EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 15.3.2024

COM(2024) 460 final

2024/0072(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om kortfristigt makroekonomiskt stöd till Arabrepubliken Egypten

{SWD(2024) 461 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Europeiska unionen (EU) och Egypten har enats om att fördjupa sina förbindelser och utveckla ett strategiskt och övergripande partnerskap för delat välstånd, stabilitet och säkerhet, baserat på gemensamt intresse och ömsesidigt förtroende och på grundval av den redan befintliga positiva agendan för förbindelserna mellan EU och Egypten. Det strategiska och övergripande partnerskapet kommer att omfatta särskilda samarbetsområden, i enlighet med den gemensamma förklaringen, som delas in i sex insatspelare, nämligen politiska förbindelser, ekonomisk stabilitet, investeringar och handel, migration, säkerhets- och brottsbekämpningssamarbete, samt demografi och humankapital. Genomförandet av samarbetet på dessa områden kommer att frigöra den fulla potentialen när det gäller förbindelserna mellan EU och Egypten.

Partnerskapet kommer att bygga på ett finansiellt paket som består av kort- och långfristigt stöd för den nödvändiga makrofinansiella och socioekonomiska reformagendan samt ökade belopp för att stödja investeringar i Egypten och riktat stöd för genomförandet av de olika strategiska prioriteringarna.

Detta finansiella paket kommer att tillhandahållas i en svår ekonomisk situation där Egypten fortfarande har betydande och icke tillgodosedda finansieringsbehov. I detta sammanhang begärde de egyptiska myndigheterna makroekonomiskt stöd från EU den 12 mars 2024 efter det att en överenskommelse på tjänstemannanivå med Internationella valutafonden (IMF) om en utökad utvidgad lånemöjlighet på 8 miljarder USD tillkännagivits den 6 mars 2024.

Efter att ha visat viss resiliens under pandemin, delvis tack vare reformer i samband med på varandra följande IMF-program sedan 2016, har Egyptens makroekonomiska situation försämrats märkbart under de senaste månaderna. Under de senaste två åren har det externa trycket intensifierats och Egyptens skuld har ökat ytterligare, vilket även beror på ett långsammare genomförande av de reformer som man enades om i överenskommelsen på tjänstemannanivå med IMF från oktober 2022. Återverkningarna av Rysslands krig mot Ukraina och Hamas terroristattacker i Israel den 7 oktober 2023 har lett till utdragna kapitalutflöden och minskad tjänsteexport, särskilt vad gäller inkomsterna från turismen och Suezkanalen. Detta är särskilt utmanande mot bakgrund av Egyptens svåra offentligfinansiella situation med en ökande offentlig skuldkvot och ihållande underskott samt ett kroniskt underskott i bytesbalansen. Sedan april 2023 har de stora kreditvärderingsinstituten nedgraderat Egyptens kreditbetyg och efter Gazakrigets utbrott tilldelade de slutligen landet ett kreditbetyg på statspapper under kreditvärdighetsnivån. Egypten står fortfarande inför mycket stora utmaningar, bland annat hög inflation, statens djupt rotade ekonomiska avtryck, ineffektivitet på valutamarknaden och spridningseffekterna från konflikten i Gaza. Detta försvagade Egyptens ekonomiska stabilitet ytterligare och satte press på landets finansiella utlandsställning och statsfinanser samtidigt som landets allmänna sårbarhet för externa chocker ökade.

Mot bakgrund av den försämrade regionala stabiliteten, Egyptens viktiga roll i regionen, ingåendet av ett avtal på tjänstemannanivå om ett nytt IMF-program och efter en ingående bedömning av den ekonomiska situationen i Egypten och inom ramen för det strategiska och övergripande partnerskapet mellan Egypten och EU, lägger kommissionen fram ett förslag till rådet om att tillhandahålla ett nytt kortfristigt makroekonomiskt stöd på upp till 1 miljarder euro till förmån för Egypten, som en del av ett övergripande makroekonomiskt stödpaket på upp till 5 miljarder euro i lån.

Det föreslagna makroekonomiska stödet skulle hjälpa Egypten att täcka en del av sitt externa finansieringsunderskott på uppskattningsvis 17,7 miljarder USD inom ramen för det nya IMF-program som löper över perioden 2024–2027. Finansieringsbehoven är särskilt akuta under andra halvåret 2024, med ett betydande totalt finansieringsunderskott som IMF uppskattar till 9,3 miljarder USD under det kommande budgetåret (juli–juni) 2024/25. Detta gör det absolut nödvändigt att se till att ett första betydande bidrag i form av makroekonomiskt stöd kan lämnas redan i slutet av detta år. Detta förefaller omöjligt om beslutet antas i enlighet med artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med tanke på de begränsningar som följer av det förestående slutet av parlamentets valperiod i kombination med den tid som återstår därefter för att fullt ut genomföra det makroekonomiska stödet, inbegripet för att enas om en uppsättning politiska reformer som ska utgöra villkor för stödet. Det är därför motiverat att undantagsvis tillämpa artikel 213 i EUF-fördraget enligt vilken rådet kan anta beslutet endast för den föreliggande första delen av det makroekonomiska stödpaketet.

Stödet skulle betalas ut i en utbetalning och vara strängt villkorat av att landet gör tillfredsställande framsteg i genomförandet av både IMF-programmet och flera politiska åtgärder som kommissionen och de egyptiska myndigheterna ska enas om och fastställa i ett samförståndsavtal. Samförståndsavtalet skulle i princip kunna omfatta reformer för att främja den privata sektorns roll i ekonomin, reformer av penning- och valutapolitiken, fortsatta reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna och förbättring av mekanismerna för socialt stöd.

Som vidareutvecklas i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag anser kommissionen, även på grundval av den bedömning av den politiska situationen som gjorts av Europeiska utrikestjänsten, att de ekonomiska förutsättningarna för den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen är uppfyllda, medan framstegen när det gäller det politiska förhandsvillkoret kommer att övervakas kontinuerligt för att säkerställa att efterlevnaden av kriterierna går i en tillfredsställande riktning.

•Allmän bakgrund

Tillväxten har avtagit till följd av både inhemska och externa faktorer. Efter en stark återhämtning efter pandemin på 6,7 % under budgetåret (juli–juni) 21/22 minskade den reala BNP-tillväxten till 3,8 % under budgetåret 22/23 och fortsatte att minska till 2,6 % på årsbasis under kvartalet juli–september 2023. Hög inflation, osäkerhet kring växelkursen och trögt genomförande av reformer drog ned konsumtion och investeringar. Den tidigare starka tjänsteexporten har hamnat under press i och med att konflikten i Gaza har minskat turismen och huthiernas attacker i Röda havet har lett till lägre inkomster från Suezkanalen. Den privata sektorns icke-oljerelaterade verksamhet, Aktiviteten inom den privata sektorn som mäts genom inköpschefsindex, förblev kontraktiv i januari 2024 med krympande orderingång och sjunkande produktionen. Företagens förväntningar försämrades till följd av dålig efterfrågan från kundernas sida. I december 2023 minskade arbetslösheten något till 6,9 %.

Inflationen har förblivit hög i ett läge med en volatil parallell växelkurs som avvek avsevärt från den i stort sett stabila officiella växelkursen under större delen av 2023 och början av 2024. Konsumentprisinflationen låg på 29,8 % på 12-månadersbasis i januari 2024, efter ett årligt genomsnitt på 33,8 % 2023. Trots att prisökningstakten på livsmedel dämpades något var den fortfarande hög på 47,9 % i januari, då utgifterna för dessa varor utgjorde ungefär en tredjedel av konsumentkorgen. Redan före den nuvarande krisen befann sig omkring 30 % av befolkningen i fattigdom och drabbades därför särskilt hårt av den högre prisinflationen på livsmedel. Samtidigt som de officiella reserverna ökade något till 35,3 miljarder USD eller omkring 7,5 månaders import i januari, och det finansiella systemets totala utländska nettotillgångar låg på en negativ position på 27,2 miljarder USD i december 2023, förväntas båda förbättras på grund av inflödet från Förenade Arabemiratens investeringar på 35 miljarder USD som tillkännagavs den 23 februari 2024 och det nya systemet med flexibel växelkurs. Eftersom den officiella växelkursen har var låst till omkring 31 egyptiska pund per USD fram till mars 2024 sedan den senaste devalveringen i februari 2023, gav valutabrist upphov till en växande parallell marknad med kurser som fluktuerade mellan 50 och 70 EGP/USD. När överenskommelsen på tjänstemannanivå med IMF undertecknades den 6 mars 2024 införde myndigheterna ett flexibelt valutasystem och EGP stabiliserades kring 50 EGP/USD. Egyptens centralbank (CBE) följde upp övergången till en flexibel växelkurs med en betydande räntehöjning på 600 punkter i ett försök att bromsa inflationen.

Situationen för de offentliga finanserna är fortfarande mycket utmanande. Underskottet i de offentliga finanserna förvärrades till följd av skenande räntebetalningar samtidigt som den offentliga skulden fortfarande är hög. Det totala budgetunderskottet låg i stort sett på en stabil nivå under budgetåret 22/23 på omkring 6 % av BNP. Under den första hälften av budgetåret 23/24 (juli–december 2023) ökade dock underskottet i nominella termer med 75,3 % på 12-månadersbasis eftersom utgifterna ökade snabbare än intäkterna. Detta berodde främst på en fördubbling av räntebetalningarna, som under samma period uppgick till så mycket som 97,8 % av de totala budgetintäkterna. För budgetåret 23/24 som helhet räknar IMF med att räntebetalningarna ska uppgå till 87,2 % av de totala budgetintäkterna. Det totala budgetunderskottet till 6,3 % av BNP för budgetåret 23/24. Den offentliga skulden uppgick till 95,9 % av BNP vid utgången av budgetåret 22/23, jämfört med 88,5 % föregående budgetår, vilket är den största ökningen sedan 2017, och innevarande budgetår beräknas den öka till 96,4 %.

Bytesbalansen förbättrades, men regionala kriser utgör betydande risker. Samtidigt kommer investeringsavtalet med Förenade Arabemiraten förmodligen att öka importen. Efter ett underskott på 3,5 % budgetåret 21/22 minskade underskottet i bytesbalansen till 1,2 % förra budgetåret och förbättrades med ytterligare 12 % i nominella termer under juli–september 2023 jämfört med motsvarande period året innan. Samtidigt som intäkterna från turismen och Suezkanalen gav starkt stöd, minskade varuexporten. Penningöverföringarna minskade kraftigt eftersom egyptier utomlands undvek den övervärderade officiella växelkursen. En kraftigt minskad import bidrog till att hålla nere det totala underskottet. Högfrekvensdata tyder på att det vanligtvis starka intäktsinflödet från turismen och Suezkanalen har drabbats särskilt hårt av konflikten i Gaza och attackerna i Röda havet, och att de därmed sammanhängande nedåtriskerna fortfarande är stora. Unifieringen av det tidigare splittrade växelkurssystemet kommer sannolikt att bidra till att penningöverföringar återförs till officiella kanaler. Samtidigt kommer genomförandet av Förenade Arabemiratens investeringsavtal på fältet i början av 2025 sannolikt att öka importen.

Under budgetåret 22/23 nådde Egypten nästan sitt mål på 10 miljarder USD i inkommande utländska direktinvesteringar, en ökning med 12,3 % jämfört med budgetåret 21/22. Detta inbegrep försäljning av offentliga tillgångar inom ramen för den nya strategin för statligt ägande. Förenade Arabemiratens investeringsavtal kommer att ge ytterligare stimulans åt utländska direktinvesteringar, även om det fortfarande är oklart om den statsstyrda investeringen från statsfonden Emirati (Emirati sovereign fund) också kommer att uppmuntra marknadsdrivna investeringar från andra håll. Flöden av portföljinvesteringar, som tidigare varit en betydande men fluktuerande källa till hårdvaluta, har ännu inte återvänt till Egypten efter det massiva utflöde som började när Rysslands krig mot Ukraina inleddes, vilket visar på en av Egyptens stora sårbarheter. Den befintliga eftersläpningen när det gäller inhemska reformer, bland annat den unifiering av växelkursen som borde ha ägt rum för länge sedan och mer nyligen osäkerheten till följd av kriget i Gaza kommer sannolikt att ha avskräckt kapitalinflöden ytterligare. Moody’s sänkte Egyptens kreditbetyg på statspapper från stabilt till negativt i mitten av januari 2024, med hänvisning till riskerna med de ökande räntebetalningarna, ombalanseringen av växelkursen och det tilltagande externa trycket. Tidigare i oktober 2023 nedgraderade Moody’s, S&P och Finch Egyptens statsskuld till below investment grade på grund av rekordhög inflation, kronisk brist på utländsk valuta och växande statsskuld.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Inga

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 213 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Egyptens finansieringsbehov är särskilt akuta under andra halvåret 2024, med tanke på det betydande totala finansieringsunderskottet som uppskattas till 9,3 miljarder USD under det kommande budgetåret 2024/25, vilket gör det absolut nödvändigt att kunna betala ut makroekonomiskt stöd före årets slut. Detta förefaller omöjligt att säkerställa om beslutet antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 212 i EUF-fördraget enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med tanke på de begränsningar som följer av det förestående slutet av parlamentets valperiod i kombination med den tid som återstår därefter för att fullt ut genomföra det makroekonomiska stödet, inbegripet för att enas om en uppsättning politiska reformer som ska utgöra villkor för stödet. Det är därför motiverat att tillämpa artikel 213 i EUF-fördraget enligt vilken rådet kan anta beslutet utan att det påverkar framtida makroekonomiska stödinsatser.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet om att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt i Egypten inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför på ett bättre sätt kan uppnås genom Europeiska unionen. Detta beror främst på budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av en nära givarsamordning för att maximera stödets omfattning och effekter.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Som nämnts ovan skulle den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen i detta beslut utgöra den första delen av ett makroekonomiskt stödpaket på totalt upp till 5 miljarder euro, uppdelat på det föreliggande makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard euro och en andra makroekonomisk stödinsats på upp till 4 miljarder euro 1 . Som kommissionen fastställt på grundval av IMF:s beräkningar i samband med den utvidgade lånemöjligheten motsvarar de föreslagna två nya makroekonomiska stödinsatserna 56,7 % av det uppskattade resterande externa finansieringsunderskottet under perioden budgetåret 24/25 till budgetåret 26/27. Denna andel är, om hänsyn tas till det stöd som utlovats Egypten av andra bilaterala och multilaterala givare, förenligt med standardpraxis när det gäller ansvarsfördelningen för makroekonomiskt stöd (enligt rådets slutsatser av den 8 oktober 2002 skulle den övre gränsen, för ett land med associeringsavtal, vara 60 %).

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de makroekonomiska målen. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det skulle minska det externa finansieringsgapet och bidra till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och en lämplig ram för att främja breda strukturreformer. Genom att bidra till att skapa lämpliga politiska förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet förstärka effekterna av de åtgärder i Egypten som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, instrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet ges som en integrerad del av det internationella stödet till stabilisering av Egyptens ekonomi. Under utarbetandet av detta förslag om makroekonomiskt stöd har kommissionen samrått med IMF och Världsbanken, som redan har omfattande finansieringsprogram och håller på att utforma nya program. Den 12 mars 2024 samrådde kommissionen med ekonomiska och finansiella suppleantkommittén, som ställde sig bakom utkastet till förslag. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de egyptiska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med kraven i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 2 (Budgetförordningen) kommer kommissionen att i god tid före genomförandet av stödet ha gjort en operativ bedömning av Egyptens finansiella och administrativa förfaranden för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, däribland makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är därför undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera skyndsamt i en situation som kräver en snabb insats.

Mer generellt har kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Det nuvarande makroekonomiska stödet och det därmed sammanhängande ekonomiska anpassnings- och reformprogrammet kommer att lindra Egyptens finansieringsunderskott på kort sikt, men samtidigt stödja åtgärder för att stärka betalningsbalansen och hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt samt öka den hållbara tillväxten, varför det kompletterar det utvidgade program som ska antas av IMF:s exekutivstyrelse. En del av de grundläggande brister i Egyptens ekonomi och ekonomiska styrning som framkommit under åren bör åtgärdas genom de politiska villkor som ställs. Möjliga områden för politiska reformåtgärder skulle i princip kunna omfatta reformer av den privata sektorns inflytande, penning- och växelkurspolitiska reformer, fortsatta reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna och förstärkning av mekanismen för socialt stöd, som skulle ligga till grund för den andra
delen av det makroekonomiska stödpaketet och komplettera andra insatser som stöds inom ramen för det strategiska och övergripande partnerskapet.

•Grundläggande rättigheter

Utmaningarna i fråga om de mänskliga rättigheterna i Egypten är fortfarande betydande, särskilt när det gäller skyddet av grundläggande friheter, samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. Under de senaste åren har dock det politiska ledarskapet i Egypten vidtagit flera åtgärder med större betoning på vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. Egypten har bland annat avskaffat undantagstillståndet (med undantag för områden i Sinai), lanserat den första nationella strategin för mänskliga rättigheter någonsin, återupptagit presidentens amnestikommission, frigett över 1000 politiska fångar och inlett den nationella dialogen. Dessutom har Egypten intensifierat sitt samarbete med EU inom området för mänskliga rättigheter, vilket för första gången möjliggjort ett besök av Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter i Kairo 2022. Egypten har också nyligen börjat delta i internationella forum och samarbetar med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i ett EU-finansierat projekt som syftar till att upprätta ett partnerskap mellan EU och FN, och som förenar synergier för att stärka en kultur som baseras på mänskliga rättigheter i Egypten. Egypten har vidare i sin nationella strategi för mänskliga rättigheter förklarat sin avsikt att reformera lagen om frihetsberövande före rättegång, förbättra fängelseförhållandena, begränsa antalet brott som bestraffas med döden och stärka en kultur som baseras på mänskliga rättigheter i alla statliga institutioner. Eftersom framstegen hittills har gjorts på det institutionella planet krävs nu ett genomförande i praktiken.

Mot bakgrund av ovanstående kan Egypten anses ha vidtagit vissa relevanta åtgärder för att uppfylla kriterierna. Samtidigt måste de verkliga framstegen i genomförandet fortsätta, särskilt inom ramen för Egyptens egen nationella strategi för mänskliga rättigheter. Framstegen kommer att övervakas kontinuerligt under hela genomförandet av det makroekonomiska stödet för att försäkra sig om att uppfyllandet av kriterierna går i en tillfredsställande riktning.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Eftersom det är den första delen av ett makroekonomiskt stödpaket på totalt upp till 5 miljarder euro i lån, planeras det föreslagna makroekonomiska stödet till Egypten på upp till 1 miljard euro att betalas genom en utbetalning, som ska verkställas under andra halvåret 2024. Inom ramen för garantin för yttre åtgärder kommer avsättningar att göras till en avsättningsnivå på 9 %, som kommer att planeras inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen till ett totalt belopp på 90 miljoner euro (budgetpost 14 02 01 70 NDICI – Europa i världen – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden).

Lånen ska beviljas i form av lån med en amorteringsfri period och efterföljande amorteringar av samma storlek under en längre period. En sådan lånestruktur kommer att gynna stödmottagaren, eftersom den underlättar återbetalningar, och budgeten, genom att ansvarsförbindelserna sprids över en lång tidsperiod.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen kommer att ställa det makroekonomiska stödet till Egyptens förfogande till ett totalt belopp på upp till 1 miljard euro, som kommer att tillhandahållas i form av medel- och långfristiga lån, och bidra till att täcka Egyptens återstående finansieringsbehov under 2024. Det makroekonomiska stödet ska betalas genom en utbetalning, förutsatt att de politiska åtgärderna har genomförts i tid och att övriga relevanta förhandsvillkor är fortsatt uppfyllda.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Kommissionen och de egyptiska myndigheterna ska i ett samförståndsavtal komma överens om strukturreformer i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet, bland annat om när och i vilken ordning de ska genomföras. Dessutom skulle utbetalningarna, vilket normalt är fallet med makroekonomiskt stöd, bland annat villkoras av tillfredsställande resultat av de granskningar som görs inom ramen för IMF-programmet. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de egyptiska myndigheterna för att övervaka framstegen med de politiska åtgärderna och de ovannämnda förhandsvillkoren.

2024/0072 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om kortfristigt makroekonomiskt stöd till Arabrepubliken Egypten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 213,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

av följande skäl:

(1)Egypten har upplevt ett ökat externt finansieringstryck i ett läge med ökade regionala spänningar. I detta sammanhang är det av yttersta vikt att snabbt och utan onödigt dröjsmål säkerställa ekonomiskt stöd med tanke på Egyptens särskilt akuta finansieringsbehov under andra halvåret 2024. För att det ekonomiska stödet ska kunna nå Egypten redan under 2024 är det lämpligt att undantagsvis tillämpa det skyndsamma förfarandet enligt artikel 213 i EUF-fördraget, samt att ge de egyptiska myndigheterna tillräckligt med tid för att genomföra de åtföljande reformåtgärder som kommissionen måste bedöma innan utbetalningen verkställs.

(2)Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Arabrepubliken Egypten (Egypten) utvecklas inom ramen för det associeringsavtal mellan EU och Egypten som trädde i kraft 2004. EU och Egypten antog de senaste prioriteringarna för partnerskapet mellan EU och Egypten (2021–2027) vid det nionde mötet i associeringsrådet EU-Egypten den 19 juni 2022. I prioriteringarna för partnerskapet bekräftas det gemensamma målet att hantera de gemensamma utmaningar som EU och Egypten står inför, främja gemensamma intressen och garantera långsiktig stabilitet och hållbar utveckling på båda sidor av Medelhavet. Det gemensamma engagemanget för de universella värdena demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna fortsätter att ligga till grund för prioriteringarna för partnerskapet, vilket också återspeglas i det fleråriga vägledande programmet för EU och Egypten för perioden 2021–2027.

(3)Prioriteringarna för partnerskapet återspeglar EU:s och Egyptens gemensamma åtagande att intensifiera samarbetet till stöd för Egyptens Strategi för hållbar utveckling – Vision 2030 och EU:s beslutsamhet att agera med förnyad kraft för att stärka partnerskapet med det södra grannskapet. I Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2020 3 identifierade EU ett demokratiskt, stabilare, grönare och mer välmående södra grannskap som en strategisk prioritering. I EU:s agenda för Medelhavsområdet och dess ekonomiska plan och investeringsplan för de södra grannländerna, som fastställs i EU:s gemensamma meddelande om det södra grannskapet av den 9 februari 2021, presenteras EU:s mål att uppnå långsiktig och hållbar socioekonomisk återhämtning och resiliens och främja den gröna och digitala omställningen i regionen.

(4)I linje med prioriteringarna för partnerskapet har EU och Egypten åtagit sig att säkerställa möjlighet till ansvarsutkrävande, rättsstatsprincipen, full respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, främjande av demokrati, jämställdhet och lika möjligheter, som konstitutionella rättigheter för alla sina medborgare. Dessa åtaganden bidrar till att driva partnerskapet framåt samt till hållbar utveckling och stabilitet i Egypten. Det ökade och konstruktiva engagemanget mellan EU och Egypten under den senaste tiden har banat väg för en mer meningsfull dialog om människorättsrelaterade frågor. Mötet i underkommittén för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati samt internationella och regionala frågor i december 2022 och mötet i associeringskommittén i maj 2023 utgjorde institutionella plattformar för diskussioner om en rad människorättsfrågor som EU skulle vilja fortsätta och bygga vidare på. Förbättringen av människorättssituationen i Egypten kommer också att ha en positiv inverkan på förbindelserna mellan EU och Egypten.

(5)Biståndet till Egypten finansieras främst genom det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Unionens vägledande anslag till Egypten inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen för den första perioden (2021–2024) av det fleråriga vägledande programmet uppgår till 240 miljoner euro. Detta är utöver den pågående samarbetsportföljen på 1,3 miljarder euro och annat budgetstöd och krisåtgärder med anledning av pandemin och Rysslands krig mot Ukraina som uppgår till 307 miljoner euro. Prioriteringarna för partnerskapet för 2021–2027 fastställs i det fleråriga vägledande programmet för EU och Egypten, som har utarbetats i nära samråd med alla berörda parter och omfattar tre övergripande områden: i) hållbar och modern ekonomi samt social utveckling, ii) partnerskap inom utrikespolitiken, och iii) ökad stabilitet. Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen ersätter det europeiska grannskapsinstrumentet, enligt vilket EU:s bilaterala stöd till Egypten för perioden 2014–2020 uppgick till 756 miljoner euro.

(6)EU erkänner Egyptens centrala roll för den regionala säkerheten och stabiliteten. Terrorism, organiserad brottslighet och konflikter är gemensamma hot mot vår säkerhet och samhällsstrukturerna i nationer på båda sidor av Medelhavet. Därför har EU och Egypten ett gemensamt intresse av att stärka det samarbete som framhålls i prioriteringarna för partnerskapet i full överensstämmelse med internationell rätt, inbegripet mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

(7)Med hänsyn till de geopolitiska utmaningarna, såsom konsekvenserna av Hamas terroristattacker i Israel den 7 oktober 2023 och konflikten i Sudan, och Egyptens strategiska betydelse som det största landet i regionen och en pelare för stabilitet för hela Mellanöstern, håller unionen på att ingå ett strategiskt och övergripande partnerskap med Egypten i enlighet med den gemensamma förklaringen.

(8)Målet för det strategiska och övergripande partnerskapet med Egypten är att upphöja de politiska förbindelserna mellan EU och Egypten till ett strategiskt partnerskap och göra det möjligt för Egypten att fullgöra sin nyckelroll när det gäller att skapa stabilitet i regionen. Partnerskapet syftar till att bidra till att stödja Egyptens makroekonomiska resiliens och möjliggöra genomförandet av ambitiösa socioekonomiska reformer på ett sätt som kompletterar och förstärker den reformprocess som planeras inom ramen för IMF-programmet för Egypten. Partnerskapet kommer i enlighet med beskrivningen i den gemensamma förklaringen att omfatta ett stort antal politiska åtgärder indelade i sex insatsområden: politiska förbindelser, ekonomisk stabilitet, investeringar och handel, migration, säkerhets- och brottsbekämpningssamarbete, samt demografi och humankapital.

