EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.3.2024
COM(2024) 104 final
2024/0057(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid energistadgekonferensens möte
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.3.2024
COM(2024) 104 final
2024/0057(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid energistadgekonferensens möte
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Detta förslag avser ett beslut om den ståndpunkt som ska intas av medlemsstaterna vid energistadgekonferensen i samband med det planerade antagandet av föreslagna ändringar av energistadgefördraget och godkännandet av i) föreslagna jämkningar och ändringar av bilagorna till energistadgefördraget, ii) föreslagna ändringar av överenskommelser, förklaringar och beslut, och iii) ett beslut om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar och jämkningar av energistadgefördraget och dess bilagor. Antagandet av ändringarna av energistadgefördraget och de ytterligare godkännandena ska beslutas samtidigt av energistadgekonferensen.
Energistadgefördraget
Energistadgefördraget är ett multilateralt handels- och investeringsavtal som är tillämpligt på energisektorn. Det undertecknades 1994 och trädde i kraft 1998. Energistadgefördraget innehåller bestämmelser om skydd för investeringar, handel med och transitering av energimaterial och energiprodukter samt tvistlösningsmekanismer. I energistadgefördraget fastställs också en ram för internationellt samarbete på energiområdet mellan de fördragsslutande parterna. Europeiska unionen är part i energistadgefördraget 1 tillsammans med Euratom och de flesta EU-medlemsstaterna samt Japan, Förenade kungariket, Schweiz, Turkiet och de flesta länderna i västra Balkan och f.d. Sovjetunionen, med undantag av Ryssland 2 och Belarus 3 . Den 7 juli 2023 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till rådets beslut om Europeiska unionens frånträdande från energistadgefördraget. Detta förslag är för närvarande under behandling i rådet.
Energistadgekonferensen
Energistadgekonferensen, det styrande och beslutsfattande organet för energistadgan, inrättades genom energistadgefördraget. Alla stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration (såsom EU) som har undertecknat eller anslutit sig till energistadgefördraget är medlemmar i energistadgekonferensen, som sammanträder regelbundet för att diskutera frågor som rör energisamarbetet mellan de fördragsslutande parterna, se över genomförandet av bestämmelserna i energistadgefördraget och protokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter, samt överväga eventuella nya instrument och gemensamma åtgärder inom ramen för energistadgan. I synnerhet antar energistadgekonferensen ändringar av energistadgefördraget och godkänner jämkningar och tekniska ändringar av dess bilagor. När energistadgekonferensen röstar om föreslagna ändringar av energistadgefördraget fattas beslutet genom enhällighet bland de fördragsslutande parter som är närvarande och röstar. EU har lika många röster som antalet fördragsslutande parter bland dess medlemsstater, under förutsättning att EU inte utövar sin rösträtt när medlemsstaterna utövar sin, och vice versa.
Beslut som ska fattas vid energistadgekonferensens möte
Efter energistadgekonferensens 33:e möte den 22 november 2022 väntas energistadgekonferensen under 2024 åter ta upp förslaget att de fördragsslutande parterna ska fatta fyra beslut om modernisering av energistadgekonferensen. Dessa beslut kommer att fattas samtidigt och gäller
–antagande av de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget,
–godkännande av de föreslagna jämkningarna och ändringarna av bilagorna till energistadgefördraget,
–godkännande av de föreslagna ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut, och
–godkännande av beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor.
Eftersom energistadgefördraget inte har genomgått någon väsentlig uppdatering sedan 1990-talet har det blivit alltmer föråldrat. Det är också ett av de investeringsavtal i världen som har blivit föremål för flest tvister, där EU:s medlemsstater är den huvudsakliga måltavlan för klagomål från investerare, varav de flesta är baserade i andra EU-länder. Till följd av detta inleddes en moderniseringsprocess i november 2018. Vid energistadgekonferensen godkändes först en förteckning över diskussionsämnen, som främst gäller bestämmelser om investeringsskydd. EU föreslog därefter att skyddet för investeringar i fossila bränslen skulle avskaffas.
