EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.4.2024

COM(2024) 188 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Barnets bästa ska komma i främsta rummet: Ett meddelande som åtföljer kommissionens rekommendation om integrerade barnskyddssystem

“Man bör i större utsträckning lyssna på barnen - det skulle kunna uppmuntra andra barn att inte dölja sina problem” (bidrag från ett barn från Litauen 1 )

ATT SKYDDA BARN I OCH UTANFÖR EUROPA ÄR EN PRIORITERING FÖR EU

Barnens liv i Europeiska unionen, och i världen, har i många avseenden blivit bättre under de senaste årtiondena. Detta beror också på ökat välstånd, bättre hälso- och sjukvård och förbättrad tillgång till utbildning. Vi står inför en snabbt föränderlig värld, som präglas av pandemins negativa effekter på barn, ojämlikhet, diskriminering, konflikter eller klimatförändringar, men också den virtuella världen, där vi vidtagit åtgärder för att fortsätta att upprätthålla och ytterligare stärka barns rättigheter och livskvalitet i och utanför EU. EU, dess europeiska och internationella partner, och det civila samhällets organisationer, har arbetat tillsammans för att inget barn ska lämnas utanför när vi tar itu med dessa utmaningar och utnyttjar möjligheterna med den gröna, digitala och demografiska omställningen.

Under de senaste åren har kommissionen infört en robust och omfattande rättslig, politisk och stödjande ram, med tydliga åtaganden för att stärka skyddet, främjandet och förverkligandet av barns rättigheter, särskilt genom antagandet av den övergripande EU-strategin för barnets rättigheter 2 (EU:s strategi) och den europeiska barngarantin 3 i mars 2021. Inom ramen för EU:s strategi genomförs ett antal åtgärder tillsammans med medlemsstaterna, bland annat åtgärder mot sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn online och offline 4 samt åtgärder för att ta itu med barnfattigdom och socioekonomisk utestängning för behövande barn, inbegripet barn med funktionsnedsättning eller med minoritets- och invandrarbakgrund. Åtgärder har också vidtagits för att bättre anpassa rättssystemen till barns behov i egenskap av brottsoffer, misstänkta, tilltalade eller dömda personer, vittnen eller som andra parter i rättsliga förfaranden. Dessutom har kommissionen tagit fram åtgärder för att förbättra barns psykiska hälsa och välbefinnande. Meningsfull delaktighet och samråd med barn, bland annat genom plattformen för barns delaktighet 5 , har varit ett kännetecken för EU:s strategi, och det håller på att bli en erkänd praxis i och utanför EU.

EU:s strategi innehåller också en stark extern dimension där EU intensifierar sitt arbete för att främja, skydda, fullgöra och respektera barnets rättigheter globalt, avskaffa barnarbete, bekämpa barnäktenskap, investera avsevärt i utbildning runt om i världen och skydda mot alla former av våld, övergrepp och försummelse, även i humanitära sammanhang. EU främjar också barns och ungdomars delaktighet på global nivå genom ungdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder 6 . EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt 7 håller på att ses över för att förebygga, reagera på och sätta stopp för skadliga sedvänjor mot barn som påverkas av väpnad konflikt.

Betydande framsteg har gjorts, men våld mot barn är fortfarande en utmaning både inom och utanför EU, på många nivåer. Att sätta stopp för alla former av våld mot barn, bland annat genom att utveckla och stärka integrerade barnskyddssystem, är både en moralisk och rättslig nödvändighet. Det är dessutom en strategisk investering i våra samhällens framtid.

SKYDDA BARN: EN ABSOLUT NÖDVÄNDIGHET OCH EN STRATEGISK INVESTERING I SAMHÄLLET

Våld kan ta sig många olika uttryck och omfatta alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, försummelse eller försumlig behandling, skadlig behandling eller utnyttjande, inbegripet sexuella övergrepp, fysiskt, online eller i virtuella världar. Sådant våld omfattar våld i hemmet, människohandel, sexuella övergrepp, könsrelaterat våld, inbegripet kvinnlig könsstympning och barnäktenskap, samt alla former av mobbning och kroppsstraff. Barn utsätts också för diskriminering och intolerans, även i sitt digitala liv 8 . Under 2021 blev 114 barn offer för mord i hela EU 9 . Det uppskattas att 20 % av barnen i Europa utsätts för någon form av sexuella övergrepp under sin barndom 10 . I en nyligen genomförd undersökning om våld mot kvinnor, rapporterade upp till 13,7 % av de vuxna kvinnorna på nationell nivå att de hade utsatts för sexuellt våld i barndomen 11 , men denna andel är förmodligen ännu högre, eftersom andelen anmälningar tyvärr är lägre än verkligheten. Det uppskattas att 190 000 flickor i hela EU riskerar att utsättas för könsstympning under tvång 12 . Självmord är den näst vanligaste dödsorsaken bland unga (i åldern 15–19 år) 13 . 13 % till 29 % av barnen (15 år) rapporterade att de ofta utsatts för mobbning i olika medlemsstater 14 .

Våld mot barn har också en ekonomisk kostnad som beräknas uppgå till 8 % av världens BNP, vilket motsvarar omkring 6,5 biljoner euro, eftersom det bromsar den ekonomiska utvecklingen, ökar de socioekonomiska skillnaderna, hämmar den ekonomiska tillväxten och minskar inkomsten per capita 15 . Genom att avsätta resurser i program för barn i förskoleåldern, kan man erhålla en avkastning som är minst fyra gånger högre än den ursprungliga insatsen 16 . Den årliga förlusten av humankapital i Europa till följd av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar uppskattas till 54,2 miljarder euro 17 . Socioekonomisk utsatthet bland barn medför också stora kostnader för samhället som i EU motsvarar i genomsnitt 3,4 % av BNP 18 . Investeringar i skydd av barn och våldsprevention ger därför även mycket god ekonomisk avkastning och leder till långsiktiga kostnadsbesparingar.

Barnen själva ber om att få större inflytande och att kunna tala om sina problem och liv. De har rättigheter och är företrädare för förändring här och nu och är tydliga i sina uppmaningar till vuxna om att vidta åtgärder för att tillgodose deras behov. Som experter i frågor som rör dem, kräver barn, med rätta ”Inget om oss utan oss”. I enlighet med artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (FN-konventionen) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), är barns röster och behov centrala för rekommendationen om integrerade barnskyddssystem. Mer än 1 000 barn frågades om sina skyddsbehov på EU:s nya plattform för barns delaktighet.

MOT INTEGRERADE BARNSKYDDSSYSTEM

Att skydda barn från alla former av våld är ett centralt EU-mål. Det har också nära koppling till våldsprevention för att säkerställa barns välbefinnande och respekt för deras rättigheter. I artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs unionens mål om att främja skydd av barnets rättigheter. I artikel 24 i stadgan fastställs att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd och att barnets bästa måste komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner. Skydd av barn är också ett centralt mål i FN-konventionen och Agenda 2030 för hållbar utveckling för att alla barn ska kunna leva fria från rädsla, försummelse, övergrepp och utnyttjande. Den häpnande statistiken och bevisen för den stora omfattningen av övergrepp mot barn, våld mot barn och försummelse av barn i hela EU, inbegripet pandemins inverkan, konsekvenserna av anfallskriget mot Ukraina och en ökning av de globala väpnade konflikterna, är en uppmaning till handling.

Kommissionen lägger därför fram en rekommendation 19 för medlemsstaterna om att vidareutveckla och stärka sina barnskyddssystem för att göra dem mer integrerade och bättre tillgodose barns behov av skydd mot alla former av våld och för att främja skyddet av barn som en global prioritering för unionen.

Skydd av barn rör hela samhället och är en sektorsövergripande fråga. Ansvaret för skydd av barn delas mellan många olika aktörer, däribland offentliga myndigheter, privata aktörer, internationella organisationer och organisationer i det civila samhället. De många olika verktyg som står till medlemsstaternas förfogande, även på unionsnivå (lagstiftning, politik och finansiering), och på alla förvaltningsnivåer, kan bidra till att göra barnskyddssystemen mer integrerade och robusta. Det behövs samordningsmekanismer mellan medlemsstaterna för att säkerställa effektiva sektorsövergripande insatser mellan ministerier eller olika nivåer av befogenheter. Det är viktigt att aktörerna tar på sig tydligt definierade roller och säkerställer nära samordning. Tillgången till och samordningen av mänskliga och ekonomiska resurser är också en utmaning. På grundval av detta är det uppenbart att det behövs effektivare och mer integrerade barnskyddssystem.

En helhetssyn på skydd av barn i samhället är en konkret och strategiskt långsiktig investering, även i det samhälle som utvecklas framför våra ögon där människor lever allt längre. Den kommer i hög grad att bidra till mer jämlika, rättvisa och opartiska samhällen, som stöds av rättvisa mellan generationerna och solidaritet med nuvarande och framtida generationer.

Med utgångspunkt i uppmaningarna från Europaparlamentet 20 , rådet 21 och Regionkommittén 22 , bekräftar rekommendationen, som kommissionen lägger fram för medlemsstaterna, kommissionens åtagande att stärka skyddet av barn i och utanför EU. Rekommendationen stöder och uppmanar medlemsstaterna att bedöma, stärka och integrera sina barnskyddssystem, med utgångspunkt i bästa praxis och med hjälp av verktyg på EU-nivå, såsom lagstiftning, politiska åtgärder och finansiering. Kommissionen uppmanar också Europaparlamentet och rådet att ta hänsyn till denna rekommendation i sina framtida överläggningar, och uppmanar Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att främja dialogen med lokala och regionala myndigheter och det civila samhället. I alla dessa åtgärder bör barnets bästa alltid komma i främsta rummet.

(1) Genom undersökningen på EU-plattformen för barns delaktighet .

(2) COM(2021) 142 final.

(3) Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättandet av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpandet av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättandet av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011)”Direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, inbegripet dess omarbetning COM (2024) 60 final, Meddelande om ett digitalt decennium för barn och ungdomar den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK +) (COM (2022) 212 final), förordningen om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn, COM (2022) 209 final.

(5) EU-plattformen för barns delaktighet.

(6) JOIN(2022) 53 final.

(7) EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt.

(8) Illustrerat i åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2024) 98 final.

(9) Eurostat, Intentional homicide victims by age and sex - number and rate for the relevant sex and age groups, 2021.

(10) Europarådets människorättskanal.

(11) Eurostat, EU survey on gender-based violence against women and other forms of inter-personal violence (EU-GBV), 2022. (inte översatt till svenska).

(12) Nolltolerans mot kvinnlig könsstympning (europa.eu).

(13) Unicef, Tillståndet för världens barn 2021: On My Mind – Promoting, protecting and caring for children’s mental health, Regional brief: Europe, 2021 (inte översatt till svenska).

(14) The twin challenge of equity and excellence in basic skills in the EU, An EU comparative analysis of the PISA 2022 results – EU:s publikationsbyrå (europa.eu), 2024 (inte översatt till svenska).

(15) The Violence-Prevention Dividend, Why Preventing Violence Against Children Makes Economic Sense, 2022 (inte översatt till svenska).

(16) The Center for High Impact Philanthropy, High Return on Investment, 2015.

(17) Unicefs rapport om tillståndet för världens barn 2021, Europe regional brief (inte översatt till svenska).

(18) C. Clarke, et al. (2022), The economic costs of childhood socio-economic disadvantage in European OECD countries (inte översatt till svenska), OECD Papers on Well-being and Inequalities, nr 9, OECD Publishing.

(19) Se hänvisningarna i rekommendationen om integrerade barnskyddssystem (C(2024) 2682 final), i dess bilaga om unionens centrala regelverk, viktiga policydokument och finansiering som är relevant för barnskyddssystem och i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD (2024) 98 final).

(20) Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barnets rättigheter (2021/2523(RSP)).

(21) Rådets slutsatser av den 9 juni 2022 om EU:s strategi för barnets rättigheter (10024/22).

(22) Europeiska regionkommitténs yttrande Att stärka de lokala och regionala myndigheternas roll i integrerade system för skydd av barn, antaget vid plenarsessionen den 17–18 april 2024. Läs mer: Faktablad om yttrandet (europa.eu).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.4.2024

COM(2024) 188 final

BILAGA

till

meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén

Barnets bästa ska komma i främsta rummet: Ett meddelande som åtföljer kommissionens rekommendation om integrerade barnskyddssystem

BILAGA

Grundläggande EU-regelverk, policydokument och finansiering som är av betydelse för barnskyddssystem

Detta dokument ger en överblick 1 över unionens rättsakter, policydokument och finansieringsinstrument vad gäller barnskyddssystem.

Hyperlänkar ges till alla rättsliga dokument och policydokument

1.Primärrätt

Fördraget om Europeiska unionen (2016/C 202/13) – särskilt artikel 3.3 och 3.5

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt: (2016/C 202/47) – särskilt artikel 9 (om kampen mot social utestängning, en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor), artikel 10 (icke-diskriminering), artikel 79 (migration), artikel 81 (civilrättsligt samarbete), artiklarna 82 och 83 (straffrättsligt samarbete), och dess andra del (Icke-diskriminering och unionsmedborgarskap)

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (2016/C 202/389) – särskilt artikel 24 (barnets rättigheter), men även artikel 7 (rätt till familjeliv), artikel 8 (skydd av personuppgifter), artikel 14 (rätt till utbildning), artikel 21 (icke-diskriminering), artikel 32 (förbud mot barnarbete) och artikel 33 (familjeliv och yrkesliv)

2.Övergripande policydokument om barnets rättigheter

Kommissionens meddelande om strategin för barnets rättigheter (COM(2021) 142 final)

Kommissionens meddelande En EU-agenda för barns rättigheter (KOM(2011) 60 slutlig)

Kommissionens meddelande Mot en EU-strategi för barnets rättigheter (KOM(2006) 367 slutlig)

Rådets slutsatser om EU:s strategi för barnets rättigheter (10024/22)

Europaparlamentets resolution om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (2021/2523(RSP))

3.Sätta barnet i centrum

3.1.Inkluderande barnskyddssystem

3.1.1.Social inkludering

Kommissionens rekommendation om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/761/EU)

Kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (2013/112/EU)

Kommissionens meddelande Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021) 102 final)

Commission Staff Working Document on Humanitarian Protection: Improving protection outcomes to reduce risks for people in humanitarian crises (SWD/2016/183 final) (inte översatt till svenska)

Commission Staff Working Document on Gender in Humanitarian Aid: Different Needs, Adapted Assistance (SWD/2013/290 final) (inte översatt till svenska)

Commission Staff Working Document on Addressing Undernutrition in Emergencies (SWD/2013/72 final) (inte översatt till svenska)

2014 DG ECHO Gender-Age Marker (inte översatt till svenska)

GD ECHO Technical Guidance on Protection Mainstreaming Key Outcome Indicator and Monitoring Tool (februari 2021) (inte översatt till svenska)

2016 GD ECHO Thematic Policy Document on Improving Protection Outcomes to Reduce Risks for People in Humanitarian Crises (inte översatt till svenska)

Kommissionens meddelande om utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (COM(2018) 304 final)

GD ECHO Disaster Preparedness Guidance Note (2021) (inte översatt till svenska)

6.3.Klimatförändringar och miljörisker

Kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final)

Kommissionens meddelande om den europeiska klimatpakten (COM(2020) 788 final)

Meddelande från kommissionen Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final)

Kommissionens tillkännagivande Riktlinjer för medlemsstaternas strategier och planer för anpassning (2023/C 264/01)

Förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (2021/1119/EU)

7.EU-stöd

Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden 2

·Ansökningsomgång för stöd på området jämlikhet, rättigheter och jämställdhet, inbegripet barnets rättigheter

·Ansökningsomgång för Daphne-stöd

Programmet för rättsliga frågor 3 , inbegripet ansökningsomgång för stöd till transnationella projekt om rättslig utbildning som omfattar privaträtt, straffrätt och grundläggande rättigheter (JUST-JTRA)

Programmet för den inre marknaden 4

Konsumentprogrammet 5

Fonden för inre säkerhet , inbegripet inbjudan att lämna projektförslag på området sexuella övergrepp mot barn 6 (ISF-2021-TF1-AG-CYBER)

Asyl-, migrations- och integrationsfonden 7

Instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 8 .

Europeiska socialfonden+ 9

Europeiska regionala utvecklingsfonden 10

Sammanhållningsfonden 11

Fonden för en rättvis omställning 12

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 13

EU:s övervakningsstruktur för den europeiska barngarantin 14

Instrumentet för tekniskt stöd 15 , inbegripet

· Flaggskeppsinitiativ för att stärka demokratin och rättsstaten 16

· Flaggskepsinitiativ om genomförandet av den europeiska barngarantin (flaggskepsinitiativet DE UNGA FÖRST)

·Flaggskeppsinitiativet om att förbättra kapaciteten att ta emot och hysa migranter

Programmet EU för hälsa 17

Programmet för ett digitalt Europa 18 : finansiell rapport till nätverket av centrum för trygghet på nätet (Safer Internet Centres) och BIK-plattformen (bättre internet för barn)

Programmet Erasmus+ 19 , inbegripet:

· Ansökningsomgång för stöd på området politiska experiment 2024

· Partnerskap för samarbete under programområde 2

Ramprogrammen för forskning och innovation 20 – Horisont 2020 (2014–2020) och Horisont Europa (2021–2027), inbegripet

·Horisont 2020: Samhällsutmaning 1 – Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande 21

·Horisont 2020: Samhällsutmaning 6 – Inkluderande, innovativa och reflektiva samhällen 22

·Horisont Europa (2021–2027): Kluster 2 – Kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle 23

·Horisont Europa (2021–2027): Kluster 3 – Civil säkerhet för samhället 24

·Europeiska forskningsrådet (EFR) 25

InvestEU-programmet 26

8.Relevanta internationella konventioner som rör barnets rättigheter

8.1.Internationella arbetsorganisationen

Konvention om minimiålder för tillträde till arbete, nr 138 (1973)

Konvention om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, nr 182 (1999)

8.2.Haagkonferensen för internationell privaträtt

Konvention av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn

Konvention av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn

Konvention av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar

Haagkonferensen för internationell privaträtt, protokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet, 2007

8.3.Övrigt

Tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet

9.Relevanta dokument från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)

Mapping Child Protection Systems in the EU – 2023 update (inte översatt till svenska)

Guardianship for unaccompanied children - A manual for trainers of guardians (inte översatt till svenska)

(1) Förteckningen är inte uttömmande.

(2) Förordning om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (2021/692/EU)

(3) Förordning om inrättande av programmet för rättsliga frågor (2021/693/EU)

(4) Förordning om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) (2021/690/EU)

(5) Förordning om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) (2021/690/EU)

(6) Förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet (2021/1149/EU)

(7) Förordning om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (2021/1147/EU)

(8) Förordningen om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (2021/1148/EU)

(9) Förordning om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) (2021/1057/EU)

(10) Förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (2021/1058/EU)

(11) Förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (2021/1058/EU)

(12) Förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (2021/1056/EU)

(13) Förordning om inrättande av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (2021/1139/EU)

(14) Rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti (2021/1004/EU)

(15) Förordning om inrättande av instrumentet för tekniskt stöd (2021/240/EU)

(16) Se till exempel projektet om integrerade barnskyddssystem och inrättandet av ”barnahus” som ett led i flaggskeppsinitiativet för att stärka demokratin och rättsstaten.

(17) Förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 (2021/522/EU). Se till exempel två projekt för att införa bästa praxis i syfte att stödja sårbara barn som inleddes i början av 2023: projektet om psykologisk första hjälpen till fördrivna personer/barn från Ukraina, som startade 2023, upphandlingsförfarandet avseende multidisciplinär utbildning och utbytesprogrammet för personer inom vårdyrken och andra som arbetar lokalt med särskilda grupper av befolkningen, däribland lärare i skolor, och ansökningsomgången för stöd till bästa praxis och lovande praxis inom mental hälsa, bland annat för barn och unga, flaggskeppsinitiativet Europas plan mot cancer, Hjälpa barn med cancer.

(18) Förordning om inrättande av programmet för ett digitalt Europa (2021/694/EU)

(19) Förordningen om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott (2021/817/EU)

(20) Förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning (2021/695/EU)

(21) Se till exempel projekten RefugeesWellSchool – förebyggande skolbaserade insatser för att främja den mentala hälsan hos ungdomar som är flyktingar och migranter, Equal-Life – Miljökvalitet i ett tidigt skede av livet och effekter på den mentala hälsan under livsloppet och ATHLETE – Advancing Tools for Human Early Lifecourse Exposome Research and Translation

(22) Se till exempel projektet REFUGE-ED – Effektiva metoder inom utbildning, mental hälsa och psykosocialt stöd för att integrera flyktingbarn.

(23) Se till exempel projekten SCIREARLY – Policy och praxis på grundval av vetenskaplig forskning för att minska underprestation och avhopp från grundskolan i Europa, LETSCARE – Lets Care: Bygga säkra och trygga skolor för att främja inkludering och skolresultat, CLEAR – Konstruera lärandemål i Europa: analys på flera nivåer av underprestation under livsloppet.

(24) Se till exempel projekten 2PS – Förebygga och skydda genom stöd, ISEDA: innovativa lösningar för att utrota våld i nära relationer, IMPROVE: förbättra tillgången till tjänster för offer för våld i nära relationer genom att skynda på förändringsarbetet i organisationer som utgör frontlinjen.

(25) Se till exempel projekten MAD2bully – Automatiska och överlagda motiv att mobba, CHALLENGE – Utdragna fall av mobbning: mot en specialanpassad hantering för maximal effektivitet, Outside-in – Hur mobbing bland ungdomar tar sig in i hjärnan och in under huden.

(26) Förordning om inrättande av InvestEU-programmet (2021/523/EU) InvestEU-fonden – Europeiska unionen (europa.eu)