(9)Partnerskapet kommer att bygga på ett finansiellt paket på 7,4 miljarder euro som består av kort- och långsiktigt stöd till den nödvändiga makrofinansiella och socioekonomiska reformagendan samt ökade belopp för att stödja investeringar i Egypten och riktat stöd för genomförandet av de olika strategiska prioriteringarna. En del av stödpaketet är EU:s makroekonomiska stödpaket på upp till 5 miljarder euro i lån, som består av två makroekonomiska stödinsatser, en kortfristig åtgärd på upp till 1 miljard euro och en mer medelfristig insats på upp till 4 miljarder euro, och finansieringsinstrument, såsom garantier och blandfinansieringsinstrument, som syftar till att mobilisera offentliga och privata investeringar i syfte att generera betydande nya investeringar. Detta kommer att kompletteras med program för att stödja särskilda prioriteringar inom ramen för det strategiska och övergripande partnerskapet genom enskilda projekt och tekniskt stöd som genomförs inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen 4 .

(10)Egyptens makroekonomiska situation har ställts inför stora utmaningar och försämrats avsevärt under de senaste månaderna i takt med att det externa trycket har intensifierats och statsskulden ökat ytterligare, med fortsatta betydande nedåtrisker för de ekonomiska utsikterna. Återverkningarna av Rysslands krig mot Ukraina och Hamas terroristattacker mot Israel har lett till utdragna kapitalutflöden och minskade inkomster i utländsk valuta, särskilt på grund av kraftigt minskade inkomster från turismen och Suezkanalen. Detta är särskilt besvärligt mot bakgrund av Egyptens svåra offentligfinansiella situation, som kännetecknas av konstanta budgetunderskott och höga och ökande skuldkvoter.

(11)Egypten gjorde betydande reformansträngningar under sitt samarbete med IMF 2016–2021. Reformerna omfattade en kraftig devalvering av landets valuta, åtföljt av penningpolitiska reformer inriktade på ett inflationsmål i form av ett intervall. Reformen av bränslesubventionerna åtföljdes av en betydande förstärkning av ett riktat system för sociala transfereringar. Förvaltningen av de offentliga finanserna stärktes genom utvecklingen av strategier för inkomst- och skuldförvaltning på medellång sikt. Myndigheterna började också förbättra styrningen av statsägda företag.

(12)Efter antagandet av ett uppföljande IMF-program i december 2022 var reformframstegen mindre märkbara, även om Egypten har vidtagit åtgärder för att skapa mer likvärdiga villkor mellan offentliga och privata företag genom en lag om avskaffande av skatteförmåner för statsägda företag (som dock innehåller undantag i fall som rör nationell säkerhet) och genom att anta en politik för statligt ägande som syftar till att minska statens närvaro i ekonomin, som fortfarande är stor och snedvridande trots begränsade framsteg på senare tid, och förtydliga logiken bakom fortsatt statlig inblandning i vissa strategiska sektorer. Egypten infriade dock inte sitt åtagande att göra växelkursen varaktigt flexibel 2023, vilket ledde att den officiella växelkursen var i stort sett stabil samtidigt som växelkursen på den betydande parallella valutamarknaden var kraftigt deprecierad och mycket volatil. Denna fragmentering har i hög grad påverkat utländska investeringar och inhemsk affärsverksamhet.

(13)Egypten återupptog sin dialog med IMF i början av 2024 och nådde den 6 mars 2024 en överenskommelse på tjänstemannanivå om ett moderniserat program för en utvidgad lånemöjlighet som utökades till 8 miljarder USD. Det nya programmet kommer sannolikt att antas genom beslut av IMF:s exekutivstyrelse i mars 2024 och är inriktat på: 1) en trovärdigt rörlig växelkurs, 2) hållbar åtstramning av penningpolitiken, 3) konsolidering av de offentliga finanserna för att bevara en hållbar skuldsättning, 4) en ny ram för att hålla tillbaka infrastrukturutgifterna, 5) sociala utgifter på lämplig nivå för att skydda sårbara grupper, och 6) genomförande av strategin för statligt ägande och reformer för att skapa lika villkor. Tillsammans med undertecknandet av överenskommelsen på tjänstemannanivå införde Egypten också en flexibel växelkurs och höjde centralbankens viktigaste styrränta med 600 punkter, i linje med IMF-programmets prioriteringar.

(14)Försämringen av den ekonomiska situationen och de ekonomiska utsikterna till följd av betydande nedåtrisker i samband med pågående externa chocker ledde till att Egypten den 12 mars 2024 begärde kompletterande makroekonomiskt stöd från unionen.

(15)Den nuvarande krisen i Egypten och regionen har ökat landets finansieringsbehov och det finns ett betydande totalt finansieringsunderskott under det kommande budgetåret (juli–juni) 2024/25, särskilt under andra halvåret 2024. Detta gör det absolut nödvändigt att se till att ett första betydande bidrag i form av makroekonomiskt stöd kan lämnas redan i slutet av 2024. Detta förefaller omöjligt om beslutet antas i enlighet med artikel 212 i EUF-fördraget enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, med tanke på de begränsningar som följer av det förestående slutet av parlamentets valperiod i kombination med den tid som återstår därefter för att fullt ut genomföra det makroekonomiska stödet, inbegripet för att enas om en uppsättning politiska reformer som villkor för stödet. Det är därför motiverat att undantagsvis tillämpa artikel 213 i EUF-fördraget enligt vilken rådet kan anta beslutet endast för den föreliggande första delen av det makroekonomiska stödpaketet. Tillämpningen av artikel 213 i EUF-fördraget kommer att förbli ett undantag och utgör inte något prejudikat för eventuella framtida förslag om makroekonomiskt stöd, som i princip även i fortsättningen kommer att baseras på artikel 212 i EUF-fördraget.

(16)Eftersom Egypten är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(17)Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen.

(18)Med hänsyn till att det fortfarande finns ett resterande externt finansieringsgap i Egyptens betalningsbalans, trots de medel som tillhandahålls av IMF och andra multilaterala institutioner, anses unionens makroekonomiska stöd som ska ges till Egypten under nuvarande exceptionella omständigheter, och i förening med IMF-programmet, vara ett lämpligt svar på Egyptens ansökan om stöd för stabilisering av ekonomin. Unionens makroekonomiska stödpaket, inbegripet det makroekonomiska stöd på 1 miljarder euro som omfattas av detta förslag, skulle stödja Egyptens stabilisering av ekonomin och strukturreformagenda samt utgöra ett komplement till de resurser som gjorts tillgängliga inom ramen för IMF:s finansiella engagemang.

(19)Syftet med unionens makroekonomiska stöd bör vara att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Egypten och därmed främja landets ekonomiska och sociala utveckling.

(20)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs efter en kvantitativ bedömning av Egyptens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd är en del av en internationell gemensam insats, som utgör ett verkningsfullt komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Egypten och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(21)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med viktiga principer, mål och åtgärder inom ramen för unionens yttre åtgärder och med andra relevanta politikområden.

(22)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Egypten. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(23)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Egyptens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning bakom principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(24)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör vara att landet fortsätter att göra konkreta och trovärdiga framsteg när det gäller respekt för gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar inom den statliga finansförvaltningen, samhällsstyrning och tillsyn inom Egyptens finansiella sektor, samt bidra till strukturreformer som främjar en hållbar och inkluderande tillväxt, skapandet av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Uppfyllandet av förhandsvillkoren och uppnåendet av de särskilda målen bör regelbundet övervakas av kommissionen och av Europeiska utrikestjänsten.

(25)För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens finansiella intressen i samband med det makroekonomiska stödet bör Egypten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör ett låneavtal som ingås mellan kommissionen och de egyptiska myndigheterna innehålla bestämmelser som tillåter att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gör utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 5 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 6 samt att kommissionen och revisionsrätten genomför revisioner och Europeiska åklagarmyndigheten utövar sina befogenheter med avseende på tillhandahållandet av unionens makroekonomiska stöd under och efter tillgänglighetsperioden.

(26)Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd har ingen inverkan på Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet.

(27)De avsättningar som krävs för makroekonomiskt stöd i form av lån bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(28)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om stödets utveckling och tillhandahålla relevant dokumentation.

(29)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 7 .

(30)Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de egyptiska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för insatser som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Egypten bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet samt om stödet minskas, tillfälligt avbryts eller upphävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 1 miljard EUR tillgängligt för Egypten (unionens makroekonomiska stöd) i syfte att stödja landets ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Stödet ska bidra till att täcka de betalningsbalansbehov som Egypten har enligt IMF-programmet.

2.För att finansiera unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut och låna dem vidare till Egypten.

3.Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Egypten och med de grundprinciper och mål för ekonomiska reformer som fastställs i associeringsavtalet mellan EU och Egypten.

Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

4.    Unionens makroekonomiska stöd ska göras tillgängligt från och med den första dagen efter ikraftträdandet av det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 och under en period på nio månader.

5.Om Egyptens finansieringsbehov minskar avsevärt jämfört med de ursprungliga prognoserna under den period som unionens makroekonomiska stöd betalas ut ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet.

Artikel 2

1.    Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd ska vara att Egypten fortsätter att göra konkreta och trovärdiga framsteg när det gäller respekt för gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under det makroekonomiska stödets hela livscykel.

3.Punkterna 1 och 2 ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 8 .

Artikel 3

1.Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de egyptiska myndigheterna om tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska gälla för unionens makroekonomiska stöd och fastställas i ett samförståndsavtal (samförståndsavtalet), vilket även ska innehålla en tidsfrist för att få till stånd dessa reformer. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de makroekonomiska anpassnings- och strukturreformprogram som Egypten genomför med stöd av IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektivitet, transparens och möjligheten att utkräva ansvar inom Egyptens statliga finansförvaltning, inbegripet landets system för användning av unionens makroekonomiska stöd. När politiska åtgärder utformas ska vederbörlig hänsyn även tas till framsteg när det gäller det ömsesidiga öppnandet av marknader, utvecklingen av en regelbaserad och rättvis handel samt andra prioriteringar i unionens utrikespolitik. Kommissionen ska regelbundet övervaka framstegen mot dessa mål.

3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som kommissionen ska ingå med de egyptiska myndigheterna (låneavtalet).

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande är uppfyllda, bland annat att Egyptens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Kommissionens kontroller ska ske i nära samordning med IMF och Världsbanken och vid behov även med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Under förutsättning att kraven i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen betala ut unionens makroekonomiska stöd i en enda utbetalning, i form av ett lån. Kommissionen ska besluta om tidsramen för utbetalningen. Utbetalningen kan delas upp i en eller flera trancher.

2.Avsättningar för det makroekonomiska stöd från unionen som ges i form av lån ska, om nödvändigt, göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947.

3.Kommissionen ska fatta beslut om att verkställa utbetalningen under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)Förhandsvillkoret i artikel 2.1.

b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram som innehåller kraftfulla anpassnings- och strukturreformåtgärder och som stöds av ett annat kreditarrangemang med IMF än ett säkerhetslån.

c)Ett tillfredsställande uppfyllande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som fastställs i samförståndsavtalet.

4.Om villkoren i punkt 3 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt avbryta eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. Kommissionen ska i så fall informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt avbrutits eller ställts in.

5.Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Egyptens centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska fastställas i samförståndsavtalet, inbegripet en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras av den egyptiska centralbanken till det egyptiska finansministeriet som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.För att finansiera stödet inom ramen för det makroekonomiska stödet i form av lån ska kommissionen ha befogenhet att låna upp de nödvändiga medlen för unionens räkning på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitut i enlighet med artikel 220a i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

2.Kommissionen ska ingå ett låneavtal med Egypten avseende det belopp som anges i artikel 1. Närmare villkor för stöd inom ramen för det makroekonomiska stödet i form av lån ska i enlighet med artikel 220 i budgetförordningen fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och de egyptiska myndigheterna. Låneavtalet ska fastställa tillgänglighetsperioden och de detaljerade villkoren för det makroekonomiska stödet i form av lån, bland annat avseende de interna kontrollsystemen. Lånen ska beviljas på villkor som gör det möjligt för Egypten att återbetala lånet under en lång period. Lånen ska ha en maximal löptid på 35 år.  

3.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkt 2.

Artikel 6

1.Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2018/1046 9 .

2.Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

3.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Egyptens finansiella arrangemang, administrativa förfaranden och interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av detta genomförande. I denna rapport ska

a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

b)Egyptens ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter bedömas, samt vilka framsteg som gjorts i genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1,

c)sambandet mellan de ekonomiskpolitiska reformåtgärderna i samförståndsavtalet, Egyptens aktuella ekonomiska och offentligfinansiella utveckling och kommissionens beslut att verkställa delutbetalningar av unionens makroekonomiska stöd anges.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

–1.1.    Förslagets eller initiativets titel

–1.2.    Berörda politikområden 

–1.3.    Förslaget eller initiativet avser 

X en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 10  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

–1.4.    Mål

–1.4.1.    Allmänt/allmänna mål:

–1.4.2.    Specifikt/specifika mål:

–1.4.3.    Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

–1.4.4.    Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

a)    Verkan och tidsplanering: indikatorerna bör göra det möjligt att övervaka resultaten genom att information regelbundet ges om framstegen och resultaten under programperioden.

b)    Verkningsgrad: processerna bör optimeras för insamling och behandling av uppgifter, så att information inte begärs in i onödan eller flera gånger.

c)    Indikatorernas relevans och behovet av att begränsa den tillhörande administrativa bördan.

d)    Tydlighet: indikatorerna bör läggas fram i ett tydligt och lättfattligt format, med stödjande metadata och i en form som underlättar korrekt tolkning och meningsfull kommunikation.

–1.5.    Grunder för förslaget eller initiativet 

–1.5.1.    Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

–1.5.2.    Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

–1.5.3.    Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

–1.5.4.    Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

–1.5.5.    En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

–1.6.    Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

·Xverkan från 2024–2025

·    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

–1.7.    Planerad(e) genomförandemetod(er) 11  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

·X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

·    av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

· tredjeländer eller organ som de har utsett

· internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

· EIB och Europeiska investeringsfonden

· organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

· offentligrättsliga organ

· privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

· organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

· organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten.

–2.    FÖRVALTNING 

–2.1.    Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

–2.2.    Förvaltnings- och kontrollsystem 

–2.2.1.    Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

–2.2.2.    Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

–2.2.3.    Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

–2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

–3.    BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

–3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. 12	från Efta-länder 13	från kandidatländer och potentiella kandidatländer 14	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	14.02.01.70 NDICI – Europa i världen – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden [Makroekonomiskt stöd i form av lån – EAG]	Diff.	Nej	Nej	Nej	Nej

·Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidatländer	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]		JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

–3.2.    Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

–3.2.1.    Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

6

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

GD: ECFIN				År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			TOTALT
□ Driftsanslag
Budgetrubrik 15 14 02 01 70 NDICI – Europa i världen – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden [Makroekonomiskt stöd i form av lån – EAG] 16	Åtaganden	(1a)		90							90
	Betalningar	(2a)		90							90
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 17
Budgetrubrik
TOTALA anslag för DG ECFIN	Åtaganden	=1a+1b+3		90							90
	Betalningar	=2a+2b +3		90							90

□ TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	90							90
	Betalningar	(5)	90							90
□ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 6 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6	90							90
	Betalningar	=5+ 6	90							90

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

□ TOTALA driftsanslag (alla rubriker avseende driftsanslag)	Åtaganden	(4)
	Betalningar	(5)
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 1–6 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+ 6
	Betalningar	=5+ 6

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt bör fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
GD ECFIN
□ Personalresurser			1,424	1,424	1,424	1,424	5,696
□ Övriga administrativa utgifter			0,005	0,005	0,005	0,005	0,020
GD ECFIN TOTALT	Anslag		1,429	1,429	1,429	1,429	5,716

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

1,429

1,429

1,429

1,429

5,716

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIK 1–7 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden		91,429	1,429	1,429	1,429	95,716
	Betalningar		91,429	1,429	1,429	1,429	95,716

–3.2.2.    Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

   

Ange mål och output 		År 2024		År 2025		År 2026		År 2027		TOTALT
	Typ 18	Nummer	Kostn.	Nummer	Kostn.	Nummer	Kostn.	Nummer	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
- Output 1	Avsättningar för garantin för yttre åtgärder	1	90							1	90
- Output 2	Efterhandsutvärdering
Delsumma för specifikt mål nr 1		1	90	-	-	-	-			1	90
TOTALA KOSTNADER		1	90	-	-	-	-			1	90

   

–3.2.3.    Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

X    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	1,424	1,424	1,424	1,424	5,696
Övriga administrativa utgifter	0,005	0,005	0,005	0,005	0,020
Delsumma för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	1,429	1,429	1,429	1,429	5,716

Utanför RUBRIK 7 19 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

1,429

1,429

1,429

1,429

5,716

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

–3.2.3.1.    Beräknat personalbehov

    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
20 01 02 01  (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		8	8	8	8
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01   (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz   20	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
01 01 01 02  (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		8	8	8	8

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Direktör Dir. D: Övervaka och förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla fram samförståndsavtalet med Egyptens myndigheter, granska rapporter, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som görs med genomförandet av reformåtgärder. Enhetschef/vice enhetschef Dir. D: Bistå direktören med att förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla med myndigheterna i Egypten om samförståndsavtalet och låneavtalet (tillsammans med GD BUDG), granska rapporter och bedöma de framsteg som görs med genomförandet av reformåtgärder. Ekonomihandläggare, sektorn för makroekonomiskt stöd (Dir. D): Utarbeta beslutet och samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansiella institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens avdelningar och kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha kontakt med externa experter för den operativa bedömningen och efterhandsutvärderingen. 5 AD-tjänst och 1 AST-tjänst kommer att täckas med personal som för närvarande arbetar med makroekonomiskt stöd och med ekonomihandläggare som för närvarande arbetar med Egypten. Den totala arbetsbördan när det gäller det makroekonomiskt stöd kommer dock att öka, särskilt för att stödja inrättandet och förvaltningen av en strukturerad samarbetsmekanism och för att utveckla metoder och verktyg för att övervaka genomförandet av reformer kopplade till makroekonomiskt stöd. Därför krävs ytterligare 1 AD-tjänst och 1 AST-tjänst. GD Budget: Utforma låneavtalet, förhandla fram det med Egyptens myndigheter och få det godkänt av ansvariga kommissionsavdelningar och undertecknat av båda parter. Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion(-er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till landet. Utföra administrativa uppgifter för att följa upp återbetalningen av lånet/lånen. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal

–3.2.4.    Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

X    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

–3.2.5.    Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År n 21	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

–3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna 

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

·    Påverkan på egna medel

·    Påverkan på andra inkomster

·ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 22
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

BILAGA
till FINANSIERINGSÖVERSIKTEN FÖR RÄTTSAKTEN

1.    STORLEK PÅ OCH KOSTNAD FÖR PERSONALBEHOVET

2.    KOSTNAD FÖR ÖVRIGA ADMINISTRATIVA UTGIFTER

3.    TOTALA ADMINISTRATIVA KOSTNADER

4.    METOD FÖR BERÄKNING AV KOSTNADERNA

4.1.    Personalresurser

4.2.    Övriga administrativa utgifter

1.    Kostnad för personalbehovet

    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

   