Efter 15 multilaterala förhandlingsrundor mellan juli 2019 och juni 2022 nåddes en principöverenskommelse vid energistadgekonferensens extraordinära möte i Bryssel den 24 juni 2022 om att avsluta förhandlingarna. Den reviderade texten till energistadgefördraget och dess bilagor var sedan föremål för en rättslig översyn. Den 19 augusti 2022 sändes sedan de slutliga utkasten till beslut tillsammans med de reviderade texterna till alla fördragsslutande parter, inklusive EU, Euratom och alla EU-medlemsstater som är fördragsslutande parter.
De beslut som rör moderniseringen av energistadgefördraget kommer att fattas genom enhällighet. Om förslaget röstas igenom kommer besluten om modernisering av energistadgefördraget att anses vara antagna av energistadgekonferensen. Detta antagande kommer att utlösa efterföljande förfaranden för ratificering, provisorisk tillämpning och eventuellt ikraftträdande av de olika delarna av reformpaketet.
Den provisoriska tillämpningen av ändringarna av energistadgefördraget och övriga delar av moderniseringen kommer att styras av beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor. I enlighet med detta beslut förväntas alla fördragsslutande parter automatiskt tillämpa moderniseringen provisoriskt från ett fastställt datum efter antagandet. Dessutom får varje fördragsslutande part avge en förklaring till depositarien (Portugal) om att den inte kan godta den provisoriska tillämpningen av ändringarna i energistadgefördraget, vilket i praktiken innebär att alla fördragsslutande parter kan avstå från provisorisk tillämpning. Sådana förklaringar kommer att offentliggöras av energistadgefördragets sekretariat. Även om en fördragsslutande part inledningsvis avger en sådan förklaring kan den när som helst återkalla förklaringen så att den provisoriskt kan tillämpa moderniseringen av energistadgefördraget vid en senare tidpunkt.
Detta förslag till beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget syftar till att fastställa den ståndpunkt som ska intas av medlemsstaterna vid energistadgekonferensen och uttryckas antingen vid ett möte eller i ett skriftligt förfarande, beroende på vad som är tillämpligt, när det gäller de beslut som beskrivs ovan.
Samtidigt föreslår kommissionen att Europeiska unionen, Euratom och medlemsstaterna ska ingå ett avtal om tolkningen av energistadgefördraget. Detta avtal bör närmare bestämt bekräfta att en sådan klausul som artikel 26 i energistadgefördraget inte i det förflutna eller i dagsläget eller i framtiden kan användas som rättslig grund för skiljeförfaranden som initieras av en investerare från en medlemsstat med avseende på investeringar i en annan medlemsstat samt att den bortre tidsgränsen enligt artikel 47.3 i energistadgefördraget inte kan omfatta, och inte varit avsedd att omfatta, sådana förfaranden. I avtalet bör även medlemsstaternas skyldigheter anges, ifall dessa deltar i skiljeförfaranden i enlighet med en begäran som grundar sig på artikel 26 i energistadgefördraget.
EU:s tolkning har konsekvent varit att energistadgefördraget inte är tillämpligt, och inte varit avsett att vara tillämpligt, på tvister mellan en medlemsstat och en investerare från en annan medlemsstat gällande investeringar i den förstnämnda medlemsstaten. Denna tolkning bekräftades särskilt av Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) i dess dom i Komstroy-målet 4 . Vissa skiljedomstolar har dock slagit fast och fortsätter att hävda att de inte är bundna av EU-domstolens domar. För att förhindra att domstolar fortsätter att förklara sig behöriga i sådana tvister är det nödvändigt att uttryckligen och otvetydigt ange den giltiga tolkningen av energistadgefördraget. Det lämpligaste sättet att göra detta är genom ett avtal enligt internationell sedvanerätt kodifierad i Wienkonventionen om traktaträtten.
