EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.11.2024
COM(2024) 543 final
2024/0302(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) 2018/789 om bemyndigande för Ungern att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt
MOTIVERING
Enligt artikel 395.1 i direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt 1 (mervärdesskattedirektivet) får rådet enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga varje medlemsstat att tillämpa särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i det direktivet, för att förenkla uppbörden av skatt eller för att förhindra vissa slag av skatteundandragande eller skatteflykt.
Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 10 juni 2024 ansökte Ungern om bemyndigande att fortsätta att avvika från artikel 193 i mervärdesskattedirektivet vad avser den beskattningsbara person som är betalningsskyldig för mervärdesskatt vid vissa leveranser och tillhandahållanden som görs av beskattningsbara personer som är föremål för likvidation eller något annat förfarande för att rättsligt fastställa personens insolvens. Genom en skrivelse av den 7 augusti 2024 underrättade kommissionen, i enlighet med artikel 395.2 i mervärdesskattedirektivet, övriga medlemsstater om Ungerns ansökan. Genom en skrivelse av den 9 augusti 2024 underrättade kommissionen Ungern om att den hade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att behandla ansökan.
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
På grundval av artikel 199.1 g i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna föreskriva att den person som är skyldig att betala mervärdesskatt är den beskattningsbara person åt vilken leverans av fast egendom som av gäldenären sålts i ett tvångsförsäljningsförfarande görs (förfarandet för omvänd betalningsskyldighet). Under 2017 ansökte Ungern om att få utvidga tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet till att omfatta leveranser av investeringsvaror och leveranser av andra varor eller tillhandahållanden av tjänster vilkas marknadsvärde överstiger 100 000 HUF (ca 250 euro) vid tidpunkten för leveransen eller tillhandahållandet, om den beskattningsbara person som levererar varorna eller tillhandahåller tjänsterna är föremål för likvidation eller något annat förfarande för att rättsligt fastställa personens insolvens. Avvikelsen godkändes genom rådets genomförandebeslut (EU) 2018/789 2 till och med den 31 december 2021.
Åtgärden förlängdes till och med den 31 december 2024 genom rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1775 av den 5 oktober 2021 3 .
Investeringsvaror är vanligtvis verktyg, maskiner och föremål av högt värde. Enligt Ungern utförs dessutom ett stort antal transaktioner som överstiger tröskelvärdet på 100 000 HUF av insolventa beskattningsbara personer. Förvaltaren underlåter ofta att betala in mervärdesskatten, eftersom beloppet används för att reglera tidigare fordringar. Samtidigt kan köparen, som är en beskattningsbar person med avdragsrätt, fortfarande dra av mervärdesskatten, vilket inverkar negativt på den offentliga budgeten. Ungern registrerade också fall av bedrägeri där företagen i likvidation utfärdade fiktiva fakturor till verksamma företag och på så sätt i betydande utsträckning ökade den avdragsgilla mervärdesskatten, utan att det fanns garantier för att det företag som utfärdade fakturorna skulle betala mervärdesskatten.
Ungern hävdar därför att det finns ett behov av att värna om skatteintäkterna och budgetintressena mot bakgrund av antalet beskattningsbara personer i ekonomiska svårigheter som utför ovannämnda leveranser och tillhandahållanden. Förfarandet för omvänd betalningsskyldighet är enligt Ungern ett lämpligt verktyg för detta ändamål. Den beskattningsbara personen i likvidation skulle inte vara skyldig att betala mervärdesskatten, kunden skulle inte drabbas, och förluster för den offentliga budgeten skulle kunna undvikas.
Enligt artikel 199a i mervärdesskattedirektivet har alla medlemsstater möjlighet att tillämpa förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på vissa transaktioner där det finns risk för bedrägeri. Den artikeln är i kraft till och med den 31 december 2026 och om det föreligger ett nytt förslag i detta avseende kommer kommissionen att undersöka huruvida leveranser av investeringsvaror och andra varor och tjänster också bör inkluderas i de leveranser som omfattas av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet om den beskattningsbara person som levererar varorna eller tillhandahåller tjänsterna är föremål för likvidation eller något annat förfarande för att rättsligt fastställa personens insolvens.
Även om Ungern har begärt att bemyndigandet ska förlängas till och med den 31 december 2027 föreslås det därför att förlängningen av avvikelsen ska bemyndigas till och med den 31 december 2026.
Att i stället för allmänna åtgärder tillämpa en avvikelse som tillåter en enda medlemsstat att använda förfarandet för omvänd betalningsskyldighet är en sista utväg, varför avvikelsen bör vara tidsbegränsad i så stor utsträckning som möjligt. Den period som föreslås torde vara tillräcklig för att andra konventionella åtgärder för att minska förlusterna för den offentliga budgeten ska kunna genomföras, särskilt för förluster i samband med bedrägligt beteende; på så vis kan det undvikas att denna åtgärd förlängs ytterligare.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Artikel 395 i mervärdesskattedirektivet.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Mot bakgrund av den bestämmelse i mervärdesskattedirektivet som ligger till grund för förslaget är subsidiaritetsprincipen inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Beslutet avser ett bemyndigande som beviljas en medlemsstat på dess egen begäran och utgör därför ingen förpliktelse.
Med hänsyn till avvikelsens begränsade tillämpningsområde står den särskilda åtgärden i proportion till det mål som eftersträvas, nämligen att förenkla skatteuppbörden och bekämpa skatteundandragande eller skatteflykt. Den går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
•Val av instrument
Föreslaget instrument är rådets genomförandebeslut.
I enlighet med artikel 395 i mervärdesskattedirektivet är en avvikelse från de gemensamma mervärdesskattereglerna möjlig bara om rådet ger ett enhälligt bemyndigande på grundval av ett förslag från kommissionen. Ett rådets genomförandebeslut är det lämpligaste instrumentet, eftersom det kan riktas till en enskild medlemsstat.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
Det har inte genomförts något samråd med berörda parter. Detta förslag grundar sig på en ansökan från Ungern och berör bara denna medlemsstat.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Det har inte behövts några externa sakkunnigutlåtanden.
•Konsekvensbedömning
Förslaget till genomförandebeslut syftar till att värna om skatteintäkter och budgetintressen när företag som är föremål för ett insolvensförfarande utför leveranser av investeringsvaror eller levererar varor eller tillhandahåller tjänster med ett marknadsvärde som överstiger 100 000 HUF. Enligt Ungern har tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på dessa typer av transaktioner på ett verkningsfullt sätt förenklat skatteuppbörden och förhindrat skatteundandragande eller skatteflykt.
Enligt den ungerska skattemyndighetens uppgifter för 2021–2023 ökade antalet berörda beskattningsbara personer under 2021 – till följd av nödåtgärder som införts till följd av covid-19-pandemin – till 380 och minskade därefter till 335 år 2022 och till 212 år 2023.
Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som registrerats inom ramen för förfarandet för omvänd betalningsskyldighet uppgick till 34 miljarder HUF 2021 och till 31 miljarder HUF 2022. År 2023 steg siffran till 157 miljarder HUF, varav 109 miljarder HUF var kopplade till en enda stor skattebetalare.
Följaktligen uppgick skatteplikten – om man utgår från den normala skattesatsen – till 8,3–9,3 miljarder HUF under 2021 och 2022 och ökade till ett exceptionellt högt belopp på 42 miljarder HUF under 2023.
Med tanke på att det således finns små möjligheter att få in mervärdesskatt från beskattningsbara personer som är föremål för likvidationsförfaranden, uppskattar den ungerska skattemyndigheten att det mervärdesskattebelopp som skulle ha gått förlorat i budgeten varje år om avvikelsen inte hade bibehållits för materiell lös egendom motsvarar omkring 3,6–4 miljarder HUF (5,6 miljarder HUF 2023 om det avvikande beloppet utesluts och 18 miljarder HUF om det inkluderas).
Den avvikande åtgärden har därför en positiv inverkan. Med tanke på denna begränsade inverkan bör Ungern genomföra andra konventionella åtgärder för att minska budgetförlusterna, vilket skulle kunna leda till liknande resultat.
På grund av avvikelsens snäva tillämpningsområde och den begränsade tillämpningsperioden kommer inverkan under alla omständigheter att bli begränsad.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte EU:s budget negativt.
5.ÖVRIGA INSLAG
Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning fastställd till den 31 december 2026.
2024/0302 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) 2018/789 om bemyndigande för Ungern att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt 4 , särskilt artikel 395.1 första stycket,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)I enlighet med artikel 193 i direktiv 2006/112/EG ska mervärdesskatt till skattemyndigheterna som regel betalas av den beskattningsbara person som utför en beskattningsbar leverans av varor eller ett beskattningsbart tillhandahållande av tjänster.
(2)Genom rådets genomförandebeslut (EU) 2018/789 5 bemyndigades Ungern att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG (den särskilda åtgärden) beträffande den person som är betalningsskyldig för mervärdesskatt i samband med vissa leveranser och tillhandahållanden som utförs av en beskattningsbar person som är föremål för likvidation eller något annat förfarande för att rättsligt fastställa personens insolvens.
(3)Genom rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1775 av den 5 oktober 2021 6 förlängdes bemyndigandet att tillämpa den särskilda åtgärden till och med den 31 december 2024.
(4)Genom en skrivelse av den 10 juni 2024 (ansökan) lämnade Ungern in en ansökan till kommissionen om en förlängning till och med den 31 december 2027 av bemyndigandet att tillämpa den särskilda åtgärden. Ungern lämnade in en rapport, inklusive en översyn av den särskilda åtgärden, tillsammans med ansökan.
(5)Genom skrivelser av den 7 augusti 2024 överlämnade kommissionen i enlighet med artikel 395.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG ansökan till de andra medlemsstaterna. Genom en skrivelse av den 9 augusti 2024 underrättade kommissionen Ungern om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att behandla ansökan.
(6)Ungern gör gällande att beskattningsbara personer som är i likvidation eller är föremål för ett insolvensförfarande ofta inte betalar mervärdesskatten till skattemyndigheterna. Samtidigt kan köparen, som är en beskattningsbar person med avdragsrätt, fortfarande dra av mervärdesskatten, vilket således inverkar negativt på den offentliga budgeten. Ungern har också registrerat fall av bedrägeri där företagen i likvidation utfärdar fiktiva fakturor till verksamma företag och på så sätt i betydande utsträckning minskar den skatt de ska betala, utan att det finns garantier för att det företag som utfärdar fakturorna kommer att betala mervärdesskatten.
(7)I enlighet med artikel 199.1 g i direktiv 2006/112/EG får medlemsstaterna föreskriva att den person som är betalningsskyldig för mervärdeskatt är den beskattningsbara person till vilken leverans av fast egendom som sålts av en gäldenär i ett tvångsförsäljningsförfarande görs (förfarandet för omvänd betalningsskyldighet). Den särskilda åtgärden gör det möjligt för Ungern att utvidga tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet till andra leveranser som görs av beskattningsbara personer som är föremål för ett insolvensförfarande, nämligen leverans av investeringsvaror och leverans av andra varor eller tillhandahållanden av tjänster med ett marknadsvärde som överstiger 100 000 HUF.
(8)På grundval av uppgifter från Ungern har tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på dessa typer av transaktioner på ett effektivt sätt förenklat skatteuppbörden och förhindrat skatteundandragande eller skatteflykt. Genomförandet av åtgärden har begränsat förlusterna av offentliga inkomster och genererat ytterligare budgetinkomster.
(9)Den begärda förlängningen bör vara tidsbegränsad så att skatteförvaltningen har tid att införa andra konventionella åtgärder för att hantera respektive problem och minska förlusterna för den offentliga budgeten, särskilt förluster i samband med bedrägliga förfaranden, innan den särskilda åtgärden upphör att gälla, vilket gör en ytterligare förlängning av den åtgärden överflödig. En avvikelse från artikel 193 i direktiv 2006/112/EG som innebär att förfarandet för omvänd betalningsskyldighet tillämpas, beviljas bara i undantagsfall för specifika bedrägeriutsatta sektorer och utgör en sista utväg. Vidare förblir artikel 199a i direktiv 2006/112/EG i kraft till och med den 31 december 2026. Bemyndigandet att tillämpa den särskilda åtgärden bör därför förlängas endast till och med den 31 december 2026.
(10)Den särskilda åtgärden kommer inte att ha någon negativ inverkan på de av unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.
(11)Genomförandebeslut (EU) 2018/789 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I artikel 2 i genomförandebeslut (EU) 2018/789 ska andra stycket ersättas med följande:
”Detta beslut upphör att gälla den 31 december 2026.”
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Ungern.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande