EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.6.2024
COM(2024) 253 final
2024/0143(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om förlängning av det tillfälliga skydd som infördes genom genomförandebeslut (EU) 2022/382
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.6.2024
COM(2024) 253 final
2024/0143(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om förlängning av det tillfälliga skydd som infördes genom genomförandebeslut (EU) 2022/382
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Den 4 mars 2022 antog rådet genomförandebeslut 2022/382 1 och aktiverade rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 (direktivet om tillfälligt skydd) 2 för vissa kategorier av personer 3 som fördrivits den 24 februari 2022 eller senare till följd av de ryska väpnade styrkornas militära invasion av Ukraina som inleddes den dagen. I enlighet med artikel 4.1 i direktivet om tillfälligt skydd är varaktigheten för det tillfälliga skyddet inledningsvis ett år och kan förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. Det tillfälliga skyddet har förlängts automatiskt med ett år till och med den 4 mars 2024.
I kraft av artikel 4.2 i direktivet om tillfälligt skydd får det tillfälliga skyddet förlängas i upp till ett år om det fortfarande finns skäl för tillfälligt skydd, genom beslut av rådet med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen, som även ska pröva varje begäran från en medlemsstat om att kommissionen ska lägga fram ett sådant förslag för rådet. Det tillfälliga skyddet förlängdes i ytterligare ett år, fram till och med den 4 mars 2025 4 .
Syftet med detta förslag är att förlänga det tillfälliga skydd som infördes genom rådets genomförandebeslut 2022/382 med ytterligare ett år. Därmed förlängs det tillfälliga skyddet för de kategorier av personer som anges i rådets genomförandebeslut 2022/382 för perioden från och med den 5 mars 2025 till och med den 4 mars 2026.
I nuläget har tillfälligt skydd i EU beviljats över 4,19 miljoner personer som fördrivits från Ukraina, varav en tredjedel är barn. Antalet aktiva registreringar, som visar hur många personer som åtnjuter tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater, ligger fast kring 4 miljoner människor, med en liten men konstant tendens till ökning (från 4 miljoner människor i september 2023 till 4,19 miljoner i maj 2024) 5 . Tyskland, Polen och Tjeckien är fortfarande de medlemsstater som tagit emot flest personer som beviljats tillfälligt skydd (över 1,2 miljoner personer i Tyskland, nära 1 miljon i Polen och nästan 400 000 i Tjeckien) 6 . Sedan september 2023 ligger antalet beslut om beviljande av tillfälligt skydd stadigt på kring 65 000 beslut per månad, men en liten tendens till minskning är märkbar.
Sedan direktivet om tillfälligt skydd aktiverades har medlemsstaterna gjort väsentliga ansträngningar för att stödja människor som fördrivits från Ukraina och underlätta deras integration i mottagarsamhället och på arbetsmarknaden. De har också fortsatt ansträngt sig för att öka mottagningskapaciteten och beredskapsplaneringen. EU:s svar på Rysslands angrepp på Ukraina fortsätter att kännetecknas av starka inslag av solidaritet, för det första med Ukraina och dess folk, vilket återspeglas i de ansträngningar som medlemsstaterna och deras befolkningar visat prov på i mottagningen av fördrivna personer, och för det andra mellan medlemsstaterna själva, vilket återspeglas i deras beslut att inte tillämpa artikel 11 i direktivet om tillfälligt skydd.
Plattformen för registrering av tillfälligt skydd har varit i bruk sedan den 31 maj 2022 för att deltagarna ska kunna utbyta information i syfte att säkerställa att människor som beviljats tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd enligt nationell rätt faktiskt kan dra nytta av sina rättigheter i alla medlemsstater och samtidigt begränsa eventuellt missbruk. För att säkerställa plattformens möjligheter att fungera bör data föras in regelbundet och dubbelregistreringar vid behov följas upp snabbt. Plattformen kommer att fortsätta att drivas så länge som det tillfälliga skyddet är aktiverat. Ingen ändring av dess funktion krävs enligt detta förslag om förlängning av det tillfälliga skyddet.
Eftersom de rättigheter som följer av det tillfälliga skyddet bara kan åtnjutas i en medlemsstat åt gången bör personer som beviljats tillfälligt skydd och som flyttar till en annan medlemsstat inom ramen för det tillfälliga skyddet inte kunna erhålla socialbidrag i två medlemsstater samtidigt.
Behovet av att fortsätta tillhandahålla skydd, tillsammans med möjligheten för personer som beviljats tillfälligt skydd att välja i vilken medlemsstat de vill vistas, har påverkat vissa medlemsstaters mottagningssystem, i synnerhet i sådana länder som samtidigt hanterar ett stort antal personer som åtnjuter tillfälligt skydd i kombination med ett stort antal ansökningar om internationellt skydd eller bostadsbrist. På denna punkt är det framdeles viktigt att fortsätta verka för att säkerställa en bättre balans mellan de olika medlemsstaternas ansträngningar. Kommissionen kommer även framdeles att uppmärksamt följa hur medlemsstaternas mottagningskapacitet påverkas av nya ankomster i framtiden. Kommissionen är även redo att underlätta nödvändiga diskussioner i frågan och lämplig uppföljning. Det är fortfarande en prioritet att säkerställa fördrivna personers oberoende och övergång till långtidsboende.
Aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd innebär dels att de som beviljas tillfälligt skydd får tillgång till en rad harmoniserade rättigheter, dels att man fortsatt kan minska risken för att asylsystemen inte klarar av att behandla inkommande ansökningar på ett effektivt sätt.
Sedan Rysslands anfallskrig inleddes har ukrainska medborgare lämnat in endast cirka 53 000 ansökningar om internationellt skydd 7 i EU:s medlemsstater, Norge och Schweiz – jämfört med 4,19 miljoner registreringar av tillfälligt skydd för fördrivna personer på flykt från Ukraina. Detta är visserligen lågt med tanke på den inledande uppskattningen att mellan 1,2 och 3,2 miljoner personer potentiellt skulle ansöka om internationellt skydd, men hittills under 2024 har den relativa andelen asylansökningar från ukrainska medborgare ökat (en ökning med 50 % jämfört med samma period förra året). Trots ökningen visar det fortsatt begränsade totala antalet att det tillfälliga skyddet har gett önskat resultat, bland annat genom att förhindra att medlemsstaternas asylsystem överbelastas.
Enligt den avsiktsundersökning som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) genomförde i februari 2024 8 har andelen fördrivna personer som planerar eller hoppas att kunna återvända till Ukraina i framtiden minskat jämfört med förra året (från 77 % till 64 %), medan andelen osäkra vad gäller återvändande ökat (från 18 % till 24 %) liksom den andel som inte tror att ett återvändande är möjligt (från 5 % till 11 %). Enligt en undersökning från Internationella organisationen för migration (IOM) 9 uppger en stor andel tillfrågade (74 %) att de har för avsikt att återvända till Ukraina när och om det är säkert.
Enligt en gemensam undersökning utförd av Europeiska unionens asylbyrå och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 10 uppger 53 % av de tillfrågade att de har för avsikt att återvända till Ukraina efter kriget, men en väsentlig andel (30 %) är fortsatt osäker. Cirka 17 % av de tillfrågade är säkra på att de inte kommer att återvända och den huvudorsak som anges är säkerheten i ursprungslandet.
Dessa undersökningar bekräftar att personer som fördrivits från Ukraina ännu inte kan återvända till Ukraina på trygga och varaktiga villkor.
I Ukraina fortsätter Rysslands anfallskrig oförtröttligt. Sedan mars 2024 har intensifierade och upprepade flyganfall över hela landet lett till stora förluster av människoliv och omfattande materiella skador, liksom en betydande inverkan på landets energiinfrastruktur som orsakat omfattande strömavbrott och förstörda kraftverk.
Rysslands medvetna och urskillningslösa angrepp påverkar direkt civilbefolkningen i hela landet som utsätts för oförutsägbara flyg- och drönaranfall utanför de etablerade och relativt fasta stridszonerna.
IOM uppskattade i mars 2024 att 3,6 miljoner människor är internflyktingar i Ukraina 11 . Av internflyktingarna rapporterade 80 % att de varit fördrivna i minst ett år 12 . Enligt uppgifterna i den tredje rapporten med en snabbedömning av skador och behov i Ukraina 13 har det statliga programmet för stöd till internflyktingar blivit finanspolitiskt ohållbart. Därtill kommer att fattigdom och livsmedelsosäkerhet uppges ha ökat under 2023. Krigets återverkningar är ojämna och de hårdast drabbade är kvinnor, personer med funktionsnedsättning, barn och ungdomar, internflyktingar och äldre.
FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) uppskattade i december 2023 att över 14,6 miljoner människor i landet kommer att vara i akut behov av humanitärt bistånd år 2024 14 .
I kombination med den svåra humanitära situationen i Ukraina skulle den instabila situationen dessutom kunna leda till ytterligare massiv tillströmning till unionen av ytterligare fördrivna personer i behov av skydd.
Den nuvarande osäkerheten och instabiliteten i Ukraina visar att det inte finns någon tydlig lösning i sikte för de personer som för närvarande åtnjuter tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater. Dessa personer behöver fortfarande skydd i unionen. På samma sätt kvarstår risken för de nationella asylsystemens effektiva funktion om det tillfälliga skyddet snart skulle upphöra och alla dessa personer skulle begära internationellt skydd samtidigt.
Mot bakgrund av den ovan beskrivna utvecklingen anser kommissionen att skälen till tillfälligt skydd kvarstår och att det tillfälliga skyddet därför bör förlängas som ett nödvändigt och lämpligt svar på den nuvarande situationen. Förlängningen bör antas så snart som möjligt och med ytterligare ett år, dvs. för perioden från och med den 5 mars 2025 till och med den 4 mars 2026, i enlighet med artikel 4.2 i direktivet om tillfälligt skydd. Detta är ägnat att säkerställa att personer som fördrivits från Ukraina och som befinner sig i EU:s medlemsstater får så mycket stabilitet och framtidsutsikter som möjligt under rådande omständigheter.
Vidare bör medlemsstaterna ges möjlighet att i tid vidta nödvändiga administrativa och rättsliga åtgärder på nationell nivå (t.ex. att förnya uppehållstillstånd) för att förbereda sig inför förlängningen av det tillfälliga skyddet.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag är helt förenligt med EU:s regelverk på asylområdet eftersom direktivet om tillfälligt skydd utgör en integrerad del av det gemensamma europeiska asylsystemet och utarbetades för att hantera en extraordinär situation med massiv tillströmning av fördrivna personer, vilket fortfarande är fallet på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det är också fullt förenligt med Europeiska unionens mål att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, öppet för personer som tvingade av omständigheterna berättigat söker skydd i Europeiska unionen.
Förslagets olika inslag är också förenliga med de rättsakter som ingår i den migrations- och asylpakt som nyligen antagits. Parlamentet och rådet har enats om att behålla direktivet om tillfälligt skydd som en del av de verktyg som står till EU:s förfogande vid massiv tillströmning av skyddssökande. Direktivet om tillfälligt skydd har visat sig vara ett viktigt instrument för att tillhandahålla omedelbart skydd i EU. I nuläget är direktivet även fortsättningsvis det lämpligaste instrumentet för att hantera den fördrivning som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Detta förslag är helt förenligt med behovet av att göra det möjligt för medlemsstaterna att handlägga potentiella ansökningar om internationellt skydd på ett ordnat sätt utan att deras asylsystem överbelastas och att fortsätta att sörja för nödvändiga åtgärder vid massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina så att medlemsstaternas asylsystem inte överbelastas. Det är också förenligt med unionens yttre åtgärder. Detta förslag är även förenligt med EU:s restriktiva åtgärder och andra åtgärder som också vidtagits med anledning av Rysslands angrepp på Ukraina. Detta förslag är en del av en omfattande uppsättning EU-åtgärder som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 4.2 i rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer, med tanke på att skälen till tillfälligt skydd kvarstår. Detta möjliggör åtgärder som främjar en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
I avdelning V i EUF-fördraget, om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, ges Europeiska unionen vissa befogenheter i dessa frågor. Dessa befogenheter måste utövas i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, dvs. endast om och i den utsträckning som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av Europeiska unionen.
Situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig fortsätter påverka EU som helhet. Den har bemötts genom ett unikt och enat svar från Europeiska unionen. Detta visar att det fortfarande krävs EU-lösningar och EU-stöd samt stark samordning på EU-nivå, eftersom det finns ett kontinuerligt behov av att alla medlemsstater reagerar effektivt på situationen tillsammans och säkerställer att samma normer och harmoniserade rättigheter tillämpas i hela unionen för de 4,19 miljoner människor som för närvarande åtnjuter tillfälligt skydd här i unionen. Utöver den kvarstående tillströmningen kan ytterligare massiv tillströmning inte uteslutas på grund av den fortsatt instabila situationen i Ukraina. Det står klart att enskilda medlemsstaters åtgärder inte räcker till för att hantera behovet av en gemensam EU-lösning på vad som tydligt utgör en utmaning för hela EU.