Medan EU:s och dess medlemsstaters tolkning kodifieras i ett separat folkrättsligt instrument (något som är möjligt till följd av skyldigheternas bilaterala karaktär) kommer moderniseringen av energistadgefördraget att i själva texten och genom en regel ”för tydlighetens skull” införliva överenskommelsen mellan alla fördragsslutande parter om att artikel 26 inte är tillämplig inom EU. Båda delarna kommer att bidra till att undanröja tvetydighet och nuvarande eller framtida risker för EU-interna skiljeförfaranden inom ramen för energistadgefördraget med den grad av rättssäkerhet som krävs.
Ståndpunkt som ska intas
Kommissionen föreslår att de medlemsstater som är parter i energistadgefördraget intar de ståndpunkter som beskrivs i punkterna 1–4 nedan vid energistadgekonferensen eller i ett skriftligt förfarande, beroende på vad som är tillämpligt.
Om antagande av de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget
De föreslagna ändringarna av energistadgefördraget innebär betydande och ändamålsenliga förbättringar som de facto kommer att bringa energistadgefördraget i överensstämmelse med moderna normer för investeringsskydd och EU:s ståndpunkter i andra forum (t.ex. Uncitral 5 ). Ändringarna kommer också att bringa energistadgefördraget i linje med EU:s strategi för investeringsskydd inom dess nyligen överenskomna frihandels- och investeringsavtal.
Ändringarna av energistadgefördraget innehåller i synnerhet följande:
–Nya bestämmelser om investeringsskydd, i linje med moderna normer och EU:s ståndpunkter, vilka bekräftar de fördragsslutande parternas rätt att vidta åtgärder för att uppnå legitima politiska mål (regleringsrätt), däribland för att bekämpa klimatförändringarna. Endast investerare med verkligt ekonomiskt intresse kommer att skyddas, inte brevlådeföretag 6 .
–Nya bestämmelser om tvistlösning, som skyddar de fördragsslutande parterna mot grundlös talan, föreskriver säkerhet för kostnader och inför en hög grad av insyn i förfarandena.
–Nya bestämmelser om hållbar utveckling, särskilt vad gäller klimatförändringar och omställningen till ren energi, som omfattar en användbar mekanism i händelse av bristande anpassning, på ett sätt som aldrig tidigare har uppnåtts i ett multilateralt investeringsavtal.
–Dessutom har EU sett till att bestämmelser för regionala organisationer för ekonomisk integration (såsom EU) införs, där det uttryckligen bekräftas att EU-interna skiljeförfaranden för investeringar inte har kunnat och inte kan genomföras inom ramen för energistadgefördraget 7 , i linje med EU-domstolens rättspraxis 8 .
–Väsentliga förtydliganden om övergångsbestämmelser varigenom hänsyn tas till behov som uppstår på integrerade energimarknader med tillträdesrätt för tredje part, såsom EU, utan att detta leder till nya skyldigheter för EU 9 .
–En uppdaterad definition av ekonomisk verksamhet inom energisektorn, som tillsammans med bilagorna EM/EM I, EQ/EQ I och NI (se punkt 2 nedan) gör det möjligt att anpassa investeringsskyddet i EU till EU:s mål.
Antagandet av ändringarna av energistadgefördraget har i princip ingen rättslig verkan. Det motsvarar inte en underskrift enligt internationell rätt utan en parafering av den framförhandlade texten.
Därför föreslår kommissionen att medlemsstaterna vid energistadgekonferensens möte ska inta en ståndpunkt som inte hindrar antagandet av de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget
Om godkännande av de föreslagna jämkningarna och ändringarna av bilagorna
I artikel 34.3 m i energistadgefördraget föreskrivs ett förenklat förfarande som ger konferensen befogenhet att anta jämkningar och ändringar av bilagorna till energistadgefördraget. De föreslagna ändringarna av bilagorna till energistadgefördraget medför en väsentlig ändring av det nuvarande energistadgefördraget: undantaget enligt bilaga NI för vissa energimaterial och produkter och verksamheter från investeringsskyddet enligt del III i energistadgefördraget. Till följd av detta har EU uppnått rätten att utforma investeringsskyddet i EU på följande sätt:
–Alla nya investeringar i fossila bränslen i EU undantas från skydd från och med ett angivet datum efter antagandet, med en övergångsperiod för vätgasdrivna och/eller koldioxidsnåla gasdrivna kraftverk och infrastruktur som släpper ut mindre än 380 g CO2/kWh – per automatik t.o.m. den 31 december 2030 eller t.o.m. den 15 augusti 2033 för kraftverk som ersätter kol-, torv- eller oljedrivna anläggningar.
