EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.7.2024

COM(2024) 341 final

2024/0200(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den underkommitté för tullfrågor som inrättats genom associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, vad gäller ändringen av protokoll I till det avtalet om definition av begreppet ursprungsprodukter och om metoder för administrativt samarbete med avseende på samtidig användning av den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung och övergångsreglerna om ursprung

MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag rör ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den underkommitté för tullfrågor som inrättats enligt associeringsavtalet EU–Georgien i samband med det planerade beslutet om ändring av protokoll I till associeringsavtalet EU–Georgien.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan

Syftet med associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan 1 (avtalet) är att se till att Georgiens ekonomi gradvis integreras i EU:s inre marknad. Avtalet trädde i kraft den 1 juli 2016.

2.2.Underkommittén för tullfrågor

Den underkommitté för tullfrågor som inrättats enligt artikel 74.1 i avtalet får besluta att ändra bestämmelserna i protokoll I om definition av begreppet ursprungsprodukter och metoder för administrativt samarbete (artikel 4 i protokoll I). Underkommittén för tullfrågor utformar sina beslut och rekommendationer i samförstånd mellan parterna.

2.3.Akt som planeras av underkommittén för tullfrågor

Underkommittén för tullfrågor ska vid sitt nästa möte eller genom skriftväxling anta ett beslut om ändring av bestämmelserna i protokoll I om definition av begreppet ursprungsprodukter och metoder för administrativt samarbete (den planerade akten).

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Vid det första tekniska mötet om övergångsregler om ursprung som hölls i Bryssel den 5 februari 2020 enades en majoritet av de fördragsslutande parterna i den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung 2 (konventionen) om att under en övergångsperiod bilateralt tillämpa konventionens reviderade regler 3 (övergångsreglerna om ursprung) parallellt med konventionens regler, i avvaktan på att konventionens reviderade regler antas.

Sedan den 1 september 2021 har ett nätverk av bilaterala protokoll om ursprungsregler mellan de fördragsslutande parterna i konventionen, inbegripet mellan EU och Georgien, trätt i kraft, varigenom övergångsreglerna har blivit tillämpliga.

Syftet med övergångsreglerna om ursprung är att införa flexiblare regler så att varor lättare kan omfattas av förmånsursprungsstatus. Eftersom övergångsreglerna om ursprung i regel är mer flexibla än konventionens ursprungsregler är det möjligt att varor som uppfyller de senare också kan anses uppfylla övergångsreglerna, utom vad gäller vissa jordbruksprodukter som klassificeras enligt kapitlen 2, 4–15 och 16 (med undantag av bearbetade fiskeriprodukter) och kapitlen 17–24 i Harmoniserade systemet, eftersom övergångsreglerna om ursprung för dessa produkter skiljer sig från eller är striktare än de som anges i konventionen.

Övergångsreglerna om ursprung är tillämpliga parallellt med konventionens ursprungsregler, vilket skapar två olika områden för kumulation.

Övergångsreglerna innehåller bestämmelser om samtidig användning av de två uppsättningarna ursprungsregler, genom att de tillåter att ett ursprungsbevis utfärdas i efterhand på grundval av ett bevis som utfärdats i enlighet med reglerna i konventionen, på villkor att produkterna uppfyller kraven i båda uppsättningarna regler.

Den nuvarande bestämmelsen i övergångsreglerna om samtidig användning av de två uppsättningarna ursprungsregler (artikel 21.1 d i tillägg A till protokollet om ursprungsregler) har skapat ett tungrott tullförfarande som hindrar de ekonomiska aktörerna från att fullt ut dra nytta av fördelarna med att tillämpa övergångsreglerna parallellt med konventionen.

Parterna har enats om att tillämpa övergångsreglerna på förhand, för att anpassa handelsflödena och tullförfarandena till det kommande ikraftträdandet av ändringen av konventionen (som övergångsreglerna grundar sig på). Det är därför lämpligt att underlätta samtidig användning under den återstående perioden för tillämpning av övergångsreglerna, i avvaktan på att ändringen av konventionen träder i kraft.

Artikel 8 i tillägg A till protokoll I bör därför ändras i syfte att förenkla tillämpningen av befintlig samtidig användning av konventionen och övergångsreglerna om ursprung.

Rådet bör fastställa den ståndpunkt som EU ska inta i underkommittén för tullfrågor.

Den föreslagna ändringen är av teknisk karaktär och avser de övergångsregler om ursprung som för närvarande är tillämpliga mellan parterna och påverkar inte innehållet i protokollet om ursprungsregler. Följaktligen krävs det inte någon konsekvensbedömning.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 4 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Underkommittén för tullfrågor är ett organ som inrättats genom ett avtal, närmare bestämt associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan.

Den akt som ska antas av underkommittén för tullfrågor utgör en akt med rättslig verkan.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör den gemensamma handelspolitiken.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 207.4 första stycket i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

5.Budgetkonsekvenser

Förenklingen när det gäller samtidig användning av konventionen och övergångsreglerna om ursprung har inga mätbara konsekvenser för EU:s budget, eftersom deras tillämpningsområde främst avser förenklade handelsprocedurer och en konsolidering av modern praxis hos tullmyndigheterna. Förenklingen är inriktad på de områden som fortfarande omfattas av myndigheternas behörighet utan att det påverkar innehållet i de regler på grundval av vilka varor får förmånsursprungsstatus och underlättar tillämpningen av den befintliga principen om samtidig användning.

6.Offentliggörande av den planerade akten

Eftersom den akt som antas av underkommittén för tullfrågor kommer att ändra protokoll I till avtalet är det lämpligt att efter dess antagande offentliggöra den i Europeiska unionens officiella tidning.

2024/0200 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (avtalet), ingicks av unionen genom rådets beslut 2014/495/Euratom 5 och trädde i kraft den 1 juli 2016.

(2)Enligt artikel 74.3 i avtalet får underkommittén för tullfrågor anta beslut. Enligt artikel 4 i protokoll I till avtalet får underkommittén för tullfrågor, vilken inrättades genom artikel 74.1 i avtalet (underkommittén för tullfrågor), besluta att ändra bestämmelserna i det protokollet.

(3)Underkommittén för tullfrågor avser att på sitt nästa möte anta ett beslut om ändring av protokoll I till avtalet.

(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i underkommittén för tullfrågor, eftersom underkommitténs beslut kommer att bli bindande för unionen.

(5)Vid det första tekniska mötet om övergångsregler om ursprung som hölls i Bryssel den 5 februari 2020 enades en majoritet av de fördragsslutande parterna i den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung 6 (konventionen) om att under en övergångsperiod bilateralt tillämpa konventionens reviderade regler 7 (övergångsreglerna om ursprung 8 ) parallellt med konventionens regler, i avvaktan på att konventionens reviderade regler antas.

(6)Tillämpningen av övergångsreglerna om ursprung säkerställer en anpassning av handelsflödena och tullförfarandena i avvaktan på att konventionens reviderade regler, som ligger till grund för övergångsreglerna för ursprung, träder i kraft den 1 januari 2025.

(7)Sedan den 1 september 2021 har ett nätverk av bilaterala protokoll om ursprungsregler mellan de fördragsslutande parterna i konventionen 9 trätt i kraft, varigenom övergångsreglerna om ursprung har blivit tillämpliga 10 .

(8)Syftet med övergångsreglerna om ursprung är att införa flexiblare regler så att varor lättare kan omfattas av förmånsursprungsstatus. Eftersom övergångsreglerna om ursprung i regel är mer flexibla än konventionens ursprungsregler är det möjligt att varor som uppfyller konventionens ursprungsregler också kan anses uppfylla övergångsreglerna, utom vad gäller vissa jordbruksprodukter som klassificeras enligt kapitlen 2, 4–15 och 16 (med undantag av bearbetade fiskeriprodukter) och kapitlen 17–24 i Harmoniserade systemet. Övergångsreglerna om ursprung är tillämpliga parallellt med konventionens ursprungsregler, vilket skapar två olika områden för kumulation. För att underlätta samtidig användning av konventionen och de övergångsregler för ursprung som föreskrivs i artikel 21.1 d i tillägg A till protokoll I till avtalet bör därför artikel 8 i tillägg A till protokoll I till avtalet ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den underkommitté för tullfrågor som inrättats genom associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, vad gäller ändring av protokoll I till avtalet, ska grundas på det utkast till beslut av underkommittén för tullfrågor som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT L 261, 30.8.2014, s. 4.

(2) EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

(3) EUT 381, 27.10.2021, s. 78.

(4) Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

(5) Rådets beslut av den 16 juni 2014 om godkännande av Europeiska kommissionens ingående, på Europeiska atomenergigemenskapens vägnar, av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (EUT L 261, 30.8.2014, s. 744).

(6) EUT L 54, 26.2.2013, s. 4.

(7) Rådets beslut (EU) 2019/2198 av den 25 november 2019 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung vad gäller ändring av konventionen (EUT L 339, 30.12.2019, s. 1.).

(8) EUT L 381, 27.10.2021, s. 78.

(9) EU, Island, Schweiz (inbegripet Liechtenstein), Norge, Färöarna, Israel, Jordanien, Palestina (denna beteckning ska inte tolkas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte medlemsstaternas enskilda ståndpunkter i denna fråga), Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring), Nordmakedonien, Serbien, Montenegro, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina.

(10) EUT C 1637, 20.2.2024.