EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.4.2024
COM(2024) 163 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Dialoger om omställningen till ren energi – utvärdering
En stark europeisk industri för ett hållbart Europa
1.INLEDNING
EU:s omvandling till en ren, resurseffektiv, rättvis och konkurrenskraftig ekonomi var en av kommissionens huvudprioriteringar i början av mandatperioden. Kommissionen lade 2019 fram den europeiska gröna given för att uppnå det målet och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten i världen. Initiativet har följts av en rad konkreta förslag och de flesta av dem har nu blivit lagfästa. Under 2023 följde kommissionen upp detta och offentliggjorde en industriplan i den gröna given. Nu måste fokus växla till att utforma och anpassa genomförandet.
Därför vill kommissionen även stärka EU:s roll när det gäller företagsetablering och skapa en stark inhemsk tillverkningsbas som bygger på diversifierade leveranskedjor för de strategiska råvaror och insatsvaror som krävs. EU:s omställning till klimatneutralitet och en cirkulär ekonomi måste ske med rätt politiska åtgärder. Då skapas ren tillväxt, nya affärsmodeller och marknader, högkvalitativa arbetstillfällen och teknisk utveckling. De totala nettoutsläppen av växthusgaser 2022 var 32,5 % lägre jämfört med 1990 1 . Samtidigt har ekonomin ökat med 67 % 2 . Tack vare EU:s utsläppshandelssystem har dessutom intäkter på över 175 miljarder euro genererats enbart under det senaste årtiondet. EU behöver investeringar och god ekonomisk tillväxt för att utvecklas. Därför är det fortsatt mycket viktigt att främja och stödja EU:s inre marknad.
Argumenten för en ren, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi har stärkts efter den senaste tidens geopolitiska utveckling. Rysslands aggression mot Ukraina har visat att vi måste uppnå resiliens och bli mindre beroende av opålitliga partner.
Den globala uppmaningen vid FN:s 28:e klimatkonferens om att ställa om från fossila bränslen och det globala löftet om att tredubbla kapaciteten för förnybar energi och dubbla förbättringarna för energieffektivitet fram till 2030 har visat att det internationella samfundet har åtagit sig att ställa om till ren energi och att EU måste fortsätta på inslagen väg. Med rätt politiska åtgärder gynnas Europa av den globala användningen av ren energi och teknik. EU leder det internationella arbetet med att ta fram förnybar energi och annan ren teknik och bidrar till den gröna och rena omställningen globalt, t.ex. genom investeringsstrategin Global Gateway och sina handelsförbindelser.
2.DIALOGER OM OMSTÄLLNINGEN TILL REN ENERGI
Europas industri spelar en central roll för omställningen av EU:s ekonomi. Den har också drabbats av svårigheter med anledning av det försämrade säkerhetsläget och geopolitiska och ekonomiska läget. Situationen förvärras av att vissa tredjeländer vidtar åtgärder, t.ex. omfattande utländska subventioner och krav på lokalt innehåll i andra länder, vilket kan leda till orättvis konkurrens och snedvridning av handeln. Ett tydligt exempel är nettonollteknik som är föremål för starka geostrategiska intressen och global teknikkapplöpning. Rätt mix av politiska åtgärder och investeringar är därför viktigt för Europas framtid. Vidare finns det en allvarlig risk för att den konkurrenskraftiga hållbarheten inom europeisk industri påverkas av de höga energikostnaderna i EU, otillräcklig finansiering och spridning av ny teknik, låg tolerans för misslyckanden bland företag samt en onödig regelbörda och byråkrati.
För att hantera den oron och stärka kommissionens samarbete med industrin och arbetsmarknadens parter aviserade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i talet om tillståndet i unionen 2023 en serie dialoger om omställningen till ren energi 3 . Syftet med dialogerna är att hjälpa industrin att skapa en affärsmodell för en koldioxidfri ekonomi. I det här meddelandet utvärderas de dialogerna. Utvärderingen kan tjäna som underlag till en stärkt industriell strategi för ett hållbart Europa.
Dialogerna, precis som toppmötet mellan arbetsmarknadens parter i Val Duchesse 4 och samtalen under industritoppmötet i Antwerpen 5 , har visat att industrin och arbetsmarknadens parter är fast beslutna att nå klimatmålen och att de utformar och genomför den europeiska gröna given. Dialogerna har också visat att industrin har för avsikt att satsa på marknaden i Europa och samtidigt skapa tillväxt med hjälp av globala marknader och diversifierade värdekedjor.
Berörda parter har också uttryckt en växande oro över bristen på lika villkor globalt, riskerna för koldioxidläckage och otillräcklig finansiering. Dialogerna har visat att man behöver ta fram politiska instrument för att komma till rätta med den oron. Deltagarna i dialogen har också framhävt behovet av att stärka affärsnyttan för en resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi och vikten av den inre marknaden och marknadsincitament, utöver mål och reglering. Arbetsmarknadens parter har framhävt att det är viktigt att säkerställa social rättvisa i omställningen, att skapa högkvalitativa arbetstillfällen och att föregripa hur omställningen kommer att påverka människor, konsumenter och arbetskraft samt att man måste stärka den strukturerade dialogen mellan arbetsmarknadens parter, även i det industripolitiska beslutsfattandet.
Insikterna bekräftar behovet av en stärkt industriell strategi som bygger på EU:s industristrategi och industriplanen i den gröna given, så att EU kan uppnå tre mål samtidigt: klimatneutralitet senast 2050, ökad konkurrenskraft och resiliens för industrin och en socialt rättvis och inkluderande omställning.