–Alla befintliga investeringar i fossila bränslen i EU undantas från skydd fr.o.m. tio år efter ikraftträdandet av ändringarna av energistadgefördraget (eller ikraftträdandet av den provisoriska tillämpningen), allra senast fr.o.m. den 31 december 2040.
–Endast förnybar och koldioxidsnål vätgas och förnybara och koldioxidsnåla syntetiska bränslen skyddas.
–Verksamhet inom avskiljning, användning och lagring av koldioxid undantas från skydd.
Genom de föreslagna ändringarna anpassas också energistadgefördragets tillämpningsområde till dagens behov av förnybar och koldioxidsnål teknik för den gröna energiomställningen. Detta kommer att uppnås genom ändringar av bilaga EM/EMI (nya energimaterial och energiprodukter införs, t.ex. vätgas och vätgasbaserade bränslen såsom ammoniak, samt metanol, biomassa, biogas och syntetiska bränslen) och bilaga EQ/EQ I (ny energiutrustning införs, t.ex. olika isoleringsmaterial samt flerväggigt isolerglas).
Dessutom har nya bilagor utformats för att genomföra ömsesidighetsprincipen, som innebär att de fördragsslutande parterna inte kan tvingas skydda investeringar från andra fördragsslutande parter som själva har uteslutit sådana investeringar i bilaga NI genom att antingen inte tillämpa mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat i artikel 26 i energistadgefördraget (ny bilaga IA-NI) eller inte tillämpa del III om investeringsskydd i dess helhet (ny bilaga NPT).
Därför föreslår kommissionen att medlemsstaterna vid energistadgekonferensens möte ska inta en ståndpunkt som inte hindrar godkännandet av de föreslagna ändringarna och jämkningarna av energistadgefördraget
Om godkännande av de föreslagna ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut
Ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut avser rättelser av föråldrade bestämmelser (t.ex. ersätts ”Europeiska gemenskaperna” med ”Europeiska unionen”) samt ytterligare förtydliganden av texten i energistadgefördraget (t.ex. klargörs det att ”subvention” omfattar ”statligt stöd” enligt definitionen i EU-lagstiftningen). Godkännandet av sådana ändringar av överenskommelser, förklaringar och beslut gör fördragstexten tydligare och mer exakt.
Därför föreslår kommissionen att medlemsstaterna vid energistadgekonferensens möte ska inta en ståndpunkt som inte hindrar godkännandet av de föreslagna ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut.
Om godkännande av beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor
Konferensen kommer att godkänna ett beslut som föreskriver följande bestämmelser för ikraftträdande och provisorisk tillämpning av de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget och dess bilagor:
–Ändringarna av fördragstexten träder i kraft i enlighet med artikel 42.4 i energistadgefördraget. Detta innebär att ändringarna träder i kraft när tre fjärdedelar av de fördragsslutande parterna har ratificerat dem. Dessutom föreskrivs det i beslutet att ändringarna automatiskt ska tillämpas provisoriskt av alla fördragsslutande parter, såvida de inte lämnar in en förklaring om att de inte kan göra det.
–Ändringarna av avsnitt C i bilaga NI, som särskilt gäller reglerna om en övergångsperiod på tio år för att fasa ut skyddet av befintliga investeringar i fossila bränslen i EU, och ändringarna av andra bilagor: dessa ändringar kommer att träda i kraft samtidigt som ändringarna av energistadgefördraget (se ovan). Avsnitt C i bilaga NI och ändringarna av andra bilagor kommer per automatik att tillämpas provisoriskt av alla fördragsslutande parter såvida de inte avger en motsatt förklaring (se ovan).
–Ändringar av avsnitt B i bilaga NI, som framför allt innehåller regler om att nya investeringar i fossila bränslen utesluts från skydd i EU, kommer att träda i kraft automatiskt på den dag som anges i energistadgekonferensens beslut utan ytterligare ratificering.
–Ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut kommer att träda i kraft samma dag som de antas när det gäller rättelser av föråldrade hänvisningar. De återstående ändringarna kommer att träda i kraft samtidigt som ändringarna av energistadgefördraget. Under tiden kommer de att tillämpas provisoriskt på samma sätt som ändringarna av energistadgefördraget.
Villkoren för ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringarna av energistadgefördraget, av avsnitt C i bilaga NI och av andra bilagor överensstämmer med bestämmelserna i det ursprungliga energistadgefördraget vad gäller ikraftträdande och provisorisk tillämpning. Dessutom har EU uppnått att avsnitt B i bilaga NI automatiskt träder i kraft på det datum som anges i energistadgekonferensens beslut, vilket ytterligare säkerställer tidpunkten för ikraftträdandet av EU:s undantag för nya investeringar i fossila bränslen.
I detta avseende föreslår kommissionen därför att den ståndpunkt som medlemsstaterna ska inta vid energistadgekonferensens möte är att inte hindra godkännandet av beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor.
De planerade besluten gäller ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 i EUF-fördraget, nämligen den gemensamma handelspolitiken. De planerade besluten rör regler om handel och skydd av utländska direktinvesteringar, som omfattas av detta område där unionen har exklusiv befogenhet. Mot bakgrund av att Europeiska kommissionen har lagt fram förslag till rådets beslut om EU:s respektive Euratoms frånträdande från energistadgefördraget förväntas varken Europeiska unionen eller Euratom närvara eller rösta, trots att de fortfarande är fördragsslutande parter i energistadgefördraget vid tidpunkten för omröstningen om ovannämnda beslut vid energistadgekonferensens möte. Därför syftar detta förslag till att fastställa den ståndpunkt som ska intas av de medlemsstater som fortfarande är fördragsslutande parter i energistadgefördraget, antingen vid energistadgekonferensens möte, ifall de beslutar sig för att närvara, eller i ett skriftligt förfarande, beroende på vad som är tillämpligt. Detta påverkar inte befogenhetsfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förfarandemässig rättslig grund
Principer
I artikel 218.9 i EUF-fördraget föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.
Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren”. 10
Tillämpning i det aktuella fallet
Energistadgekonferensen är ett organ som inrättats genom ett avtal, nämligen energistadgefördraget.
De akter som ska antas av energistadgekonferensen utgör akter med rättslig verkan. Dessa akter kommer att vara bindande enligt internationell rätt.
De beslut som ska antas av energistadgekonferensen för att godkänna de föreslagna jämkningarna och ändringarna av bilagorna till energistadgefördraget och de föreslagna ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut utgör akter med bindande rättslig verkan enligt internationell rätt. Detta beror på att energistadgekonferensen enligt energistadgefördraget har befogenhet att ändra bilagorna, överenskommelserna, förklaringarna och besluten till energistadgefördraget utan efterföljande ratificering av de fördragsslutande parterna. Enligt artikel 48 i energistadgefördraget utgör bilagorna och besluten en integrerad del av energistadgefördraget.
Det beslut som energistadgekonferensen ska anta för att godkänna beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor utgör en akt med bindande rättslig verkan enligt internationell rätt, eftersom det ålägger de fördragsslutande parterna att provisoriskt tillämpa den ändrade texten i energistadgefördraget och ändringarna av vissa avsnitt i dess bilagor fr.o.m. ett överenskommet datum, om ingen motsatt förklaring avges.
Det beslut som energistadgekonferensen ska anta om antagande av de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget utgör, under de särskilda omständigheterna i fallet, en akt med bindande rättslig verkan enligt internationell rätt, eftersom det ska antas samtidigt som beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget (se ovan), vilket tvingar de fördragsslutande parterna att provisoriskt tillämpa dessa ändringar fr.o.m. ett överenskommet datum, om de inte avger en motsatt förklaring i tid.
De planerade besluten varken kompletterar eller ändrar den institutionella ramen för energistadgefördraget.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
Materiell rättslig grund
Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i de planerade beslut avseende vilka en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om de planerade besluten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
Vad gäller planerade beslut som samtidigt har flera syften eller beståndsdelar, vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra utan att det eller den ena är av underordnad betydelse i förhållande till det eller den andra, måste den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget undantagsvis inbegripa de däremot svarande olika rättsliga grunderna.
Tillämpning i det aktuella fallet
Målen för och beståndsdelarna i de planerade besluten gäller energiområdet och den gemensamma handelspolitiken. Dessa aspekter av de planerade besluten är oskiljaktigt förbundna med varandra, utan att den ena är underordnad i förhållande till den andra.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet omfattar därför följande bestämmelser: artiklarna 194.2 och 207 i EUF-fördraget.
Slutsats
Den rättsliga grunden till förslaget till rådets beslut bör vara artiklarna 194.2 och 207 i EUF-fördraget jämförda med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
Offentliggörande av de planerade akterna
Eftersom energistadgekonferensens beslut kommer att ändra bilagorna till energistadgefördraget är det lämpligt att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.
2024/0057 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid energistadgekonferensens möte
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 194.2 och 207 jämförda med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Energistadgefördraget, som unionen anslöt sig till genom rådets och kommissionens beslut 98/181/EG, EKSG, Euratom av den 23 september 1997 om Europeiska gemenskapernas ingående av energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter (EGT L 69, 9.3.1998, s. 1), trädde i kraft den 16 april 1998.
(2)Eftersom energistadgefördraget inte har genomgått någon väsentlig uppdatering sedan 1990-talet har det blivit alltmer föråldrat.
(3) I enlighet med artikel 34 i energistadgefördraget antar energistadgekonferensen ändringar av energistadgefördraget samt godkänner jämkningar och tekniska ändringar av bilagorna till det.
(4) Energistadgekonferensen kommer att anta de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget och godkänna i) de föreslagna jämkningarna och ändringarna av bilagorna till energistadgefördraget, ii) de föreslagna ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut, och iii) beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor. Energistadgekonferensen väntas åter lägga fram de föreslagna ändringarna för antagande under 2024, antingen vid ett möte eller genom ett skriftligt förfarande, beroende på vad som är tillämpligt.
(5)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas av de medlemsstater som är fördragsslutande parter i energistadgefördraget. Detta påverkar inte befogenhetsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna.
(6)Samtidigt har Europeiska kommissionen lagt fram förslag till rådets beslut om EU:s och Euratoms frånträdande från energistadgefördraget, vilka kommer att antas tillsammans med detta förslag.
(7)I och med att de områden som omfattas av energistadgefördraget i huvudsak faller under unionens exklusiva befogenhet kan medlemsstaterna inte förbli fördragsslutande parter i energistadgefördraget när unionen har frånträtt, såvida de inte har fått tillstånd till detta av unionen. När unionens frånträdande från energistadgefördraget får verkan bör därför medlemsstaterna, om de inte fått tillstånd av unionen att förbli fördragsslutande parter, frånträda energistadgefördraget inom en rimlig tidsperiod.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De medlemsstater som är fördragsslutande parter i energistadgefördraget ska inta följande ståndpunkt vid energistadgekonferensen:
a)De ska inte hindra energistadgekonferensens antagande av de föreslagna ändringarna av energistadgefördraget.
b)De ska inte hindra godkännandet av de föreslagna jämkningarna och ändringarna av bilagorna till energistadgefördraget.
c)De ska inte hindra godkännandet av de föreslagna ändringarna av överenskommelser, förklaringar och beslut.
d)De ska inte hindra godkännandet av beslutet om ikraftträdande och provisorisk tillämpning av ändringar av energistadgefördraget och jämkningar och ändringar av dess bilagor.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till de medlemsstater som är fördragsslutande parter i energistadgefördraget.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande