Bryssel den 16.12.2024

COM(2024) 589 final

2024/0326(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om fastställande av rekommendationer avseende konstaterad förbättringspotential till följd av 2024 års tematiska Schengenutvärdering ”Att överbrygga nationella klyftor: med sikte på ett effektivt EU-system för återvändande genom gemensamma lösningar och innovativa metoder”


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Processen att återsända tredjelandsmedborgare utan laglig rätt att stanna kvar i Schengenområdet är komplex och känslig och omfattar ett stort antal aktörer, myndigheter och intressenter. Betydande insatser med konkreta resultat har gjorts under de senaste åren för att bygga upp ett välfungerande EU-system för återvändande i linje med målen i migrations- och asylpakten 1 . Genomförandet av EU:s strategi för frivilligt återvändande och återanpassning 2 , återvändandesamordnarens operativa strategi för effektivare återvändanden och arbetet i högnivånätverket för återvändande har stött medlemsstaternas insatser och gjort dem mer samstämmiga. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan EU-medlemsstaternas återvändandesystem, vilket hindrar att EU-potentialen utnyttjas fullt ut för effektivare återvändanden. En betydande flaskhals i återvändandeprocessen rör samordning av och samstämmighet mellan aktörer och förfaranden på både nationell och europeisk nivå.

Den 17–18 oktober betonade Europeiska rådet vikten av en övergripande strategi för migration, vilket innefattar genomförande av antagen EU-lagstiftning och tillämpning av befintlig lagstiftning, för att på bästa sätt ta itu med de aktuella utmaningarna. Europeiska rådet efterlyste också beslutsamma åtgärder på alla nivåer för att underlätta, öka och påskynda återvändandena från Europeiska unionen med hjälp av EU:s alla relevanta politiska åtgärder, instrument och verktyg. Ett effektivare genomförande av den nuvarande lagstiftningen om återvändande och ytterligare arbete med en gemensam strategi för återvändande gör att pakten kan genomföras på ett snabbare och mer ändamålsenligt sätt.

Dessutom efterlyste ordförande Ursula von der Leyen i sina politiska riktlinjer för 2024–2029 en ny gemensam strategi för återvändande. Detta förutsätter att en ny rättslig ram inrättas för att påskynda och förenkla återvändandeprocessen, samtidigt som man säkerställer att återvändanden sker på ett värdigt sätt. Det förutsätter också en digitalisering av ärendehanteringen och en övergång till ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande i hela EU. Rekommendationerna i detta förslag till rådets genomförandebeslut stöder diskussionerna om och utarbetandet av de kommande förslagen till en ny lagstiftningsram.

Genom rådets förordning (EU) 2022/922 3 inrättades en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera medlemsstaternas tillämpning av Schengenregelverket. I enlighet med artikel 4.4 i förordningen får kommissionen anordna tematiska utvärderingar i synnerhet för att bedöma frågor inom flera politikområden eller praxis i medlemsstater och Schengenassocierade länder (gemensamt kallade medlemsstater) som står inför liknande utmaningar.

I det årliga utvärderingsprogrammet för 2024 4 för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket i enlighet med rådets förordning (EU) 2022/922 fastställdes att kommissionen och medlemsstaterna under 2024 skulle genomföra en tematisk utvärdering rörande åtgärdande av brister på nationell nivå i syfte att skapa ett effektivt EU-återvändandesystem genom gemensamma innovativa lösningar. Utvärderingens mål är dubbelt: dels att kartlägga de viktigaste gemensamma hinder som begränsar myndigheternas förmåga att genomföra återvändande av tredjelandsmedborgare utan laglig rätt att stanna kvar, dels att utnyttja gemensam förbättringspotential på områden där gemensamma EU-lösningar och metoder skulle ge ett mervärde.

I linje med dessa mål analyserades i den tematiska utvärderingen de viktigaste flaskhalsarna och möjliga lösningar i de nationella systemen för återvändande, med fokus på de viktigaste skedena i återvändandeprocessen, nämligen följande: 

·Inledande av återvändandeprocessen.

·Identifiering av tredjelandsmedborgare.

·Nationellt och europeiskt samarbete mellan olika organ.

·Frivilligt återvändande och verkställighet av återvändanden.

Med tanke på att faktiskt återvändande för tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna kvar i EU kräver tillräcklig och proaktiv planering, bland annat för utveckling av kapacitet på kort, medellång och lång sikt, samt effektiv samordning, lades i den tematiska utvärderingen särskild vikt vid strategiska och övergripande processer. Dessa rör samordning och samstämmighet mellan aktörer och förfaranden på både nationell och europeisk nivå, vilka är avgörande processer för ett välfungerande Schengenområde. Utvärderingsresultaten väntas utmynna i en gemensam hantering av återvändanden som ska främja ytterligare samordning och samstämmighet, samtidigt som skyddet av de grundläggande rättigheterna upprätthålls, i syfte att maximera potentialen hos de befintliga verktygen och den europeiska rättsliga ramen.

I den tematiska utvärderingen tas hänsyn till den viktiga roll som ett effektivt återvändandesystem spelar inom den europeiska integrerade gränsförvaltningen, såsom den definieras i förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen 5 . Dessutom tar den tematiska utvärderingen, efter ibruktagandet av det förnyade Schengens informationssystem 6 och de nya funktionerna till stöd för återvändandeförfaranden, en titt på den faktiska användningen av registreringar om återvändande och nekad inresa som införts i Schengens informationssystem samt den nationella kapaciteten att effektivt utbyta information och samarbeta med andra medlemsstater, i syfte att verkställa beslut om återvändande och förhindra otillåtna sekundära förflyttningar inom Schengenområdet.

I enlighet med den tematiska utvärderingens särskilda karaktär (dvs. att den gjordes under en längre period under hela 2024 och krävde specifik sakkunskap på flera relaterade områden) inrättade kommissionen i december 2023 en särskild utvärderingsgrupp bestående av 15 experter från medlemsstaterna, två experter från kommissionen samt observatörer från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Utvärderingsgruppen utarbetade ett särskilt frågeformulär, som delades med alla medlemsstater, för att kartlägga gemensamma förbättringsmöjligheter och goda praktiska lösningar på nationell nivå och EU-nivå med avseende på ovannämnda viktiga skeden av återvändandet, vilka skulle kunna bidra till ett välfungerande Schengenområde. Utvärderingsgruppen tittade också på rapporterna från de tidigare periodiska Schengenutvärderingarna på återvändandeområdet för att kartlägga gemensamma utmaningar eller bästa praxis som omfattas av den tematiska utvärderingen. Utvärderingsgruppen tittade också på relevanta frågor från det europeiska migrationsnätverket. Dessutom hölls fem diskussioner i fokusgrupper mellan utvärderingsgruppen och Frontex för att utnyttja byråns expertis och insikter i syfte att ytterligare förstå var de viktigaste utmaningarna kan finnas och var bästa praxis har observerats.

 

Baserat på de svar på det särskilda frågeformuläret som utvärderingsgruppen mottog i slutet av juni 2024 valdes Italien, Nederländerna och Norge ut för besök under september och oktober 2024. Valet gjordes med beaktande av praxis som på grund av sin karaktär inte kunde bedömas effektivt på distans, samt med beaktande av behovet av att undvika en ytterligare börda för de medlemsstater som nyligen hade utvärderats och för dem som är föremål för periodiska utvärderingar 2024–2025, samtidigt som en balanserad och representativ strategi säkerställdes. Dessutom genomfördes videokonferenser om specifika ämnen med Danmark och Österrike för att få ytterligare information och klargöranden. 

I enlighet med artikel 20.4 första stycket i rådets förordning (EU) 2022/922 antog kommissionen en utvärderingsrapport 7 som fastställer förbättringspotential och bästa praxis som konstaterats under den tematiska utvärderingen.

På grundval av detta innehåller detta förslag rekommendationer för att förverkliga den gemensamma förbättringspotentialen, vilka bör läsas tillsammans med den bästa praxis 8 som beskrivs i rapporten om den tematiska utvärderingen 9 .

I enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2024 är det mycket viktigt att alla nödvändiga åtgärder vidtas snarast möjligt för att verkställa beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaternas myndigheter. De föreslagna rekommendationerna ska stödja dessa insatser och ge värdefulla insikter för EU:s nya gemensamma återvändandestrategi, inbegripet EU:s framtida lagstiftningsram, samt säkerställa samstämmighet med arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten vad gäller återvändande. 

Inom två månader efter det att rådet har antagit genomförandebeslutet om fastställande av rekommendationerna kommer varje medlemsstat att uppmanas att lämna in en handlingsplan till kommissionen, som ska se över dess lämplighet, och till rådet, i enlighet med artiklarna 23.3 och 24 i rådets förordning (EU) 2022/922. Dessa handlingsplaner ska innehålla avhjälpande åtgärder för att genomföra alla rekommendationer, i syfte att inrätta effektiva operativa förfaranden för effektivare återvändanden. Medlemsstaterna ska i synnerhet också förklara hur de avser att genomföra den identifierade bästa praxis som de anser vara relevant och klargöra varför den återstående praxisen inte kan anammas med hänsyn till nationella rättsliga och operativa särdrag.

Medlemsstaterna bör rapportera till kommissionen och rådet om genomförandet av sina handlingsplaner. Rapporteringssynergier kommer att eftersträvas med befintliga handlingsplaner om återvändande (som ännu inte är helt genomförda). Kommissionen kommer att redogöra för de övergripande framstegen i genomförandet av handlingsplanerna rent allmänt i rapporten om Schengenläget 2026 och därvid säkerställa samstämmighet med de pågående insatserna för att vidareutveckla EU:s gemensamma återvändandestrategi, även som en del av genomförandet av migrations- och asylpakten. Kommissionen kommer dessutom att fortsätta att stödja genomförandet av bästa praxis.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Rekommendationerna syftar till att på ett korrekt och effektivt sätt genomföra de befintliga bestämmelserna i Schengenregelverket.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Rekommendationerna har kopplingar till annan viktig unionspolitik som rör ett välfungerande Schengenområde med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, på områden såsom yttre och inre gränser, visering, migration och asyl samt inre säkerhet.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Artiklarna 23.2 och 24 i rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Enligt artikel 23.1 i förordning (EU) 2022/922 ska kommissionen lägga fram ett förslag för rådet om antagande av rekommendationer om avhjälpande åtgärder som medlemsstaterna ska vidta mot bakgrund av iakttagelserna i utvärderingsrapporten. Enligt artikel 23.3 i förordning (EU) 2022/922 ska de utvärderade medlemsstaterna lämna in en handlingsplan om genomförande av alla rekommendationer till kommissionen och rådet. I artikel 24 anges att artikel 23.1, 23.2 och 23.3 ska tillämpas på tematiska utvärderingar.

Det krävs åtgärder på unionsnivå för att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och säkerställa bättre samordning på unionsnivå för att garantera att alla Schengenbestämmelser tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt av medlemsstaterna.

Proportionalitetsprincipen

Artikel 23.2 jämförd med artikel 24 i rådets förordning (EU) 2022/922 återspeglar rådets specifika befogenheter när det gäller ömsesidig utvärdering av hur unionens politik genomförs inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

Samråd med berörda parter

I enlighet med artikel 20.1 fjärde stycket i förordning (EU) 2022/922 översändes utkastet till utvärderingsrapport till medlemsstaterna för synpunkter.

I enlighet med artikel 20.4 första stycket i rådets förordning (EU) 2022/922 antog kommissionen en utvärderingsrapport 10 i enlighet med Schengenkommitténs yttrande av den 29 november 2024.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

Konsekvensbedömning

Ej tillämpligt.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

Grundläggande rättigheter

Skyddet av de grundläggande rättigheterna vid tillämpningen av Schengenregelverket beaktades under utvärderingen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Ej tillämpligt.

5.ÖVRIGA INSLAG

Ej tillämpligt.

2024/0326 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om fastställande av rekommendationer avseende konstaterad förbättringspotential till följd av 2024 års tematiska Schengenutvärdering ”Att överbrygga nationella klyftor: med sikte på ett effektivt EU-system för återvändande genom gemensamma lösningar och innovativa metoder”

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013 11 , särskilt artiklarna 23.2 och 24,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)I sina slutsatser av den 17 oktober 2024 efterlyste Europeiska rådet beslutsamma åtgärder på alla nivåer för att underlätta, öka och påskynda återvändandena från Europeiska unionen med hjälp av EU:s alla relevanta politiska åtgärder, instrument och verktyg, däribland diplomati, utveckling, handel och viseringar.

(2)En tematisk utvärdering av medlemsstaternas praxis och kapacitet för att säkerställa ett effektivt återvändande av tredjelandsmedborgare som inte har rätt att vistas i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket genomfördes 2024 av en utvärderingsgrupp bestående av experter från medlemsstaterna och kommissionen samt observatörer från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Den tematiska utvärderingen syftade till att kartlägga de viktigaste gemensamma hinder som begränsar de nationella myndigheternas förmåga att genomföra effektiva återvändanden samt gemensamma unionslösningar och unionsmetoder som skulle tillföra ett mervärde till ett gemensamt EU-system för återvändande. Den tematiska utvärderingen syftade också till att stärka medlemsstaternas kapacitet att fullgöra sina rättsliga skyldigheter att återsända tredjelandsmedborgare utan laglig rätt att stanna kvar, och att bidra till ett enhetligt, harmoniserat och effektivt genomförande av Schengenregelverket, med beaktande av att återvändande är avgörande för att säkerställa en effektiv och trovärdig migrationshantering, bland annat genom att begränsa sekundära förflyttningar, och att på ett hållbart sätt ta itu med vissa centrala hot mot Schengenområdets inre säkerhet. 

(3)Med tanke på att återvändandeprocessen är nära kopplad till det övergripande genomförandet av Schengenregelverket, vilket resulterar i en komplex process där ett stort antal aktörer, myndigheter och intressenter är involverade, fokuserade den tematiska utvärderingen på tre områden, nämligen återvändande, skydd av de yttre gränserna och förvaltning av it-system. Det främsta målet med det här tillvägagångssättet var att bedöma om medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att verkställa beslut om återvändande, samtidigt som respekten för de berörda tredjelandsmedborgarnas grundläggande rättigheter säkerställs, och att identifiera möjliga åtgärder som kan vidtas för att göra förbättringar på dessa områden.

(4)Efter den tematiska utvärderingen antog kommissionen en rapport 12 med en bedömning av gemensam förbättringspotential och en förteckning över bästa praxis som konstaterats under den tematiska utvärderingen 13 .

(5)Alla stater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut har utvärderats som en del av denna tematiska utvärdering i enlighet med den metod som föreskrivs i handledningen för Schengenutvärdering i kommissionens rekommendation C(2023) 6790 14 .

(6)Utvärderingsgruppen arbetade under samordning av ledande experter från kommissionen och medlemsstaterna (Sverige). Den bestod vidare av en andra expert från kommissionen och nationella experter från Belgien, Danmark, Estland, Finland, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Österrike. Observatörer som utsetts av Frontex och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter stödde utvärderingsgruppens arbete.

(7)Utvärderingsgruppen utarbetade ett särskilt frågeformulär och analyserade resultaten av tidigare Schengenutvärderingsrapporter för att identifiera gemensamma utmaningar och bästa praxis av relevans för den tematiska utvärderingen.

(8)Rekommendationerna i detta beslut och den bästa praxis som har samlats in och beskrivits i rapporten har strukturerats kring tre byggstenar: 1) ett välfungerande Schengensystem kräver faktiska återvändanden, 2) säkerställande av effektivitet i viktiga skeden av återvändandeprocessen mellan nationella myndigheter, och 3) maximering av den nationella effektiviteten genom starkare europeiskt samarbete. Dessa byggstenar kräver effektiv övergripande planering, bland annat för tillräcklig kapacitet, rationaliserade förfaranden och effektiv samordning både på nationell nivå och unionsnivå, t.ex. genom användning av teknik.

(9)I den tematiska utvärderingen betonas att återvändande är en viktig del av de nationella strategierna för europeisk integrerad gränsförvaltning. Effektivt samarbete mellan olika organ på nationell nivå är en viktig förutsättning för ett välfungerande nationellt återvändandesystem och följaktligen för ett gemensamt europeiskt system. För att uppnå ett sådant system krävs ett ökat informationsutbyte för effektivare och mer ändamålsenligt beslutsfattande genom bästa möjliga användning av den information som finns tillgänglig för myndigheter på nationell nivå och inom unionens storskaliga informationssystem, främst Schengens informationssystem.

(10)Ett snabbt inledande av återvändandeprocessen efter förfarandena i samband med att den lagliga vistelsen upphör är avgörande för att uppfylla skyldigheten att utan dröjsmål utfärda beslut om återvändande till tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Samtidigt måste alla relevanta skyddsåtgärder för de grundläggande rättigheterna finnas för att säkerställa att en individuell bedömning görs som tar hänsyn till respektive tredjelandsmedborgares situation och behov, och att tredjelandsmedborgare har tillgång till ett effektivt rättsmedel. Schengenregelverket om återvändande ger medlemsstaterna utrymme att inrätta effektiva operativa förfaranden och former som respekterar de grundläggande rättigheterna. 

(11)Identifiering av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna är ett nödvändigt steg för ett effektivt genomförande av återvändandeförfarandet, bland annat genom en effektiv användning av alla tillgängliga verktyg och all tillgänglig information på nationell nivå och unionsnivå.

(12)Ett effektivt återvändandesystem kräver möjlighet till ett värdigt och hållbart återvändande på frivillig basis, vilket är att föredra framför påtvingat återvändande. Användning av rådgivning om återvändande och tillgängligt återanpassningsstöd är viktiga verktyg för att uppmuntra frivilligt återvändande. För att systemet för frivilligt återvändande ska vara tillförlitligt, och för att förhindra avvikande och sekundära förflyttningar, är en effektiv övervakning av tredjelandsmedborgare som beordrats att lämna medlemsstaterna också nödvändig för att säkerställa att de uppfyller sin skyldighet att återvända. Detta underlättas av funktionerna i Schengens informationssystem, som bör kompletteras med effektiva åtgärder på nationell nivå för att uppnå önskad effekt.

(13)För att undvika potentiella konsekvenser för säkerheten är det mycket viktigt att det finns effektiva förfaranden och samarbetsmekanismer mellan myndigheter på nationell nivå och unionsnivå för att så tidigt som möjligt identifiera tredjelandsmedborgare utan laglig rätt att stanna kvar som utgör ett säkerhetshot och prioritera deras återvändande. Av samma skäl krävs ett effektivt samarbete mellan berörda myndigheter för att återsända tredjelandsmedborgare utan laglig rätt att stanna kvar som avtjänar ett fängelsestraff.

(14)Det uppgraderade Schengens informationssystem, som omfattar registreringar om återvändande, stärker återvändandeförfarandena när det används på ett ändamålsenligt sätt, bland annat genom delning av biometriska uppgifter och rapportering av träffar samt utbyte av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna.

(15)Ett effektivt genomförande av Schengenregelverket och av befintliga europeiska verktyg är värdefulla resurser för att ytterligare effektivisera återvändandena. De medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket bör dock vidta ytterligare åtgärder och förbättra praxisen för maximal verkan.

(16)I rapporten kartlades gemensam förbättringspotential för medlemsstaterna när de förbereder eller genomför förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare utan laglig rätt att stanna kvar, vilka utgör grunden för rekommendationerna i detta beslut. Rapporten innehåller också många exempel på bästa praxis för att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med befintliga utmaningar.

(17)Enligt artikel 23.3 i förordning (EU) 2022/922 ska medlemsstaterna lämna in en handlingsplan om genomförande av rekommendationerna till kommissionen och rådet. Detta bör göras inom två månader efter det att detta beslut träder i kraft. Handlingsplanen bör innehålla lämpliga avhjälpande åtgärder som avser förbättringspotentialen. Utifrån den omfattande bästa praxis som samlats in och beskrivs i rapporten bör medlemsstaterna beakta dess mervärde för ett effektivare unionssystem för återvändande och möjligheten att genomföra den, i tillämpliga fall i samråd med de medlemsstater som redan har genomfört den. Medlemsstaterna uppmanas att i de enskilda handlingsplanerna ange den bästa praxis som de avser att tillämpa och förklara varför annan bästa praxis inte kan anammas med hänsyn till nationella rättsliga och operativa särdrag.

(18)Enligt artikel 23.3 andra stycket i förordning (EU) 2022/922 ska kommissionen efter samråd med utvärderingsgruppen se över handlingsplanernas lämplighet inom en månad från det att de lämnats in. Enligt artikel 23.3 tredje och fjärde styckena i den förordningen ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen och rådet om genomförandet av sin handlingsplan var sjätte månad från den dag då meddelandet om mottagande av översynen av handlingsplanen lämnades till dess att kommissionen anser att handlingsplanen är helt genomförd.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS

Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Konungariket Danmark, Republiken Estland, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Republiken Grekland, Island, Republiken Italien, Republiken Kroatien, Republiken Lettland, Furstendömet Liechtenstein, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Konungariket Norge, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Schweiziska edsförbundet, Republiken Slovakien, Republiken Slovenien, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern och Republiken Österrike att göra följande:

I.ETT VÄLFUNGERANDE SCHENGENSYSTEM KRÄVER FAKTISKA ÅTERVÄNDANDEN

Återvändanden som en viktig del av förvaltningen av Schengensamarbetet

1.Säkerställa ett effektivt genomförande av återvändande som en integrerad del av de relevanta delarna av de nationella strategierna för europeisk integrerad gränsförvaltning och främja ett effektivt samarbete mellan alla berörda parter, i enlighet med artiklarna 3 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 15 .

2.Upprätta och regelbundet uppdatera kapacitetsutvecklingsplanerna och beredskapsplanerna för återvändande, på grundval av resultatet av en riskanalys, i enlighet med artiklarna 9.3, 9.4 och 29.7 i förordning (EU) 2019/1896.

II.SÄKERSTÄLLANDE AV EFFEKTIVITET I VIKTIGA SKEDEN AV ÅTERVÄNDANDEPROCESSEN MELLAN NATIONELLA MYNDIGHETER

Effektivt inledande och hantering av återvändandeförfaranden

3.Säkerställa att ett beslut om återvändande utfärdas utan dröjsmål till alla tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på en medlemsstats territorium i enlighet med artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG 16 , med beaktande av de möjligheter som föreskrivs i artikel 6.6 i det direktivet.

4.Bedöma det nationella systemet för överklagande av beslut om återvändande (särskilt när det gäller antalet instanser, tidsfristerna för överklagande, villkoren för beviljande av automatisk suspensiv verkan och tidsfristerna för rättslig prövning) och vidta åtgärder som leder till snabba överklagandeförfaranden som bidrar till återvändandets övergripande effektivitet, i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG, samtidigt som full respekt för de berörda personernas grundläggande rättigheter säkerställs, i enlighet med artikel 13 i det direktivet.

