EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2024

COM(2024) 482 final

2024/0265(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12275/22 INIT; ST 12275/22 INIT ADD 1) av den 4 oktober 2022 om godkännande av bedömningen av Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan

2024/0265 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12275/22 INIT; ST 12275/22 INIT ADD 1) av den 4 oktober 2022 om godkännande av bedömningen av Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Efter att Nederländerna hade lämnat in den nationella återhämtnings- och resiliensplanen den 8 juli 2022 lade kommissionen fram sin positiva bedömning för rådet. Rådet godkände den positiva bedömningen genom rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 2 . Det genomförandebeslutet ändrades den 17 oktober 2023 3 .

(2)Den 16 september 2024 lämnade Nederländerna en motiverad begäran till kommissionen om att lägga fram ett förslag till ändring av rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2021/241, eftersom återhämtnings- och resiliensplanen delvis inte längre kan uppnås på grund av objektiva omständigheter. På grundval av detta har Nederländerna lämnat in en ändrad återhämtnings- och resiliensplan.

Ändringar på grundval av artikel 21 i förordning (EU) 2021/241

(3)De ändringar av återhämtnings- och resiliensplanen som Nederländerna lämnat in på grund av objektiva omständigheter rör 16 åtgärder.

(4)Nederländerna har förklarat att fyra åtgärder har ändrats i syfte att genomföra bättre alternativ för att uppnå den ursprungliga ambitionen med åtgärden. Detta gäller mål 62, åtgärdens namn och beskrivningen av investeringen C2.3 I1 (Banbrytande IT (GrIT)) inom del 2 (Snabbare digital omställning); delmål 72 och åtgärdsbeskrivning av reform C3.1 R3–4 (Centraliserad planering för att öka bostadsutbudet) inom del 3 (Förbättra bostadsmarknaden och göra fastigheterna mer energieffektiva); mål 104 och åtgärdsbeskrivningen av investering C4.2 I2–1 (Stöd till nyanlända för att förebygga kunskapsförlust) inom del 4 (Stärka arbetsmarknaden, pensionerna och framtidsorienterad utbildning); delmål 117 och åtgärdsbeskrivningen av reform C6.1 R1–1 (Nederländernas skattepolitik) inom del 6 (Bekämpande av aggressiv skatteplanering och penningtvätt) och de inledande bestämmelserna i del 6. På grundval av detta har Nederländerna begärt att få ändra beskrivningarna av åtgärd C2.3 I1, åtgärd C4.2 I2–1 och dess tillhörande mål 104 samt åtgärd C6.1 R1–1 och dess tillhörande delmål 117. Nederländerna har dessutom begärt att tidsplanen för genomförandet av delmål 72 förlängs och att beskrivningen av detta delmål ändras, utan att dess ambitionsnivå sänks. Rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 bör ändras i enlighet med detta.

(5)Nederländerna har förklarat att 11 åtgärder har ändrats i syfte att genomföra ett bättre alternativ som gör det möjligt att minska den administrativa bördan, samtidigt som målen för respektive åtgärder uppnås. Detta gäller delmål 1 och åtgärdsbeskrivningen av investering C1.1 R1–1 (Reform av energibeskattningen), delmål 6 och åtgärdsbeskrivningen av reform C1.1 R4–1 (Reform av bilbeskattningen), mål 23 och åtgärdsbeskrivningen av investering C1.1 I2–3 (Grön vätgaskraft) inom del 1 (Främjande av den gröna omställningen); delmål 36 för investering C2.1 I1–2 (Quantum Delta NL), mål 40 för investering C2.1 I2–4 (AI Ned och tillämpade AI-lärgemenskaper), åtgärdsbeskrivningen av investering C2.2 I3–2 (Intelligenta vägstationer (iWKS)), delmål 65 och åtgärdsbeskrivningen av investering C2.3 I2–1 (Digitalisering av det straffrättsliga arbetet) inom del 2 (Påskynda den digitala omställningen); mål 77 och åtgärdsbeskrivningen av investering C3.1 I1–3 (Möjliggöra nya byggprojekt) och mål 83 samt åtgärdsbeskrivningen av investering C3.2 I2 (Investeringsbidrag för hållbar energi och energibesparingar) inom del 3 (Förbättra bostadsmarknaden och göra fastigheterna mer energieffektiva); delmål 85 och åtgärdsbeskrivningen av reform C4.1 R2–1 (Invaliditetsförsäkring för egenföretagare) inom del 4 (Stärka arbetsmarknaden, pensioner och framtidsinriktad utbildning); delmålen 128, 129 och 130 och åtgärdsbeskrivningen av investering C8-I1 (Investeringsstöd för hållbar energi och energisparande) inom del 8 (REPowerEU) och de inledande bestämmelserna i REPowerEU-kapitlet. På grundval av detta har Nederländerna begärt att onödig bakgrundsinformation eller förfarandemässiga element som inte bidrar till målen för åtgärderna stryks, att det klargörs att vissa element rör åtgärdernas mål eller sammanhang och att åtgärdsbeskrivningar eller delmål och mål som orsakar en omotiverad administrativ börda för att uppnå målen för respektive åtgärder förenklas. Rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 bör ändras i enlighet med detta.

(6)Nederländerna har förklarat att en åtgärd delvis inte längre är genomförbar på grund av den senaste utvecklingen på marknaden, vilket har lett till lägre efterfrågan än väntat. Detta gäller mål 111 för investering C5.1 I2–1 (Utvidgning av intensivvård) inom del 5 (Stärka den offentliga hälso- och sjukvården och pandemiberedskapen). På grundval av detta har Nederländerna begärt en minskning av det nämnda målet. Rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 bör ändras i enlighet med detta.

(7)Kommissionen anser att de skäl som Nederländerna har anfört motiverar ändringarna i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU) 2021/241, och att rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 bör ändras i enlighet med detta.

Fördelning av delmål och mål

(8)Delmålens och målens fördelning i delbetalningar bör ändras så att hänsyn tas till ändringarna i planen och den vägledande tidsplan som Nederländerna lagt fram. Detta inbegriper särskilt att påskynda genomförandet av delmål 6 i reform C1.1 R4–1 (Reform av bilbeskattningen) inom del 1 (Främjande av den gröna omställningen) från den tredje delbetalningen till den andra delbetalningen av icke återbetalningspliktigt stöd.

Rättelser av skrivfel

(9)Ett skrivfel har identifierats i texten till rådets genomförandebeslut, vilket påverkar ett mål och en åtgärd inom en del. Rådets genomförandebeslut bör ändras för att korrigera detta skrivfel som inte återspeglar innehållet i den återhämtnings- och resiliensplan som överlämnades till kommissionen den 8 juli 2022, enligt överenskommelse mellan kommissionen och Nederländerna. Detta skrivfel avser namnet på och beskrivningen av mål 133 i reform C8–R1 (Reformpaketet för energimarknaden) inom del 8 (REPowerEU). Denna korrigering påverkar inte genomförandet av den berörda åtgärden.

Kommissionens bedömning

(10)Kommissionen anser att de ändringar som lagts fram av Nederländerna inte påverkar den positiva bedömning av återhämtnings- och resiliensplanen som anges i rådets genomförandebeslut ST 12275/22 INIT; ST 12275/22 INIT ADD 1 av den 4 oktober 2022 om godkännandet av bedömningen av Nederländernas återhämtnings- och resiliensplans relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i förhållande till bedömningskriterierna i artikel 19.3 a, b, c, d, da, db, e, f, g, h, i, j och k.

Positiv bedömning

(11)Efter kommissionens positiva bedömning av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen som konstaterar att återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EU) 2021/241 och bilaga V till samma förordning, bör det anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen liksom relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för genomförandet av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(12)Den skattade totala kostnaden för Nederländernas ändrade återhämtnings- och resiliensplan är 5 443 293 000 EUR. Eftersom de skattade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen är högre än det högsta ekonomiska bidraget på 5 441 423 046 EUR som är tillgängligt för Nederländerna bör det ekonomiska bidrag som fastställs i enlighet med artikel 20.4 och som anslagits för Nederländernas ändrade återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Nederländernas ändrade återhämtnings- och resiliensplan. Detta belopp motsvarar 5 441 423 046 EUR.

(13)Rådets genomförandebeslut (EU) (ST 12275/22 INIT; ST 12275/22 INIT ADD 1) av den 4 oktober 2022 om godkännande av bedömningen av Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör bilagan till det genomförandebeslutet ersättas helt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådets genomförandebeslut av den 4 oktober 2022 om godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen för Nederländerna ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen

Härmed godkänns bedömningen av Nederländernas ändrade återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resliensplanen, inbegripet relevanta delmål och mål samt ytterligare delmål och mål som är knutna till utbetalningen av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lånet, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.”

2. Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Adressat

Detta beslut riktar sig till Konungariket Nederländerna.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17

(2)    ST 12275/22 INIT; ST 12275/22 INIT ADD 1.

(3)    ST 13613/1/23; 13613/23 REV 1 (en), ST 13613/1/23 ADD1 REV1

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2024

COM(2024) 482 final

BILAGA

till

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12275/22 INIT; ST 12275/22 INIT ADD 1) av den 4 oktober 2022 om godkännande av bedömningen av Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan

BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR INOM RAMEN FÖR ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A.DEL 1: ENFÄRDPLAN FÖR DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

Målet för denna del av den nederländska återhämtnings- och resiliensplanen är att främja och påskynda den gröna omställningen i Nederländerna och att ta itu med problem som orsakas av alltför höga kvävedepositionsnivåer i och omkring de nederländska Natura 2000-områdena. Denna del består av fem reformer och sex investeringar för att främja den gröna omställningen, varav två är inriktade på kväveutmaningarna.

Målen för den gröna omställningen stöds av ett paket med skattereformer för miljöanpassning som syftar till att göra hållbara energikällor ekonomiskt mer attraktiva i förhållande till fossila bränslen och uppmuntra medborgare och företag att begränsa sin energiförbrukning. Den omfattande energilagstiftningsreformen förväntas till exempel uppdatera, modernisera och integrera regelverket för gas- och elenergisystem i syfte att stödja elnätets övergång till ett energisystem med låga koldioxidutsläpp. Dessa reformer kompletteras med investeringsprogram för utbyggnad av förnybara energikällor (dvs. havsbaserad vindkraft) och bärare (dvs. grön vätgas) samt investeringar i utvecklingen av hållbara mobilitetslösningar, såsom utsläppsfria fartyg för inlandssjöfart och luftfartyg som drivs med vätgasdrivna framdrivningssystem.

Kväveproblemen hanteras genom ett omfattande program för återställande av naturen med fokus på minskning av kvävedepositioner i känsliga livsmiljöer i Natura 2000-områden. Kväveproblemen hanteras ytterligare genom ett stödsystem för nedläggning av svinuppfödningsanläggningar i närheten av Natura 2000-områden.

Denna del bidrar till att uppnå de nederländska energi- och klimatmålen, inbegripet den nationella energi- och klimatplanen. Komponenten stöder också genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på strategier för förnybar energi, energieffektivitet och minskade växthusgasutsläpp (landsspecifik rekommendation 3 från 2019), inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, särskilt genom att främja kompletterande investeringar i nätinfrastruktur och ytterligare effektivisera tillståndsförfarandena, förbättra energieffektiviteten, särskilt i byggnader, och påskynda investeringarna i hållbara transporter och hållbart jordbruk (landsspecifik rekommendation 4 under 2022).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

1.1.Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.1 R1: Reform av energibeskattningen

Syftet med reformen är att uppmuntra företag och hushåll att begränsa sin energiförbrukning och övergå till mer klimatvänliga energikällor. Reformen ska bestå av en kombination av tariffändringar, som ska göra användningen av naturgas dyrare och användningen av elektricitet billigare, och strukturella anpassningar av energibeskattningen, som syftar till att avskräcka från energiförbrukning.

Reformen när det gäller tariffjusteringar ska bestå av införandet av följande ändringar:

a)den första taxan (eerste schijf) för användning av gas ska höjas och den första taxan för användning av el ska sänkas.

b)den andra och tredje prissättningen (”tweede en derde schijf”) på elanvändningen ska sänkas.

c)energitariffstrukturen ska göras mindre degressiv genom en ökning av taxorna i både de högsta gas- och elförbrukningsintervallen. och

d)det årliga schablonbeloppet för nedsättning av energiskatten för elkonsumenter ska fastställas till minst 493,27 EUR per elanslutning.

Reformen när det gäller strukturella anpassningar av energibeskattningen ska

a)avskaffa undantags- och återbetalningssystemet (för naturgas och elektricitet) för metallurgiska och mineralogiska processer,

b)begränsa undantaget för förbrukning av naturgas vid elproduktion till naturgas som används för produktion av el som levereras till nätet, och

c)avskaffa den nedsatta skattesatsen för växthusodling.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2025. Reform C1.1 R2: Införande och skärpning av CO2-avgiften för industrin

Syftet med denna reform är att minska industrins CO2-utsläpp genom en CO2-avgift för industrin. Denna avgift ska fungera som ett lägsta pris och fastställa ett minimipris för ett ton utsläppt CO2: om priset i Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter sjunker under detta minimipris ska skillnaden mellan priset inom utsläppshandelssystemet och minimipriset tas ut som skatt.

Reformen av CO2-avgiften för industrin ska omfatta följande:

a)införande av CO2-avgiften för industrin. och

b)en skärpning av avgiften i syfte att ytterligare minska industrins CO2-utsläpp. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

Reform C1.1 R3: Höjning av flygskatten

Syftet med denna reform är att bättre återspegla de sociala kostnaderna för lufttransport av passagerare och motverka kortdistansflygningar. Reformen ska höja flygskatten, vilket leder till en omedelbar prishöjning på flygbiljetter för passagerare som reser från en flygplats belägen i Nederländerna.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

Reform C1.1 R4: Reform av bilbeskattningen

Syftet med reformen är att minska antalet kilometer som tillryggaläggs av fordon som drivs med fossila bränslen. Reformen ska omfatta följande:

a)utfasning av skatten på inköp av motorfordon och motorcyklar (Belasting van Personenauto’s en Motorrijwielen, BPM) för företagare som drivs med fossila bränslen enligt definitionen i artikel 7 i mervärdesskattelagen (Wet op de omzetbelasting 1968). och

b)ändring av grunden för den befintliga ägarskatten från fordonets vikt till antalet körda kilometer.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Reform C1.1 R5: Energilagstiftning

Syftet med reformen är att uppdatera, modernisera och integrera regelverket för gas- och elenergisystem. Reformen ska särskilt bestå i att energilagen träder i kraft, genom att den nuvarande gaslagen och den nuvarande ellagen integreras i en enda rättslig ram, och den ska innehålla följande:

a)förbättrar systemet för insamling, lagring och utbyte av gas- och eldata,

b)översyn av den rättsliga grunden för regionala eller centrala statliga ingripanden i energiinfrastrukturprojekt för att optimera tillståndsgivningen och genomförandet av projekt av nationellt intresse – Energieprojecten van Nationale Belang (via det nationella samordningssystemet – Rijkscoördinatieregeling, RCR).

c)uppdaterar regelverket för systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem,

d)reglera elanvändarnas möjligheter att bli aktiva aktörer på energimarknaden genom att tillåta i) avtal med flera operatörer på en och samma anslutning, ii) försäljning av egenproducerad el, oavsett om det sker genom aggregering eller inte, och iii) monetarisering av slutanvändarnas flexibilitet i den faktiska efterfrågan genom aggregering, och

e)förbättrar skyddet för slutkonsumenter.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2025. Investering C1.1 I1: Havsbaserad vindkraft

Denna investering syftar till att öka vindkraftens kapacitet i Nordsjön. I stället för att själva täcka anläggningskostnaderna för havsbaserade vindkraftparker syftar investeringen till att minska de negativa externa effekter som är förknippade med utbyggnaden av ytterligare kapacitet för havsbaserad vindkraft.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till

a)förbättring av sjöfartssäkerheten i närheten av vindkraftsparker till havs genom i) upphandling av fem nya elektriska laddningsstationer till havs för elfartyg och fem nya laddningsstationer i kajen för elfartyg (inklusive hybridfartyg) och ii) upphandling av tre bogserbåtar för nödsituationer,

b)förstärkning och skydd av Nordsjöekosystemet, som riskerar att påverkas negativt av utbyggnaden av havsbaserade vindkraftparker, genom i) naturförbättrande åtgärder för skydd av fågel- och havsdäggdjursarter, ii) pilotåtgärder för återställande av natur inom och utanför Natura 2000-områden, iii) forskningsprojekt om möjliga åtgärder för att stärka ekosystemet i Nordsjön och bevarandet av arter, iv) det nederländska statliga ekologiska programmet för havsbaserad vindkraft (WOZEP) och v) digitaliseringen av den ekologiska övervakningen av Nordsjön, inbegripet installationen av ekologiska sensorer. och

c)lämplig integrering av havsbaserad kraftanslutning i landningsplatser, inbegripet

i) fyra områdesinvesteringsplaner för att begränsa de lokala negativa effekterna av landningsplatser för vindkraft i de berörda områdena och ii) ett ekologiskt stimulanspaket för Wadehavsområdet och kompensation för försaltning av jordbruksmark.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska den eller de anbudsinfordringar och kontrakt som undertecknas för de tre nya bogserbåtarna för nödsituationer innehålla följande bindande behörighetskriterier som ska kontrolleras av den verkställande myndigheten:

a)Garantier ska ges för att uteslutande grön metanol som är förenlig med direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter ska användas av de fartyg som får stöd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

b)Den gröna vätgas som används för produktion av grön metanol ska uppfylla kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas (vilket ger 3 ton CO2eq/tH2).

c)Den gröna metanol ska uppnå en utsläppsminskning på minst 70 % i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (RED II) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter.

d)Minst 90 % av fartygens energianvändning under deras livslängd ska vara elektrisk, och den återstående energianvändningen ska antingen i) komma från grön metanol (som uppfyller de villkor för grön metanol som anges ovan under c) som produceras med hjälp av grön vätgas producerad genom elektrolys av vatten och förnybar energi (som uppfyller de villkor för grön vätgas som anges ovan under b) och CO2 från 1) direkt avskiljning av luft, 2) restCO2 från industriell verksamhet, 3) icke-återvinningsbart avfall (kolåtervunnet), utom från förbränningsprocesser, och/eller 4) fermentering av blandat gräs (eller annat biologiskt nedbrytbart avfall, om det inte finns tillräckligt med mogat gräs. alla typer av ”annat biologiskt nedbrytbart avfall” som används för produktion av grön metanol ska överensstämma med och härledas från restprodukter och/eller avfall från de råvarukategorier som ingår i del A i bilaga IX till direktivet om förnybar energi. eller ii) baseras på bästa tillgängliga teknik inom sektorn. Valet mellan i och ii ska vara beroende av att man uppnår minsta möjliga miljöpåverkan inom sektorn.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C1.1 I2: Grön vätgaskraft

Denna investering syftar till att påskynda och utöka utvecklingen av ett ekosystem för grön vätgas i

Nederländerna.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till

a)uppförande av minst två demonstrationsanläggningar för innovativ teknik för grön vätgas för att demonstrera genomförbarheten av storskalig elektrolys och utbyggnad av grön vätgas,

b)minst tre forskningsprojekt med inriktning på produktion, lagring, transport eller användning av grön vätgas. och

c)utveckling av en agenda för humankapital med åtgärder för att öka tillgången på kompetens inom grön vätgas genom att inrätta minst fem regionala utbildningsgemenskaper, kursmaterial och

evenemang eller centrum för att underlätta utbyten mellan företag och utbildnings- eller forskningsinstitutioner.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska åtgärderna inom ramen för denna investering endast stödja produktion, lagring, transport och användning av vätgas, baserat på elektrolys med användning av förnybara energikällor i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (det andra direktivet om förnybar energi) eller el från nätet (det senare kräver en motivering av hur en ökad produktionskapacitet för förnybar energi på nationell nivå ska uppnås), eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas (vilket leder till växthusgasutsläpp på mindre än 3 t CO2e/tH2 under hela livscykeln) och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.

Verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena ska undantas1.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Investering C1.1 I3: Energiomställning på inre vattenvägar, projekt för utsläppsfria tjänster (ZES)

Denna investering syftar till att införa helt elektriska och utsläppsfria transporter på inre vattenvägar. Investeringen ska tillhandahålla medel för färdigställande av Modular Energy Containers (MECs) med en total kapacitet på 150 kWh, 14 lastningsplatser för fartyg och helt elektriska fartyg i inlandssjöfart med ett totalt tonnage på 6161 TEU (tjugofotsenheter). MEC är utbytbara energibehållare som fylls på med förnybar el och som lämpar sig för installation i nya och befintliga fartyg i inlandssjöfart. Befälhavare ska kunna byta ut MEC på vilken som helst av de 14 lastningsplatserna. Dessa laddningsstationer ska vara utrustade med ett ”öppet accessnät” som kan användas för att stabilisera elnätet eller tillgodose lokal och tillfällig efterfrågan på el.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska fartyg i inlandssjöfart vara utsläppsfria fartyg, och MECS ska vara laddade med förnybar el i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (RED II).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025. Investering C1.1 I4: Omställning av luftfarten

Denna investering syftar till att göra den nederländska luftfartssektorn hållbar, i syfte att uppnå fullständigt klimatneutral nederländsk luftfart senast 2050, genom att undanröja flaskhalsar i samband med utbyggnaden av teknik för användning av vätgas som energibärare i luftfartyg.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till

1 om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena ska en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt lämnas. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter har fastställts i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

a)den slutliga detaljerade utformningen av en turbofläkt för vätgasförbränning ”H2-turbofläkt Ombouw”, som ska vara för en av motorerna i Fokker 100 med förbränningskammare som lämpar sig för användning av flytande väte,

b)den slutliga detaljerade utformningen av bränslecellens elsystem ”Hydrogen Aircraft Powertrain and Storage System”, som ska tillhandahålla ett elektriskt framdrivningssystem med vätgasbränsleceller för tillämpning på CS-23-certifierade luftfartyg. och

c)inrättandet av en tankesmedja för hållbar luftfart (”Flying Vision”) där nederländska forskningsinstitut på luftfartsområdet, flygbolag och flygplatser samt internationella tillverkare av originalutrustning till luftfartyg ska vara representerade.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska åtgärder inom ramen för denna investering begränsas till konstruktionsfasen och ska inte stödja den faktiska provningen och användningen av ”H2-turbofläkt Ombouw” och ”Hydrogen Aircraft Powertrain and Storage System” i demonstrationsflygplan.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025. Investering C1.2 I1: Naturvårdsprogram

Denna investering är en del av Nederländernas strukturella strategi för kväve och syftar till att minska de negativa effekterna av kväveutsläpp i Nederländerna, som särskilt har påverkat arter och livsmiljöer, och återställa sårbar natur. Investeringen ska bidra till att uppnå gynnsamma eller förbättrade villkor för bevarandestatus för arter och livsmiljöer enligt direktiv 2009/147 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och direktiv 92/43 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet) genom att genomföra följande åtgärder i eller omkring Natura 2000-områden:

a)förbättring av naturens kvalitet.

b)hydrologiska åtgärder.

c)bevarande och optimering av naturområdenas utformning.

d)övergångszoner, inklusive anslutning mellan områden. och

e)andra åtgärder, såsom zonindelning i rekreationsområden eller kontroll av invasiva arter

Dessutom ska provinserna genomföra beskogningsåtgärder för att kompensera för skogsförluster i utsedda områden.

Inom ramen för investeringen ska genomförandeplaner för var och en av de 12 provinserna utarbetas. Provinsernas förvaltningar ska få de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra åtgärderna för återställande av naturen. Investeringen ska bidra till att skapa förutsättningar för en gynnsam eller förbättrad bevarandestatus för arter och livsmiljöer enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet. Genomförandeplanerna för 12 ska utvärderas och antas av ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet. Kvaliteten på totalt 101 924 hektar natur i och omkring Natura 2000-områden ska förbättras genom åtgärderna.

Markförvaltningsorganisationer ska genomföra åtgärder som förbättrar naturens kvalitet i och kring Natura 2000-områden. Den nederländska företagsmyndigheten (Rijksdienst voor Ondernemend Nederland – RvO) ska, på uppdrag av ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet, anslå minst 49 410 000 EUR till markförvaltningsorganisationer för att genomföra dessa åtgärder.

Generaldirektoratet för offentliga arbeten och vattenförvaltning (Rijkswaterstaat) ska genomföra tre typer av åtgärder för att förbättra flodnaturen och förvaltning av mark intill vägar:

a)göra vattenförvaltningen mer hållbar.

b)vidta hydrologiska och andra planeringsåtgärder. och

c)omformning eller kvalitetsförbättring av infrastrukturen.

Ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet ska anslå minst 29 610 000 EUR till generaldirektoratet för offentliga arbeten och vattenförvaltning (Rijkswaterstaat) för att genomföra dessa åtgärder.

Ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet ska avsätta minst 18 800 000 EUR för att stödja verksamhet som huvudsakligen rör utveckling av kunskap om återställande av naturen (inbegripet förbättring av kunskapsnätverket för återhämtning och förvaltning av naturen – OBN), kommunikation och förvaltning av berörda parter samt anpassning av den befintliga naturövervakningen i syfte att möjliggöra utvärderingar av åtgärderna inom ramen för denna investering, vilket leder till följande:

a)den första förbättrade versionen av naturövervakningssystemet ska vara i drift.

b)minst tre rapporter om förbättring av naturkvaliteten i kvävekänsliga livsmiljöer ska offentliggöras. och

c)en kommunikationsstrategi ska utarbetas.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska en miljökonsekvensbedömning genomföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU (direktivet om miljökonsekvensbedömning). Om en miljökonsekvensbedömning har utförts innebär detta att de erfordrade riskbegränsningsåtgärderna för att skydda miljön genomförs. För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) ska en lämplig bedömning i enlighet med direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG, i förekommande fall, utföras och baserat på slutsatserna i denna ska de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna genomföras.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C1.2 I2: Stöd till nedläggning av svinuppfödningsanläggningar

Syftet med denna investering är att på kort sikt minska mängden ammoniakutsläpp och luktolägenheter i områden där koncentrationen av svinuppfödningsanläggningar är hög samt kvävedepositionerna i Natura 2000-områden. Bidrag ska beviljas till stöd för svinuppfödare för att på frivillig basis permanent och oåterkalleligt sätta stopp för sina svinuppfödningsanläggningar via

a)permanent avstående av deras rätt att föda upp svin, och

b)bidragsmottagarnas skyldighet att riva sin produktionskapacitet, inklusive stallar, gödselkällare, gödselsilor och fodersilor.

Svinuppfödare ska få ersättning för att de avstår från sina rättigheter att föda upp svin och för värdeförlusten av produktionstillgångar. Genom att minska grispopulationen i Nederländerna med minst 6 % på nationell nivå jämfört med 2019 ska investeringen minska de luktstörningar som kan tillskrivas stallgödsel och minska kväveutsläppen i Natura 2000-områden. Kompensation ska beviljas för nedläggning av 275 svinanläggningar, vilket beräknas minska ammoniakutsläppen med cirka 900 000 kg jämfört med 2019.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2023.

1.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
1	C1.1 R1–1 Reform av energibeskattningen	Milstolpe	Ikraftträdande av en lag om anpassning av energiskattesatserna	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av lagstiftning som ska ändra energiskattesatserna enligt följande: a)    Den första tariffen för användning av gas ska höjas och den första tariffen för elanvändning ska sänkas. Den första tariffen för gas ska höjas med minst 2.5 cent/m³ i reala termer under 2024 jämfört med 2023, och denna höjning ska uppgå till minst 3.5 cent/m³ i reala termer 2026. Den första tariffen för el ska sänkas med minst 2.5 cent/kWh i reala termer under 2024 jämfört med 2023, och denna sänkning ska öka till minst 3.5 cent/kWh i reala termer 2026. b)Tarifferna för elanvändning i det andra och tredje intervallet ska sänkas 2024 jämfört med 2 023 i reala termer. c)Energitariffstrukturen ska göras mindre degressiv genom en ökning av taxorna i både de högsta gas- och elförbrukningsintervallen. d)Det årliga schablonbeloppet för sänkningen av energiskatten för elkonsumenter ska fastställas till minst 49 327 EUR per elanslutning 2023.
2	C1.1 R1–2 Reform av energibeskattningen	Milstolpe	Ikraftträdande av en lag som anpassar de strukturella inslagen i	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2025	Ikraftträdande av en lag som innehåller följande ändringar: a)Systemet med befrielse från och återbetalning av energiskatt (på naturgas och elektricitet) för

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
			energiskatt							metallurgiska och mineraliska processer ska avskaffas. b)Befrielsen från energiskatt för förbrukning av naturgas vid elproduktion ska begränsas till naturgas som används för produktion av elektricitet som levereras till elnätet. c)Den nedsatta energiskattesatsen för växthusodling ska avskaffas.
3	C1.1 R2–1 Införande och skärpning av CO2-avgiften för industrin	Milstolpe	Ikraftträdande av en lag om införande av CO2-avgiften för industrin	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2021	Ikraftträdande av en lag om införande av en nationell CO2-avgift för industrin. Avgiften ska fungera som ett lägsta pris och fastställa ett minimipris för ett ton utsläppt CO2: om priset i Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter sjunker under detta minimipris ska skillnaden mellan priset inom utsläppshandelssystemet och minimipriset tas ut som skatt.
4	C1.1 R2–2 Införande och skärpning av CO2-avgiften för industrin	Milstolpe	Ikraftträdande av en lag som skärper CO2-avgiften för industrin	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av lagstiftning som höjer industriavgiften för CO2 från 30 EUR per ton 2021 till euro 50.10 per ton 2023 och därefter gradvis till euro 82.80 per ton under 2026 samt ikraftträdande av lagstiftning som gradvis minskar mängden CO2-utsläpp som är undantagna från CO2-avgiften för industrin, vilket leder till ett förväntat lägre CO2-utsläpp på 2,4 miljoner ton 2026.
5	C1.1 R3–1 Höjning av flygskatten	Milstolpe	Ikraftträdande av en lag om höjning av luftfartsskatten för flygpassagerare som reser från en flygplats i Nederländerna	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av en lag om höjning av skatten på flygresor för passagerare som reser från en flygplats i Nederländerna. Skatten ska vara minst tre gånger så hög som skatten år 2022 (7,94 EUR per avresa och passagerare år 2022).

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
6	C1.1 R4–1 Reform av bilbeskattningen	Milstolpe	Ikraftträdande av en lag om utfasning av befrielsen från skatt på köp av motorfordon och motorcyklar (BPM) för lätta lastbilar för yrkesmässig trafik	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2025	Ikraftträdande av lagen om utfasning av skatten på inköp av motorfordon och motorcyklar (Belasting van Personenauto’s en Motorrijwielen, BPM) för företagare som drivs med fossila bränslen enligt definitionen i artikel 7 i mervärdesskattelagen (Wet op de omzetbelasting 1968).
7	C1.1 R4–2 Reform av bilbeskattningen	Milstolpe	Offentliggörande av en lag i officiella tidningen om ändring av den befintliga bilskatten på personbilar och lätta lastbilar	Offentliggörande i EUT				KVARTAL 2	2025	Offentliggörande i officiella tidningen av lagen om ändring av beskattningsunderlaget för personbilar och lätta lastbilar från bilens eller skåpbilens vikt till antalet körda kilometer. Lagen får innehålla bestämmelser som träder i kraft senast 2030. Lagen ska innehålla en fördelning av ansvar och befogenheter till de berörda genomförandeorganen, som ska träda i kraft och tillämpas vid offentliggörandet. Lagen ska fastställa specifikationer för typen av avgiftssystem och fastställa hur taxan ska struktureras och hur registreringen av antalet körda kilometer ska fastställas.
8	C1.1 R4–3 Reform av bilbeskattningen	Milstolpe	Skrivelse till riksdagen om läget i genomförandet av lagen om ändring av skattebasen för personbilar och lätta lastbilar	Skrivelse till parlamentet utfärdad				KVARTAL 2	2026	I en skrivelse till parlamentet ska det anges vilka åtgärder som vidtagits av de utsedda genomförandeorganen för att genomföra lagen om ändring av skattebasen för personbilar och lätta lastbilar från bilens eller skåpbilens vikt till antalet körda kilometer. Skrivelsen ska innehålla en beskrivning av nästa steg i genomförandet när det gäller a) avgiftssystemet, b) tariffstrukturen och c) registreringen av antalet körda kilometer för att säkerställa operationalisering i enlighet med lagen om ändring av den befintliga skatten på personbilar och lätta lastbilar.
9	C1.1 R5–1	Milstolpe	Ikraftträdande för energi	Bestämmelse i lag om införande i registret				KVARTAL 1	2025	Ikraftträdande av energilagen som integrerar den nuvarande gaslagen och den nuvarande ellagen

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	Energilagstiftning		Juridik	läkararvoden						en enda rättslig ram med följande egenskaper: a)förbättrar systemet för insamling, lagring och utbyte av gas- och eldata, b)ser över den rättsliga grunden för regionala eller centrala statliga ingripanden i energiinfrastrukturprojekt för att optimera tillståndsgivningen och genomförandet av projekt av nationellt intresse – Energieprojecten van Nationale Belang (via det nationella samordningssystemet – Rijkscoördinatieregeling, RCR), c)uppdaterar regelverket för systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem, d)reglera elanvändarnas möjligheter att bli aktiva aktörer på energimarknaden genom att tillåta a) avtal med flera operatörer på en och samma anslutning, b) försäljning av egenproducerad el, oavsett om det sker genom aggregering eller inte, och c) monetarisering av slutanvändarnas flexibilitet i den faktiska efterfrågan genom aggregering, och e)förbättrar skyddet för slutkonsumenter.
10	C1.1 I1–1 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Säkerställande av sjöfartssäkerhet – undertecknade kontrakt för inköp av nya laddningsstationer till sjöss och i kajen	Undertecknade kontrakt för inköp av fem nya laddningsstationer till sjöss och för inköp av fem nya laddningsstationer i kajen.				KVARTAL 2	2026	Undertecknande av avtal om inköp av fem nya elektriska laddningsstationer för elfartyg (inklusive hybridfartyg) till havs. och undertecknande av kontrakt för inköp av fem nya elektriska laddningsstationer för elfartyg (inklusive hybridfartyg) i kajen.
11	C1.1 I1–2	Milstolpe	Säkerställande av sjöfartssäkerhet — Offentliggörande av	Offentliggjorda anbud för inköp av tre nödsituationer				KVARTAL 4	2025	Offentliggörande av anbud för inköp av tre nya bogserbåtar för nödsituationer som ska användas för att säkerställa sjöfartssäkerhet i och kring havsbaserad vindkraft

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	Havsbaserad vindkraft		anbud för inköp av bogserbåtar för nödsituationer	bogserbåtar						gårdar. Kravspecifikationerna ska innehålla bindande kriterier för stödberättigande som ska kontrolleras av den verkställande myndigheten för att säkerställa efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, i enlighet med beskrivningen av investeringen.
12	C1.1 I1–3 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Säkerställande av sjöfartssäkerhet – undertecknade kontrakt för inköp av bogserbåtar för nödsituationer	Undertecknade kontrakt för inköp av tre bogserbåtar för nödsituationer				KVARTAL 2	2026	Undertecknande av kontrakt för inköp av tre nya bogseringsfartyg för nödsituationer som ska användas för att garantera sjöfartssäkerheten i och kring vindkraftparker till havs. För att säkerställa efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada ska avtalet/avtalen innehålla de specifikationer som anges i beskrivningen av investeringen.
13	C1.1 I1–4 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Utveckling och genomförande av naturskydd och artskydd	Undertecknade kontrakt eller bidragsavtal för utveckling och genomförande av naturskydd och artskydd				KVARTAL 4	2025	Kontrakt eller bidragsavtal som undertecknats för utveckling av naturförbättrande åtgärder och artskyddsåtgärder: a)minst sex artskyddsplaner eller naturförbättringsplaner. b)minst fyra uppföljande forskningsstudier för att ytterligare förbättra artskyddsplanerna och/eller naturförbättringsplanerna och för att fastställa en grundläggande kartläggning. c)minst tre (pilotprojekt) projekt för testning av åtgärder som identifierats i artskyddsplanerna och/eller naturförbättringsplanerna och/eller uppföljningsforskningsstudier. Kontrakt eller bidragsavtal som undertecknats för genomförandet av följande åtgärder för naturförbättring och artskydd: a)minst två fågelskyddsområden. b)minst fem småskaliga artskyddsåtgärder. c)restaurering av natur eller åtgärder för att förbättra naturen

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										i minst tre havsbaserade vindkraftparker.
14	C1.1 I1–5 Havsbaserad vindkraft	Måltavla	Förstärkning och skydd av Nordsjöekosystemet – Projekt som bidrar till att förbättra och/eller återställa naturen i och kring Natura 2000-områden och skyddade områden enligt ramdirektivet om en marin strategi		Antal projekt för vilka kontrakt har undertecknats	0	4	KVARTAL 4	2025	Kontrakt undertecknas för minst fyra projekt som bidrar till att förbättra och/eller återställa naturen i Natura 2000-områden, områden som omger Natura 2000-områden och skyddade områden enligt direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi). Dessa fyra projekt ska vidta åtgärder för att uppnå ett eller flera av de bevarandemål som rapporteras i förvaltningsplanerna för dessa skyddade områden.
15	C1.1 I1–6 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Förstärkning och skydd av Nordsjöekosystemet – ekologiskt program för havsbaserad vindkraft (Wozep)	Forskning om det ekologiska programmet för havsbaserad vindkraft: sammanfattande rapport offentliggjord				KVARTAL 1	2026	Forskningsprojekten ska vara långt framskridna inom följande forskningsområden: a)insamling och modellering av uppgifter om effekterna av utbyggnad av havsbaserad vindkraft och vindkraftverk på fåglar och fladdermöss. b)effekterna av utvecklingen av havsbaserad vindkraft (byggfasen och driftsfasen) på havsdäggdjur. c)effekterna av utvecklingen av havsbaserad vindkraft på ekosystemet i Nordsjön, inbegripet tillgången på livsmedel och livsmedlens lämplighet för skyddade fågelarter, fladdermöss och marina däggdjur. och d)kumulativa konsekvensbedömningar för att beräkna effekter av planerade och befintliga vindkraftparker på

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										skyddade arter. En sammanfattning av forskningsprojekten i form av en rapport ska lämnas. den ska baseras på tillgängliga resultat från de projekt som anges ovan.
16	C1.1 I1–7 Havsbaserad vindkraft	Måltavla	Förstärkning och skydd av Nordsjöns ekosystem – digitalisering av Nordsjön – övervakningsstationer		Antal övervakningsstationer som installerats och tagits i drift	0	12	KVARTAL 1	2026	Minst två statiska övervakningsstationer och minst 10 mobila övervakningsstationer ska installeras och tas i drift.
17	C1.1 I1–8 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Anslutning av havsbaserad energi till landningsplatser på land – Styrningsavtal för investeringsplaner för områden	Undertecknade styrningsavtal				KVARTAL 2	2024	Ett styrningsavtal ska undertecknas mellan ministeriet för ekonomi och klimatpolitik och var och en av regionerna med landningsplatser för havsbaserad vindkraft (Borssele, Maasvlakte, Noordzeekanaalgebied och Eemshaven). Dessa avtal ska minst innehålla följande: a)Rättigheter och skyldigheter för de parter och intressenter som deltar i styrningssystemet för förvaltning av investeringar i regioner med landningsplatser till havs och för energi. b)En specificering av vilken infrastruktur som behövs för grön energi och dess konsekvenser för varje region. c)Det belopp som tilldelas regionen för åtgärder för att mildra de negativa effekterna av landningar av havsbaserad vindkraft på kvaliteten på livsmiljön i regionen. d)Typ av riskreducerande åtgärder som planeras. och e)En specifikation om att en miljökonsekvensbedömning ska slutföras i enlighet med direktiv 2011/92/EU.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										(Direktivet om miljökonsekvensbedömning). Om en miljökonsekvensbedömning har utförts innebär detta att de erfordrade riskbegränsningsåtgärderna för att skydda miljön genomförs. För områden/insatser som är belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden) ska en lämplig bedömning i enlighet med direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG, i tillämpliga fall, genomföras och nödvändiga begränsningsåtgärder genomföras på grundval av slutsatserna.
18	C1.1 I1–9 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Anslutning av havsbaserad energi till landningsplatser på land – administrativa avtal för investeringsplaner för områden	Undertecknade förvaltningsavtal				KVARTAL 1	2026	Ett förvaltningsavtal ska undertecknas mellan ministeriet för ekonomi och klimatpolitik och var och en av regionerna med landningsplatser för havsbaserad vindkraft (Borssele, Maasvlakte, Noordzeekanaalgebied och Eemshaven). Dessa avtal ska innehålla åtgärdspaket som ska genomföras i regionerna för att mildra de negativa effekterna av landningar av havsbaserad vindkraft på kvaliteten på den fysiska livsmiljön och motsvarande finansieringsåtaganden. Alla administrativa överenskommelser ska tillsammans omfatta åtminstone följande åtgärder: a)Ljudskydd för högspänningsstationer b)Grönområden och/eller rekreationsområden såsom skogar eller parker c)Förbättring av infrastrukturen för lokal rörlighet, t.ex. cykel- eller gångvägar d)Offentliga informationscentrum för energiomställningen. Minst 200 000 000 EUR ska anslås av

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										Ekonomi- och klimatministeriet för alla åtgärder som vidtas tillsammans.
19	C1.1 I1–10 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Havsbaserad elanslutning till landningsplatser på land – Paketet ekologisk impuls för Vadehavet	Beslut om Paketet ekologisk impuls för Vadehavet har fattats				KVARTAL 3	2025	Beslutet/besluten om Paketet ekologisk impuls för Vadehavet ska antas av styrelsen för Vadehavet, bestående av företrädare för nationella och regionala regeringar. Paketet ekologisk impuls för Vadehavet ska omfatta åtgärder till stöd för a)Genomförande av fas II i handlingsplanen för häckfåglar2. b)Genomförande av den integrerade förvaltningsplanen för Wadden Sea Management Authority3, som stöder biologisk mångfald under vatten, såsom återhämtning av alger runt människotillverkade hårda strukturer under vatten- och musselbankar, övervakning, förstärkning av saltängar samt övervakning och verkställighet. c)Återställande av naturen i områden där havsvattnet blandas med sötvatten. och d)Forskning om de kumulativa effekterna av mänsklig påverkan i Vadehavet och klimatförändringarnas ekologiska effekter. Beslutet/besluten ska också innehålla det finansieringsåtagande som motsvarar dessa åtgärder. Ekonomi- och klimatministeriet ska anslå minst 17 000 000 EUR till

2  https://rijkewaddenzee.nl/wp-content/uploads/2018/05/Actieplan-Broedvogels-Waddenzee-2018_DEF_MET_voorwoord.pdf

3  https://www.beheerautoriteitwaddenzee.nl/integraal-beheerplan/wat-is-het-integraal-beheerplan

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										alla åtgärder.
20	C1.1 I1–11 Havsbaserad vindkraft	Milstolpe	Elanslutning till landningsplatser till havs – Kompensation för och begränsning av försaltning av jordbruksmark	Beslut av styrelsen för Vadehavet har antagits				KVARTAL 3	2025	Styrelsen för Vadehavet ska besluta om åtgärder för kompensation för och begränsning av försaltning av jordbruksmark. Minst euro Ekonomi- och klimatministeriet ska åta sig 4 875 000 för alla åtgärder.
21	C1.1 I2–1 Grön vätgaskraft	Milstolpe	Offentliggörande av agendan för humankapital för att öka tillgången på kompetens inom grön vätgas	Antagande och offentliggörande av agendan för humankapital för att öka tillgången på kompetens inom grön vätgas				KVARTAL 3	2023	Antagande av regeringen och offentliggörande av agendan för humankapital för att öka tillgången på kompetens inom grön vätgas. Denna agenda ska innehålla en handlingsplan för att inrätta minst 5 regionala utbildningsgemenskaper, kursmaterial och kursevenemang eller centrum för att underlätta utbyten mellan företag och utbildnings- eller forskningsinstitutioner.
22	C1.1 I2–2 Grön vätgaskraft	Måltavla	Bidragsavtal som undertecknats för demonstrationsanläggningar för innovativ teknik för grön vätgas		Antal undertecknade bidragsavtal	0	2	KVARTAL 2	2025	Undertecknande av bidragsavtal för uppförande av minst två demonstrationsanläggningar för innovativ grön vätgasteknik för att demonstrera genomförbarheten av storskalig elektrolys och utbyggnad av vätgas. För att säkerställa efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada ska bidragsavtalen innehålla de specifikationer som anges i beskrivningen av investeringen.
23	C1.1 I2–3 Grön vätgaskraft	Måltavla	Undertecknade bidragsavtal för forskningsprojekt om grön vätgas		Antal undertecknade bidragsavtal	0	3	KVARTAL 2	2025	Undertecknande av bidragsavtal för minst tre forskningsprojekt med inriktning på produktion, lagring, transport eller användning av grön vätgas. För att säkerställa efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada ska bidragsavtalen innehålla de specifikationer som anges i beskrivningen av investeringen.
24	C1.1 I3–1 Inlandet	Måltavla	Kilowatttimmar (kWh) elektricitet		kWh	0	150	KVARTAL 4	2025	Modulära energibehållare med totalt kapacitet på minst 150 kWh ska vara i drift med dockningsstationerna. MEC:erna ska vara

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	energiomställning på vattenvägar, projekt ZES		tillhandahålls av operativa modulära energibehållare							utbytbara energibehållare som ska laddas med förnybar el som är förenlig med direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (RED II) och som lämpar sig för installation i nya och befintliga fartyg i inlandssjöfart.
25	C1.1 I3–2 Energiomställning på inre vattenvägar, projekt ZES	Måltavla	Antal operativa lastningsplatser		Antal operativa lastningsplatser	0	14	KVARTAL 4	2025	14 lastningsplatser för fartyg ska vara i drift. Lastningsplatserna ska användas för att ladda de modulära energibehållarna. Befälhavare ska kunna byta ut MEC på vilken som helst av de 14 lastningsplatserna. Dessa laddningsstationer ska vara utrustade med ett ”öppet accessnät” som kan användas för att stabilisera elnätet eller tillgodose lokal och tillfällig efterfrågan på el.
26	C1.1 I3–3 Energiomställning på inre vattenvägar, projekt ZES	Måltavla	Totalt tonnage för fartyg som omvandlats till nollutsläpp		Totalt tonnage mätt i tjugofotsekvivalenter (TEU)	0	6161	KVARTAL 4	2025	Fartyg med ett tonnage som sammanlagt uppgår till minst 6161 TEU ska omvandlas till helt elfria fartyg i inlandssjöfart med hjälp av elektrisk framdrivning.
27	C1.1 I4–1 Omställning av luftfarten	Milstolpe	Detaljerad konstruktion av turbofläkt för vätgasförbränning	Slutlig detaljerad utformning av en turbofläkt med vätgasförbränning slutförd				KVARTAL 4	2025	Den slutliga detaljerade utformningen av en turbofläkt för vätgasförbränning ”H2-turbofläkt Ombouw” ska slutföras. Den slutliga detaljerade konstruktionen ska vara för en av motorerna i en Fokker 100 med förbränningskammare som lämpar sig för användning av flytande väte. Den slutliga detaljerade utformningen ska ge en detaljerad förståelse av a)den planerade arkitekturen för luftfartygssystemet, b)egenskaperna hos modifieringen av turbofläktmotorn, c)egenskaperna hos delsystemen lagring och distribution av vätgas. och d)egenskaperna hos den tillhörande kontrollen

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										system
28	C1.1 I4–2 Omställning av luftfarten	Milstolpe	Detaljerad konstruktion av den elektriska framdrivningen av vätgasbränsleceller	Slutlig detaljerad konstruktion av systemet för den elektriska framdrivningen av vätgasbränsleceller slutförd				KVARTAL 4	2025	Den slutliga detaljerade konstruktionen av bränslecellens elektriska framdrivningssystem ”Hydrogen Aircraft Powertrain and Storage System” ska slutföras. Den slutliga detaljerade konstruktionen ska tillhandahålla ett elektriskt framdrivningssystem med vätgasbränsleceller för tillämpning på CS-23-certifierade luftfartyg. Den slutliga detaljerade utformningen ska ge en detaljerad förståelse av a)den planerade arkitekturen för luftfartygssystemet, b)egenskaperna hos den hydrogen-till-elektriska transmissionen, inklusive kritiska komponenter såsom bränsleceller och elmotor, c)egenskaperna hos delsystemen lagring och distribution av vätgas. och d)egenskaperna hos de tillhörande kontrollsystemen.
29	C1.1 I4–3 Omställning av luftfarten	Milstolpe	Tankesmedjan ”Flying Vision” i drift	Tankesmedjan ”Flying Vision” är i drift och den första färdplanen har offentliggjorts.				KVARTAL 4	2025	Tankesmedjan ”Flying Vision” är operativ, vilket framgår av offentliggörandet av dess första teknikfärdplan för klimatneutral luftfart. I denna färdplan fastställs a)potentiella långsiktiga lösningar på utmaningar i samband med klimatneutral flygtrafik. och b)branschövergripande behov av forskning och teknisk utveckling.
30	C1.2 I1–1	Måltavla	Kvalitet förbättring		Antal hektar	0	101 924	KVARTAL 2	2026	Provinserna ska införa fem kvalitetstyper. förbättringsåtgärder i och kring Natura 2000

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										C)    Omformning eller kvalitetsförbättring av infrastrukturen. Ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet ska anslå minst 29 610 000 EUR till generaldirektoratet för offentliga arbeten och vattenförvaltning (Rijkswaterstaat) för att genomföra dessa åtgärder.
33	C1.2 I1–4 Naturvårdsprogram	Måltavla	Åtgärder som bidrar till övervakning och utveckling av en kunskapsbas för naturprogrammet		Belopp (euro)	0	18 800 000	KVARTAL 2	2026	Ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet ska avsätta minst 18 800 000 EUR för att stödja verksamhet som huvudsakligen rör utveckling av kunskap om återställande av naturen (inbegripet förbättring av kunskapsnätverket för återhämtning och förvaltning av naturen – OBN), kommunikation och förvaltning av berörda parter samt anpassning av befintlig naturövervakning i syfte att möjliggöra utvärderingar av åtgärderna inom ramen för denna investering, vilket leder till att a)Den första förbättrade versionen av naturövervakningssystemet ska vara i drift. b)Minst tre rapporter om förbättring av naturkvaliteten i kvävekänsliga livsmiljöer ska offentliggöras. och c)En kommunikationsstrategi ska utarbetas.
34	C1.2 I2–1 Stöd till nedläggning av svinuppfödningsanläggningar	Måltavla	Antal nedlagda anläggningar för svinuppfödning		Antal nedlagda anläggningar för svinuppfödning	0	275	KVARTAL 2	2023	Stöd ska beviljas för nedläggning av 275 svinuppfödningsanläggningar, vilket ska minska grispopulationen med minst 6 % på nationell nivå jämfört med 2019. Till följd av stängningen av de 275 svinuppfödningsplatserna beräknas ammoniakutsläppen minska med cirka 900 000 kg jämfört med 2019.

B.DEL 2: ENSNABBARE DIGITAL OMSTÄLLNING

Denna del av den nederländska återhämtnings- och resiliensplanen syftar till att påskynda den digitala omställningen i den nederländska ekonomin. Denna del omfattar ett paket med nio investeringar och en reform med målet att i) främja utvecklingen av innovativ teknik och digitala färdigheter, ii) göra rörligheten framtidssäkrad och iii) påskynda digitaliseringen av den nederländska centralregeringen.

Denna del förväntas bidra till att följa upp de landsspecifika rekommendationerna till Nederländerna, särskilt när det gäller att inrikta investeringarna på den digitala omställningen (den landsspecifika rekommendationen 3 från 2020) och minska flaskhalsarna inom transportsektorn (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

2.1.Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering C2.1 I1: Kvantdeltat NL

Detta investeringsprogram syftar till att i) påskynda utvecklingen av tillämpningar av kvantteknik, ii) utveckla, locka till sig och behålla begåvningar och iii) stimulera utveckling och etablering av nya företag inom kvantteknik i Nederländerna.

Investeringen syftar till att investera i forskning och utveckling av kvantdatorer, kvantnätverk och kvantsensorer och ska ge ekonomiskt stöd till fas ett och två av den handlingsplan som offentliggjorts av Quantum Delta NL. Slutförandet av dessa två faser ska omfatta minst följande:

a)utveckling av en försåddsanläggning för nystartade företag.

b)utveckling av ett kommunikationsnät för forskning och utveckling (FoU) på området

kvantteknik (”kvantum NL R-nätverk”).

c)investeringar i ett renrum i Nanolab. och

d)beviljande av doktorandstipendier inom kvantteknik.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta utveckling av lösningar, processer, teknik och anläggningar som är kopplade till följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led4. II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena5. III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar6 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling7. och

4 utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

5 om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena ska en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt lämnas. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

6 detta undantag gäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, fånga upp avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

7 detta undantag gäller inte för åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera separerat avfall för att

(IV)verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska dessutom anges att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C2.1 I2: AI Ned och tillämpade AI-lärgemenskaper

Syftet med denna investering är att utveckla och utnyttja potentialen hos artificiell intelligens (AI) för den nederländska ekonomin och det nederländska samhället. Investeringen syftar till att ta itu med flaskhalsar som begränsar den utbredda tillämpningen av AI-lösningar, såsom långsam innovationshastighet, begränsad kunskapsbas, lågt utbud av AI-utbildning på arbetsmarknaden, begränsat deltagande av samhället i stort och brist på lösningar för datautbyte.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till

a)utveckling av metoder för införande av tillförlitliga och människocentrerade AI-system,

b)förbättring av AI-kunskapsnivån genom beviljande av stipendier för utnämning av doktorander och postdoktorander på AI-området,

c)tilldelning av fyra bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) för utveckling av innovativa AI-tillämpningar. och

d)genomförandet av sex tillämpade AI-lärandegemenskaper.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026. Investering C2.1 I3: Impuls till digital utbildning

Syftet med detta investeringsprogram är att ytterligare utnyttja digitaliseringens möjligheter för högstadie- och gymnasieutbildning och att förbättra studenters och lärares digitala färdigheter. Investeringen syftar till att sammanföra institutioner för yrkesutbildning och högre utbildning i Nederländerna för att skapa en standardiserad, säker och tillförlitlig sektoriell infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en sektoriell kunskapsinfrastruktur.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till utveckling av

a)en nationell grundläggande facilitet för utbyte av digitala läromedel,

b)undervisnings- och inlärningscentrum som kan erbjuda stöd till studenter, föreläsare och forskare när det gäller digitalt utbildningsmaterial. och

c)ett system för lagring och säker åtkomst till studenternas uppgifter.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025. Investering C2.1 I4: Digital infrastrukturlogistik

Detta investeringsprogram syftar till att påskynda och underlätta digitaliseringen av logistiksektorn.

genom att inrätta en tillförlitlig, decentraliserad organiserad datainfrastruktur för utbyte av kommersiellt känsliga logistikdata mellan aktörer i leveranskedjan inom logistiksektorn.

Programmet ska ge investeringsstöd till

a)utveckling av en grundläggande datainfrastruktur för Nederländerna; Infrastrukturen för grundläggande data ska definieras som en uppsättning principer och avtal som ska göra det möjligt för de deltagande parterna att gemensamt utveckla ett specifikt it-nät;

kompostbiologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av

anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

Den grundläggande datainfrastrukturen ska till minst 80 % uppfylla minimikraven i den referensarkitektur som fastställts av ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning,

b)utveckling av ett arbetspaket för digital beredskap för att öka den digitala beredskapen inom den nederländska logistiksektorn. och

c)färdigställande av minst fyra levande laboratorier, dvs. anslutning av deras datatjänster till infrastrukturen för grundläggande data.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C2.2 I1: Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)

Denna investering syftar till att bidra till att ersätta det befintliga analoga tågskyddet.

system med den europeiska digitala standarden för tågskydd och tågkontroll, det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS).

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till utveckling av följande projekt:

a)Planeringsstudie för spåret Kijfhoek-belgiska gränsen: utveckling av en utformning av järnvägstrafiken (Rail Verkeers Technisch Ontwerp, RVTO). Utformningen av järnvägstrafiken ska visa att de nödvändiga trafikstyrningsjusteringarna är förenliga med relevanta lagar och andra författningar om järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet.

b)Planeringsstudie för spåret norra Nederländerna: utveckling av en funktionell integrerad systemutformning (FIS) och en utformning av järnvägstrafiken (RVTO). Utformningen av järnvägstrafiken ska visa att de nödvändiga anpassningarna av trafikstyrningen är förenliga med relevanta lagar och andra författningar om järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet och att tillhörande utformning av det integrerade funktionella systemet har upprättats.

c)Projekt för förnyelse av GSM-Järnvägsnät: basstationer för transceiver (GSM-Rail master) ska kunna fungera enligt ERTMS-systemet.

d)Anpassa särskilda it-tillämpningar för införande av ERTMS: it-logistiksystemen inom infrastrukturförvaltaren ProRail ska anpassas, inbegripet omskrivning eller uppdatering av relevanta it-applikationer, så att de kan ta emot och behandla korrekt information om järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet (information om ERTMS/det centrala säkerhetssystemet) efter införandet av ERTMS. och

e)Detcentrala säkerhetssystemet ERTMS: CSS ska tas i drift för ERTMS för ProRail. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.2 I2: Säker, smart och hållbar mobilitet

Denna investering syftar till att stärka övergången till säker, smart och hållbar mobilitet genom att optimera användningen av befintliga infrastrukturnät.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till följande åtgärder:

a)installation av minst 450 intelligenta trafikledningsenheter, dvs. anordningar som digitalt kan anslutas till vägtrafikanter (Intelligente Verkeersregelinstallaties).

b)införande av prioriterade säkerhetstjänster för trafikanter, där avtalsparterna, dvs. leverantörer av säkerhetstjänster, ska förse trafikanterna med digitala meddelanden om farliga situationer på vägarna.

c)utveckling av en nationell ”digital infrastruktur för framtida motståndskraftig rörlighet” (DITM), som utgör grunden för utvecklingen och genomförandet av ett skalbart samverkande, uppkopplat och automatiserat system för mobilitet (CCAM). och

d)utveckling av plattformen National Mobility Data Access Point (NTM), inbegripet onlinepublicering av 20 dataset för rörlighet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C2.2 I3: Intelligenta vägstationer (iWKS)

Denna investering syftar till att ersätta befintliga vägstationer, dvs. anordningar ovanför vägkörfält som kan kommunicera med elektroniska vägmärken, med intelligenta vägstationer (iWKS) med förbättrade funktioner. Intelligenta vägstationer syftar till att minska trafikstockningarna och förbättra trafikflödet genom snabbare varningar om incidenter och trafikstockningar och en bättre och snabbare spridning av vägtrafiken över alternativa vägar. Dessutom syftar intelligenta vägstationer till att vara effektivare och hållbarare och kräva mindre underhåll än befintliga vägstationer.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till installation av 1 906 intelligenta vägstationer. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Reform C2.3 R1: Hantering av information till allmänheten (lagen om öppen förvaltning)

Syftet med denna reform är att se över den offentliga förvaltningens hantering av information för att förbättra dess transparens och öppenhet genom att lagen omöppen förvaltning (Wet Open Overheid, WOO) träder i kraft. Lagen om öppen förvaltning ska göra offentliga myndigheter och halvoffentliga myndigheter mer transparenta genom att säkerställa att information från den offentliga sektorn kan hittas lättare, är kompatibel och lätt att få tillgång till digitalt för medborgare, press och medier, parlamentsledamöter och deras personal.

Reformen ska omfatta följande:

a)ikraftträdandet av lagen om öppen förvaltning.

b)skyldigheten för centrala statliga organisationer och autonoma administrativa organ och byråer att lägga fram handlingsplaner för att förbättra den digitala tillgängligheten till offentliga organisationers informationssystem för att uppnå öppenhet. och

c)anslutning av administrativa organ till en digital infrastruktur som upprätthålls av ministeriet för inrikes frågor och konungarikets förbindelser och som ger allmänheten tillgång till minst 330 000 handlingar.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026. Investering C2.3 I1: Förnyelse av it-infrastruktur vid försvarsministeriet

Denna investering ingår i en bredare uppsättning it-projekt som syftar till att förnya försvarsministeriets it-infrastruktur. Investeringen syftar till att göra det möjligt för försvarsministeriet att använda tillförlitliga, säkra, framtidssäkrade och flexibla system. Som en del av Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan ska flera projekt som inte är direkt kopplade till operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser genomföras, inbegripet informationssäkerhet, teletjänstcentraler och informationscentraler samt säker kommunikation med tredje parter.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till följande:

a)utveckla åtgärder för it-säkerhet, inbegripet i) inrättandet av ett centrum för säkerhetsoperationer, ii) införandet av ett system för identifiering och åtkomsthantering för samarbete med tredje parter, iii) genomförandet av en lösning för utbyte av certifierade och verifierade uppgifter med låg och hög säkerhetsskyddsklassificering. och iv) genomförande av en lösning för digital åtkomstkontroll till datacentraler.

b)göra det möjligt för minst 500 civilanställda vid försvarsministeriet att arbeta på distans genom ett säkert nätverk som tillhandahåller kommunikationsmedel (t.ex. röst, video och chatt), bygga personliga virtuella arbetsplatser och skapa enhetliga samarbetsutrymmen, och

c)modernisering av nätutrustningen på fysiska platser, ökad nätbandbredd för att säkerställa tillräcklig nätkvalitet för de tillämpningar som används av civil personal vid försvarsministeriet och migration av backendtillämpningar till ny datacentralinfrastruktur och värdplattformar.

d)ytterligare förbättrad säkerhet vid distansarbete för minst 500 civilanställda vid försvarsministeriet genom att inrätta ett nytt kontaktcentrum och tillgång till grundläggande tillämpningar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026. Investering C2.3 I2: Digitalisering av den straffrättsliga kedjan

Denna investering syftar till att förbättra effektiviteten i den straffrättsliga kedjan genom att ersätta pappersarbete i befintliga processer med digitala medel och genom att säkerställa ständig tillgång till relevant information.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till

a)utveckla en portal som gör det möjligt för medborgarna att utföra handlingar i straffrättsliga förfaranden, inbegripet att lämna in rapporter. och

b)förbättring av befintliga it-system i den straffrättsliga kedjan för att möjliggöra digital hantering av brottmål i kategorin ”vanliga brott” av berörda parter (dvs. polisen, åklagarmyndigheten och rättsväsendet) i den straffrättsliga kedjan. tillgång för berörda parter till video- och ljudmaterial som rör ärenden i kategorin ”vanliga brott”.

Den dömande maktens deltagande ska säkerställas vid utformningen och genomförandet av denna åtgärd.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

2.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
35	C2.1 I1–1 Kvantdeltat NL	Milstolpe	Kvantum Delta NL uppställning	Stöd till Quantum Delta NL och offentliggörande av handlingsplanen				KVARTAL 4	2021	Quantum Delta NL ska beviljas stöd från den nationella tillväxtfonden för att stimulera kvantdatorteknik och nätverksbyggande samt stödja forskning och kompetensutveckling på kvantområdet. Quantum Delta NL ska offentliggöra en detaljerad handlingsplan, uppbyggd i etapper. Efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska säkerställas genom användning av en förteckning över undantag och krav på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
36	C2.1 I1–2 Kvantdeltat NL	Milstolpe	Kvantdeltat NL	Slutförande av fas 1–2 i handlingsplanen				KVARTAL 2	2026	Quantum Delta NL ska ha levererat fullt ut under planens två första faser (exklusive QCINed som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa), i enlighet med vad som lämnats till den nationella tillväxtfonden. Dessa faser ska åtminstone omfatta inrättande av en försådd för uppstartsföretag, utveckling av ett kvantum NL FoU-nätverk, beviljande av doktorandstipendier inom kvantteknik och investeringar i Nanolab Cleanroom.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
37	C2.1 I2–1 AI Ned och tillämpade AI-lärgemenskaper	Måltavla	Beviljande av stipendier		Antal	0	13	KVARTAL 1	2024	13 stipendier för utnämning av doktorander och postdoktorander inom AI-området ska beviljas.
38	C2.1 I2–2 AI Ned och tillämpade AI-lärgemenskaper	Måltavla	ELSA AI forskningslaboratorier i drift		Antal	0	4	KVARTAL 4	2025	Minst fyra nya AI-forskningslaboratorier för etiska, rättsliga och samhälleliga aspekter (ELSA) ska vara i drift för att utveckla metoder för att införa tillförlitliga och människocentrerade AI-system.
39	C2.1 I2–3 AI Ned och tillämpade AI-lärgemenskaper	Måltavla	Beviljade FoU-projekt		Antal	0	4	KVARTAL 4	2025	Minst fyra bidrag till FoU-projekt för utveckling av innovativa AI-tillämpningar ska beviljas.
40	C2.1 I2–4 AI Ned och tillämpade AI-lärgemenskaper	Måltavla	Genomförande av AI-lärandegrupper		Antal	0	6	KVARTAL 1	2026	Minst sex AI-lärandegemenskaper ska vara operativa i form av offentlig-privata partnerskap inom ramen för AI Ned. En AI-lärandegrupp syftar till att göra det möjligt för företag, utbildningsinstitutioner och innovationslaboratorier att samarbeta om hur AI-lösningar kan tillämpas i praktiken.
41	C2.1 I3–1 Digital utbildning	Milstolpe	Gemensam plattform för tillgång till digitalt lärande material som skapats	Den gemensamma plattformen är operativ och digital identitet lösning för studerande				KVARTAL 4	2025	En gemensam plattform ska inrättas för att hitta, dela och återanvända digitalt utbildningsmaterial för yrkesutbildning. utbildning (MBO), universitet för

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	impuls		och operativ och digital identitetslösning för studerande i bruk	används						tillämpad vetenskap (HBO) och forskningsuniversitet (WO). Plattformen ska vara i drift, vilket innebär att a)plattformen är tillgänglig online, b)studenter och lärare från anslutna utbildningsinstitutioner kan logga in och få tillgång till digitala läromedel. Den digitala identitetslösningen för studenter ska användas av studenter inom yrkesutbildning, universitet för tillämpad vetenskap (HBO) och forskningsuniversitet (WO). Den digitala identitetslösningen för studerande ska möjliggöra identifiering och godkännande av studenter, utbyte av information om studenter mellan utbildningsanstalter och lagring av information om studenter.
42	C2.1 I3–2 Impuls till digital utbildning	Måltavla	Operativa centrum för undervisning och lärande		Antal	0	20	KVARTAL 4	2025	20 centrum för undervisning och lärande (CTL) ska vara verksamma inom yrkesutbildning (MBO), universitet för tillämpad vetenskap (HBO) eller forskningsuniversitet (WO). CTL ska vara operativt, vilket innebär att en eller flera utbildningsinstitutioner har inrättat en fysisk plats där studenter, föreläsare och forskare får stöd när det gäller det digitala läromedlet.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
43	C2.1 I4–1 Digital infrastrukturlogistik	Måltavla	Utveckling av infrastruktur för grundläggande data		Procent	0	80	KVARTAL 4	2024	En grundläggande datainfrastruktur ska ha utvecklats och ska till minst 80 % uppfylla minimikraven i den referensarkitektur som fastställts av ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning, Efterlevnaden ska bedömas genom en extern revision.
44	C2.1 I4–2 Digital infrastrukturlogistik	Måltavla	Ökad digital beredskap inom logistiksektorn		Andel digital beredskap	10	30	KVARTAL 4	2025	Ett arbetspaket för digital beredskap ska utvecklas och genomföras för att öka den nederländska logistiksektorns digitala beredskap genom att förbättra de digitala färdigheterna inom sektorn. Arbetspaketet ska uppnå en digital beredskap på 30 %, beräknat enligt en metod som utvecklats av programmet för digital infrastruktur för detta ändamål. Basnivån på 10 % digital beredskap fastställdes av Evofenedex 2021.
45	C2.1 I4–3 Digital infrastrukturlogistik	Måltavla	Levande laboratorier slutförda		Antal	0	4	KVARTAL 2	2026	Minst 4 levande laboratorier ska vara färdigställda. Levande laboratorier ska anses vara färdigställda när deras datatjänster är anslutna till infrastrukturen för grundläggande data.
46	C2.2 I1–1 Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg	Milstolpe	ERTMS planeringsstudie Kijfhoek-belgiska gränsen slutförd	Utformning av järnvägstrafiken färdigställd				KVARTAL 4	2022	Utformningen av järnvägstrafiken ska slutföras som en del av planeringsstudien på järnvägsspåret mellan Kijfhoek och den belgiska gränsen. Utformningen av järnvägstrafiken ska visa att de nödvändiga trafikstyrningsjusteringarna överensstämmer med med relevant lagstiftning och

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	(ERTMS)									förordningar om järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet.
47	C2.2 I1–2 Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Milstolpe	ERTMS planeringsstudie för norra Nederländerna slutförd	Utformning av ett funktionellt integrerat system och utformning av järnvägstrafiken slutförd				KVARTAL 1	2023	Ett funktionellt integrerat system för utformning och utformning av järnvägstrafiken ska slutföras som en del av planeringsstudien om järnvägsspåravsnitten i norra Nederländerna. Utformningen av järnvägstrafiken ska visa att de nödvändiga anpassningarna av trafikstyrningen är förenliga med relevanta lagar och andra författningar om järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet och att tillhörande utformning av det integrerade funktionella systemet har utarbetats.
48	C2.2 I1–3 Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Måltavla	Antal GSM-Järnvägsmaster som är i drift för ERTMS		Antal	0	130	KVARTAL 1	2024	130 basstationer för transceiver (GSM-Rail master) ska kunna fungera enligt ERTMS-systemet.
49	C2.2 I1–4 Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Milstolpe	Logistiksystem anpassade till ERTMS	Leverans av de anpassade systemen från avdelningen för informations- och kommunikationsteknik i ProRail till användare av IT-tillämpningar i andra avdelningar inom ProRail				KVARTAL 1	2024	IKT-logistiksystemen inom infrastrukturförvaltaren ProRail ska anpassas, inbegripet omskrivning eller uppdatering av relevanta it-applikationer, så att de kan ta emot och behandla korrekt information om järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet (ERTMS/CSS-information). Trafikkontrollpersonalen ska tekniskt integrera och prova systemen.
50	C2.2 I1–5	Milstolpe	Central säkerhet System	Den centrala säkerheten				KVARTAL 4	2024	Det centrala säkerhetssystemet ska vara i drift för ERTMS för ProRail.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)		operativa	Systemet är i drift						Den ska anses vara i drift när den uppfyller de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet enligt kommissionens förordning (EU) 2016/919 och kommissionens genomförandeförordning. (EU) 2019/776 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/387. Denna överensstämmelse ska bekräftas av ProRail.
51	C2.2 I2–1 Säker, smart och hållbar mobilitet	Måltavla	Utrustning för intelligent trafikstyrning		Antal	0	450	KVARTAL 4	2024	Minst 450 intelligentatrafikstyrningsanordningar (IntelligenteVerkeersregelinstallics) ska vara i drift, vilket innebär att de ska vara i drift. 1) ska ha levererats och installerats och 2) ska anslutas till den nationella plattformen för åtkomst till stadsdata.
52	C2.2 I2–2 Säker, smart och hållbar mobilitet	Måltavla	Prioriterade säkerhetstjänster		Procentandel körda kilometer	7	12.5	KVARTAL 1	2025	För minst 12.5 av varje 100 kilometer som körs i Nederländerna ska trafikanterna kunna erhålla prioriterade säkerhetstjänster (som tillhandahålls av biltillverkare eller navigationsutrustning). Detta ska avse den sträcka som trafikanter i Nederländerna har kört med prioriterade säkerhetstjänster som är aktiva under körning. Detta värde är 7 % år 2022.
53	C2.2 I2–3 Säker, smart och hållbar	Måltavla	Digital infrastruktur för framtida motståndskraftig rörlighet (DITM)		EURO	0	30 000 000	KVARTAL 2	2026	Den nederländska företagsmyndigheten (Rijksdienst voorOndernemend Nederland) ska betala ut 30 000 000 EUR i innovationsbidrag till utvalda företagskonsortier som

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	rörlighet									ska bidra till utvecklingen av en digital infrastruktur för framtida motståndskraftig mobilitet (DITM), som utgör grunden för utvecklingen och genomförandet av det skalbara kooperativa, uppkopplade och automatiserade mobilitetssystemet.
54	C2.2 I2–4 Säker, smart och hållbar mobilitet	Måltavla	Dataset finns på den nationella åtkomstpunkten för rörlighetsdata		Antal	0	20	KVARTAL 2	2026	Den nationella plattformen för dataåtkomst för rörlighet (National Mobility Data Access Point, NTM) ska utvecklas och minst 20 dataset ska offentliggöras online och göras användbara via den nationella åtkomstpunkten för data om rörlighet.
55	C2.2 I3–1 Intelligenta vägstationer (iWKS)	Måltavla	Antal installerade intelligenta vägstationer		Antal	0	152	KVARTAL 4	2023	Minst 152 intelligenta vägstationer ska installeras, dvs. fysiskt placerade och i drift.
56	C2.2 I3–2 Intelligenta vägstationer (iWKS)	Måltavla	Antal ytterligare installerade intelligenta vägstationer		Antal	152	953	KVARTAL 4	2025	Minst 953 intelligenta vägstationer ska installeras, dvs. fysiskt placerade och i drift.
57	C2.2 I3–3 Intelligenta vägstationer (iWKS)	Måltavla	Slutligt antal installerade intelligenta vägstationer		Antal	953	1 906	KVARTAL 2	2026	Minst 1 906 intelligenta vägstationer ska installeras, dvs. fysiskt placerade och i drift.
58	C2.3 R1–1 Offentliga uppgifter	Milstolpe	Ikraftträdandet av lagen om öppen förvaltning.	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 2	2022	Lagen om öppen förvaltning träder i kraft. Akten ska bland annat utvidga tillämpningsområdet för öppenheten. krav gentemot parlamentet och rådet

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	förvaltning (lagen om öppen förvaltning)									när det gäller domstolsväsendet, Högsta förvaltningsdomstolen, det allmänna revisionsorganet och den nationella ombudsmannen har de institutioner som omfattas av dessa transparenskrav en aktiv skyldighet att offentliggöra uppgifter, förkortar handläggningstiden för begäranden om information och inrättar en rådgivande nämnd för öppenhet. Akten ska säkerställa att information från den offentliga sektorn är lättillgänglig digitalt för medborgare, press och medier, parlamentsledamöter och deras personal. Skyldigheten att aktivt lämna ut vissa kategorier av information (artikel 3.3 i lagen om öppen förvaltning) kan träda i kraft i etapper som fastställs i ett kungligt dekret.
59	C2.3 R1–2 Hantering av information till allmänheten (lagen om öppen förvaltning)	Milstolpe	Offentliggörande av uppdaterade handlingsplaner för att förbättra informationshanteringen	Offentliggörande av en uppdaterad handlingsplan av statliga organisationer				KVARTAL 4	2022	Centrala statliga organisationer (12 ministerier, inklusive deras självständiga administrativa organ och byråer) ska offentliggöra uppdaterade handlingsplaner för att förbättra den digitala tillgängligheten till sina informationssystem. Ministeriernas uppdaterade handlingsplaner ska omfatta följande 8 prioriteringar: 1.Inrättande av relevanta egna styrningssystemet på ministerienivå, autonoma administrativa organ och byråer. 2.Genomförande av referensscenariot mätning på ministeriets

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										informationssystem. 3.Genomförande av kvalitetskriterier eller liknande system IV-funktioner. 4.Huvudavdelningarnas genomförande av parlamentsdokumenten. 5.Anslutning till plattformens öppna förvaltningsinformation (PLOOI) av de nationella komponenterna. 6.Genomförande av den centrala regeringens handbok för arkivering av e-postmeddelanden. 7.Genomförande av policylinjen för meddelandeappar. 8.Genomförande av webbarkivering i enlighet med det relevanta ramavtalet.
60	C2.3 R1–3 Hantering av information till allmänheten (lagen om öppen förvaltning)	Måltavla	Dokument som finns tillgängliga på plattformen Open Government Information		Antal	0	330 000	KVARTAL 2	2026	Sammanlagt minst 330 000 handlingar tillhörande minst 4 av de 17 informationskategorier som anges i artikel 3.3 i lagen om öppen förvaltning ska finnas tillgänglig på plattformen för öppen statlig information som ett resultat av att administrativa organ ansluts till en digital infrastruktur som underhålls av inrikesministeriet och ministeriet för konungarikets förbindelser.
61	C2.3 I1–1 Förnyelse av it-infrastruktur vid försvarsministeriet	Milstolpe	Åtgärder för att förbättra it-säkerheten har genomförts	Åtgärder för att förbättra it-säkerheten har genomförts				KVARTAL 1	2024	Försvarsministeriet ska genomföra följande it-säkerhetsåtgärder: -Inrättande av ett centrum för säkerhetsoperationer. -Införande av identifiering och system för tillträdeshantering för

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										samarbete med tredje parter. -Genomförande av en lösning för utbyte av certifierad och verifierad lågsekretessbelagd information (LGI) och högsekretessbelagd information (HGI). och -Genomförande av en lösning för digital åtkomstkontroll till datacentraler.
62	C2.3 I1–2 Förnyelse av it-infrastruktur vid försvarsministeriet	Måltavla	Civil personal vid försvarsministeriet som arbetar på distans genom ett säkert nätverk		Antal	0	500	KVARTAL 4	2024	Minst 500 civilanställda vid försvarsministeriet ska ha tillgång till ett säkert fjärrnät med a)kommunikationsmedel (röst, video och chatt), b)virtuella arbetsplatser med fysisk närvaro. och c)enhetliga samarbetsutrymmen.
63	C2.3 I1–3 Förnyelse av it-infrastruktur vid försvarsministeriet	Milstolpe	Förbättrade nätverk och övergång till ny it-infrastruktur slutförd	Förbättring av nätverket och övergång till ny it-infrastruktur				KVARTAL 3	2025	Nätutrustning på fysiska platser ska moderniseras och nätbandbredden ökas för att säkerställa tillräcklig nätkvalitet för de tillämpningar som används av civil personal vid försvarsministeriet. Backendtillämpningar ska migreras till ny infrastruktur för datacentraler och värdplattformar.
64	C2.3 I1–4 Förnyelse av it-infrastruktur vid försvarsministeriet	Måltavla	Civil personal vid försvarsministeriet med tillgång till ytterligare säkra anläggningar för distansarbete		Antal	0	500	KVARTAL 1	2026	För att ytterligare förbättra säkerheten vid distansarbete ska minst 500 civil personal vid försvarsministeriet ha tillgång till a)ett förnyat kontaktcentrum, och b)grundläggande tillämpningar (inklusive behandling av presentationer, kalkylblad, affärsinternet och tryckerier).

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
65	C2.3 I2–1 Digitalisering av den straffrättsliga kedjan	Milstolpe	Den digitala portalen för formell kommunikation i straffrättsliga förfaranden är operativ	Den digitala portalen är i drift				KVARTAL 1	2023	En digital portal för digital kommunikation ska vara operativ och tillgänglig för medborgarna och tillhandahålla förutsättningar för formell kommunikation om straffrättsliga förfaranden med brottsoffer, advokater och förövare (inbegripet inlämning av rapporter) som ska ske digitalt.
66	C2.3 I2–2 Digitalisering av den straffrättsliga kedjan	Milstolpe	Digital behandling av ofta förekommande brottsfall operativa	Digital behandling av ofta förekommande brottsfall operativa				KVARTAL 4	2023	Alla brottmål inom kategorin ”ofta förekommande brott” (veelvoorkomende criminaliteit, VVC) ska kunna behandlas digitalt. Polisrapporter (proces-verbaal) ska initieras digitalt och beslut i brottmål ska skapas och behandlas digitalt. Bevis i form av video- och ljudmaterial om brottmål i kategorin ”ofta förekommande brott” (VVC) ska göras digitalt tillgängliga för polisen, åklagarmyndigheten och rättsväsendet.

C.DEL 3: JAG DÖLJER BOSTADSMARKNADEN OCH GÖR FASTIGHETERNA MER ENERGIEFFEKTIVA

Denna del av den nederländska återhämtnings- och resiliensplanen syftar till att bidra till att åtgärda utmaningarna på den nederländska bostadsmarknaden. Den består av fem reformer och tre investeringar som syftar till att i) avlägsna inslag i det nederländska skattesystemet som gynnar vissa typer av bostadsägande framför andra, ii) påskynda och frigöra byggverksamhet i Nederländerna och iii) förbättra energieffektiviteten i både privata och offentliga fastigheter genom renoveringsbidrag. Åtgärderna i denna del syftar till att minska ojämlikheten på bostadsmarknaden genom att undanröja snedvridningar av beskattningen och samtidigt öka utbudet av bostäder (till överkomliga priser) genom centraliserad planering av nya bostäder, avlägsnande av flaskhalsar i planeringsprocessen för byggande och genom att tillhandahålla offentliga investeringar för att frigöra bostadsbyggnadsprojekt. Den syftar också till att göra den sociala hyran mer inkomstberoende genom att tillåta högre hyreshöjningar för hyresgäster med högre inkomster. Investeringarna i den andra delen av denna del syftar till att förbättra energieffektiviteten i offentliga och privata byggnader, inbegripet insatser som installation av värmepumpar och solvärmepannor samt förbättrad isolering av bostäder.

Denna del förväntas bidra till de landsspecifika rekommendationerna till Nederländerna, särskilt för att minska hushållens skuldsättning och snedvridningen på bostadsmarknaden, bland annat genom att stödja utvecklingen av den privata hyressektorn och vidta åtgärder för att öka bostadsutbudet (landsspecifik rekommendation 1 från 2019, landsspecifik rekommendation 1 från 2022) och ”minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att (...) förbättra energieffektiviteten, särskilt i byggnader” (den landsspecifika rekommendationen 4 från 2022) och ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på (...) strategier för energieffektivitet och minskade växthusgasutsläpp (...)” (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

3.1.Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C3.1 R1: Ökning av värdeförhållandet för vakant innehav

Genom denna reform avskaffas den andel av besittningsvärdet (leegwaarderatio) som är vakant i det nederländska skattesystemet. Den nuvarande beskattningen av privatägda tillgångar förutsätter att värderingsvärdet för fastigheter som inte är ägarbebodda överskattar egendomens verkliga värde. Därför korrigeras värdet på den egendom som hyrs ut med hjälp av värdet på de vakanta tillgångarna, vilket i praktiken innebär att det införs en skatterabatt för ägare av fastigheter som hyrs ut för uthyrning. Syftet med att öka kvoten är att bättre anpassa beskattningen av hyresfastigheter till det faktiska ekonomiska värde den representerar för fastighetsägarna och därigenom minska snedvridningarna på bostadsmarknaden.

För hyresfastigheter med en årshyra som överstiger 5 % av det värderingsvärde för fastigheten som fastställts av den berörda kommunen (dvs. Waardering Onroerende Zaken (WOZ)) och för fastigheter som hyrs ut till närstående parter ska kvoten ökas till 100 %, vilket i praktiken eliminerar skattenedsättningen. För hyresfastigheter med en årshyra på högst 5 % av värderingsvärdet ska kvoten ökas med minst 25 procentenheter jämfört med den kvot som gällde 2022. Det vakanta besittningsvärdet ska inte tillämpas på hyresfastigheter med tillfälliga hyresavtal, vilket i praktiken innebär att skattenedsättningen undanröjs i dessa fall.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

Reform C3.1 R2: Utfasning av skattebefrielsen för gåvor för att finansiera bostadsköp

Denna reform ska i två steg avskaffa skattebefrielsen för gåvor för att finansiera köp av bostäder för ungdomar. År 2022 har alla i åldern 18–40 år rätt till ett engångsundantag från skatteplikt för mottagande av gåvor på upp till 106 671 EUR om det donerade beloppet används för köp av personens första (ägarbebodda) bostad. Från och med den 1 januari 2023 ska skattebefrielsen minskas med minst 70 % jämfört med skattebefrielsen 2022. Den ska avskaffas från och med den 1 januari 2024. Reformen syftar till att minska både snedvridningar och ojämlikhet på bostadsmarknaden.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2024. Reform C3.1 R3: Centraliserad planering för att öka bostadsutbudet

Inom ramen för denna reform ska den nationella regeringen fastställa antalet nya bostäder som ska förverkligas.

(dvs. nybyggda eller ombyggda från annan användning, inklusive övergivna eller olämpliga för boende) i varje provins, som i sin tur ska användas för att fastställa antalet nya bostäder som ska uppföras på kommunal nivå.

Reformen ska omfatta följande:

a)ingående av avtal mellan den nationella regeringen och provinserna om det specifika antal nya bostäder som ska förverkligas, bland annat genom ombyggnad, till totalt 900 000 nya bostäder som ska färdigställas och tas i drift senast 2030, varav 600 000 ska vara överkomliga (enligt definitionen nedan).

b)ingående av avtal mellan provinser och kommuner om det specifika antalet nya bostäder som ska förverkligas för att uppfylla den nationella ambitionen enligt a.

c)införande av ett övervakningssystem för att följa framstegen i förverkligandet av nya bostäder. och

d)ikraftträdande av lagstiftning som gör det möjligt för den nationella regeringen att ingripa i administrativa eller rättsliga åtgärder vid överträdelse av regionala eller regionala avtal om uppförande av nya bostäder (dvs. de avtal som anges under a respektive b).

Vid tillämpningen av denna reform ska överkomliga bostäder definieras som a) subventionerade hyresbostäder, b) hyrda bostäder upp till en viss högsta hyra, fastställd till 1 000 EUR per månad år 2022, och c) ägarbebodda bostäder med ett pris som är lägre än eller lika med det högsta inköpspriset för ett hus för vilket den nationella bolånegarantin (NHG) garanterar hypotekslånet. Den högsta hyra som nämns i led b får justeras under efterföljande år om det är motiverat med hänsyn till den politiska och ekonomiska utvecklingen såsom pris- eller inkomstutveckling. Alla justeringar, särskilt sådana som går utöver indexeringen av pris- och inkomstutvecklingen, ska vara vederbörligen motiverade.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 juni 2025.

Reform C3.1 R4: Anpassa hyrorna till inkomsterna

Denna reform ska öka det belopp med vilket hyresgäster med medelhög till hög inkomst för sociala hyresgäster

bostäder kan ökas per år. Den nya maximala höjningen av månadshyran ska vara 50 EUR för hyresgäster med medelhög inkomst och 100 EUR för hyresgäster med hög inkomst från och med den 1 januari 2022. Denna reform syftar till att bättre anpassa hyrorna till en hyresgästs inkomst och möjliggöra mer riktade avsättningar.

bostäder till överkomliga priser för låginkomsthushåll, samtidigt som de hjälper bostadsbolagen att öka investeringarna i nya hyresfastigheter.

Genomförandet av reformen skulle vara slutfört senast den 31 mars 2022. Reform C3.1 R5: Snabbare byggprocess och förfaranden för bostadsbyggande

Denna reform syftar till att undanröja flaskhalsar i planerings- och tillståndsförfarandet för byggsektorn.

processer i Nederländerna. Som ett första steg ska det berörda ministeriet upprätta en handlingsplan i form av en skrivelse till parlamentet. Handlingsplanen ska innehålla en förteckning över åtgärder för att påskynda planerings- och tillståndsförfarandena samt en tidsplan för deras genomförande. Som ett andra steg ska en betydande uppsättning av de identifierade åtgärderna genomföras. Detta ska åtminstone omfatta i) åtgärder för att förbättra kommunernas och byggföretagens kunskaper om planeringsförfarandena, ii) inrättande av en expertgrupp som kan hjälpa kommuner och bostadsbolag att påskynda de förfaranden som krävs för att förverkliga nya bostäder och iii) inrätta en nationell grupp som kan hjälpa kommunerna att ta itu med flaskhalsar i planeringsförfarandena, iv) inrätta ett system för att övervaka framstegen med påskyndandet av förfarandena.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2024. Investering C3.1 I1: Möjliggöra nya byggprojekt

Syftet med denna investering är att ge kommunerna möjlighet att göra det som krävs.

investeringar innan bostadsbyggande kan inledas. Inledandet av bostadsbyggnadsprojekt inom ramen för denna investering ska definieras som början av arbetet på grundvalen för de byggnader där bostäderna finns.

Investeringen ska bestå av ekonomiskt stöd genom ett subventionssystem till kommunerna, vilket kommer att leda till att minst 100 000 bostäder tas i bruk.

Som en del av investeringen ska en rapport offentliggöras av ministeriet för inrikes frågor och kungarikets förbindelser. Rapporten ska ge kvalitativa belägg för att åtgärder för anpassning till klimatförändringar som uppfyller de miniminormer som fastställs i relevanta avtal har genomförts i enlighet med de godkända bidragsansökningarna. Avtalen ska vara avtal mellan provinser, kommuner och andra berörda parter i bostads- och affärsbyggnadsprocessen, i vilka de berörda parterna åtar sig att uppfylla minimistandarder för anpassning till klimatförändringar på privat och offentlig mark när det gäller skydd mot värme, torka, pluvial, floder och kustöversvämningar samt när det gäller att inkludera naturen.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C3.2 I1: Subventionssystem för offentliga fastigheters hållbarhet

Denna investering ska ge stöd till ägare av offentliga fastigheter, såsom lokala byggnader.

förvaltningar eller utbildnings- och hälso- och sjukvårdsinstitutioner för att förbättra byggnaders energieffektivitet och därmed minska CO2-utsläppen. Det ska leda till en årlig minskning av CO2-utsläppen med 110 kiloton, beräknat på förhand. Interventionerna ska ha som mål att i genomsnitt minska de direkta och indirekta växthusgasutsläppen med minst 30 % jämfört med de på förhand fastställda utsläppen.

Investeringen ska medföra a) ikraftträdande av förordningen om inrättande av stödordningen för renoveringsstöd och b) ekonomiskt stöd för slutförande av renoveringar eller energieffektivitetsåtgärder inom ramen för stödordningen för renovering.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025. Investering C3.2 I2: Investeringsstöd för hållbar energi och energisparande

Denna investering ska ge stöd till hushåll för genomförandet av interventioner för energibesparingar. De stödberättigande interventionerna ska vara solvärmepannor, värmeanslutningar, isolering, värmepumpar och, från och med 2023, elektriska kokinstallationer. Minst 225 000 av dessa insatser ska finansieras till följd av stödet. Interventionerna ska ha som mål att i genomsnitt minska efterfrågan på primärenergi med minst 30 %.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

8 om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena ska en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt lämnas. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter har fastställts i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

3.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Vägledande tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
67	C3.1 R1–1 Ökning av värdeförhållandet för vakant innehav	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som ökar värdeförhållandet för vakant innehav	Rättslig bestämmelse som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av lagstiftning som ökar värdeförhållandet för vakant innehav. Kvoten ska ökas till 100 % för hyresfastigheter med en årshyra som överstiger 5 % av fastighetens värderingsvärde som fastställts av den berörda kommunen (dvs. Waardering Onroerende Zaken (WOZ)) och för fastigheter som hyrs till närstående. För hyresfastigheter med en årshyra på högst 5 % av värderingsvärdet ska kvoten ökas med minst 25 procentenheter jämfört med den kvot som gällde 2022. Det vakanta besittningsvärdet ska inte tillämpas på hyresfastigheter med tillfälliga hyresavtal.
68	C3.1 R2–1 Utfasning av skattebefrielsen för gåvor för att finansiera bostadsköp	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning om utfasning av skattebefrielsen för gåvor för att finansiera bostadsköp i två steg	Rättslig bestämmelse som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av lagstiftning som ska omfatta följande två steg för att fasa ut skattebefrielsen för gåvor för att finansiera bostadsköp: (1)från och med den 1 januari 2023 en sänkning av den maximala skattebefrielsen för gåvor för finansiering av bostadsköp med minst 70 % jämfört med den maximala skattebefrielsen på 2022, (2)avskaffandet av skattebefrielsen från och med den 1 januari 2024.
69	C3.1 R3–1 Centraliserad planering för att öka bostadsutbudet	Milstolpe	Avtal mellan den nationella regeringen och provinserna om byggandet av 900 000 nya bostäder	Undertecknande av avtal mellan den nationella regeringen och provinserna				KVARTAL 4	2022	Undertecknande av avtal mellan den nationella regeringen och provinserna om antalet nya bostäder som ska förverkligas senast 2030, inbegripet genom omvandling. I avtalen ska anges hur många nya bostäder som ska byggas per provins och hur många nya bostäder som ska vara överkomliga. Summan av antalet nya bostäder i provinserna ska uppgå till ett minst 900 000 bostäder, varav minst

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för färdigställande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										600 000 ska vara överkomliga bostäder.
70	C3.1 R3–2 Centraliserad planering för att öka bostadsutbudet	Milstolpe	Avtal mellan den nationella regeringen och provinserna om byggandet av 900 000 nya bostäder	Undertecknande av avtal mellan provinserna och kommunerna				KVARTAL 2	2023	Undertecknande av avtal mellan provinser och kommuner om det kommunspecifika antalet nya bostäder som ska förverkligas för att förverkliga 900 000 nya bostäder på nationell nivå, inbegripet genom ombyggnad, senast 2030, varav minst 600 000 ska vara överkomliga. Avtalen ska minst omfatta följande: (1)mål för det kommunspecifika antalet bostäder som ska förverkligas, med separat angivelse av antalet bostäder till överkomligt pris, (2)en bestämmelse som anger vilka statliga medel och instrument som ska användas, och (3)en tidsplan för förverkligandet av de nya bostäderna.
71	C3.1 R3–3 Centraliserad planering för att öka antalet bostäder tillhandahållande	Milstolpe	Övervakningssystem för genomförande av avtal med kommuner har lanserats	Lansering av övervakningssystemet				KVARTAL 3	2023	Ett övervakningssystem ska inrättas för att övervaka framstegen i genomförandet av de avtal som ingåtts mellan provinserna och kommunerna, dvs. för att övervaka framstegen i genomförandet av nya bostäder.
72	C3.1 R3–4 Centraliserad planering för att öka bostadsutbudet	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om ytterligare åtgärder som vidtas av staten för att verkställa avtal om konstruktion av nya bostäder	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 2	2025	Ikraftträdande av den lag som gör det möjligt för den nationella regeringen att ingripa i administrativa eller rättsliga åtgärder vid brott mot avtalsförpliktelser enligt provinsiella eller regionala avtal om uppförande av nya bostäder. Lagen ska innehålla bestämmelser som gör det möjligt för regeringen att fastställa, uppnå och verkställa mål för förverkligandet av nya bostäder, inbegripet bostäder till överkomliga priser.
73	C3.1 R4–1 Öka inkomstberoendet för	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att höja det högsta årliga taket hyreshöjd för	Rättslig bestämmelse som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2022	Ikraftträdande av lagstiftning som höjer den högsta tillåtna årliga höjningen av månadshyran för subventionerade bostäder till 50 EUR för hyresgäster med medelinkomst och 100 EUR för höga inkomsthyresgäster från och med den 1 januari 2022.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för färdigställande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	hyra		hyresgäster med medelhög till hög inkomst som bor i subventionerade bostäder							Medelinkomsttagare ska definieras som en årsinkomst på mellan 56 527 EUR och 47 948 EUR (enpersonshushåll) eller mellan 55 486 EUR och 75 369 EUR (flerpersonshushåll) (2022 års prisnivå). Höginkomsttagare ska definieras som personer med årsinkomst som överstiger den övre gränsen för dessa marginaler.
74	C3.1 R5–1 Snabbare byggprocess och förfaranden för bostadsbyggande	Milstolpe	Skrivelse till parlamentet om flaskhalsar i planeringsprocessen med identifiering av möjliga lösningar som offentliggjorts	Offentliggörande av skrivelsen till parlamentet				KVARTAL 4	2022	Offentliggörande av en skrivelse till parlamentet från ministeriet för inrikes frågor och konungarikets förbindelser med åtgärder för att ta itu med flaskhalsar som försenar planeringsprocessen, tillståndsfrågor och rättsliga förfaranden i samband med bostadsprojekt, inbegripet genom lagändringar vid behov. och en tidsplan med konkreta åtgärder för genomförandet av åtgärderna.
75	C3.1 R5–2 Snabbare byggprocess och förfaranden för bostadsbyggande	Milstolpe	Åtgärder för att påskynda planeringsprocessen för bostadsprojekt	Genomförande av betydande åtgärder som anges i skrivelsen till parlamentet				KVARTAL 1	2024	En betydande uppsättning åtgärder som anges i skrivelsen till parlamentet under hållpunkt 74 ska genomföras för att påskynda planeringsprocessen för bostadsprojekt. Detta ska minst omfatta i) åtgärder för att förbättra kommunernas och byggföretagens kunskaper om planeringsförfarandena, ii) inrättande av en expertgrupp som kan hjälpa kommuner och bostadsbolag att påskynda de förfaranden som krävs för att förverkliga nya bostäder och iii) inrätta en nationell grupp som kan hjälpa kommunerna att ta itu med flaskhalsar i planeringsförfarandena. IV) inrätta ett system för att övervaka framstegen med att påskynda förfarandena.
77	C3.1 I1–2 Möjliggöra nya byggprojekt	Måltavla	Bygg- och anläggningsarbeten (avsnitt 1)		Antal	0	10 000	KVARTAL 4	2024	Efter det att det ekonomiska stödet genom stödordningen till kommunerna har godkänts ska byggandet av 10 000 bostäder inledas.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för färdigställande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
78	C3.1 I1–3 Möjliggöra nya byggprojekt	Måltavla	Bygg- och anläggningsarbeten (avsnitt 2)		Antal	10 000	31 000	KVARTAL 4	2025	Efter det att det ekonomiska stödet genom stödordningen till kommunerna har godkänts ska byggandet av ytterligare 21 000 bostäder inledas.
79	C3.1 I1–4 Möjliggöra nya byggprojekt	Måltavla	Bygg- och anläggningsarbeten (avsnitt 3)		Antal	31 000	100 000	KVARTAL 2	2026	Efter det att det ekonomiska stödet genom stödordningen till kommunerna har godkänts ska byggandet av ytterligare 69 000 bostäder inledas.
80	C3.1 I1–5 Möjliggöra nya byggprojekt	Milstolpe	Genomförda åtgärder för anpassning till klimatförändringarna	Publicerad rapport om genomförda klimatanpassningsåtgärder som finansieras inom ramen för stödordningen				KVARTAL 2	2026	En rapport ska offentliggöras av ministeriet för inrikes frågor och kungarikets förbindelser. Rapporten ska ge kvalitativa belägg för att åtgärder för anpassning till klimatförändringar som uppfyller de miniminormer som fastställs i relevanta avtal har genomförts i enlighet med de godkända bidragsansökningarna. Avtalen ska vara avtal mellan provinser, kommuner och andra berörda parter i bostads- och affärsbyggnadsprocessen, i vilka de berörda parterna åtar sig att uppfylla minimistandarder för anpassning till klimatförändringar på privat och offentlig mark när det gäller skydd mot värme, torka, pluvial, floder och kustöversvämningar samt när det gäller att inkludera naturen.
81	C3.2 I1–1 Subventionssystem för offentliga fastigheters hållbarhet	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om inrättande av systemet för stöd till renovering	Bestämmelse i förordningen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 2	2022	Förordningen om inrättande av stödordningen för renovering träder i kraft. Subventionssystemet ska ge stöd till ägare av offentliga fastigheter, såsom byggnader tillhörande lokala förvaltningar eller utbildnings- och hälso- och sjukvårdsinstitutioner, för att förbättra byggnadernas energieffektivitet.
82	C3.2 I1–2 Subventionssystem för hållbarhet	Måltavla	Summan av den årliga minskningen av CO2-utsläpp (i kg) från alla godkända		Kiloton minskade CO2-utsläpp per året	0	110	KVARTAL 1	2025	Godkända renoveringar och energieffektivitetsinterventioner inom ramen för subventionssystemet ska uppgå till en CO2-minskning på 110 kiloton per år, som beräknad på förhand. Interventionerna ska ha

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för färdigställande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
	av den offentliga sektorns fastigheter		renoverings- och energieffektivitetsåtgärder som subventioneras inom ramen för schema							målet att i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser jämfört med de på förhand fastställda utsläppen.
83	C3.2 I2–1 Investeringsstöd för hållbar energi och energisparande	Måltavla	Subventionerade insatser för hållbar energi och energibesparingar		Antal subventionerade interventioner	231 985	456 985	KVARTAL 1	2026	Minst 225 000 interventioner inom ramen för investeringssubventionen för hållbar energi och energibesparingar (solvärmepannor, värmeanslutningar, isolering, värmepumpar och, från och med 2023, anläggningar för elektrisk matlagning) ska subventioneras. Interventionerna ska ha som mål att i genomsnitt minska efterfrågan på primärenergi med minst 30 %. Detta krav ska avse de totala interventioner som subventioneras enligt målen 83, 128 och 129.

D.DEL 4: S TRENDLAR PÅ ARBETSMARKNADEN, PENSIONER OCHFRAMTIDSORIENTERAD UTBILDNING

Målet för denna del av den nederländska återhämtnings- och resiliensplanen, som består av fyra reformer och sex investeringar, är i) att förbereda arbetsmarknaden och pensionssystemet för nuvarande och framtida utmaningar och ii) att bekämpa inlärningsförluster till följd av pandemin och samtidigt främja digital innovation inom utbildningen. De åtgärder som ingår i denna del syftar till att minska skillnaderna mellan anställda och egenföretagare och ta itu med falskt egenföretagande samt investera i arbetskraftens hållbara anställbarhet genom möjligheter till kompetenshöjning och omskolning. Dessutom ska den andra pelaren i pensionssystemet reformeras så att den är bättre anpassad till den föränderliga arbetsmarknaden och samtidigt förbättrar rättvisan mellan generationerna, öppenheten och motståndskraften mot chocker. På utbildningsområdet planeras åtgärder för att åtgärda de utbildningsförluster som orsakas av skolstängningar under covid-19-pandemin. Denna del omfattar också en investering för att främja digital innovation inom utbildning.

Komponenten syftar till att bidra till landsspecifika rekommendationer riktade till Nederländerna, särskilt för att säkerställa att pensionssystemets andra pelare är mer transparent, mer generationellt rättvisare och mer motståndskraftig mot chocker (landsspecifik rekommendation 1 från 2019 och landsspecifik rekommendation 1 från 2022), att minska incitamenten för egenföretagare utan anställda och samtidigt främja ett fullgott socialt skydd för egenföretagare och ta itu med falskt egenföretagande samt att mildra covid-19-krisens (och sociala) konsekvenser för sysselsättningen. och att stärka kompetensen, särskilt hos dem som befinner sig i utkanten av arbetsmarknaden och de som står utanför arbetsmarknaden (landsspecifik rekommendation 2 från 2019, landsspecifik rekommendation 2 från 2020 och landsspecifik rekommendation 3 från 2022).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

4.1.Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.1 R1: Minskning av avdrag för egenföretagare

Syftet med reformen är att minska skillnaden i skattemässig behandling mellan anställda och egenföretagare. Det högsta belopp som en egenföretagare får dra av från sina skatter ska gradvis sänkas stegvis från 6 310 EUR år 2022 till högst 3 710 EUR år 2026. Det högsta avdragsgilla beloppet ska nå sin strukturella nivå på högst 1 200 EUR 2030.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2023.

Reform C4.1 R2: Invaliditetsförsäkring för egenföretagare

Syftet med reformen är att öka egenföretagarnas sociala skydd genom att införa en obligatorisk invaliditetsförsäkring. Reformen ska bestå i att lagen om obligatorisk invaliditetsförsäkring utvecklas och träder i kraft. Lagen syftar till att bidra till bättre lika villkor för anställda och egenföretagare. Lagen ska åtminstone definiera den grupp av försäkrade och de genomförandeorgan som ska genomföra försäkringen och fastställa hur försäkringen ska finansieras. Lagen får föreskriva en rimlig övergångsperiod för den faktiska tillämpningen av försäkringen. En skrivelse från social- och sysselsättningsministern till parlamentet ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som vidtagits av de bemyndigade genomförandeorganen för genomförandet av den obligatoriska invaliditetsförsäkringen och en beskrivning av nästa

åtgärder för att säkerställa att försäkringen tas i bruk fullt ut i enlighet med lagen om obligatorisk invaliditetsförsäkring för egenföretagare.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

Reform C4.1 R3: Reform av den andra pelaren i pensionssystemet

Denna reform syftar till att reformera det nederländska pensionssystemets andra pelare, i syfte att göra det mer öppet, rättvist, motståndskraftigt mot chocker och bättre lämpat för en arbetsmarknad i förändring. Reformen ska bestå i ikraftträdandet av lagen om reform av pensionssystemets andra pelare och bindande beslut (invaarbesluiten), dvs. godkända av tillsynsmyndigheten, om överföring av pensionstillgångar för minst 66 % av försäkringstagarna i den andra pelarens pensionssystem till det nya pensionssystemet. Lagen ska avskaffa den systematiska omfördelningen mellan olika åldersgrupper (doorsneesystematiek), fastställa en åldersoberoende pensionsavgiftssats med en pension som motsvarar avgiften och fastställa regler för nya pensionsavtal som grundar sig på intjänad pension i kapitaltermer.

Lagen om inrättande av det nya pensionssystemet träder i kraft och är omedelbart tillämplig på pensionsavtal som ingås efter lagens ikraftträdande. En övergångsperiod kan dock gälla för befintliga pensionsavtal. Lagen ska föreskriva att nödvändiga åtgärder ska vidtas under denna övergångsperiod för att ändra befintliga pensionsavtal och överföra pensionstillgångar enligt befintliga pensionsavtal till det nya systemet.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Reform C4.1 R4: Ta itu med falskt egenföretagande

Syftet med reformen är att minska falskt egenföretagande. Reformen ska bestå av

följande delar:

a)Skrivelse till parlamentet med en beskrivning av de planerade åtgärderna för att minska falskt egenföretagande. Den ska ange i) de åtgärder som ska vidtas för att avskaffa förbudet mot verkställighet av lagen om avreglering av anställningsförhållanden (Wet deregulering beoordeling arbeidsrelaward),

åtgärder för att intensifiera den offentliga tillämpningen av denna lag och öka de berörda verkställande organens kapacitet, och iii) förebyggande åtgärder mot falskt egenföretagande.

b)offentliggörande av en lag som ändrar definitionen av ett anställningsförhållande. Lagens övergripande syfte är att klargöra och minska tvetydigheten i definitionen av ett anställningsförhållande. och

c)avskaffandet av moratoriet för tillämpning av lagen om avreglering av bedömningen av anställningsförhållanden (Wet deregulering beoordeling arbeidsrelaties).

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025. Investering C4.1 I1: Nederländerna fortsätter att lära sig

Syftet med investeringen är att stärka ställningen på arbetsmarknaden och anställbarheten för

personer på den nederländska arbetsmarknaden för att förhindra att de blir arbetslösa eller, om de är arbetslösa, för att hjälpa dem att komma tillbaka i arbete. Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till tre tillfälliga subventionssystem som var och en består av

a)rådgivning om yrkesmässig utveckling för att hjälpa människor att omorientera sina karriärer som tillhandahålls av kvalificerade yrkesrådgivare.

b)kostnadsfri utbildnings- och inlärningsverksamhet som tillhandahålls för att stödja kompetensutveckling. och

c)stöd till enskilda personer via skräddarsydda branschvägar inom en viss sektor. Dessa vägar ska minst omfatta följande: i) yrkesrådgivning (dvs. inriktad på nuvarande jobb, färdigheter och karriärväg), ii) yrkesvägledning (dvs. inriktad på karriärförändringar och/eller nya färdigheter och arbetstillfällen), iii) kompetensutveckling eller iv) erkännande av förvärvad kompetensrådgivning.

En oberoende utvärdering ska göras av de socioekonomiska effekterna av investeringssystemen inom ramen för ”Nederländerna fortsätter att lära sig”, och som ett resultat av detta ska en rapport med utvärdering av politiken offentliggöras. Utvärderingsrapporten ska innehålla information om möjliga sätt att förbättra de politiska processer som ligger till grund för utformningen och genomförandet av investeringssystemen. I utvärderingsrapporten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt stödsystemens inverkan på utsatta grupper, inbegripet dem som har en lägre utbildningsnivå eller lägre utbildning. Rapporten ska dessutom innehålla politisk information om de socioekonomiska och långsiktiga effekterna av subventionssystemen. Utvärderingsrapporten ska offentliggöras online.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

[Investering C4.1 I2: Regionala mobilitetsteam (RMT) DELETED]

Investering C4.1 I3: Budget för kompetenshöjning och omskolning för arbetslösa

Syftet med denna investering (”Scholingsbudget WW” eller kompetenshöjning och omskolning av arbetslösa) är att öka återanställningen av personer som får tillfälliga arbetslöshetsförmåner och som har en svag ställning på arbetsmarknaden, vilket bekräftas av att de antingen har låga poäng i frågeformuläret om avståndet till arbetsmarknaden (Werkverkenner) eller att de har valts ut av en UWV (nederländsk försäkringsmyndighet) som rådgivare som har särskilda utbildningsbehov. UWV ska få finansiering för att finansiera utbildningsprogram för att hjälpa personer i denna målgrupp med kompetenshöjning och omskolning. Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till minst 8 000 utbildningsprogram för kompetenshöjning och omskolning av personer från denna målgrupp för att underlätta deras sysselsättning.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Investering C4.2 I1: Nationella AI-laboratoriet för utbildning

Det övergripande målet för denna investering att förbättra utbildningen genom att diskutera och föreslå skalbara

lösningar för artificiell intelligens (AI) för inlärningsprocessen i grundskolan och/eller gymnasiet. Urvalet av projekt ska göras av styrelsen för det nationella AI-laboratoriet för utbildning.

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till

a)minst 20 projekt för att förbättra kvaliteten på grundskole- och/eller gymnasieutbildningen genom digital innovation, som ska väljas ut av styrelsen för det nationella AI-laboratoriet för utbildning.

b)bland de utvalda projekten ska minst 10 projekt bidra till minst ett av följande mål: i) Stärka skräddarsydd utbildning. II) tillhandahålla utbildningsprodukter och/eller utbildningstjänster som kan öka elevernas motivation.

III) öka lärarnas eller studenternas kunskaper eller kompetens, eller IV) Öka den tid som lärarna har till sitt förfogande för att stödja eleverna. och

c)de utvalda projekten ska resultera i minst två produkter som främjar innovativa digitala utbildningslösningar som har nått teknisk mognadsgrad (TRL) 6 (slutfasen av teknisk mognadsgrad före marknadsfasen).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025. Investering C4.2 I2: Stöd till nyanlända för att förhindra kunskapsförlust

Syftet med denna investering är att förhindra inlärningsförluster för nyanlända på grund av covid-19-pandemin, till exempel till följd av skolstängningar. Grundskole- och gymnasieskolor ska få finansiering som gör det möjligt för dem att ge stöd till gymnasieelever med invandrarbakgrund som har varit bosatta i Nederländerna i mindre än två år eller elever i grundskolan med invandrarbakgrund som har vistats i Nederländerna i mindre än fyra år.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023. Investering C4.2 I3: Stöd till elever på gymnasieskolans sista år

Syftet med denna investering är att ge ytterligare stöd till elever under gymnasieskolans sista år för att minska inlärningsförluster till följd av covid-19-pandemin, t.ex. till följd av stängningar av skolor. Investeringen ska bestå i att ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap lanserar en onlineplattform med läromedel för att stödja eleverna med deras slutprov på gymnasiet och ytterligare finansiering för skolstyrelser på högstadie- och gymnasienivå som gör det möjligt för skolor att ge extra stöd till elever under gymnasieskolans sista år. Skolstyrelser för skolor med mindre gynnade elever ska få ytterligare ekonomiskt stöd.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investering C4.2 I4: Bärbara datorer och surfplattor för online- och hybridutbildning för att motverka och minska kunskapsförluster

Investeringen syftar till att hjälpa skolor att organisera hybrid- och onlineutbildning för att bekämpa och minska inlärningsförluster till följd av covid-19-pandemin, t.ex. till följd av stängningar av skolor. Investeringarna ska bestå i att tillhandahålla 75 000 enheter (bärbara datorer och surfplattor) till utvalda skolor för att underlätta online- och hybridutbildning för elever i grundskole-, gymnasie- och gymnasieutbildning.

Genomförandet av reformen skulle vara slutfört senast den 31 december 2021.

4.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för färdigställande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
84	C4.1 R1–1	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om nedsättning av skatteavdraget för egenföretagare	Bestämmelse i lag				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av lagen om nedsättning av
				som föreskriver att						årligt skatteavdrag för egenföretagare
	Minskning av			ikraftträdande						från 6 310 EUR 2022 till högst 5 660 EUR i
	egenföretagare									2 023,5010 EUR eller mindre 2 024,4360 EUR eller
	personer ”									mindre under 2025 och högst 3 710 EUR under 2026. Den
	avdrag									genom lag minskas skillnaden i skattemässig behandling.
										mellan anställda och egenföretagare.
85	C4.1 R2–1 Invaliditetsförsäkring för egenföretagare	Milstolpe	Offentliggörande i officiella tidningen av lagen om obligatorisk invaliditetsförsäkring för egenföretagare	Offentliggörande i EUT				KVARTAL 1	2025	Offentliggörande i officiella tidningen av lagen om obligatorisk invaliditetsförsäkring för egenföretagare. Lagen syftar till att bidra till bättre lika villkor för anställda och egenföretagare. Lagen ska definiera den grupp av försäkrade och de genomförandeorgan som ska genomföra försäkringen och fastställa hur försäkringen ska finansieras. Lagen får föreskriva en rimlig övergångsperiod för den faktiska tillämpningen av försäkringen.
										Genomförandeinstruktioner som ålägger de berörda genomförandeorganen att förbereda införandet av obligatorisk invaliditetsförsäkring för egenföretagare ska utfärdas av social- och arbetsmarknadsministeriet och tillämpas när lagen offentliggörs.
86	C4.1 R2–2 Invaliditetsförsäkring för egenföretagare	Milstolpe	Skrivelse till parlamentet om genomförandet av den obligatoriska invaliditetsförsäkringen	Skrivelse till parlamentet				KVARTAL 1	2026	En skrivelse från social- och sysselsättningsministern till parlamentet ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som vidtagits av de bemyndigade genomförandeorganen för genomförandet av den obligatoriska invaliditetsförsäkringen och en beskrivning av nästa steg för att se till att försäkringen tas i bruk fullt ut i

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
										i linje med lagen om obligatorisk invaliditetsförsäkring för egenföretagare.
87	C4.1 R3–1 Reform av den andra pelaren i pensionssystemet	Milstolpe	Ikraftträdande av lagen om reformen av pensionssystemets andra pelare	Bestämmelse i lagen som föreskriver när den ska träda i kraft				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av lagen om reformen av pensionssystemets andra pelare. Lagen ska avskaffa den systematiska omfördelningen mellan olika åldersgrupper (doorsneesystematiek), fastställa en åldersoberoende pensionsavgiftssats där pensionsrättigheter intjänas som motsvarar avgiften och fastställa regler för nya pensionsavtal som grundar sig på intjänad pension i kapitaltermer. Lagen ska tillämpas omedelbart på pensionsavtal som ingås efter lagens ikraftträdande. Lagen får föreskriva en rimlig övergångsperiod för befintliga pensionsavtal. Pensionsavtal med progressiv avgiftssats kan undantas från den nya lagen.
88	C4.1 R3–2 Reform av den andra pelaren i pensionssystemet	Milstolpe	Planer för övergången till ett nytt pensionssystem färdigställda och offentliggjorda	Offentliggörande av övergångsplaner på pensionsfondernas webbplatser				KVARTAL 1	2025	Pensionsfonderna ska offentliggöra slutförda övergångsplaner för pensionsavtal som de förvaltar på sina webbplatser. Dessa planer ska specificera överenskommelsen mellan företrädare för arbetsgivare och arbetstagare (dvs. arbetsmarknadens parter) om villkoren i de nya pensionsavtalen och om övergången av pensionstillgångar till det nya pensionssystemet.
89	C4.1 R3–3 Reform av den andra pelaren i pensionssystemet	Milstolpe	Pensionsfondernas genomförandeplaner färdigställda och offentliggjorda	Inlämning av genomförandeplanen till datatillsynsmannen och offentliggörande på pensionsfondernas webbplatser				KVARTAL 1	2026	Pensionsfonderna ska utarbeta genomförandeplaner för de övergångsplaner som nämns i delmål 88. Dessa genomförandeplaner ska beskriva hur de nya pensionsavtal som nämns i delmål 88 ska genomföras och hur övergången till det nya pensionssystemet ska genomföras. Genomförandeplanerna ska överlämnas till tillsynsmyndigheten för pensionsfonder och offentliggöras på pensionsfondernas webbplatser.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
89a	C4.1 R3–3 Reform av den andra pelaren i pensionssystemet	Måltavla	Godkända beslut om överföring av försäkringstagares pensionstillgångar till det nya pensionssystemet		Procentandel försäkringstagare	0	66 %	KVARTAL 2	2026	Pensionsfonderna ska fatta bindande beslut(invaarbesluiten), dvs. godkända av tillsynsmyndigheten, om överföring till det nya pensionssystemet av pensionstillgångar för minst 66 % av försäkringstagarna i andra pelarens pensionssystem. I dessa beslut ska det anges att överföringen ska ske senast den 1 januari 2027.
90	C4.1 R4–1 Bekämpning av falskt egenföretagande – sysselsättning	Milstolpe	Handlingsplan för att minska falskt egenföretagande – presenterad för parlamentet	Skrivelse till parlamentet med en detaljerad beskrivning av handlingsplanen				KVARTAL 4	2022	Den nederländska regeringen ska skicka en skrivelse till parlamentet med detaljerade uppgifter om de åtgärder som planeras för att minska falskt egenföretagande. Det ska beskriva a) vilka åtgärder som ska vidtas för att avskaffa moratoriet för tillämpning av lagen om avreglering av bedömningen av anställningsförhållanden, b) åtgärder för att intensifiera den offentliga tillämpningen av denna lag och öka de berörda genomförandeorganens kapacitet, och c) förebyggande åtgärder mot falskt egenföretagande.
91	C4.1 R4–2 Bekämpning av falskt egenföretagande – sysselsättning	Milstolpe	Offentliggörande i officiella tidningen av en lag som ändrar definitionen av ett anställningsförhållande.	Offentliggörande av lagen i offentliga tidningen				KVARTAL 1	2025	Offentliggörande i officiella tidningen av en lag som ändrar definitionen av ett anställningsförhållande. Lagen träder i kraft och blir fullt tillämplig senast den 1 januari 2026.
92	C4.1 R4–3 Bekämpning av falskt egenföretagande – sysselsättning	Milstolpe	Moratorium för verkställighet av lagen om avreglering av bedömningen av anställningsförhållanden avskaffat	Skrivelse till parlamentet om avskaffande av moratoriet för verkställighet				KVARTAL 1	2025	Avskaffandet av moratoriet för tillämpning av lagen om avreglering av bedömningen av anställningsförhållanden (Wet deregulering beoordeling arbeidsrelaties).
93	C4.1 I1–1 Nederländerna fortsätter att lära sig	Måltavla	Karriärrådgivning för att stödja enskilda personer		Antal personer som tar emot yrkesvägledning	0	68 705	KVARTAL 3	2020	68 705 personer ska få professionell rådgivning för att omorientera sina karriärer från kvalificerade yrkesrådgivare.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
94	C4.1 I1–2 Nederländerna fortsätter att lära sig	Måltavla	Kompetensutveckling för att stödja enskilda personer		Antal personer som får kompetens träning	0	119 000	KVARTAL 4	2022	119 000 personer ska delta i kostnadsfri utbildning och inlärning för att stödja kompetensutveckling.
95	C4.1 I1–3 Nederländerna fortsätter att lära sig	Måltavla	Skräddarsydda sektorsvisa vägar för att stödja övergången till sysselsättning		Antal skräddarsydda vägar som skapats	0	21	KVARTAL 2	2023	21 skräddarsydda sektorsvisa vägar ska skapas. Dessa vägar ska minst omfatta följande: yrkesrådgivning (dvs. inriktad på nuvarande arbete, färdigheter och karriärväg), yrkesvägledning (dvs. inriktad på karriärförändringar och/eller nya färdigheter och arbetstillfällen), kompetensutveckling och erkännande av kompetensrådgivning.
96	C4.1 I1–4 Nederländerna fortsätter att lära sig	Milstolpe	Oberoende utvärdering av de socioekonomiska effekterna av subventionssystemen under ”Nederländerna” fortsätter att lära sig ”	Oberoende utvärdering slutförd och rapport offentliggjord				KVARTAL 4	2024	En oberoende utvärdering ska genomföras av de socioekonomiska effekterna av stödsystemen under ”Nederländerna fortsätter att lära sig”. Utvärderingsrapporten ska innehålla information om möjliga sätt att förbättra de politiska processer som ligger till grund för utformningen och genomförandet av systemen. I utvärderingsrapporten ska särskild uppmärksamhet ägnas åt stödsystemens inverkan på utsatta grupper, inbegripet dem som har en lägre utbildningsnivå eller lägre utbildning. Rapporten ska innehålla politisk information om de socioekonomiska och långsiktiga effekterna av subventionssystemen. Utvärderingsrapporten ska offentliggöras online.
97a	C4.1 I3–1 Budget för kompetenshöjning och omskolning för arbetslösa	Milstolpe	Ikraftträdande av en budgetlag	Bestämmelse i lagen om finansiella ramar				KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av en budgetlag som föreskriver en budgetram genom vilken en strukturell budget ska göras tillgänglig för kompetenshöjning och omskolning av personer som får tillfälliga arbetslöshetsförmåner och som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Antal	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Baslinjen	Mål	Kvartal	Året
98a	C4.1 I3–2 Budget för kompetenshöjning och omskolning för arbetslösa	Måltavla	Finansiering av utbildningsprogram för kompetenshöjning och omskolning av arbetslösa		Antal utbildningsprogram	0	8 000	KVARTAL 2	2026	Minst 8 000 utbildningsprogram ska finansieras under perioden 2023–2025 för kompetenshöjning och omskolning för personer som får tillfälliga arbetslöshetsförmåner och som har en svag ställning på arbetsmarknaden.
101	C4.2 I1–1 Nationella AI-laboratoriet för utbildning	Måltavla	Utvalda projekt för att främja innovativa digitala utbildningslösningar		Antal projekt med indikatorer som	0	20	KVARTAL 2	2024	Minst 20 projekt för att förbättra kvaliteten på grundskole- och/eller gymnasieutbildningen genom digital innovation ska väljas ut av styrelsen för det nationella AI-laboratoriet för utbildning.
102	C4.2 I1–2 Nationella AI-laboratoriet för utbildning	Måltavla	Projekt som främjar innovativa digitala utbildningslösningar slutförda		Antal projekt med indikatorer som	0	10	KVARTAL 4	2025	Bland de utvalda projekten ska minst 10 projekt ha avslutats som bidrar till minst ett av följande mål: i) Stärka skräddarsydd utbildning. II) tillhandahålla utbildningsprodukter och/eller utbildningstjänster som kan öka elevernas motivation. III) öka lärarnas eller studenternas kunskaper eller kompetens. IV) Öka den tid som lärarna har till sitt förfogande för att stödja eleverna.
103	C4.2 I1–3 Nationella AI-laboratoriet för utbildning	Måltavla	Leverans av två produkter med teknisk mognadsgrad 6		Antal produkter	0	2	KVARTAL 4	2025	De utvalda projekten ska resultera i minst två produkter som främjar innovativa digitala utbildningslösningar som har nått teknisk mognadsgrad 6.
104	C4.2 I2–1 Stöd till nyanlända för att förhindra kunskapsförlust	Måltavla	Stöd till skolstyrelser i grund- och gymnasieskolor för att ge extra stöd till nyanlända		Antal grundskolor och gymnasieskolor som tar emot finansiering genom deras skolstyrelser	0	2 198	KVARTAL 4	2023	Skolstyrelserna i minst 1 800 grundskolor och 398 gymnasieskolor ska få finansiering som gör det möjligt för dem att ge stöd till nyanlända i syfte att förhindra inlärningsförluster på grund av covid-19-pandemin.