MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Beskattning av energiprodukter och elektricitet i unionen regleras genom rådets direktiv 2003/96/EG 1 (energiskattedirektivet eller direktivet).

I enlighet med artikel 19.1 i direktivet, samt bestämmelserna i framförallt artiklarna 5, 15 och 17, får rådet enhälligt och på förslag från kommissionen ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar.

Syftet med det här förslaget är att ge Sverige tillstånd att inom fastställda gränser fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige. Syftet med åtgärden är att kompensera för de högre uppvärmningskostnader i dessa områden som beror på de specifika klimatförhållandena i regionen.

Rådets genomförandebeslut (EU) 2017/2409 av den 18 december 2017 2 tillåter för tillfället Sverige att tillämpa en nedsatt punktskattesats för elförbrukning i hushåll och i företag inom tjänstesektorn i vissa kommuner som anges i bilagan till det beslutet. Skattenedsättningen ska vara proportionell i förhållande till de högre uppvärmningskostnader som beror på det nordliga läget jämfört med landets övriga delar, och nedsättningssatsen uppfyller kraven i direktiv 2003/96/EG, särskilt de miniminivåer för beskattning som fastställs i artikel 10 i det direktivet. Detta tillstånd upphör att gälla den 31 december 2023.

Genom en skrivelse av den 11 april 2023 informerade de svenska myndigheterna kommissionen om att de planerar att fortsätta att tillämpa denna nedsatta punktskattesats. Nedsättningen får inte överstiga 96 svenska kronor per MWh (eller 0,096 SEK/kWh), vilket motsvarar cirka 8,8 euro/MWh (eller 0,0088 euro/kWh) 3 . Sverige har ansökt om att nedsättningen ska godkännas för en period av fyra år, dvs. till och med den 31 december 2027, vilket innebär att giltighetstiden inte överskrider den längsta tillåtna period som kan beviljas enligt artikel 19.2 i direktivet.

Sverige lämnade ytterligare information och förtydliganden den 10 oktober 2023.

Sverige nämnde att tillämpningsområdet för denna begäran om undantag är identiskt med den tidigare begäran. Skattenedsättningen skulle fortsätta att tillämpas på elektrisk kraft som förbrukas för andra ändamål än i) industriell verksamhet, ii) yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, iii) yrkesmässig vattenbruksverksamhet, iv) landström eller v) tåg eller andra spårbundna transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i direkt samband med sådan förbrukning. Med undantag för nedsättningen för förbrukning av landström (som omfattas av en nedsättning som beviljats med stöd av artikel 19 i direktivet) omfattas elförbrukningen för dessa verksamheter av andra möjligheter till nedsättning som anges i den svenska lagen om skatt på energi och beviljas därför inte med stöd av artikel 19 i direktivet.

Sverige motiverar åtgärden med hänsyn till miljöpolitiska liksom regional- och sammanhållningspolitiska mål. Sverige framhåller att de nationella punktskattesatserna på el är betydligt högre än de miniminivåer för beskattning som föreskrivs i direktiv 2003/96/EG och att det nationella skattesystemet därför ger ett kraftigare incitament för energieffektivitet än vad som krävs genom EU:s minimisatser. Enligt de svenska myndigheterna kan dock denna höga allmänna skattenivå bara upprätthållas om områdena i norra Sverige, som har en konkurrensnackdel på grund av klimatförhållandena, ges en skattenedsättning. Samtidigt kommer den begärda åtgärden att minska skillnaderna i uppvärmningskostnader mellan olika delar av landet och således bidra till EU:s regional- och sammanhållningspolitiska mål.

När det gäller den nackdel som orsakas av klimatförhållandena upprepar de svenska myndigheterna uppgifterna från de tidigare ansökningarna om att uppvärmningskostnaderna i genomsnitt är 30 % högre i de norra (el)regionerna 4 , eftersom uppvärmningsperioden är längre i dessa områden 5 .

Tabell A nedan visar utvecklingen av de tillämpliga nivåerna på energiskatten på elektricitet.

Tabell A – Nivåer för energiskatt på elektricitet (2018–2023)

År	Normal nivå (öre/kWh)	Sänkt nivå (öre/kWh)
2018	33,1	23,5
2019	34,7	25,1
2020	35,3	25,7
2021	35,6	26,0
2022	36,0	26,4
2023	39,2	29,6

För att illustrera effekten av skattenedsättningen förklarade de svenska myndigheterna att den motsvarar 6 % av den beräknade årliga totala elkostnaden för ett genomsnittligt litet hus med eluppvärmning i norra Sverige. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig besparing på 210 euro per hushåll på en genomsnittlig elräkning på 3 363 euro. Nedsättningens andel av den totala kostnaden varierar beroende på nivån på elpriset i detaljistledet. De svenska myndigheterna nämnde också att eftersom 2022 var ett år med relativt höga priser i genomsnitt hade andelen skattenedsättning uttryckt i procent av den totala elkostnaden under det året varit jämförelsevis låg.

De svenska myndigheterna tillade också att Sverige inte tillämpar skattebefrielse eller skattenedsättningar för elektricitet i den mening som avses i artikel 15.1 h i direktivet.

Sverige uppskattar förlusten av skatteintäkter till följd av nedsättningen med 96 svenska kronor per MWh till 760 miljoner svenska kronor (cirka 70 miljoner euro) per år för den begärda perioden 2024–2027.

(1)Åtgärdens tillämpning

Åtgärden beviljas i form av en nedsatt punktskattesats för el. Denna nedsatta skattesats tillämpas direkt när skatten tas ut.

Sverige betonade i detta avseende att även efter skattenedsättningen iakttas de minimiskattesatser som fastställs i direktivet, eftersom skattetrycket är ungefär 70 gånger högre än minimiskattesatserna för yrkesmässig användning (enligt bilaga I till direktivet) och cirka 35 gånger högre än minimiskattesatserna för icke-yrkesmässig användning enligt samma bilaga till direktivet.

(2)Tillämpningsområde

Punktskatten på elektricitet infördes i Sverige 1951. Hushåll och företag inom tjänstesektorn betalar normalskattesatsen för el på 392 svenska kronor per MWh (omräknat varje år). El som förbrukas i) inom tillverkningsindustrin och kommersiellt jordbruk, ii) inom yrkesmässig jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, iii) som landström eller iv) i tåg eller andra järnvägsbundna transportmedel (eller för motordrift eller uppvärmning i direkt samband med sådan förbrukning) beskattas med en lägre skattesats i enlighet med de minimiskattesatser som fastställs i direktivet.

De svenska myndigheterna har uppgett att den geografiska differentieringen har varit gällande sedan 1 juli 1981 på grundval av objektiva uppgifter om genomsnittstemperaturer under uppvärmningsperioden. Denna differentiering ligger till grund för den nedsatta punktskattesatsen för el 6 i samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik (i Västernorrlands län), Ljusdal (i Gävleborgs län), Malung-Sälen, Mora, Orsa, Älvdalen (i Dalarnas län) och Torsby (i Värmlands län). Denna åtgärd är begränsad till hushåll och företag inom tjänstesektorn, för vilka en normal punktskattesats på elektricitet skulle tillämpas (mer än 10 000 stödmottagare).

Genom åtgärden ges konsumentgrupper av el i denna del av landet samma förutsättningar som motsvarande konsumentgrupper i södra Sverige.

(3)De svenska myndigheternas argument när det gäller åtgärdens inverkan på den inre marknaden

De svenska myndigheterna anser att åtgärden inte skulle påverka den inre marknadens funktion. Även om åtgärden kan påverka handeln mellan medlemsstater genom att minska kostnaderna för företag i tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige anser de svenska myndigheterna att effekten kommer att vara begränsad, eftersom de flesta företag i tjänstesektorn normalt sett bedriver verksamhet i ett begränsat geografiskt område.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Artikel 19.1 första stycket i direktivet har följande lydelse:

”Utöver de bestämmelser som är angivna i föregående artiklar, särskilt artiklarna 5, 15 och 17, får rådet enhälligt, på förslag från kommissionen ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar.”

Den åtgärd som Sverige planerar utgörs av en nedsättning av den normala punktskattesatsen på el som förbrukas av hushåll och företag i tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige.

De svenska myndigheterna framhåller två mål med åtgärden.

För det första menar de att den nedsatta punktskattesatsen har en indirekt positiv miljöeffekt genom att Sverige tillåts att tillämpa en högre skattesats för resten av landet, som annars skulle behöva sättas ned på grund av den speciella situationen i norra Sverige. I detta avseende ska noteras att miljöskyddskraven som sådana redan ingår i direktiv 2003/96/EG 7 och således i sig inte kan betraktas som särskilda politiska hänsyn. Direktivet möjliggör dock inte generellt sett åtgärder för att tillgodose specifika behov i regioner med mycket speciella klimatförhållanden. I ett sådant sammanhang kan syftet att bidra till att upprätthålla en relativt hög skattenivå genom att, via en nedsatt skattesats, undvika alltför stora bördor i regioner med sådana villkor därför betraktas som särskilda politiska hänsyn.

För det andra anser de svenska myndigheterna att denna nedsättning innebär att de totala uppvärmningskostnaderna för konsumenter i vissa områden i norra Sverige närmar sig kostnaderna för konsumenter i andra delar av landet och att åtgärden därför är i överensstämmelse med regional- och sammanhållningspolitiska mål. Enligt nämnda skäl kan det begärda tillståndet på denna punkt anses vara grundat på specifika politiska hänsyn.

Regler om statligt stöd

Den tillfälliga skattenedsättning som de svenska myndigheterna planerar är förenlig med de minimiskattenivåer som anges i artikel 10 i direktivet.

Detta förslag påverkar inte eventuella bedömningar av den svenska åtgärden enligt reglerna om statligt stöd. Förslaget till rådets genomförandebeslut påverkar inte heller medlemsstaternas skyldighet att säkerställa efterlevnad av reglerna om statligt stöd.

• Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Varje begäran om undantag enligt artikel 19 i energiskattedirektivet måste prövas av kommissionen med beaktande av den inre marknadens funktion, behovet av att säkerställa en sund konkurrens samt EU:s politik när det gäller hälsa, miljö, energi och transport.

Den normala punktskattesatsen på el för hushåll och företag i tjänstesektorn i Sverige är 392 svenska kronor per MWh 8 . Med den föreslagna nedsättningen kommer skattesatsen i vissa områden i norra Sverige att vara minst 296 svenska kronor per MWh. Eftersom beskattningsnivån på el är betydligt högre än miniminivåerna i både norra Sverige och övriga delar av landet kan det antas att skattenedsättningen i fråga indirekt skulle kunna bidra till en högre allmän miljöskyddsnivå på det sätt som beskrivs av de svenska myndigheterna.

Syftet med åtgärden är delvis att kompensera för de högre uppvärmningskostnaderna i de områden där den nedsatta punktskattesatsen tillämpas. Enligt de svenska myndigheterna innebär klimatförhållandena i dessa områden att elförbrukningen i genomsnitt är högre än i övriga delar av landet, vilket framförallt beror på den längre uppvärmningsperioden.

Sverige anser att åtgärden är förenlig med unionens politik på hälso-, miljö-, energi- och transportområdena.

Enligt svensk uppfattning tycks åtgärden under de omständigheter som beskrivits inte hindra den inre marknaden från att fungera väl eller stå i vägen för behovet att säkerställa en rättvis konkurrens. Framförallt med tanke på att de områden där åtgärden tillämpas är avlägset belägna och att åtgärden är begränsad till hushåll och företag i tjänstesektorn anser de svenska myndigheterna att den inte kommer att leda till någon större snedvridning av konkurrensen eller förändring av handelsmönstren mellan medlemsstaterna.

Slutligen påminde Sverige om att en skattenedsättning har tillämpats i de aktuella områdena under trettio år utan att det, såvitt kommissionen känner till, gett upphov till några problem med den inre marknadens funktion eller andra mål för EU:s politik.

(4)Tillämpningsperiod för åtgärden och utvecklingen av EU:s ram för energibeskattning

Kommissionen föreslår att tillämpningsperioden (fyra år) överensstämmer med den tidsfrist som anges i direktiv 2003/96/EG. Denna period verkar vara lämplig för att konsumenterna ska ges tillräcklig förutsebarhet.

Den begärda åtgärden följer också kommissionens instruktioner som härrör från meddelandet RePowerEU 9 , där det understryks att medlemsstaterna, samtidigt som de fokuserar på utsatta hushåll och företag, uppmanas att vidta åtgärder som stimulerar energibesparingar och minskar förbrukningen av fossila bränslen. Med tanke på dess varaktighet samt de geografiska och klimatmässiga omständigheterna förefaller det begärda undantaget vara lämpligt och proportionerligt. Åtgärden tar också hänsyn till behovet av att balansera de särskilda politiska mål som anges i artikel 19 i energiskattedirektivet, särskilt EU:s miljöpolitik, med behovet att säkerställa överkomliga energipriser för företag och hushåll belägna i de berörda områdena i Sverige.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 19 i rådets direktiv 2003/96/EG.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Indirekt beskattning, som behandlas i artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utgör inte i sig ett område där unionen har exklusiv befogenhet i den mening som avses i artikel 3 i det fördraget.

I enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG ges dock rådet genom sekundärrätten en exklusiv befogenhet att ge en medlemsstat tillstånd att införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar i den mening som avses i denna bestämmelse. Medlemsstaterna kan därför i detta sammanhang inte träda i rådets ställe. Följaktligen är subsidiaritetsprincipen inte tillämplig på föreliggande genomförandebeslut.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.

Skattenedsättningen överstiger inte vad som är nödvändigt för att uppnå det berörda målet.

Skattenedsättningen är tillämplig under en begränsad period på fyra år.

•Val av instrument

Föreslaget instrument är rådets genomförandebeslut.

I artikel 19 i direktiv 2003/96/EG föreskrivs endast denna typ av åtgärd.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Åtgärden kräver ingen utvärdering av befintlig lagstiftning.

•Samråd med berörda parter

Detta förslag grundas på en ansökan från Sverige och berör endast denna medlemsstat. Det har inte genomförts något samråd med berörda parter.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Det har inte behövts några externa sakkunnigutlåtanden.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag gäller ett tillstånd som en enskild medlemsstat har ansökt om, och ingen konsekvensbedömning krävs.

De uppgifter som Sverige lämnat visar att åtgärden skulle ha en begränsad inverkan på skatteintäkterna och att punktskattesatsen för el i norra Sverige fortfarande skulle ligga över den minimiskattenivå som föreskrivs i direktiv 2003/96/EG. Sverige räknar med att åtgärden skulle få en positiv effekt på uppnåendet av landets social- och sammanhållningspolitiska mål.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Åtgärden ger ingen förenkling.

Detta förslag grundas på en ansökan från Sverige och berör endast Sverige.

•Grundläggande rättigheter

Åtgärden påverkar inte de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Denna åtgärd medför inga finansiella eller administrativa kostnader för EU.

Förslaget får därför inga konsekvenser för EU:s budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

En genomförandeplan är inte nödvändig. Detta förslag gäller ett tillstånd om en skattenedsättning som en enskild medlemsstat har begärt. Det ges för en begränsad period på fyra år.

De skattesatser som ska tillämpas kommer att ligga över de minimiskattenivåer som fastställs i artikel 10 i energiskattedirektivet.

Åtgärden kan utvärderas vid en begäran om förlängning efter det att giltighetsperioden har löpt ut.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Förslaget kräver inga förklarande dokument om införlivande.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Artikel 1 anger att Sverige kommer att få fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el i vissa områden i norr.

Skattenivån efter nedsättningar kan inte bli lägre än den EU-miniminivå som anges i direktiv 2003/96/EG och nedsättningen gäller för alla elkonsumenter som betalar den normala punktskattesatsen i norra Sverige.

Åtgärden skulle hjälpa missgynnade regioner att minska de högre kostnaderna för el till följd av det kalla klimatet.

I artikel 2 föreskrivs att tillståndet beviljas från och med den 1 januari 2024 för en period på fyra år, enligt Sveriges begäran, vilket ligger inom den längsta tillåtna perioden på 6 år enligt direktivet.

2024/0015 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om bemyndigande för Sverige att tillämpa nedsatta punktskattesatser för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa delar av norra Sverige

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet 10 , särskilt artikel 19.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt rådets genomförandebeslut (EU) 2017/2409 11 får Sverige till och med den 31 december 2023 tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige, i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG.

(2)Genom en skrivelse av den 11 april 2023 ansökte Sverige om tillstånd att fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av samma stödmottagare under ytterligare en period på 4 år, det vill säga från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027. Nedsättningen är begränsad till 96 svenska kronor per MWh. Genom en skrivelse av den 10 oktober 2023 lämnade Sverige ytterligare information och förtydliganden.

(3)I de berörda områdena är uppvärmningskostnaderna i genomsnitt högre än i övriga delar av landet på grund av den längre uppvärmningsperioden. Att sänka elkostnaderna för hushåll och företag i tjänstesektorn i dessa områden minskar därför skillnaderna mellan de totala uppvärmningskostnaderna för konsumenter i norra Sverige och uppvärmningskostnaderna för konsumenter i övriga delar av landet. Åtgärden bidrar därför till att förverkliga regional- och sammanhållningspolitikens mål. Skattenedsättningen bör inte överskrida vad som krävs för att kompensera för de extra uppvärmningskostnaderna för hushåll och företag i tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige.

(4)De nedsatta skattesatserna kommer att vara högre än de minimiskattesatser som fastställs i artikel 10 i direktiv 2003/96/EG.

(5)Med tanke på att de områden där den tillämpas är avlägset belägna och med tanke på att skattenedsättningen är begränsad till hushåll och företag inom tjänstesektorn, utan att överskrida merkostnaderna för uppvärmning i norra Sverige, förväntas åtgärden inte leda till någon betydande snedvridning av konkurrensen eller förändringar i handeln mellan medlemsstaterna.

(6)Åtgärden kan således godtas med hänsyn till inre marknadens funktion och behovet av att säkerställa en rättvis konkurrens. Den är även förenlig med unionens politik på hälso-, miljö-, energi- och transportområdena.

(7)Enligt artikel 19.2 i direktiv 2003/96/EG ska varje tillstånd som beviljas enligt den bestämmelsen vara tidsbegränsat. För att ge de berörda konsumenterna tillräcklig rättssäkerhet bör tillståndet beviljas för en period om 4 år, såsom begärts.

(8)Det är viktigt att säkerställa att det bemyndigande som beviljats enligt beslut (EU) 2017/2409 fortsätter att gälla för att undvika att det uppstår ett avbrott från det att det beslutet upphör att gälla till dess att det här beslutet träder i kraft.

(9)För att inte undergräva den framtida allmänna utvecklingen av den befintliga rättsliga ramen är det lämpligt att föreskriva att om det, i enlighet med artikel 113 eller någon annan relevant bestämmelse i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, under den tillståndsperiod som fastställs i detta beslut, införs ett ändrat allmänt system för beskattning av energiprodukter och elektricitet som detta tillstånd inte är anpassat till, ska tillståndet upphöra att gälla den dag då reglerna för det ändrade allmänna systemet börjar tillämpas.

(10)Detta beslut påverkar inte tillämpningen av unionsreglerna om statligt stöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Sverige bemyndigas härmed att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i de kommuner som förtecknas i bilagan.

Nedsättningen i förhållande till den normala nationella punktskattesatsen för el får inte vara större än vad som krävs för att kompensera för de extra uppvärmningskostnader som beror på det nordliga läget i förhållande till övriga delar av Sverige, och får inte överskrida 96 svenska kronor per MWh.

2.De nedsatta skattesatserna ska uppfylla kraven i direktiv 2003/96/EG, i synnerhet de minimiskattesatser som fastställs i artikel 10 i direktivet.

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2027.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(2) EUT L 342, 21.12.2017, s. 10.

(3) Baserat på växelkursen SEK/EUR per den 3 oktober 2022 (10,8743 SEK = 1 EUR). Se artikel 13.1 i direktiv 2003/96/EG och EUT C 331, 3.10.2017, s. 3.

(4) Sverige är indelat i fyra prisområden (från syd till norr): Malmö (SE4), Stockholm (SE3), Sundsvall (SE2) och Luleå (SE1).

(5) Elregionerna SE1 och SE2.

(6) Jfr 11 kap. 4, 9 och 17 §§ i lagen (1994:1776) om skatt på energi

(7) Se framförallt skälen 6 och 7.

(8) På grundval av artikel 5 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna tillämpa differentierade skattesatser mellan yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning. Enligt artikel 11.4 i direktiv 2003/96/EG får medlemsstaterna begränsa omfattningen av den lägre skattenivån vid yrkesmässig användning. Av de uppgifter som Sverige lämnat framgår det att man har begränsat omfattningen av punktskattesatsen för yrkesmässig användning av el till tillverkningsindustrin. Därför gäller skattesatsen för icke-yrkesmässig användning både för hushåll och för företag i tjänstesektorn. EU:s minimiskattenivå för icke-yrkesmässig användning är 1 euro per MWh.

(9) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris, (COM(2022) 108 final, 8.3.2022).

(10) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(11) Rådets genomförandebeslut (EU) 2017/2409 av den 18 december 2017 om bemyndigande för Sverige att tillämpa nedsatta punktskattesatser för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa delar av norra Sverige i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG (EUT L 342, 21.12.2017, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2017/2409/oj).

Regioner	Kommuner
Norrbottens län	Alla kommuner
Västerbottens län	Alla kommuner
Jämtlands län	Alla kommuner
Västernorrlands län	Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik,
Gävleborgs län	Ljusdal
Dalarnas län	Malung, Mora, Orsa, Älvdalen
Värmlands län	Torsby