5.Säkerställa att beslut om återvändande verkställs på ett effektivt och proportionerligt sätt i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG, genom att vidta åtgärder för att snabbt hantera efterföljande ansökningar om internationellt skydd som inte innehåller nya fakta eller omständigheter och som lämnas in enbart i syfte att fördröja eller hindra avlägsnandet.

Digitalt system för hantering av återvändandeärenden för att säkerställa samordning mellan myndigheter (inklusive stora it-system)

6.Utveckla och ytterligare förbättra det nationella systemet för hantering av återvändandeärenden mot bakgrund av den referensmodell för nationella system för hantering av återvändandeärenden (RECAMAS) som inrättats av Frontex, med beaktande av utvecklingen av digitala lösningar för migrations- och asylförfaranden på EU-nivå och med fullt utnyttjande av det stöd som finns tillgängligt från byrån i enlighet med artikel 48.1 c i förordning (EU) 2019/1896.

Identifieringsförfarande, bland annat genom användning av stora it-system till stöd för tillämpningen av Schengenregelverket

7.Maximera användningen av alla tillgängliga verktyg (såsom nationella databaser och EU-databaser och stöd från nätverket av sambandsmän) och incitament (såsom att erbjuda anpassat stöd till frivilligt återvändande och återanpassning samt yrkesutbildning) för att underlätta identifieringen av tredjelandsmedborgare som är föremål för återvändande, i syfte att verkställa ett beslut om återvändande i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG.

Trovärdiga system för återvändande: samstämmighet mellan frivilligt och påtvingat återvändande

8.Använda alla tillgängliga verktyg för att främja möjligheterna till ett värdigt återvändande för tredjelandsmedborgare som är föremål för återvändande, för att ge full verkan åt preferensen för frivilligt återvändande i enlighet med artikel 7.1 och skäl 10 i direktiv 2008/115/EG, genom att tillhandahålla systematisk rådgivning om återvändande och förbättrat stöd vid återvändande, inbegripet det stöd som tillhandahålls i enlighet med artikel 48.1 a i förordning (EU) 2019/1896.

9.Inrätta lämpliga mekanismer för att övervaka efterlevnaden av en skyldighet att återvända, för att verkställa beslutet om återvändande om ingen tidsfrist för frivillig avresa har beviljats eller om åläggandet att återvända inte har hörsammats inom den tid för frivilligt återvändande som beviljats, i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG.

10.Säkerställa att utresan för en tredjelandsmedborgare som är föremål för återvändande systematiskt och snabbt registreras i Schengens informationssystem, och att en registrering om nekad inresa införs när så är relevant, genom att effektivt utföra utresekontroller vid de yttre gränserna i enlighet med artikel 8.3 g och h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 17 och säkerställa att tilläggsinformation delas via Sirene i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 18

Prioriterat återvändande av brottslingar och dem som utgör ett säkerhetshot

11.Vidta alla nödvändiga åtgärder för att så snart som möjligt återsända tredjelandsmedborgare som är föremål för ett beslut om återvändande när ingen tidsfrist för frivillig avresa har beviljats, samt tredjelandsmedborgare som avtjänar ett fängelsestraff, utan att det påverkar tillämpningen av nationell straffrätt, i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG.

12.I registreringar om återvändande i Schengens informationssystem systematiskt inkludera information om det hot som en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna utgör mot den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller den nationella säkerheten, i enlighet med artikel 4.1 o i förordning (EU) 2018/1860, så snart hotet har fastställts.

13.Säkerställa att de möjligheter som föreskrivs i artiklarna 7.4 och 11.2 i direktiv 2008/115/EG om beviljande av en tidsfrist för frivillig avresa och längden på inreseförbud utnyttjas fullt ut i fall som rör tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och som utgör en risk för allmän ordning, allmän säkerhet eller nationell säkerhet.

III.MAXIMERING AV DEN NATIONELLA EFFEKTIVITETEN GENOM STARKARE EUROPEISKT SAMARBETE

Förbättrat informationsutbyte för ett mer effektivt och ändamålsenligt beslutsfattande

14.Säkerställa att de nationella behöriga myndigheter som arbetar med att granska villkoren och fatta beslut som rör inresa, vistelse och återvändande för tredjelandsmedborgare, samt de som utför kontroller av tredjelandsmedborgare som olagligen reser in eller vistas på medlemsstaternas territorium, har fullständig åtkomst till uppgifter och rätt att söka i sådana uppgifter i Schengens informationssystem i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1860, artikel 34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 19 och artikel 44 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 20 .

15.Säkerställa att det finns snabba nationella förfaranden för att utbyta information mellan berörda myndigheter så att registreringar om återvändande förs in i Schengens informationssystem utan dröjsmål efter utfärdandet av ett beslut om återvändande, i enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2018/1860.

16.Säkerställa att tillgängliga biometriska uppgifter som avses i artikel 4.1 u och v i förordning (EU) 2018/1860 inkluderas i registreringar om återvändande i Schengens informationssystem, för att förbättra identifieringen.

Operativt stöd genom Frontex

17.Fullt ut utnyttja det operativa stöd som finns tillgängligt genom Frontex enligt artiklarna 48 och 50 i förordning (EU) 2019/1896 för att effektivisera återvändandeverksamheten, och för det syftet anpassa nationella system och processer för att undanröja hinder.

18.Använda det operativa stöd som är tillgängligt via Frontex för att utplacera återvändandeenheter i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) 2019/1896, samtidigt som fullständig operativ integration säkerställs i enlighet med artiklarna 54 och 82 i förordning (EU) 2019/1896, för att hantera den personalbrist som hindrar ett effektivt och snabbt genomförande av återvändanden, särskilt i fall där ett stort antal tredjelandsmedborgare är föremål för återvändandeprocessen samtidigt.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en ny migrations- och asylpakt, COM(2020) 609 final.
(2)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, EU:s strategi för frivilligt återvändande och återanpassning, COM(2021) 120 final.
(3)    Rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013, EUT L 160, 15.6.2022, s. 1.
(4)    Kommissionens genomförandebeslut C(2023) 5300 av den 18 december 2023 om upprättande av det årliga utvärderingsprogrammet för 2024 i enlighet med artikel 13.1 i rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket.
(5)    Artikel 3.1 i i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624, EUT L 295, 14.11.2019, s. 1.
(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.
(7)    C(2024) 8200.
(8)    I skäl 21 i rådets förordning (EU) 2022/922 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket definieras bästa praxis som ”nya och innovativa åtgärder som avsevärt förbättrar genomförandet av de gemensamma reglerna och som skulle kunna anammas av andra medlemsstater”.
(9)    Detta är praxis som enligt utvärderingsgruppen effektiviserar EU:s återvändandesystem. Ingen kontroll av att praxisen stämmer överens med EU-rätten har gjorts, eftersom medlemsstaterna fortfarande är fullt ansvariga för att säkerställa efterlevnaden av de tillämpliga reglerna.
(10)    C(2024) 8200.
(11)    EUT L 160, 15.6.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/922/oj.
(12)    C(2024) 8200.
(13)    Detta är praxis som enligt utvärderingsgruppen effektiviserar EU:s återvändandesystem. Ingen kontroll av att praxisen stämmer överens med EU-rätten har gjorts, eftersom de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fortfarande är fullt ansvariga för att säkerställa efterlevnaden av de tillämpliga reglerna.
(14)    Kommissionens rekommendation C(2023) 6790 av den 16 oktober 2023 om fastställande av en handledning för Schengenutvärdering som ska användas för genomförandet av utvärderings- och övervakningsmekanismen för Schengenregelverket.
(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1896/oj).
(16)     Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/115/oj).
(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/399/oj).
(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 312, 7.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1860/oj).
(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1861/oj ).
(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1862/oj).