EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.6.2024
COM(2024) 267 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2022
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.6.2024
COM(2024) 267 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2022
Rapport om uppföljningen av Europaparlamentets och rådets framställningar till kommissionen i resolutionerna respektive rekommendationen om ansvarsfrihet för budgetåret 2022
1.Inledning
Den 11 april 2024 beslutade Europaparlamentet, med beaktande av en rekommendation från rådet, att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget 2022. Beslutet om ansvarsfrihet var det sista under valperioden 2019–2024.
Under de senaste fem åren har EU gjort betydande framsteg i genomförandet av EU:s budget:
-EU:s budget har använts som ett instrument för att hantera kriser, särskilt tack vare den flexibilitet och omfördelning som infördes genom finansieringen av sammanhållningspolitiken, både under covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
-EU:s budget har också stärkts genom ett nytt instrument, faciliteten för återhämtning och resiliens – med en ny genomförandemodell som sätter prestationen i centrum för budgetutgifterna. Faciliteten för återhämtning och resiliens finansieras genom EU-lån i en aldrig tidigare skådad omfattning.
-På grundval av ett förslag från kommissionen nådde medlagstiftarna en politisk överenskommelse om omarbetningen av budgetförordningen i december 2023. Den reviderade texten kommer att innebära i) ökad insyn när det gäller mottagarna av EU-medel (via en centraliserad webbplats som förvaltas av kommissionen), ii) en utvidgning av systemet för tidig upptäckt och uteslutning till fonder med delad förvaltning för att bättre skydda EU:s budget mot bedrägerier och oriktigheter, iii) mer exakta regler om intressekonflikter och iv) ytterligare medel för att förhindra utbetalning av EU-medel till personer eller enheter som inte respekterar EU:s värden.
-EU har avsevärt stärkt sin verktygslåda för att skydda EU:s budget mot bedragare, särskilt genom att i) inrätta Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som har varit i drift sedan juni 2021, ii) anta kommissionens strategi för bedrägeribekämpning 2019 och genomföra den under hela valperioden, iii) anta ett paket om bekämpande av korruption som innehåller dels ett förslag till direktiv från kommissionen om bekämpande av korruption 1 genom straffrättsliga bestämmelser, dels ett gemensamt meddelande 2 med förslag till sanktioner mot allvarliga korruptionshandlingar som begåtts utanför EU och iv) genom att nyligen anta en överenskommelse om en penningtvättsförordning och ett penningtvättsdirektiv.
-EU har skaffat sig verktyg för att skydda unionens budget från överträdelser av rättsstatsprincipen. Det viktigaste som skett i detta avseende under den här valperioden är ikraftträdandet av villkorlighetsförordningen 3 i januari 2021 och tillämpningen av den sedan dess.
-Kommissionen har också förbättrat övervakningen och rapporteringen om budgetens prestation avsevärt. Parlamentet, rådet och kommissionen har åtagit sig att använda minst 30 % av all finansiering inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU för att ta itu med klimatutmaningen, och kommissionen har infört en stabil övervakningsmetod för att se till att EU håller fast vid sitt åtagande.
Denna positiva utveckling återspeglar det kontinuerliga och konstruktiva samarbetet mellan Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
Rapporten om uppföljningen av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2022 ingår i den integrerade finansiella rapporteringen och redovisningsrapporteringen och sammanfattar de åtgärder som kommissionen vidtagit som svar på både i) Europaparlamentets framställningar i avsnittet ”politiska prioriteringar” i sin resolution om ansvarsfrihet 4 och ii) rådets huvudsakliga framställningar i sin rekommendation om ansvarsfrihet 5 . Kommissionen kommer att ge mer detaljerad och uppdaterad information som svar på alla specifika rekommendationer när ansvarsfrihetsförfarandet för 2023 inleds senare i år.
2.Övervakning av användning av EU-medel
Kommissionen fäster stor vikt vid, och avsätter betydande resurser till, att övervaka användningen av EU-medel i samarbete med nationella myndigheter och genomförandepartner.
a.Utgifter i linje med EU:s värden, inbegripet rättsstatsprincipen
Kommissionen instämmer i parlamentets uppmaning till kommissionen ”att fullt ut använda de verktyg som finns tillgängliga för att hantera den uppenbara risken för ett allvarligt åsidosättande av unionens värden och att snabbt åberopa villkorlighetsförordningen när kränkningar av rättsstatsprincipen riskerar att påverka unionens ekonomiska intressen” 6 , särskilt genom att övervaka situationen i alla medlemsstater, för att så snart som möjligt upptäcka överträdelser av de rättsstatsprinciper som omfattas av förordningens tillämpningsområde, och den kommer att fortsätta att göra detta. Den 12 januari 2024 offentliggjorde kommissionen en rapport om tillämpningen av villkorlighetsförordningen 7 .
Det enda förfarande som hittills inletts enligt villkorlighetsförordningen gäller Ungern. Den 13 december 2023 gjorde kommissionen en ny bedömning av Ungerns situation och fann att Ungern inte hade vidtagit några nya korrigerande åtgärder för att reglera kvarstående problem på ett tillfredsställande sätt. Risken för EU:s budget hade alltså förblivit oförändrad sedan rådet beslutade om budgetskyddsåtgärder i december 2022. Kommissionen drog därför slutsatsen att rådets åtgärder bör fortsätta att gälla. I kommissionens nya bedömning listas alla frågor där korrigerande åtgärder fortfarande krävs, inklusive förbättringar i samband med mandatet för den ungerska integritetsmyndigheten och situationen för allmännyttiga truster.
Kommissionen noterar att parlamentets i sin resolution om ansvarsfrihet uppmanar kommissionen ”att garantera en enhetlig, övergripande och integrerad strategi för de olika fonderna och lagstiftningsinstrumenten och att undvika en teknokratisk och motstridig strategi inom olika finansieringsinstrument” 8 .
Tre av de viktigaste instrumenten för att skydda EU:s budget från överträdelser av rättsstatsprincipen är: i) villkorlighetsförordningen, ii) de övergripande nödvändiga villkoren om Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna enligt förordningen om gemensamma bestämmelser 9 och iii) de delmål och mål som rör problem i fråga om rättsstatsprincipen inom ramen för nationella planer för återhämtning och resiliens.
Dessa instrument har olika mål, tillämpningsområden och rättsliga ramar, i enlighet med medlagstiftarnas beslut. Det övergripande nödvändiga villkoret för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 10 gäller till exempel endast för de åtta EU-fonder som regleras av förordningen om gemensamma bestämmelser. Vidare skyddar villkoret om stadgan inte heller EU:s budget från samma missbruk som villkorlighetsförordningen, även om det finns överlappningar. Samtidigt kan villkorlighetsförordningen endast användas om kommissionen finner att andra instrument inte skulle skydda EU:s budget mer effektivt.
Kommissionen bedömde i december 2023 att Ungern hade antagit de rättsliga reformer som behövdes för att landet skulle anses ha uppfyllt det övergripande nödvändiga villkoret om stadgan i fråga om ett oberoende rättsväsende. Ungern uppfyllde dock fortfarande inte andra krav i det övergripande nödvändiga villkoret om stadgan i fråga om akademisk frihet, asylrätt och hbtqi-personers rättigheter. Kommissionen har också konstaterat att Ungern fortfarande inte uppfyller flera tematiskt nödvändiga villkor.
Som nämns ovan drog kommissionen, i enlighet med villkorlighetsförordningen, slutsatsen att rådets åtgärder bör fortsätta att gälla, eftersom Ungern inte reglerat alla kvarstående frågor.
Slutligen åtog sig Ungern i sin plan för återhämtning och resiliens att uppnå 27 ”supermilstolpar” för att säkerställa skyddet av EU:s ekonomiska intressen och stärka rättsväsendets oberoende. Dessa 27 supermilstolpar omfattar fyra supermilstolpar för rättsväsendets oberoende, som motsvarar de åtgärder som kommissionen begärt av Ungern enligt de övergripande nödvändiga villkoren om stadgan, och 21 supermilstolpar som motsvarar de korrigerande åtgärder som Ungern har åtagit sig att vidta i enlighet med villkorlighetsförordningen. De två andra supermilstolparna rör åtgärder för att förbättra revisionen och kontrollen vid genomförandet av planen för återhämtning och resiliens. Ingen begäran om utbetalning kan tillgodoses så länge villkoren i supermilstolparna inte uppfylls.
Kommissionen kommer att fortsätta att nogsamt tillämpa den uppsättning verktyg som den har till sitt förfogande för att skydda EU:s budget från överträdelser av rättsstatsprincipen. När kommissionen utarbetar EU:s nästa långsiktiga budget kommer den att dra lärdom av tillämpningen av den nuvarande uppsättningen verktyg.
b.Skydd av budgeten mot bedragare
Kommissionen noterar att parlamentet ”vill att Eppos och Olafs kapacitet och samarbetet mellan dem ytterligare förstärks och att deras befogenheter bättre definieras” 11 .
-Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) kapacitet
Trots de mycket strikta budgetrestriktionerna under budgetrubrikerna ”Resiliens och värden” (för Eppo) och ”Europeisk offentlig förvaltning” (för Olaf) stärktes Eppo med 33 ytterligare tjänster 2024, och uppnådde ett totalt antal tjänster vid centralkontoret på 232. Detta inbegriper de resurser som kommissionen föreslog den 9 april 2024 i förslaget till ändringsbudget nr 3/2024 för att tillgodose i) Polens deltagande i Eppo och ii) Sveriges förväntade deltagande under de kommande månaderna. Förstärkningen av Eppo med ytterligare tjänster tar hänsyn till den stora ökningen av Eppos operativa verksamhet sedan den togs i drift i juni 2021, med 1 927 pågående utredningar i slutet av 2023.
När det gäller Olaf föreskriver budgeten för 2024 ytterligare två externa anställda som omplaceras från andra delar av kommissionen för att övervaka flödet av medel till Ukraina.
-Samarbete mellan Eppo, Olaf och andra aktörer inom bedrägeribekämpning
Samarbetet mellan Eppo och Olaf säkerställer att deras respektive mandat kompletterar varandra och att dubbelarbete undviks. Eppo och Olaf samarbetar intensivt med de andra bedrägeribekämpningsaktörerna 12 i tiotals fall varje år. Olaf, de nationella myndigheterna och andra europeiska institutioner, organ, kontor och byråer informerar Eppo när de fattar misstanke om ett brott som omfattas av Eppos ansvarsområde. Olaf kan i många fall dessutom bidra till att göra Eppos utredningar mer operativt effektiva genom att inleda kompletterande administrativa utredningar och stödja Eppo vid behov.
Efter nästan tre års samarbete finns det flera framgångshistorier:
·I 72 fall har Olaf inlett utredningar som ett komplement till utredningar som Eppo har öppnat. Hittills har detta lett till rekommendationer om återvinning av nästan 300 miljoner euro.
·I 26 fall har Olaf erbjudit Eppo operativt stöd, inbegripet kriminalteknisk analys av bevis som samlats in av Eppo och som sedan har inkluderats i dokumentationen över fallet.
För att ytterligare stärka deras samarbete ägde en konferens om operativt partnerskap mellan Olaf och Eppo rum den 22–23 april 2024. Europeiska delegerade åklagare från Eppo och utredare från Olaf utbytte sina respektive erfarenheter och tankar om möjliga framtida förbättringar av samarbetet dem emellan.
I enlighet med Olaf-förordningen 13 och Eppo-förordningen 14 bör dessutom genomförandet av båda uppsättningarna rättsakter utvärderas senast den 1 juni 2026. Ändamålsenligheten och effektiviteten i samarbetet mellan Eppo och Olaf kommer att vara en viktig del av de pågående utvärderingarna av båda förordningarna. Dessa utvärderingar kommer därför att synkroniseras så mycket som möjligt i fråga om innehåll och tidpunkt, för att säkerställa synergieffekter och undvika överlappningar och motsägelser.
-Översyn av budgetförordningen och bedrägeribekämpning
Slutligen kommer den riktade översynen av budgetförordningen, som man på politisk nivå enades om i december 2023, att stärka skyddet av EU:s budget genom att i) säkerställa standardiserad elektronisk registrering och lagring av uppgifter om mottagare av EU-medel och deras verkliga huvudmän och ii) göra användningen av ett integrerat it-system för utvinning och riskbedömning av uppgifter om mottagare och verkliga huvudmän obligatorisk i alla former av budgetförvaltning, med början efter att den fleråriga budgetramen löpt ut år 2027.
c.Begränsning av utgiftsfel
Kommissionen instämmer i parlamentets iakttagelse att ”utgiftsområden som omfattas av mer komplexa regler och kriterier för stödberättigande löper större risk för fel” 15 .
De flesta av kommissionens åtgärder för att begränsa utgiftsfel – som ofta inbegriper förenkling av reglerna – vidtas på nivån för utgiftsprogrammet, eftersom alla utgiftsprogram ser olika ut när det gäller genomförandemodell och kontrollsystem.
Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken håller kommissionen och revisionsrätten med om att nivån på utgiftsfelen för inkomststöd till jordbrukare för närvarande ligger under tröskelvärdet på 2 %, över vilket felen anses vara väsentliga. Ansträngningarna för att minska felnivån är därför inriktade på landsbygdsutveckling och marknadsåtgärder, där felnivån fortfarande är högre. Dessutom stöder genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 förenklingen av reglerna genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att anpassa insatserna efter sina behov. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken främjar också användningen av ny teknik, vilket bör bidra till att komma till rätta med felen.
När det gäller de sammanhållningspolitiska fonderna samarbetar kommissionen aktivt med alla programmyndigheter för att förbättra deras kapacitet att upptäcka och åtgärda fel på olika sätt (vägledning, riktat stöd och fortbildning samt återkoppling från kommissionens revisorer till nationella myndigheter om oupptäckta fel och deras bakomliggande orsaker). Samtidigt främjar kommissionen de mindre felbenägna förenklade kostnadsalternativen och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.
När det gäller finansiering av forskning och innovation har Horisont 2020 redan infört omfattande förenklingar. Horisont Europa fortsätter denna förenklingsinsats. Detta inbegriper ökad användning av förenklade finansieringsformer, såsom finansiering av projekt genom engångsbelopp och enhetskostnader, vilket avsevärt minskar den administrativa bördan för stödmottagarna och därför förväntas minska antalet fel. Kommissionen har dessutom ytterligare förstärkt sina kommunikationskampanjer gentemot stödmottagarna, med fokus på redovisningen av personalkostnader, där beräkningen ofta är felaktig.
Slutligen ser kommissionen för närvarande över sin revisions- och kontrollstrategi för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Ett av huvudmålen med översynen är att utveckla en sund och fokuserad riskprofilmetod för att bättre bedöma och hantera risken för fel.
d.Övervakning av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
Kommissionen noterar att parlamentet i resolutionen om ansvarsfrihet beklagar att ”delmålen inte har definierats bättre och uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas genomförande av de därmed förknippade åtgärderna i enlighet med de överenskomna delmålen och målen” 16 .
Kommissionen bedömde att alla delmål och mål för 2022 års betalningar har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Revisionsrätten höll med om nästan alla kommissionens enskilda bedömningar. Endast i ett fåtal fall hade revisionsrätten en annan uppfattning, eller gjort en annan tolkning av den rättsliga grunden, vilket ledde till slutsatsen att ett delmål eller mål inte uppfylldes på ett tillfredsställande sätt.
När en nationell plan för återhämtning och resiliens ses över strävar kommissionen efter att klargöra åtgärder och relaterade delmål och mål, samtidigt som den upprätthåller den nationella planens övergripande ambition, särskilt när det gäller reformer som berör landsspecifika rekommendationer.
Kommissionen har dessutom vidtagit åtgärder för att minska den administrativa bördan och effektivisera genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens, samtidigt som man säkerställer ett adekvat skydd av EU:s ekonomiska intressen och fullständig efterlevnad av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. I den uppdaterade vägledningen om planerna för återhämtning och resiliens infördes förenklingar för att stödja ett snabbt genomförande av dem och ge medlemsstaterna större klarhet när det gäller ändringarna 17 .
Kommissionen noterar också parlamentets oro över att ”revisionsrätten i sin bedömning av RRF identifierade brister i kommissionens preliminära bedömning och efterhandsrevisioner och anser att det fortfarande finns brister i medlemsstaternas rapporterings- och kontrollsystem” 18 .
Sedan faciliteten för återhämtning och resiliens trädde i kraft har kommissionen anammat en dynamisk strategi för revision och kontroll. Den uppdaterade sina revisions- och kontrollstrategier med beaktande av resultaten och rekommendationerna från kommissionens tjänst för internrevision, revisionsrätten och parlamentet.
Kommissionen förstärkte särskilt sina kontroller av medlemsstaternas interna kontrollsystem för att verifiera hur dessa system säkerställer efterlevnaden av reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd. Alla kommissionens revisioner och informationsuppdrag omfattar numera en verifiering av att medlemsstaterna regelbundet och ändamålsenligt kontrollerar efterlevnaden av reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd.
Kommissionen uppdaterade också sin metod för revision av medlemsstaternas kontrollsystem för skydd av EU:s ekonomiska intressen. Sedan faciliteten för återhämtning och resiliens trädde i kraft har den genomfört minst en systemrevision av samtliga 27 nationella kontrollsystem. På grundval av detta revisionsarbete och i samband med översynen av planerna för återhämtning och resiliens föreslog kommissionen vid behov ytterligare delmål för revision och kontroll som måste åtgärdas före nästa utbetalning. För att säkerställa att riskerna övervakas och hanteras på lämpligt sätt under hela facilitetens löptid genomför kommissionen aktivt ytterligare revisionsarbete på riskbasis.
3.EU-budgetens prestation
Kommissionen håller med parlamentet om att genomförandet av ”efterhandsutvärderingar och halvtidsutvärderingar av finansiella program som inrättats för att hantera kriser, med avseende på deras relevans, samstämmighet och europeiska mervärde [...]” 19 är av yttersta vikt.
Den 21 februari 2024 offentliggjorde kommissionen sin halvtidsutvärdering av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utvärderingen omfattar de fem kriterierna för ”bättre lagstiftning” om ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet, relevans och europeiskt mervärde. En oberoende extern utvärderingsstudie bidrog till bedömningen. Utvärderingen visar, att även om det ännu inte är möjligt att göra en fullständig bedömning av effekterna av faciliteten för återhämtning och resiliens är det redan uppenbart, att den har visat sig vara ett viktigt verktyg för att främja medlemsstaternas genomförande av strukturreformer i linje med den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer. Men det verkar också som om faciliteten för återhämtning och resiliens hittills inte har lett till den administrativa förenkling som vissa medlemsstater hade hoppats på.
Den preliminära utvärderingen av det stöd som tillhandahålls genom investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset (CRII och CRII+) 20 för att hantera effekterna av covid-19-pandemin har visat att detta stöd ledde till en effektiv användning av outnyttjade medel från både Europeiska socialfonden och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Den flexibilitet som medlemsstaterna erbjöds för att anpassa sina program ledde till en omfördelning av finansieringen av sammanhållningspolitiken på nästan 24 miljarder euro.
I början av 2025 kommer kommissionen också att utfärda utvärderingar av de andra instrument som inrättats inom ramen för sammanhållningspolitiken för att hantera den senaste tidens kriser 21 .
Kommissionen agerar också på rådets uppmaning att öka inriktningen på resultatbaserade prestationsindikatorer som kan kopplas direkt till EU:s åtgärder 22 .
Kommissionen rapporterar om kärnindikatorer för prestanda för 2021–2027 23 per utgiftsprogram i prestationsförklaringarna för programmen , som ingår i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Av dessa indikatorer är 45 % resultatbaserade, vilket visar på en stark betoning på resultat.
I december 2023 presenterade kommissionen dessutom den första konsekvensrapporten för gröna obligationer inom NextGenerationEU 24 . I rapporten använde man sig av mängden växthusgasutsläpp som har undvikits för att mäta de konkreta klimateffekterna av de investeringar som finansierades genom gröna obligationer.
Slutligen instämmer kommissionen också med parlamentet när det gäller ”vikten av att fortsätta de insatser som särskilt görs på området för jämställdhetsbudgetering” 25 .
Kommissionen har integrerat de tvärpolitiska prioriteringarna i EU:s budget, inklusive prioriteringen att främja jämställdhet. År 2022 utfärdade kommissionen en metod för att kvantifiera EU:s budgetutgifter till stöd för jämställdhet. Denna metod har tillämpats på hela EU:s budget sedan budgetförslaget för 2023.
4.Utestående budgetåtaganden – ”reste à liquider” (RAL) och åtgärder för att påskynda utnyttjandet av EU-medel
Kommissionen konstaterar att parlamentet i resolutionen om ansvarsfrihet är bekymrat över att ”det sena antagandet av flera sektorsspecifika förordningar som reglerar unionens olika politikområden, till exempel sammanhållningspolitiken, ledde till en betydande försening i genomförandet av programperioden 2021–2027” och att parlamentet ”uppmanar kommissionen att meddela den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten vilka åtgärder den avser att vidta för att åtgärda denna situation” 26 .
Utestående åtaganden (kallas ofta RAL, ”reste à liquider”) är belopp som har anslagits men ännu inte betalats ut. Vid utgången av 2023 uppgick RAL till totalt 543 miljarder euro. Den icke återbetalningspliktiga delen av NextGenerationEU bidrog med 238,6 miljarder euro, vilket motsvarar nästan 44 % av de totala utestående åtagandena 27 .
Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka genomförandet av den övergripande nivån på utestående åtaganden och kommer även att under de årliga budgetförfarandena fortsätta att föreslå nivåer av betalningsbemyndiganden som på ett tillfredsställande sätt tillgodoser betalningsbehoven.
Vissa långtgående förenklingar antogs i förordningen om gemensamma bestämmelser och som en del av den nya rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt tack vare dess nya genomförandemodell).
Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) 28 ger ytterligare flexibilitet för utgifter som är avsedda för en av plattformens tre prioriteringar i elva EU-program. Så snart STEP-förordningen 29 trätt i kraft började kommissionen ge stöd och vägledning till medlemsstaterna – genom möten, svar på skriftliga frågor och webbseminarier – om hur STEP fungerar för att på bästa sätt utnyttja den flexibilitet som tillhandahålls. I enlighet med medlagstiftarnas mandat utfärdade kommissionen i maj 2024 en vägledning 30 om vissa bestämmelser i STEP-förordningen, bland annat för att klargöra dess mål och sektorer, och för att förklara villkoren för att teknik ska anses vara kritisk enligt STEP.
När det gäller parlamentets uppmaning till ”kommissionen att ta initiativ såsom tekniskt stöd för att permanent öka utnyttjandegraden i medlemsstaterna” och att ”noggrant övervaka hur medlemsstaternas genomförande fortskrider [...] och att tillhandahålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en analys för varje land, där man identifierar de återkommande problemen och de åtgärder som vidtagits för att optimera situationen” 31 understryker kommissionen att utnyttjandemönstren varierar väsentligt mellan olika förvaltningssätt, program och medlemsstater.
När det gäller program som genomförs med hjälp av nationella myndigheter bidrar kommissionen till att stärka deras administrativa kapacitet och ta itu med investeringsflaskhalsar på flera sätt, vare sig det gäller tekniskt stöd inom sammanhållningspolitiken, instrumentet för tekniskt stöd 32 eller åtgärder som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens.
Efter antagandet av de sammanhållningspolitiska programmen för 2021–2027 deltar kommissionen dessutom i arbetet inom programmens övervakningskommittéer. Om det finns några tecken på problem som hindrar ett smidigt genomförande ger kommissionen råd till – och samarbetar med – den berörda medlemsstaten tills frågan är löst. Handlingsplaner kan överenskommas med medlemsstaterna om programmen eller delar av programmen genomförs långsamt.
Uppgifter om genomförandet av program som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser måste lämnas in till kommissionen oftare än under den föregående programperioden. Nu måste uppgifter lämnas in fem gånger per år, vilket ger kommissionen nästan realtidsdata om hur genomförandet fortskrider och gör det möjligt för den att snabbt öka sitt stöd till medlemsstaterna.
Detaljerade absorptionsdata per land görs tillgängliga per utgiftsprogram. För de största programmen finns information under i) resultattavlan för faciliteten för återhämtning och resiliens , ii) plattformen för öppna data avseende sammanhållning 33 och iii) resultattavlan för Horisont .
5.Framtiden
Lärdomar från tidigare ansvarsfrihetsförfaranden kan ligga till grund för överväganden om EU:s nästa långsiktiga budget. En av de viktigaste lärdomarna från tidigare ansvarsfrihetsförfaranden är att sättet som medel betalas ut på har direkt inverkan på risken för fel. Komplexa regler och alltför strikta leveransmodeller kan leda till såväl i) en stor andel utgiftsfel som till ii) att den administrativa kapaciteten hos dem som genomför budgeten och dem som drar nytta av den sätts under press.
Utarbetandet av nästa fleråriga budgetram kommer att bli en möjlighet att utforska hur man ytterligare kan förenkla genomförandemekanismerna, minska den administrativa bördan för EU och de nationella myndigheter som ansvarar för genomförandet av budgeten och den administrativa bördan för stödmottagarna, samtidigt som ett starkt fokus ligger på sund ekonomisk förvaltning och på EU-budgetens prestation.
* * *
COM(2023) 234 final.
JOIN(2023) 12 final.
Förordning (EU, Euratom) 2020/2092.
Se punkt 11 – 2023/2129(DEC).
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten – COM(2024) 17. En rättelse offentliggjordes den 23 februari 2024, med referensnummer COM(2024) 17 final/2.
Se punkt 11 – 2023/2129(DEC).
Förordning (EU) 2021/1060.
Det övergripande nödvändiga villkoret i stadgan kräver att medlemsstaterna genomför sina utgiftsprogram på ett sätt som är förenligt med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Se bilaga III till förordning (EU) 2021/1060.
Se punkt 12 – 2023/2129(DEC).
Europol, Eurojust, medlemsstaternas samordningstjänster för bedrägeribekämpning, kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
Förordning (EU, Euratom) 883/2013.
Rådets förordning (EU) 2017/1939.
Se punkt 17 – 2023/2129(DEC).
Se punkt 4 – 2023/2129(DEC).
Guidance on recovery and resilience plans of 31 May 2024 (inte översatt till svenska).
Se punkt 8 – 2023/2129(DEC).
Se punkt 7 – 2023/2129(DEC).
Preliminary evaluation of the support provided by ESF and FEAD under the Coronavirus Response Investment Initiatives (CRII and CRII+) – SWD(2023) 249.
Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care), Care+, flexibelt stöd till territorier (Fast-Care) och åtgärder inom ramen för stöd till energi till överkomliga priser (SAFE).
Se punkt 3 i rådets rekommendation om ansvarsfrihet (6179/24).
Kärnindikatorer för prestanda listas i bilagan till de förordningar som ligger till grund för varje utgiftsprogram.
Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för budget, Green bonds – Impact and allocation report – NGEU report 2023, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023.
Se punkt 16 – 2023/2129(DEC).
Se punkt 18 – 2023/2129(DEC).
Ytterligare upplysningar om de utestående åtagandenas nivå finns i i) EU:s årsredovisning för 2023, ii) arbetsdokument V som bifogats budgetförslaget för 2025 och iii) årsrapporten om den långsiktiga prognosen för framtida inflöden och utflöden från EU:s budget 2025–2029. Kommissionen lämnar också relevant information till parlamentet och rådet vid särskilda möten tre gånger om året.
Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) inrättades i mars 2024 för att stödja den europeiska industrin och öka investeringarna i kritisk teknik i Europa. STEP kommer att öka och styra finansieringen inom elva EU-program till tre målområden för investeringar: i) digital teknik och teknikintensiv innovation, ii) ren och resurseffektiv teknik och iii) bioteknik.
Förordning (EU) 2024/795.
Se punkt 19 – 2023/2129(DEC).
Som inrättades genom förordning (EU) 2017/825.
Omfattar finansiering genom sammanhållningspolitiken, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2022 och 2023–2027 samt Europeiska garantifonden för jordbruket 2023–2027.