikel 67 i förordningen om asyl- och migrationshantering); fastställ och sprid god praxis. 

Utökade möten i kontaktkommittén för Dublinförordningen för förtydligande, utbyte och god praxis.

EU-byråer

EUAA, Frontex, Europol, FRA och eu-Lisa ska samla in och tillhandahålla relevanta kvantitativa och kvalitativa data, uppgifter och analyser (artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

EUAA: Utarbeta mallar och operationella standardförfaranden för solidaritetsutfästelser och solidaritetsbidrag.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs.

Administration

Upprätta förfaranden/strukturer för att delta i solidaritetsmekanismen; utse nationell samordnare, inrätta nationell samordningsmekanism.

Definiera en intern process för att se till att utfästelser görs i tid för beslut vid EU-högnivåforumet för solidaritet (artiklarna 13 och 57.3 förordningen om asyl- och migrationshantering) (t.ex. samordning mellan ministerier, samråd med relevanta organ).

Utarbeta de operationella standardförfaranden och samordningsstrukturer som krävs för snabb och fullständig insamling och överföring av information/data för utarbetande av den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten senast den 1 juni, uppdatering den 1 september (artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Ta fram de operationella standardförfaranden och interna arbetsflöden som krävs för att genomföra en vald omfördelning som gynnad eller bidragande medlemsstat inom de tidsfrister som fastställs i lag (artikel 67 i förordningen om asyl- och migrationshantering). Överväg att identifiera berättigade personer; informationskrav, bedömningar av barnets bästa/skyddsåtgärder, säkerhetskontroller och säkerhetsverifiering.

Personal och infrastruktur

Säkerställ kapacitet (personal, databehandling) för rapportering av kvalitet i god tid, för den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten, inbegripet deltagande i möten i EU-nätverket för beredskap och krishantering på migrationsområdet i juli och september 2025 (artiklarna 6 och 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Säkerställ kapacitet att a) identifiera behov och b) tillgodogöra sig solidaritetsbidrag på ett effektivt sätt (identifiera möjliga behov som måste finansieras av den finansiella poolen) (artiklarna 6, 11.1, 58.2, 59.2 och 64.2 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Se över/upprätta kapacitet (personal, infrastruktur, utrustning) för att genomföra omfördelning som gynnade och bidragande medlemsstater inom den strikta tidsfristen på 1,5 månader för att slutföra omfördelningsprocessen (artiklarna 6 och 67 i förordningen om asyl- och migrationshantering). Det rör sig framför allt om följande:

Tillräckligt tillhandahållande av intervjuare och tolkar, polis-/säkerhetsmottagningsmyndigheter, socialarbetare, företrädare, Dublinenhet.

Infrastruktur/logistik: transport; mottagningskapacitet/möjliga omfördelningscentraler/intervjulokaler (för distansintervjuer).

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast den 30 oktober 2024 ska kommissionen slutföra testkörningen för den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten och presentera resultaten för EU:s mekanism för beredskap och krishantering när det gäller migration.

Senast i början av 2025 ska kommissionen utse solidaritetssamordnaren och tillhandahålla de resurser som krävs för att kunna utföra uppgifterna på ett effektivt sätt.

Senast i början av maj 2025 ska kommissionen begära in nödvändig information från medlemsstaterna och EU-byråerna i syfte att inleda den första årliga cykeln för migrationshantering den 1 juni 2025.

Kommissionen ska sträva efter att senast den 12 juni 2025 anta de två genomförandeakter som planeras med anknytning till solidaritet (för omfördelning respektive ekonomiska bidrag).

Kommentarer och funktionella kopplingar

Korshänvisning till byggsten 2 (gränssystem) eftersom säkerhetskontroll före omfördelning normalt bör ha ägt rum under screeningen.

Korshänvisning till byggsten 3 (mottagande) när det gäller omfördelning eftersom medlemsstater som bidrar till omfördelningen måste ha mottagningskapacitet för att kunna omfördela.

Korshänvisning till byggsten 6 (ansvar) med tanke på att kapaciteten att behandla omfördelningsärenden och ansvarskompensationer finns hos Dublinenheterna (personal, ärendehanteringssystem) och huruvida systemiska brister föreligger när det gäller ansvar som kan leda till allvarliga konsekvenser.

Korshänvisning till byggsten 8 (beredskap, beredskapsplanering, kris) eftersom konceptet ”väl förberedd” inbegriper beredskapsplanering, och medlemsstaterna måste lämna information till kommissionen om sin beredskap inför utarbetandet av den årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten.

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

8. Beredskap, beredskapsplanering och krishantering

Att säkerställa beredskap och beredskapsplanering möjliggör förbättrad motståndskraft mot hur migrationssituationen utvecklar sig, minskar risken för krissituationer och stöder snabba, effektiva och samordnade insatser i händelse av en migrationskris.

Administration/samordning

Stöd på begäran till utarbetandet av beredskapsplaner, tillsammans med EUAA.

EU:s mekanism för beredskap och hantering av migrationsrelaterade kriser (utbyte av kunskap/god praxis), tillsammans med EUAA.

EUAA ska tillhandahålla en förlaga för de nationella beredskapsplanerna för mottagande (och asyl) (artikel 32.2 i direktivet om mottagningsvillkor).

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs (t.ex. införlivande av direktivet om mottagningsvillkor när det gäller delen om beredskapsplanering).

Administration

Utarbeta nationella beredskapsplaner för mottagande (och asyl) baserat på EUAA:s förlaga senast den 12 april 2025 (artikel 32 i direktivet om mottagningsvillkor).

Upprätta/se över administrativa arrangemang, inbegripet samordning mellan ministerier, för att säkerställa utformning, antagande, genomförande och regelbunden översyn av beredskapsplaner för migration och asyl(-förfaranden).

Säkerställ att relevant information samlas in och utbyts (artiklarna 9 och 10 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Överväg systemrelaterade översyner av operativ beredskap och beredskapsplanering.

Kapacitet

Säkerställ kapacitet att öka/minska de resurser som behövs, t.ex.

personal,

utrustning (inkl. it),

logistik,

mottagningskapacitet,

annan infrastruktur.

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast i slutet av 2024 ska EUAA ta fram en förlaga för nationella beredskapsplaner.

Senast den 12 april 2025 ska medlemsstaterna anta sina nationella beredskapsplaner och meddela dem till EUAA.

Kommentarer och funktionell koppling

Korshänvisning till byggsten 7 (solidaritet) eftersom att ha en beredskapsplan ingår i ett väl förberett asyl-, mottagnings- och migrationssystem, och strukturen för samordning/operativt genomförande i förordningen om asyl- och migrationshantering används också i krissituationer.

Korshänvisning till byggsten 3 (mottagande) när det gäller beredskapsplanerna för mottagande och olika materiella mottagningsvillkor i undantagsfall (och asylförfaranden – byggsten 2).

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

2.6.

9. Förbättrade skyddsåtgärder för asylsökande och sårbara personer och utökad övervakning av de grundläggande rättigheterna

Säkerställ snabba och effektiva förfaranden och samtidigt skydda den mänskliga värdigheten och en verklig och effektiv asylrätt, även för de mest sårbara. Förhindra rättstvister.

Administration/samordning

Expertmöten och samordning av relevanta nätverk och fastställande av bästa praxis (t.ex. EU-nätverket för barns rättigheter, de europeiska barngarantisamordnarna, det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område).

Särskilt sammanträde i kommissionens expertgrupp för migrerande barn.

EU-byråer

EUAA-vägledning om alternativ till förvar (artikel 5.3 i förordningen om gränsförfarandet för återvändande).

EUAA ska tillhandahålla en förlaga för tillhandahållande av information (artikel 5.1 i direktivet om mottagningsvillkor).

FRA ska ta fram riktlinjer för övervakning av de grundläggande rättigheterna (artikel 10.2 b i screeningförordningen, artikel 43.4 i förordningen om asylförfaranden).

EUAA-översyn av sårbarhetsnormer och sårbarhetsindikatorer för att anpassa dem efter ny lagstiftning, stöd genom utbildningsmoduler, vägledning och informationsmaterial.

FRA-översyn av vägledningen om underåriga/förmyndarskap.

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs, särskilt när det gäller tillhandahållande av kostnadsfri juridisk rådgivning under alla förfaranden; alternativ till förvar; skyddsåtgärder för barn (t.ex. multidisciplinär åldersbedömning/representation/förmyndarskap för ensamkommande barn).