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		År 2024		År 2025			År 2026			År 2027			-				-			-			TOTALT
		Heltids-ekvivalenter	Anslag	Heltids-ekvivalenter	Anslag		Heltids-ekvivalenter	Anslag		Heltids-ekvivalenter	Anslag		Heltids-ekvivalenter		Anslag		Heltids-ekvivalenter		Anslag	Heltid-sekvivalenter	Anslag		Heltids-ekvivalenter	Anslag
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 – Löner och ersättningar – Huvudkontor och representationskontor	AD	6	1,068	6	1,068		6	1,068		6	1,068											24		4,272
	AST	2	0,356	2	0,356		2	0,356		2	0,356											8		1,424
20 01 02 03 – Löner och ersättningar – Unionens delegationer	AD
	AST
• Extern personal 23
20 02 01 och 20 02 02 – Extern personal – Huvudkontor och kommissionens representationskontoren	Kontraktsanställda
	Utstationerade nationella experter
	Tillfällig personal
20 02 03 – Extern personal – Unionens delegationer	Kontraktsanställda
	Lokalt anställda
	Utstationerade nationella experter
	Tillfällig personal
	Unga experter vid delegationer
Annan budgetpost för personalresurser (ange vilken)
Delsumma för personalresurser – RUBRIK 7		8	1,424		8	1,424		8	1,424		8	1,424											24	5,696

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

   

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

År n 24

År n+1

År n+2

År n+3

År n+4

År n+5

År n+7

TOTALT

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

Heltids-ekvivalenter

Anslag

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

01 01 01 01 Indirekta forskningsåtgärder 25 01 01 01 11 Direkta forskningsåtgärder Annat (precisera)

AD

AST

• Extern personal 26

Extern personal från driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster)

- vid huvudkontoret

Kontraktsanställda

Utstationerade nationella experter

Tillfällig personal

- vid unionens delegationer

Kontraktsanställda

Lokalt anställda

Utstationerade nationella experter

Tillfällig personal

Unga experter vid delegationer

01 01 01 02 Indirekta forskningsåtgärder 01 01 01 12 Direkta forskningsåtgärder Annat (precisera) 27

Kontraktsanställda

Utstationerade nationella experter

Tillfällig personal

Andra budgetposter för personalresurser (specificera)

Delsumma för personalresurser – Utanför RUBRIK 7

Totalt personalresurser (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

2.    Kostnad för övriga administrativa utgifter

    Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	2024	2025	2026	2027	-	-	-	Totalt
Vid huvudkontoret eller inom EU:s territorium:
20 02 06 01 - Utgifter för tjänsteresor och representation	0,005	0,005	0,005	0,005				0,020
20 02 06 02 - Utgifter för möten, expertgrupper och konferenser
20 02 06 03 - Kommittémöten 28
20 02 06 04 Studier och samråd
20 04 – Utgifter för informations- och kommunikationsteknik 29
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)
Vid unionens delegationer
20 02 07 01 - Utgifter för tjänsteresor och representation
20 02 07 02 - Vidareutbildning
20 03 05 – Infrastruktur och logistik - Unionens delegationer
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)
Delsumma Övriga utgifter – RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	0,005	0,005	0,005	0,005				0,020

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Utanför RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen	2024	2025	2026	2027	-	-	-	Totalt
Utgifter för tekniskt och administrativt stöd (gäller ej extern personal) som finansieras från driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster)
- vid huvudkontoret
- vid unionens delegationer
Andra administrativa utgifter för forskning
IT-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter 30
IT-utgifter inom operativa program som omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter 31
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)
Delsumma Övriga utgifter – Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Totalt Övriga administrativa utgifter (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)	0,005	0,005	0,005	0,005				0,020

3.    Totalt Administrativa kostnader (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Sammanfattning	2024	2025	2026		2027		-		-		-	Totalt
Rubrik 7 – Personalresurser	1,424	1,424	1,424		1,424							5,696
Rubrik 7 – Övriga administrativa utgifter	0,005	0,005	0,005		0,005							0,020
Delsumma Rubrik 7	1,429	1,429	1,424		1,424							5,716
Utanför Rubrik 7 – Personalresurser
Utanför Rubrik 7 – Övriga administrativa utgifter
Delsumma Övriga rubriker
TOTALT RUBRIK 7 och Utanför RUBRIK 7	1,429	1,429		1,424		1,424						5,706

De administrativa kostnaderna ska täckas genom anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till befintliga begränsningar i fråga om budgetmedel.

4.    Metod för beräkning av kostnaderna

4.1.    Personalresurser

I denna del beskrivs den beräkningsmetod som använts för uppskattning av personalbehovet (antaganden om arbetsbörda, inklusive specifika arbeten [arbetsbeskrivningar i Sysper 2], personalkategorier och motsvarande genomsnittliga kostnader).

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Anm: De genomsnittliga kostnaderna för varje personalkategori vid huvudkontoret finns på BUDGpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/financial-statement.aspx

□ Tjänstemän och tillfälligt anställda

□ Extern personal

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

□ Endast tjänster som finansieras via forskningsbudgeten

□ Extern personal

4.2.    Övriga administrativa utgifter

Ange vilken beräkningsmetod som använts för varje budgetpost.

Ange särskilt vilka antaganden de bygger på (antal möten per år, genomsnittliga kostnader etc.).

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Kostnader för tjänsteresor avser granskningar i mottagarlandet i syfte att bedöma mottagarlandets framsteg när det gäller de bifogade villkoren för makroekonomiskt stöd.

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(1)    Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Arabrepubliken Egypten - COM(2024) 461.

(2)    EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(3)    Europeiska rådets möte i Bryssel den 10–11 december 2020, EUCO 22/10, https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/12/11/european-council-conclusions-10-11-december-2020/

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(6)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(8)    Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(10)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(11)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx

(12)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(13)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(14)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(15)    Enligt den officiella kontoplanen.

(16)

   Ska förstärkas från NDICI, Södra grannskapet, budgetpost 14 02 01 10.

(17)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(18)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(19)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(20)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(21)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(22)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

(23)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

(24)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(25)    Ange relevant budgetpost eller specificera en annan vid behov. Om flera budgetposter berörs bör personalen differentieras för varje budgetpost som berörs.

(26)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

(27)    Ange relevant budgetpost eller specificera en annan vid behov. Om flera budgetposter berörs bör personalen differentieras för varje budgetpost som berörs.

(28)    Ange typ av kommitté och vilken grupp den tillhör.

(29)    Yttrande från GD DIGIT – IT Investments Team krävs (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020, s. 7).

(30)    Yttrande från GD DIGIT – IT Investments Team krävs (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020, s. 7).

(31)    Denna post inkluderar lokala administrativa system och bidrag till samfinansieringen av gemensamma it-system (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020).