En sådan gemensam lösning kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand, utan kan snarare, på grund av omfattningen och verkningarna av detta föreslagna genomförandebeslut från rådet, bättre uppnås och samordnas på unionsnivå, vilket även medlemsstaterna själva har signalerat. Unionen måste därför agera och kan vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen.
•Proportionalitetsprincipen
I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen föreskriver det föreslagna genomförandebeslutet från rådet en förlängning av det tillfälliga skyddet under en begränsad tidsperiod, dvs. i ett år, för den specifika grupp av personer som det redan omfattar.
Den föreslagna åtgärden är begränsad till vad som är nödvändigt med tanke på omfattningen och allvaret i situationen i Ukraina, som innebär att omkring 4,19 miljoner fördrivna personer som för närvarande befinner sig i EU:s medlemsstater inte kan återvända till Ukraina på trygga och varaktiga villkor. Dessutom utgör denna förlängning en proportionerlig åtgärd med tanke på den rådande situationen, eftersom det tillfälliga skyddet har gjort att medlemsstaternas asylsystem inte har överbelastats av en betydande mängd ansökningar från personer som anländer till EU:s medlemsstater.
•Val av instrument
Artikel 4.2 i direktivet om tillfälligt skydd kräver ett genomförandebeslut från rådet för att förlänga det tillfälliga skyddet med upp till ett år om det fortfarande finns skäl för tillfälligt skydd.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Evidensbaserat beslutsfattande
EU:s nätverk för beredskap och krishantering på migrationsområdet med fokus på Ukraina och solidaritetsplattformen för Ukraina 15 fortsätter sin verksamhet i syfte att skapa en gemensam situationsmedvetenhet om migrationskonsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och EU:s och medlemsstaternas beredskap respektive samordnade svar på krisen tack vare ett regelbundet utbyte. Inom båda forumen har man diskuterat hur EU:s övergripande beredskap och beredskapsplanering skulle kunna öka. Information och data om den rådande situationen och om människors förflyttningar samlas in kontinuerligt. Plattformen för registrering av tillfälligt skydd möjliggör fortsatta diskussioner från fall till fall om ett lämpligt utbyte av information mellan medlemsstaterna om personer som åtnjuter tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd enligt nationell rätt, samtidigt som dubbla registreringar inom samma medlemsstat eller i flera medlemsstater upptäcks.
Dessutom bedöms situationen i Ukraina regelbundet av Europeiska kommissionen, andra organisationer såsom Världsbanken och FN samt Ukrainas regering. Världsbanken publicerar rapporter med en snabbedömning av skador och behov i Ukraina 16 .
Sedan kriget bröt ut har IOM arbetat för att öka insikterna i de fördrivnas situation och spåra interna tvångsförflyttningar i Ukraina och rörlighetsflöden, utöver arbetet med att genom enkäter följa avsikterna bland dem som flyr kriget och dem som passerar gränsen tillbaka till Ukraina och villkoren för återvändandet. FN:s flyktingkommissariat har regelbundet offentliggjort information om avsikter och framtidsutsikter för (även internt) fördrivna personer från Ukraina. Enkäter och dokument från ovannämnda internationella organisationer visar att den rådande situationen fortfarande är instabil och osäker och därför inte möjliggör återvändande på trygga och varaktiga villkor. I april 2024 uppskattade FN:s flyktingkommissariat att 6,4 miljoner människor på flykt från Ukraina har registrerats i hela världen 17 .
•Samråd med berörda parter och insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
För att samla in evidensbaserad information har kommissionen genom nätverket för beredskap och krishantering på migrationsområdet och solidaritetsplattformen regelbundet samrått med medlemsstaternas myndigheter, Europeiska utrikestjänsten och relevanta EU-organ, ukrainska myndigheter och internationella organisationer, samtidigt som den upprätthåller utbyten med icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer.
Kommissionen har diskuterat en möjlig förlängning av det tillfälliga skyddet efter mars 2025 med medlemsstaterna på ministernivå i samarbete med de olika ordförandeskapen för Europeiska unionens råd, inom ramen för rådets strategiska kommitté för invandring, gränser och asyl i november 2023 samt i arbetsgruppen för asyl i mars 2024, där medlemsstaterna framhöll behovet av att få det tillfälliga skyddet förlängt så snart som möjligt. I solidaritetsplattformen hölls parallella och kompletterande dialoger där medlemsstaterna enhälligt uttryckte behovet av att förlänga det tillfälliga skyddet med ytterligare ett år för att upprätthålla en gemensam europeisk respons, ge de berörda personerna klarhet och göra det möjligt för medlemsstaterna att vidta nödvändiga administrativa och rättsliga åtgärder på nationell nivå (t.ex. att förnya uppehållstillstånd). Samtidigt upprätthöll kommissionen regelbundna kontakter med myndigheter i Ukraina för att samla in information om situationen på plats. Parallellt fortsätter även diskussionerna om behovet av att skapa förutsättningar för en smidig övergång från tillfälligt skydd till alternativa nationella former av rättslig ställning. I enlighet med artikel 3 i direktivet om tillfälligt skydd samrådde kommissionen dessutom särskilt med FN:s flyktingkommissariat, som har bedömt situationen, lämnat relevanta synpunkter och gjort enkäter om fördrivna personers avsikter. I februari och mars 2024 offentliggjorde Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna (ECRE) och 140 andra civilsamhällesorganisationer en rapport 18 och ett gemensamt uttalande 19 om situationen för personer som fördrivits från Ukraina där man bland annat uppmanade kommissionen att överväga möjligheten att föreslå ytterligare förlängning av det tillfälliga skyddet.
•Grundläggande rättigheter
Detta förslag är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, liksom de skyldigheter som följer av internationell rätt, inbegripet Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes har finansieringsbehov kopplade till tillämpningen av direktivet om tillfälligt skydd tillgodosetts inom budgeten för EU:s befintliga finansieringsinstrument för perioden 2014–2020 och 2021–2027, särskilt inom ramen för sammanhållningspolitiken.
Detta gjorde det möjligt för medlemsstaterna att få tillgång till tillgängliga outnyttjade medel och snabbt omdirigera dem inom ramen för programmen 2014–2020 till akuta migrations- och gränsförvaltningsbehov till följd av det stora antalet människor som anlände till EU därför att de flytt kriget i Ukraina. Dessutom godkände budgetmyndigheten en riktad förstärkning på 152 miljoner euro som en del av nödhjälpspaketet på 400 miljoner euro för att stödja de medlemsstater som hade störst behov i samband med första mottagande i anknytning till den stora tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina. Programmen för fonderna för inrikes frågor för perioden 2021–2027 inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik samt Fonden för inre säkerhet bidrar också till att täcka de deltagande medlemsstaternas behov i samband med tillämpningen av direktivet om tillfälligt skydd. Ursprungligen tilldelades de nationella programmen sammanlagt 9,4 miljarder euro, och ytterligare 1,9 miljarder euro kommer att tilldelas år 2025 efter halvtidsöversynen av programmen. I februari 2024 enades man slutligen om att öka anslagen under rubrik 4 med 2 miljarder euro för perioden 2025–2027 vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. De ytterligare resurserna kommer att stödja medlemsstaternas hantering av akuta utmaningar och behov i samband med migration och gränsförvaltning, både i medlemsstater i frontlinjen och i de medlemsstater som påverkas av krigen i Ukraina och Mellanöstern, samt användas för genomförandet av migrations- och asylpakten, däribland för nya gränsförfaranden.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I artikel 1 fastställs en förlängning av det tillfälliga skyddet i ett år (från och med den 5 mars 2025 till och med den 4 mars 2026) för sådana fördrivna personer som avses i artikel 2 i rådets genomförandebeslut 2022/382.
I artikel 2 fastställs datumet för beslutets ikraftträdande.
2024/0143 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om förlängning av det tillfälliga skydd som infördes genom genomförandebeslut (EU) 2022/382
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta 20 , särskilt artikel 4.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Den 4 mars 2022 antog rådet genomförandebeslut (EU) 2022/382 21 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd infördes.
(2)I enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2001/55/EG var det tillfälliga skyddet först tillämpligt under en inledande period på ett år, till och med den 4 mars 2023, och förlängdes därefter automatiskt med ytterligare ett år till och med den 4 mars 2024.
(3)Den 19 oktober 2023 antog rådet genomförandebeslut (EU) 2023/2409 22 om förlängning av det tillfälliga skydd som infördes genom genomförandebeslut (EU) 2022/382 fram till och med den 4 mars 2025, i enlighet med artikel 4.2 i direktivet.
(4)I samband med aktiveringen av direktiv 2001/55/EG enades medlemsstaterna enhälligt i ett uttalande 23 om att inte tillämpa artikel 11 i direktivet på personer som åtnjuter tillfälligt skydd i en viss medlemsstat i enlighet med rådets genomförandebeslut 2022/382 och som flyttar till en annan medlemsstat utan tillstånd, såvida inte medlemsstaterna på bilateral basis kommer överens om något annat.
(5)Eftersom de rättigheter som följer av det tillfälliga skyddet bara kan åtnjutas i en medlemsstat åt gången bör personer som beviljats tillfälligt skydd och som flyttar till en annan medlemsstat inom ramen för det tillfälliga skyddet inte kunna erhålla socialbidrag i två medlemsstater samtidigt.
(6)För närvarande åtnjuter omkring 4,19 miljoner personer som fördrivits från Ukraina tillfälligt skydd i unionen. Det totala antalet registreringar av personer som åtnjuter tillfälligt skydd har förblivit stabilt på omkring 4,19 miljoner, med en liten tendens till ökning, och få har rapporterat att de återvänder hem till Ukraina permanent. Situationen i Ukraina gör att de fördrivna personerna inte kan återvända till Ukraina på trygga och varaktiga villkor. Internationella organisationen för migration uppskattade i mars 2024 att 3,6 miljoner människor är internflyktingar i Ukraina. Av internflyktingarna rapporterade 80 % att de varit fördrivna i ett år eller längre. FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) uppskattar att över 14,6 miljoner människor i Ukraina är i akut behov av humanitärt bistånd år 2024.
(7)Ytterligare massiv tillströmning kan inte uteslutas på grund av den svåra humanitära situationen, mer omfattande instabilitet och den osäkra situationen i Ukraina till följd av Rysslands fientliga agerande, däribland intensifierade och upprepade flyganfall mot civilbefolkningen i hela landet. Risken för upptrappning kvarstår. Samtidigt kvarstår risken för de nationella asylsystemens effektiva funktion om det tillfälliga skyddet snart skulle upphöra och alla dessa personer skulle ansöka om internationellt skydd samtidigt.
(8)Eftersom det stora antalet fördrivna personer som åtnjuter tillfälligt skydd i unionen sannolikt inte kommer att minska så länge kriget mot Ukraina fortsätter är det nödvändigt att förlänga det tillfälliga skyddet för att hantera situationen för personer som för närvarande åtnjuter tillfälligt skydd i unionen eller som kommer att behöva sådant skydd från och med den 5 mars 2025, eftersom det ger omedelbart skydd och tillgång till harmoniserade rättigheter samtidigt som formaliteterna minimeras i en situation med massiv tillströmning till unionen. Att förlänga det tillfälliga skyddet kommer också att bidra till att säkerställa att medlemsstaternas asylsystem inte överbelastas av en betydande ökning av antalet ansökningar om internationellt skydd som skulle kunna lämnas in av personer som åtnjuter tillfälligt skydd fram till den 4 mars 2025 om det tillfälliga skyddet upphörde vid den tidpunkten eller av personer som flyr kriget i Ukraina och som anländer till unionen efter det datumet och före den 4 mars 2026.
(9)Med tanke på att skälen för tillfälligt skydd kvarstår bör därför det tillfälliga skyddet för de kategorier av fördrivna personer som avses i genomförandebeslut (EU) 2022/382 förlängas till och med den 4 mars 2026.
(10)Detta beslut är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(11)Irland är bundet av direktiv 2001/55/EG och deltar därför i antagandet och tillämpningen av detta genomförandebeslut.
(12)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta genomförandebeslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det tillfälliga skydd som ges till personer som fördrivits från Ukraina och som avses i artikel 2 i genomförandebeslut (EU) 2022/382, och som förlängdes genom genomförandebeslut (EU) 2023/2409, förlängs härmed med ytterligare ett år, till och med den 4 mars 2026.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande