RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Belgien, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland

Rapport utarbetad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

1.Inledning

1 I artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs ett förfarande vid alltför stora underskott. Förfarandet fastställs närmare i rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten.

I enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget görs i denna rapport en bedömning av situationen i flera medlemsstater med avseende på underskottskriteriet. Formatet för denna samlingsrapport underlättar jämförelser, samtidigt som varje enskild medlemsstat bedöms för sig.

2 3 Förordning (EU) 2024/1264 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 trädde i kraft den 30 april 2024. Denna ändringsförordning ingår i ett paket tillsammans med förordning (EU) 2024/1263 och rådets direktiv (EU) 2024/1265. Tillsammans reformerar dessa tre rättsakter unionens ramverk för ekonomisk styrning. Målet med det reformerade ramverket är att genom reformer och investeringar främja en hållbar offentlig skuldsättning och en hållbar och inkluderande tillväxt. Ramverket främjar även nationellt ägarskap, stärker det medelfristiga perspektivet och leder till en mer effektiv och enhetlig kontroll av efterlevnaden.

Ändringen av förordning (EG) nr 1467/97 har i grunden inte ändrat bedömningen av om underskottskriteriet är uppfyllt. Bedömningen av om skuldkriteriet är uppfyllt har däremot ändrats väsentligt (se nedan).

4 Denna rapport, som är den första rapporten enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget efter avaktiveringen av den allmänna undantagsklausulen i slutet av 2023, är förenlig med det reformerade ramverkets regler.

Underskotts- och skuldkriterierna

Underskottskriteriet är uppfyllt om underskottet i de offentliga finanserna föregående år (2023) och det förväntade underskottet för innevarande år (2024) inte överskrider 3 % av BNP. Om endera gör det granskar kommissionen huruvida underskottskvoten har minskat avsevärt och kontinuerligt och närmar sig referensvärdet. Den granskar även huruvida referensvärdet överskrids undantagsvis och övergående och huruvida underskottet håller sig nära referensvärdet (avsnitt 2). Kommissionen och rådet ska beakta faktorer av betydelse under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott om antingen i) den offentliga skulden inte överskrider 60 % av BNP eller ii) skulden överskrider 60 % av BNP men underskottet är nära 3 % av BNP och överskridandet är övergående (avsnitt 4).

Enligt fördraget är skuldkriteriet uppfyllt om den offentliga bruttoskulden inte överstiger 60 % av BNP, såvida inte kvoten minskar i tillräcklig utsträckning och närmar sig referensvärdet i tillfredsställande takt. Enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1467/97 (i dess ändrade lydelse) ska skuldkvoten anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet i tillfredsställande takt om den berörda medlemsstaten respekterar sin nettoutgiftsbana som fastställts av rådet enligt förordning (EU) 2024/1263 5 . Eftersom rådet ännu inte har fastställt någon nettoutgiftsbana för medlemsstaterna 6 kan skuldkriteriet i detta skede inte bedömas fullt ut i enlighet med det nya ramverkets kriterier. 7

Huvudsakliga uppgifter som ligger till grund för och motiverar denna rapport

Vid bedömningen av underskottskriteriet tar kommissionen hänsyn till den faktiska underskottskvoten för 2023 baserat på utfallsdata från Eurostat. Den förväntade underskottskvoten 2024 bygger på de regeringsplaner som lämnats in till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024 8 . Vid bedömningen av huruvida underskottskriteriet är uppfyllt beaktas även kommissionens vårprognos 2024. I denna rapport jämförs även det offentliga underskottet med utgifterna för de offentliga investeringarna samtidigt som alla övriga faktorer av betydelse beaktas, i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 1467/97.

I denna rapport bedöms efterlevnaden av underskottskriteriet i tolv medlemsstater: Belgien, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland. Rapporten utgår i synnerhet från följande information (se även tabell 1):

-Enligt uppgifter som publicerats av Eurostat den 22 april 2024 9 överskred det offentliga underskottet 2023 3 % av BNP i tio medlemsstater: Belgien, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien 10 . Faktiska underskott på över 3 % av BNP för 2023 förefaller vid första anblicken visa att var och en av dessa medlemsstater har alltför stora underskott.

-Enligt vårens rapport om de offentliga finanserna 2024 förväntar sig Finland och Slovenien att deras offentliga underskott kommer att överskrida 3 % av BNP 2024 11 . Dessa förväntade underskott för 2024 förefaller även vid första anblicken visa att dessa bägge medlemsstater har alltför stora underskott. De förväntade underskotten har inte validerats av Eurostat och präglas av osäkerhet.

Såsom nämnts ovan kan skuldkriteriet i detta skede inte bedömas fullt ut i enlighet med det nya ramverkets kriterier. Den offentliga bruttoskuldkvoten överskred i slutet av 2023 referensvärdet på 60 % i tretton medlemsstater: Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Ungern, Österrike, Portugal, Slovenien och Finland (se tabell 3).

Ekonomisk bakgrund till de senaste finanspolitiska rekommendationerna

Den ekonomiska aktiviteten minskade kraftigt i EU under 2020 (med 5,6 %) i samband med pandemins mest akuta fas, eftersom det dagliga livet påverkades kraftigt av åtgärder för att begränsa spridningen och affärsverksamheten dessutom hämmades av flaskhalsar i försörjningen. EU:s ekonomi återhämtade sig starkt tack vare den snabba distributionen av vacciner, en stark turistsäsong under sommaren och en bättre anpassning till de mindre stränga hälsoåtgärderna under 2021. Det synkrona globala uppsvinget i den ekonomiska aktiviteten bidrog dock till ökade materialbrister och ledde till höjda energipriser redan 2021. Motvinden för tillväxten tilltog sedan ytterligare när Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina, vilket ledde till ytterligare energiprishöjningar och ökad osäkerhet. EU:s ekonomi var fortsatt resilient och den reala tillväxten i BNP avtog från 3,5 % 2022 till 6,0 % 2021.

Under samma period har de finanspolitiska rekommendationer som antagits av rådet utvecklats för att svara mot det föränderliga ekonomiska sammanhanget. Samordnade politiska åtgärder på EU-nivå och nationell nivå dämpade covid-19-pandemins inverkan på medlemsstaternas ekonomier och banade väg för en kraftig återhämtning efter pandemin under 2021 och 2022. NextGenerationEU och dess centrala inslag, faciliteten för återhämtning och resiliens, spelade en avgörande roll för att skydda och främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, stödja stämningsläget i ekonomin och upprätthålla privata och offentliga investeringar. Den europeiska ekonomin har lyckats begränsa de negativa effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och har klarat sig igenom energikrisen tack vare en snabb diversifiering av försörjningen och en betydande minskning av gasförbrukningen. Genom REPowerEU-planen har medlemsstaterna åtagit sig att genomföra viktiga reformer och investeringar för att hantera energikrisen genom att diversifiera försörjningskällorna och påskynda produktionen av förnybar energi. Under 2023 avtog den ekonomiska aktiviteten i EU och tillväxten hämmades av höga levnadskostnader, penningpolitiska åtstramningar, delvis indraget finanspolitiskt stöd och minskad extern efterfrågan. Tillväxten i början av 2024, som var bättre än väntat, och den nu nedåtgående inflationen skapar förutsättningar för en gradvis ökning av aktiviteten under prognosperioden. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer den reala BNP-tillväxten i EU att uppgå till 1,0 % 2024 och öka till 1,6 % 2025, till stor del som en följd av ökad privat konsumtion i spåren av reallöne- och sysselsättningsökningar.

Mot bakgrund av att den allmänna undantagsklausulen avaktiverades i slutet av 2023 kännetecknades rådets finanspolitiska vägledning för 2024 av en återgång till differentierade landsspecifika rekommendationer i kvantitativa termer. Den 14 juli 2023 rekommenderade rådet 12 de medlemsstater som inte förväntades uppnå sitt medelfristiga budgetmål att begränsa de nationellt finansierade primära nettoutgifterna 2024 till differentierade tillväxtnivåer som skulle säkerställa en försiktig finanspolitik. Medlemsstater som förväntades uppnå det medelfristiga budgetmålet rekommenderades att upprätthålla en sund offentligfinansiell ställning 2024, dock utan någon sådan kvantitativ begränsning. Alla medlemsstater rekommenderades att avveckla energistödåtgärderna så snart som möjligt 2023 och 2024 och, om de inte uppnår det medelfristiga budgetmålet, att använda de besparingar som görs till följd av detta för att minska det offentliga underskottet. Rådet rekommenderade även alla medlemsstater att upprätthålla nivån på nationellt finansierade investeringar och säkerställa ett effektivt utnyttjande av medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel för att i synnerhet främja den gröna och den digitala omställningen. För medlemsstaterna i euroområdet bedömde och avgav kommissionen yttranden om medlemsstaternas utkast till budgetplaner mot bakgrund av rådets rekommendationer 13 .

Under 2023 meddelade kommissionen vid flera tillfällen 14 att den skulle föreslå rådet att inleda förfaranden vid alltför stora underskott under våren 2024 och uppmanade medlemsstaterna att ta hänsyn till detta när de genomförde sina budgetar för 2023 och bedrev sin finanspolitik under 2024.

15 16 I rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet av den 12 april 2024 insisterar rådet på att medlemsstaterna i euroområdet antar en samordnad och försiktig finanspolitik för att hålla skuldsättningen på sunda nivåer eller föra in skuldkvoterna på en realistisk nedåtriktad bana, samtidigt som det med tanke på den rådande osäkerheten bör finnas utrymme för flexibilitet. På så sätt bör det uppnås en sammantaget restriktiv finanspolitisk inriktning i euroområdet. Medlemsstaterna rekommenderas dessutom att avveckla energirelaterade krisstödåtgärder så snart som möjligt under 2024 och använda besparingarna till att minska underskotten.

Tabell 1: Medlemsstaternas läge i förhållande till referensvärdena för underskott och skuldsättning
	Faktiskt underskott som inte överskrider () / överskrider ()3 % av BNP 2023	Förväntat underskott som inte överskrider () / överskrider ()3 % av BNP 2024	Skuldkvot som inte överskrider () / överskrider () 60 % av BNP i slutet av 2023
Belgien			
Tjeckien			
Estland			
Spanien			
Frankrike		 17	
Italien			
Ungern			
Malta			
Polen			
Slovenien			
Slovakien			
Finland			
Medlemsstater som inte beaktats i denna rapport
Bulgarien			
Danmark			
Tyskland			
Irland			
Grekland			
Kroatien			
Cypern			
Lettland			
Litauen			
Luxemburg			
Nederländerna			
Österrike			
Portugal			
Rumänien (*)			
Sverige			
Källa: Eurostat (pressmeddelande av den 22 april 2024 och vårens rapport om de offentliga finanserna 2024) (*) Omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott sedan 2020.

2.Saldo i de offentliga finanserna

I Belgien, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien överskred underskottet referensvärdet 2023. Bland dessa länder beräknar Belgien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien att underskottet för 2024 18 kommer att överskrida 3 % av BNP.

I Slovenien och Finland låg det offentliga underskottet under referensvärdet 2023, men underskottet för 2024 19 beräknas överskrida 3 % av BNP.

I samtliga medlemsstater vars underskott överskred 3 % av BNP 2023, med undantag för Estland, låg det offentliga underskottet över och inte nära referensvärdet (se tabell 2). I Estland låg underskottet över men nära referensvärdet.

I Finland beräknas underskottet för 2024 ligga över och nära 3 % av BNP 20 . Slovenien beräknar att underskottet för 2024 21 kommer att uppgå till 3,6 % av BNP, medan kommissionen i sin vårprognos 2024 22 beräknar att det kommer att ligga på 2,8 % av BNP och därmed under referensvärdet på 3 %. Det beräknade överskridandet av referensvärdet 2024 i den mening som avses i artikel 126.3 i EUF-fördraget kan således inte bekräftas i Sloveniens fall.

Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer det offentliga underskottet i Belgien, Estland, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien att fortsätta att överskrida 3 % av BNP både 2024 och 2025. Därför förväntas överskridandet av referensvärdet inte vara övergående i dessa medlemsstater. Emellertid beräknas de offentliga underskotten i Tjeckien, Spanien och Slovenien för närvarande inte överskrida referensvärdet 2024 och 2025, och de alltför stora underskotten förväntas således vara övergående. Det offentliga underskottet i Finland beräknas överskrida referensvärdet 2024 men inte 2025. Det alltför stora underskottet förväntas således vara övergående.

Stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul avaktiverades i slutet av 2023, vilket kommissionen tillkännagav vid flera tillfällen 23 . Den allmänna undantagsklausulen var fortsatt aktiverad under hela 2023, på grundval av kommissionens förhandsbedömning av de ekonomiska omständigheterna våren 2022 24 . Närmare bestämt befanns ökad osäkerhet och kraftiga nedåtrisker för de ekonomiska utsikterna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, rekordstora energiprishöjningar och fortsatta störningar i leveranskedjan motivera aktiveringen 2023. EU:s ekonomi klarade av de på varandra följande chockerna bättre än väntat tack vare en stark och samordnad politisk respons, som ledde till en snabb diversifiering av energikällorna, och en motståndskraftig arbetsmarknad. Vidare har vissa av nedåtriskerna inte förverkligats. Som en följd av detta fasade de flesta medlemsstater under 2023 gradvis ut de åtgärder som vidtagits för att dämpa energiprisernas ekonomiska och sociala effekter, i enlighet med rådets rekommendation 25 . Dessutom hade kostnaderna för de tillfälliga åtgärderna i samband med covid-19-pandemin inte längre någon makroekonomisk betydelse 26 . På grundval av dessa överväganden 27 kan underskott som överskred referensvärdet 2023 i allmänhet inte anses bero på exceptionella ekonomiska omständigheter.

I det särskilda fallet med Estland beror överskridandet av referensvärdet 2023 direkt på exceptionella ekonomiska omständigheter och anses därför ha skett undantagsvis. 28 Ekonomin krympte med 0,5 % 2022 och med ytterligare 3,0 % 2023. Enligt kommissionens vårprognos 2024 väntas den krympa med 0,5 % 2024, vilket innebär att ekonomin är i recession för tredje året i rad.

Sammanfattningsvis tyder denna analys på att tolv medlemsstater inte uppfyller underskottskriteriet innan faktorerna av betydelse beaktas: Belgien, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland.

	Tabell 2: Saldo i de offentliga finanserna
	Procent av BNP
		2020	2021	2022	2023	2024 års rapport om de offentliga finanserna	2024	2025
Belgien		-9,0	-5,4	-3,6	-4,4	-4,4	-4,4	-4,7
Tjeckien		-5,8	-5,1	-3,2	-3,7	-2,3	-2,4	-1,9
Estland		-5,4	-2,5	-1,0	-3,4	-2,9	-3,4	-4,3
Spanien		-10,1	-6,7	-4,7	-3,6	-3,0	-3,0	-2,8
Frankrike		-8,9	-6,6	-4,8	-5,5	–	-5,3	-5,0
Italien		-9,4	-8,7	-8,6	-7,4	-4,3	-4,4	-4,7
Ungern		-7,6	-7,2	-6,2	-6,7	-4,5	-5,4	-4,5
Malta		-9,4	-7,6	-5,5	-4,9	-4,5	-4,3	-3,9
Polen		-6,9	-1,8	-3,4	-5,1	-5,1	-5,4	-4,6
Slovenien		-7,6	-4,6	-3,0	-2,5	-3,6	-2,8	-2,2
Slovakien		-5,3	-5,2	-1,7	-4,9	-6,0	-5,9	-5,4
Finland		-5,6	-2,8	-0,4	-2,7	-3,5	-3,4	-2,8
Medlemsstater som inte beaktats i denna rapport
Bulgarien		-3,8	-3,9	-2,9	-1,9	-3,0	-2,8	-2,9
Danmark		0,3	4,1	3,3	3,1	1,5	2,4	1,4
Tyskland		-4,3	-3,6	-2,5	-2,5	-1,8	-1,6	-1,2
Irland		-5,0	-1,5	1,7	1,7	1,5	1,3	1,2
Grekland		-9,8	-7,0	-2,5	-1,6	-1,1	-1,2	-0,8
Kroatien		-7,2	-2,5	0,1	-0,7	-1,9	-2,6	-2,6
Cypern		-5,7	-1,8	2,7	3,1	3,2	2,9	2,9
Lettland		-4,4	-7,2	-4,6	-2,2	-2,8	-2,8	-2,9
Litauen		-6,5	-1,1	-0,6	-0,8	-2,9	-1,8	-2,2
Luxemburg		-3,4	0,5	-0,3	-1,3	-1,2	-1,7	-1,9
Nederländerna		-3,7	-2,2	-0,1	-0,3	-2,1	-2,0	-2,1
Österrike		-8,0	-5,8	-3,3	-2,7	-2,9	-3,1	-2,9
Portugal		-5,8	-2,9	-0,3	1,2	0,2	0,4	0,5
Rumänien (*)		-9,3	-7,2	-6,3	-6,6	-4,9	-6,9	-7,0
Sverige		-2,8	0,0	1,2	-0,6	-1,2	-1,4	-0,9
Källa: Eurostat (uppgifter från 2020–2023 och 2024 års rapport om de offentliga finanserna) och kommissionens vårprognos 2024 (uppgifter för 2024 och 2025) 29 . (*) Omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott sedan 2020.

3.Offentlig skuld

Bland de medlemsstater som diskuteras i denna rapport överskred den offentliga bruttoskulden 60 % av BNP och således referensvärdet i sju medlemsstater i slutet av 2023: Belgien, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Slovenien och Finland (se tabell 3). 30 I Spanien, Frankrike, Italien, Ungern och Slovenien var den offentliga skuldkvoten lägre 2023 jämfört med föregående år, medan den i Belgien och Finland var högre än 2022. Bland de medlemsstater som berörs av denna rapport och på grundval av kommissionens vårprognos 2024 beräknas skuldkvoten öka i Tjeckien, Estland, Frankrike, Italien, Malta, Polen, Slovakien och Finland både 2024 och 2025 jämfört med 2023. I Spanien och Slovenien beräknas den offentliga skulden i förhållande till BNP minska 2024 och ännu mer 2025 jämfört med 2023. I Belgien beräknas skuldkvoten minska marginellt 2024 jämfört med 2023 och sedan öka 2025, medan den i Ungern först förväntas öka (2024 jämfört med 2023) och sedan minska 2025, men fortsatt vara högre än 2023.

	Tabell 3: Offentlig skuld
	Procent av BNP
		2020	2021	2022	2023	2024 års rapport om de offentliga finanserna	2024	2025
Belgien		111,9	107,9	104,3	105,2	105,2	105,0	106,6
Tjeckien		37,7	42,0	44,2	44,0	45,5	45,2	45,5
Estland		18,6	17,8	18,5	19,6	20,9	21,4	24,6
Spanien		120,3	116,8	111,6	107,7	105,6	105,5	104,8
Frankrike		114,9	113,0	111,9	110,6	–	112,4	113,8
Italien		155,0	147,1	140,5	137,3	137,8	138,6	141,7
Ungern		79,3	76,7	74,1	73,5	73,2	74,3	73,8
Malta		52,2	53,9	51,6	50,4	54,2	52,0	52,6
Polen		57,2	53,6	49,2	49,6	53,6	53,7	57,7
Slovenien		79,6	74,4	72,5	69,2	68,6	68,1	66,4
Slovakien		58,8	61,1	57,7	56,0	58,3	58,5	59,9
Finland		74,7	72,6	73,5	75,8	79,1	80,5	82,4
Medlemsstater som inte beaktats i denna rapport
Bulgarien		24,6	23,9	22,6	23,1	25,0	24,8	24,6
Danmark		42,3	36,0	29,8	29,3	29,1	26,5	25,1
Tyskland		68,8	69,0	66,1	63,6	64,0	62,9	62,2
Irland		58,1	54,4	44,4	43,7	41,4	42,5	41,3
Grekland		207,0	195,0	172,7	161,9	154,2	153,9	149,3
Kroatien		86,1	77,5	67,8	63,0	58,0	59,5	59,1
Cypern		114,9	99,3	85,6	77,3	70,6	70,6	65,4
Lettland		42,7	44,4	41,8	43,6	41,0	44,5	46,3
Litauen		46,2	43,4	38,1	38,3	39,8	38,9	41,6
Luxemburg		24,6	24,5	24,7	25,7	27,2	27,1	28,5
Nederländerna		54,7	51,7	50,1	46,5	46,8	47,1	48,4
Österrike		82,9	82,5	78,4	77,8	77,5	77,7	77,8
Portugal		134,9	124,5	112,4	99,1	95,1	95,6	91,5
Rumänien (*)		46,7	48,5	47,5	48,8	49,0	50,9	53,9
Sverige		40,2	36,7	33,2	31,2	31,8	32,0	31,3
Källa: Eurostat (uppgifter från 2020–2023) och kommissionens vårprognos 2024 (uppgifter för 2024 och 2025) 31 . (*) Omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott sedan 2020.

4.Faktorer av betydelse vid bedömning av efterlevnaden av underskottskriteriet

I artikel 126.3 i fördraget föreskrivs att kommissionen i sin rapport och för varje medlemsstat ska ”beakta huruvida den offentliga sektorns underskott överstiger utgifterna för de offentliga investeringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt”.

Dessa faktorer förtydligas ytterligare i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97 och avser följande:

a) Skuldställningen på medellång sikt, dvs. graden av utmaningar avseende den offentliga skulden, utvecklingen av den offentliga skuldställningen och dess finansiering, och relaterade riskfaktorer, särskilt löptidsstruktur, skuldens valutadenominering och ansvarsförbindelser, inbegripet implicita skulder relaterade till åldrandet och privata skulder.

b) Den offentliga sektorns finanser på medellång sikt, däribland särskilt storleken på den faktiska avvikelsen från den nettoutgiftsbana som fastställts av rådet, uttryckt årligen och kumulativt enligt vad som uppmätts av kontrollkontot.

c) Det ekonomiska läget på medellång sikt, inbegripet den potentiella tillväxten, inflationsutvecklingen samt konjunkturutvecklingen jämfört med de antaganden som ligger till grund för den nettoutgiftsbana som fastställts av rådet.

d) Genomförandet av reformer och investeringar, däribland särskilt politiska åtgärder för att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser och politiska åtgärder för att genomföra unionens gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategier, däribland de som får stöd av faciliteten för återhämtning och resiliens, och de offentliga finansernas övergripande kvalitet, särskilt de nationella budgetramverkens ändamålsenlighet.

e) Ökningen av offentliga investeringar i försvaret, i tillämpliga fall, även med beaktande av bokföringstidpunkten för militära utgifter.

Ökningen av offentliga investeringar i försvaret har tagits med bland faktorerna av betydelse till följd av reformen av ramverket för ekonomisk styrning.

I artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97 fastställs även att ”eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad bedömning av om underskotts- och skuldkriterierna uppfylls och som medlemsstaten har förelagt rådet och kommissionen” ska beaktas i rapporten.

I enlighet med artikel 2.4 ska dessutom avsevärda utmaningar avseende den offentliga skulden betraktas som en viktig försvårande faktor.

I enlighet med artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 kan rådet och kommissionen, vid bedömningen av huruvida underskottskriteriet är uppfyllt, beakta faktorer av betydelse under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott, men endast om

a)den offentliga skuldkvoten inte överskrider referensvärdet på 60 %, eller

b)om den offentliga skuldkvoten överskrider referensvärdet på 60 %, ett dubbelt villkor är uppfyllt, dvs. att underskottet ligger nära referensvärdet och att överskridandet av referensvärdet endast är övergående.

Bland de medlemsstater som beaktas i denna rapport överskrider skuldkvoten i Tjeckien, Estland, Malta, Polen och Slovakien inte referensvärdet på 60 % av BNP. När det gäller dessa fem medlemsstater kan rådet och kommissionen således beakta faktorer av betydelse under de efterföljande steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott (artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget).

Vad gäller de övriga medlemsstater som berörs av rapporten överskrider skuldkvoten i Belgien, Spanien, Frankrike, Italien och Ungern referensvärdet på 60 % av BNP och det dubbla villkoret för att faktorer av betydelse ska beaktas (att underskottet ligger nära referensvärdet och är övergående) är således inte uppfyllt. Därför kan rådet och kommissionen inte beakta faktorer av betydelse när det gäller dessa medlemsstater under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott (artikel 126.4, 126.5 och 126.6 i EUF-fördraget). I Slovenien och Finland är dock det dubbla villkoret uppfyllt.

I enlighet med etablerad praxis och i enlighet med artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 diskuteras faktorerna av betydelse nedan även för de medlemsstater där de inte kan beaktas av rådet och kommissionen under de efterföljande steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott på grundval av underskottskriteriet.

4.1.Faktorer av betydelse för samtliga länder

EU:s ekonomi har drabbats av en rad svåra chocker under de senaste åren. Covid-19-krisen gav upphov till globala störningar på utbudssidan i takt med att efterfrågan ökade markant under den starka återhämtningen efter pandemin. Rysslands anfallskrig mot Ukraina ledde till att energipriserna steg ytterligare – en utveckling som startat redan 2021. De ekonomiska effekterna för medlemsstaterna varierade beroende på deras avstånd till den krigsdrabbade regionen, energimarknadernas och försörjningsvägarnas struktur samt strukturen på deras handelsförbindelser. HIKP-inflationen pressades upp till tvåsiffriga tal i oktober 2022 i EU, medan inflationen i Central- och Östeuropa var betydligt mycket högre. Detta ledde till en kraftig urholkning av hushållens köpkraft och ett skifte i konsumenternas inställning. Utöver covid-19-stödet och krisstödåtgärderna på energiområdet påverkade dessa faktorer budgetutvecklingen i medlemsstaterna, till exempel genom automatiska indexeringsmekanismer och ökade utgifter för försvar och gränssäkerhet.

På det stora hela stagnerade den ekonomiska aktiviteten i EU under 2023, och BNP-tillväxten avtog till 0,4 % 2023 på grund av en svag inhemsk efterfrågan och begränsat externt stöd. Under senare tid har konflikten i Mellanöstern bidragit till att öka nedåtriskerna för EU och den globala ekonomin, vilket kan få konsekvenser för bådadera. Samtidigt har inflationen fortsatt att sjunka – från 9,2 % 2022 till 6,4 % 2023. Första kvartalet 2024 ökade den ekonomiska aktiviteten i EU i takt med att inflationen sjönk ytterligare.

Minskningen av EU:s offentliga underskott avstannade 2023 i takt med att den ekonomiska aktiviteten försvagades. Det totala offentliga underskottet i EU ökade marginellt till 3,5 % av BNP 2023 och beräknas sjunka till 3,0 % av BNP 2024, detta efter att ha minskat betydligt 2021 och 2022 från att ha legat på mycket höga nivåer 2020. Underskottsutvecklingen i de medlemsstater som tas upp i denna rapport beräknas skilja sig åt under 2024, då underskottskvoten beräknas öka i förhållande till 2023 i Polen, Slovenien, Slovakien och Finland, ligga på fortsatt stabila nivåer i Belgien och Estland och minska i Tjeckien, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern och Malta.

I slutet av 2023 uppgick EU:s offentliga skuldkvot till 82,9 % (från 84,8 % i slutet av 2022), dvs. omkring 9 procentenheter lägre än den topp på 92 % som uppmättes i slutet av 2020. Den ligger dock fortfarande omkring 4 procentenheter över den nivå som uppmättes före covid-19. Skuldkvoten beräknas stabiliseras under 2024. Bland de medlemsstater som tas upp i denna rapport minskade inte den offentliga skuldkvoten i Belgien, Estland, Polen och Finland 2023.

Efter en total expansion som beräknas uppgå till omkring 3½ % av BNP 2020–2022 blev EU:s finanspolitiska inriktning 32 neutral 2023. Denna neutrala inriktning berodde på en viss minskning av budgetkostnaderna för de energirelaterade åtgärderna, vilket gav ett kontraktivt bidrag från primära löpande nettoutgifter, vilket uppvägdes av det expansiva bidraget från nationellt finansierade investeringar, utgifter som finansieras genom bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel samt andra kapitalutgifter. En kontraktiv finanspolitisk inriktning i EU – något över ½ % av BNP – beräknas för 2024, främst till följd av att de statliga subventionerna av privata investeringar (andra kapitalutgifter) väntas minska och att de energirelaterade åtgärderna nästan helt kommer att fasas ut. Om politiken inte förändras pekar prognosen på en neutral finanspolitisk inriktning i EU 2025. Behovet att minska budgetunderskotten och få in skuldkvoterna på en nedåtgående bana igen kan dock leda till en mer restriktiv finanspolitisk inriktning 2025 än vad som för närvarande förutses.

4.2.Landsspecifika faktorer av betydelse

I detta avsnitt görs en bedömning av landsspecifika faktorer för varje medlemsstat. Dessa faktorer inbegriper det makroekonomiska och budgetmässiga läget på medellång sikt (inbegripet offentliga investeringar, se tabell 4), skuldställningen på medellång sikt, de offentliga finansernas övergripande kvalitet, genomförandet av reformer och investeringar (inbegripet politik för att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser och genomföra unionens gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategier, däribland de som får stöd via faciliteten för återhämtning och resiliens), ökningen av offentliga investeringar i försvaret och eventuella övriga faktorer av betydelse som förts fram av varje medlemsstat.

När det gäller ökningen av offentliga investeringar i försvaret beaktas i denna rapport fördelningen av de offentliga utgifterna enligt ändamålsklassificeringen av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog), i synnerhet fasta bruttoinvesteringar som används för försvarsändamål. Detta är officiella uppgifter som publiceras av Eurostat och som följer de sedvanliga principer som även gäller för uppgifter som lämnas inom ramen för underskottsförfarandet. Cofog-uppgifterna blir dock tillgängliga med en tidsfördröjning 33 och är för närvarande endast tillgängliga fram till 2022. Medlemsstaterna har lämnat ytterligare information och preliminära uppskattningar av utgifter och/eller investeringar på försvarsområdet för 2023 och 2024, vilket beskrivs i de landsspecifika avsnitten.

De landsspecifika avsnitten ger grundläggande information om det makroekonomiska läget på medellång sikt, bland annat om bidrag till tillväxt, och om det budgetmässiga läget och skuldställningen på medellång sikt. Utförligare information om de makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna finns i kommissionens vårprognos 2024. Mer information om de budgetåtgärder, den finanspolitiska inriktning och den skuldhållbarhetsanalys som diskuteras för varje medlemsstat finns i kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken, socialpolitiken, sysselsättningspolitiken, strukturpolitiken och budgetpolitiken samt i landsrapporterna 2024. 34

Tabell 4: Offentliga investeringar
Procent av BNP
	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Belgien	2,8	2,8	2,7	2,9	3,1	2,9
Tjeckien	4,8	4,7	4,7	5,0	4,9	4,9
Estland	5,7	5,6	5,1	6,3	7,0	6,9
Spanien	2,6	2,7	2,8	3,0	3,1	3,1
Frankrike	4,2	4,1	4,2	4,3	4,3	4,2
Italien	2,6	2,9	2,7	3,2	3,2	3,5
Ungern	6,5	6,3	5,4	5,1	4,6	4,7
Malta	3,9	3,9	3,4	3,5	3,7	3,9
Polen	4,5	4,1	3,8	5,0	5,1	5,4
Slovenien	4,1	4,7	5,4	5,3	5,8	5,4
Slovakien	3,4	3,1	3,1	4,7	4,1	4,5
Finland	4,8	4,2	4,2	4,0	4,2	4,7
Medlemsstater som inte beaktats i denna rapport
Bulgarien	3,3	2,7	2,3	3,5	2,5	3,5
Danmark	3,6	3,2	3,1	3,2	3,3	3,3
Tyskland	2,7	2,6	2,6	2,7	2,8	2,9
Irland	2,4	2,1	2,1	2,3	2,6	2,7
Grekland	3,1	3,6	3,7	3,9	4,4	4,3
Kroatien	5,5	4,6	3,7	5,4	5,5	5,6
Cypern	2,8	2,6	2,6	3,5	3,6	3,7
Lettland	5,7	5,4	3,9	4,2	5,5	6,1
Litauen	4,5	3,2	3,2	4,2	4,4	4,0
Luxemburg	4,7	4,1	4,2	4,7	4,6	4,9
Nederländerna	3,7	3,4	3,2	3,1	3,2	3,2
Österrike	3,3	3,6	3,4	3,5	3,5	3,4
Portugal	2,3	2,6	2,4	2,5	3,1	3,4
Rumänien (*)	4,6	4,2	4,4	5,3	5,2	4,8
Sverige	5,0	4,7	4,8	5,0	5,2	5,3
Källa: Eurostat (uppgifter från 2020–2023) och kommissionens vårprognos 2024 (för 2024 och 2025). (*) Omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott sedan 2020.

4.2.1.Medlemsstater för vilka faktorer av betydelse kan beaktas

Tjeckien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 5,5 % 2020. Efter en ökning på 3,6 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 2,4 % 2022 och minskade sedan med 0,3 % 2023. Den väntas växa med 1,2 % 2024 och 2,8 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av privat konsumtion och nettoexport.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 5,1 % av BNP 2021 till 3,2 % av BNP 2022, för att därefter öka till 3,7 % 2023. Det beräknas uppgå till 2,4 % och 1,9 % av BNP 2024 respektive 2025. De offentliga investeringarna låg kvar på 4,7 % av BNP 2021 och 2022 och ökade till 5,0 % 2023, vilket var större än det offentliga underskottet 2022 och 2023. De offentliga investeringarna beräknas ligga kvar på 4,9 % av BNP 2024 och 2025, vilket fortfarande är större än det offentliga underskottet samma år.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 stram, 0,9 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 0,7 % av BNP. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade krisstödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser motsvarande 0,1 % av BNP. Det inbegriper även lägre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Sammanfattningsvis var den beräknade ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter 2023 i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,1 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 4,4 % av BNP 2023, vilket motsvarar en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2022. Tjeckien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom energieffektivitetsrenoveringar och installation av förnybara energikällor, modernisering av järnvägen och ökad järnvägssäkerhet samt projektförberedelser för elektrifiering, översvämningsskydd och vattenhållning i mark och kommuner, projekt inom tjeckiska företag för att minska vattenförbrukningen och tillämpa cirkulära lösningar inom näringslivet, offentlig-privata partnerskap inom forskning och innovation eller tillhandahållande av digital utrustning bland skolor, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 2,3 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Tjeckiens nationellt finansierade primära nettoutgifter att minska med 1,1 % 2024, vilket understiger den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. I kommissionens vårprognos 2024 uppskattas nettobudgetkostnaden för energistödsåtgärder till 1,2 % av BNP 2023 och till -0,2 % 2024 och 0,0 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 1,4 % av BNP år 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 2,2 % av BNP det året. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta överensstämmer även med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att minska till 4,2 % av BNP 2024, från 4,4 % av BNP 2023. Denna minskning beror på avslutningen av programperioden 2014–2020 för EU:s strukturfond, för vilken medel fanns tillgängliga till och med 2023. Med beaktande av denna ytterligare faktor bedöms de offentliga investeringarna 2024 överensstämma med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas i sin tur minska till 1,0 % av BNP 2024, från 1,1 % av BNP 2023. Denna minskning beror på avslutningen av programperioden 2014–2020 för EU:s strukturfond, för vilken medel fanns tillgängliga till och med 2023.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden ökade från 37,7 % av BNP i slutet av 2020 till 42 % i slutet av 2021. Den ökade ytterligare till 44,2 % av BNP i slutet av 2022 för att därefter minska marginellt till 44,0 % 2023. Den beräknas uppgå till 45,2 % respektive 45,5 % i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka något till omkring 48 % av BNP fram till 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är tämligen känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten låg för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar och den betydande andelen kortfristiga skulder. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de senaste årens stabila löptider för skulderna, relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas) och de valutor i vilka skulden är denominerad.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men för att de ska kunna slutföras i tid krävs det ökade insatser.

Nationellt budgetramverk. Två genom lag inrättade organ, det finanspolitiska rådet och kommittén för budgetprognoser, sköter de uppgifter som åligger oberoende finanspolitiska institutioner. Samtidigt finns det fortfarande utrymme för att förbättra institutionens tillgång till information och utvärderingsuppgifter. Viss budgetpraxis i Tjeckien (till exempel ändringar av de parametrar som ligger till grund för de finanspolitiska reglerna och användningen av statliga enheter utanför den ordinarie budgeten) tenderar att försvaga det finanspolitiska ramverket.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,0 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,2 % av BNP 2022, vilket var 0,1 procentenheter högre än 2019. Enligt Tjeckiens preliminära beräkningar ökade försvarsutgifterna med 0,3 procentenheter av BNP 2023 (ingen exakt siffra för investeringar i försvaret har angetts).

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram: Tjeckien har meddelat att landet vidtagit konsolideringsåtgärder med en total effekt på omkring 1,5 % av BNP år 2024. Enligt Tjeckien bör dessa åtgärder leda till en minskning av underskottet till 2,3 % av BNP jämfört med motsvarande period året innan, dvs. långt under 3 % av BNP 2024.

Estland

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 1,0 % 2020. Efter en ökning på 7,2 % 2021 minskade BNP i fasta priser med 0,5 % 2022 och ytterligare 2023 (med 3,0 %). Under 2024 förväntas en nedgång med 0,5 % 2024, vilket innebär att ekonomin är i recession för tredje året i rad. Först från och med 2025 förutspås en positiv tillväxt på 3,1 %. Nedgången 2024 förväntas främst drivas av minskningen av både den privata och den offentliga konsumtionen.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet minskade från 5,4 % 2020 till 2,5 % av BNP 2021 och 1,0 % 2022, för att sedan öka till 3,4 % av BNP 2023. Enligt prognoserna beräknas det ligga kvar på denna nivå 2024. Underskottet förväntas öka till 4,3 % av BNP 2025. Efter att ha ökat till 5,7 % av BNP 2020 minskade de offentliga investeringarna till 5,6 % av BNP 2021 och till 5,1 % av BNP 2022 innan de ökade till 6,3 % 2023. De var således alltid större än det offentliga underskottet det aktuella året. De offentliga investeringarna förväntas öka ytterligare till 7,0 % av BNP 2024 och minska marginellt till 6,9 % 2025. De kommer således att förbli större än det offentliga underskottet båda dessa år.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 expansiv, 1,6 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 1,0 % av BNP. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade krisstödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser motsvarande 0,1 % av BNP. Det inbegriper även högre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,2 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter 2023 berodde därför endast delvis på stödet till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) berodde på högre offentliga löneutgifter och pensioner i kombination med ytterligare nya permanenta utgiftsprogram för försvaret, utbildning och barnbidrag, som inte uppvägdes av proportionella ökningar på inkomstsidan. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter under 2023 var därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,4 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 5,8 % av BNP 2023, med en årlig ökning på 1,4 procentenheter jämfört med 2022. Estland finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom utveckling av evenemangstjänster och en digital portal för entreprenörer, kapitalisering av den gröna fonden (som gör investeringar i riskkapitalfonder och kapitalinvesteringar i företag) och förstärkning av elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna, vilket finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Kommissionen förväntar sig en i stort sett neutral inriktning på finanspolitiken (0,1 % av BNP) 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Estlands strukturella saldo att uppgå till -0,7 % av BNP 2024, från -1,3 % 2023, och därmed vara i linje med landets medelfristiga budgetmål om ett strukturellt saldo på -0,75 % av BNP. Estland bedöms därför följa rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 0,2 % av BNP 2023 och 0,0 % 2024 och 2025. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 6,3 % av BNP under 2024, från 5,8 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Efter en minskning från 18,6 % av BNP i slutet av 2020 till 17,8 % av BNP i slutet av 2021 ökade den offentliga skulden till 18,5 % av BNP i slutet av 2022 och 19,6 % i slutet av 2023. Den uppåtgående trenden väntas fortsätta, då skuldkvoten beräknas uppgå till uppskattningsvis 21,4 % i slutet av 2024 och 24,6 % i slutet av 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka något till omkring 27 % av BNP fram till 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är inte känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar, andelen kortfristiga skulder och den stora andel av den offentliga skulden som innehas av utländska personer. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de låga bruttofinansieringsbehoven och det faktum att den totalt sett fortfarande låga offentliga skulden är helt denominerad i euro.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Estlands återhämtnings- och resiliensplan är på god väg.

Nationellt budgetramverk. Det nationella finanspolitiska ramverket genomgick en omfattande reform 2014 när Estlands finanspolitiska råd inrättades. Hörnstenen i det nationella finanspolitiska ramverket är regeln om strukturellt saldo. Ramverket ändrades 2017 och 2024, och den senare ändringen lättade på reglerna och innebar att strukturella underskott på upp till 1 % av BNP tillåts så länge skuldnivån inte överstiger 30 % av BNP. Estlands finanspolitiska råd godkänner de makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna och bedömer huruvida regeln om budgetsaldot efterlevs.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 2,2 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,7 % av BNP 2022, vilket var 0,2 procentenheter högre än 2019. Enligt Estlands preliminära beräkningar kommer försvarsinvesteringarna att öka med 0,45 % av BNP 2023 och 0,44 % 2024.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 17 maj 2024 förde Estland fram ytterligare faktorer av betydelse som inte tagits upp ovan. Dessa avser en kraftig ekonomisk tillbakagång i storleksordningen 3 % 2023 och planer på att anta ytterligare budgetåtgärder i form av utgiftsnedskärningar som bör minska underskottet till under 3 % av BNP 2024. Efter skrivelsen informerade de estniska myndigheterna dessutom kommissionen om att regeringen hade godkänt och den 5 juni 2024 till parlamentet skickat en tilläggsbudget för 2024 (statlig tilläggsbudget 2024 – akt 456 SE 35 ), som genomgick första behandlingen i parlamentet den 10 juni, andra behandlingen den 14 juni och förväntas genomgå tredje behandlingen den 19 juni. Tilläggsbudgeten väntas minska det nominella underskottet med 0,4 % av BNP (varav merparten är permanenta utgiftsnedskärningar, men även inkomsthöjande åtgärder ingår) 36 .

Malta

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 8,2 % 2020. Efter en ökning på 12,5 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 5,6 % 2021 och 4,6 % 2023. Den väntas växa med 4,6 % 2024 och 4,3 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av privat konsumtion och nettoexport.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 7,6 % av BNP 2021 till 5,5 % av BNP 2022 och 4,9 % 2023. Det beräknas minska ytterligare till 4,3 % och 3,9 % av BNP 2024 respektive 2025. Efter att ha legat på 3,9 % av BNP 2021 minskade de offentliga investeringarna till 3,4 % av BNP 2022, för att sedan öka marginellt till 3,5 % 2023. De förväntas uppgå till 3,7 % av BNP 2024 och 3,9 % av BNP 2025.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 stram, 0,6 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 1,6 % av BNP. Detta omfattar den ökade kostnaden för riktade krisstödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser motsvarande mindre än 0,1 % av BNP. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter var 2023 i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,9 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 2,6 % av BNP 2023, vilket motsvarar en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2022. Malta finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom renovering av privata och offentliga byggnader, däribland sjukhus och skolor, elektrifiering av transporter och projekt som rör digitalisering av offentlig förvaltning och privat sektor, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 1,3 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Maltas nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 5,5 % 2024, vilket understiger den rekommenderade maximala ökningstakten. Nettoutgifterna 2023 var dock högre än väntat vid tidpunkten för rekommendationen (med 0,8 % av BNP). Eftersom rekommendationen för 2024 formulerades som en ökningstakt, måste även baseffekten från 2023 beaktas i efterlevnadsbedömningen. Om nettoutgifterna 2023 hade varit desamma som förväntades vid tidpunkten för rekommendationen skulle ökningstakten för nettoutgifterna 2024 ha överstigit den rekommenderade ökningstakten på 0,7 % av BNP. Därför görs bedömningen att de nationellt finansierade primära nettoutgifterna riskerar att inte överensstämma fullt ut med rekommendationen. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 1,7 % av BNP 2023, 2,0 % 2024 och 1,0 % 2025. Krisstödsåtgärderna på energiområdet förväntas inte avvecklas så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Följaktligen finns det inga besparingar som kan användas för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 2,8 % av BNP 2024, från 2,6 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas ligga kvar på 0,9 % av BNP 2024.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden ökade från 52,2 % av BNP i slutet av 2020 till 53,9 % i slutet av 2021, för att sedan minska till 51,6 % av BNP och 50,4 % av BNP i slutet av 2022 respektive 2023. Den beräknas öka till 52,0 % av BNP i slutet av 2024 och till 52,6 % i slutet av 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka något till 56 % av BNP fram till 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är inte känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är prognoserna överlag medelkänsliga för troliga oförutsedda händelser.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den höga andelen kortfristiga skulder. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan den höga andelen inhemska skulder samt den kraftiga minskningen av både brutto- och nettoskuldkvoterna mellan 2010 och 2022.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Maltas återhämtnings- och resiliensplan är på god väg.

Nationellt budgetramverk. Maltas finanspolitiska rådgivande nämnd är en liten oberoende finanspolitisk institution. Enligt akten om finanspolitiskt ansvar från 2014 måste de offentliga finanserna i strukturella termer vara i balans eller uppvisa överskott och den offentliga skuldkvoten hållas under 60 % eller minska om den överstiger detta. I Maltas finanspolitiska strategi på medellång sikt fastställs regeringens finanspolitiska mål och strategiska prioriteringar och vägledande finanspolitiska mål, tillsammans med en beskrivning av underliggande antaganden. På det hela taget har Malta ett relativt stabilt finanspolitiskt ramverk.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 0,5 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,1 % av BNP 2022, vilket var 0,1 procentenheter lägre än 2019.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 16 maj 2024 förde Malta fram ytterligare en faktor av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen kostnaderna för omstruktureringen av det nationella flygbolaget, som uppskattades till 0,7 % av BNP 2023.

Polen

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 2,0 % 2020. Efter en ökning på 6,9 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 5,6 % 2022 och 0,2 % 2023. Den väntas växa med 2,8 % 2024 och 3,4 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av både privat och offentlig konsumtion.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet ökade från 1,8 % av BNP 2021 till 3,4 % av BNP 2022 och 5,1 % av BNP 2023. Det beräknas uppgå till 5,4 % och 4,6 % av BNP 2024 respektive 2025. De offentliga investeringarna minskade till 3,8 % av BNP 2022, från 4,1 % av BNP 2021, för att sedan öka till 5,0 % 2023. De förväntas öka till 5,1 % av BNP 2024 och till 5,4 % av BNP 2025, vilket är större än det offentliga underskottet det senare året.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 expansiv, 0,8 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett i stort sett neutralt bidrag på 0,0 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen, vilket är i linje med rådets rekommendation. Det i stort sett neutrala bidraget från nationellt finansierade primära löpande utgifter berodde på de minskade kostnaderna för (riktade och oriktade) krisstödsåtgärder till hushåll och företag med anledning av de höjda energipriserna (med 1,2 procentenheter av BNP). Det var främst löne- och pensionsökningar inom den offentliga sektorn som låg bakom de ökade nationellt finansierade primära löpande utgifterna (åtgärder på inkomstsidan ej inräknade). Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,5 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 3,8 % av BNP 2023, med en årlig ökning på 0,8 procentenheter jämfört med 2022. Polen finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och upprätthöll de nationellt finansierade investeringarna. Polen finansierade offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom stöd till överförings- och distributionsnät och utbyggnad av förnybar energi, havsbaserade vindkraftverk och energieffektiv renovering av byggnader samt grön och smart mobilitet, vilket finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

På grundval av kommissionens beräkningar beräknas den finanspolitiska inriktningen vara expansiv med 2,4 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Polens nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 12,8 % 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödsåtgärderna på energiområdet att uppgå till 0,6 % av BNP 2023 och 0,5 % 2024 och sedan understiga 0,1 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,2 % av BNP 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett expansivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 2,0 % av BNP det året. Krisstödsåtgärderna på energiområdet förväntas inte avvecklas så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Vidare väntas inte de besparingar som görs till följd av detta användas för att minska det offentliga underskottet. Även detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 4,0 % av BNP 2024, från 3,8 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas öka till 1,9 % av BNP 2024, från 1,5 % av BNP 2023.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 57,2 % av BNP i slutet av 2020 till 53,6 % i slutet av 2021 och 49,2 % i slutet av 2022. Den steg till 49,6 % av BNP 2023 och förväntas öka ytterligare till 53,7 % och 57,7 % av BNP i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka kontinuerligt till omkring 85 % av BNP fram till 2034. Skuldutvecklingen är tämligen känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten måttligt hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan relativt stabila finansieringskällor (med en stor inhemsk investerarbas) och de valutor i vilka skulden är denominerad (omkring tre fjärdedelar av den utestående skulden är denominerad i lokal valuta).

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Polens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men för att de ska kunna slutföras i tid krävs det ökade insatser.

Nationellt budgetramverk. Det finanspolitiska ramverket i Polen har stärkts de senaste två åren, bland annat tack vare åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen. De numeriska finanspolitiska reglerna står fortfarande i centrum för ramverket. De skuldtak som är förankrade i konstitutionen omfattar den statliga förvaltningen och en separat skuldregel gäller för kommunala förvaltningsenheter. Den stabiliserande utgiftsregeln stärktes nyligen genom att omfatta ytterligare enheter och fonder för särskilda ändamål, och regeringen har föreslagit justeringar för att anpassa den till EU:s reformerade krav. Regeringen planerar även att inrätta ett oberoende finanspolitiskt råd för att sammanföra övervakningen av de finanspolitiska reglerna och andra relevanta ansvarsområden som för närvarande är fördelade över flera organ.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,6 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,3 % av BNP 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2019. Enligt Polens preliminära beräkningar uppgick de totala militära Cofog-utgifterna 2023 till 2,1 % av BNP, inklusive leveranser av militär utrustning och andra militära investeringar som uppskattades till 0,7 % av BNP. Enligt Polen kommer de nuvarande höga kontantbaserade militära utgifterna att periodiseras under följande år, när den militära utrustningen levereras, eftersom redovisningsreglerna innebär att de militära utgifterna inte registreras vid betalningstillfället utan vid leverans. Polen förväntar sig rent konkret att försvarsutgifterna kommer att fördubblas under de kommande fyra åren, eftersom de beräknas uppgå till 2,8 % av BNP 2024, 3,2 % av BNP 2025, 3,7 % av BNP 2026, 4,3 % av BNP 2027 och 4,1 % av BNP 2028.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 17 maj 2024 förde Polen fram ytterligare faktorer av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen information om budgetkonsekvenserna av förstärkningen av EU:s yttre gräns mot Ryssland, Belarus och Ukraina (0,3 % av BNP) och extraordinärt stöd till jordbrukare (0,4 % av BNP). Dessutom framhåller Polen att landet lägger det högsta beloppet på försvar bland EU:s medlemsstater och därmed bidrar till det bredare målet att stärka Europas säkerhet och skapa en kollektiv nyttighet för européerna. Polen bekräftade även sitt åtagande att iaktta offentligfinansiell disciplin och hålla skuldkvoten under 60 %. Den 30 april 2024 antog regeringen statens fleråriga budgetplan för 2024–2027, med ett åtagande om att stärka de offentliga finanserna med minst 0,5 % av BNP per år. Underskottet ska gradvis minska från 5,1 % av BNP 2024 till 4,6 % 2025, 4,0 % 2026, 3,5 % 2027 och 2,9 % 2028.

Slovenien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 4,2 % 2020. Efter en ökning på 8,2 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 2,5 % 2022 och 1,6 % 2023. Den väntas växa med 2,3 % 2024 och 2,6 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av offentlig konsumtion och lager.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet minskade från 4,6 % av BNP 2021 till 3,0 % av BNP 2022 och 2,5 % 2023. Det beräknas uppgå till 2,8 % och 2,2 % av BNP 2024 respektive 2025. Efter att ha ökat till 4,7 % av BNP 2021 och 5,4 % 2022 minskade de offentliga investeringarna marginellt till 5,3 % av BNP 2023. De beräknas öka till 5,8 % av BNP 2024 och sedan minska något till 5,4 % av BNP 2025. Från 2021 har de offentliga investeringarna varit större än det offentliga underskottet.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 stram, 0,5 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 0,4 % av BNP. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade krisstödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser motsvarande 0,3 % av BNP. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter var 2023 i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,3 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 4,6 % av BNP 2023, vilket är en årlig minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2022. Slovenien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, till exempel i järnvägsinfrastruktur, förnybara energikällor och förebyggande av naturkatastrofer, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 0,2 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Sloveniens nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 5,6 % 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta riskerar att inte överensstämma fullt ut med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden 37 för krisstödsåtgärderna på energiområdet att uppgå till 1,4 % av BNP 2023, 0,1 % 2024 och 0,0 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 1,3 % av BNP 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 0,1 % av BNP det året. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas inte användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 5,3 % av BNP 2024, från 4,6 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas ligga kvar på 1,3 % av BNP 2024 (1,3 % av BNP 2023).

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 79,6 % av BNP i slutet av 2020 till 74,4 % i slutet av 2021. Den minskade ytterligare till 72,5 % respektive 69,2 % i slutet av 2022 respektive 2023. Den beräknas uppgå till 68,1 % respektive 66,4 % i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka till omkring 74 % av BNP fram till 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är tämligen känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten måttligt hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar och den stora andel av den offentliga skulden som innehas av utländska personer. Därutöver finns det risker som härrör från bostadssektorn på grund av de snabbt stigande bostadspriserna. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de senaste årens stabilisering av skuldernas löptid på höga nivåer, relativt stabila finansieringskällor med en diversifierad och stor investerarbas och en hög andel skulder som innehas av den inhemska centralbanken.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men för att de ska kunna slutföras i tid krävs det ökade insatser.

Nationellt budgetramverk. Sloveniens finanspolitiska råd är en av Sloveniens två oberoende finanspolitiska institutioner och fokuserar på att övervaka efterlevnaden av de finanspolitiska reglerna och bedöma regeringens finanspolitiska prognos. Slovenien har en finanspolitisk regel som är inriktad på det strukturella saldot, men det finns ingen regel som begränsar den offentliga skulden på nationell nivå. Den medelfristiga budgetplanen är detaljerad och omfattar en stor del av den offentliga förvaltningen, men planens bindande karaktär och koppling till den årliga budgeten är inte särskilt stark: varje år kan nya siffror införas för alla år som omfattas av planen och de årliga budgetarna kan avvika från tidigare antagna medelfristiga planer.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,2 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,1 % av BNP 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2019. Enligt Sloveniens preliminära beräkningar kommer försvarsinvesteringarna att öka med 0,1 % av BNP 2023 och med ytterligare 0,25 % 2024.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 16 maj 2024 förde Slovenien fram en ytterligare faktor av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen budgetkonsekvenserna av översvämningarna 2023. Detta bestod av omedelbart stöd till dem som drabbats av översvämningarna och omfattande åtgärder för återuppbyggnad, utveckling och skydd mot översvämningar och jordskred. De katastrofrelaterade utgifterna var lägre än väntat 2023 och förväntas uppgå till 1,7 % av BNP 2024. Enligt Slovenien bör åtgärderna för katastrofåterhämtning 2024 betraktas som engångsåtgärder 38 . Slovenien hänvisar även till regeringens planer på att minska det offentliga underskottet och den offentliga skulden under de kommande åren. Underskottet beräknas sjunka under referensvärdet på 3 % av BNP 2025 och minska ytterligare till 1,9 % av BNP 2027. Den offentliga skulden beräknas även minska under denna period, från 69,2 % av BNP 2023 till 64,3 % av BNP 2027.

Slovakien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 3,3 % 2020. Efter en ökning på 4,8 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 1,9 % 2022 och 1,6 % 2023. Den väntas växa med 2,2 % 2024 och 2,9 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av lager och offentlig konsumtion.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet minskade från 5,2 % av BNP 2021 till 1,7 % 2022, för att därefter öka till 4,9 % av BNP 2023. Det beräknas öka ytterligare till 5,9 % av BNP 2024 och sedan minska något till 5,4 % av BNP 2025. Efter att ha uppgått till 3,1 % av BNP både 2021 och 2022 ökade de offentliga investeringarna till 4,7 % av BNP 2023. De beräknas minska till 4,1 % av BNP 2024 och sedan öka till 4,5 % av BNP 2025.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 expansiv, 6,1 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 3,8 % av BNP. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade krisstödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser motsvarande 0,2 % av BNP. Det inbegriper även lägre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande utgifter utöver den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt berodde därför inte på det riktade krisstödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva tillväxten av nationellt finansierade primära nettoutgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) berodde på oriktade krisstödåtgärder på energiområdet, permanenta ökningar av löner och sociala förmåner i den offentliga sektorn, högre utgifter för hälso- och sjukvård och sänkningen av momssatserna på utvalda poster. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter under 2023 var därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 3,2 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 3,2 % av BNP 2023, vilket är en årlig ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2022. Slovakien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom investeringar i energiinfrastruktur och transporter med nollutsläpp och energieffektivitet i byggnader, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 1,4 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Slovakiens nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 6,2 % 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta riskerar att inte överensstämma fullt ut med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 2,1 % av BNP 2023, 0,4 % 2024 och 0,0 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 1,7 % av BNP 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter 39 ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 0,2 % av BNP det året. Energikrisstödet förväntas inte avvecklas så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Dessutom beräknas inte de besparingar som görs till följd av detta användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Även detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att minska till 3,0 % av BNP 2024, från 3,2 % av BNP 2023. Denna minskning beror på avslutningen av programperioden 2014–2020 för EU:s strukturfond, för vilken medel fanns tillgängliga till och med 2023. Detta beror även på att leveranserna av militär utrustning har skjutits upp till 2025. Med beaktande av dessa ytterligare faktorer bedöms de offentliga investeringarna under 2024 överensstämma med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas i sin tur minska till 2,0 % av BNP 2024, från 3,2 % av BNP 2023. Denna minskning beror på avslutningen av programperioden 2014–2020 för EU:s strukturfond, för vilken medel fanns tillgängliga till och med 2023.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden ökade från 58,8 % av BNP i slutet av 2020 till 61,1 % av BNP i slutet av 2021, och minskade sedan till 57,7 % av BNP i slutet av 2022 och 56,0 % i slutet av 2023. Den beräknas öka till 58,5 % respektive 59,9 % i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten under de kommande åren att öka kontinuerligt till omkring 106 % av BNP 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten måttligt hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan Slovakiens negativa finansiella nettoutlandsställning. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan skuldens struktur. Framför allt bidrar den låga andelen kortfristiga offentliga skulder och det faktum att hela den offentliga skulden är denominerad i euro (vilket utesluter valutarisker) till att minska riskerna för skuldhållbarheten.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men för att de ska kunna slutföras i tid krävs det ökade insatser.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Slovakien har makroekonomiska obalanser. Slovakien står i synnerhet inför sårbarheter i samband med den kostnadsrelaterade konkurrenskraften, bytesbalansen, bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning, och inga politiska åtgärder har vidtagits.

Nationellt budgetramverk. Det slovakiska rådet för budgetansvar har ett brett mandat och en omfattande medienärvaro, men dialogen med regeringen och parlamentet är inte särskilt stark. Genom den slovakiska författningen och åtföljande lagar infördes en regel om en balanserad budget i strukturella termer och en skuldregel, som båda omfattar den offentliga förvaltningen, samt en regel om en balanserad budget och en skuldregel för kommunal förvaltning. Slovakien har även infört en medelfristig budgetstrategi som beskriver regeringens finanspolitiska mål och prioriteringar på medellång sikt under tre år och som följer en vägledande rullande planering. På det hela taget har Slovakien ett relativt stabilt nationellt finanspolitiskt ramverk.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,5 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,2 % av BNP 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2019. Enligt preliminära uppgifter från Slovakien kommer försvarsinvesteringarna att öka till följd av leveranser av militär utrustning.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 16 maj 2024 förde Slovakien fram ytterligare en faktor av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen den senaste tidens ökade ränteutgifter. Slovakien bekräftade vidare sitt åtagande att minska det samlade underskottet med 1 procentenhet per år från och med 2025.

Finland

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 2,4 % 2020. Efter en ökning på 2,8 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 1,3 % 2022 och minskade sedan med 1,0 % 2023. Produktionen väntas ligga kvar på nästan oförändrad nivå 2024 och öka med 1,4 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av privat konsumtion och investeringar.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet minskade från 2,8 % av BNP 2021 till 0,4 % av BNP 2022, för att därefter öka till 2,7 % 2023. Det beräknas uppgå till 3,4 % 2024 och 2,8 % 2025. De offentliga investeringarna uppgick till 4,2 % av BNP 2021 och 2022 och minskade något till 4,0 % 2023. De beräknas öka till 4,1 % av BNP 2024 och sedan till 4,5 % 2025 och således vara större än det offentliga underskottet för femte året i rad räknat från 2021.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 expansiv, 0,9 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 0,8 % av BNP. Det inbegriper högre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,2 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter under 2023 berodde därför endast delvis på personer som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) berodde även på den fortsatta och snabba pris- och kostnadsökningen – särskilt för inköpta tjänster och personalkostnader i kommunal förvaltning, samt ökningen av beredskapsrelaterade utgifter som vidtogs som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter under 2023 var därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,4 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 4,0 % av BNP 2023, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2022. Finland finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom infrastruktur för förnybar energi och vätgas med låga utsläpp, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

På grundval av kommissionens beräkningar beräknas den finanspolitiska inriktningen vara expansiv med 0,7 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Finlands nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 4,0 % 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 0,2 % av BNP 2023 och 0,0 % 2024 och 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,2 % av BNP 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett expansivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 0,7 % av BNP det året. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas inte användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 4,1 % av BNP under 2024 från 4,0 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas ligga kvar på 0,4 % av BNP 2024.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 74,7 % av BNP i slutet av 2020 till 72,6 % i slutet av 2021, och ökade sedan gradvis till 73,5 % av BNP i slutet av 2022 och 75,8 % av BNP i slutet av 2023. Den beräknas öka ytterligare till 80,5 % i slutet av 2024 och till 82,4 % av BNP i slutet av 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka kontinuerligt till omkring 96 % av BNP fram till 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar, andelen kortfristiga offentliga skulder och riskerna från fastighets- och bostadsmarknaderna. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de senaste årens förlängning av skuldernas löptid, relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas) och den mycket stora andel av skulden som är denominerad i euro.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Finlands återhämtnings- och resiliensplan är försenat.

Nationellt budgetramverk. Finland har infört en regel om en balanserad budget i strukturella termer som omfattar den offentliga förvaltningen, medan en skuldregel fastställts genom politisk överenskommelse. Regler om en balanserad budget som fastställts genom politisk överenskommelse styr även den kommunala förvaltningen och socialförsäkringssektorn. Det finns även en bindande utgiftsregel: i början av valperioden beslutar regeringen om utgiftsramarna och reglerna för förfarandet för hela den fyraåriga valperioden. Finland har även infört en medelfristig budgetstrategi som beskriver regeringens finanspolitiska mål och prioriteringar på medellång sikt och som följer en rullande planering. På det hela taget har Finland ett relativt stabilt finanspolitiskt ramverk.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,3 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,3 % av BNP 2022, vilket var 0,1 procentenheter högre än 2019. Enligt Finlands preliminära beräkningar kommer de försvarsrelaterade investeringarna att öka med omkring 0,5 % av BNP 2024, vilket återspeglar betydande försvarsrelaterade investeringar samt ersättningsinvesteringar i försvarsmateriel på grund av stödet till Ukraina. Enligt Finland är det dock troligt att en del av dessa investeringar, även om de kan jämföras med försvaret, kommer att ingå i en annan Cofog-avdelning (särskilt ”allmän ordning och säkerhet”).

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. De faktorer av betydelse som Finland förde fram den 17 maj 2024 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.2.Medlemsstater för vilka faktorer av betydelse inte kan beaktas

Belgien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 5,3 % 2020. Efter en ökning på 6,9 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 3,0 % 2022 och 1,4 % 2023. Ekonomin väntas växa med 1,3 % 2024 och 1,4 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av privat konsumtion och investeringar.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 5,4 % av BNP 2021 till 3,6 % av BNP 2022, för att därefter igen öka till 4,4 % av BNP 2023. Det beräknas ligga kvar på 4,4 % av BNP 2024 och sedan öka till 4,7 % av BNP 2025. De offentliga investeringarna uppgick till 2,8 % av BNP 2021 för att sedan minska till 2,7 % 2022 och öka till 2,9 % 2023. De beräknas öka ytterligare till 3,1 % av BNP 2024 och sedan minska något till 2,9 % 2025.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 expansiv, 0,7 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 0,4 % av BNP. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade krisstödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser motsvarande 0,1 % av BNP. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter utöver den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt berodde därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) berodde på permanenta ökningar av löner och sociala förmåner i offentlig sektor till följd av den automatiska indexeringsmekanismen, en tillfällig minskning av arbetsgivaravgifterna 2023 och stigande budgetkostnader till följd av en åldrande befolkning. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter under 2023 var därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,3 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 2,8 % av BNP 2023, vilket motsvarar en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2022. Belgien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom investeringar i järnvägs- och cykelinfrastruktur, renovering av offentliga byggnader och vätgasinfrastruktur, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 0,1 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Belgiens nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 4 % 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden 40 för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 0,4 % av BNP 2023 och 0 % av BNP 2024 och 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,4 % av BNP år 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 0,1 % av BNP det året. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas inte användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 2,9 % av BNP under 2024 från 2,8 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas ligga kvar på 0,3 % av BNP 2024.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 111,9 % av BNP i slutet av 2020 till 107,9 % i slutet av 2021, och minskade sedan ytterligare till 104,3 % i slutet av 2022 för att sedan öka till 105,2 % i slutet av 2023. Den beräknas uppgå till 105,0 % respektive 106,6 % i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka något till omkring 119 % av BNP fram till 2034. Utgångsläget för skuldutvecklingen är känsligt för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar, andelen kortfristiga skulder, höga bruttofinansieringsbehov, den stora andel av den offentliga skulden som innehas av utländska personer och bristen på finanspolitisk samordning mellan de olika offentliga nivåerna, där flera av de federala enheterna uppvisar särskilda sårbarheter. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de senaste årens förlängning av skuldernas löptid, vilket gör att räntehöjningarna får ett mer successivt genomslag på skuldbördan, relativt stabila finansieringskällor med en diversifierad och stor investerarbas och det faktum att hela den offentliga skulden är denominerad i euro.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Belgiens återhämtnings- och resiliensplan har dock försenats avsevärt.

Nationellt budgetramverk. Effektiviteten i den medelfristiga planeringen i Belgien är fortsatt svag och samordningen mellan de olika förvaltningsnivåerna är begränsad. Det höga finansrådet har ännu inte kommit igång med sin verksamhet fullt ut. 2013 års samarbetsavtal mellan samtliga förvaltningsnivåer, som syftar till att fastställa en flerårig offentligfinansiell utveckling och ge det höga finansrådet uppgiften att övervaka efterlevnaden, har ännu inte genomförts fullt ut. Detta hämmar övervakningen av efterlevnaden och ökar risken för avvikelser från den medelfristiga finanspolitiska planen. De finanspolitiska reglerna i Belgien omfattar mål för hälso- och sjukvårdsutgifterna på federal nivå och strikta regler för lokala myndigheter. Trots att den federala nivån och regionerna står för en stor andel av de offentliga utgifterna finns det få formella regler som styr dessa nivåer. Det främsta undantaget är Flanderns nyligen fastställda utgiftsmål. Samtidigt har Belgien i sin återhämtnings- och resiliensplan åtagit sig att genomföra utgiftsöversyner.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter 41 som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,1 % av BNP 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2019.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 17 maj 2024 förde Belgien fram ytterligare faktorer av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen den senaste tidens insatser för att öka de offentliga investeringarna för att påskynda den gröna och den digitala omställningen (bland annat genom genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen) och öka försvarsutgifterna, den exceptionellt höga inflationens effekter på de offentliga finanserna, särskilt med tanke på de automatiska indexeringsmekanismerna, och åtgärderna för att förbättra pensionssystemets hållbarhet och reformera skattesystemet.

Spanien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 11,2 % 2020. Efter en ökning på 6,4 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 5,8 % 2022 och 2,5 % 2023. Den väntas växa med 2,1 % 2024 och 1,9 % 2025. Tillväxten 2024 drivs främst av privat konsumtion och, i mindre utsträckning, av investeringar.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 6,7 % av BNP 2021 till 4,7 % av BNP 2022 och 3,6 % 2023. Det beräknas minska ytterligare till 3,0 % och 2,8 % av BNP 2024 respektive 2025. De offentliga investeringarna ökade något från 2,7 % av BNP 2021 till 2,8 % och 3,0 % 2022 respektive 2023. De förväntas uppgå till 3,1 % både 2024 och 2025, vilket är större än det offentliga underskottet samma år.

I enlighet med kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen under 2023 i stort sett neutral, på -0,2 % av BNP. Ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 0,3 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen och var i linje med rådets rekommendation. Det kontraktiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande utgifter berodde på de minskade kostnaderna för (riktade och oriktade) krisstödsåtgärder till hushåll och företag med anledning av de höjda energipriserna (med 0,6 procentenheter av BNP). Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) berodde främst på sociala förmåner av annat slag än naturaförmåner, som drevs av omvärderingen av pensioner, och insatsförbrukningen, som drevs av försvarsutgifterna. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,3 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 2,3 % av BNP 2023, vilket motsvarade en årlig ökning med 0,1 procentenhet. Spanien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom den digitala verktygslådan, PERTE för elfordon och uppkopplade fordon, nya yrkesutbildningsplatser och investeringar i förnybar vätgas, vilket finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Kommissionen förväntar sig en neutral inriktning på finanspolitiken (0,0 % av BNP) 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Spaniens nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 3,8 % 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 0,9 % av BNP 2023, 0,2 % 2024 och -0,1 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,7 % av BNP år 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 0,3 % av BNP det året. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas inte användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att öka till 2,4 % av BNP under 2024 från 2,3 % av BNP 2023. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas öka till 1,6 % av BNP 2024, från 1,3 % av BNP 2023.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 120,3 % av BNP i slutet av 2020 till 116,8 % i slutet av 2021 och 111,6 % 2022. Den minskade ytterligare till 107,7 % i slutet av 2023 och förväntas minska ännu mer i slutet av 2024 och 2025 (105,5 % respektive 104,8 % av BNP).

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att minska något för att sedan öka igen till 113 % av BNP fram till 2034. Skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan de högre räntorna mot bakgrund av den höga offentliga skuldnivån. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de senaste årens förlängning av skuldernas löptid, relativt stabila finansieringskällor med en diversifierad och stor investerarbas och den mycket stora andel av skulden som är denominerad i euro. Därutöver skulle den ”utfasningsklausul” som infördes genom pensionsreformen 2023, om den genomförs fullt ut, bidra till att åtgärda framväxande brister i den finanspolitiska hållbarheten med koppling till offentliga pensionsutgifter.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Spaniens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men för att de ska kunna slutföras i tid krävs det ökade insatser.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Spanien har inte längre några makroekonomiska obalanser.

Nationellt budgetramverk. Det spanska finanspolitiska rådet har ett brett mandat och har snabbt etablerat sig som en betrodd oberoende institution. Till de nationella finanspolitiska reglerna i Spanien hör regeln om en balanserad budget, skuldregeln och den nationella utgiftsregeln. I och med att den allmänna undantagsklausulen avaktiverades i slutet av 2023 och nya regler nyligen antagits på EU-nivå befinner sig Spanien för närvarande i en övergångsfas där landets nationella finanspolitiska regler återigen tillämpas. I sin nationella återhämtnings- och resiliensplan har Spanien åtagit sig att genomföra utgiftsöversyner som utarbetats av det spanska finanspolitiska rådet och att integrera dem i den årliga budgetprocessen.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,1 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,4 % av BNP 2022, vilket var 0,2 procentenheter högre än 2019.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. De faktorer av betydelse som Spanien förde fram den 20 maj 2024 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

Frankrike

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 7,5 % 2020. Efter en ökning på 6,4 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 2,5 % 2022 och 0,7 % 2023. Den väntas växa med 0,7 % 2024 och 1,3 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av både privat och offentlig konsumtion.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 6,6 % av BNP 2021 till 4,8 % av BNP 2022, för att därefter öka till 5,5 % 2023. Det förväntas minska till 5,3 % 2024 och 5,0 % av BNP 2025. De offentliga investeringarna låg på fortsatt stabila nivåer (något över 4 % av BNP) mellan 2020 och 2023. De förväntas uppgå till 4,3 % av BNP 2024 och minska till 4,2 % 2025.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 stram, 0,5 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 0,3 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen och var i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,4 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 4,1 % av BNP 2023, vilket motsvarar en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2022. Frankrike finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom i utveckling och industriellt införande av förnybara och koldioxidsnåla vätgaslösningar, innovationsprojekt inom hållbara jordbrukssystem, återvunna material, innovativa byggnader, digitalisering och minskade koldioxidutsläpp från mobilitet samt investeringar i termisk renovering av byggnader, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 1,1 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Frankrikes nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 1,8 % 2024, vilket understiger den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för krisstödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 0,9 % av BNP 2023, 0,2 % 2024 och 0,0 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,6 % av BNP år 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 1,0 % av BNP det året. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta överensstämmer även med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer de nationellt finansierade offentliga investeringarna att ligga kvar på 4,1 % av BNP 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas ligga kvar på 0,4 % av BNP 2024.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 113,0 % av BNP i slutet av 2021 till 111,9 % i slutet av 2022 och ytterligare till 110,6 % i slutet av 2023. Den beräknas öka till 112,4 % respektive 113,8 % i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka kontinuerligt till omkring 139 % av BNP fram till 2034. Skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan den senaste tidens räntehöjningar, andelen kortfristiga offentliga skulder, den förväntade ökningen av bruttofinansieringsbehoven på medellång sikt och riskerna kopplade till ansvarsförbindelser som härrör från den privata sektorn, bland annat genom ett eventuellt ianspråktagande av statliga garantier som beviljats företag och egenföretagare under covid-19-krisen. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan de senaste årens förlängning av skuldernas löptid och relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas).

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan är på god väg.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Frankrike har inte längre några makroekonomiska obalanser. Framför allt har politiska åtgärder bidragit till att minska sårbarheter i samband med konkurrenskraften i ett läge med låg produktivitetstillväxt, vilket har haft gränsöverskridande betydelse, men insatserna måste fortsätta. Sårbarheter i samband med den höga offentliga skuldsättningen kvarstår.

Nationellt budgetramverk. Det höga rådet för offentliga finanser har ett relativt snävt mandat som är begränsat till avgivandet av yttranden om rimligheten i de makroekonomiska prognoser och budgetprognoser som ligger till grund för de årliga och fleråriga budgetdokumenten och huruvida de är förenliga med målen för det strukturella saldot. Genom den franska konstitutionen och åtföljande lagar infördes en regel om en balanserad budget i strukturella termer som omfattar den offentliga förvaltningen samt en regel om en balanserad budget för kommunal förvaltning. Det har även fastställts en medelfristig budgetstrategi med regeringens finanspolitiska mål och prioriteringar på medellång sikt under tre till fem år. Tidigare har de nationella budgetmål som fastställts på medellång sikt reviderats eller inte kunnat uppnås och den finanspolitiska anpassningen koncentrerats till slutet av perioden, vilket försvagat kopplingen till de årliga budgetarna. Samtidigt har Frankrike i sin återhämtnings- och resiliensplan åtagit sig att genomföra utgiftsöversyner i samband med den årliga budgeten.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,8 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,3 % av BNP 2022, vilket är oförändrat jämfört med 2019.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 22 maj 2024 förde Frankrike fram ytterligare faktorer av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen skatteintäkternas låga BNP-elasticitet och, i mindre utsträckning, effekterna av den översyn som franska statistikinstitutet gjort av det statistiska underlaget.

Italien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. Efter en nedgång på 9,0 % 2020 ökade BNP i fasta priser med 8,3 % 2021, 4,0 % 2022 och 0,9 % 2023. Tillväxten förväntas ligga på 0,9 % även 2024 och öka något till 1,1 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av nettoexport och investeringar.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 8,7 % av BNP 2021 till 8,6 % av BNP 2022 och 7,4 % 2023. I underskottssiffrorna för 2020–2023 ingår den underskottsökande effekten av skattelättnaderna för renovering av bostäder 42 . Det offentliga underskottet beräknas minska till 4,4 % av BNP 2024 och sedan öka något till 4,7 % av BNP 2025. Efter att ha ökat till 2,9 % av BNP 2021 minskade de offentliga investeringarna något till 2,7 % av BNP 2022 för att sedan öka till 3,2 % 2023, och de förväntas ligga kvar på denna nivå 2024. De förväntas uppgå till 3,5 % av BNP 2025.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 expansiv, 0,3 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) under 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 1,0 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen och var i linje med rådets rekommendation. Det kontraktiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande utgifter berodde på de minskade kostnaderna för (riktade och oriktade) krisstödsåtgärder till hushåll och företag med anledning av de höjda energipriserna (med 1,4 procentenheter av BNP). Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) berodde främst på pensioner och sänkningar av skattekilen på arbete. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,8 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 2,9 % av BNP 2023, vilket motsvarar en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2022. Italien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, inbegripet offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom förstärkning av smarta nät, anläggning av den ”tyrrenska förbindelsen”, utveckling av system för snabb masstransport, produktion av vätgas i tidigare exploaterade områden, snabba internetanslutningar och digitalisering av den offentliga förvaltningen, vilket delvis finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

Kommissionen förväntar sig en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (3,1 % av BNP) 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Italiens nationellt finansierade primära nettoutgifter att minska med 2,8 % 2024, vilket understiger den rekommenderade maximala ökningstakten. Nettoutgifterna 2023 var dock högre än väntat vid tidpunkten för rekommendationen (med 2,9 % av BNP). Eftersom rekommendationen för 2024 formulerades som en ökningstakt, måste även baseffekten från 2023 beaktas i efterlevnadsbedömningen. Om nettoutgifterna 2023 hade varit desamma som förväntades vid tidpunkten för rekommendationen skulle ökningstakten för nettoutgifterna 2024 ha överstigit den rekommenderade ökningstakten på 0,9 % av BNP. Således görs bedömningen att de nationellt finansierade primära nettoutgifterna riskerar att inte överensstämma fullt ut med rekommendationen. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för stödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 1,0 % av BNP 2023 och 0,0 % 2024. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 1,0 % av BNP år 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 2,7 % av BNP det året. Det senare drivs dock av det kontraktiva bidraget från andra kapitalutgifter motsvarande 3,2 % av BNP, vilket främst beror på den ovannämnda kraftiga minskningen av subventioner i samband med skattelättnaderna för renovering av bostäder 2024. Samtidigt beräknas bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter till den finanspolitiska inriktningen, som påverkas av utfasningen av de nuvarande energistödåtgärderna, bli expansivt med 0,4 % av BNP, vilket tyder på att besparingarna på 0,8 % av BNP från dessa nuvarande energistödåtgärder används fullt ut till en expansiv politik som ökar de löpande nettoutgifterna under 2024, inbegripet sänkningar av skattekilen på arbete. Krisstödåtgärderna på energiområdet förväntas vara avvecklade så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas inte användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att uppgå till 2,8 % av BNP 2024, från 2,9 % av BNP 2023 43 . Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas i sin tur minska till 0,8 % av BNP 2024 (från 1,2 % av BNP 2023), främst i förbindelse med React-EU.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 155,0 % av BNP i slutet av 2020 till 147,1 % i slutet av 2021, 140,5 % 2022 och 137,3 % 2023. Den beräknas sedan öka till 138,6 % respektive 141,7 % av BNP i slutet av 2024 respektive 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka kontinuerligt till omkring 168 % av BNP fram till 2034. Skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan andelen kortfristiga offentliga skulder. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan skuldens struktur. Framför allt innehas den största delen av den offentliga skulden fortfarande av inhemska låntagare. Det faktum att den offentliga skulden helt och hållet är denominerad i euro utesluter dessutom valutarisker. Italiens positiva finansiella nettoutlandsställning minskar ytterligare de finanspolitiska riskerna.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Italiens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men för att de ska kunna slutföras i tid krävs det ökade insatser.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Italien har makroekonomiska obalanser, detta efter att alltför stora obalanser konstaterades 2023. Italien står i synnerhet inför sårbarheter i samband med en hög offentlig skuldsättning och svag produktivitetstillväxt mot bakgrund av en instabil arbetsmarknad och vissa kvarvarande svagheter i finanssektorn, som har gränsöverskridande betydelse.

Nationellt budgetramverk. Italiens parlamentariska budgetkontor har ett brett mandat och är ett exempel på god praxis bland europeiska oberoende finanspolitiska institutioner. Det parlamentariska budgetkontoret står i en kontinuerlig dialog med regeringen. Genom den italienska konstitutionen och åtföljande lagar infördes en regel om en balanserad budget i strukturella termer och en skuldregel för den offentliga förvaltningen, en utgiftsregel för den offentliga förvaltningen och en regel om en balanserad budget för den regionala nivån. Det har även fastställts en medelfristig budgetstrategi med regeringens finanspolitiska mål och prioriteringar på medellång sikt under tre år. Samtidigt är den årliga budgeten svagt förankrad i den medelfristiga planen. I sin nationella återhämtnings- och resiliensplan har Italien åtagit sig att genomföra årliga utgiftsöversyner under perioden 2023–2025.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. De faktorer av betydelse som Italien förde fram den 17 maj 2024 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

Ungern

Makroekonomiskt läge på medellång sikt. BNP i fasta priser minskade med 4,5 % 2020. Efter en ökning på 7,1 % 2021 ökade BNP i fasta priser med 4,6 % 2022 och minskade sedan med 0,9 % 2023. Den väntas växa med 2,4 % 2024 och 3,5 % 2025. Tillväxten 2024 förväntas främst drivas av privat konsumtion och investeringar.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt. Det offentliga underskottet har legat över 3 % av BNP sedan 2020. Det minskade från 7,2 % 2021 till 6,2 % av BNP 2022, för att därefter igen öka till 6,7 % av BNP 2023. Det beräknas uppgå till 5,4 % och 4,5 % av BNP 2024 respektive 2025. Efter att ha ökat till 6,3 % av BNP 2021 minskade de offentliga investeringarna till 5,4 % av BNP 2022 och 5,1 % 2023. De förväntas uppgå till 4,6 % av BNP 2024 och till 4,7 % 2025, vilket således är större än det offentliga underskottet det senare året.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen 2023 stram, 4,7 % av BNP, mot bakgrund av den höga inflationen. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (diskretionära åtgärder på inkomstsidan ej inräknade) 2023 gav ett kontraktivt bidrag på 1,7 % av BNP. Ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter var 2023 i linje med rådets rekommendation. Det är dock viktigt att notera att detta till stor del berodde på de mycket höga nettoutgifterna 2022 jämfört med 2023, inklusive icke-riktade utgifter inom flera områden, som bidrog till makroekonomiska obalanser, vilka finansierades genom skatter på oförutsedda vinster och sektorsskatter som togs ut av företag främst inom energi-, finans- och detaljhandelssektorerna. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 4,6 % av BNP 2023, vilket motsvarar en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2022. Ungern finansierade offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen och i energitrygghet, såsom förbättrad energieffektivitet och digitalisering inom hälso- och sjukvård och utbildning. Ungern har ännu inte lämnat in någon betalningsansökan inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den finanspolitiska inriktningen att vara kontraktiv och ligga på 1,0 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer Ungerns nationellt finansierade primära nettoutgifter att öka med 3,6 % 2024, vilket understiger den rekommenderade maximala ökningstakten. Nettoutgifterna 2023 var dock högre än väntat vid tidpunkten för rekommendationen (med 1,8 % av BNP). Eftersom rekommendationen för 2024 formulerades som en ökningstakt, måste även baseffekten från 2023 beaktas i efterlevnadsbedömningen. Om nettoutgifterna 2023 hade varit desamma som förväntades vid tidpunkten för rekommendationen skulle ökningstakten för nettoutgifterna 2024 ha överstigit den rekommenderade ökningstakten på 1,5 % av BNP. Således görs bedömningen att de nationellt finansierade primära nettoutgifterna riskerar att inte överensstämma fullt ut med rekommendationen. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nettobudgetkostnaden för stödåtgärderna på energiområdet att uppgå till 1,6 % av BNP 2023, 0,9 % 2024 och 0,4 % 2025. Om de besparingar som görs till följd av detta används för att minska det offentliga underskottet på det sätt som rådet rekommenderat innebär detta en finanspolitisk anpassning på 0,6 % av BNP 2024, medan nationellt finansierade primära nettoutgifter ger ett kontraktivt bidrag till finanspolitikens inriktning på 1,9 % av BNP det året. Energikrisstödet förväntas inte avvecklas så snart som möjligt 2023 och 2024. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. De besparingar som görs till följd av detta beräknas dock användas fullt ut för att minska det offentliga underskottet. Detta överensstämmer med rådets rekommendation. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att minska till 4,0 % av BNP 2024, från 4,6 % av BNP 2023. Detta beror till stor del på nedskärningar och på att nationellt finansierade investeringsprojekt som myndigheterna aviserat har skjutits upp mot bakgrund av de höga beräknade underskotten. Detta riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av EU-medel – däribland bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens – förväntas öka till 1,7 % av BNP 2024, från 0,8 % av BNP 2023. Denna ökning beror på en beräknad ökning av utnyttjandet av EU:s sammanhållningspolitiska medel under programperioden 2020–2027 och högre utgifter för investeringar som får stöd via faciliteten för återhämtning och resiliens.

Skuldutmaningar och skuldställning på medellång sikt. Den offentliga skulden minskade från 79,3 % av BNP i slutet av 2020 till 76,7 % i slutet av 2021 och 74,1 % i slutet av 2022, och ytterligare till 73,5 % 2023. Den beräknas sedan öka till 74,3 % 2024 för att sedan minska till 73,8 % i slutet av 2025.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen kommer den offentliga skuldkvoten att öka till omkring 78 % av BNP fram till 2034. Skuldutvecklingen är tämligen känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, är sannolikheten måttligt hög för att skuldkvoten blir högre 2028 än 2023.

Andra faktorer måste beaktas för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan statsskuldens struktur, i synnerhet de stora andelarna kortfristiga offentliga skulder och offentliga skulder i utländsk valuta. Risker med koppling till ansvarsförbindelser inom banksektorn samt Ungerns negativa finansiella nettoutlandsställning medför ytterligare finanspolitiska risker. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan den höga andelen inhemsk offentlig skuld.

Vidare skulle strukturreformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens, om de genomförs fullt ut, kunna ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i Ungerns återhämtnings- och resiliensplan har försenats avsevärt på grund av betydande utmaningar.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Ungern har makroekonomiska obalanser. Ungern står i synnerhet inför sårbarheter i samband med pristryck och behovet av extern och offentlig finansiering, även om en förbättrad extern miljö har mildrat vissa kortsiktiga risker.

Nationellt budgetramverk. Ungerns oberoende finanspolitiska institution (det finanspolitiska rådet) är en relativt liten organisation med ett tämligen snävt mandat. För närvarande deltar institutionen inte i utarbetandet av budgetprognoser, kostnadsberäkningar för planerade politiska åtgärder eller efterhandsutvärderingar av de makroekonomiska prognoserna. Ungern har flera nationella finanspolitiska regler, en regel för att begränsa den offentliga skulden och två regler om en balanserad budget. Skuldminskningsregeln bidrar till att effektivt begränsa de årliga budgetarna, men den har samtidigt vissa konjunkturförstärkande egenskaper i och med att den begränsar utgifterna och möjliggör skattehöjningar när tillväxten och inflationen är lägre och vice versa. Den fleråriga regeln om en balanserad budget begränsar de årliga nationella budgetarna i mindre utsträckning, eftersom målen för de medelfristiga planerna kan ändras två gånger per år för alla år som omfattas av planerna. I sin nationella återhämtnings- och resiliensplan har Ungern åtagit sig att genomföra utgiftsöversyner som ett sätt att öka de offentliga utgifternas effektivitet och hitta ytterligare finanspolitiskt utrymme för att möta nya utgiftstryck.

Ökning av offentliga investeringar i försvaret. Enligt Cofog-uppgifter som publicerats av Eurostat uppgick de totala offentliga försvarsutgifterna till 1,4 % av BNP 2022. Av detta utgjorde de offentliga investeringarna i försvaret 0,3 % av BNP 2022, vilket var 0,1 procentenheter högre än 2019. Enligt Ungerns preliminära beräkningar väntas försvarsutgifterna ha närmat sig 2 % av BNP 2023.

Andra faktorer som medlemsstaten fört fram. Den 17 maj 2024 förde Ungern fram ytterligare en faktor av betydelse som inte tagits upp ovan, nämligen att det primära saldot förbättrades avsevärt 2023, även i strukturella termer.

5.Slutsatser

Det offentliga underskottet överskred referensvärdet på 3 % av BNP 2023 i tio EU-medlemsstater: Belgien, Tjeckien, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien. I samtliga medlemsstater med undantag för Estland låg det offentliga underskottet över och inte nära referensvärdet 2023.

I Estland låg underskottet över men nära referensvärdet 2023.

I Finland överskred det offentliga underskottet inte referensvärdet 2023, men man rapporterar ett förväntat underskott som ligger över men nära 3 % av BNP 2024. I kommissionens prognos förutses även ett underskott som ligger över men nära 3 % av BNP 2024.

I Slovenien överskred det offentliga underskottet inte referensvärdet 2023, men man rapporterar ett förväntat underskott som ligger över och inte nära 3 % av BNP 2024. Eftersom kommissionen i sin vårprognos 2024 beräknar att underskottet 2024 kommer att ligga under 3 % av BNP kan således det planerade överskridandet av referensvärdet 2024 i den mening som avses i artikel 126.3 i EUF-fördraget inte bekräftas i Sloveniens fall.

Enligt kommissionens prognos kommer det offentliga underskottet i Belgien, Estland, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien att överskrida 3 % av BNP 2025. I Belgien, Estland, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien bedöms således överskridandet av referensvärdet inte vara övergående. Emellertid beräknas de offentliga underskotten i Tjeckien, Spanien, Slovenien och Finland för närvarande inte överskrida referensvärdet 2025, och de alltför stora underskotten bedöms således vara övergående.

Överskridandet av referensvärdet bedöms ha skett undantagsvis i Estland och inte undantagsvis i Tjeckien, Malta, Polen, Slovakien, Belgien, Frankrike, Italien, Ungern, Spanien, Slovenien och Finland.

Faktorer av betydelse kan beaktas under de steg som föregår beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott för de medlemsstater vars offentliga skuld inte överskrider 60 % av BNP (Tjeckien, Estland, Malta, Polen och Slovakien) och för de medlemsstater vars offentliga skuld överskrider 60 % av BNP om underskottet ligger nära referensvärdet och överskridandet av referensvärdet är övergående (Slovenien och Finland). Försvårande eller förmildrande faktorer kan påverka bedömningen av huruvida underskottskriteriet är uppfyllt, och betydande skuldutmaningar betraktas som en viktig försvårande faktor.

Sammantaget bedöms de faktorer av betydelse som granskas i denna rapport ge en blandad bild av situationen i Malta, Polen och Finland. De bedöms på det hela taget som förmildrande när det gäller Tjeckien, Estland och Slovenien, och som försvårande när det gäller Slovakien.

När det gäller Slovenien och Finland kommer kommissionen att noggrant övervaka budgetutvecklingen och göra en ny bedömning av situationen under hösten. Detta med tanke på den osäkerhet som råder kring beräknade uppgifter samt det faktum att det förväntade överskridandet av referensvärdet 2024 enligt kommissionens vårprognos 2024 inte kan bekräftas i Sloveniens fall och att underskottet i Finland beräknas ligga kvar nära referensvärdet 2024 och sjunka under det 2025.

När det gäller Tjeckien och Estland bedöms underskottskriteriet vara uppfyllt, med beaktande av de faktorer av betydelse som medlemsstaterna fört fram.

I Spanien är budgetunderskottet över referensvärdet övergående. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer underskottet att ligga under referensvärdet 2024 och 2025, utan att några ytterligare åtgärder vidtas. Eftersom det inte kommer att krävas någon ytterligare finanspolitisk anpassning för att Spanien ska få ned sitt underskott under referensvärdet skulle det inte vara till någon nytta att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott i detta skede. Kommissionen kommer under alla omständigheter att fortsätta att övervaka budgetutvecklingen i Spanien och göra en ny bedömning av situationen i höst.

Mot bakgrund av denna bedömning och efter att ha beaktat ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande enligt artikel 126.4 i EUF-fördraget avser kommissionen att i juli föreslå att förfaranden vid alltför stora underskott inleds genom att föreslå rådet att anta ett beslut enligt artikel 126.6 om fastställande av att det föreligger ett alltför stort underskott i Belgien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien.

_________________

(1) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997), senast ändrad genom rådets förordning (EU) 2024/1264 av den 29 april 2024 (EUT L, 2024/1264, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1264/oj).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 (EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj).

(3) Rådets direktiv (EU) 2024/1265 av den 29 april 2024 om ändring av direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk (EUT L, 2024/1265, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1265/oj).

(4) Detta i den utsträckning som de nya reglerna redan har omsatts i praktiken. Vissa inslag i den ändrade förordningen har ännu inte genomförts, t.ex. den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan, som det hänvisas till i samband med de faktorer av betydelse som fastställs i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97.

(5) Faktorer av betydelse beaktas alltid vid bedömningen av huruvida skuldkriteriet är uppfyllt.

(6) I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 kommer nettoutgiftsbanan att fastställas i rådets rekommendation om godkännande av den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan som ska lämnas in av varje medlemsstat och bedömas av kommissionen. Enligt övergångsbestämmelserna i artikel 36 ska medlemsstaterna lämna in sina första nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer senast den 20 september 2024, om inte medlemsstaten och kommissionen enas om att förlänga tidsfristen med en rimlig period.

(7) Uppgifter om den offentliga skulden i förhållande till BNP presenteras i avsnitt 3.

(8) Om inga uppgifter lämnats till Eurostat i samband med rapporten om de offentliga finanserna baseras de förväntade underskotten för 2024 på stabilitets- och konvergensprogrammen. När det gäller denna rapport meddelade samtliga berörda medlemsstater utom Frankrike sina förväntade underskott för 2024 till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024.

(9) Eurostats euroindikatorer av den 22 april 2024.

(10) Rumäniens offentliga underskott överskred även 3 % av BNP 2023 och förväntas ligga över referensvärdet även 2024. Rumänien tas dock inte upp i rapporten, eftersom rådet beslutade att det förelåg ett alltför stort underskott i Rumänien den 3 april 2020. Rådets senaste rekommendation i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra i Rumänien är av den 18 juni 2021. Kommissionen har i dag rekommenderat rådet att anta ett beslut om fastställande av att Rumänien inte har vidtagit effektiva åtgärder till följd av rådets rekommendation av den 18 juni 2021 (COM(2024) 597).

(11) Den fullständiga uppsättning tabeller som medlemsstaterna rapporterat till Eurostat finns här: https://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/excessive-deficit-procedure/edp-notification-tables .

(12) Rådets rekommendationer av den 14 juli 2023 (2023/C 312/01 till 2023/C 312/27, EUT C 312, 1.9.2023, s. 1).

(13) Kommissionens yttranden om utkasten till budgetplaner 2024 av den 21 november 2023 (C(2023) 9501 final till C(2023) 9520 final), kommissionens yttrande om Slovakiens uppdaterade utkast till budgetplan 2024 av den 16 januari 2024 (C(2024) 343 final) och kommissionens yttrande om Luxemburgs uppdaterade utkast till budgetplan 2024 av den 18 april 2024 (C(2024) 2626 final).

(14) Meddelande av den 8 mars 2023 om finanspolitisk vägledning för 2024 (COM(2023) 141 final). Se även meddelandet om utkasten till budgetplaner 2024: samlad bedömning (COM(2023) 900 final).

(15) Rådets rekommendation av den 12 april 2024 om den ekonomiska politiken i euroområdet (EUT C, C/2024/2807, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2807/oj ).

(16) I detta sammanhang rekommenderade rådet även medlemsstaterna i euroområdet att utforma finanspolitiska strategier för att uppnå en sund offentligfinansiell ställning på medellång sikt och vid behov stärka skuldhållbarheten genom en beslutsam, differentierad, gradvis och realistisk konsolidering i kombination med kvalitativa offentliga investeringar och reformer, särskilt för att skapa högre hållbar tillväxt och stärka euroområdets motståndskraft mot framtida utmaningar. Vid behov bör medlemsstaterna inkludera åtgärder i dessa strategier som ytterligare ökar de offentliga utgifternas effektivitet och kvalitet och förbättrar pensionssystemens, hälso- och sjukvårds- och långtidsvårdssystemens hållbarhet och tillräcklighet.

(17) Frankrike lämnade inte in något förväntat underskott för 2024 till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024. Frankrike offentliggjorde dock sitt stabilitetsprogram för 2024–2027 i april 2024, enligt vilket underskottet för 2024 beräknas uppgå till 5,1 % av BNP.

(18) Enligt vad som rapporterats till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024, med undantag för Frankrike, vars stabilitetsprogram är den aktuella källan för de beräknade uppgifterna för 2024 (se fotnot 17).

(19) Enligt vad som rapporterats till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024.

(20) Det beräknade underskott för 2024 som rapporterats till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024 uppgår till 3,5 % av BNP. I det stabilitetsprogram som lämnades in den 25 april 2024 reviderade Finland dock ned det beräknade underskottet för 2024 något, till 3,4 %, på grundval av ytterligare konsolideringsåtgärder motsvarande 1 % av BNP som regeringen åtog sig att genomföra i en tilläggsbudget våren 2024.

(21) Enligt vad som rapporterats till Eurostat i samband med vårens rapport om de offentliga finanserna 2024.

(22) Om inte annat anges är källan till siffrorna för 2024 och 2025 i den här rapporten kommissionens vårprognos 2024 (European Economy Institutional Papers 286).

(23) Se meddelande från kommissionen till rådet: Finanspolitisk vägledning för 2024 COM(2023) 141 final. Se kommissionens meddelande En industriplan i den gröna given för nettonollåldern, COM(2023) 62 final, 1.2.2023. Se kommissionens meddelande Europeiska planeringsterminen 2022 – Vårpaketet, COM(2022) 600 final, 23.5.2022.

(24) COM(2022) 600 final.

(25) Rådets rekommendationer av den 14 juli 2023 (2023/C 312/01 till 312/27), EUT C 312, 1.9.2023, s. 1).

(26) I EU beräknas budgetkostnaden för tillfälliga covid-19-åtgärder ha minskat från 3,3 % av BNP både 2020 och 2021 till 0,7 % 2022. De pandemirelaterade åtgärderna fasades ut 2023. Kostnaderna för humanitärt bistånd till flyktingar som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket rådet uttryckligen tog upp i de finanspolitiska rekommendationer som antogs 2022, överskred inte 0,1 % av BNP 2023 i EU. Kostnaden för åtgärder som vidtagits för att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av de höga energipriserna uppgick till 1,2 % av BNP 2022 och minskade till 0,9 % av BNP 2023. Under 2024 förväntas effekten på budgeten minska till 0,2 % av BNP i EU.

(27) Ytterligare landsspecifika överväganden diskuteras i avsnitt 4.2.

(28)

Enligt artikel 2.1 i förordning 1467/97 ska underskottet i den offentliga sektorns finanser anses överskrida referensvärdet undantagsvis, enligt artikel 126.2 a andra strecksatsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om det är resultatet av en allvarlig konjunkturnedgång inom euroområdet eller inom unionen som helhet som rådet fastställt i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2024/1263 eller av exceptionella omständigheter utanför regeringens kontroll som har stor inverkan på den berörda medlemsstatens offentliga finanser, i enlighet med artikel 26 i den förordningen. 2022 och 2023 minskade den ekonomiska aktiviteten i Estland med 0,5 % respektive 3,0 %, vilket bidrog till att det offentliga underskottet ökade 2023. Förordning (EU) 2024/1263 trädde i kraft den 30 april 2024 och hittills har inga förfaranden enligt artiklarna 25 och 26 inletts. Kommissionen anser dock att exceptionella omständigheter utanför regeringens kontroll har en stor inverkan på Estlands offentliga finanser, vilket motiverar att det offentliga underskottet anses överskrida referensvärdet undantagsvis. Kommissionen anser att detta förhållningssätt är motiverat med tanke på att man nyligen övergått till det nya ramverket. Denna slutsats utgör dock inte något prejudikat.

(29) COM(2024) 601 PO/2024/4130.

(30)

När det gäller övriga medlemsstater överskred den offentliga bruttoskulden referensvärdet på 60 % även i Tyskland, Grekland, Kroatien, Cypern, Österrike och Portugal i slutet av 2023, och i samtliga dessa länder sjönk kvoten från slutet av föregående år.

(31) COM(2024) 601 PO/2024/4130.

(32) Den finanspolitiska inriktningen syftar till att bedöma den ekonomiska impulsen från finanspolitiken, både den som finansieras nationellt och den som finansieras genom EU-budgeten.

(33)

Respektive rapporteringsfrist i överföringsprogrammet för ESA är t+12 månader och kommer att flyttas fram till t+11 månader från och med september 2024. Med tanke på Eurostats behov av att validera och behandla uppgifterna innebär detta att uppgifterna blir allmänt tillgängliga i januari–februari år t+2.

(34) Skuldhållbarhetsanalysen har uppdaterats jämfört med 2021 års rapport om de offentliga finansernas hållbarhet (European Economy-Institutional Papers 171) genom att återspegla kommissionens senaste prognos. Se meddelandet om huvudinslagen i den europeiska planeringsterminens vårpaket 2024 (COM (2024) 600 final) och kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer (COM(2024) 601 till 627). Kommissionens senaste bedömning av medlemsstater som upplever obalanser eller alltför stora obalanser finns i respektive fördjupade granskningar (SWD(2024) 80 till 85 och 100 till 105). En bedömning av riskerna för skuldhållbarheten i samtliga medlemsstater som tas upp i denna rapport finns i bilagorna om skuldhållbarhetsanalys i landsrapporterna (SWD(2024) 601 till 627).

(35) https://www.riigikogu.ee/tegevus/eelnoud/eelnou/a17529fc-9cd3-46a0-bc61-2f0ef5c7edb4/2024.-aasta-lisaeelarve-seadus/ .

(36) För närvarande pågår diskussioner mellan Estlands nationella statistikkontor och Eurostat om tidpunkten för registrering av militära utgifter. Eurostat har ännu inte fattat ett oberoende beslut i denna fråga.

(37) Siffran anger den årliga budgetkostnaden för dessa åtgärder, inklusive inkomster och utgifter och, i tillämpliga fall, exklusive intäkter från skatter på energileverantörers oförutsedda vinster.

(38) Enligt kommissionens vårprognos 2024 för Slovenien uppgår de nationellt finansierade utgifterna för återuppbyggnad efter översvämningarna i augusti 2023 till 0,7 % av BNP.

(39) Detta bidrag mäts som förändringen i offentliga primära utgifter, exklusive i) den stegvis ökande effekten på budgeten av diskretionära åtgärder på inkomstsidan, ii) engångsutgifter, iii) konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter samt iv) utgifter som finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, i förhållande till den genomsnittliga potentiella tillväxten i BNP i löpande priser på medellång sikt (tio år), uttryckt i procent av BNP i löpande priser.

(40) Siffran anger den årliga budgetkostnaden för dessa åtgärder, inklusive inkomster och utgifter och, i tillämpliga fall, exklusive intäkter från skatter på energileverantörers oförutsedda vinster.

(41) I ändamålsklassificeringen av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog) klassificeras uppgifter om offentliga utgifter från ESA efter det ändamål för vilket medlen används.

(42) Se Eurostat (2023), Advice on recording of 2023 Superbonus IT+Advice+on+recording+of+2023+Superbonus.pdf (europa.eu) .

(43) Vid avrundning med en decimal är skillnaden mellan nationellt finansierade offentliga investeringar mellan 2024 och 2023 0,0.