EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.10.2024

COM(2024) 471 final

2024/0259(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·Motiv och syfte med förslaget

Det bifogade förslaget är det rättsliga instrumentet för att bemyndiga undertecknande av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan (det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet eller avtalet).

Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan (Uzbekistan) bygger för närvarande på det avtal om partnerskap och samarbete (partnerskaps- och samarbetsavtalet) som undertecknades i Bryssel den 21 juni 1996 och trädde i kraft den 1 juli 1999.

Den 9 oktober 2017 antog rådet ett beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar med Republiken Uzbekistan om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal. Förhandlingarna om avtalet inleddes i november 2018. Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan slutförde förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet i juni 2022. Den 6 juli 2022 paraferades texten till det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet av huvudförhandlarna.

Avtalet utgör ett viktigt steg för att öka EU:s politiska och ekonomiska engagemang i Centralasien. Det kommer att ligga till grund för ett mer verkningsfullt bilateralt engagemang mellan EU och Republiken Uzbekistan genom att stärka den politiska dialogen och förbättra samarbetet på en rad områden.

Avtalet upprättar institutionella ramar som består av ett samarbetsråd, en samarbetskommitté och en parlamentarisk samarbetskommitté (se avdelning VII Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser) samt en underkommitté för immateriella rättigheter och öppnar även för möjligheten att inrätta underkommittéer och andra organ för att bistå samarbetsrådet. Avtalet inrättar även en fullgörandemekanism som gör det möjligt att hantera situationer där någon av parterna underlåter att fullgöra de skyldigheter som följer av avtalet.

Detta avtal ska, så snart det träder i kraft, ersätta partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, som undertecknades i Bryssel den 21 juni 1996.

·Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet bygger på såväl Republiken Uzbekistans som EU:s ambitioner och behov av att vidareutveckla sina bilaterala förbindelser i samma anda som i rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om EU:s nya strategi för Centralasien. Avtalet kommer att bidra till genomförandet av EU:s nya strategi för Centralasien, som antogs den 15 maj 2019.

Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet uppdaterar partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 genom att utvidga tillämpningsområdet till nya samarbetsområden och väsentligt uppgradera de rättsliga ramarna för handeln och de ekonomiska förbindelserna i enlighet med WTO:s bestämmelser och regionala ekonomiska avtal.

När avtalet väl genomförts kommer det att kompletteras av det allmänna preferenssystemet (GSP+) som Republiken Uzbekistan åtnjutit sedan 2021. Systemet erbjuder ytterligare tullförmåner i utbyte mot efterlevnad av 27 centrala konventioner på sådana områden som mänskliga rättigheter, samhällsstyrning, miljö och arbete.

·Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

–Materiell rättslig grund

Enligt fast rättspraxis gäller att om en bedömning visar att det finns två avsikter med EU:s rättsakter eller att de har två beståndsdelar, och om en av dessa kan identifieras som den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, medan den andra endast är av underordnad betydelse, ska rättsakten ha en enda rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen. I undantagsfall gäller däremot att om det är fråga om en åtgärd som har flera syften eller som innehåller flera beståndsdelar, vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra, utan att den ena är underordnad den andra, och olika bestämmelser i fördraget därmed är tillämpliga, ska åtgärden grundas på de motsvarande olika rättsliga grunderna (jfr punkterna 42 och 43 i dom av den 10 januari 2006 i mål C-178/03, kommissionen mot parlamentet och rådet, EU:C:2006:4, punkt 34 i dom av den 11 juni 2014 i mål C-377/12, kommissionen mot rådet, EU:C:2014;1903, punkt 44 i dom av den 14 juni 2016 i mål C-263/14, parlamentet mot rådet, EU:C:2016:435 och punkt 40 i dom av den 4 september 2018 i mål C-244/17, kommissionen mot rådet (Kazakstan), ECLI:EU:C:2018:662).

I detta fall har avtalet två huvudsakliga syften och två huvudsakliga beståndsdelar som ingår i politiken för den gemensamma handelspolitiken respektive utvecklingssamarbetet. Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör därför vara artiklarna 207 och 209 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Det noteras att avtalet inte omfattar områden som ingår i medlemsstaternas behörighet, varför det inte krävs att medlemsstaterna blir parter i avtalet.

–Förfarandemässig rättslig grund

Enligt artikel 218.5 i EUF-fördraget är det rådet som ska anta beslut om undertecknande av avtal.

Enligt artikel 218.8 i EUF-fördraget ska rådet besluta med kvalificerad majoritet, utom under de förutsättningar som anges i artikel 218.8 andra stycket i EUF-fördraget, då rådet ska besluta med enhällighet. Eftersom de två huvudinslagen i avtalet är handelspolitik och utvecklingssamarbete bör detta ärende därför avgöras genom omröstning med kvalificerad majoritet.

Efter det att rådet beviljat behörighet att underteckna avtalet är det i enlighet med artikel 17 i EU-fördraget kommissionens uppgift att företräda unionen externt.

·Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

·Proportionalitetsprincipen

3.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

·Samråd

Rådet har under alla etapper av förhandlingarna regelbundet informerats och hörts inom ramen för rådets relevanta arbetsgrupper, främst arbetsgruppen för Östeuropa och Centralasien och handelspolitiska kommittén.

Europaparlamentet har regelbundet och utan dröjsmål informerats under förhandlingarnas gång.

Den höga representanten och kommissionen anser att de mål som rådet fastställde i sina förhandlingsdirektiv har uppnåtts och att utkastet till avtal kan läggas fram för undertecknande.

·Konsekvensbedömning

2024/0259 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207 och 209 jämförda med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Den 16 juli 2018 gav rådet sitt bemyndigande till inledande av förhandlingar med Republiken Uzbekistan om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal.

(2)Förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet (avtalet) byggde på parternas önskan att stärka och bredda sina förbindelser på ett ambitiöst och nyskapande sätt och fördes i hamn när avtalet paraferades den 6 juli 2022.

(3)Därför bör avtalet undertecknas på Europeiska unionens vägnar.

(4)I enlighet med fördragen är det kommissionen som ska säkerställa att avtalet undertecknas, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Härmed godkänns på Europeiska unionens vägnar undertecknandet av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, med förbehåll för att avtalet ingås.

2.   Texten till det avtal som ska undertecknas åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Såsom anges i artikel 3.3 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, är Republiken Uzbekistan ett lägre medelinkomstland i den förteckning över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd som upprättats av OECD:s biståndskommitté (DAC) år 2020, 2021, 2022 och 2023.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.10.2024

COM(2024) 471 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS BESLUT

om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan

FÖRDJUPAT PARTNERSKAPS- OCH SAMARBETSAVTAL
MELLAN EUROPEISKA UNIONEN, Å ENA SIDAN,
OCH REPUBLIKEN UZBEKISTAN, Å ANDRA SIDAN

INGRESS

EUROPEISKA UNIONEN

   å ena sidan,

och

REPUBLIKEN UZBEKISTAN,

   å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEAKTAR sina starka förbindelser och gemensamma värderingar,

SOM BEAKTAR sin önskan att stärka det ömsesidigt fördelaktiga samarbete som inrättats genom avtalet om partnerskap och samarbete, som inrättade ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan, och som undertecknades i Florens den 21 juni 1996,

SOM BEAKTAR sin önskan att utveckla sina förbindelser för att återspegla nya politiska och ekonomiska realiteter och fortskrida i partnerskapet,

SOM UTRYCKER en gemensam vilja att konsolidera, fördjupa och diversifiera samarbetet på alla nivåer i bilaterala, regionala och internationella frågor av gemensamt intresse,

SOM ÅNYO FRAMHÅLLER sitt åtagande att fortsatt främja, värna och genomföra de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, respekten för demokratiska principer, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning,

SOM BEKRÄFTAR sina åtaganden med avseende på de principer som stadfästs i Förenta nationernas stadga (nedan kallad FN-stadgan), den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (nedan kallad OSSE), i synnerhet slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa som antogs i Helsingfors den 1 augusti 1975 (nedan kallad OSSE:s slutakt från Helsingfors), den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den internationella rättens övriga principer och normer,

SOM UPPREPAR sitt åtagande att aktivt främja internationell fred och säkerhet och delta i effektiv multilateralism och fredlig tvistlösning, bland annat genom samarbetet inom FN:s och OSSE:s ramar,

SOM BEAKTAR sin önskan att vidareutveckla en regelbunden politisk dialog om bilaterala och internationella frågor av gemensamt intresse,

SOM BEAKTAR sina åtaganden i fråga om internationella skyldigheter att bekämpa spridning av massförstörelsevapen och deras bärare,

SOM BEAKTAR sitt åtagande att stärka samarbetet i fråga om fred, rättvisa och säkerhet, däribland insatser för att bekämpa korruption,

SOM BEAKTAR sitt åtagande att genom samarbetet bidra till en hållbar politisk, socioekonomisk och institutionell utveckling,

SOM BEAKTAR sin vilja att stärka sina ekonomiska förbindelser med utgångspunkt i principerna för en fri marknadsekonomi och att skapa ett klimat som främjar bilateral handel och investeringar samt konnektivitet,

SOM STÖDJER Republiken Uzbekistans resultat och ansträngningar för att förbättra affärsklimatet, bekämpa korruption samt skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning,

SOM UPPMUNTRAR Republiken Uzbekistans anslutning till Världshandelsorganisationen (nedan kallad WTO) och en insynsvänlig och icke-diskriminerande tillämpning av de rättigheter och skyldigheter som följer av WTO-ramverket, och som bekräftar Europeiska unionens avsikt att tillhandahålla tekniskt bistånd i processen, däribland avseende certifiering för normer och standarder, immaterialrättslig lagstiftning och praxis i fråga om rättstillämpningen,

SOM BEAKTAR sitt åtagande att respektera principen för hållbar utveckling och samarbeta för att uppnå målen i FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling,

SOM BEAKTAR sina åtaganden att säkerställa ekologisk hållbarhet och miljöskydd, även genom gränsöverskridande samarbete och genomförande av multilaterala miljöavtal som de är anslutna till, och att stärka samarbetet i alla frågor som rör klimatåtgärder i enlighet med Parisavtalet som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar den 12 december 2015 (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar),

SOM MEDGER att allt samarbete mellan parterna i detta avtal avseende fredlig användning av kärnenergi lyder under det avtal om samarbete mellan Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Republiken Uzbekistan om kärnkraftens användning för fredliga ändamål som undertecknades i Bryssel den 6 oktober 2003, vilket därför inte omfattas av det här avtalet,

SOM BEAKTAR sin önskan att utvidga samarbetet och utbytet på områdena vetenskap och teknik, innovation och utbildning samt kultur och idrott,

SOM BEAKTAR sitt åtagande att främja gränsöverskridande och regionalt samarbete,

SOM NOTERAR Irlands särskilda ställning enligt protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, samt Danmarks särskilda ställning enligt protokoll 22 om Danmarks ställning, fogat till samma fördrag, vilka kommer att återspeglas i detta avtal där så är lämpligt,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

ARTIKEL 1

Syfte

1.    Genom detta avtal inrättas ett fördjupat partnerskap och samarbete mellan parterna som bygger på gemensamma värderingar, gemensamma intressen och viljan att stärka förbindelserna på alla områden där avtalet ska tillämpas, till ömsesidig nytta.

2.    Detta partnerskap och samarbete är en process mellan parterna som bidrar till hållbar utveckling, fred, stabilitet och säkerhet tack vare ökad konvergens i utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor, effektivt politiskt och ekonomiskt samarbete samt multilateralism.

ARTIKEL 2

Allmänna principer

1.    Respekten för de demokratiska principerna och för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, vilka stadfästs i synnerhet i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, FN-stadgan, OSSE:s slutakt från Helsingfors och andra relevanta internationella människorättsinstrument till vilka parterna anslutit sig ligger till grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och utgör en väsentlig del av detta avtal.

2.    Parterna upprepar sina åtaganden i fråga om internationella arbetsrättsliga normer i enlighet med konventioner antagna av Internationella arbetsorganisationen (ILO) till vilka de är anslutna eller kan komma att ansluta sig.

3.    Parterna framhåller ånyo sin respekt för principerna om god samhällsstyrning, däribland kampen mot korruption på alla nivåer.

4.    Parterna upprepar sitt åtagande att iaktta principerna om en fri marknadsekonomi, främja hållbar utveckling och insatser mot klimatförändringar.

5.    Parterna åtar sig att bekämpa olika former av gränsöverskridande organiserad brottslighet och terrorism, bekämpa spridning av massförstörelsevapen samt deras bärare och att verka för en effektiv multilateralism.

6.    Parterna ska genomföra detta avtal på grundval av gemensamma värderingar, principerna om jämställd dialog, ömsesidigt förtroende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta, regionalt samarbete, effektiv multilateralism och respekt för sina internationella åtaganden, särskilt de som följer av medlemskapet i FN och OSSE.

AVDELNING II

POLITISK DIALOG OCH REFORM
SAMARBETE PÅ OMRÅDET UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

ARTIKEL 3

Målen för den politiska dialogen

Parterna ska utveckla en effektiv politisk dialog på alla områden av gemensamt intresse, däribland utrikes- och säkerhetspolitik samt interna reformer. Målen för den politiska dialogen ska vara att

a)    öka effektiviteten i det politiska samarbetet och samstämmigheten avseende utrikes- och säkerhetspolitik samt att främja, bevara och stärka freden och den regionala och internationella stabiliteten och säkerheten på grundval av en effektiv multilateralism,

b)    stärka en hållbar politisk, socioekonomisk och institutionell utveckling,

c)    stärka respekten för de demokratiska principerna, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt öka samarbetet på dessa områden,

d)    utveckla dialogen och fördjupa samarbetet mellan parterna inom området säkerhet och försvar,

e)    främja fredlig tvistlösning och principerna om territoriell integritet, gränsernas okränkbarhet, suveränitet och oberoende, och

f)    ytterligare förbättra förutsättningarna för regionalt samarbete.

ARTIKEL 4

Demokrati och rättsstatsprincipen

Parterna ska förbättra dialogen och samarbetet i syfte att

a)    säkerställa respekten för de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen samt ytterligare stärka de demokratiska institutionernas stabilitet, effektivitet och ansvarsskyldighet,

b)    stödja ansträngningarna att genomföra reformer av rättsväsendet och lagstiftningen för att säkerställa effektivt fungerande rättsvårdande och rättskipande institutioner, tillgång till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång, oberoende, ansvarsskyldighet och effektivitet i rättsväsendet samt stärka det processrättsliga skyddet i brottmål samt brottsoffers och vittnens rättigheter,

c)    främja e-förvaltning och fortsätta reformera den offentliga förvaltningen för att skapa en ansvarsskyldig, effektiv och insynsvänlig styrning på alla nivåer,

d)    stödja starkare valprocesser och valmyndigheternas kapacitet, och

e)    säkerställa en effektiv bekämpning av korruption på alla nivåer.

ARTIKEL 5

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

Parterna ska samarbeta för att främja och värna om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och förbättra dialogen och samarbetet i syfte att

a)    säkerställa och främja respekten för de mänskliga rättigheterna och rättigheter för personer som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller utsatta grupper, såsom personer med funktionshinder, samt motverka våld och alla former av diskriminering,

b)    säkerställa och främja skyddet av barn från våld, utnyttjande och övergrepp,

c)    säkerställa skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, såväl medborgerliga som politiska rättigheter, samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, däribland yttrandefrihet och mediefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet, frihet från tortyr och annan förnedrande behandling samt religions- och trosfrihet,

d)    främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och faktisk tillämpning av arbetsrättsliga normer i enlighet med de ILO-konventioner till vilka parterna är anslutna eller kan komma att ansluta sig,

e)    undanröja våld mot kvinnor och flickor och säkerställa jämställdhet mellan könen, kvinnors och flickors meningsfyllda deltagande i samhällslivet och deras egenmakt,

f)    stärka de nationella institutionerna för mänskliga rättigheter, även genom att låta dem delta i beslutsprocesser på ett meningsfullt sätt, och

g)    stärka samarbetet inom Förenta nationernas människorättsliga organ och särskilda förfaranden samt faktiskt tillämpa deras rekommendationer.

ARTIKEL 6

Det civila samhället

Parterna ska samarbeta för att stärka en gynnsam miljö för det civila samhället och dess roll i den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen av ett öppet och demokratiskt samhälle, framför allt genom att

a)    stärka kapaciteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten i det civila samhällets organisationer,

b)    främja det civila samhällets deltagande i lagstiftningsarbetet och den offentliga beslutsprocessen genom att inleda en öppen, insynsvänlig och regelbunden dialog mellan de offentliga institutionerna å ena sidan och företrädare för det civila samhället å den andra,

c)    stärka kontakterna och utbytet av information och erfarenheter mellan alla sektorer inom det civila samhället i Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan, och

d)    sörja för att det civila samhället är delaktigt i förbindelserna mellan parterna, även vid genomförandet av detta avtal.

ARTIKEL 7

Utrikes- och säkerhetspolitik

1.    Parterna framhåller ånyo sina åtaganden vad gäller den internationella rättens universella principer och normer, däribland de som stadfästs i FN-stadgan och OSSE:s slutakt från Helsingfors, bland annat i fråga om de principer som avser suverän likställdhet, respekt för de rättigheter som följer av suveräniteten, utan hot om eller bruk av våld, gränsers okränkbarhet, staters territoriella integritet, fredlig tvistlösning, icke-ingripande i andras statsangelägenheter, respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, däribland tankefrihet, samvetsfrihet, religions- och trosfrihet, folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt, samarbete mellan stater och fullgörande i god tro av de skyldigheter som följer av internationell rätt.

2.    Parterna ska intensifiera dialogen och samarbetet på området utrikes- och säkerhetspolitik, däribland i fråga om säkerhets- och försvarspolitiska aspekter, och ska särskilt beakta konfliktförebyggande samt förbättrad och effektiv krishantering, riskreducering, it-säkerhet, en effektivt fungerande säkerhetssektor, regional stabilitet, nedrustning, icke-spridning, vapenkontroll och exportkontroller.

ARTIKEL 8

Allvarliga brott som angår det internationella samfundet

1.    Parterna framhåller ånyo att allvarliga brott som angår det internationella samfundet inte får gå ostraffade, och att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkerställas genom åtgärder på nationell nivå och genom förbättringar av det internationella samarbetet.

2.    Parterna anser att inrättandet av och arbetet i Internationella brottmålsdomstolen och andra multilaterala strukturer bidrar till att främja internationell fred och rättvisa. Parternas samarbete ska även omfatta en dialog om dessa frågor.

3.    Parterna ska samarbeta genom att inom lämpliga bilaterala och multilaterala ramar hålla dialog om frågor som rör folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

ARTIKEL 9

Konfliktförebyggande och krishantering

Parterna ska samarbeta i fråga om konfliktförebyggande och krishantering för att skapa ett klimat av fred och stabilitet.

ARTIKEL 10

Regional stabilitet och fredlig konfliktlösning

1.    Parterna ska intensifiera sina gemensamma ansträngningar för att förbättra förutsättningarna för ytterligare regionalt samarbete på sådana centrala områden som hållbar förvaltning av gränsöverskridande vattendrag, mineral- och energitillgångar, gränsförvaltning som underlättar reguljär gränspassage för personer och varor, hållbar konnektivitet, god grannsämja och en demokratisk och hållbar utveckling i syftet att på detta sätt bidra till stabilitet och säkerhet i Centralasien; parterna ska även verka för fredlig konfliktlösning.

2.    De ansträngningar som avses i punkt 1 ska följa målet att vidmakthålla internationell fred och säkerhet i enlighet med FN-stadgan, OSSE:s slutakt från Helsingfors och andra relevanta multilaterala instrument till vilka Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan är anslutna.

ARTIKEL 11

Motverka spridning av massförstörelsevapen

1.    Parterna anser att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, till statliga likaväl som till icke-statliga aktörer, är ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet.

2.    Parterna ska samarbeta och bidra till kampen mot spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att till fullo iaktta och fullgöra sina respektive skyldigheter enligt internationella fördrag och avtal om nedrustning och icke-spridning samt andra relevanta internationella instrument i vilka de är parter. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en väsentlig del av detta avtal.

3.    Parterna ska vidare samarbeta och bidra till kampen mot spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att

a)    vidta åtgärder för att underteckna, ratificera eller tillträda, beroende på vad som är lämpligt, och till fullo genomföra alla andra relevanta internationella instrument,

b)    inrätta ett effektivt system för nationell exportkontroll, såväl för export som transitering av varor med koppling till massförstörelsevapen, som också omfattar kontroll av slutanvändningen av teknik med dubbla användningsområden i samband med massförstörelsevapen och som inbegriper bestämmelser om effektiva påföljder om reglerna för exportkontroll överträds.

4.    Parterna ska inrätta en regelbunden dialog för att följa och förankra dessa frågor.

ARTIKEL 12

Handeldvapen och lätta vapen samt kontroll av export av konventionella vapen

1.    Parterna medger att olaglig tillverkning, överföring och spridning av handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, samt överdriven anhopning, bristfällig hantering, lagring med otillräcklig säkerhet och okontrollerad spridning av sådana vapen fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot fred och internationell säkerhet.

2.    Parterna ska iaktta och till fullo efterkomma sina skyldigheter att hantera illegal handel med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till dessa, inom ramen för FN:s säkerhetsråds resolutioner, samt sina åtaganden inom ramen för FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av illegal handel med handeldvapen och lätta vapen, samt andra internationella överenskommelser och avtal till vilka de är anslutna.

3.    Parterna medger betydelsen av inhemska kontrollsystem vid överföring av konventionella vapen i enlighet med befintliga internationella standarder till vilka de är anslutna. Parterna medger vikten av att tillämpa sådana kontroller på ett ansvarsfullt sätt, som ett bidrag till internationell och regional fred, säkerhet och stabilitet, och till en minskning av mänskligt lidande samt förebyggande av spridning av konventionella vapen.

4.    Parterna ska uppmuntra samarbete och samordning, komplementaritet och gemensamma åtgärder i sina ansträngningar att reglera eller förbättra regleringen av internationell handel med konventionella vapen och att förebygga, bekämpa och utrota olaglig vapenhandel, även med hjälp av regelbunden dialog.

AVDELNING III

RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

ARTIKEL 13

Skydd av personuppgifter

1.    Parterna medger vikten av att säkerställa och främja den grundläggande rätten till personlig integritet och skydd av personuppgifter.

2.    Parterna ska samarbeta för att säkerställa en hög skyddsnivå och faktisk tillämpning av de rättigheter som avses i punkt 1, däribland i förhållande till rättsvårdande myndigheter för att förebygga och bekämpa internationell terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet.

3.    Parterna medger att säkerställande av skyddet av personuppgifter är en grundförutsättning för vidareutvecklade ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser samt för att vinna allmänhetens förtroende i den digitala ekonomin.

4.    Parternas samarbete ska även omfatta praktiskt bistånd med harmonisering av deras respektive lagstiftningar vad gäller skydd av personuppgifter, med hänsyn till Europeiska unionens och övriga internationella rättsliga instrument och standarder, däribland Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter 1 ; parterna ska även samarbeta om tillämpningen av dataskyddsbestämmelser.

ARTIKEL 14

Samarbete om migration, asyl och gränsförvaltning

1.    Parterna framhåller ånyo vikten av att inrätta en övergripande dialog om alla frågor som rör migration, inklusive laglig migration inom ramen för Europeiska unionens och nationella befogenheter, bakomliggande orsaker till irreguljär migration, internationellt skydd samt förebyggande och bekämpande av irreguljär migration, människosmuggling och människohandel.

2.    Samarbetet ska bygga på en särskild behovsbedömning, som utförs i samråd mellan parterna, och ska genomföras i enlighet med parternas relevanta lagstiftning. Samarbetet ska särskilt inriktas på

a)    hantering av de bakomliggande orsakerna till illegal migration,

b)    utveckling och tillämpning av nationell lagstiftning och praxis avseende internationellt skydd i enlighet med universella principer och standarder, samt säkerställande av principen om non-refoulement,

c)    erkännande av relevansen i New York-deklarationen om flyktingar och migranter 2 och stärkande av internationellt och regionalt samarbete inom ramen för FN och relevanta regionala forum,

d)    bestämmelser om rätt till inresa samt om rättigheter och rättslig ställning för personer med inresetillstånd, rättvis behandling och integrering av utländska medborgare som lagligen vistas i landet, utbildningsåtgärder och andra åtgärder för att motverka rasism och främlingsfientlighet,

e)    inrättande av en verkningsfull och förebyggande politik mot irreguljär migration, smuggling av migranter och människohandel i enlighet med Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet 3 samt de protokoll därtill som har trätt i kraft i förhållande till parterna, däribland frågan om hur man på bästa sätt kan bekämpa nätverk av smugglare, störa kriminella nätverk som ägnar sig åt människohandel och skydda offren,

f)    sådana frågor som organisation, utbildning, bästa praxis och andra operativa åtgärder för att hantera migrationsrelaterade utmaningar, däribland illegal migration, dokumentsäkerhet, viseringspolitik i syfte att underlätta medborgarnas rörlighet samt gränsförvaltning och migrationsinformationssystem, och

g)    frågor som rör yrkesverksamhet och skydd av lagliga migranter och deras familjemedlemmar i enlighet med internationella normer.

ARTIKEL 15

Återtagande och insatser mot illegal migration

1.    Inom ramen för samarbetet för att förebygga och hantera olaglig migration är parterna eniga om följande:

a)    Republiken Uzbekistan ska på begäran och utan onödigt dröjsmål återta alla sina medborgare som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, gällande villkor för inresa till, vistelse eller bosättning i en medlemsstat i Europeiska unionen.

b)    Varje medlemsstat i Europeiska unionen ska på Republiken Uzbekistans begäran och utan onödigt dröjsmål återta alla sina medborgare som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, gällande villkor för inresa till, vistelse eller bosättning i Republiken Uzbekistan.

c)    Europeiska unionens medlemsstater och Republiken Uzbekistan ska förse sina medborgare med lämpliga resehandlingar inom 30 dagar från den dag då den begärande parten lämnade in begäran om återtagande, också när begäran lämnats elektroniskt, i enlighet med förlagan i bilaga [x] (samt eventuella handlingar som styrker medborgarskapet när det är möjligt).

Om inga resehandlingar utfärdats inom utsatt tid får parterna använda den europeiska resehandlingen för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1953) eller liknande resehandlingar som är i bruk i Republiken Uzbekistan.

Om den person som ska återtas inte är i besittning av någon handling eller på annat sätt kan styrka sitt medborgarskap, ska den behöriga diplomatiska eller konsulära beskickningen i den berörda EU-medlemsstaten eller Republiken Uzbekistan, på begäran av Republiken Uzbekistan eller den berörda EU-medlemsstaten, samarbeta till fullo för att fastställa vederbörandes medborgarskap.

2.    Parterna kan överväga eventuella förhandlingar om följande:

a)    Ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan om särskilda förfaranden och skyldigheter för Europeiska unionens medlemsstater och Republiken Uzbekistan i fråga om återtagande.

b)    Ett avtal om viseringslättnader för medborgare i Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan.

ARTIKEL 16

Insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism

1.    Parterna ska samarbeta för att förebygga och effektivt förhindra att deras finansiella institutioner och utsedda icke-finansiella verksamheter och yrken används för penningtvätt eller för finansiering av terrorism.

2.    I detta syfte ska de utbyta information inom ramen för sina respektive nationella lagstiftningar och samarbeta för att säkerställa en faktisk och fullständig tillämpning av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (nedan kallad FATF) och andra standarder som antagits av relevanta internationella organ som är verksamma på området. Detta samarbete kan bland annat omfatta identifiering, spårning, beslag, förverkande och återkrav av tillgångar eller medel som utgör vinning av brott. Informationsutbytet mellan parterna ska ske med hjälp av säkra och tillförlitliga kanaler, såsom de som beskrivs i stadgan från Egmontgruppen för finansunderrättelseenheter, och med tillämpning av dessa principer för informationsutbyte.

ARTIKEL 17

Olaglig narkotika

1.    Parterna ska samarbeta för att säkerställa en väl avvägd, erfarenhetsbaserad och integrerad hållning till olaglig narkotika och nya psykoaktiva substanser.

2.    Politik och åtgärder i fråga om narkotika ska inriktas på att stärka strukturerna för att bekämpa och åtgärda olaglig narkotika samt minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika, liksom att hantera de hälsomässiga och sociala följderna av narkotikamissbruk i syfte att minska skadan. Parterna ska samarbeta för att förebygga avledning av kemiska prekursorer som kan användas för otillåten framställning av narkotika och psykotropa substanser eller nya psykoaktiva substanser.

3.    Parterna ska enas om nödvändiga samarbetsmetoder för att uppnå de mål som anges i punkt 1. Åtgärder ska vidtas enligt gemensamt överenskomna principer som fastställs i FN:s konventioner om narkotikakontroll och andra internationella överenskommelser i vilka de är parter.

ARTIKEL 18

Bekämpning av organiserad brottslighet och korruption

1.    Parterna ska samarbeta för att bekämpa och förebygga brottslighet och olaglig verksamhet, däribland gränsöverskridande verksamhet, oavsett om den är organiserad eller inte, till exempel

a)    smuggling av migranter,

b)    människohandel,

c)    smuggling av och olaglig handel med skjutvapen, däribland handeldvapen och lätta vapen,

d)    smuggling av och olaglig handel med narkotika, psykotropa substanser och prekursorer,

e)    smuggling av och olaglig handel med varor,

f)    olaglig ekonomisk och finansiell verksamhet såsom varumärkesförfalskning, otillåten parallellimport och intrång i immateriella rättigheter, skattebedrägeri och bedrägeri i samband med offentlig upphandling,

g)    förskingring i samband med projekt som finansieras av internationella givare,

h)    alla former av korruption, inom såväl den privata som den offentliga sektorn,

i)    förfalskning av handlingar och ingivande av oriktiga uppgifter, och

j)    it-brottslighet.

2.    Parterna ska förbättra det bilaterala, regionala och internationella samarbetet mellan rättsvårdande organ. Parterna ska på ett verkningsfullt sätt genomföra relevanta internationella standarder, särskilt de som stadfästs i FN-konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet från 2000 och dess protokoll till vilka parterna är anslutna.

3.    Parterna ska samarbeta för att förebygga och bekämpa korruption i enlighet med relevanta internationella standarder, särskilt de som stadfästs i FN-konventionen mot korruption, liksom de rekommendationer som utfärdas vid bedömningar avseende denna konvention.

ARTIKEL 19

Terrorismbekämpning

1.    Parterna framhåller ånyo vikten av att bekämpa och förebygga terrorism och är överens om att samarbeta på bilateral, regional och internationell nivå för att förebygga och bekämpa terrorism i alla dess former och yttringar.

2.    Parterna är eniga om vikten av att bekämpa terrorism med full respekt för rättsstatsprincipen och i enlighet med folkrätten, däribland internationell humanitär rätt, principerna i FN-stadgan och alla relevanta internationella instrument för terrorismbekämpning och internationella människorättsinstrument till vilka de är anslutna.

3.    Parterna betonar vikten av en allmän ratificering och genomförande av alla FN:s relevanta fördrag om terrorismbekämpning. Parterna är eniga om att fortsätta att främja en dialog om utkastet till övergripande konvention om internationell terrorism och att samarbeta om genomförandet av Förenta nationernas globala strategi för terrorismbekämpning, liksom alla relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

4.    Parterna framhåller ånyo vikten av ett tillvägagångssätt som omfattar såväl brottsbekämpning som rättskipning när det gäller att bekämpa terrorism och är överens om att samarbeta för att förebygga och bekämpa terrorism, i synnerhet genom att

a)    utbyta information om terroristgrupper och enskilda och deras stödnätverk i enlighet med internationell och nationell rätt, bland annat bestämmelser om uppgiftsskydd och skydd för privatlivet,

b)    utbyta erfarenheter av förebyggande och bekämpning av terrorism, när det gäller medel och metoder och deras tekniska aspekter, samt utbildning, i enlighet med tillämplig lagstiftning,

c)    diskutera radikalisering och rekrytering samt åtgärder som kan motverka radikalisering eller främja avradikalisering och återanpassning,

d)    utbyta åsikter om och erfarenheter av misstänkta terroristers gränsöverskridande rörelser och resor samt om terroristhot,

e)    utbyta bästa praxis för att skydda de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism, särskilt i samband med straffrättsliga förfaranden,

f)    säkerställa kriminalisering av terroristbrott och vidta åtgärder för att motverka finansiering av terrorism, och

g)    vidta åtgärder mot risken för kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär terrorism och genomföra nödvändiga åtgärder för att förhindra förvärv, överföring och användning för terroriständamål av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material, samt för att förhindra olagliga handlingar mot kemiska, biologiska, radiologiska och kärntekniska anläggningar med hög risk.

5.    Samarbetet ska bygga på relevanta tillgängliga bedömningar och utföras i samråd mellan parterna.

ARTIKEL 20

Rättsligt samarbete

1.    Parterna ska förbättra det befintliga samarbetet om ömsesidigt rättsligt bistånd och utlämning på grundval av internationella överenskommelser till vilka de är anslutna. Parterna ska stärka befintliga mekanismer och, när det är lämpligt, överväga att utveckla nya mekanismer för att underlätta internationellt samarbete på detta område.

2.    Parterna ska utveckla sitt rättsliga samarbete om ömsesidigt rättsligt bistånd i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga förfaranden, i synnerhet genom förhandling, ingående och genomförande av bilaterala avtal och multilaterala konventioner om straffrättsligt samarbete och multilaterala konventioner om civilrättsligt samarbete, däribland konventionerna från Haagkonferensen för internationell privaträtt.

ARTIKEL 21

Konsulärt skydd

Republiken Uzbekistan godtar att diplomatiska och konsulära beskickningar från Europeiska unionens medlemsstater i Republiken Uzbekistan, på samma villkor som för sina egna medborgare, erbjuder konsulärt skydd åt den som är medborgare i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater utan fast beskickning i Republiken Uzbekistan vilken kan erbjuda faktiskt konsulärt skydd i en given situation.

AVDELNING IV

HANDEL OCH HANDELSRELATERADE FRÅGOR

KAPITEL 1

ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

ARTIKEL 22

Syfte

Målen med denna avdelning är följande:

a)    Att utvidga, diversifiera och underlätta handeln mellan parterna, särskilt genom bestämmelser om förenklade tull- och handelsprocedurer, minskning av handelshinder såsom tekniska handelshinder eller hinder som följer av sanitära och fytosanitära åtgärder, samtidigt som varje parts rätt att lagstifta för att uppnå samhällspolitiska mål bevaras.

b)    Att underlätta handeln med tjänster och investeringar mellan parterna, även genom fri överföring av löpande betalningar och underlättade kapitalrörelser.

c)    Att effektivt och ömsesidigt öppna parternas marknader för offentlig upphandling.

d)    Att främja innovation och kreativitet genom att säkerställa ett lämpligt och effektivt skydd av alla immateriella rättigheter.

e)    Att främja ett klimat som främjar öppen konkurrens i parternas ekonomiska verksamhet, särskilt med avseende på handel och investeringar som utbyts mellan dem.

f)    Att utveckla den internationella handeln på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling med avseende på ekonomin, samhället och miljön.

g)    Att inrätta effektiva, rättvisa och förutsägbara tvistlösningsmekanismer för att lösa tvister om tolkningen och tillämpningen av denna avdelning.

ARTIKEL 23

Definitioner

Vid tillämpningen av denna avdelning gäller följande definitioner:

a)    jordbruksavtalet: det avtal om jordbruk som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

b)    importlicensavtalet: det avtal om importlicensförfaranden som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

c)    antidumpningsavtalet: det avtal om tillämpning av artikel VI i Gatt 1994 som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

d)    dagar: kalenderdagar, inbegripet helger och allmänna helgdagar.

e)    energistadgefördraget: det energistadgefördrag som utfärdades i Lissabon den 17 december 1994.

f)    befintliga: som gäller den dag då detta avtal träder i kraft.

g)    Gatt 1994: det allmänna tull- och handelsavtal från 1994 som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

h)    Gats: det allmänna tjänstehandelsavtal som ingår i bilaga 1B till WTO-avtalet.

i)    åtgärd: alla åtgärder som vidtas av en part, i form av lagar och andra författningar, bestämmelser, förfaranden, beslut, administrativa åtgärder eller någon annan form av åtgärder 4 .

j)    åtgärder av en part: åtgärder som antas eller upprätthålls av 5

i)    centrala, regionala eller lokala politiska förvaltningar eller myndigheter, och

ii)    icke-statliga organ vid utövandet av befogenheter som centrala, regionala eller lokala politiska förvaltningar eller myndigheter har delegerat till dem.

k)    person: en fysisk person eller en juridisk person.

l)    den reviderade Kyotokonventionen: den internationella konventionen om förenkling och harmonisering av tullförfaranden, i dess ändrade lydelse, utfärdad i Kyoto den 18 maj 1973.

m)    avtalet om skyddsåtgärder: det avtal om skyddsåtgärder som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

n)    avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder: det avtal om subventioner och utjämningsåtgärder som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

o)    avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder: det avtal om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

p)    avtalet om tekniska handelshinder: det avtal om tekniska handelshinder som ingår i bilaga 1 A till WTO-avtalet.

q)    tredjeland: ett land eller territorium utanför det geografiska tillämpningsområdet för detta avtal.

r)    avtalet om förenklade handelsprocedurer: det avtal om förenklade handelsprocedurer som ingår i bilaga 1A till WTO-avtalet.

s)    Tripsavtalet: det avtal om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter som ingår i bilaga 1C till WTO-avtalet.

t)    Wienkonventionen om traktaträtten: konvention om traktaträtten, utfärdad i Wien den 23 maj 1969.

u)    Världstullorganisationens Arushaförklaring: Tullsamarbetsrådets förklaring om integritet på tullområdet utfärdad i Arusha, Tanzania den 7 juli 1993.

v)    avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO-avtalet): Marrakech-avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen, upprättat den 15 april 1994.

w)    WTO: Världshandelsorganisationen.

ARTIKEL 24

Förhållande till andra internationella överenskommelser

1.    Parterna bekräftar de rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra i enlighet med de internationella överenskommelser som båda parter är anslutna till.

2.    Inget i detta avtal ska tolkas som att det ålägger en part att agera på ett sätt som är oförenligt med dess skyldigheter enligt WTO-avtalet.

ARTIKEL 25

Hänvisning till lagar och andra författningar samt andra avtal

1.    Alla hänvisningar i denna avdelning till lagar och andra författningar ska, oavsett om de är allmänna eller hänvisar till en given bestämmelse, författning eller instruktion, betraktas som hänvisningar till den senaste lydelsen av dessa lagar och andra författningar om inte annat anges.

2.    Alla hänvisningar, eller införlivande genom hänvisning, i denna avdelning till hela eller delar av andra avtal eller rättsliga instrument ska om inte annat anges betraktas som innefattande:

a)    därtill hörande bilagor, protokoll, fotnoter, tolkningsanmärkningar och förklarande anmärkningar, och

b)    efterföljande avtal som parterna är parter i eller ändringar som är bindande för parterna, utom i det fall en hänvisning bekräftar befintliga rättigheter.

ARTIKEL 26

Rätt att väcka talan enligt nationell lagstiftning

En part får inte inom ramen för sin lagstiftning föreskriva en rätt att väcka talan mot den andra parten på grund av att en åtgärd från den andra parten är oförenlig med detta avtal.

ARTIKEL 27

Särskilda uppgifter för samarbetsrådet i dess konstellation för handelsfrågor

1.    När samarbetsrådet utför de uppgifter som tillkommer det enligt denna avdelning ska det bestå av företrädare för parterna med ansvar för handelsrelaterade frågor, i enlighet med parternas respektive rättsliga ramverk, eller av personer som dessa utsett.

2.    Samarbetsrådet i dess konstellation för handelsfrågor ska ha följande befogenheter:

a)    Enligt ömsesidig överenskommelse och efter fullgörande av parternas interna förfaranden enligt deras nationella lagstiftning, besluta om ändring av

i)    bilagorna 5-A, 5-B, 5-C och 5-D,

ii)    bilaga 6,

iii)    bilagorna 7-A, 7-B och 7-C,

iv)    bilaga 9-A,

v)    bilagorna 14-A och 14-B, och

vi)    protokoll I.

b)    Det får fatta beslut om att utfärda tolkningsbesked avseende bestämmelserna i denna avdelning.

c)    Det får inrätta underkommittéer som består av företrädare för parterna, utöver de som inrättas genom denna avdelning, och tilldela dem ansvarsområden inom gränserna för sin egen behörighet, inklusive ändring av således tilldelade uppgifter eller upplösning av den inrättade underkommittén,

3.    De ändringar som avses i punkt 2 a ska bekräftas genom diplomatisk skriftväxling mellan parterna och ska träda i kraft när den sista skriften mottagits, om inte parterna enas om något annat.

4.    Samarbetsrådet i dess konstellation för handelsfrågor ska fatta beslut och lämna lämpliga rekommendationer när parternas respektive interna förfaranden slutförts i enlighet med deras lagstiftning.

5.    Om samarbetsrådet inte kan sammanträda får de beslut som avses i punkt 2 fattas genom ett skriftligt förfarande.

ARTIKEL 28

Särskilda uppgifter för samarbetskommittén i dess konstellation för handelsfrågor

1.    När samarbetskommittén utför de uppgifter som tillkommer den enligt denna avdelning ska den bestå av företrädare för parterna med ansvar för handelsrelaterade frågor, eller av personer som dessa utsett.

2.    Samarbetskommittén i dess konstellation för handelsfrågor ska i synnerhet ha följande uppgifter:

a)    Bistå samarbetsrådet i fullgörandet av dess uppgifter avseende handelsrelaterade frågor.

b)    Övervaka att denna avdelning genomförs och tillämpas korrekt. Utan att det hindrar tillämpningen av de rättigheter som följer av kapitel 14 får parterna hänskjuta alla frågor avseende tillämpningen eller tolkningen av denna avdelning för diskussion i samarbetskommittén.

c)    Övervaka att denna avdelning vidareutvecklas vid behov och utvärdera resultaten av dess tillämpning.

d)    Söka lämpliga sätt att förebygga och lösa frågor som kan uppkomma på de områden som omfattas av denna avdelning.

e)    Övervaka arbetet i de underkommittéer som inrättas i enlighet med denna avdelning.

3.    När samarbetskommittén fullgör sina uppgifter i enlighet med punkt 2 får den föreslå antagande av sådana ändringar som avses i artikel 27.2 a eller utfärda sådana tolkningar som avses i artikel 27.2 b om samarbetsrådet inte kan sammanträda.

4.    Samarbetskommittén i dess konstellation för handelsfrågor ska anta beslut och lämna lämpliga rekommendationer när parternas respektive interna förfaranden slutförts i enlighet med deras lagstiftning.

ARTIKEL 29

Samordnare

1.    Varje part ska utse en samordnare för denna avdelning, inom 60 dagar från den dag då detta avtal träder i kraft, och meddela varandra deras kontaktuppgifter.

2.    Samordnarna ska gemensamt fastställa dagordningar för samarbetsrådets och samarbetskommitténs sammanträden i enlighet med detta kapitel, vidta övriga nödvändiga förberedelser och ska i förekommande fall följa upp deras beslut.

ARTIKEL 30

Underkommittéer

1.    Underkommittéerna ska bestå av företrädare för Europeiska unionen, å ena sidan, och företrädare för Republiken Uzbekistan, å andra sidan.

2.    Underkommittéerna ska sammanträda inom ett år från den dag då detta avtal träder i kraft och därefter en gång om året på lämplig nivå, på en parts eller samarbetskommitténs begäran. Sammanträden får även hållas med hjälp av de tekniska hjälpmedel som parterna har tillgång till. Fysiska sammanträden ska hållas växelvis i Bryssel och i Tasjkent.

3.    Ordförandeskapet i underkommittéerna ska innehas gemensamt av båda parters företrädare.

KAPITEL 2

HANDEL MED VAROR

ARTIKEL 31

Tillämpningsområde

Om inte annat sägs i detta avtal ska detta kapitel tillämpas på parternas handel med varor.

ARTIKEL 32

Definitioner

Vid tillämpningen av detta kapitel gäller följande definitioner:

a)    konsulära transaktioner: förfarandet att från en importerande parts konsulat på den exporterande partens territorium, eller på en tredje parts territorium, erhålla konsulära fakturor eller konsulära viseringar av fakturor, ursprungsintyg, fraktsedlar, avsändares exportdeklarationer eller någon annan tulldokumentation som krävs i samband med import av en vara.

b)    tull: tullar och andra pålagor som tas ut för eller i samband med import av en vara. detta inbegriper inte

i)    pålagor som motsvarar en intern skatt som påförs i enlighet med artikel 34 i detta avtal,

ii)    antidumpningstullar, särskilda skyddsåtgärder, utjämningstullar eller skyddstullar som i förekommande fall påförs i enlighet med Gatt 1994, antidumpningsavtalet, jordbruksavtalet, avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder respektive avtalet om skyddsåtgärder, och

iii)    avgifter eller andra pålagor som tas ut för eller i samband med import och som är begränsade till den ungefärliga kostnaden för tillhandahållna tjänster.

c)    exportlicensförfaranden: administrativa förfaranden som kräver förhandsinlämning av en ansökan eller annan dokumentation (utöver vad som vanligen krävs för tullklarering) till det eller de behöriga administrativa organen som ett villkor för att få exportera från den exporterande partens tullområde.

d)    en parts varor: inhemska varor i den mening som avses i Gatt 1994.

e)    harmoniserade systemet eller HS: systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, inbegripet alla rättsliga anmärkningar till och ändringar av detta som utarbetats av Världstullorganisationen.

f)    importlicensförfaranden: administrativa förfaranden som kräver förhandsinlämning av en ansökan eller annan dokumentation (utöver vad som vanligen krävs för tullklarering) till det eller de behöriga administrativa organen som ett villkor för att få importera till den importerande partens tullområde.

g)    reparation: varje förädlingsprocess som utförs på en vara för att avhjälpa funktionsfel eller materiella skador och som innebär att varan återställs till sin ursprungliga funktion, eller som utförs för att säkerställa att varan uppfyller de tekniska kraven för användning, och utan vilken varan inte längre skulle kunna användas på normalt sätt för de ändamål den var avsedd för. Reparation av en vara omfattar återställande och underhåll men inte bearbetning eller behandling som

i)    förstör varans grundläggande egenskaper eller skapar en ny eller kommersiellt annorlunda vara,

ii)    omvandlar en icke-färdigarbetad vara till en färdig vara, eller

iii)    används för att förbättra eller uppgradera en varas tekniska prestanda.

ARTIKEL 33

Behandling som mest gynnad nation

1.    Varje part ska medge behandling som mest gynnad nation för varor från den andra parten i enlighet med artikel I i Gatt 1994, som i tillämpliga delar införlivas med och utgör en integrerad del av detta avtal.

2.    Punkt 1 ska inte tillämpas på förmånsbehandling som medges av någon av parterna för ett tredjelands varor i enlighet med Gatt 1994.

ARTIKEL 34

Nationell behandling i fråga om intern beskattning och interna bestämmelser

Varje part ska bevilja varor från den andra parten nationell behandling i enlighet med artikel III i Gatt 1994, med tillhörande anmärkningar och tilläggsbestämmelser. För detta ändamål ska artikel III i Gatt 1994, samt dess anmärkningar och tilläggsbestämmelser, i tillämpliga delar införlivas med och utgöra en integrerad del av detta avtal.

Vad gäller Republiken Uzbekistans tobaksvaror, alkoholhaltiga drycker och vitt socker utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, ska denna artikel börja tillämpas tio år efter den dag då detta avtal träder i kraft eller från och med den dag då Republiken Uzbekistan tillträder WTO, beroende på vilket som inträffar först.

ARTIKEL 35

Import- och exportrestriktioner

Ingen av parterna får anta eller upprätthålla förbud mot eller restriktioner av import av varor från den andra parten eller av export eller försäljning för export av varor avsedda för den andra partens territorium, utom om det är förenligt med artikel XI i Gatt 1994 med tillhörande anmärkningar och tilläggsbestämmelser. För detta ändamål ska artikel XI i Gatt 1994, samt dess anmärkningar och tilläggsbestämmelser, i tillämpliga delar införlivas med och utgöra en integrerad del av detta avtal.

ARTIKEL 36

Tullar, skatter eller andra avgifter vid export

1.    I syfte att utveckla partnerskapet avseende handel och ytterligare främja handelsmöjligheterna eftersträvar parterna att inte införa några nya tullar, skatter eller avgifter av något slag som påförs vid eller i samband med export av varor till den andra parten, eller interna skatter eller andra avgifter på varor som exporteras till den andra parten, utöver de skatter eller avgifter som skulle påföras på likadana varor avsedda för inhemsk konsumtion, och att inte heller vidta några andra åtgärder med sådan verkan.

2.    En part som för egen export till en tredje part medger förmånligare behandling vad gäller exporttullar, skatter eller andra avgifter ska tillämpa samma behandling på export avsedd för den andra parten.

2.    I undantagsfall får en part tillämpa en åtgärd som avses i punkt 1 i denna artikel på den andra parten. Den part som tillämpar en sådan åtgärd ska på sin offentliga webbplats offentliggöra relevanta upplysningar 60 dagar innan åtgärden träder i kraft, tillsammans med uppgifter om hur länge åtgärden förväntas vara i kraft.

ARTIKEL 37

Exportkontroll av varor med dubbla användningsområden

Parterna är överens om att utbyta information och god praxis avseende exportkontroller av varor med dubbla användningsområden, i syfte att främja samarbetet mellan Europeiska unionens och Republiken Uzbekistan vad gäller exportkontroller.

ARTIKEL 38

Avgifter och formaliteter

1.    Pålagor och andra avgifter som en part påför vid eller i samband med import eller export av varor från den andra parten ska med avseende på belopp begränsas till den ungefärliga kostnaden för tillhandahållna tjänster och får inte utgöra ett indirekt skydd för inhemska varor eller en beskattning av import eller export av skattefinansiella skäl.

2.    Varje part ska skyndsamt offentliggöra alla avgifter och pålagor som den påför i samband med import eller export på ett sätt som ger myndigheter, näringsidkare och andra berörda parter möjlighet att ta del av dem.

3.    Ingen av parterna får kräva konsulära transaktioner eller ta ut därtill hörande avgifter och pålagor i samband med import av en vara från den andra parten.

ARTIKEL 39

Reparerade varor

1.    Ingen av parterna får ta ut tull på en vara, oavsett ursprung, som återinförs till partens tullområde efter det att varan tillfälligt exporterats från dess tullområde till den andra partens tullområde för reparation.

2.    Punkt 1 är inte tillämplig på varor som importerats till tullager, frihandelszoner eller liknande och som därefter exporteras för reparation och inte återimporteras till tullager, frihandelszoner eller liknande.

3.    Ingen av parterna får ta ut tull på en vara, oavsett ursprung, som importeras tillfälligt från den andra partens tullområde för reparation.

ARTIKEL 40

Tillfällig införsel av varor

En part ska bevilja den andra parten befrielse från pålagor och tullar på import av varor som införs tillfälligt, i de fall och enligt de förfaranden som föreskrivs i internationella konventioner om tillfällig införsel av varor vilka är bindande för parten. Detta undantag ska tillämpas i enlighet med varje parts lagstiftning.

ARTIKEL 41

Transitering

Artikel V i Gatt 1994 införlivas härmed med och utgör en integrerad del av detta avtal.

Parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta transitering av energiprodukter i enlighet med principen om fri transitering, och artikel 7 i energistadgefördraget.

ARTIKEL 42

Ursprungsmärkning

1.    Om Republiken Uzbekistan kräver ursprungsmärkning av varor som importeras från Europeiska unionen ska Uzbekistan acceptera ”tillverkad i EU”, eller motsvarande på något annat språk i enlighet med Uzbekistans krav på ursprungsmärkning, på villkor som inte är mindre förmånliga än de som medges för Europeiska unionens medlemsstaters ursprungsmärkningar.

2.    Vid tillämpning av ursprungsmärkningen ”tillverkad i EU” ska Republiken Uzbekistan behandla Europeiska unionen som ett enda territorium.

ARTIKEL 43

Importlicensförfaranden

1.    Varje part ska anta och handlägga importlicensförfaranden i enlighet med artiklarna 1–3 i WTO:s importlicensavtal. I detta syfte införlivas tillämpliga delar av artiklarna 1–3 i importlicensavtalet med och utgör en integrerad del av detta avtal.

2.    En part som inför exportlicensförfaranden eller ändringar av befintliga exportlicensförfaranden ska meddela detta till den andra parten inom 90 dagar från offentliggörandet. Meddelandet ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 5.2 i importlicensavtalet. Denna bestämmelse ska anses fullgjord om parten har meddelat det berörda importlicensförfarandet eller eventuella ändringar till den importlicenskommitté som föreskrivs i artikel 4 i importlicensavtalet, tillsammans med de uppgifter som avses i artikel 5.2 i det avtalet. För Republiken Uzbekistans del ska skyldigheten att meddela importlicenskommittén börja tillämpas från och med den dag Republiken Uzbekistan blir medlem av WTO.

3.    På begäran av en part ska den andra parten omgående lämna all relevant information, däribland den information som avses i artikel 5.2 i importlicensavtalet, om alla importlicensförfaranden som parten avser att anta, har antagit eller tillämpar, och alla ändringar av befintliga importlicensförfaranden.

ARTIKEL 44

Exportlicensförfaranden 6

1.    Varje part ska offentliggöra alla nya exportlicensförfaranden eller ändringar av ett befintligt exportlicensförfarande på ett sätt som gör det möjligt för myndigheter, näringsidkare och andra berörda parter att sätta sig in i dem. Offentliggörandet ska om möjligt ske senast 45 dagar innan några nya exportlicensförfaranden eller ändringar av befintliga exportlicensförfaranden får verkan, och i vilket fall som helst senast den dag då det nya förfarandet eller ändringen får verkan.

2.    Offentliggörandet av exportlicensförfaranden ska innehålla följande information:

a)    Texterna till exportlicensförfaranden och eventuella ändringar av dem.

b)    Information om vilka produkter som omfattas av respektive exportlicensförfarande.

c)    För varje exportlicensförfarande, en beskrivning av hur man ansöker om exportlicens och de kriterier som de sökande måste uppfylla för att vara behöriga att ansöka om exportlicens, exempelvis att inneha ett verksamhetstillstånd, etablera eller upprätthålla en investering eller bedriva verksamhet i en viss etableringsform på partens territorium.

d)    Den eller de kontaktpunkter där berörda personer kan få ytterligare information om villkoren för att erhålla exportlicenser.

e)    Uppgifter om till vilket eller vilka administrativa organ som ansökan och andra relevanta handlingar ska ställas.

f)    En beskrivning av den eller de åtgärder som exportlicensförfarandet är avsett att genomföra.

g)    Uppgifter om hur länge exportlicensförfarandet kommer att ha verkan, om inte förfarandet är avsett att vara i kraft tills det återkallas eller ändras genom ett nytt offentliggörande.

h)    Om parten har för avsikt att använda ett exportlicensförfarande för att förvalta en exportkvot, uppgifter om kvotens totala volym och i förekommande fall om kvotens värde och datum för öppnande och avslutande.

i)    Uppgifter om eventuella befrielser eller undantag från kravet på exportlicens, hur man ansöker om eller använder dem samt på vilka villkor de beviljas.

3.    Inom 30 dagar från den dag då detta avtal träder i kraft ska varje part underrätta den andra parten om sina befintliga exportlicensförfaranden. En part som antar ett nytt exportlicensförfarande eller ändrar befintliga exportlicensförfaranden ska underrätta den andra parten om förfarandet eller ändringen inom 90 dagar från offentliggörandet. Underrättelsen ska hänvisa till offentliggörandet av de uppgifter som krävs enligt punkt 2 och i förekommande fall ange adressen till den officiella webbplatsen.

ARTIKEL 45

Handel med kärnmaterial

Samarbete om handel med kärnmaterial ska regleras genom avtalet om samarbete mellan Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Republiken Uzbekistan om kärnkraftens användning för fredliga ändamål av den 6 oktober 2003.

KAPITEL 3

HANDELSPOLITISKA SKYDDSINSTRUMENT

ARTIKEL 46

Allmänna bestämmelser

1.    Följande bestämmelser införlivas härmed i tillämpliga delar med och utgör en integrerad del av detta avtal:

a)    Artikel XIX i Gatt 1994.

b)    Avtalet om skyddsåtgärder.

c)    Artikel VI i Gatt 1994.

d)    Antidumpningsavtalet.

e)    Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder.

2.    Bestämmelserna i detta kapitel ska inte omfattas av bestämmelserna i avdelning IV kapitel 14 i detta avtal.

ARTIKEL 47

Insyn

Parterna ska använda handelspolitiska skyddsinstrument (antidumpningsåtgärder, antisubventionsåtgärder och multilaterala skyddsåtgärder) i full överensstämmelse med de aktuella WTO-kraven och enligt ett rättvist och insynsvänligt system.

Multilaterala skyddsåtgärder

1.    Den part som inleder en skyddsåtgärdsundersökning ska underrätta den andra parten, förutsatt att detta berör ett väsentligt ekonomiskt intresse för den andra parten.

2.    Vid tillämpningen av denna artikel ska en part anses ha ett väsentligt ekonomiskt intresse om den under de tre år som föregick skyddsåtgärdsundersökningen varit bland de fem största leverantörerna av den importerade varan, mätt antingen i absolut volym eller värde.

3.    Utan att det hindrar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 4 ska en part som begär en skyddsåtgärdsundersökning och avser att tillämpa skyddsåtgärder, på den andra partens begäran göra följande:

a)    Omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om alla relevanta omständigheter i ärendet som lett till att en skyddsåtgärdsundersökning inletts eller skyddsåtgärder tillämpats, vid behov även tillsammans med uppgifter om skyddsåtgärdsundersökningen, de preliminära resultaten och de slutliga resultaten av undersökningen.

b)    Ge den andra parten möjlighet till samråd.

4.    Vid val av åtgärder enligt denna artikel ska parterna eftersträva att prioritera de som inverkar minst störande på den bilaterala handeln.

Antidumpnings- och utjämningsåtgärder

5.    Parterna ska omedelbart efter införandet av interimistiska åtgärder och före det slutgiltiga avgörandet säkerställa en fullständig och ändamålsenlig redogörelse för alla väsentliga omständigheter och överväganden som ligger till grund för beslutet att vidta åtgärder, utan att det hindrar tillämpningen av artikel 6.5 i antidumpningsavtalet och artikel 12.4 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Redogörelserna ska lämnas skriftligen och de berörda parterna ska medges tillräcklig tid för att lämna synpunkter på de väsentliga omständigheterna och övervägandena.

6.    Varje berörd part ska beredas möjlighet att höras och få lämna synpunkter vid antidumpnings- och antisubventionsutredningar, förutsatt att detta inte onödigt försenar utredningarna.

ARTIKEL 48

Beaktande av allmänintresset

Vid utredning av antidumpningstullar eller utjämningstullar ska det nationella näringslivet, konsumenterna, användarna och importörerna ha rätt att inge relevant information och uppgifter, vilka ska beaktas av de utredande myndigheterna, i enlighet med tillämpliga nationella procedurregler.

Regel om lägsta tull

Om en part beslutar att tillämpa en antidumpningstull får tullbeloppet inte överstiga dumpningsmarginalen men får i princip ligga under den om en sådan lägre tull är tillräcklig för att avhjälpa skadan på den inhemska industrin.

KAPITEL 4

TULL

ARTIKEL 49

Tullsamarbete

1.    Parterna ska stärka samarbetet på tullområdet för att säkerställa ett öppet handelsklimat, underlätta handel, förbättra säkerheten i leveranskedjan, främja konsumentsäkerheten, förhindra utbyte av varor som gör intrång i immateriella rättigheter samt bekämpa smuggling och andra överträdelser av tullagstiftningen.

2.    För att genomföra de mål som avses i punkt 1 i den här artikeln ska parterna, inom ramen för tillgängliga resurser, i samarbetet bland annat göra följande:

a)    Förbättra tullagstiftningen, harmonisera och förenkla tullförfarandena i enlighet med internationella konventioner och standarder som gäller på området tullar och förenklade handelsprocedurer, inbegripet de som tagits fram av Europeiska unionen (också riktlinjerna för tullarbetet), WTO och Världstullorganisationen (särskilt den reviderade Kyotokonventionen).

b)    Inrätta moderna tullsystem, däribland modern teknik för tullklarering, bestämmelser om godkända ekonomiska aktörer, automatisk riskbaserad analys och kontroll, förenklade förfaranden för frigörande av varor, kontroll efter frigörande, insynsvänlig tullvärdesberäkning och bestämmelser för partnerskap mellan tullen och företag.

c)    Främja högsta möjliga integritetsstandarder på tullområdet, särskilt vid gränsen, genom tillämpning av åtgärder som återspeglar principerna i Världstullorganisationens Arushadeklaration.

d)    Utbyta bästa praxis och tillhandahålla utbildning och tekniskt stöd för planering och kapacitetsuppbyggnad samt för att säkerställa högsta möjliga integritetsstandarder.

e)    Utbyta relevant information och uppgifter, när det är lämpligt, med full respekt för parternas bestämmelser om konfidentialitet och skydd av personuppgifter.

f)    Genomföra samordnade åtgärder på tullområdet mellan parternas tullmyndigheter.

g)    I relevanta och lämpliga fall införa ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska operatörers program och tullkontroller, inbegripet likvärdiga åtgärder för förenklade handelsprocedurer.

h)    I relevanta och lämpliga fall, utnyttja möjligheter till sammankoppling av respektive system för tulltransitering.

ARTIKEL 50

Ömsesidigt administrativt bistånd

Parterna ska förse varandra med ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor i enlighet med protokoll I.

ARTIKEL 51

Fastställande av tullvärde

Fastställandet av tullvärdet på varor som handlas mellan parterna ska ske enligt det avtal om tillämpningen av artikel VII i Gatt 1994 som finns i bilaga 1A till WTO-avtalet och som härmed i tillämpliga delar införlivas med och ska utgöra en integrerad del av det här avtalet.

KAPITEL 5

TEKNISKA HANDELSHINDER

ARTIKEL 52

Mål

Målet med detta kapitel är att underlätta handeln med varor mellan parterna genom att förebygga, identifiera och undanröja onödiga tekniska handelshinder.

ARTIKEL 53

Tillämpningsområde

1.    Detta kapitel är tillämpligt på utarbetande, antagande och tillämpning av alla standarder, tekniska föreskrifter och bedömningar av överensstämmelse som anges i avtalet om tekniska handelshinder och som kan påverka varuhandeln mellan parterna.

2.    Utan att det hindrar tillämpningen av punkt 1 ska detta kapitel inte tillämpas på

a)    inköpsspecifikationer som utarbetats av offentliga organ för sådana organs produktions- eller förbrukningskrav, eller

b)    sanitära och fytosanitära åtgärder som avses i bilaga A till avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder och som omfattas av kapitel 6.

ARTIKEL 54

Förhållande till avtalet om tekniska handelshinder

1.    Härmed införlivas artiklarna 2.1–2.8, 2.11, 2.12, 3.1, 3.4, 3.5, 4, 5.1–5.5, 5.8, 5.9, 6, 7.1, 7.4, 7.5, 8, 9 samt bilagorna 1 och 3 till avtalet om tekniska handelshinder med detta avtal och ska utgöra en integrerad del av detta.

2.    Republiken Uzbekistan ska slutföra arbetet med tillnärmning av sitt standardiseringssystem till avtalet om tekniska handelshinder, i synnerhet vad gäller uppförandekodexen, inklusive standardernas frivillighet i enlighet med avtalet, inom fem år efter den dag då det här avtalet träder i kraft.

3.    Hänvisningar till ”detta avtal” i avtalet om tekniska handelshinder som införlivats med det här avtalet ska när det är lämpligt läsas som hänvisningar till det här avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan.

4.    Uttrycket ”medlemmar” i avtalet om tekniska handelshinder som införlivats med det här avtalet ska avse parterna i det här avtalet.

ARTIKEL 55

Tekniska föreskrifter

1.    Varje part ska i enlighet med sina respektive regler och förfaranden genomföra en konsekvensutredning av planerade tekniska föreskrifter.

2.    Varje part ska bedöma möjliga alternativ, genom reglering eller på andra sätt, till den föreslagna tekniska föreskriften som kan uppfylla partens legitima mål i enlighet med artikel 2.2 i avtalet om tekniska handelshinder.

3.    Varje part ska använda relevanta internationella standarder som grund för tekniska föreskrifter, utom om den part som håller på att utarbeta en teknisk föreskrift kan styrka att dessa internationella standarder skulle vara resultatlösa eller olämpliga medel för att uppnå de legitima målen.

4.    Internationella standarder som har tagits fram av de organisationer som förtecknas i bilaga 5-A ska anses vara relevanta internationella standarder i den mening som avses i artiklarna 2 och 5 och i bilaga 3 till avtalet om tekniska handelshinder, under förutsättning att dessa organisationer vid utarbetandet har följt de principer och förfaranden som anges i det beslut som WTO:s kommitté för tekniska handelshinder har fattat om principer för utarbetande av internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer med koppling till artiklarna 2 och 5 i avtalet om tekniska handelshinder samt bilaga 3 till det avtalet.

5.    På begäran från någon av parterna ska samarbetskommittén överväga att uppdatera förteckningen i bilaga 5-A.

6.    Om en part inte har använt internationella standarder som grund för sina tekniska föreskrifter, ska parten på den andra partens begäran identifiera alla väsentliga avvikelser från relevanta internationella standarder och ange orsakerna till att standarden inte har ansetts lämplig eller ändamålsenlig för det avsedda målet samt tillhandahålla den vetenskapliga eller tekniska bevisning som ligger till grund för bedömningen.

7.    Utöver det som fastställs i artikel 2.3 och 2.4 i avtalet om tekniska handelshinder ska varje part se över sina tekniska föreskrifter för att öka deras överensstämmelse med relevanta internationella standarder, med beaktande av bland annat all ny utveckling av relevanta internationella standarder eller eventuella förändringar av de omständigheter som gav upphov till avvikelser från sådana relevanta internationella standarder.

8.    När parterna utarbetar tekniska föreskrifter som kan ha väsentlig påverkan på handeln ska varje part, i enlighet med sina bestämmelser och förfaranden, säkerställa att personer i parterna kan lämna synpunkter vid ett offentligt samråd, utom om trängande problem avseende säkerhet, hälsa, miljöskydd eller den nationella säkerheten uppkommer eller hotar att uppkomma. Varje part ska låta personer från den andra parten delta i sådana samråd på villkor som inte är mindre förmånliga än de som medges för dess egna fysiska och juridiska personer, och ska offentliggöra resultatet av sådana samråd.

ARTIKEL 56

Standarder

1.    För att standarder ska harmoniseras på så bred grund som möjligt ska varje part uppmuntra standardiseringsorgan på sitt territorium och regionala standardiseringsorgan i vilka parten, eller standardiseringsorgan på dess territorium, är medlemmar, att göra följande:

a)    Delta i de relevanta internationella standardiseringsorganens utarbetande av internationella standarder, inom ramen för sina resurser.

b)    Använda relevanta internationella standarder som grund för de standarder de själva utarbetar, utom om dessa internationella standarder skulle vara resultatlösa eller olämpliga, exempelvis på grund av en otillräcklig skyddsnivå för människors liv och hälsa eller grundläggande klimatrelaterade eller geografiska faktorer, eller grundläggande tekniska problem.

c)    Undvika duplicering av eller överlappning med de internationella standardiseringsorganens arbete.

d)    Regelbundet se över de nationella och regionala standarder som inte bygger på relevanta internationella standarder, i syfte att öka deras samstämmighet med internationella standarder.

e)    Samarbeta med den andra partens relevanta standardiseringsorgan när det gäller internationell standardiseringsverksamhet. Detta samarbete kan bedrivas i de internationella standardiseringsorganen eller på regional nivå.

f)    Främja bilateralt samarbete mellan dem och den andra partens standardiseringsorgan.

2.    Parterna bör utbyta information om

a)    sin användning av standarder till stöd för tekniska föreskrifter,

b)    sina respektive standardiseringsprocesser och i vilken omfattning internationella, regionala eller subregionala standarder används som grund för de nationella standarderna.

3.    Om standarder görs obligatoriska genom införlivande eller hänvisning i ett förslag till tekniska föreskrifter eller förfarande för bedömning av överensstämmelse, måste de skyldigheter avseende insyn som fastställs i artikel 59 i detta avtal vara uppfyllda.

ARTIKEL 57

Bedömning av överensstämmelse

1.    Bestämmelserna i artikel 55 om utarbetande, antagande och tillämpning av tekniska föreskrifter ska i lämpliga delar även tillämpas på förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

2.    Om en part kräver en bedömning av överensstämmelse som positiv försäkran om att en produkt överensstämmer med en teknisk föreskrift ska parten

a)    välja förfaranden för bedömning av överensstämmelse som står i proportion till de risker som har fastställts i en riskbedömning,

b)    överväga att som en möjlighet för att styrka efterlevnaden av tekniska föreskrifter använda leverantörens försäkran om överensstämmelse, dvs. en försäkran som utfärdats av tillverkaren på eget ansvar utan någon obligatorisk bedömning av tredje man avseende överensstämmelsen, och

c)    på begäran lämna information till den andra parten om de kriterier som används för förfarandena för bedömning av överensstämmelse för specifika varor.

3.    Om en part kräver en tredjepartsbedömning av överensstämmelse som en positiv försäkran om att en produkt överensstämmer med en teknisk föreskrift, och denna uppgift inte är förbehållen en statlig myndighet i enlighet med punkt 5, ska parten

a)    i första hand använda ackreditering för det organ som ska bedöma överensstämmelse,

b)    på bästa sätt utnyttja internationella standarder för ackreditering och bedömning av överensstämmelse liksom internationella överenskommelser i vilka parternas ackrediteringsorgan deltar, exempelvis via International Laboratory Accreditation Cooperation (ILAC) och Internationella ackrediteringsforumet (IAF),

c)    ansluta landet – eller uppmuntra sina organ för bedömning av överensstämmelse att ansluta sig – till gällande internationella överenskommelser eller arrangemang som avser att harmonisera eller underlätta godtagandet av resultaten från bedömningar av överensstämmelse,

d)    säkerställa att ekonomiska aktörer kan välja mellan de organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts av partens myndigheter för en given produkt eller produktkategori,

e)    säkerställa att organ för bedömning av överensstämmelse är oberoende av tillverkare, importörer och ekonomiska aktörer i allmänhet och att det inte förekommer intressekonflikter mellan ackrediteringsorgan och organ för bedömning av överensstämmelse,

f)    tillåta organ för bedömning av överensstämmelse att använda underleverantörer för att utföra provning eller inspektioner i samband med bedömningen av överensstämmelse, inbegripet underleverantörer som är etablerade på den andra partens territorium; ingenting i denna punkt får tolkas som ett förbud för parterna att ställa krav på att anlitade underleverantörer ska uppfylla samma krav som ställs på det anlitande organet för bedömning av överensstämmelse, vid utförande av tester eller inspektioner, och

g)    på en enda webbplats offentliggöra en förteckning över de organ som parten har utsett för bedömning av överensstämmelse, tillsammans med relevanta upplysningar om räckvidden på varje organs behörighet.

4.    Ingenting i denna artikel hindrar att parterna kräver att bedömningen av överensstämmelse med avseende på vissa produkter måste utföras av särskilt angivna statliga myndigheter. I så fall ska parterna

a)    begränsa avgifterna för bedömning av överensstämmelse till den ungefärliga kostnaden för de utförda tjänsterna och, på begäran av den som ansöker om en bedömning av överensstämmelse, förklara på vilket sätt eventuella avgifter för bedömningen har begränsats, och

b)    offentligt informera om avgifterna för bedömning av överensstämmelse.

5.    Utan att det hindrar tillämpningen av punkterna 2–4 ska parterna godta leverantörers försäkran om överensstämmelse som bevis för överensstämmelse med befintliga tekniska föreskrifter på området i enlighet med det som sägs i bilaga 5-B.

ARTIKEL 58

Samarbete om tekniska handelshinder

1.    Parterna ska stärka sitt samarbete när det gäller standarder, tekniska föreskrifter, metrologi, marknadsövervakning samt förfaranden för ackreditering och bedömning av överensstämmelse i syfte att öka den ömsesidiga förståelsen av sina respektive system och underlätta tillträdet till sina respektive marknader. I detta syfte ska parterna försöka kartlägga och utveckla sådana system och initiativ för regleringssamarbete som är lämpliga för särskilda frågor eller sektorer, däribland genom att

a)    utbyta information om och erfarenheter av utarbetandet och tillämpningen av parternas respektive tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse,

b)    arbeta för att om möjligt närma eller anpassa tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse,

c)    främja samarbete mellan parternas respektive organ med ansvar för metrologi, standardisering, bedömning av överensstämmelse och ackreditering, och

d)    utbyta information om utvecklingen i relevanta regionala och multilaterala forum för standarder, tekniska föreskrifter, förfaranden för bedömning av överensstämmelse och ackreditering.

2.    För att främja handeln mellan sig ska parterna

a)    sträva efter att minska skillnader mellan sig avseende tekniska föreskrifter, metrologi, standardisering, marknadsövervakning, ackreditering och bedömning av överensstämmelse, bland annat genom att uppmuntra till användning av relevanta internationellt överenskomna instrument,

b)    främja användning av ackreditering i enlighet med internationella regler till stöd för bedömningen av den tekniska kompetensen hos organ för bedömning av överensstämmelse och deras verksamhet, och

c)    främja Republiken Uzbekistans och dess berörda nationella organs deltagande och om möjligt medlemskap i europeiska och internationella organisationer som arbetar med standardisering, bedömning av överensstämmelse, ackreditering, metrologi och därmed sammanhängande uppgifter.

3.    Parterna ska eftersträva att införa och upprätthålla förfaranden för att gradvis närma tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse i Republiken Uzbekistan till Europeiska unionens.

4.    På områden där anpassning har uppnåtts kan parterna överväga förhandlingar om avtal om förfaranden för bedömning av överensstämmelse hos och godtagande av industriprodukter.

ARTIKEL 59

Insyn

1.    När parterna utarbetar tekniska föreskrifter som kan ha väsentlig påverkan på handeln ska varje part medge den andra parten minst 60 dagar, räknat från den dag då förslaget till tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse offentliggjorts, för att lämna skriftliga synpunkter, utom om trängande problem avseende säkerhet, hälsa, miljöskydd eller den nationella säkerheten uppkommer eller hotar att uppkomma. Parterna ska positivt bedöma en rimlig begäran om förlängning av perioden för lämnande av synpunkter.

2.    Om en part får in skriftliga synpunkter på ett förslag till teknisk föreskrift eller ett förfarande för bedömning av överensstämmelse från den andra parten, ska den

a)    på den andra partens begäran diskutera de skriftliga synpunkterna tillsammans med sin behöriga tillsynsmyndighet vid en tidpunkt då de kan beaktas, och

b)    skriftligen besvara synpunkterna senast den dag då den tekniska föreskriften eller förfarandet för bedömning av överensstämmelse offentliggörs.

3.    Varje part ska på den andra partens begäran lämna upplysningar om målen, den rättsliga grunden och motiveringen för en teknisk föreskrift eller ett förfarande för bedömning av överensstämmelse som den antagit eller avser att anta.

4.    Varje part ska säkerställa att de tekniska föreskrifter och de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som den har antagit offentliggörs på en kostnadsfri webbsida.

5.    Varje part ska informera om antagande och ikraftträdande av tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse samt om de antagna slutliga texterna.

6.    Varje part ska medge rimlig tid från det att en teknisk föreskrift offentliggörs och till dess att den träder i kraft, för att ge den andra partens ekonomiska aktörer möjlighet att anpassa sig. Uttrycket ”rimlig tid” ska tolkas som en period på minst sex månader, utom om detta skulle hindra uppnåendet av de legitima målen.

ARTIKEL 60

Märkning och etikettering

1.    Varje part bekräftar att deras tekniska föreskrifter som omfattar eller uteslutande behandlar märkning eller etikettering kommer att vara förenliga med principerna i artikel 2.2 i avtalet om tekniska handelshinder.

2.    Om en part kräver obligatorisk märkning eller etikettering av produkter ska parten

a)    bara kräva sådan information som är relevant för konsumenter eller användare av produkten eller sådan information som visar att produkten överensstämmer med obligatoriska tekniska krav,

b)    inte kräva att produktens märkning eller etikettering på förhand ska ha godkänts, registrerats eller certifierats eller att några avgifter ska betalas för utsläppande på marknaden av produkter som i övrigt uppfyller partens obligatoriska tekniska krav, utom om detta är nödvändigt med avseende på de legitima mål som avses i artikel 2.2 i avtalet om tekniska handelshinder,

c)    utfärda ett unikt identifieringsnummer för den andra partens ekonomiska aktörer utan onödigt dröjsmål och på ett icke-diskriminerande sätt, om sådana nummer krävs,

d)    tillåta att de nedan förtecknade uppgifterna lämnas, förutsatt att de inte blir vilseledande, motstridiga eller förvirrande jämfört med de uppgifter som den importerande parten kräver:

i)    information på andra språk utöver det språk som krävs hos den importerande parten,

ii)    internationellt accepterade nomenklaturer, piktogram, symboler eller grafiska tecken, och

iii)    ytterligare information utöver den som krävs av den importerande parten,

e)    godta att ytterligare märkning eller korrigering av märkning utförs i tullager eller andra särskilt utsedda områden i importlandet, om inte parternas lagstiftning kräver sådan märkning med hänvisning till allmän hälsa och säkerhet, och

f)    eftersträva att godta märkning som kan tillfogas befintlig märkning eller etikettering eller märkning i de åtföljande handlingarna som inte fysiskt anbringas på varan.

3.    Punkt 2 e ska tillämpas fram till och med den dag då Republiken Uzbekistan ansluter sig till WTO.

ARTIKEL 61

Samarbete om marknadskontroll, säkerhet och överensstämmelse för icke-livsmedelsprodukter

1.    Parterna medger vikten av att samarbeta om marknadskontroll, säkerhet och överensstämmelse för icke-livsmedelsprodukter för att underlätta handeln och för att skydda konsumenter och andra användare, samt av att bygga upp ömsesidigt förtroende på grundval av delad information.

2.    För att garantera att marknadskontrollen fungerar på ett oberoende och opartiskt sätt ska parterna säkerställa att

a)    marknadskontrollfunktionerna avskiljs från funktionerna för bedömning av överensstämmelse, och

b)    det inte förekommer några intressen som skulle kunna påverka marknadskontrollmyndigheternas opartiskhet när de utför kontroller av eller övervakar ekonomiska aktörer.

3.    Parterna får samarbeta och utbyta information på området marknadskontroll, säkerhet och överensstämmelse för icke-livsmedelsprodukter, särskilt när det gäller

a)    marknadskontroll samt efterlevnadskontroller och tillsynsåtgärder,

b)    metoder för riskbedömning och produktprovning,

c)    samordnade produktåterkallelser eller liknande åtgärder,

d)    vetenskapliga och tekniska frågor och regleringsfrågor för att förbättra säkerheten och överensstämmelsen för icke-livsmedelsprodukter,

e)    nya frågor som har stor inverkan på hälsa och säkerhet,

f)    verksamhet med anknytning till standardisering, och

g)    utbyte av tjänstemän.

4.    Europeiska unionen får förse Republiken Uzbekistan med utvald information från sitt system för snabbt informationsutbyte avseende konsumentprodukter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG 7 eller dess efterföljare, och Republiken Uzbekistan får förse Europeiska unionen med utvald information om produktsäkerheten hos icke-livsmedelsprodukter och om de förebyggande, begränsande och korrigerande åtgärder som vidtagits med avseende på sådana konsumentprodukter som avses i Republiken Uzbekistans relevanta lagstiftning. Informationsutbytet kan ske i form av

a)    utbyte från fall till fall, i vederbörligen motiverade ärenden, med undantag för personuppgifter, eller

b)    systematiskt utbyte enligt ett arrangemang som får fastställas av samarbetskommittén i bilaga 5-C.

5.    Samarbetskommittén får i bilaga 5-D upprätta ett arrangemang för regelbundet informationsutbyte, även på elektronisk väg, om andra åtgärder avseende icke-livsmedelsprodukter som inte uppfyller kraven än de som avses i punkt 4.

6.    Parterna ska använda den information som erhållits enligt punkterna 3, 4 och 5 endast i syfte att skydda konsumenter, hälsa, säkerhet eller miljö.

7.    Varje part ska behandla den information som erhållits enligt punkterna 3, 4 och 5 konfidentiellt.

8.    I de arrangemang som avses i punkterna 4 och 5 ska anges vilken typ av information som ska utbytas, formerna för utbytet och tillämpningen av bestämmelserna om konfidentialitet och skydd av personuppgifter. Samarbetskommittén ska ha befogenhet att anta beslut om fastställande eller ändring av de arrangemang som avses i bilagorna 5-C och 5-D.

9.    I detta kapitel avses med ”marknadskontroll” den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av offentliga myndigheter, inbegripet sådana som vidtas i samarbete med ekonomiska aktörer, på grundval av en parts förfaranden för att ge den parten möjlighet att övervaka att produkter uppfyller efterlevnadskrav och produktsäkerhetskrav i dess lagar och andra författningar och hantera problem som rör efterlevnad och säkerhet. För Uzbekistans räkning avses med ”ekonomisk aktör” tillverkare, vederbörligen bemyndigad företrädare, importör eller säljare.

ARTIKEL 62

Tekniska dialoger och samråd

1.    Vardera parten får begära dialog om den andra partens utkast eller förslag till teknisk föreskrift eller förfarande för bedömning av överensstämmelse som parten anser kan få väsentlig negativ verkan på handeln mellan parterna. Begäran ska sändas skriftligen och ska ange

a)    vilken åtgärd som avses,

b)    de bestämmelser i detta kapitel som farhågorna avser, och

c)    skälen till begäran, inbegripet en beskrivning av den begärande partens farhågor beträffande åtgärden.

2.    Parten ska ställa begäran till den andra partens samordnare för kapitlet om tekniska handelshinder som utsetts enligt artikel 63.

3.    På någon av parternas begäran ska parterna sammanträda för att hålla en dialog om de farhågor som tas upp i begäran, personligen eller via video- eller telefonkonferens, inom 60 dagar från den dag då begäran gjordes, och de ska sträva efter att lösa frågan så snabbt som möjligt. Om en begärande part anser att ärendet är brådskande får den begära att ett sammanträde ska anordnas inom en kortare tidsfrist. I sådana fall ska den svarande parten behandla begäran välvilligt.

4.    En part får begära samråd med den andra parten i alla frågor som uppkommer inom ramen för detta kapitel, genom skriftlig begäran till den andra partens samordnare för kapitlet. Parterna ska göra sitt yttersta för att lösa frågan på ett ömsesidigt godtagbart sätt.

5.    Denna artikel påverkar inte parternas rättigheter och skyldigheter enligt kapitel 14.

ARTIKEL 63

Samordnare för kapitlet om tekniska handelshinder

1.    Vardera parten ska utse en samordnare för kapitlet om tekniska handelshinder och underrätta den andra parten om samordnarens kontaktuppgifter och alla eventuella ändringar av dessa. Samordnarna för kapitlet om tekniska handelshinder ska arbeta gemensamt för att underlätta genomförandet av detta kapitel och samarbetet mellan parterna i alla frågor som rör avtalet om tekniska handelshinder.

2.    Varje samordnare för kapitlet om tekniska handelshinder ska bland annat ha till uppgift att

a)    bevaka genomförandet och förvaltningen av detta kapitel, även frågor som rör utveckling, antagande, tillämpning eller genomförande av tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse,

b)    kommunicera med den andra partens samordnare för kapitlet om tekniska handelshinder vad gäller parternas initiativ för att förbättra samarbetet om utveckling och förbättring av standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse,

c)    vid behov sörja för tekniska dialoger i enlighet med artikel 62, och

d)    utbyta information om utvecklingen i icke-statliga, regionala och internationella forum vad gäller standarder, tekniska föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

3.    Samordnarna för kapitlet om tekniska handelshinder ska kommunicera med varandra på alla överenskomna sätt som är lämpliga för deras uppgifter.

ARTIKEL 64

Övergångsperiod

Vad gäller Republiken Uzbekistan ska artiklarna 55.3, 55.6, 55.7, 56.1 b, 56.1 c, 57.3 b, 57.3 d, 57.5 och bilaga 5-B börja tillämpas fem år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

KAPITEL 6

SANITÄRA OCH FYTOSANITÄRA FRÅGOR

ARTIKEL 65

Syfte

Syftet med detta kapitel är att fastställa principerna för sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) enligt definitionerna i Världshandelsorganisationens SPS-avtal, däribland sådana som avser djur- och växthälsa samt livsmedelssäkerhet, i handeln mellan parterna samt för samarbetet om djurens välbefinnande, antimikrobiell resistens och hållbara livsmedelssystem. Principerna i detta kapitel ska tillämpas av parterna så att handeln underlättas och inga omotiverade handelshinder mellan dem uppkommer, samtidigt som varje parts nivå på skyddet av människors, djurs och växters liv och hälsa bevaras.

ARTIKEL 66

Principer

1.    Parterna ska säkerställa att sanitära och fytosanitära åtgärder utvecklas och tillämpas enligt principerna om proportionalitet, öppenhet, icke-diskriminering och vetenskaplig motivering med hänsyn till internationella standarder (den internationella växtskyddskonventionen, undertecknad i Rom den 6 december 1951, Världsorganisationen för djurhälsa och Codex Alimentarius-kommissionen).

2.    Varje part ska säkerställa att landets sanitära och fytosanitära åtgärder inte godtyckligt eller otillbörligt leder till diskriminering mellan det egna territoriet och den andra partens territorium, i den mån identiska eller likartade förhållanden råder. Sanitära och fytosanitära åtgärder ska inte tillämpas på ett sätt som utgör en förtäckt begränsning av handeln mellan parterna.

3.    Varje part ska säkerställa att sanitära och fytosanitära åtgärder, förfaranden och kontroller genomförs korrekt och att upplysningar som begärs av en behörig myndighet från den andra parten behandlas utan onödigt dröjsmål och på ett sätt som inte är mindre gynnsamt för importerade produkter än för liknande inhemska produkter.

ARTIKEL 67

Importkrav och officiella SPS-intyg

1.    Varje parts importkrav ska bygga på principerna från Codex Alimentarius-kommissionen, Världsorganisationen för djurhälsa och den internationella växtskyddskonventionen samt deras relevanta standarder, om inte importkraven stöds av en vetenskaplig riskbedömning i enlighet med tillämpliga internationella bestämmelser i SPS-avtalet.

2.    Den importerande partens importkrav ska tillämpas på den exporterande partens hela territorium, på samma sätt som de officiella SPS-intyg som kan krävas för handeln mellan parterna med jordbruksprodukter, däribland växter och växtprodukter i enlighet med artikel 69.

3.    Vid tillämpningen av detta kapitel ska med officiella SPS-intyg avses sådana handlingar som utfärdas av den exporterande parten för att garantera att varorna uppfyller de förtecknade importkrav som fastställs i den importerande partens lagstiftning.

ARTIKEL 68

Likvärdighet

1.    På begäran av den exporterande parten och efter en tillfredsställande bedömning från den importerande partens sida ska parterna medge likvärdighet i enlighet med relevanta internationella förfaranden vad gäller en viss åtgärd eller en grupp åtgärder eller system med allmän räckvidd eller som tillämpas på en sektor eller delsektor.

2.    Fastställande av likvärdighet ska utarbetas av samarbetskommittén och förtecknas i bilaga 6.

ARTIKEL 69

Åtgärder som avser djurhälsa och växtskydd

1.    Parterna ska erkänna begreppen ”områden fria från skadegörare eller sjukdomar” och ”områden med låg förekomst av skadegörare eller sjukdomar”, i enlighet med standarder, riktlinjer och rekommendationer i SPS-avtalet och Codex Alimentarius och enligt Världsorganisationen för djurhälsa och den internationella växtskyddskonventionen.

2.    När parterna beslutar om fastställande av områden fria från skadegörare eller sjukdomar respektive områden med låg förekomst av skadegörare eller sjukdomar ska de beakta sådana faktorer som geografiskt läge, ekosystem, epidemiologisk övervakning och sanitära eller fytosanitära kontrollers effektivitet i dessa områden.

3.    Den importerande parten ska grunda de sanitära och fytosanitära åtgärder den tillämpar på en exporterande part, vars territorium påverkas av skadegörare eller sjukdomar, på den exporterande partens zonindelningsbeslut, förutsatt att den importerande parten därmed kan försäkra sig om att en lämplig skyddsnivå uppnås.

ARTIKEL 70

Inspektion och granskning

1.    Inspektion och granskning som utförs av den importerande parten på den exporterande partens territorium för att utvärdera dess inspektions- och certifieringssystem ska genomföras i enlighet med relevanta standarder, riktlinjer eller rekommendationer från den internationella växtskyddskonventionen, världsorganisationen för djurhälsa och Codex Alimentarius-kommissionen. Ytterligare inspektioner i samband med granskning av inspektions- och certifieringssystemen kan när som helst inriktas på särskilda exportanläggningar och tillverkare.

2.    Om den importerande parten är tillfreds med resultaten av dessa inspektioner och granskningar och upprätthåller en förteckning över godkända inrättningar eller anläggningar för import av djur eller djurprodukter ska den godkänna inrättningar belägna på den exporterande partens territorium utan föregående inspektion om den exporterande parten begärt detta och företett lämpliga garantier som krävs av den importerande parten.

3.    Varje part ska godta garantier med utgångspunkt i följande:

a)    En utvärdering av den behöriga myndigheten samt dess kapacitet att kontrollera de exporterande inrättningarna.

b)    Skriftligt intyg från den behöriga myndigheten om att den importerande partens minimikrav är uppfyllda.

4.    När så är möjligt ska den importerande parten underrätta den andra parten om sändningar som inte uppfyller kraven, skälen till att kraven inte kan anses vara uppfyllda, tillsammans med alla relevanta uppgifter om varför kraven inte är uppfyllda.

5.    Kostnaderna för inspektioner och revisioner ska bäras av den part som utför revisioner och inspektioner i enlighet med sina interna förfaranden.

ARTIKEL 71

Importkontroller och avgifter

1.    Om det framgår av importkontrollerna att de relevanta importkraven inte är uppfyllda, ska de åtgärder som vidtas av den importerande parten bygga på en riskbedömning och får inte vara mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att den importerande parten ska kunna uppnå en skälig sanitär och fytosanitär skyddsnivå.

2.    När så är möjligt ska den importerande parten underrätta importören eller dennes företrädare om sändningar som inte uppfyller kraven, med angivande av skälen till att kraven inte kan anses vara uppfyllda, och ge dem möjlighet att begära en omprövning av beslutet. Den importerande parten ska beakta all relevant information som lämnats som stöd vid omprövningen.

3.    En part får ta ut avgifter för sina kostnader för att genomföra gränskontroller, vilka dock inte bör vara högre än det belopp som behövs för att täcka kostnaderna.

ARTIKEL 72

Informationsutbyte och samarbete

1.    Parterna ska diskutera och utbyta information om befintliga sanitära och fytosanitära åtgärder och djurskydd samt om deras utarbetande och genomförande. Sådana diskussioner och informationsutbyten ska i förekommande fall beakta avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder samt normer, riktlinjer eller rekommendationer från den internationella växtskyddskonventionen, världsorganisationen för djurhälsa och Codex Alimentarius-kommissionen.

2.    Parterna ska samarbeta i fråga om livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurens välbefinnande, växthälsa och antimikrobiell resistens genom att utbyta information, sakkunskap och erfarenheter i syfte att bygga upp kapacitet på dessa områden. Samarbetet kan även omfatta tekniskt bistånd. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att spåra och kontrollera djur- och växtsjukdomar samt åt att förbättra riskanalyssystemen. Samarbetskommittén får anta ett program för tekniskt bistånd i detta syfte.

3.    Parterna ska i god tid upprätta en dialog om sanitära och fytosanitära frågor om någondera parten begär detta, för att ta upp sanitära och fytosanitära frågor och andra brådskande frågor inom ramen för detta kapitel. Samarbetskommittén får anta bestämmelser om hur sådana dialoger ska genomföras.

4.    Parterna ska utse och regelbundet uppdatera uppgifter om kontaktpunkter för kommunikation i frågor som omfattas av detta kapitel.

ARTIKEL 73

Insyn

Varje part ska

a)    eftersträva öppenhet i fråga om sanitära och fytosanitära åtgärder som tillämpas på handeln och i synnerhet sanitära och fytosanitära krav som ställs på import från den andra parten,

b)    på den andra partens begäran utan onödigt dröjsmål informera vilka krav som ställs för import av vissa varor, och ange om en riskbedömning behövs, och

c)    utan onödigt dröjsmål underrätta den andra partens kontaktpunkt, per post, fax eller e-post, om allvarliga eller väsentliga risker för människors, djurs eller växters hälsa, däribland livsmedelsrelaterade kriser avseende varor som handlas mellan parterna.

KAPITEL 7

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ARTIKEL 74

Syfte

Målen med detta kapitel är följande:

a)    Underlätta produktion och försäljning av innovativa och kreativa varor och tjänster mellan parterna för att bidra till en mer hållbar och inkluderande ekonomi för parterna.

b)    Underlätta och vägleda handeln mellan parterna samt minska snedvridningar av och hinder för sådan handel. och

c)    Åstadkomma ett fullgott och effektivt skydd av immateriella rättigheter samt säkerställa att lagstiftningen på detta område efterlevs.

ARTIKEL 75

Skyldigheternas art och omfattning

1.    Parterna ska genomföra de internationella avtal avseende immateriella rättigheter som de är parter i. Härmed införlivas i tillämpliga delar Tripsavtalet i bilaga 1C till WTO-avtalet med och utgör en integrerad del av det här avtalet. Detta kapitel kompletterar och preciserar varje parts rättigheter och skyldigheter enligt de internationella avtal avseende immateriella rättigheter som de är parter i.

2.    Vid tillämpningen av detta kapitel avses med ”immateriella rättigheter” alla kategorier av immateriella rättigheter som avses i artiklarna 78–120 i detta kapitel och i avsnitten 1–7 i del II av Tripsavtalet.

3.    Skyddet av immateriella rättigheter inbegriper skydd mot illojal konkurrens enligt artikel 10a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten, av den 20 mars 1883, omarbetat i Stockholm den 14 juli 1967 (nedan kallad Pariskonventionen).

4.    Detta kapitel hindrar inte att parterna tillämpar sådana bestämmelser i sin lagstiftning som medför högre krav på skyddet och säkerställande av skyddet av immateriella rättigheter, förutsatt att de är förenliga med detta kapitel.

ARTIKEL 76

Konsumtion

1.    Varje part ska tillhandahålla ett system för inhemsk eller regional konsumtion av immateriella rättigheter.

2.    Vad gäller upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpas konsumtion av rättigheterna endast vid spridning till allmänheten, genom försäljning eller på annat sätt, av originalverket, andra skyddade alster eller exemplar av dessa.

ARTIKEL 77

Nationell behandling

1.    Vad gäller immateriella rättigheter som omfattas av detta kapitel ska varje part medge den andra partens medborgare en behandling som inte är mindre förmånlig än den som medges landets egna medborgare vad gäller skydd av immateriella rättigheter 8 , med de undantag som anges i

a)    Pariskonventionen,

b)    Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (nedan kallad Bernkonventionen) som omarbetades i Paris den 24 juli 1971 och ändrades den 28 september 1979,

c)    den internationella konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag, utfärdad i Rom den 26 oktober 1961 (nedan kallad Romkonventionen), eller

d)    överenskommelsen om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, som antogs i Washington den 26 maj 1989.

Beträffande utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radio- och televisionsföretag är den skyldighet som avses i punkt 1 endast tillämplig på de rättigheter som följer av detta avtal.

2.    En part får använda de undantag som är tillåtna i enlighet med punkt 1 i sina rättsliga och administrativa förfaranden, däribland krav på att medborgare från den andra parten ska ange en delgivningsadress på partens territorium eller krav på att ett ombud ska utses på partens territorium, under förutsättning att kraven

a)    är nödvändiga för att trygga efterlevnaden av partens lagar och andra författningar som inte är oförenliga med detta kapitel, och

b)    inte tillämpas på ett sätt som utgör en förtäckt begränsning av handeln.

3.    Punkt 1 är inte tillämplig på förfaranden som föreskrivs i multilaterala avtal som ingåtts under överinseende av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) i fråga om förvärv eller upprätthållande av immateriella rättigheter.

AVSNITT 2

STANDARDER FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

UNDERAVSNITT 1

UPPHOVSRÄTT OCH NÄRSTÅENDE RÄTTIGHETER

ARTIKEL 78

Internationella överenskommelser

1.    Vardera parten ska efterleva följande:

a)    Wipos fördrag om upphovsrätt, antaget i Genève den 20 december 1996.

b)    Wipos fördrag om framföranden och fonogram, antaget i Genève den 20 december 1996.

c)    Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp, antaget i Marrakech den 28 juni 2013.

2.    Varje part ska göra alla rimliga ansträngningar för att ratificera eller ansluta sig till Pekingfördraget om audiovisuella framföranden, vilket antogs i Peking den 24 juni 2012.

ARTIKEL 79

Upphovsmän

Varje part ska föreskriva att upphovsmän har ensamrätt att medge eller förbjuda

a)    direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, helt eller delvis mångfaldigande av deras verk, oavsett metod och form,

b)    all slags spridning till allmänheten genom försäljning eller på annat sätt, av deras verk eller kopior av detta,

c)    all slags överföring till allmänheten av deras verk, på trådbunden eller trådlös väg, inbegripet tillgängliggörande för allmänheten av verken på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, och

d)    kommersiell uthyrning till allmänheten av original eller kopior av deras verk.

ARTIKEL 80

Utövande konstnärer

Varje part ska föreskriva att utövande konstnärer har ensamrätt att medge eller förbjuda

a)    upptagningar 9 av deras framföranden,

b)    direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, helt eller delvis mångfaldigande av upptagningar av deras framföranden, oavsett metod och form,

c)    spridning till allmänheten av upptagningar av deras framföranden genom försäljning eller på annat sätt,

d)    tillgängliggörande för allmänheten av upptagningar av deras framföranden, på trådbunden eller trådlös väg, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningarna från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer,

e)    trådlös radio- och televisionsutsändning och överföring till allmänheten av deras framföranden, utom när framförandet i sig självt sker vid en radio- eller televisionsutsändning eller härrör från en upptagning, och

f)    kommersiell uthyrning till allmänheten av upptagningar av deras framföranden.

ARTIKEL 81

Framställare av fonogram

Varje part ska föreskriva att framställare av fonogram har ensamrätt att medge eller förbjuda

a)    direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, helt eller delvis mångfaldigande av deras fonogram, oavsett metod och form,

b)    spridning till allmänheten av fonogram, inbegripet kopior av dessa, genom försäljning eller på annat sätt,

c)    tillgängliggörande för allmänheten av deras fonogram, på trådbunden eller trådlös väg, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till fonogrammen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, och

d)    kommersiell uthyrning till allmänheten av deras fonogram.

ARTIKEL 82

Radio- och televisionsföretag

Varje part ska föreskriva att radio- och televisionsföretag har ensamrätt att tillåta eller förbjuda

a)    upptagning av deras utsändningar, trådöverförda såväl som luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar,

b)    direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent mångfaldigande av hela eller delar av upptagningar av deras utsändningar, oavsett metod och form, och oberoende av om utsändningarna är trådöverförda eller luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar,

c)    tillgängliggörande för allmänheten av upptagningar av deras utsändningar, oberoende av om utsändningarna är trådöverförda eller luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningarna från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer,

d)    spridning till allmänheten, genom försäljning eller på annat sätt, av upptagningar, inbegripet kopior av upptagningar, av deras utsändningar, trådöverförda såväl som luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar, och

e)    återutsändning av deras utsändningar liksom överföring till allmänheten av deras utsändningar om sådan återgivning sker på platser till vilka allmänheten har tillträde mot erläggande av inträdesavgift.

ARTIKEL 83

Utsändning och överföring till allmänheten av fonogram som getts ut i kommersiellt syfte

1.    Varje part ska föreskriva en rätt till en skälig engångsersättning från användaren till utövande konstnärer och fonogramframställare om ett fonogram som har getts ut i kommersiellt syfte, eller ett mångfaldigat exemplar av ett sådant fonogram, används för utsändning eller annan överföring till allmänheten.

2.    Varje part ska säkerställa att den skäliga engångsersättning som aves i punkt 1 fördelas mellan de berörda utövande konstnärerna och framställarna av fonogram. Om inget avtal slutits mellan utövande konstnärer och framställarna av fonogram, får varje part fastställa villkoren för hur den skäliga engångsersättningen ska delas mellan utövande konstnärer och framställare av fonogram.

ARTIKEL 84

Skyddstid

1.    Vad gäller Republiken Uzbekistan ska denna artikel börja tillämpas tre år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

2.    Upphovsmannens rättigheter till ett verk ska löpa under upphovsmannens livstid och i 70 år efter dennes död, oberoende av vilken dag verket rättmätigt gjordes tillgängligt för allmänheten.

3.    Skyddstiden för ett musikverk med text ska upphöra 70 år efter dödsdagen för den sist avlidne av följande personer, oavsett om de betecknas som medupphovsmän eller inte: textförfattaren och den person som komponerat den musikaliska kompositionen, förutsatt att båda bidragen skapades specifikt för motsvarande musikaliska komposition med text.

4.    I fråga om verk med gemensamt upphovsmannaskap ska den skyddstid som avses i punkt 1 beräknas från den sist avlidna upphovsmannens dödsdag.

5.    I fråga om anonyma eller pseudonyma verk ska skyddstiden vara 70 år efter det att verket rättmätigt gjordes tillgängligt för allmänheten. Om den pseudonym som upphovsmannen antagit inte medger något tvivel om hans eller hennes identitet eller om upphovsmannen avslöjar sin identitet under den tid som avses i första meningen, ska dock skyddstiden vara den som fastställs i punkt 1.

6.    Skyddstiden för filmverk eller audiovisuella verk ska löpa ut 70 år efter dödsdagen för den sist avlidne av följande personer, oavsett om personerna betecknas som medupphovsmän eller inte:

a)    Regissören.

b)    Manusförfattaren.

c)    Dialogförfattaren. och

d)    Kompositören av musik som särskilt skapats för filmverk eller audiovisuella verk.

7.    Radio- och televisionsföretags rättigheter ska löpa ut 50 år efter den första utsändningen, oavsett om den överförts via tråd eller trådlöst, via kabel eller satellit.

8.    Utövande konstnärers rättigheter ska löpa ut tidigast 50 år efter den dag då upptagningen av framförandet gjordes.

9.    Rättigheter som tillkommer framställare av fonogram ska löpa ut tidigast 50 år efter det att upptagningen gjordes. Om fonogrammet har getts ut rättmätigt under den tiden ska rättigheterna istället löpa ut 70 år från dagen för den första rättmätiga utgivningen. Om fonogrammet inte rättmätigt utgivits men rättmätigt överförts till allmänheten under denna tid ska skyddstiden vara 70 år från och med överföringen. Varje part får föreskriva effektiva åtgärder för att säkerställa att de vinster som genereras under den 20-åriga skyddstid som följer efter 50-årsperioden fördelas rättvist mellan de utövande konstnärerna och framställarna av fonogram.

10.    De skyddstider som föreskrivs i denna artikel ska beräknas från och med den 1 januari det år som följer på den händelse som avses.

11.    Varje part får föreskriva längre skyddstider än de som anges i denna artikel.

ARTIKEL 85

Följerätt

1.    Varje part ska till förmån för upphovsmannen till ett originalverk av grafisk eller plastisk konst införa en följerätt som definieras som en oförytterlig rätt som upphovsmannen inte kan avstå från, inte ens på förhand, och som innebär rätt till upphovsrättslig ersättning som är grundad på försäljningspriset vid all vidareförsäljning av verket efter upphovsmannens första överlåtelse.

2.    Den rätt som avses i punkt 1 ska gälla vid all vidareförsäljning vid vilken yrkesmässigt verksamma på konstmarknaden deltar i egenskap av säljare, köpare eller förmedlare, till exempel auktionskammare, konstgallerier och alla övriga konsthandlare.

3.    Varje part får föreskriva att den rätt som avses i punkt 1 inte ska gälla vidareförsäljning om säljaren har förvärvat konstverket direkt av upphovsmannen mindre än tre år före vidareförsäljningen och om vidareförsäljningspriset inte överstiger ett visst minimibelopp.

4.    Bestämmelser om ersättningsförfarandet och belopp ska fastställas i varje parts lagstiftning.

ARTIKEL 86

Kollektiv förvaltning av rättigheter

1.    Parterna ska främja samarbete mellan sina respektive organisationer för kollektiv förvaltning i syfte att främja tillgången till verk och andra skyddade alster på sina respektive territorier samt överföringen mellan organisationerna av ersättning för användning av sådana verk eller andra skyddade alster.

2.    Parterna ska främja insyn i organisationer för kollektiv förvaltning av rättigheter, särskilt i fråga om de ersättningar de uppbär för olika rättigheter, de avdrag som görs från dessa ersättningar, användningen av uppburna ersättningar, deras fördelningspolicy och repertoar.

3.    Varje part ska uppmuntra organisationer för kollektiv förvaltning som är etablerade på dess territorium, och som genom ett representationsavtal företräder en annan organisation för kollektiv förvaltning etablerad på den andra partens territorium, att på ett korrekt, regelbundet och omsorgsfullt sätt betala de belopp som tillkommer den företrädda organisationen samt att informera den om vilka belopp som uppburits för dess räkning och om eventuella avdrag som gjorts.

ARTIKEL 87

Undantag och begränsningar

Varje part ska begränsa inskränkningar av eller undantag från de rättigheter som fastställs i artiklarna 79–82 till vissa särskilda fall som inte hindrar ett normalt bruk av verket eller alstret och inte oskäligt inkräktar på rättighetshavarnas legitima intressen.

ARTIKEL 88

Skydd av tekniska åtgärder

1.    Vad gäller Republiken Uzbekistan ska denna artikel börja tillämpas tre år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

2.    Varje part ska ge lämpligt rättsligt skydd mot att effektiva tekniska åtgärder kringgås av användare som vet eller rimligen borde veta att deras metoder utgör ett kringgående.

3.    Varje part ska ge lämpligt rättsligt skydd mot tillverkning, import, spridning, försäljning, uthyrning, marknadsföring i försäljnings- eller uthyrningssyfte eller innehav i kommersiellt syfte av anordningar, produkter eller komponenter eller tillhandahållande av tjänster som

a)    marknadsförs, utannonseras eller säljs i syfte att kringgå någon effektiv teknisk åtgärd,

b)    endast har ett begränsat kommersiellt intresse eller användningsområde utöver att kringgå någon effektiv teknisk åtgärd, eller

c)    huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta kringgående av någon effektiv teknisk åtgärd.

4.    Vid tillämpningen av detta underavsnitt avses med ”teknisk åtgärd” varje teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk förhindra eller begränsa handlingar, med avseende på verk eller andra alster, som inte tillåts av den som enligt nationell lagstiftning innehar upphovsrätten till dem eller närstående rättigheter. Tekniska åtgärder ska anses vara effektiva om användningen av ett verk eller annat alster kontrolleras av rättighetshavarna genom en åtkomstkontroll- eller skyddsprocess, t.ex. kryptering, kodning eller annan omvandling av verket eller alstret eller en kontrollmekanism för kopiering, om processen uppfyller skyddsändamålet.

5.    Utan att det hindrar tillämpningen av det rättsliga skydd som föreskrivs i punkt 1 får varje part, om rättighetshavarna inte vidtagit några frivilliga åtgärder, vidta lämpliga åtgärder avseende adekvat rättsligt skydd för att säkerställa att sådant kringgående av effektiva tekniska åtgärder som avses i denna artikel inte hindrar de som omfattas av undantag eller begränsningar i enlighet med artikel 87 att komma i åtnjutande av dessa undantag eller begränsningar.

ARTIKEL 89

Informationsskyldigheter i fråga om rättighetsförvaltning

1.    Vad gäller Republiken Uzbekistan ska denna artikel börja tillämpas tre år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

2.    Varje part ska ge lämpligt rättsligt skydd mot att nedanstående handlingar utan medgivande företas av personer som vet eller rimligen borde veta att detta orsakar, möjliggör, underlättar eller döljer ett intrång i upphovsrätt eller sådana närstående rättigheter som föreskrivs i nationell lagstiftning:

a)    avlägsnande eller ändring av elektronisk information om rättighetsförvaltning, och

b)    spridning, import i spridningssyfte, utsändning, överföring till eller tillgängliggörande för allmänheten av verk eller andra alster som är skyddade enligt detta underavsnitt och från vilka elektronisk information om rättighetsförvaltning har avlägsnats eller ändrats utan tillstånd.

3.    Vid tillämpningen av denna artikel avses med ”information om rättighetsförvaltning” alla upplysningar som en rättighetshavare lämnar i syfte att identifiera sådana verk eller alster som avses i denna artikel, deras upphovsman eller annan rättighetshavare, uppgifter om hur verket eller alstret får användas samt eventuella nummer eller koder som uttrycker sådan information.

4.    Punkt 2 ska tillämpas om informationen är kopplad till en kopia av, eller framträder i samband med överföring till allmänheten av, ett verk eller annat alster som avses i denna artikel.

UNDERAVSNITT 2

VARUMÄRKEN

ARTIKEL 90

Internationella överenskommelser

1.    Varje part ska

a)    efterleva protokollet till Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken som antogs i Madrid den 27 juni 1889, i dess ändrade lydelse av den 3 oktober 2006 och den 12 november 2007,

b)    upprätthålla ett system för varumärkesklasser som är förenligt med Niceöverenskommelsen av den 15 juni 1957 om internationell klassificering av varor och tjänster vid registrering av varumärken, i dess ändrade lydelse av den 28 september 1979, och

c)    vidta alla rimliga åtgärder för att ansluta sig till Singaporefördraget om varumärkesrätt som utfärdades i Singapore den 27 mars 2006.

ARTIKEL 91

Tecken som kan utgöra ett varumärke

Ett varumärke kan bestå av alla tecken, särskilt ord, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, formen på en vara eller dess förpackning eller ljud, förutsatt att tecknen i fråga är ägnade att

a)    särskilja ett företags varor eller tjänster från ett annat företags, och

b)    återfinns i varje parts varumärkesregister i en sådan form att de behöriga myndigheterna och allmänheten klart och tydligt kan avgöra föremålet för det skydd som beviljats innehavaren.

ARTIKEL 92

Rättigheter knutna till ett varumärke

1.    Ett registrerat varumärke ska ge innehavaren ensamrätt till märket. Varumärkesinnehavaren ska ha rätt att hindra tredje man från att utan medgivande i näringsverksamhet använda

a)    tecken som är identiska med det registrerade varumärket och som avser samma varor och tjänster som dem för vilka varumärket är registrerat, och

b)    tecken som är ägnade att vilseleda allmänheten, därför att de är identiska med eller liknar det registrerade varumärket och omfattar samma eller liknande varor och tjänster som de för vilka varumärket registrerats; detta omfattar även tecken som är ägnade att associeras med det registrerade varumärket.

2.    Parterna ska inleda en dialog för att Republiken Uzbekistan ska kunna vidta de rättsliga åtgärder som krävs i enlighet med unionens lagstiftning för att säkerställa att innehavaren av ett registrerat varumärke kan förhindra att tredje man i samband med handel för in sådana varor som inte får övergå till fri omsättning på den parts territorium där varumärket är registrerat.

ARTIKEL 93

Registreringsförfarande

1.    Varje part ska inrätta ett system för registrering av varumärken som säkerställer att alla slutliga negativa beslut, däribland partiella avslag, som utfärdas av den behöriga varumärkesmyndigheten meddelas skriftligen till den berörda parten, och att de är vederbörligen motiverade och möjliga att överklaga.

2.    Varje part ska ge tredje man möjlighet att invända mot varumärkesansökningar eller, i förekommande fall, varumärkesregistreringar. Sådana invändningsförfaranden ska vara kontradiktoriska.

3.    Varje part ska upprätta en för allmänheten tillgänglig elektronisk databas över varumärkesansökningar och varumärkesregistreringar.

ARTIKEL 94

Välkända varumärken

I syfte att ge verkan åt skyddet av välkända varumärken, i enlighet med artikel 6a i Pariskonventionen och artikel 16.2 och 16.3 i Tripsavtalet, ska varje part tillämpa den gemensamma rekommendation om bestämmelser om skydd för välkända varumärken som antogs av församlingen för Parisunionen för skydd av den industriella äganderätten och Wipos generalförsamling vid den trettiofjärde omgången möten i Wipo-medlemsstaternas församlingar den 20–29 september 1999.

ARTIKEL 95

Undantag från rättigheter knutna till varumärke

1.    Varje part ska föreskriva begränsade undantag från de rättigheter som är knutna till ett varumärke, såsom lojal användning av beskrivande ord, däribland geografiska beteckningar, och får föreskriva andra begränsade undantag, förutsatt att undantagen tar hänsyn till varumärkesinnehavarens och tredje mans legitima intressen.

2.    Förutsatt att användningen sker enligt god affärssed ger en varumärkesregistrering inte innehavaren rätt att förbjuda tredje man att i näringsverksamhet använda

a)    sitt namn eller sin adress, om tredje man är en fysisk person,

b)    tecken eller uppgifter om varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda ändamål, värde, geografiska ursprung, tillverkningsdag eller andra egenskaper, och

c)    ett varumärke om det är nödvändigt för att ange en varas eller en tjänsts avsedda ändamål, särskilt som tillbehör eller reservdel.

3.    Varumärkesregistrering ger inte ägaren rätt att förbjuda tredje man att i näringsverksamhet använda en äldre rättighet som endast gäller i ett avgränsat geografiskt område, om detta är tillåtet enligt partens lagstiftning och rätten enbart används inom gränserna för det geografiska område där den är känd.

ARTIKEL 96

Grunder för hävning

1.    Varje part ska föreskriva att ett varumärke ska kunna hävas om det inom en sammanhängande treårsperiod utan giltiga skäl inte har tagits i verkligt bruk på det berörda territoriet för de varor eller tjänster för vilka det registrerats. Ingen kan emellertid kräva att äganderätten till varumärket ska hävas om varumärket har tagits i verkligt bruk, eller dess bruk återupptagits, under mellantiden efter det att treårsperioden löpte ut och innan hävningsansökan ingavs. Varumärkesbruk som inleds eller återupptas under en tremånadersperiod innan hävningsansökan inges, men först efter det att märket inte varit i bruk under en sammanhängande treårsperiod, ska inte beaktas om förberedelserna för att inleda eller återuppta varumärkesbruket vidtagits först när innehavaren fått kännedom om att en hävningsansökan kunde komma att göras.

2.    Ett varumärke ska också kunna hävas om det, efter den dag då det registrerades

a)    som ett resultat av innehavarens verksamhet eller passivitet har blivit en allmän beteckning i handeln för en vara eller tjänst för vilken det är registrerat, eller

b)    som ett resultat av varumärkesinnehavarens bruk, eller sådan användning till vilken innehavaren lämnat samtycke för de varor eller tjänster som registreringen gäller, är ägnat att vilseleda allmänheten, särskilt i fråga om varornas eller tjänsternas art, kvalitet eller geografiska ursprung.

ARTIKEL 97

Ansökan i ond tro

En varumärkesregistrering får ogiltigförklaras om den sökande lämnat in sin ansökan om varumärkesregistrering i ond tro. Varje part får även föreskriva att sådana varumärken inte ska få registreras.

UNDERAVSNITT 3

REGISTRERAD FORMGIVNING

ARTIKEL 98

Internationella överenskommelser

Europeiska unionen ska fullgöra sina åtaganden i enlighet med Genèveakten till Haagöverenskommelsen om internationell registrering av industriella formgivningar som antogs den 2 juli 1999 och Republiken Uzbekistan ska göra alla rimliga ansträngningar för att ratificera eller ansluta sig till Genèveakten.

ARTIKEL 99

Skydd av registrerad formgivning

1.    Varje part ska tillhandahålla skydd för självständigt skapade formgivningar som är nya och nyskapande. Skyddet ska erhållas genom registrering och ska ge innehavarna ensamrätt i enlighet med detta underavsnitt. Vid tillämpningen av denna artikel får en part anse att en formgivning som har särprägel är nyskapande.

2.    Innehavaren av en registrerad formgivning ska ha rätt att åtminstone hindra tredje man från att utan innehavarens medgivande tillverka, bjuda ut till försäljning, sälja, importera eller lagra produkter som är försedda med och innefattar den skyddade formgivningen och från att använda artiklar som är försedda med eller innefattar den skyddade formgivningen, om handlingarna utförs i kommersiellt syfte.

3.    En formgivning av eller som ingår i en produkt som utgör en beståndsdel i en sammansatt produkt ska endast betraktas som ny och nyskapande i den mån

a)    beståndsdelen, när den har infogats i den sammansatta produkten, förblir synlig vid normal användning av denna, och

b)    sådana synliga detaljer i beståndsdelen i sig uppfyller kraven på nyhet och nyskapande.

4.    Vid tillämpningen av punkt 3 a avses med ”normal användning” slutanvändarnas användning, vilket dock inte omfattar underhåll, service eller reparationsarbeten.

ARTIKEL 100

Skyddstid

Varje part ska säkerställa att en formgivning skyddas i minst fem år från den dag ansökan lämnades in och att rättighetshavaren har rätt att förnya skyddstiden för fem år i taget en eller flera gånger, i minst 15 år från inlämningsdagen.

ARTIKEL 101

Undantag och uteslutningar

1.    Varje part får fastställa begränsade undantag från formgivningsskyddet, förutsatt att sådana undantag inte otillbörligt strider mot ett normalt utnyttjande av skyddade formgivningar och inte otillbörligt skadar de legitima intressen som innehavaren av den skyddade formgivningen har, med beaktande av tredje mans legitima intressen.

2.    Formgivningsskyddet ska inte omfatta formgivningar som uteslutande är betingade av tekniska eller funktionella omständigheter. Skyddade formgivningar får inte avse sådana detaljer i en produkts utseende som måste återges exakt till formen och dimensionerna för att den produkt som formgivningen ingår i eller används för ska gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller mot en annan produkt för att båda produkterna ska kunna fylla sin funktion.

3.    Formgivningsskydd kan inte erhållas för formgivningar som strider mot allmän ordning eller mot allmänna moralbegrepp.

4.    Med avvikelse från punkt 2 i denna artikel ska en formgivning, under de förutsättningar som anges i artikel 99.1, kunna bestå av en formgivning som tillåter att inbördes utbytbara produkter sammanfogas eller förbinds med varandra ett stort antal gånger inom ett modulsystem.

ARTIKEL 102

Förhållande till upphovsrätt

Varje part ska säkerställa att formgivningar även har rätt till skydd i enlighet med upphovsrättsliga bestämmelser från den dag formgivningen skapades eller fastställdes i någon form. Det ankommer på varje part att avgöra i vilken utsträckning och på vilka villkor sådant skydd ska ges, samt även vilken originalitetsnivå som ska krävas.

UNDERAVSNITT 4

GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

ARTIKEL 103

Tillämpningsområde

1.    Med ”geografisk beteckning” avses i detta underavsnitt sådana beteckningar som avses i artikel 22.1 i Tripsavtalet, vilket även ska anses omfatta ”ursprungsbeteckningar”.

2.    Detta underavsnitt är tillämpligt på erkännande och skydd av geografiska beteckningar som har sitt ursprung i parternas territorier.

3.    En parts geografiska beteckningar som ska skyddas av den andra parten ska endast omfattas av detta underavsnitt om de ingår i tillämpningsområdet för den lagstiftning som avses i artikel 104.

ARTIKEL 104

Fastställda geografiska beteckningar

1.    Den lagstiftning i Republiken Uzbekistan som förtecknas i avsnitt A i bilaga 7-A ska omfatta de kriterier för registrering och kontroll av geografiska beteckningar som anges i avsnitt B i bilaga 7-A senast fem år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

2.    Efter att ha undersökt Europeiska unionens lagstiftning i förteckningen i avsnitt A i bilaga 7-A, drar Republiken Uzbekistan slutsatsen att lagstiftningen reglerar registrering och kontroll av geografiska beteckningar som anges i avsnitt B i bilaga 7-A.

3.    När prövningen av en invändning enligt bilaga 7-B avslutats ska sådana geografiska beteckningar på produkter från Europeiska unionen som förtecknas i bilaga 7-C avsnitt A för att beviljas skydd i Republiken Uzbekistan, och som registrerats av Europeiska unionen enligt den lagstiftning som avses i punkt 2, beviljas skydd av Republiken Uzbekistan på den nivå som anges i detta underavsnitt.

4.    Punkt 3 ska börja tillämpas fem år efter den dag då detta avtal träder i kraft. Under den femåriga övergångsperioden ska Republiken Uzbekistan inrätta alla kompletterande åtgärder och ska skydda sådana geografiska beteckningar på Europeiska unionens produkter som förtecknas i avsnitt A i bilaga 7-C på samma nivå som det skydd som beviljas genom nationell lagstiftning. Under övergångsperioden får den beviljade skyddsnivån inte sänkas.

5.    När prövningen av en invändning enligt bilaga 7-B avslutats ska sådana geografiska beteckningar på produkter från Republiken Uzbekistan som förtecknas i bilaga 7-C avsnitt B, och som registrerats av Republiken Uzbekistan enligt den lagstiftning som avses i punkt 1, beviljas skydd av Europeiska unionen på den nivå som anges i detta underavsnitt.

ARTIKEL 105

Tillägg av nya geografiska beteckningar

Förteckningen i bilaga 7-C över de geografiska beteckningar som ska beviljas skydd får ändras av parterna i enlighet med artikel 136. Nya geografiska beteckningar ska läggas till efter avslutat invändningsförfarande och avslutad prövning i enlighet med artikel 104.3 eller 104.4.

ARTIKEL 106

Omfattningen på skyddet av geografiska beteckningar

1.    De geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 7-C, samt geografiska beteckningar som läggs till i enlighet med artikel 105, ska beviljas skydd mot följande:

a)    Allt direkt eller indirekt kommersiellt bruk av en skyddad beteckning

i)    för jämförbara produkter som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för den skyddade beteckningen,

ii)    om ett sådant bruk innebär exploatering av det anseende som är kopplat till den geografiska beteckningen,

vilket även gäller när varan används som ingrediens.

b)    Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens verkliga ursprung anges eller den skyddade beteckningen har översatts, transkriberats eller translittererats eller åtföljs av uttryck som ”stilʼ” ”typʼ” ”metodʼ” ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt, även när de aktuella produkterna används som ingredienser.

c)    Alla andra osanna eller vilseledande uppgifter om ursprung, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dess inre eller yttre emballage, reklammaterial eller produktdokumentation, liksom förpackning av produkten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om produktens verkliga ursprung, även när produkten används som ingrediens.

d)    Varje annan praxis som kan vilseleda konsumenterna i fråga om produktens verkliga ursprung.

2.    Geografiska beteckningar förtecknade i bilaga 7-C får inte användas som generiska namn inom parternas territorier.

3.    Ingenting i detta avtal ska förpliktiga en part att skydda en till den andra parten hörande geografisk beteckning som inte är eller som upphör att vara skyddad på det territorium där den har sitt ursprung. Varje part ska underrätta den andra parten om en geografisk beteckning upphör att vara skyddad på ursprungslandets territorium. En sådan underrättelse ska ske i enlighet med artikel 136.

4.    Ingenting i detta avtal får hindra någon från att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, om inte användningen av namnet är ägnad att vilseleda konsumenterna.

ARTIKEL 107

Rätt att använda geografiska beteckningar

1.    En skyddad beteckning enligt detta avtal får användas av alla aktörer som saluför produkter som uppfyller kraven i produktspecifikationen för beteckningen.

2.    När en geografisk beteckning blivit skyddad enligt detta avtal ska det för användningen av den skyddade beteckningen inte krävas någon registrering av användarna eller några ytterligare avgifter.

ARTIKEL 108

Förhållande till varumärken

1.    Om en geografisk beteckning är skyddad enligt detta avtal ska parterna vägra att registrera varumärken vars användning skulle strida mot artikel 106.1, förutsatt att ansökan om varumärkesregistrering inkommit efter det att ansökan om skydd för den geografiska beteckningen gjorts på den berörda partens territorium.

2.    En varumärkesregistrering som har gjorts i strid med punkt 1 ska förklaras ogiltig.

3.    För geografiska beteckningar som avses i artikel 104 ska den inlämningsdag för ansökan om skydd som avses i punkt 1 i denna artikel vara den dag då begäran om skydd för en geografisk beteckning överlämnats till den andra parten.

4.    För geografiska beteckningar som avses i artikel 105 ska den inlämningsdag för ansökan om skydd som avses i punkt 1 i denna artikel vara den dag då begäran om skydd för en geografisk beteckning överlämnats till den andra parten.

5.    Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 i denna artikel ska varje part skydda geografiska beteckningar även när det finns ett äldre varumärke. Med ”äldre varumärke” avses ett varumärke vars användning strider mot artikel 106.1, men som i god tro varit föremål för ansökan, registrering eller – i den mån detta är möjligt enligt den berörda lagstiftningen – fått skydd genom inarbetning på en av parternas territorium före den dag då ansökan om skydd för den geografiska beteckningen lämnas in av den andra parten med stöd i detta avtal.

6.    Ett äldre varumärke får fortsätta att användas och förnyas trots skyddet av den geografiska beteckningen, förutsatt att parternas varumärkeslagstiftning inte innehåller någon grund för att ogiltigförklara eller återkalla varumärket. I sådana fall ska användning av såväl den skyddade geografiska beteckningen som varumärket vara tillåtna.

7.    En part ska inte vara skyldig att skydda ett namn som geografisk beteckning enligt detta avtal om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende, renommé och användningens längd skulle vara ägnat att vilseleda konsumenten när det gäller produktens rätta identitet.

ARTIKEL 109

Säkerställande av skyddet för geografiska beteckningar

Parterna ska verkställa det skydd som föreskrivs i artiklarna 104–108 genom lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder, däribland tullkontroll som utförs av deras offentliga myndigheter för att förebygga eller stoppa orättmätig användning av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning. De ska även säkerställa ett sådant skydd på begäran av en berörd part.

ARTIKEL 110

Allmänna bestämmelser

1.    Detta avtal påverkar inte parternas rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet.

2.    En part ska inte vara skyldig att skydda ett namn som geografisk beteckning enligt detta avtal om namnet kommer i konflikt med namnet på en växtsort eller en djurras och därmed sannolikt kan vilseleda konsumenterna om produktens verkliga ursprung.

3.    En homonym beteckning som felaktigt får konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område ska inte beviljas skydd även om beteckningen är korrekt vad avser det område, den region eller den plats där produkterna i fråga har sitt verkliga ursprung. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i Tripsavtalet ska parterna ömsesidigt fastställa de praktiska villkor under vilka helt eller delvis homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att säkerställa att berörda producenter behandlas lika och att konsumenterna inte vilseleds.

4.    Om en av avtalsparterna vid förhandlingar med en tredje part föreslår att en geografisk beteckning med ursprung i det tredjelandet ska beviljas skydd, och den geografiska beteckningen är helt eller delvis homonym med en geografisk beteckning som är skyddad enligt detta avtal och har sitt ursprung i den andra avtalspartens territorium, ska den andra avtalsparten informeras och få möjlighet att lämna synpunkter innan den tredje partens geografiska beteckning beviljas skydd.

5.    Alla frågor som uppstår avseende produktspecifikationer för skyddade geografiska beteckningar ska behandlas i den specialiserade underkommittén för immateriella rättigheter som avses i artikel 136.

6.    Sådant skydd som beviljats geografiska beteckningar enligt detta avtal får bara hävas av den part där produkten har sitt ursprung.

7.    De produktspecifikationer som avses i detta avtal ska vara de som godkänts av myndigheterna på den parts territorium där produkten har sitt ursprung, inklusive eventuella ändringar som likaledes ska vara godkända.

ARTIKEL 111

Tekniskt bistånd

För att underlätta tillämpningen av detta underavsnitt i Republiken Uzbekistan ska Europeiska unionen erbjuda Republiken Uzbekistan lämpligt tekniskt bistånd, på begäran och i enlighet med landets behov, i enlighet med EU-lagstiftningen.

UNDERAVSNITT 5

PATENT

ARTIKEL 112

Internationella överenskommelser

Vardera parten ska på sitt territorium säkerställa tillgång till de förfaranden som föreskrivs i konventionen om patentsamarbete, vilken upprättades i Washington den 19 juni 1970.

ARTIKEL 113

Patent och folkhälsa

1.    Parterna medger betydelsen av förklaringen om Tripsavtalet och folkhälsa, antagen i Doha den 14 november 2001 av WTO:s ministerkonferens i Doha (Dohaförklaringen). För tolkningen och tillämpningen av de rättigheter och skyldigheter som följer av detta underavsnitt ska varje part säkerställa förenlighet med Dohaförklaringen.

2.    Varje part ska tillämpa artikel 31a i Tripsavtalet samt bilagan till Tripsavtalet och tillägget till bilagan till Tripsavtalet, som trädde i kraft den 23 januari 2017.

ARTIKEL 114

Förlängning av skyddstiden för patent på läkemedel och växtskyddsmedel

1.    Parterna medger att läkemedel och växtskyddsmedel som skyddas av patent på deras respektive territorier kan behöva genomgå ett administrativt godkännandeförfarande innan de får släppas ut på deras respektive marknader. Parterna medger att den tidsrymd som förflyter mellan det att en patentansökan görs och det att det första godkännandet lämnas för att sälja produkten på deras respektive marknader, enligt vad som fastställts i detta syfte i relevant lagstiftning, kan förkorta den period då produkten åtnjuter faktiskt patentskydd.

2.    Varje part ska anta föreskrifter om att läkemedel och patentskyddade växtskyddsmedel som har genomgått ett administrativt godkännandeförfarande, ska beviljas tilläggsskydd under lika lång tid som den period som avses i punkt 1 andra meningen. Perioden för tilläggsskydd får kortas med högst fem år.

3. Perioden för tilläggsskydd får inte överstiga fem år. 10

UNDERAVSNITT 6

SKYDD AV INFORMATION SOM INTE ÄR ALLMÄNT TILLGÄNGLIG

ARTIKEL 115

Omfattning på skyddet av företagshemligheter

1.    Vid fullgörandet av skyldigheten att efterkomma Tripsavtalet, i synnerhet artikel 39.1 och 39.2 i Tripsavtalet, ska varje part föreskriva lämpliga civilrättsliga förfaranden och rättsmedel för att innehavare av företagshemligheter ska kunna förebygga eller få gottgörelse för anskaffning, utnyttjande eller röjande av deras företagshemligheter i strid med god affärssed.

2.    Vid tillämpningen av detta underavsnitt gäller följande definitioner:

a)    företagshemlighet: information som

i)    är hemlig i den meningen att den inte, som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman, är allmänt känd hos eller lätt allmänt tillgänglig för personer i de kretsar som normalt sett handskas med typen av information i fråga,

ii)    har kommersiellt värde därför att den är hemlig, och

iii)    har varit föremål för åtgärder som med hänsyn till omständigheterna är rimliga för att bevara hemligheten och som vidtagits av den person som har rättmätig kontroll över informationen.

b)    innehavare av en företagshemlighet: en fysisk eller juridisk person som har rättmätig kontroll över en företagshemlighet.

3.    Vid tillämpningen av detta underavsnitt ska åtminstone följande handlingar anses strida mot god affärssed:

a)    Anskaffande av en företagshemlighet utan innehavarens samtycke genom otillåten tillgång till, otillåtet tillägnande eller otillåten kopiering av handlingar, föremål, material, ämnen eller elektroniska filer som rättmätigt kontrolleras av innehavaren och som innehåller företagshemligheten eller ur vilka företagshemligheten kan härledas.

b)    Utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet utan innehavarens samtycke av en person som

i)    har anskaffat företagshemligheten på det sätt som avses i led a,

ii)    har brutit mot avtal om konfidentialitet eller annan skyldighet att inte röja företagshemligheten, eller

iii)    har brutit mot en avtalsförpliktelse eller någon annan skyldighet att begränsa utnyttjandet av företagshemligheten.

c)    Företagshemligheter som anskaffas, utnyttjas eller röjs av en person som vid tidpunkten för anskaffningen, utnyttjandet eller röjandet visste, eller med tanke på omständigheterna rimligen borde ha vetat, att företagshemligheten direkt eller indirekt hade erhållits från någon annan som utnyttjat eller röjt företagshemligheten på ett sådant otillbörligt sätt som avses i led b.

4.    Ingenting i detta underavsnitt ska tolkas så att det ålägger en part att anse att följande handlingar strider mot god affärssed:

a)    Självständigt upptäckande eller skapande.

b)    Bakåtkompilering av en produkt av en person som rättmätigt har den i sin besittning och som inte enligt lag är skyldig att begränsa anskaffandet av informationen.

c)    Anskaffning, utnyttjande eller röjande av information som enligt partens lagstiftning krävs eller är tillåten. och

d)    Anställdas utnyttjande av erfarenhet och färdigheter som förvärvats hederligt under deras normala yrkesutövning.

5.    Ingenting i detta underavsnitt ska tolkas så att det att begränsar yttrande- och informationsfriheten, däribland mediefriheten, enligt skyddet i varje parts jurisdiktion.

ARTIKEL 116

Civilrättsliga förfaranden och rättsmedel avseende företagshemligheter

1.    Varje part ska säkerställa att var och en som deltar i sådana civilrättsliga förfaranden som avses i artikel 115 eller som har tillgång till handlingar i ärendet inte får utnyttja eller röja sådana företagshemligheter eller påstådda företagshemligheter som är i den behöriga rättsliga myndighetens besittning och på vederbörligen motiverad begäran av en berörd part kännetecknats som konfidentiella, och som de fått kännedom om genom sin beröring med ärendet.

2.    Vid sådana civilrättsliga förfaranden som avses i artikel 115 ska varje part förordna om att dess rättsliga myndigheter åtminstone har befogenhet att göra följande:

a)    Förelägga om interimistiska åtgärder i enlighet med partens lagar och andra författningar för att förhindra att företagshemligheter anskaffas, utnyttjas eller röjs i strid med god affärssed.

b)    Utfärda förbudsföreläggande för att förhindra att företagshemligheter anskaffas, utnyttjas eller röjs i strid med god affärssed.

c)    I enlighet med sina respektive lagar och andra författningar förelägga var och en som visste eller rimligen borde ha vetat att de i strid med god affärssed anskaffat, utnyttjat eller röjt en företagshemlighet att betala lämpligt skadestånd till innehavaren av företagshemligheten för den faktiska skada som lidits med anledning av anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet.

d)    Vidta särskilda åtgärder för att bevara konfidentialitet för företagshemligheter eller påstådda företagshemligheter som företes vid civilrättsliga förfaranden vid misstanke om anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemligheter i strid med god affärssed. Inom ramen för vardera partens lagstiftning kan sådana särskilda åtgärder bland annat innebära att man

i)    helt eller delvis begränsar tillgången till vissa handlingar,

ii)    begränsar tillträdet till domstolsförhandlingar och tillgången till motsvarande protokoll eller utskrifter, och

iii)    tillhandahåller en icke-konfidentiell version av domen där avsnitt som innehåller företagshemligheter avlägsnats eller redigerats.

e)    Utdöma påföljder för parter eller övriga deltagare i de rättsliga förfarandena som underlåter eller vägrar att efterkomma domstolsförelägganden om skydd av information som utgör eller påstås utgöra företagshemlighet.

3.    Ingen av parterna ska åläggas att föreskriva sådana civilrättsliga förfaranden och rättsmedel som avses i artikel 115 för handlingar som strider mot god affärssed men som, i enlighet med partens relevanta nationella lagstiftning, utförts i syfte att avslöja försummelser, oegentligheter eller olaglig verksamhet eller i syfte att skydda ett legitimt intresse med stöd i lag.

ARTIKEL 117

Skydd av uppgifter som lämnas ut för att inhämta godkännande för försäljning av läkemedel

1.    Varje part ska skydda affärshemligheter som lämnas in i samband med ansökan om godkännande av läkemedel för försäljning (godkännande för försäljning) så att de inte röjs för tredje man, utom om åtgärder vidtagits för att skydda uppgifterna mot otillbörlig kommersiell användning eller om uppgifterna måste lämnas ut på grund av ett tvingande allmänintresse.

2.    Varje part ska säkerställa att den myndighet som utfärdar godkännande för försäljning under en period på minst sex år, räknat från den dag då det första godkännandet för försäljning beviljades i den berörda parten, inte godtar någon efterföljande ansökan om godkännande för försäljning som hänvisar till resultat av sådana prekliniska undersökningar eller kliniska prövningar som lämnats in i den första ansökan om godkännande för försäljning utan uttryckligt samtycke från innehavaren av det första godkännandet, förutsatt att inte annat föreskrivs i internationella överenskommelser som erkänns av båda parter. Denna bestämmelse är tillämplig oavsett om de uppgifter som avses i punkterna 1 eller 2 har gjorts tillgängliga för allmänheten.

3.    Denna artikel påverkar inte tillämpningen av bestämmelser om perioder av tilläggsskydd som varje part får föreskriva om i sin lagstiftning.

4.    Vad gäller Republiken Uzbekistan ska denna artikel börja tillämpas två år efter detta avtals ikraftträdande.

ARTIKEL 118

Skydd av uppgifter som lämnas ut för att inhämta godkännande för försäljning
av växtskyddsmedel

1.    Varje part ska medge tillfälliga rättigheter för ägaren av en test- eller studierapport som lämnas in för första gången för att erhålla godkännande för försäljning av växtskyddsmedel. Under den tillfälliga uppgiftsskyddsperioden får test- eller studierapporten inte användas till förmån för någon annan person som ansöker om godkännande för försäljning av ett växtskyddsmedel, om inte den första ägarens uttryckliga samtycke kan företes. Denna rätt kallas nedan uppgiftsskydd.

2.    Den test- eller studierapport som lämnas in vid ansökan om godkännande för försäljning av ett växtskyddsmedel bör

a)    vara nödvändig för godkännandet eller för en ändring i ett godkännande för att medlet ska få användas på en annan gröda, och

b)    ha intygats vara i överensstämmelse med principerna för god laboratoriesed eller god försökssed.

3.    Uppgiftsskyddsperioden ska uppgå till minst 10 år från det första godkännande som beviljats av en relevant myndighet hos parten. När det gäller växtskyddsmedel med låg risk får perioden förlängas till 13 år.

4.    Uppgiftsskyddsperioden ska förlängas med tre månader i taget varje gång produktgodkännandet för mindre användningsområden förlängs om innehavaren ansökt om detta senast fem år efter det att det första godkännandet beviljades. Den sammanlagda uppgiftsskyddsperioden får under inga omständigheter överstiga 13 år. För växtskyddsmedel med låg risk får den sammanlagda uppgiftsskyddsperioden under inga omständigheter överstiga 15 år.

5.    En test- eller studierapport ska också skyddas om det krävs för att förnya eller ompröva ett produktgodkännande. I dessa fall ska uppgiftsskyddsperioden vara 30 månader.

6.    Utan att det hindrar tillämpningen av punkterna 3, 4 och 5 ska den myndighet som utfärdar godkännande för försäljning inte beakta de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 i efterföljande godkännanden för försäljning, oavsett om uppgifterna gjorts tillgängliga för allmänheten eller ej.

7.    Varje part ska vidta åtgärder för att ålägga sådana sökande och innehavare av tidigare tillstånd som är etablerade på parternas territorium att dela skyddad information för att undvika att samma tester utförs flera gånger på ryggradsdjur.

8.    Vad gäller Republiken Uzbekistan ska denna artikel börja tillämpas två år efter detta avtals ikraftträdande.

UNDERAVSNITT 7

VÄXTSORTER

ARTIKEL 119

Allmänna bestämmelser

Varje part ska skydda växtförädlarrätten, i enlighet med den internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter, senast ändrad i Genève den 19 mars 1991, däribland de frivilliga undantag från växtförädlarrätten som avses i artikel 15.2 i den konventionen. Parterna ska samarbeta för att främja och genomföra dessa rättigheter.

AVSNITT 3

SÄKERSTÄLLANDE AV SKYDDET AV IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

UNDERAVSNITT 1

CIVILRÄTTSLIGT OCH ADMINISTRATIVT SÄKERSTÄLLANDE

ARTIKEL 120

Allmänna skyldigheter

1.    Varje part framhåller ånyo sitt åtagande att efterleva del III i Tripsavtalet och ska ombesörja de åtgärder, förfaranden och rättsmedel som krävs för att säkerställa skyddet av immateriella rättigheter.

Vid tillämpningen av avsnitt 3 ska begreppet ”immateriell rättighet” inte anses omfatta de rättigheter som omfattas av underavsnitt 6 i avsnitt 2.

2.    De åtgärder, förfaranden och rättsmedel som avses i punkt 1 ska

a)    vara rättvisa och skäliga,

b)    inte vara onödigt komplicerade eller kostsamma eller medföra oskäliga tidsfrister eller omotiverade dröjsmål,

c)    vara effektiva, proportionella och avskräckande,

d)    tillämpas så att hinder för lagenlig handel inte uppkommer och så att missbruk inte sker.

ARTIKEL 121

Personer med rätt att ansöka om tillämpning av åtgärder, förfaranden och rättsmedel

Varje part ska tillerkänna följande personer och organ rätten att åberopa de åtgärder, förfaranden och rättsmedel som avses i detta underavsnitt och i del III i Tripsavtalet:

a)    Innehavare av immateriella rättigheter, i enlighet med tillämplig lagstiftning.

b)    Alla andra personer som har tillåtelse att utnyttja dessa rättigheter, i synnerhet licenstagare, i den mån detta är tillåtet i och överensstämmer med tillämplig lagstiftning.

c)    Organ för kollektiv förvaltning av immateriella rättigheter som regelmässigt anses ha rätt att företräda innehavare av immateriella rättigheter, i den mån detta är tillåtet i och överensstämmer med tillämplig lagstiftning.

d)    Organisationer som tillvaratar branschintressen och som regelmässigt anses ha rätt att företräda innehavare av immateriella rättigheter, i den mån detta är tillåtet i och överensstämmer med tillämplig lagstiftning.

ARTIKEL 122

Bevisning

1.    Varje part ska säkerställa att de behöriga rättsliga myndigheterna, redan innan prövningen av sakfrågan inleds, skyndsamt kan vidta effektiva skyddsåtgärder för att säkra bevisning om misstänkta intrång, på begäran av en part som har lagt fram skälig bevisning till stöd för sina påståenden att intrång i dennes immateriella rättigheter har begåtts eller är omedelbart förestående, och under förutsättning att konfidentiella uppgifter skyddas. När den rättsliga myndigheten förelägger om interimistiska åtgärder eller skyddsåtgärder, ska vederbörlig hänsyn tas till den misstänkta intrångsgörarens legitima intressen.

2.    Dessa åtgärder kan inbegripa en detaljerad beskrivning, med eller utan provexemplar, eller beslag av de varor som påstås utgöra intrång och, där så är lämpligt, det material och de verktyg som använts för produktionen eller distributionen av varorna samt tillhörande handlingar.

3.    Varje part ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de behöriga rättsliga myndigheterna vid intrång i immateriella rättigheter som begås i kommersiell skala har möjlighet att på begäran förelägga att bank-, finans- eller affärshandlingar som motparten förfogar över i lämpliga fall ska lämnas in, förutsatt att konfidentiell information skyddas.

ARTIKEL 123

Rätt till information

1.    Varje part ska se till att de behöriga rättsliga myndigheterna vid civilrättsliga förfaranden avseende intrång i immateriella rättigheter har möjlighet att på motiverad och proportionell begäran av käranden förelägga intrångsgöraren eller annan part eller vittne i målet att lämna uppgifter om de intrångsgörande varornas ursprung och distributionsnät.

2.    Vid tillämpningen av punkt 1 avses med ”annan part” den som

a)    har befunnits vara i besittning av de intrångsgörande varorna i kommersiell skala,

b)    har befunnits använda de intrångsgörande tjänsterna i kommersiell skala,

c)    har befunnits tillhandahålla tjänster som använts i intrångsgörande verksamhet i kommersiell omfattning, eller

d)    har pekats ut av en person som avses i led a, b eller c i denna punkt såsom delaktig i produktion, tillverkning eller distribution av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna.

3.    De uppgifter som avses i punkt 1 ska i förekommande fall omfatta

a)    namn och adress till producenter, tillverkare, distributörer, leverantörer och andra som tidigare innehaft respektive använt varorna eller tjänsterna, samt tilltänkta grossister och detaljister, eller

b)    uppgifter om hur mycket som producerats, tillverkats, levererats, mottagits eller beställts samt om erhållet pris på varorna eller tjänsterna.

4.    Punkterna 1 och 2 ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av annan lagstiftning i parterna som

a)    ger rättighetshavaren rätt att få mer uttömmande information,

b)    reglerar användningen av information som lämnats i civilrättsliga förfaranden enligt denna artikel,

c)    reglerar ansvarsfrågor om rätten till information missbrukas,

d)    gör det möjligt att vägra att lämna sådana uppgifter som innebär att den person som avses i punkt 1 medger sin egen eller en nära anhörigs medverkan till intrång i en immateriell rättighet, eller

e)    reglerar källskydd eller behandling av personuppgifter.

ARTIKEL 124

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder

1.    Varje part ska säkerställa att de rättsliga myndigheterna på kärandens begäran får utfärda ett interimistiskt föreläggande riktat till den misstänkta intrångsgöraren i syfte att hindra omedelbart förestående immaterialrättsliga intrång eller utfärda ett tillfälligt förbud, vid behov förenat med vite om så föreskrivs i inhemsk lagstiftning, mot att fortsätta det misstänkta intrånget eller förena en sådan fortsättning med krav på att säkerhet ställs för att slå vakt om rättighetshavarens rätt till kompensation. Ett interimistiskt föreläggande får också utfärdas på samma villkor mot en mellanhand vars tjänster, däribland internettjänster, utnyttjas av tredje man för att göra intrång i en immateriell rättighet.

2.    Ett interimistiskt föreläggande får även utfärdas om beslag eller överlämnande av varor som misstänks göra intrång i en immateriell rättighet för att förhindra att de införs till eller omsätts på marknaden.

3.    Vid misstanke om intrång i kommersiell skala ska varje part säkerställa att de rättsliga myndigheterna, om käranden kan påvisa omständigheter som sannolikt äventyrar möjligheterna att kompensera skadan, får förelägga om kvarstad på den misstänkta intrångsgörarens fasta och lösa egendom, inbegripet frysning av bankkonton och andra tillgångar. I detta syfte får de behöriga myndigheterna förelägga om utlämning av bank-, finans- eller affärshandlingar, eller om lämplig tillgång till relevant information.

ARTIKEL 125

Rättsmedel

1.    Varje part ska säkerställa att de rättsliga myndigheterna, på kärandens begäran och utan att det påverkar eventuella skadestånd som rättighetshavaren kan ha rätt till med anledning av intrånget, får förelägga att de intrångsgörande varorna ska förstöras utan någon form av ersättning eller åtminstone slutgiltigt ska avlägsnas från marknaden. Om det är lämpligt får de rättsliga myndigheterna även förelägga att material och verktyg som huvudsakligen har använts för att skapa eller tillverka varorna ska förstöras.

2.    De rättsliga myndigheterna hos varje part ska ha befogenhet att förelägga att de rättsmedel som avses i punkt 1 ska bekostas av intrångsgöraren, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta.

3.    En begäran om sådana rättsmedel ska prövas med hänsyn till om ett förordnande om sådana åtgärder står i rimlig proportion till intrångets allvar och tredje mans intressen.

4.    Vad gäller Republiken Uzbekistan ska punkt 1 börja tillämpas tre år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

ARTIKEL 126

Förbudsföreläggande

Varje part ska säkerställa att de rättsliga myndigheterna, när fällande dom meddelats om intrång i immateriella rättigheter, får utfärda ett förbudsföreläggande mot fortsatt intrång, riktat till intrångsgöraren och eventuella mellanhänder vars tjänster utnyttjas av tredje man för att göra intrång i immateriella rättigheter.

ARTIKEL 127

Alternativa åtgärder

Varje part får föreskriva att de rättsliga myndigheterna, på begäran från den som kan komma att underkastas de åtgärder som aves i artiklarna 125 eller 126, i förekommande fall har möjlighet att istället förelägga om skadestånd till den skadelidande parten utan att tillämpa åtgärderna i dessa artiklar, förutsatt att personen inte agerat uppsåtligt eller vårdslöst, att åtgärderna skulle orsaka denne oproportionerligt stor skada, och att den ekonomiska ersättningen till den skadelidande parten framstår som rimligt tillfredsställande.

ARTIKEL 128

Skadestånd

1.    Varje part ska säkerställa att de rättsliga myndigheterna på den skadelidandes begäran förelägger intrångsgörare, som visste eller rimligen borde ha vetat att de gjort intrång, att betala lämpligt skadestånd till rättighetshavaren för den faktiska skada som följer av intrånget.

2.    Varje part ska säkerställa att de rättsliga myndigheterna när de fastställer sådant skadestånd som avses i punkt 1

a)    beaktar alla relevanta omständigheter, såsom de negativa ekonomiska konsekvenserna, däribland utebliven vinst, för den skadelidande parten, den otillbörliga vinst som intrångsgöraren har gjort och, där så är lämpligt, omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse, exempelvis ideell skada som rättighetshavaren har förorsakats genom intrånget, eller

b)    som ett alternativ till led a i lämpliga fall föreskriver att skadeståndet ska utformas som ett engångsbelopp med utgångspunkt i sådana omständigheter som exempelvis minst det belopp som borde ha erlagts i royalty eller avgifter om intrångsgöraren hade begärt tillstånd att nyttja den immateriella rättigheten i fråga.

3.    Om intrångsgöraren inte visste eller rimligen borde ha vetat att denne gjorde intrång i immateriella rättigheter får parterna föreskriva att de rättsliga myndigheterna kan tilldöma den skadelidande parten återbetalning av vinningen från intrånget eller ett skadestånd som kan vara fastställt i förväg.

ARTIKEL 129

Rättsliga kostnader

Varje part ska säkerställa att rimliga och proportionella rättsliga kostnader och andra utgifter som den vinnande parten ådragit sig ska bäras av den tappande parten, om inte detta skulle vara oskäligt.

ARTIKEL 130

Offentliggörande av rättsliga avgöranden

Varje part ska säkerställa att de rättsliga myndigheterna vid prövning av immaterialrättsliga intrång på den kärandes begäran och på intrångsgörarens bekostnad, kan förelägga om lämpliga åtgärder för att sprida information om domen, däribland att domen i sin helhet eller valda delar ska anslås och offentliggöras.

ARTIKEL 131

Presumtion om upphovsrätt eller äganderätt

Parterna ska medge följande avseende tillämpningen av de åtgärder, förfaranden och rättsmedel som föreskrivs i avsnitt 3:

a)    För att betraktas som upphovsman till ett litterärt eller konstnärligt verk och därmed ha rätt att föra talan om intrång ska det, om inte motsatsen bevisas, vara tillräckligt att personens namn på sedvanligt sätt finns angivet på verket.

b)    Bestämmelserna i led a ska i tillämpliga delar gälla även innehavare av närstående rättigheter till upphovsrättsligt skyddade alster.

ARTIKEL 132

Administrativa förfaranden

Om civilrättsliga rättsmedel kan föreskrivas i ärenden till följd av administrativa förfaranden, ska även dessa förfaranden efterleva principer som i sak är likvärdiga med de som fastställs i de relevanta bestämmelserna i detta avsnitt.

UNDERAVSNITT 2

SÄKERSTÄLLANDE AV SKYDDET VID GRÄNSERNA

ARTIKEL 133

Gränsåtgärder

1.    När det gäller varor under tullkontroll ska varje part anta eller upprätthålla förfaranden som ger rättighetshavare möjlighet att begära att tullen ska uppskjuta frisläppandet av eller kvarhålla varor vid misstanke om varumärkesintrång, intrång i upphovsrätt och närstående rättigheter, geografiska beteckningar, patent, bruksmönster, industriell formgivning, kretsmönster i integrerade kretsar eller växtförädlarrätt (nedan kallade misstänkta varor).

2.    Varje part ska ha elektroniska system för sina tullmyndigheters hantering av beviljade eller registrerade ansökningar.

3.    Om en part tar ut en avgift för de administrativa omkostnaderna för ansökan eller registrering ska avgiften vara proportionerlig i förhållande till den utförda tjänsten och de uppkomna kostnaderna.

4.    Varje part ska säkerställa att dess tullmyndigheter beslutar om beviljande eller registrering av ansökan inom rimlig tid.

5.    Varje part får föreskriva att en sådan begäran som avses i punkt 1 kan tillämpas på flera sändningar.

6.    Varje part ska säkerställa att dess tullmyndigheter får agera på eget initiativ vad gäller uppskjutet frisläppande eller kvarhållande av misstänkta varor under tullkontroll.

7.    Varje part ska säkerställa att dess tullmyndigheter använder riskanalys för att identifiera misstänkta varor, utöver andra nödvändiga metoder.

8.    Varje part får införa eller upprätthålla förfaranden som ger dess behöriga myndigheter rätt att, inom rimlig tid efter det att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 5 inletts, avgöra om de misstänkta varorna gör intrång i en immateriell rättighet. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att besluta att varor ska förstöras när det fastställts att varorna utgör intrång. En part får införa förfaranden som möjliggör förstöring av misstänkta varor utan att ett intrång formellt har fastställts, om de berörda personerna samtycker till eller inte motsätter sig förstöring.

9.    Varje part får ha förfaranden som gör det möjligt att snabbt förstöra varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor som sänds i postförsändelser eller med bud.

10.    Varje part får besluta att inte tillämpa denna artikel på import av varor som släppts ut på marknaden i ett annat land av rättighetshavarna eller med deras samtycke. En part får undanta varor av icke-kommersiell karaktär i resenärers personliga bagage från tillämpningen av denna artikel.

11.    Varje part ska säkerställa att dess tullmyndigheter för en regelbunden dialog och främjar samarbete med relevanta aktörer och andra myndigheter som också säkerställer skyddet för immateriella rättigheter.

12.    Parterna är överens om att samarbeta i fråga om internationell handel med misstänkta varor. I synnerhet är parterna eniga om att utbyta information om handel med misstänkta varor som påverkar den andra parten.

13.    Utan att det påverkar andra former av samarbete ska protokollet om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor tillämpas på överträdelser av den immaterialrättsliga lagstiftning som dess tullmyndigheter ansvarar för att tillämpa i enlighet med denna artikel.

14.    Den underkommitté som avses i artikel 136 ska vara ansvarig för att säkerställa att denna artikel fungerar och tillämpas väl, särskilt med avseende på samarbetet mellan parterna.

15.    Vid tillämpningen av gränsåtgärder för tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, oavsett om det sker enligt detta underavsnitt eller ej, ska parterna säkerställa att de är förenliga med artikel V i Gatt 1994 och artikel 41 och avsnitt 4 i del III i Tripsavtalet.

AVSNITT 4

SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 134

Samarbete

1.    Parterna ska enas om att samarbeta för att stödja genomförandet av deras åtaganden och skyldigheter enligt detta kapitel. Parterna ska bland annat använda följande tillvägagångssätt i samarbetet om skydd och verkställighet av immateriella rättigheter.

2.    Samarbetsområdena inkluderar, men är inte begränsade till, följande:

a)    Informationsutbyte om den rättsliga ramen för immateriella rättigheter samt relevanta bestämmelser om skydd och säkerställande av skydd.

b)    Utbyte av erfarenheter mellan parterna om den rättsliga utvecklingen.

c)    Utbyte av erfarenheter mellan parterna när det gäller att säkerställande av skyddet av immateriella rättigheter.

d)    Utbyte av erfarenheter mellan parterna rörande tullens, polisens samt de administrativa och rättsliga myndigheternas rättstillämpning på och under central nivå.

e)    Samordning för att hindra export av varumärkesförfalskade varor, även samordning med andra länder.

f)    Tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad. Personalutbyte och utbildning av personal.

g)    Skydd och försvar av immateriella rättigheter och informationsspridning i frågan, bland annat till näringslivet och det civila samhället.

h)    Ökad medvetenhet hos konsumenter och rättighetshavare. Förbättrat institutionellt samarbete, särskilt mellan olika myndigheter för immateriella rättigheter.

i)    Åtgärder för att öka allmänhetens kunskaper och informera om politiken för att skydda och säkerställa skyddet av immateriella rättigheter.

j)    Förbättrat skydd och säkerställande av skyddet av immateriella rättigheter genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn med deltagande av små och medelstora företag.

k)    Utarbetande av ändamålsenliga strategier för att hitta de viktigaste målgrupperna och åtgärder för att genom kommunikation öka konsumenternas och massmedias kunskaper om följderna av intrång i immateriella rättigheter, däribland om riskerna för hälsa och säkerhet och om kopplingarna till organiserad brottslighet.

3.    Varje part får göra produktspecifikationerna eller en sammanfattning av dessa tillgängliga för allmänheten, tillsammans med uppgifter om relevanta kontaktpunkter för kontroll eller förvaltning av den andra partens geografiska beteckningar som är skyddade enligt underavsnitt 4.

4.    Parterna ska, antingen direkt eller med hjälp av den underkommitté som avses i artikel 136, upprätthålla kontakten i alla frågor kring hur detta avsnitt genomförs och fungerar.

ARTIKEL 135

Frivilliga initiativ från berörda aktörer

Varje part ska sträva efter att underlätta frivilliga initiativ från berörda aktörer för att minska intrång i immateriella rättigheter, även online och på andra marknadsplatser, med inriktning på konkreta problem och praktiska lösningar som är realistiska, väl avvägda, proportionella och rättvisa för alla berörda, bland annat på följande sätt:

a)    Varje part ska sträva efter att i samförstånd sammankalla berörda aktörer på sitt territorium för att bana väg för frivilliga initiativ för att hitta lösningar och reglera meningsskiljaktigheter avseende skyddet av immateriella rättigheter, säkerställande av detta skydd och minskning av intrång.

b)    Parterna ska sträva efter att utbyta information med varandra om insatser för att underlätta frivilliga initiativ från berörda parter på sina respektive territorier.

c)    Parterna ska sträva efter att främja en öppen dialog och samarbete mellan berörda aktörer på sina territorier och uppmuntra dem att gemensamt hitta lösningar och reglera meningsskiljaktigheter avseende skyddet av immateriella rättigheter, säkerställande av detta skydd och minskning av intrång.

ARTIKEL 136

Institutionella bestämmelser

1.    Härmed inrättar parterna en underkommitté för immateriella rättigheter sammansatt av företrädare för Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan som ska övervaka genomförandet av detta kapitel och fördjupa samarbetet och dialogen om immateriella rättigheter.

2.    Underkommittén för immateriella rättigheter ska på någon av parternas begäran, senast 90 dagar efter det att begäran gjordes, sammanträda växelvis i Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan på en tid och plats och på ett sätt, inbegripet videokonferens, som ska avtalas gemensamt av parterna.

3.    Underkommittén för immateriella rättigheter ska underlätta tillämpningen av detta kapitel och samarbetet mellan parterna i alla frågor som rör immateriella rättigheter. Den ska särskilt ansvara för följande:

a)    Avsnitt A i bilaga 7-A vad gäller hänvisningarna till tillämplig lagstiftning i parterna.

b)    Avsnitt B i bilaga 7-A vad gäller kriterierna för registrering och kontroll av geografiska beteckningar.

c)    Bilaga 7-B vad gäller de kriterier som ska ingå i invändningsförfarandet.

d)    Bilaga 7-C vad gäller geografiska beteckningar,

KAPITEL 8

KONKURRENS OCH STATSÄGDA FÖRETAG

AVSNITT A

KONKURRENS

ARTIKEL 137

Principer

Parterna medger vikten av fri och icke snedvriden konkurrens i sina handels- och investeringsförbindelser. Parterna medger att konkurrensbegränsande affärsmetoder och statliga ingripanden kan störa marknaderna och motverka fördelarna med handels- och investeringsliberaliseringen.

ARTIKEL 138

Konkurrensneutralitet

Varje part ska tillämpa detta kapitel på alla företag, vare sig de är stats- eller privatägda.

UNDERAVSNITT 1

KONKURRENSBEGRÄNSANDE BETEENDEN OCH KONTROLL AV FÖRETAGSKONCENTRATIONER

ARTIKEL 139

Rättslig ram

Varje part ska anta eller upprätthålla en konkurrenslagstiftning som är tillämplig på alla företag i alla ekonomiska sektorer 11 och som på ett effektivt sätt åtgärdar

a)    horisontella och vertikala avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen,

b)    ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning, och

c)    företagskoncentrationer som lägger väsentliga hinder i vägen för effektiv konkurrens, särskilt genom att upprätta eller förstärka en dominerande ställning.

ARTIKEL 140

Uppgifter av allmänt ekonomiskt intresse

Parternas tillämpning av konkurrenslagstiftningen bör inte rättsligt eller i praktiken hindra genomförandet av de särskilda uppgifter av allmänt intresse som kan tilldelas vissa företag. Undantag från någon av parternas konkurrenslagstiftning bör bara medges för uppgifter av allmänt intresse, begränsas till vad som är strikt nödvändigt för att uppnå de eftersträvade politiska målen och vara insynsvänliga.

ARTIKEL 141

Genomförande

1.    Varje part ska inrätta och upprätthålla en operativt oberoende myndighet som, försedd med vederbörliga befogenheter och resurser, ska ansvara för fullständig tillämpning och faktisk efterlevnad av partens konkurrenslagstiftning.

2.    Varje part ska tillämpa sin konkurrenslagstiftning på ett insynsvänligt sätt med hänsyn till principerna om rättvisa förfaranden, däribland de berörda företagens rätt att försvara sig, i synnerhet med avseende på rätten att bli hörd och rätten att begära omprövning.

ARTIKEL 142

Samarbete

1.    Parterna medger att det ligger i deras gemensamma intresse att främja samarbetet om konkurrenspolitiken och efterlevnaden.

2.    För att underlätta detta samarbete får parternas konkurrensmyndigheter utbyta information, förutsatt att de följer de bestämmelser om konfidentialitet som fastställs i respektive parts lagstiftning.

3.    Parternas konkurrensmyndigheter ska eftersträva att när detta är möjligt och lämpligt samordna sina åtgärder i fråga om efterlevnaden när det gäller samma eller besläktade beteenden eller ärenden.

ARTIKEL 143

Ingen tillämpning av bestämmelserna om tvistlösning

Kapitel 14 ska inte tillämpas på detta avsnitt.

UNDERAVSNITT 2

SUBVENTIONER

ARTIKEL 144

MÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.    Vid tillämpningen av detta avsnitt avses med subvention en åtgärd som uppfyller villkoren i artikel 1 punkt 1.1 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, oavsett om subventionen beviljas ett företag som tillverkar varor eller ett företag som tillhandahåller tjänster. 12

2.    Detta avsnitt är tillämpligt på subventioner som är selektiva på det sätt som avses i artikel 2 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Alla subventioner som omfattas av bestämmelserna i artikel 148 ska anses vara selektiva.

3.    Bestämmelserna i detta avsnitt ska inte tolkas på ett sätt som rättsligt eller i praktiken hindrar genomförandet av de särskilda uppgifter av allmänt intresse som kan komma att tilldelas vissa företag. Undantag från bestämmelserna i detta avsnitt bör begränsas till enbart uppgifter av allmänt intresse och det som är strikt nödvändigt för att uppnå det eftersträvade politiska målet och uppfylla kravet på insyn.

4.    Artikel 146 i detta avtal är inte tillämplig på subventioner på handel med varor som omfattas av bilaga 1 till WTO:s jordbruksavtal.

5.    Artiklarna 146 och 147 är inte tillämpliga på det audiovisuella området och på turism.

ARTIKEL 145

Insyn

1.    Varje part ska, i fråga om subventioner som beviljas eller upprätthålls inom dess territorium, göra information allmänt tillgänglig avseende

a)    subventionens rättsliga grund och syfte,

b)    subventionens utformning,

c)    om möjligt det sammanlagda belopp som avsatts för subventionen och namnet på mottagaren.

2.    Parterna får efterkomma punkt 1 genom att

a)    lämna in en anmälan enligt artikel 25 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder minst vartannat år,

b)    lämna in en anmälan enligt artikel 18 i jordbruksavtalet, eller 13

c)    säkerställa att den information som avses i punkt 1 offentliggörs av parten eller för dess räkning på en allmänt tillgänglig webbsida senast den 31 december det kalenderår som följer på det år då subventionen beviljades eller upprätthölls.

ARTIKEL 146

Samråd

1.    Om en av parterna anser att en subvention påverkar eller skulle kunna påverka dess intressen vad gäller handel eller investeringsliberalisering i negativ riktning, får parten skriftligt uttrycka sina farhågor till den andra parten och begära ytterligare information i frågan.

2.    Den begäran som avses i punkt 1 ska omfatta en förklaring av på vilket sätt subventionen kan påverka den begärande partens intressen i negativ riktning. Den begärande parten får begära ut information om subventionen vad gäller

a)    subventionens rättsliga grund och syfte,

b)    subventionens utformning,

c)    subventionens tillämpningsdatum och varaktighet samt andra eventuella tidsfrister knutna till den,

d)    behörighetskraven för att beviljas subventionering,

e)    om möjligt det sammanlagda belopp som avsatts för subventionen och namnet på mottagaren.

g)    eventuella övriga upplysningar som gör det möjligt att bedöma potentiella negativa effekter av subventionen.

3.    Den anmodade parten ska tillhandahålla den begärda informationen skriftligen senast 60 dagar efter det att begäran mottagits. Om den anmodade parten inte lämnar begärd information ska den i ett skriftligt svar inom samma tidsfrist motivera varför.

4.    När den begärande parten fått informationen får den begära samråd i frågan. Samråd mellan parterna om de uppkomna frågorna ska hållas inom 60 dagar efter begäran om samråd.

5.    Varje part ska eftersträva en ömsesidigt tillfredsställande lösning i frågan.

ARTIKEL 147

Subventioner som är underställda villkor

1.    I den mån en subvention har negativ påverkan på handeln eller investeringar i den andra parten ska varje part eftersträva att förena subventionen med villkor enligt följande:

a)    Subventioner genom vilka en stat garanterar vissa företags skulder eller åtaganden är tillåtna förutsatt att storleken på dessa skulder och åtaganden eller garantins varaktighet är begränsade.

b)    Subventioner till insolventa företag eller företag i svårigheter är tillåtna, förutsatt att

i)    det finns en trovärdig omstruktureringsplan som bygger på realistiska antaganden i syfte att göra det företag som är insolvent eller befinner sig i svårigheter långsiktigt bärkraftigt inom en rimlig tid, eller

ii)    att företaget bidrar till omstruktureringskostnaderna; små och medelstora företag behöver inte bidra till omstruktureringskostnaderna.

2.    Punkt 1 led b är inte tillämplig på subventioner till företag som behöver tillfälligt likviditetsstöd i form av lånegarantier eller lån under den tid det tar att utarbeta en omstruktureringsplan. Sådant tillfälligt likviditetsstöd ska begränsas till det belopp som är nödvändigt enbart för att hålla igång företaget.

3.    Subventioner som syftar till att säkerställa företags utträde från marknaden under ordnade former ska vara tillåtna.

4.    Denna artikel är inte tillämplig på subventioner vars sammanlagda belopp eller sammanlagda budget understiger 500 000 euro per företag under en sammanhängande treårsperiod.

ARTIKEL 148

Förbjudna subventioner

Från och med den dag Republiken Uzbekistan blir medlem i WTO ska, om inte annat föreskrivs i jordbruksavtalet, följande subventioner avseende industriprodukter vara förbjudna:

a)    Subventioner som, rättsligt eller i praktiken 14 , är avhängiga av export, oavsett om detta är det enda villkoret eller ett av flera villkor.

b)    Subventioner som är beroende av att inhemska produkter används framför importerade, oavsett om detta är det enda villkoret eller ett av flera villkor.

ARTIKEL 149

Användning av subventioner

Varje part ska säkerställa att företagen endast använder subventionerna för det syfte som de har beviljats för.

AVSNITT B

STATSÄGDA FÖRETAG
FÖRETAG SOM BEVILJATS SÄRSKILDA RÄTTIGHETER ELLER PRIVILEGIER
SAMT UTSEDDA MONOPOL

ARTIKEL 150

Definitioner

I detta avsnitt avses med

1.    konsensusöverenskommelsen: den överenskommelse om riktlinjer för statsstödda exportkrediter från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) eller någon annan överenskommelse som ersätter denna, oavsett om den utarbetats inom ramen för OECD eller inte, och som antagits av minst 12 ursprungliga WTO-medlemmar som varit parter i konsensusöverenskommelsen från och med den 1 januari 1979.

2.    kommersiell verksamhet: verksamhet som utmynnar i framställning av en vara eller tillhandahållande av en tjänst i mängder och till priser som fastställs av ett företag och där verksamheten sker i vinstsyfte. 15

3.    affärsmässiga överväganden: pris, kvalitet, tillgänglighet, säljbarhet, transport och andra villkor för köp eller försäljning, eller övriga faktorer som normalt beaktas när sådana privatägda företag i den berörda branschen som drivs enligt marknadsekonomiska principer fattar affärsbeslut.

4.    utse: att inrätta eller godkänna ett monopol, eller att utvidga omfattningen av ett monopol till ytterligare en vara eller tjänst.

5.    utsett monopol: en enhet, inbegripet konsortier och statliga organ, som på en relevant marknad inom en parts territorium utses som enda leverantör eller köpare av en vara eller tjänst, men inte en enhet som har beviljats en exklusiv immateriell rättighet enbart på grund av ett sådant beviljande.

6.    företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier: offentliga eller privata företag som en part rättsligt eller i praktiken har beviljat särskilda rättigheter eller privilegier genom att utse eller begränsa det antal företag som tillåts tillhandahålla en vara eller en tjänst till två eller flera företag enligt kriterier som inte är objektiva, proportionerliga och icke-diskriminerande på ett sätt som väsentligt påverkar andra företags möjligheter att tillhandahålla samma vara eller tjänst i samma geografiska område till väsentligt likvärdiga villkor.

7.    tjänst som tillhandahålls i samband med myndighetsutövning: en tjänst som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter enligt definitionen i Gats och, om tillämpligt, i bilagan om finansiella tjänster till Gats.

8.    statsägt företag: ett företag i vilket en part

a)    direkt äger mer än 50 procent av aktiekapitalet,

b)    har direkt kontroll över mer än 50 procent av rösträtterna eller på annat sätt utövar ett likvärdigt inflytande på rösträtterna,

c)    har rätt att utse majoriteten av styrelseledamöterna eller medlemmarna av något annat motsvarande ledningsorgan, eller

d)    har befogenhet att utöva kontroll 16 över företaget.

ARTIKEL 151

Tillämpningsområde

1.    Detta avsnitt är tillämpligt på statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol som bedriver kommersiell verksamhet. När sådana företag eller monopol ägnar sig åt både kommersiell och icke-kommersiell verksamhet omfattas endast den kommersiella verksamheten av detta avsnitt.

2.    Detta avsnitt är tillämpligt på statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol på alla förvaltningsnivåer.

3.    Detta avsnitt är inte tillämpligt på statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier eller utsedda monopol när de är upphandlande enheter och omfattas av en parts bilaga till tillägg I till avtalet om offentlig upphandling, utfärdat i Marrakech den 15 april 1994, som ingår i bilaga 4 till WTO-avtalet 17 eller av bilaga 9-A till det här avtalet om upphandlingen avser offentliga ändamål och inte kommersiell återförsäljning av upphandlade varor eller tjänster eller användning av de upphandlade varorna eller tjänsterna för att tillhandahålla varor eller tjänster för kommersiell försäljning.

4.    Detta avsnitt är inte tillämpligt på tjänster som tillhandahålls i samband med myndighetsutövning.

5.    Artikel 154 är inte tillämplig på ett statsägt företags tillhandahållande av finansiella tjänster som sker på offentligt uppdrag om detta tillhandahållande av finansiella tjänster

a)    stöder export eller import, under förutsättning att tjänsterna

i)    inte är avsedda att ersätta kommersiell finansiering, eller

ii)    tillhandahålls på villkor som inte är förmånligare än de som skulle kunna fås för jämförbara finansiella tjänster på den kommersiella marknaden,

b)    stöder privata investeringar utanför partens territorium, förutsatt att tjänsterna

i)    inte är avsedda att ersätta kommersiell finansiering, eller

ii)    tillhandahålls på villkor som inte är förmånligare än de som skulle kunna fås för jämförbara finansiella tjänster på den kommersiella marknaden, eller

c)    sker på villkor som är förenliga med konsensusöverenskommelsen, förutsatt att detta ingår i konsensusöverenskommelsens tillämpningsområde.

6.    Artikel 154 är inte tillämplig på tjänstesektorer utanför detta avtals tillämpningsområde enligt kapitel 12.

7.    Utan att det hindrar tillämpningen av artikel 190 ska artikel 154 inte tillämpas på köp och försäljning av varor och tjänster som genomförs av statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier eller utsedda monopol i en part inom de sektorer som omfattas av reservationerna i förteckningen i bilaga 12-D, av Europeiska unionens bindningslistor i Gats över särskilda åtaganden eller av bilagorna 12-A, 12-B och 12-C.

ARTIKEL 152

Samband med WTO-avtalet

1.    Härmed införlivas i tillämpliga delar punkterna 1–3 i artikel XVII i Gatt 1994, överenskommelsen om tolkningen av artikel XVII i Gatt samt punkterna 1, 2 och 5 i artikel VIII i Gats med och utgör en integrerad del av det här avtalet.

2.    Denna artikel ska börja tillämpas från och med den dag Republiken Uzbekistan tillträder WTO eller sex år efter den dag då detta avtal träder i kraft, beroende på vilket som inträffar först.

ARTIKEL 153

Allmänna bestämmelser

1.    Utan att det påverkar parternas rättigheter och skyldigheter enligt detta avsnitt ska ingenting i detta avsnitt hindra parterna från att inrätta eller upprätthålla statsägda företag, att bevilja företag särskilda rättigheter eller privilegier eller att utse monopol.

2.    Ingen av parterna ska begära att ett statsägt företag, ett företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier eller ett utsett monopol ska agera på ett sätt som är oförenligt med detta avsnitt eller uppmuntra sådana företag eller monopol att agera på ett sådant sätt.

ARTIKEL 154

Icke-diskriminerande behandling och affärsmässiga överväganden

1.    Varje part ska säkerställa att dess statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol agerar i enlighet med affärsmässiga överväganden när de bedriver kommersiell verksamhet och vid köp eller försäljning av varor och tjänster, med undantag för fullgörandet av sådana krav som följer av dess public service-uppdrag och som inte är oförenliga med punkt 2.

2.    Varje part ska säkerställa att dess statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol när de bedriver kommersiell verksamhet

a)    vid köp av varor eller tjänster

i)    ger en vara eller en tjänst som tillhandahålls av den andra partens företag en behandling som inte är mindre förmånlig än den som medges en likadan vara eller tjänst som tillhandahålls av partens egna företag,

ii)    ger en vara eller en tjänst som tillhandahålls av företag som tillhör investerare från den andra parten en behandling som inte är mindre gynnsam än den som medges en likadan vara eller tjänst som tillhandahålls av företag som tillhör investerare från den egna parten på den relevanta marknaden i parten, och

b)    vid försäljning av varor eller tjänster

i)    ger den andra partens företag en behandling som inte är mindre förmånlig än den som medges partens egna företag, och

ii)    ger företag som tillhör investerare från den andra parten en behandling som inte är mindre gynnsam än den som medges företag som tillhör investerare från den egna parten på den relevanta marknaden i parten.

3.    Punkterna 1 och 2 hindrar inte statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol från att

a)    köpa eller tillhandahålla varor eller tjänster på olika villkor, bland annat vad gäller pris, under förutsättning att de olika villkoren eller den nedan avsedda vägran bygger på affärsmässiga överväganden, eller

b)    vägra köpa eller tillhandahålla varor eller tjänster, förutsatt att de olika villkoren eller vägran bygger på affärsmässiga överväganden.

4.    Denna artikel ska börja tillämpas åtta år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

ARTIKEL 155

Regelverk

1.    Varje part ska på bästa möjliga sätt tillämpa relevanta internationella normer, däribland OECD:s riktlinjer för styrning av statligt ägda företag.

2.    Varje part ska säkerställa att alla tillsynsorgan och andra organ med tillsynsfunktioner som parten inrättar eller bibehåller

a)    är oberoende av och inte ansvariga inför något företag som organet utövar tillsyn över,

b)    agerar opartiskt 18 med avseende på alla företag som organet utövar tillsyn över, bland annat statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol 19 .

3.    Utan att det hindrar tillämpningen av parternas reservationer i [bilagorna avseende tjänster/investeringar], ska varje part tillämpa sina lagar och andra författningar på statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier och utsedda monopol på ett konsekvent och icke-diskriminerande sätt.

ARTIKEL 156

Informationsutbyte

1.    En part som anser att dess intressen enligt detta avsnitt påverkas negativt av kommersiell verksamhet som bedrivs av ett statsägt företag, ett företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier eller ett utsett monopol (nedan kallat enheten) från den andra parten, får begära att den andra parten, i enlighet med punkt 2, ska lämna skriftlig information om enhetens kommersiella verksamhet inom ramen för detta avsnitts tillämpningsområde.

2.    Den anmodade parten ska lämna följande uppgifter, förutsatt att begäran innehåller en förklaring av hur enhetens verksamhet kan påverka den begärande partens intressen inom ramen för detta avsnitt och anger vilka av följande uppgifter som ska lämnas:

a)    Uppgifter om enhetens ägarstruktur och rösträtter, däribland uppgifter om hur stor andel av aktierna i enheten som sammantaget ägs av den anmodade parten, dess statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier eller utsedda monopol och deras sammantagna rösträtter i enheten.

b)    En beskrivning av eventuella preferensaktier, särskilda rösträtter eller andra rättigheter som innehas av den anmodade parten, dess statsägda företag, företag som beviljats särskilda rättigheter eller privilegier eller utsedda monopol, om dessa skiljer sig från de rättigheter som gäller för enhetens ordinarie aktier.

c)    En beskrivning av enhetens organisationsstruktur och sammansättningen av dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

d)    En beskrivning av de myndigheter eller offentliga enheter som reglerar eller övervakar enheten och en beskrivning av de rapporteringskrav som enheten ålagts av dessa myndigheter eller offentliga enheter och av dessa myndigheters eller offentliga enheters rättigheter och praxis med avseende på tillsättning av, uppsägning av och ersättning till högre chefer och styrelsemedlemmar eller medlemmar i ett annat motsvarande ledningsorgan i enheten.

e)    Uppgifter om enhetens årliga intäkter och totala tillgångar under den senaste treårsperiod som det finns uppgifter för.

f)    Uppgifter om eventuella undantag, immuniteter och därmed sammanhängande åtgärder som enheten åtnjuter enligt den anmodade partens lagar och andra författningar.

g)    Alla eventuella ytterligare uppgifter om enheten som är offentligt tillgängliga, bland annat årsrapporter om den ekonomiska ställningen och extern revision.

3.    Punkterna 1 och 2 ska inte innebära att en part åläggs att lämna ut konfidentiell information om detta skulle strida mot partens lagar och andra författningar, försvåra rättstillämpningen, på annat sätt strida mot allmänintresset eller vara till skada för enskilda företags berättigade kommersiella intressen.

4.    Om den begärda informationen inte finns tillgänglig för den anmodade parten ska den parten skriftligen underrätta den begärande parten om skälen till detta.

5.    Denna artikel är inte tillämplig på små och medelstora företag.

KAPITEL 9

OFFENTLIG UPPHANDLING

ARTIKEL 157

Definitioner

Vid tillämpningen av detta kapitel gäller följande definitioner:

a)    kommersiella varor eller tjänster: varor eller tjänster av ett slag som i allmänhet säljs eller erbjuds på den kommersiella marknaden till, och som vanligen köps av, icke-statliga köpare för icke‑statliga ändamål.

b)    bygg- och anläggningstjänst: en tjänst vars syfte det är att på valfritt sätt utföra tekniska bygg- eller anläggningsarbeten i enlighet med huvudgrupp 51 i FN:s centrala produktindelning (United Nations Provisional Central Product Classification, nedan kallad CPC).

c)    elektronisk auktion: en upprepad process där leverantörer med hjälp av elektroniska medel presenterar antingen nya priser eller nya värden för kvantifierbara icke prisrelaterade delar av anbuden med anknytning till utvärderingskriterierna, eller bådadera, vilket leder till en rangordning eller en ny rangordning av anbuden.

d)    skriftligen eller skriftligt: varje enhet av ord eller siffror som kan läsas, återges och meddelas vid ett senare tillfälle; detta kan även inbegripa elektroniskt överförd och lagrad information.

e)    begränsad upphandling: ett upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten kontaktar en leverantör eller flera leverantörer som den själv valt ut.

f)    åtgärd: lagar, andra författningar, förfaranden, administrativa riktlinjer eller praxis, eller varje handling som den upphandlande enheten utför i samband med en upphandling som omfattas.

g)    fleranvändningsförteckning: förteckning över leverantörer som en upphandlande enhet anser uppfyller kraven för att få tas upp i förteckningen och som den upphandlande enheten har för avsikt att använda mer än en gång.

h)    meddelande om upphandling: meddelande som offentliggörs av en upphandlande enhet i vilket intresserade leverantörer uppmanas att lämna in en begäran om deltagande, ett anbud eller båda delarna.

i)    motkrav: villkor eller åtaganden som främjar lokal utveckling eller förbättrar en parts betalningsbalans, t.ex. användning av inhemskt innehåll, tekniklicensiering, investeringar, motköp och liknande åtgärder eller krav.

j)    öppen upphandling: upphandlingsförfarande där alla intresserade leverantörer har möjlighet att lämna anbud.

k)    upphandlande enhet: en sådan enhet som omfattas av bilaga 9, avsnitt 1, 2 eller 3.

l)    behörig leverantör: leverantör som enligt en upphandlande enhets bedömning uppfyller villkoren för deltagande.

m)    selektiv upphandling: upphandlingsförfarande där den upphandlande enheten enbart bjuder in behöriga leverantörer att lämna anbud.

n)    tjänster: omfattar bygg- och anläggningstjänster, om inte annat anges.

o)    standard: ett dokument som godkänts av ett erkänt organ, och som för allmänt och upprepat bruk anger regler, riktlinjer eller egenskaper avseende varor eller tjänster, eller därmed sammanhängande processer och tillverkningsmetoder som inte måste efterlevas; det kan även innefatta eller enbart behandla terminologi, symboler, förpacknings-, märknings- eller etiketteringskrav beträffande en vara, tjänst, process eller tillverkningsmetod.

p)    leverantör: en person eller en grupp av personer som tillhandahåller eller som kan tillhandahålla varor eller tjänster. 

q)    teknisk specifikation: ett krav i samband med ett anbudsförfarande som

i)    anger egenskaperna hos de varor eller tjänster som ska upphandlas, exempelvis kvalitet, prestanda, säkerhet och dimensioner, eller processer och metoder för tillverkningen eller tillhandahållandet av dessa, eller

ii)    som behandlar terminologi, symboler, förpacknings-, märknings- eller etiketteringskrav beträffande en vara eller en tjänst.

ARTIKEL 158

Tillämpningsområde och omfattning

Tillämpning av avtalet

1.    Detta kapitel ska börja tillämpas tio år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

2.    Detta kapitel är tillämpligt på åtgärder i samband med upphandling som omfattas, oavsett om den bedrivs uteslutande eller delvis med elektroniska medel.

3.    Vid tillämpningen av detta kapitel avses med ”omfattad upphandling” sådan upphandling som sker för offentliga ändamål och

a)    som avser en vara, tjänst eller en kombination av varor och tjänster

i)    vilka avses i bilaga 9, och

ii)    vilka inte upphandlas för kommersiell försäljning eller återförsäljning, eller för att producera eller tillhandahålla varor eller tjänster för kommersiell försäljning eller återförsäljning,

b)    som genomförs på vilket avtalsrättsligt sätt som helst, däribland köp, hyra eller hyrköpsavtal, med eller utan köprätt,

c)    som har ett värde beräknat enligt punkterna 6–8 som motsvarar eller överstiger de tröskelvärden som anges i bilaga 9 vid den tidpunkt då det meddelande som avses i artikel 162 offentliggjordes,

d)    som upphandlas av en upphandlande enhet, och

e)    som inte på annat sätt är undantagen från att omfattas enligt punkt 3 eller bilaga 9.

4.    Om inte annat anges i bilaga 9 ska detta kapitel inte vara tillämpligt på

a)    förvärv eller hyra av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller därmed sammanhängande rättigheter,

b)    icke-avtalsgrundade överenskommelser eller någon form av bistånd som en part tillhandahåller, inklusive samarbetsavtal, bidrag, lån, kapitaltillskott, garantier och skattelättnader,

c)    upphandling eller förvärv av tjänster på skatteområdet eller förvaringstjänster, likvidations- eller förvaltningstjänster för reglerade finansinstitut eller tjänster som rör försäljning, inlösen och distribution i samband med statlig upplåning, inklusive lån, statsobligationer och andra värdepapper,

d)    offentliga anställningsavtal,

e)    upphandling som sker

i)    i särskilt syfte att tillhandahålla internationellt bistånd, inbegripet utvecklingsbistånd,

ii)    enligt det särskilda förfarande eller på de särskilda villkor som anges i en internationell överenskommelse om stationering av trupper eller de avtalsslutande ländernas gemensamma genomförande av ett projekt, eller

iii)    enligt det särskilda förfarande eller på de särskilda villkor som gäller internationella organisationer, eller organisationer som finansieras av internationella bidrag, lån eller annat bistånd, om det tillämpliga förfarandet eller de tillämpliga villkoren skulle vara oförenliga med detta kapitel.

5.    Varje part ska lämna följande uppgifter i sitt respektive underavsnitt i bilaga 9:

a)    I avsnitt 1 anges de offentliga enheter på central nivå vars upphandling omfattas av detta kapitel.

b)    I avsnitt 2 anges de offentliga enheter under central nivå vars upphandling omfattas av detta kapitel.

c)    I avsnitt 3 anges övriga enheter vars upphandling omfattas av detta kapitel.

d)    I avsnitt 4 anges de varor som omfattas av detta kapitel.

e)    I avsnitt 5 de tjänster, utom bygg- och anläggningstjänster, som omfattas av detta kapitel.

f)    I avsnitt 6 anges de bygg- och anläggningstjänster som omfattas av detta kapitel.

g)    I avsnitt 7 anges alla allmänna anmärkningar.

h)    I avsnitt 8 anges i vilka medier varje part ska offentliggöra sina meddelanden om upphandling, meddelanden om tilldelning och övrig information som rör systemet för dess omfattade upphandling i enlighet med detta kapitel.

6.    Om en upphandlande enhet i samband med omfattad upphandling ålägger personer som inte lyder under bilaga 9 att upphandla i enlighet med särskilda krav, ska artikel 160 i tillämpliga delar vara tillämplig på dessa krav.

Värdering

7.    När värdet på en upphandling beräknas för att avgöra om den utgör en omfattad upphandling, ska den upphandlande enheten

a)    inte dela upp en upphandling i separata upphandlingar eller välja ut eller använda en viss värderingsmetod för att beräkna värdet av en upphandling i avsikt att helt eller delvis undanta den från tillämpningen av detta kapitel, och

b)    inkludera det totala beräknade högsta värdet av upphandlingen under hela kontraktets löptid, oavsett om det tilldelas en eller flera leverantörer, samt ta hänsyn till alla typer av ersättningar, bland annat

i)    premier, avgifter, provisioner och ränta, och

ii)    det totala värdet av eventuella optioner om denna möjlighet erbjuds i samband med upphandlingen.

8.    Om ett särskilt villkor för en upphandling medför att mer än ett kontrakt tilldelas eller att kontrakt tilldelas i separata delar (återkommande kontrakt), ska beräkningen av det totala högsta värdet grunda sig på antingen

a)    värdet på de återkommande kontrakt, för samma typ av vara eller tjänst, som tilldelats under de föregående 12 månaderna eller den upphandlande enhetens föregående räkenskapsår, om möjligt justerat för förväntade ändringar av mängden eller värdet av den vara eller tjänst som upphandlas för de följande 12 månaderna, eller

b)    beräknat värde på de återkommande kontrakt, för samma typ av vara eller tjänst, som ska tilldelas för de 12 månaderna närmast efter den ursprungliga kontraktstilldelningen eller den upphandlande enhetens räkenskapsår.

9.    Vid upphandling för hyra eller hyrköp av varor eller tjänster, eller upphandling utan angivet totalpris, ska grundvalen för värderingen vara följande:

a)    Vid kontrakt med en bestämd löptid ska värderingen grunda sig på

i)    det totala beräknade högsta värdet under löptiden, om denna är högst 12 månader, eller

ii)    det totala beräknade högsta värdet, inklusive eventuellt restvärde, om löptiden är längre än 12 månader.

b)    För kontrakt med obestämd löptid ska det beräknade månatliga beloppet multipliceras med 48.

c)    Om det är osäkert huruvida kontraktet har en bestämd löptid eller inte, ska led b tillämpas.

ARTIKEL 159

Säkerhet och allmänna undantag

1.    Ingenting i detta kapitel ska tolkas som hinder för en part att vidta en åtgärd eller att vägra lämna ut uppgifter om parten anser det nödvändigt för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen vid upphandling

a)    som avser vapen, ammunition eller krigsmateriel,

b)    som är oundgänglig för den nationella säkerheten, eller

c)    som avser det nationella försvaret.

2.    Under förutsättning att åtgärderna inte tillämpas på ett sätt som utgör en godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan parterna under lika förhållanden eller en förtäckt begränsning av internationell handel, får ingenting i detta kapitel tolkas så att det hindrar någon av parterna att anta eller genomföra åtgärder

a)    som är nödvändiga för att skydda allmän moral, allmän ordning eller säkerhet,

b)    som är nödvändiga för att skydda människors, djurs och växters liv eller hälsa,

c)    som är nödvändiga för att skydda immateriella rättigheter, eller

d)    som avser varor eller tjänster som tillhandahålls av personer med funktionsnedsättning, av välgörenhetsinrättningar eller inom kriminalvården.

ARTIKEL 160

Allmänna principer

Icke-diskriminering

1.    Vad gäller åtgärder som rör den omfattade upphandlingen ska varje part, och dess upphandlande enheter, omedelbart och utan förbehåll bevilja varor och tjänster från den andra parten eller leverantörer från den andra parten som tillhandahåller sådana varor eller tjänster en behandling som inte är mindre förmånlig än den som medges för egna varor, tjänster och leverantörer.

2.    Vad gäller åtgärder som rör den omfattade upphandlingen, får parterna och deras upphandlande enheter inte

a)    behandla en lokalt etablerad leverantör mindre förmånligt än en annan lokalt etablerad leverantör på grund av graden av utländsk anknytning eller ägarskap, eller

b)    diskriminera en lokalt etablerad leverantör av det skälet att de varor eller tjänster som denne tillhandahåller i samband med en viss upphandling utgörs av varor eller tjänster från den andra parten.

Användning av elektroniska medel

3.    Om en omfattad upphandling genomförs med elektroniska medel ska den upphandlande enheten

a)    säkerställa att upphandlingen genomförs med hjälp av it-system och programvara, inklusive sådana som rör autentisering och kryptering av information, som är allmänt tillgängliga och kompatibla med andra allmänt tillgängliga it-system och annan tillgänglig programvara,

b)    bibehålla mekanismer som säkerställer de anbudssökandes och anbudsgivarnas integritet, även för att fastställa tidpunkten för mottagande och förhindra otillbörlig tillgång, och

c)    använda elektroniska hjälpmedel för information och kommunikation i samband med offentliggörande av meddelanden och anbudsunderlag vid upphandling och så långt som möjligt för inlämning av anbud.

Genomförande av upphandling

4.    En upphandlande enhet ska genomföra omfattad upphandling på ett insynsvänligt och opartiskt sätt som

a)    är förenligt med detta kapitel, och använder sådana metoder som öppen upphandling, selektiv upphandling och begränsad upphandling,

b)    gör att intressekonflikter undviks, och

c)    förhindrar korruption.

Ursprungsregler

5.    Vid en omfattad upphandling får ingen av parterna tillämpa ursprungsregler på varor eller tjänster, som importerats från eller tillhandahållits av den andra parten, om de avviker från de ursprungsregler som parten vid den tiden brukar tillämpa när sådana varor eller tjänster importeras eller tillhandahålls.

Motkrav

6.    En part, inklusive dess upphandlande enheter, får inte begära eller uppfylla, besluta om eller genomdriva något motkrav med avseende på en omfattad upphandling.

Åtgärder som inte specifikt rör upphandling

7.    Punkterna 1 och 2 ska inte vara tillämpliga på

a)    tullar och andra pålagor, av vilket slag som helst, på eller i samband med import,

b)    metoden för att ta ut dessa tullar och avgifter, och

c)    andra importbestämmelser eller importformaliteter samt sådana åtgärder som påverkar handeln med tjänster som inte är åtgärder som reglerar omfattad upphandling.

Åtgärder mot korruption

8.    Varje part ska säkerställa att den vidtagit lämpliga åtgärder för att åtgärda korruption i samband med offentlig upphandling. Sådana åtgärder får omfatta förfaranden för att permanent eller under viss tid utesluta anbudsgivare från upphandling om de genom lagakraftvunnen dom från partens rättsliga myndigheter har befunnits skyldiga till bedrägliga eller andra olagliga beteenden i samband med offentlig upphandling på partens territorium. Varje part ska även säkerställa att den har strategier och förfaranden för att så långt som möjligt undanröja eller hantera potentiella intressekonflikter som berör de som deltar i eller har inflytande över upphandlingen.

ARTIKEL 161

Information om upphandlingssystemet

1.    Varje part ska

a)    skyndsamt offentliggöra alla lagar och andra författningar, rättsliga avgöranden, administrativa beslut med allmän räckvidd, standardklausuler som föreskrivs i lagar eller andra författningar och som införlivas genom hänvisning i meddelanden eller anbudsunderlag och förfaranden för omfattad upphandling, samt ändringar av dessa, i officiellt angivna elektroniska medier eller publikationer som har stor spridning och är lätt tillgängliga för allmänheten, och

b)    på begäran förklara detta för den andra parten.

2.    Varje part ska i bilaga 9 avsnitt 8 förteckna

a)    de elektroniska medier eller pappersmedier där parten offentliggör sådan information som avses i punkt 1,

b)    de elektroniska medier eller pappersmedier där parten offentliggör sådana meddelanden som krävs enligt artiklarna 162, 164 och 171, och

c)    de webbplatser eller adresser där parten offentliggör meddelanden om tilldelade kontrakt i enlighet med artikel 171.2.

3.    Varje part ska skyndsamt underrätta samarbetskommittén i dess konstellation för handelsfrågor om alla ändringar av de informationskanaler som förtecknas i bilaga 9 avsnitt 8.

ARTIKEL 162

Meddelanden

Meddelande om upphandling

1.    För varje omfattad upphandling ska den upphandlande enheten offentliggöra ett meddelande om upphandling, utom under de omständigheter som anges i artikel 168.

Alla meddelanden (meddelande om upphandling, sammanfattning och tillkännagivande av planerad upphandling) ska vara direkt tillgängliga på elektronisk väg, kostnadsfritt och via en enda åtkomstpunkt på internet. Meddelanden och tillkännagivanden får också offentliggöras i ett lämpligt pappersmedium som ska ha stor spridning och ska vara lättillgängligt för allmänheten, åtminstone till dess att den tidsfrist som anges i meddelandet eller tillkännagivandet har löpt ut.

Varje part ska förteckna lämpliga pappersmedier och elektroniska medier i avsnitt 8 i bilaga 9.

2.    Om inte annat anges i detta kapitel, ska alla meddelanden om upphandling innehålla följande uppgifter:

a)    Den upphandlande enhetens namn och adress, övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna kontakta enheten och få alla relevanta handlingar som gäller upphandlingen samt uppgift om kostnad och betalningsvillkor i förekommande fall.

b)    En beskrivning av upphandlingen, inbegripet arten och mängden av de varor och tjänster som ska upphandlas eller, om mängden inte är känd, den beräknade mängden.

c)    I samband med återkommande kontrakt om möjligt en preliminär tidsplan för ytterligare meddelanden om planerad upphandling.

d)    En beskrivning av eventuella optioner.

e)    Tidsfristen för leverans av varorna eller tjänsterna eller kontraktets löptid.

f)    Det valda upphandlingsförfarandet och huruvida det innefattar förhandlingar eller elektronisk auktion.

g)    I förekommande fall uppgifter om till vilken adress begäran om att få delta i upphandlingen ska ställas och sista inlämningsdag för begäran.

h)    Sista inlämningsdag för anbud och uppgifter om till vilken adress anbud ska ställas.

i)    Det eller de språk som anbudet eller begäran om deltagande ska vara avfattade på, om de får avfattas på ett annat språk än det officiella språket i den part som den upphandlande enheten tillhör.

j)    En förteckning och kortfattad beskrivning av villkoren för leverantörernas deltagande, däribland eventuella krav på att leverantörerna ska lämna in vissa handlingar eller certifieringar, om inte dessa krav ingår i det anbudsunderlag som ställs till alla intresserades förfogande samtidigt som meddelandet om upphandling.

k)    Om den upphandlande enheten avser att i enlighet med artikel 164 välja ut ett begränsat antal behöriga leverantörer som inbjuds att lämna anbud, anges kriterierna för urvalet och, i tillämpliga fall, antalet leverantörer som kommer att tillåtas att lämna anbud.

l)    Information om att upphandlingen omfattas av detta kapitel.

Sammanfattning

3.    För varje planerad upphandling ska den upphandlande enheten tillsammans med meddelandet om upphandling offentliggöra en lätt tillgänglig sammanfattning på engelska. Sammanfattningen ska åtminstone innehålla följande information:

a)    Uppgifter om vad som ska upphandlas.

b)    Sista inlämningsdag för anbud och, i förekommande fall, eventuell sista inlämningsdag för begäran om att få delta i upphandlingen eller tas upp på en fleranvändningsförteckning.

c)    Den adress man kan vända sig till för att begära handlingar som gäller upphandlingen.

Tillkännagivande av planerad upphandling

4.    Upphandlande enheter uppmanas att så tidigt som möjligt varje räkenskapsår informera om sina planer för kommande upphandling genom att offentliggöra ett tillkännagivande av planerad upphandling i ett lämpligt elektroniskt medium och, i förekommande fall, i det pappersmedium som anges i avsnitt 8. Tillkännagivandet av planerad upphandling ska också offentliggöras via den enda åtkomstpunkt som avses i avsnitt 8. Tillkännagivandet av planerad upphandling bör innehålla uppgifter om vad som ska upphandlas och om när man planerar att offentliggöra meddelandet om upphandling.

5.    En upphandlande enhet som omfattas av avsnitt 2 eller 3 får använda ett tillkännagivande av planerad upphandling som ett meddelande om upphandling, förutsatt att tillkännagivandet av planerad upphandling innehåller så mycket av den information som avses i punkt 3 som den upphandlande enheten besitter och en upplysning om att intresserade leverantörer ska anmäla intresse för att delta i upphandlingen till den upphandlande enheten.

Varje part ska förteckna lämpliga pappersmedier och elektroniska medier i avsnitt 8 i bilaga 9.

ARTIKEL 163

Villkor för deltagande

1.    En upphandlande enhet ska begränsa villkoren för deltagande i en upphandling till vad som krävs för att säkerställa att leverantören har tillräcklig rättslig, ekonomisk, affärsmässig och teknisk kapacitet för att åta sig den aktuella upphandlingen.

2.    När den upphandlande enheten fastställer villkor för deltagande får den inte

a)    kräva att leverantörer för att få delta i en upphandling tidigare ska ha tilldelats ett eller flera kontrakt av en upphandlande enhet i en viss part, men får däremot kräva relevant tidigare erfarenhet om detta är nödvändigt för att uppfylla upphandlingens kravspecifikation, och

b)    kräva tidigare erfarenhet av verksamhet på partens territorium som en förutsättning för att få delta, men får i lämpliga fall kräva att anbudsgivaren ska styrka tidigare erfarenhet i vissa klimatförhållanden eller topografiska förhållanden.

3.    Vid bedömningen av huruvida en leverantör uppfyller villkoren för deltagande ska den upphandlande enheten

a)    bedöma leverantörens ekonomiska kapacitet, affärsmässiga och tekniska kapacitet på grundval av dennes affärsverksamhet både inom och utanför territoriet för den part som den upphandlande enheten tillhör, och

b)    grunda sin bedömning på de krav som den upphandlande enheten i förväg beskrivit i meddelanden eller tillkännagivanden om upphandling eller i anbudsunderlaget.

4.    En part och dess upphandlande enheter får utesluta en leverantör om det finns belägg för exempelvis

a)    konkurs,

b)    oriktiga uppgifter,

c)    allvarliga eller varaktiga brister vid fullgörandet av väsentliga krav eller skyldigheter i tidigare kontrakt,

d)    lagakraftvunna domar avseende grova brott eller andra allvarliga förseelser,

e)    fel i yrkesutövningen samt handlingar eller underlåtelser som kan inverka negativt på leverantörens affärsmässiga integritet,

f)    underlåtenhet att betala skatt, eller

g)    att leverantören inte längre uppfyller de krav som ställs för deltagande enligt artikel 160.9.

ARTIKEL 164

Kvalificering av leverantörer

Registreringssystem och kvalificeringsförfarande

1.    En part och dess upphandlande enheter får ha ett system för registrering av leverantörer som kräver att intresserade leverantörer registrerar sig och lämnar vissa uppgifter. I sådana fall ska parten säkerställa att de berörda leverantörerna får tillgång till information om registreringssystemet och när som helst kan begära registrering. Den upphandlande enheten eller någon annan myndighet med ansvar för registrering av leverantörer ska inom rimlig tid informera de berörda leverantörerna om beslutet att bevilja eller avslå deras begäran. Om begäran avslås ska beslutet vara vederbörligen motiverat.

2.    Varje part ska säkerställa att

a)    dess upphandlande enheter anstränger sig för att minimera skillnaderna mellan sina respektive kvalificeringsförfaranden, och

b)    om system för registrering används ska de upphandlande enheterna anstränga sig för att minimera skillnaderna mellan sina respektive system.

3.    En part och dess upphandlande enheter får inte anta eller tillämpa ett system för registrering eller ett kvalificeringsförfarande som har till syfte eller resultat att skapa onödiga hinder för leverantörer från den andra parten som vill delta i upphandlingen.

Selektiv upphandling

4.    En upphandlande enhet som avser att använda selektiv upphandling ska

a)    i meddelandet om upphandling ange åtminstone de uppgifter som avses i artikel 162.3 a, b, f, g, j, k och l samt uppmana leverantörer att lämna in en begäran om deltagande, och

b)    senast när tidsfristen för att lämna in anbud börjar löpa förse behöriga leverantörer med åtminstone de uppgifter som avses i artikel 162.3 c, d, e, h och i på det sätt som anges i artikel 166.3 b.

5.    En upphandlande enhet ska låta alla behöriga leverantörer delta i en viss upphandling, såvida inte den upphandlande enheten i meddelandet om upphandling anger att antalet leverantörer som kommer att få lämna anbud är begränsat och vilka kriterier som tillämpas vid urvalet av dessa. En inbjudan att lämna anbud ska ställas till tillräckligt många leverantörer för att säkerställa en faktisk konkurrens.

6.    Om anbudsunderlaget inte offentliggörs från och med den dag då det meddelande eller tillkännagivande som avses i punkt 4 offentliggörs, ska den upphandlande enheten säkerställa att alla behöriga anbudssökande som valts ut i enlighet med punkt 5 får tillgång till underlaget samtidigt.

Fleranvändningsförteckningar

7.    En upphandlande enhet får använda en fleranvändningsförteckning över leverantörer, förutsatt att ett meddelande med en uppmaning till intresserade leverantörer att ansöka om att föras upp på förteckningen

a)    offentliggörs årligen, och

b)    om detta offentliggörs elektroniskt, även görs tillgängligt fortlöpande,

i lämpligt medium som anges i avsnitt 8.

8.    Det meddelande som avses i punkt 7 ska innehålla följande:

a)    En beskrivning av de varor eller tjänster eller kategorier av dessa för vilka förteckningen kan användas.

b)    De villkor som leverantörerna ska uppfylla för att föras upp i förteckningen och de metoder som den upphandlande enheten använder för att kontrollera om en leverantör uppfyller villkoren.

c)    Den upphandlande enhetens namn och adress samt andra uppgifter som behövs för att kontakta enheten och få alla relevanta handlingar som gäller förteckningen.

d)    Uppgifter om fleranvändningsförteckningens giltighetstid och hur den förlängs eller avslutas, eller – om ingen giltighetstid anges – uppgifter om hur meddelande kommer att lämnas om att förteckningen kommer att upphöra att gälla. och

e)    Uppgift om att förteckningen kan användas för sådan upphandling som omfattas av detta kapitel.

9.    Om en fleranvändningsförteckning kommer att gälla i högst tre år får en upphandlande enhet, utan att det hindrar tillämpningen av punkt 7, välja att offentliggöra det meddelande som avses i punkt 7 endast en gång, i början av förteckningens giltighetsperiod, förutsatt

a)    att giltighetsperioden anges i meddelandet och att inga fler meddelanden kommer att offentliggöras, och

b)    att meddelandet offentliggörs elektroniskt och kontinuerligt är tillgängligt under giltighetstiden.

10.    En upphandlande enhet ska tillåta leverantörer att när som helst ansöka om att föras upp på fleranvändningsförteckningen och inom rimlig tid ta med alla behöriga leverantörer på förteckningen.

11.    Om en leverantör som inte är upptagen i en fleranvändningsförteckning lämnar in en begäran om deltagande i en upphandling som utgår från en fleranvändningsförteckning och lämnar alla handlingar som krävs inom den tidsfrist som anges i artikel 166.2, ska den upphandlande enheten behandla begäran. Den upphandlande enheten får inte utesluta leverantören från upphandlingen av det skälet att enheten inte har tillräckligt med tid för att pröva begäran, såvida inte enheten i exceptionella fall på grund av upphandlingens komplexitet inte hinner slutföra behandlingen av begäran inom anbudsfristen.

Enheter som förtecknats i avsnitten 2 och 3

12.    En upphandlande enhet som omfattas av avsnitten 2 och 3 i bilaga 9 får betrakta ett meddelande med inbjudan till leverantörer om att begära att bli upptagna på en fleranvändningsförteckning som ett meddelande om planerad upphandling förutsatt

a)    att meddelandet offentliggörs i enlighet med punkt 7 och innehåller de uppgifter som krävs enligt punkt 8, så mycket av den nödvändiga information som avses i artikel 163.3 som är tillgänglig och att det framgår att det är frågan om ett meddelande om upphandling eller att endast leverantörerna på fleranvändningsförteckningen kommer att få ytterligare meddelanden om upphandling som omfattas av fleranvändningsförteckningen, och

b)    att den upphandlande enheten skyndsamt förser leverantörer som uttryckt sitt intresse för en viss upphandling med tillräckligt mycket information för att de ska kunna bedöma sitt intresse av att delta i upphandlingen, däribland alla övriga upplysningar som krävs enligt artikel 162.3, i den mån de är tillgängliga.

13.    En upphandlande enhet som omfattas av avsnitt 2 och 3 i bilaga 9 får medge att leverantörer som begärt att få bli upptagna på en fleranvändningsförteckning i enlighet med punkt 10 lämnar anbud i en given upphandling, om den upphandlande enheten har tillräckligt med tid för att undersöka om leverantören uppfyller villkoren för deltagande.

14.    En upphandlande enhet ska skyndsamt underrätta de leverantörer som lämnar in en begäran om deltagande eller en ansökan om att föras upp på fleranvändningsförteckningen om sitt beslut i fråga om den inlämnade begäran eller ansökan.

15.    Om en upphandlande enhet avslår en leverantörs begäran om deltagande i en upphandling eller ansökan om att föras upp i fleranvändningsförteckningen, eller inte längre erkänner en leverantör som behörig, eller stryker en leverantör från fleranvändningsförteckningen, ska den upphandlande enheten skyndsamt underrätta leverantören och, på dennes begäran, skyndsamt tillhandahålla denne en skriftlig förklaring till skälen för sitt beslut.

ARTIKEL 165

Tekniska specifikationer och anbudsunderlag

Tekniska specifikationer

1.    En upphandlande enhet får inte utarbeta, anta eller tillämpa tekniska specifikationer eller fastställa förfaranden för bedömning av överensstämmelse som har till syfte eller resultat att skapa onödiga hinder för den internationella handeln.

2.    När tekniska specifikationer fastställs för de varor eller tjänster som upphandlas ska den upphandlande enheten, då det är lämpligt

a)    utforma de tekniska specifikationerna med hänvisning till prestanda och funktionella krav snarare än till formgivning eller beskrivande kännetecken, och

b)    grunda de tekniska specifikationerna på internationella standarder som erkänts av parten, eller i annat fall, på nationella tekniska föreskrifter, erkända nationella standarder eller byggnormer.

3.    Om kriterier rörande formgivning eller beskrivande kännetecken används i de tekniska specifikationerna, bör den upphandlande enheten i tillämpliga fall ange att den kommer att beakta anbud avseende likvärdiga varor eller tjänster som tydligt uppfyller upphandlingens kravspecifikation genom att använda formuleringar som ”eller likvärdig” i anbudsunderlaget.

4.    En upphandlande enhet får i de tekniska specifikationerna inte ställa krav på eller hänvisa till särskilda varumärken, handelsnamn, patent, upphovsrätter, formgivning, typ, ett särskilt ursprung eller en särskild tillverkare eller leverantör, utom i de fall där det inte finns något annat sätt att utforma upphandlingens kravspecifikation tillräckligt exakt och klart, och förutsatt att den upphandlande enheten i anbudsunderlaget i så fall använder formuleringar som ”eller likvärdig”.

5.    En upphandlande enhet får inte, på ett sätt som kan hindra konkurrens, efterfråga eller ta emot råd som kan användas för att utarbeta eller anta en teknisk specifikation för en viss upphandling från personer som kan ha kommersiella intressen i upphandlingen.

6.    För tydlighetens skull påpekas att en part och dess upphandlande enheter får utarbeta, anta eller tillämpa tekniska specifikationer för att främja bevarande av naturresurser eller skydda miljön, under förutsättning att det sker i enlighet med denna artikel.

Parterna får

a)    tillåta att upphandlande myndigheter beaktar miljö- och samhällsaspekter under hela upphandlingsförfarandet, förutsatt att de inte är diskriminerande och har koppling till det berörda avtalsföremålet, och

b)    vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa efterlevnaden med dess skyldigheter i fråga om miljölagstiftning, sociallagstiftning och arbetslagstiftning, däribland de skyldigheter som följer av kapitel 10.

Anbudsunderlag

7.    En upphandlande enhet ska till leverantörerna tillhandahålla anbudsunderlag som innehåller alla uppgifter de behöver för att utarbeta och lämna in väl underbyggda anbud. Om detta inte redan tillhandahållits i meddelandet om upphandling ska anbudsunderlaget omfatta en fullständig beskrivning av följande:

a)    Upphandlingen, inbegripet arten och mängden av de varor och tjänster som ska upphandlas eller, om mängden inte är känd, den beräknade mängden, samt alla krav som ska uppfyllas, inbegripet eventuella tekniska specifikationer, certifiering av bedömning av överensstämmelse, planer, ritningar eller instruktionsmaterial.

b)    Alla villkor för leverantörernas deltagande, däribland en förteckning över de uppgifter och handlingar som leverantörerna ska lämna in med hänsyn till villkoren för deltagande.

c)    Alla utvärderingskriterier som enheten kommer att beakta vid kontraktstilldelningen och viktningen av dessa kriterier, utom i de fall där priset är det enda kriteriet.

d)    Eventuella autentiserings- och krypteringskrav eller krav på annan utrustning för mottagande av information med elektroniska medel, om den upphandlande enheten kommer att använda sig av elektroniska medel.

e)    Reglerna som ligger till grund för auktion, inbegripet vilka delar av anbudet som har samband med utvärderingskriterierna, om den upphandlande enheten kommer att hålla en elektronisk auktion.

f)    Dag, tid och plats för öppnandet och i förekommande fall uppgifter om vilka personer som får närvara, om anbuden kommer att öppnas offentligt.

g)    Övriga villkor, inbegripet betalningsvillkor och eventuella begränsningar av de medel med vars hjälp anbud får lämnas, t.ex. på papper eller med elektroniska medel. och

h)    Dagar för leverans av varor eller tjänster.

8.    När en upphandlande enhet fastställer dagen för den leverans av varor eller det tillhandahållande av tjänster som upphandlas ska enheten ta hänsyn till sådana faktorer som upphandlingens komplexitet, omfattningen av beräknad underentreprenad och den tid som realistiskt krävs för tillverkning av varorna, ta ut dem ur lager och transportera dem från leverantören respektive att tillhandahålla tjänsterna.

9.    De utvärderingskriterier som fastställs i meddelandet om upphandling eller anbudsunderlaget kan vara bland annat pris och andra kostnadsfaktorer, kvalitet, teknisk förtjänst, miljöegenskaper och leveransvillkor.

10.    En upphandlande enhet ska skyndsamt

a)    göra anbudsunderlag tillgängliga, för att säkerställa att intresserade leverantörer får tillräckligt lång tid på sig att lämna in väl underbyggda anbud,

b)    på begäran tillhandahålla anbudsunderlag till varje intresserad leverantör, och

c)    besvara alla skäliga förfrågningar om relevanta upplysningar som begärs av leverantörer som är intresserade av eller deltar i anbudsförfarandet, förutsatt att dessa upplysningar inte ger leverantören någon fördel i förhållande till konkurrenterna.

Ändring

11.    Om en upphandlande enhet ändrar de kriterier eller krav som anges i meddelandet om upphandling eller i det anbudsunderlag som lämnats till de deltagande leverantörerna, eller om den på nytt offentliggör meddelandet eller anbudsunderlaget, ska den skriftligen översända alla ändringar eller det ändrade eller det nya upphandlingsmeddelandet eller anbudsunderlaget

a)    till alla leverantörer som deltar vid den tidpunkt då informationen ändras eller byts ut, om den upphandlande enheten känner till vilka leverantörerna är, och i alla andra fall, på samma sätt som den ursprungliga informationen tillhandahölls, och

b)    se till att detta sker i tillräckligt god tid för att leverantörerna ska hinna ändra och på nytt lämna in sina anbud.

ARTIKEL 166

Tidsfrister

1.    En upphandlande enhet ska, så långt det är förenligt med dess egna rimliga behov, ge leverantörerna tillräckligt med tid för att utarbeta och lämna in begäran om deltagande och väl underbyggda anbud, och därvid beakta sådana faktorer som

a)    upphandlingens art och komplexitet,

b)    omfattningen av förväntad underentreprenad, och

c)    den tid det tar att befordra ett anbud från utländska respektive inhemska orter i de fall där detta inte sker elektroniskt.

Dessa tidsfrister, inklusive eventuella förlängningar, ska vara desamma för alla intresserade eller deltagande leverantörer.

2.    Vid selektiv upphandling ska den upphandlande enheten i princip medge minst 25 dagar, räknat från den dag då meddelandet om upphandling offentliggjordes, när man fastställer sista inlämningsdag för begäran om att få delta i upphandlingen. Om det, i undantagsfall som vederbörligen styrks av den upphandlande enheten, inte är möjligt att tillämpa denna tidsfrist, får fristen förkortas till minst 10 dagar.

3.    Om inte annat följer av punkterna 4, 5, 7 och 8 ska den upphandlande enheten när man fastställer sista inlämningsdag för anbud medge minst 40 dagar, räknat från

a)    den dag då meddelandet om upphandling offentliggörs, vid öppen upphandling, eller

b)    den dag då den upphandlande enheten vid selektiv upphandling meddelar leverantörerna att de kommer att bjudas in att lämna anbud, oavsett om den upphandlande enheten använder sig av en fleranvändningsförteckning eller inte.

4.    En upphandlande enhet får förkorta anbudsfristen till åtminstone 20 dagar i någon av följande situationer:

a)    Den upphandlande enheten har offentliggjort ett sådant tillkännagivande av planerad upphandling som avses i artikel 162.4, minst 40 dagar men högst 12 månader innan meddelandet om upphandling kommer att offentliggöras, och tillkännagivandet innehåller följande:

i)    En beskrivning av upphandlingen.

ii)    Ungefärliga slutdatum för inlämnande av anbud eller begäran om deltagande.

iii)    En uppmaning till intresserade leverantörer att anmäla sitt intresse för upphandlingen till den upphandlande enheten.

iv)    Den adress från vilken handlingar som gäller upphandlingen kan fås.

v)    Så mycket som finns tillgängligt av de uppgifter som krävs för meddelandet om upphandling enligt artikel 162.2.

b)    Den upphandlande enheten har, i ett första meddelande om upphandling avseende återkommande kontrakt, uppgett att senare meddelanden kommer att offentliggöras, tillsammans med tidsfrister för anbudsförfarandet i enlighet med denna punkt. eller

c)    Exceptionell brådska, som vederbörligen styrks av den upphandlande enheten, gör att det inte är möjligt att tillämpa den tidsfrist som avses i punkt 3.

5.    En upphandlande enhet får förkorta den tidsfrist för att lämna in anbud som avses i punkt 3 med fem dagar för var och en av följande situationer:

a)    Meddelandet om upphandling offentliggörs elektroniskt.

b)    Hela anbudsunderlaget är elektroniskt tillgängligt från och med den dag då meddelandet om upphandling offentliggörs. och

c)    Den upphandlande enheten godtar att anbud lämnas in med elektroniska medel.

6.    Vid tillämpningen av punkt 5 jämförd med punkt 4 får den anbudsfrist som avses i punkt 3 under inga omständigheter vara kortare än tio dagar, räknat från den dag då meddelandet om upphandling offentliggjordes.

7.    Utan att det hindrar tillämpningen av någon annan bestämmelse i denna artikel, får en upphandlande enhet som köper in kommersiella varor eller tjänster, eller en kombination av varor och tjänster, förkorta den anbudsfrist som avses i punkt 3 till som minst 13 dagar, om både meddelandet om upphandling och anbudsunderlaget offentliggörs samtidigt av enheten, med elektroniska medel. Om den upphandlande enheten dessutom godtar att anbud på kommersiella varor eller tjänster lämnas med elektroniska medel, får den tidsfrist som avses i punkt 3 förkortas till som minst 10 dagar.

8.    Om en upphandlande enhet som omfattas av avsnitt 2 eller 3 i bilaga 9 har valt ut alla eller ett begränsat antal kvalificerade leverantörer, får anbudsfristen fastställas genom ömsesidig överenskommelse mellan den upphandlande enheten och leverantörerna. Om överenskommelse saknas får fristen inte vara kortare än tio dagar.

ARTIKEL 167

Förhandlingar

1.    En part får ge sina upphandlande enheter möjlighet att förhandla med leverantörer

a)    om enheten har uppgett sin avsikt att föra förhandlingar i det meddelande om upphandling som krävs enligt punkt 2 i artikel 162, eller

b)    om utvärderingen visar att inget av anbuden är det uppenbart mest fördelaktiga enligt de särskilda utvärderingskriterier som fastställts i meddelandet om upphandling eller i anbudsunderlaget.

2.    En upphandlande enhet ska

a)    säkerställa att varje eliminering av leverantörer som deltar i förhandlingarna sker i enlighet med de utvärderingskriterier som fastställts i meddelandet om upphandling eller i anbudsunderlaget, och

b)    ge de leverantörer som efter avslutad förhandling återstår en gemensam tidsfrist för att lämna in nya eller ändrade anbud.

ARTIKEL 168

Begränsad upphandling

1.    Förutsatt att detta inte utnyttjas för att undvika konkurrens mellan leverantörer eller sker på ett sätt som diskriminerar den andra partens leverantörer eller skyddar inhemska leverantörer, får en upphandlande enhet använda begränsad upphandling, och får välja att inte tillämpa artiklarna 162–164, artikel 165.7–165.11 samt artiklarna 166, 167, 169 och 170, i någon av följande situationer:

a)    I situationer då

i)    inga anbud lämnats eller inga leverantörer har begärt att få delta,

ii)    inga lämnade anbud uppfyller de grundläggande kraven i anbudsunderlaget,

iii)    inga leverantörer uppfyller villkoren för deltagande, eller

iv)    de lämnade anbuden har tillkommit genom anbudskartell,

förutsatt att kraven i anbudsunderlaget inte ändras väsentligt.

b)    Om varorna eller tjänsterna bara kan levereras av en viss leverantör och det inte finns några rimliga alternativ eller rimliga ersättningsvaror eller ersättningstjänster därför att

i)    kraven gäller ett konstverk,

ii)    det föreligger patentskydd, upphovsrätt eller andra ensamrätter, eller

iii)    det saknas konkurrens av tekniska skäl.

c)    Vid leveranser från den ursprungliga leverantören av kompletterande varor eller tjänster som inte ingick i den ursprungliga upphandlingen, om ett byte av leverantör för dessa kompletterande varor eller tjänster

i)    inte kan ske av ekonomiska eller tekniska skäl såsom krav på utbytbarhet eller driftskompatibilitet med redan befintlig utrustning, programvara, tjänster eller installationer som upphandlats vid den ursprungliga upphandlingen, och

ii)    skulle medföra betydande olägenheter eller betydligt större omkostnader för den upphandlande enheten.

d)    Om det är absolut nödvändigt på grund av extrem brådska till följd av händelser som inte kunnat förutses av den upphandlande enheten och varorna eller tjänsterna inte kan levereras i tid med hjälp av öppen upphandling eller selektiv upphandling.

e)    Om varorna köps på en råvarumarknad.

f)    Om en upphandlande enhet köper en prototyp eller en första vara eller tjänst som utvecklats på dess begäran i samband med och för ett kontrakt avseende forsknings-, experiment-, studie- eller nyutvecklingsändamål. Nyutveckling av en ny vara eller tjänst får inbegripa begränsad produktion eller leverans för att också resultaten av fälttester ska bli tillgängliga och för att visa att varan eller tjänsten lämpar sig för produktion eller leverans i kvantitet och med godtagbar kvalitet, men inbegriper inte produktion eller leverans i stora kvantiteter i syfte att pröva kommersiell gångbarhet eller för att återfå forsknings- och utvecklingskostnader.

g)    Om det rör sig om inköp till särskilt gynnsamma villkor som enbart uppstår på mycket kort sikt i samband med en icke sedvanlig försäljning, t.ex. vid likvidation, tvångsförvaltning eller konkurs, och inte om rutininköp från normala leverantörer.

h)    Om ett kontrakt tilldelas en vinnare av en designtävling, förutsatt

i)    att tävlingen organiseras på ett sätt som är förenligt med principerna i detta kapitel, i synnerhet med avseende på offentliggörande av ett meddelande om upphandling, och

ii)    att deltagarna bedöms av en självständig jury med syftet att ge designkontrakt till vinnaren.

2.    En upphandlande enhet ska utarbeta en skriftlig rapport om varje kontrakt som tilldelats enligt punkt 1. Rapporten ska innehålla namn på den upphandlande enheten, värde och typ av varor eller tjänster som upphandlats, och en uppgift om de omständigheter och villkor som anges i punkt 1 som motiverat användningen av begränsad upphandling.

ARTIKEL 169

Elektroniska auktioner

När en upphandlande enhet har för avsikt att genomföra en omfattad upphandling med hjälp av elektronisk auktion ska den innan auktionen inleds förse alla deltagare med

a)    den automatiska utvärderingsmetoden, däribland den matematiska formel som bygger på utvärderingskriterierna i anbudsunderlaget och som kommer att användas vid den automatiska rangordningen eller vid en ändring av rangordningen under auktionen,

b)    resultatet av en eventuell första utvärdering av de olika delarna i deltagarens anbud i sådana fall där kontraktet kommer att tilldelas det mest fördelaktiga anbudet, och

c)    all annan relevant information om genomförandet av auktionen.

ARTIKEL 170

Behandling av anbud och tilldelning av kontrakt

Behandling av anbud

1.    Den upphandlande enheten ska ta emot, öppna och behandla alla anbud i enlighet med förfaranden som garanterar att upphandlingsprocessen är rättvis och opartisk samt att anbuden behandlas konfidentiellt.

2.    Den upphandlande enheten ska inte straffa en leverantör vars anbud mottas efter tidsfristen för inlämnande av anbud om förseningen uteslutande beror på felaktig hantering inom den upphandlande enheten.

3.    Om den upphandlande enheten efter det att anbuden öppnats men innan kontraktet tilldelats ger en av leverantörerna möjlighet att rätta till oavsiktliga formfel, ska alla deltagande leverantörer erbjudas samma möjlighet.

Tilldelning av kontrakt

4.    För att kunna antas ska anbud lämnas skriftligt och ska vid tidpunkten för öppnandet uppfylla de väsentliga krav som ställs i meddelanden och tillkännagivanden om upphandling samt i anbudsunderlaget och ska vara inlämnat av en leverantör som uppfyller villkoren för deltagande.

5.    Såvida inte den upphandlande enheten beslutar att det inte ligger i allmänintresset att tilldela ett kontrakt, ska enheten tilldela kontraktet till den leverantör som den bedömer vara i stånd att uppfylla kontraktsvillkoren och som, uteslutande på grundval av de utvärderingskriterier som angetts i meddelandena och anbudsunderlaget, har lämnat in antingen

a)    det mest fördelaktiga anbudet, eller

b)    det lägsta anbudet, om priset är det enda tilldelningskriteriet.

6.    Om den upphandlande enheten får ett anbud till ett pris som i förhållande till övriga ligger onormalt lågt, får den kontrollera om leverantören uppfyller villkoren för deltagande och är i stånd att uppfylla avtalsvillkoren. Den upphandlande enheten får även kontrollera om leverantören har fått subventioner. I sådana fall får anbudet avvisas enbart på den grunden, om inte leverantören inom den tid som den upphandlande enheten fastställer kan styrka att subventionen beviljats i enlighet med bestämmelserna om subventioner i detta avtal.

7.    Den upphandlande enheten får inte använda alternativ, avbryta en upphandling eller ändra tilldelade kontrakt på ett sätt som kringgår skyldigheterna enligt detta kapitel.

8.    Varje part ska i regel föreskriva att en frysningsperiod ska förflyta, från det att kontraktet tilldelas till dess att det ingås, för att ge avvisade anbudsgivare möjlighet att gå igenom eller begära omprövning av tilldelningsbeslutet.

ARTIKEL 171

Öppenhet vid offentlig upphandling

Information till leverantörerna

1.    Den upphandlande enheten ska skyndsamt informera deltagande leverantörer om sitt beslut om tilldelningen av kontrakt, på leverantörernas begäran skriftligen. Om inte annat följer av artikel 172.2 och 172.3 ska en upphandlande enhet på begäran ge en leverantör, vars anbud avslagits, sina skäl till att detta anbud inte valdes och information om de relativa fördelarna med anbudet från den leverantör som tilldelades kontraktet.

Offentliggörande av information om tilldelade kontrakt

2.    Senast 72 dagar efter tilldelningen av varje kontrakt som omfattas av detta kapitel ska den upphandlande enheten offentliggöra ett meddelande i ett lämpligt pappersmedium eller elektroniskt medium som förtecknas i avsnitt 8 i bilaga 9. Om den upphandlande enheten endast offentliggör meddelandet i ett elektroniskt medium ska uppgifterna finnas lätt tillgängliga under en rimlig tidsperiod. Meddelandet ska innehålla åtminstone

a)    en beskrivning av de varor eller tjänster som upphandlats,

b)    den upphandlande enhetens namn och adress,

c)    namn och adress på den leverantör som tilldelats kontraktet,

d)    värdet på det antagna anbudet eller på det högsta och lägsta anbud som beaktades vid kontraktstilldelningen,

e)    uppgifter om tilldelningsdatum, och

f)    uppgift om vilket upphandlingsförfarande som använts och, om begränsad upphandling tillämpats i enlighet med artikel 168, en beskrivning av de omständigheter som gett anledning till detta.

Bevarande av handlingar och rapporter samt elektronisk spårbarhet

3.    Varje upphandlande enhet ska under en tid av minst tre år från den dag den tilldelar ett kontrakt, bevara

a)    handlingar och rapporter från upphandlingsförfaranden och kontraktstilldelningar som rör upphandling som omfattas, inklusive de rapporter som krävs enligt artikel 168, och

b)    uppgifter som säkerställer att genomförandet är vederbörligen spårbart i de fall omfattad upphandling har skett med elektroniska hjälpmedel.

ARTIKEL 172

Utlämning av information

Information till parterna

1.    En part ska på den andra partens begäran skyndsamt tillhandahålla alla uppgifter som är nödvändiga för att avgöra om en upphandling har genomförts på ett rättvist och opartiskt sätt och i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel, inbegripet uppgifter om vad som utmärker det antagna anbudet och om dess relativa fördelar. Om utlämning av information skulle kunna skada konkurrensen vid framtida upphandlingar, ska den part som tagit emot vissa uppgifter inte lämna ut dem till någon leverantör utan att först höra och inhämta samtycke från den part som lämnat in uppgifterna.

Information som inte ska lämnas ut

2.    Utan att det hindrar tillämpningen av övriga bestämmelser i detta kapitel får en part och dess upphandlande enheter inte ge någon specifik leverantör information som skulle motverka en sund konkurrens mellan leverantörer.

3.    Inget i detta kapitel ska tolkas som att det ålägger en part och dess upphandlande enheter, myndigheter och omprövningsorgan att lämna ut konfidentiella uppgifter om utlämnande

a)    skulle försvåra rättstillämpningen,

b)    skulle kunna motverka en sund konkurrens mellan leverantörer,

c)    skulle skada enskildas berättigade kommersiella intressen, inbegripet skydd av immateriella rättigheter, eller

d)    på annat sätt skulle strida mot allmänintresset.

Utbyte av statistik

4.    Varje part ska årligen ställa statistik om bilateral offentlig upphandling till förfogande för den andra parten.

ARTIKEL 173

Omprövningsförfaranden

1.    Varje part ska sörja för snabba, effektiva, öppna och icke-diskriminerande förfaranden för administrativ eller rättslig omprövning genom vilka en leverantör kan begära omprövning enligt följande:

a)    Överträdelse av bestämmelserna i detta kapitel, eller

b)    underlåtenhet att följa de åtgärder som en part antagit för att genomföra detta kapitel, om leverantören enligt partens lagstiftning inte har direkt rätt att begära omprövning av huruvida bestämmelserna i detta kapitel överträtts.

i samband med en omfattad upphandling och i vilken leverantören har eller har haft intresse. Förfarandereglerna för all omprövning ska vara skriftliga och göras tillgängliga för allmänheten.

2.    Vid invändning från en leverantör som har eller har haft ett intresse i en omfattad upphandling med hänvisning till en sådan överträdelse eller underlåtenhet som avses i punkt 1, ska den part på vars territorium den omfattade upphandlingen görs uppmana den upphandlande enheten och leverantören att försöka lösa tvisten genom samråd. Den upphandlande enheten ska opartiskt och utan dröjsmål handlägga alla invändningar på ett sätt som inte skadar leverantörens deltagande i pågående eller framtida upphandling eller dennes rätt att begära ändring i enlighet med förfarandet för administrativ eller rättslig omprövning.

3.    Varje leverantör ska få tillräcklig tid för att förbereda och lämna in en begäran om omprövning, och i vilket fall som helst minst tio dagar räknat från den tidpunkt då leverantören fick, eller rimligen kan tänkas ha fått, kännedom om de omständigheter som ligger till grund för begäran.

4.    Varje part ska fastställa eller utse minst en opartisk administrativ eller rättslig myndighet som är oberoende av dess upphandlande enheter och som ska ta emot och behandla begäran om omprövning från leverantörer i samband med en omfattad upphandling.

5.    När ett annat organ än den myndighet som avses i punkt 4 gör en första omprövning, ska parten säkerställa att leverantören har möjlighet att överklaga det första beslutet till en opartisk administrativ eller rättslig myndighet som är oberoende av den upphandlande enhet vars upphandling är föremål för omprövning.

6.    Varje part ska säkerställa att beslut från ett sådant omprövningsorgan som inte är en domstol antingen kan prövas i domstol eller ska tillämpa förfaranden som innebär att

a)    den upphandlande enheten ska besvara begäran om omprövning skriftligt och överlämna alla relevanta handlingar till omprövningsorganet,

b)    parterna i förfarandet ska ha rätt att bli hörda innan omprövningsorganet fattar beslutar om den begärda omprövningen,

c)    parterna i förfarandet ska ha rätt att låta sig företrädas och åtföljas av ett biträde,

d)    parterna i förfarandet ska få tillträde till alla förhandlingar,

e)    parterna i förfarandet ska ha rätt att begära att förhandlingarna ska vara offentliga och att vittnen ska få kallas, och

f)    omprövningsorganet ska utan dröjsmål lämna sina skriftliga beslut eller rekommendationer och lämna en förklaring av vad som ligger till grund för varje beslut och rekommendation.

7.    Varje part ska anta eller upprätthålla förfaranden som säkerställer följande:

a)    Skyndsamma interimistiska åtgärder för att bevara leverantörens möjlighet att delta i upphandlingen. Sådana interimistiska åtgärder kan få till följd att upphandlingsförfarandet avbryts. Det får i förfarandena föreskrivas att hänsyn får tas till negativa konsekvenser som är av överordnad betydelse för berörda intressen, bland annat allmänintresset, när beslut ska fattas om huruvida interimistiska åtgärder ska tillämpas. Beslut om att inte agera ska motiveras skriftligt. och

b)    Korrigerande åtgärder eller ersättning för förlust eller skada, som får begränsas till kostnaderna för att utarbeta anbudet eller för omprövningen eller bådadera, förutsatt att ett omprövningsorgan har fastställt en sådan överträdelse eller underlåtenhet som avses i punkt 1.

ARTIKEL 174

Ändring eller rättelse av omfattning

1.    En part får föreslå ändring eller rättelse av bilaga 9 vad gäller bestämmelserna om omfattad upphandling.

Ändring

2.    Den part som vill föreslå ändringar i bilaga 9 ska

a)    meddela detta skriftligen till den andra parten, och

b)    i meddelandet föreslå den andra parten lämpliga kompenserande justeringar för att upprätthålla en omfattning som är jämförbar med den som fanns före ändringen.

3.    Utan att det hindrar tillämpningen av punkt 2 b behöver en part inte tillhandahålla kompenserande justeringar om ändringen omfattar en upphandlande enhet över vilken parten i praktiken har avskaffat sin kontroll eller sitt inflytande.

4.    Den andra parten ska invända skriftligen inom 45 dagar från mottagandet av det meddelande som avses i punkt 2 a om den önskar invända mot

a)    att den justering som föreslås enligt punkt 2 b är tillräcklig för att upprätthålla en jämförbar nivå på den gemensamt överenskomna omfattningen, eller

b)    att ändringen avser en enhet över vilken parten i praktiken har avskaffat sin kontroll eller sitt inflytande i enlighet med punkt 3.

Om ingen invändning gjorts inom utsatt tid anses den andra parten ha godtagit ändringen eller rättelsen.

Rättelse

5.    Följande ändringar i bilaga 9 ska betraktas som rättelser av rent formellt slag, förutsatt att de inte påverkar den gemensamt överenskomna omfattningen för kapitlet:

a)    En ändring av en upphandlande enhets namn.

b)    En sammanslagning av två eller flera upphandlande enheter som är förtecknade i bilaga 9.

c)    En uppdelning av en upphandlande enhet på förteckningen i bilaga 9 i två eller flera upphandlande enheter som alla läggs till förteckningen över upphandlande enheter i samma bilaga 9.

Den part som gör rättelse av rent formellt slag behöver inte föreskriva kompenserande justeringar.

6.    Vad gäller föreslagna rättelser av bilaga 9 ska vardera parten underrätta den andra parten vartannat år efter den dag då detta avtal träder i kraft.

7.    En part får tillställa den andra parten eventuella invändningar mot föreslagna rättelser inom 45 dagar efter det att meddelandet mottagits. En invändande part ska ange varför den anser att den föreslagna rättelsen inte är förenlig med punkt 5 och beskriva hur den föreslagna rättelsen påverkar den gemensamt överenskomna omfattning som föreskrivs i detta avtal. Om ingen skriftlig invändning görs inom 45 dagar efter det att meddelandet mottogs, anses den andra parten ha samtyckt till de föreslagna rättelserna. Den andra parten får skriftligen begära ytterligare tid för att analysera de föreslagna rättelserna om de föreslagna ändringarna kräver ytterligare kontroller eller förtydliganden från den part som föreslår dem.

Samråd och tvistlösning

8.    Om den andra parten invänder mot en föreslagen ändring eller rättelse, ska parterna försöka lösa frågan genom samråd. Om parterna inte kan enas inom 60 dagar efter mottagandet av invändningen får den part som vill ändra eller rätta bilaga 9 hänskjuta frågan till tvistlösningsförfarandet enligt detta avtal.

ARTIKEL 175

Institutionella bestämmelser

På en parts begäran ska samarbetskommittén i dess konstellation för handelsfrågor behandla frågor som avser tillämpningen och verksamheten enligt detta kapitel, däribland följande:

a)    Ändring, rättelse eller justering av bilaga 9.

b)    Övriga frågor som avser genomförandet av detta kapitel.

c)    Alla andra frågor som avser offentlig upphandling.

KAPITEL 10

HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING

ARTIKEL 176

Bakgrund och mål

1.    Parterna erinrar om Agenda 21 från Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling 1992, ILO:s deklaration från 1998 om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, FN:s ekonomiska och sociala råds ministerdeklaration från 2006 om full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor, ILO:s förklaring från 2008 om social rättvisa för en rättvis globalisering samt Agenda 2030 för hållbar utveckling som antogs av FN år 2015, samt dess mål för hållbar utveckling.

2.    Parterna medger att ekonomisk och social utveckling och miljöskydd är avhängiga av varandra och ömsesidigt förstärker ansträngningarna i fråga om hållbar utveckling. Parterna bekräftar sitt åtagande att främja utvecklingen av den internationella handeln eller investeringar på ett sätt som bidrar till målet om hållbar utveckling, bland annat uttryckt i deras multilaterala åtaganden i fråga om arbetsrelaterade frågor och miljöfrågor.

ARTIKEL 177

Rätt att reglera och skyddsnivåer

1.    Parterna medger varje parts rätt att fastställa sin politik och sina prioriteringar för hållbar utveckling, att fastställa inhemska nivåer för miljöskydd och skydd av arbetstagare som den anser lämpliga och att anta eller ändra sin lagstiftning och politik på område i enlighet med detta. Skyddsnivåerna, lagstiftningen och politiken ska vara förenliga med varje parts åtagande i fråga om de internationellt erkända överenskommelser och standarder som avses i artikel 178.

2.    Varje part ska sträva efter att se till att dess relevanta lagstiftning och politik reglerar och uppmuntrar en hög nivå på miljöskydd och skydd av arbetstagarna.