Säkerställ den rättsliga ramen för en oberoende mekanism för övervakning av de grundläggande rättigheterna för screening och gränsförfaranden (artikel 10.2 i screeningförordningen, artikel 43.4 i förordningen om asylförfaranden).

Säkerställ att det finns bestämmelser i nationell lagstiftning för att utreda påstådda kränkningar av de grundläggande rättigheterna i anknytning till screening och lämplig hänvisning till civilrättsliga eller straffrättsliga förfaranden (artikel 10.1 i screeningförordningen).

Organisation

Utarbeta informationsmaterial och lämpliga arbetsflöden för spridning för att säkerställa att lämplig, begriplig rättslig information och förfaranderelaterad information tillhandahålls under alla förfaranden och under mottagandet, och omfattar rättigheter och skyldigheter samt konsekvenser av bristande efterlevnad, som är anpassad efter särskilda sårbarheter och sökandes profiler (särskilda behov i fråga om mottagande eller handläggning) där så är lämpligt. Arbetsflödena ska inkludera bekräftelse av den mottagna informationen (artikel 8.2 och 8.7 i förordningen om asylförfaranden, artikel 5 i direktivet om mottagningsvillkor, artiklarna 19–20 i förordningen om asyl- och migrationshantering, artikel 42 i Eurodacförordningen och artikel 11 i screeningförordningen).

Se över och anpassa processer och operationella standardförfaranden för att identifiera, bedöma och följa upp särskilda behov i fråga om mottagande eller handläggning inom nya tidsfrister (artikel 20.3 i förordningen om asylförfaranden och artikel 25.1 fjärde stycket i direktivet om mottagningsvillkor).

Definiera särskilda arbetsflöden och förfaranden för att säkerställa att gränsförfarandet inte är tillämpligt/avslutas om specifika behov inte kan tillgodoses och för att prioritera/nedprioritera familjer med barn i förekommande fall och säkerställa att ensamkommande barn undantas från gränsförfarandet såvida de inte på allvarliga grunder utgör ett hot mot den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen (skäl 67, artikel 44.2–44.3 och artikel 53.1 i förordningen om asylförfaranden).

Se över/ta fram instruktioner eller protokoll för att bedöma alternativ till förvar och individuella bedömningar av användningen av förvar och möjliga effektiva alternativ (artikel 10 i direktivet om mottagningsvillkor). 

Säkerställ att nya tidsfrister för rättslig prövning av beslut om förvar integreras i relaterade arbetsflöden (artikel 11 i direktivet om mottagningsvillkor). 

Tillhandahåll instruktioner, protokoll och förfaranden för att säkerställa garantier om förvar av barn (inget förvar som regel, bedömning av barnets bästa) (artikel 13 i direktivet om mottagningsvillkor).

Se över/ta fram processer, förfaranden och operationella standardförfaranden för att säkerställa rättslig rådgivning under alla förfaranden, i alla administrativa skeden, samt rättsligt bistånd vid överklagande (artikel 21 i förordningen om asyl- och migrationshantering, artiklarna 16–19 i förordningen om asylförfaranden).

Se över/ta fram processer/förfaranden/operationella standardförfaranden för att bedöma barnets bästa och säkerställa att detta prioriteras under alla förfaranden och i samband med mottagandet (artikel 26.1 i direktivet om mottagningsvillkor, artikel 22.1 i förordningen om asylförfaranden, artikel 23.1 i förordningen om asyl- och migrationshantering, artikel 20.5 i skyddsgrundsförordningen, artikel 13.1 i screeningförordningen, artikel 14.1 i Eurodacförordningen, skäl 8 i krisförordningen, skäl 5 i förordningen om gränsförfarandet för återvändande och artikel 4 i vidarebosättningsförordningen).

Överväg ett integrerat ärendehanteringssystem i samverkan med nationella myndigheter för skydd av barn, partnerskap med internationella organisationer och det civila samhällets organisationer.

Se över och anpassa processer och operationella standardförfaranden för att tillhandahålla en multidisciplinär åldersbedömning (artikel 25 i förordningen om asylförfaranden).

Se över/anpassa systemen för att utse företrädare/förmyndare för ensamkommande barn för att uppfylla nya tidsfrister och krav (t.ex. kvoter, expertis, tillsyn, sekretess, klagomål) (artikel 14 i Eurodacförordningen, artikel 27 i direktivet om mottagningsvillkor, artikel 23 i förordningen om asyl- och migrationshantering, artikel 23 i förordningen om asylförfaranden, artikel 13 i screeningförordningen och artikel 33 i skyddsgrundsförordningen).

Kapacitet

Sårbara personer

Bedöm och säkerställ kapacitet att i god tid identifiera, bedöma och följa upp särskilda behov i alla steg i förfarandet och vid mottagandet (artikel 25 i direktivet om mottagningsvillkor, artikel 4.8, artikel 13.5, 13.6 och 13.8 samt artiklarna 20.5, 22.5, 23.9 och 34.3 i förordningen om asylförfaranden samt artikel 12.3–12.4 i screeningförordningen).

Säkerställ lämpligt utbildad personal, inklusive socialarbetare, tolkar, medicinsk personal, barnskyddsombud osv.

Säkerställ lämpliga lokaler för personer med särskilda behov i fråga om mottagande eller handläggning, även under gränsförfarandet, för att tillgodose barns behov av fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling (överväg tillgång till tjänster, infrastruktur, tillgänglighet, integritet, öppna ytor, särskilda bestämmelser om ensamkommande barn, respektera kraven gällande barn vid förvar (se artiklarna 13, 25, 26 och 27 i direktivet om mottagningsvillkor).

Alternativ till förvar

Tillhandahåll tillräckligt med personal, resurser och infrastruktur baserat på fastställda alternativ till förvar och de beräknade behoven.

Allmänna skyddsåtgärder 

Se över och säkerställ kapacitet som står i proportion till behoven av kostnadsfri juridisk rådgivning och kostnadsfritt rättsligt bistånd vid överklagande, med beaktande av resurser och tjänstearrangemang med kvalificerade tredje parter (artikel 21 i förordningen om asyl- och migrationshantering).

Garantier för barn

Säkerställ kapacitet att respektera skyddsåtgärder för barn (inkl. ensamkommande barn) i samband med mottagande och förvar, inbegripet gränsförfaranden, (t.ex. artiklarna 13, 16, 22, 26, 27 och 32.1 i direktivet om mottagningsvillkor och artikel 23 i förordningen om asylförfaranden).

Överväg de nationella myndigheterna för skydd av barns roll och stärk deras kapacitet, för bedömningar av barnets bästa och en bredare uppföljning.

Bedöm befintliga kapaciteter och säkerställ att lämpligt utbildad personal är involverad i förfarandena, t.ex. specialist på bedömningar av barnets bästa, sårbarhetsbedömning, personlig intervju (artiklarna 2.13, 26.6 och 33.1 i direktivet om mottagningsvillkor, skälen 47 och 61 samt artiklarna 22.6 och 23 i förordningen om asyl- och migrationshantering, artikel 22 i förordningen om asylförfaranden samt artiklarna 33 och 38 i skyddsgrundsförordningen).

Se över och tillgodose kapacitetsbehoven för att säkerställa tillträde till utbildning inom tidsramarna och uppfylla målen för kvalitet och inkludering. Överväg personal, anläggningar, logistik och infrastruktur (artikel 16 i direktivet om mottagningsvillkor).

Säkerställ att det finns tillräckligt med kvalificerad personal för multidisciplinär åldersbedömning (inklusive barnläkare, psykolog, socialarbetare) (artikel 25 i förordningen om asylförfaranden).

Säkerställ tillräckliga och kvalificerade företrädare/förmyndare för ensamkommande barn under alla delar av förfarandet samt tillsynskapacitet; eftersträva kontinuitet i omsorg när underåriga åtnjuter internationellt skydd (artikel 27 i direktivet om mottagningsvillkor, artikel 23 i förordningen om asylförfaranden, artikel 23 i förordningen om asyl- och migrationshantering, skäl i skyddsgrundsförordningen).

Tillhandahåll kapacitet för kontinuerligt stöd och kontinuerliga tjänster för ensamkommande barn under övergången till vuxenlivet, inklusive förberedelse av utflödet från mottagningssystemet och tidiga integrationsåtgärder.

Övervakning

Upprätta övervakningen av de grundläggande rättigheterna (tillräcklig kvalificerad personal, underhållskostnader, administrativa arrangemang, kontakter med internationella och icke-statliga organisationer).

Medlemsstaterna ska bedöma budgetbehoven och identifiera finansieringskällor (nationella kontra EU-baserade) (övergripande uppgift som gäller för alla byggstenar)

Milstolpar som ska övervägas

Senast det fjärde kvartalet 2024 ska FRA anta riktlinjer om övervakning av de grundläggande rättigheterna.

Senast i slutet av 2025 ska EUAA utarbeta förlagor och material för tillhandahållande av information.

Kommentarer och funktionell koppling

Korshänvisning till alla byggstenar, med tanke på skyldigheten att säkerställa att de grundläggande rättigheterna efterlevs under genomförandet av pakten.

Tidigare identifiering och anpassade mottagningsvillkor som grunden för en effektivare integration för dem som beviljas internationellt skydd.

Hänvisning till vikten av stöd till ensamkommande barn under övergången till vuxenlivet.

Övergripande barnskyddsdimension som svarar mot specifika behov i linje med kommissionens rekommendation om utveckling och förstärkning av integrerade barnskyddssystem som utgår från barnets bästa (C(2024) 2680 final).

Byggstenar och

övergripande mål

Åtgärder som krävs av EU

Åtgärder som krävs av medlemsstaterna

10. Inkludering och integration samt lagliga vägar till skydd

Säkerställ att personer som beviljats internationellt skydd får faktisk tillgång till de rättigheter som fastställs i skyddsgrundsförordningen.

Förbättra de lagliga migrationsvägarna till EU för en balanserad migrationsstrategi med vilken man erbjuder säkra och lagliga vägar till skydd för de mest sårbara flyktingarna.

Vidarebosättningsramen

Lagstiftning

Kommissionen ska föreslå och rådet säkerställa att unionens tvååriga plan för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl antas i tid (som ska antas som rådets genomförandeakt).

Administration

Sammankalla högnivåkommittén för vidarebosättning.

Kommissionens expertgrupp för vidarebosättning ska underlätta utbytet och hjälpa till att identifiera bästa praxis.

EU-byråer

EUAA: Nätverket för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl utbyter bästa praxis, förbättrar kapacitetsuppbyggnaden och främjar operativa utbyten för medlemsstater och berörda aktörer.

EUAA ska tillhandahålla operativt stöd för att genomföra unionsramen för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl (artikel 10.2 i förordningen om en unionsram för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl).

Skyddsgrundsförordningen

Sammanträden i kommissionens expertgrupper för att främja tillämpningen av de nya bestämmelserna, i förekommande fall gemensamt mellan kontaktkommittéerna för skyddsgrunder respektive mottagande.

EU-byråer

EUAA ska utveckla/anta informationsbroschyrer och informationsmaterial samt riktlinjer till stöd för tillämpningen av de nya reglerna.

Vidarebosättningsramen

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs.

Administration

Utse den nationella kontaktpunkten för genomförande, särskilt unionsplanen för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl (artikel 10.1 i förordningen om en unionsram för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl).

Se över och anpassa de nationella förfarandena och metoderna så att de uppfyller skyldigheterna (t.ex. kontroll av behörighetskriterier vid inresa och skäl att neka inresa).

Kapacitet

Tillhandahåll tillräcklig och kvalificerad personal, särskilt när det gäller inreseförfarandet.

Skyddsgrundsförordningen

Lagstiftning

Se över om de nationella regelverken behöver anpassas.

Anpassa de nationella regelverken när så krävs (t.ex. för uppehållstillstånd och resehandlingar, fri rörlighet, tillträde till utbildning, klausuler om likabehandling, ”grundläggande förmåner” och eventuella villkor för socialt stöd till integrationsåtgärder).

Införlivande av artikel 4.2 tredje stycket och 4.3a i direktiv 2003/109/EG (artikel 40 i skyddsgrundsförordningen).

Administration

Utse en nationell kontaktpunkt (artikel 37 i skyddsgrundsförordningen).

Se över och anpassa förfaranden och arbetsflöden för utfärdande av uppehållstillstånd och resehandlingar för att möjliggöra nya tidsfrister för utfärdande; enhetliga format, standarder och giltighetstider (artiklarna 23–25 i skyddsgrundsförordningen).

Se över/anpassa avgiftsstrukturen för uppehållstillstånd i enlighet med bestämmelserna (artikel 24 i skyddsgrundsförordningen).

Föreskriv ”provisoriska åtgärder” för att säkerställa tillgången till rättigheter i fall där uppehållstillstånd inte utfärdades inom tidsfristerna och vidta åtgärder för att hålla samman familjer vid utfärdande av tillstånd (artikel 20.3 i skyddsgrundsförordningen).

Se över/anpassa förfarandena för att vid beräkningen av bosättningsperioden ta hänsyn till om personer som beviljats internationellt skydd förflyttat sig utan tillåtelse.

Se över/utveckla arbetsflöden för tillgång i rätt tid till tidiga integrationsåtgärder och övergångsstöd när sökanden beviljas internationellt skydd.

Se över/upprätta förfaranden för validering av färdigheter (dvs. erkännande av tidigare läranderesultat, kvalifikationer) (artikel 30 i skyddsgrundsförordningen). 

Överväg att använda verktyget för kartläggning av kompetensen hos personer från länder utanför EU.

Säkerställ att alla obligatoriska integrationsåtgärder är kostnadsfria (såvida inte sökanden/mottagaren har tillräckliga medel).

Utse myndigheter, tjänsteleverantörer eller kontaktpunkter för att tillhandahålla information enligt bilaga 1 (artikel 27 i skyddsgrundsförordningen).

Kapacitet

Säkerställ kapacitet att ge personer som beviljats internationellt skydd information om rättigheter och skyldigheter som är knutna till deras status, så snart som möjligt efter det att sådant skydd har beviljats och i enlighet med bilaga I (artikel 22 i skyddsgrundsförordningen).

Säkerställ kapacitet i form av tillräcklig personal och utrustning för att utfärda uppehållstillstånd och resehandlingar inom tidsramarna eller vidta provisoriska åtgärder (tillfälliga tillstånd) för att säkerställa tillgången till rättigheter.

Se över och anpassa kapaciteten efter de beräknade behoven för att ge personer som beviljats internationellt skydd tillgång till rättigheter som är knutna till inkludering.

Säkerställ framför allt samarbetsarrangemang, partnerskap och tjänsteavtal med arbetsmarknadens och näringslivets parter, lokala och regionala myndigheter, internationella organisationer och organisationer i det civila samhället samt invandrarledda organisationer.

Se över utbildningsdokumentation och utbildningsarrangemang för att säkerställa nödvändig utbildning och respekt för sekretessarrangemangen för alla myndigheter och organisationer som är involverade i ovanstående.

Säkerställ i synnerhet kapacitet för

tillträde till arbetsmarknaden och att behandla sökande på samma villkor som medborgarna (artikel 28 i skyddsgrundsförordningen),

tillträde till utbildning för barn och vuxna  (artikel 29 i skyddsgrundsförordningen),

tillgång till/inrättande av förfaranden för erkännande av kvalifikationer och validering av färdigheter (artikel 30 i skyddsgrundsförordningen),

att behandla sökande på samma sätt som medborgarna när det gäller social trygghet och socialt stöd (artikel 31 i skyddsgrundsförordningen),

hälso- och sjukvård på samma villkor som medborgarna, inklusive lämplig hälso- och sjukvård för personer med särskilda behov (artikel 32 i skyddsgrundsförordningen),

tillgång till bostad på samma villkor som andra tredjelandsmedborgare (artikel 34 i skyddsgrundsförordningen),

lämpliga integrationsåtgärder, särskilt språkkurser, samhällsorientering, integrationsprogram och yrkesutbildning (artikel 35 i skyddsgrundsförordningen).

Milstolpar som ska övervägas

Senast tredje kvartalet 2024 ska kommissionen sammankalla en högnivåkommitté för vidarebosättning.

Senast 2025 ska kommissionen anta ett förslag till den första unionsplanen för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl (för perioden 2026–2027).

Senast den 12 juni 2026 ska medlemsstaterna utse en nationell kontaktpunkt för genomförandet av skyddsgrundsförordningen.

Kommentarer och funktionell koppling

Korshänvisning till byggsten 1 (Eurodac): Vidarebosättning är en av de kategorier som ska laddas upp i Eurodac.

Korshänvisning till byggsten 3 (mottagande): bygga vidare på de tidiga integrationsåtgärderna enligt direktivet om mottagningsvillkor för dem som har beviljats internationellt skydd.