Under dialogerna har det framkommit ett antal beståndsdelar som stärker den industriella strategin: 1) ett effektivt och förenklat regelverk för att företagen ska kunna genomföra omställningen, 2) åtgärder för att hantera energipriserna, 3) modern infrastruktur, 4) enklare finansiering, och 5) en starkare inre marknad i en globalt konkurrenskraftig miljö.
3.EFFEKTIVT GENOMFÖRANDE OCH FÖRENKLING
EU har infört en strategi och ett regelverk för att uppnå målen för 2030 och se till att Europa kan uppnå klimatneutralitet och en hållbar ekonomi senast 2050. Ett tydligt regelverk ger stabilitet och förutsägbarhet. Det är mycket viktigt för att kunna driva på investeringar, särskilt i nettonollteknik. Nu när omställningen till ren energi går in i genomförandefasen måste fokus ligga på att snabbt och enhetligt tillämpa det regelverk som man enats om i alla medlemsstater, även genom att uppdatera och övervaka de nationella energi- och klimatplanerna.
Det som kan mätas blir gjort. Kommissionen kommer att offentliggöra ett avgränsat antal nyckelindikatorer på en särskild plattform för att på ett tydligt sätt övervaka, mäta och presentera den inre marknadens konkurrenskraft och framstegen med omställningen till en ren industri. Utgångspunkten är kommissionens olika rapporter och resultattavlor för den inre marknaden och dess konkurrenskraft. Det skapas inga nya rapporteringsskyldigheter för industrin. Olika områden omfattas, t.ex. minskade växthusgasutsläpp, och möjliggörande faktorer, t.ex. nya arbetstillfällen och kvalificerad arbetskraft, särskilt i energiintensiva industrier, energikostnader, energieffektivitet, utbyggnad av koldioxidfria och koldioxidsnåla energi- och bränslekällor samt infrastrukturutveckling och cirkularitet. Detta kan också baseras på information om framstegen med att uppnå riktmärken för inhemsk tillverkningskapacitet och återanvändning i de sektorer som omfattas av rättsakten om nettonollindustri och akten om kritiska råvaror, mobilisering av investeringar för att finansiera omställningen till ren energi samt diversifiering av leveranskedjorna i de strategiska sektorerna. En sådan översikt underlättar för beslutsfattarna att fastställa vilka åtgärder som krävs för att kunna förbättra och snabba upp tillämpningen av den ram som man enats om. På så sätt får industrin stöd att leda omställningen. 6
Kommissionen kommer, mot bakgrund av den omfattande rättsliga ram som antagits under mandatperioden, att ge vägledning så att industrin, tredjeländer och medlemsstater får lättare att tillämpa EU-lagstiftningen, särskilt de med en svagare administrativ kapacitet eller särskilda svårigheter när det gäller fysisk planering, och kan uppnå målen i den europeiska gröna given.
Omställningen stärks om det är lätt att bedriva affärsverksamhet på den inre marknaden. Kommissionen kommer, enligt verktyget för hinder på den inre marknaden och den gemensamma digitala ingången, att skapa en särskild digital plattform för att kartlägga hindren på den inre marknaden, särskilt hindren för utbyggnad av ren teknik i hela Europa. Industriaktörer, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter kan använda informationen och föreslå möjliga förbättringar av det befintliga regelverket, undanröja hinder som bromsar investeringarna och hämmar affärsnyttan för deras projekt eller visa på inkonsekvenser i lagstiftningen. Det är frivilligt att använda plattformen och den skapar inga nya rapporteringskrav för industrin.
Kommissionen fortsätter samtidigt att se till att EU-lagstiftningen efterlevs för att skapa en inre marknad som är enkel för företagen. Detta görs också med hjälp av korrigerande åtgärder och vid behov överträdelseförfaranden.
EU måste löpande ansvara för att förenkla regelverket och få bort onödiga regelbördor. Den här kommissionen kommer att arbeta vidare med att minska bördorna och sina pågående åtgärder, t.ex. att minska rapporteringskraven med 25 % utan att de politiska målen blir lidande. Kommissionen har gjort framsteg med de 41 initiativen för rationaliserade rapporteringskrav i kommissionens arbetsprogram för 2024. Dessutom har kommissionen tagit fram riktade rationaliseringsplaner för att underlätta arbetet och bana väg framåt. Rapporterna om detta presenteras i kommissionens kommande årliga undersökning av bördorna. Kommissionen kommer också undersöka hur digitalisering och ny teknik, t.ex. AI och geospatiala data, kan nyttjas bättre och om företagens rapportering kan ersättas med data som erhållits på andra sätt. På så sätt kan företagens bördor minska. 7
Dessutom kommer kommissionen att stödja industrin att hantera kompetensbristen 8 , som har blivit ett stort hinder för industrins omställning till ren energi 9 . Medlemsstaternas måste tydligt rikta in sig på att kartlägga kompetensbristen och samarbeta med industrin och arbetsmarknadens parter för att åtgärda den i enlighet med handlingsplanen för minskad kompetens- och arbetskraftsbrist 10 .
En effektiv och förenklad ram som möjliggör en konkurrenskraftig hållbar ekonomi börjar ofta på lokal och regional nivå. Städerna är centrala aktörer när det gäller att uppnå målen i den gröna given i praktiken. Det framgår av borgmästaravtalet och EU:s uppdrag om klimatneutrala och smarta städer. Uppdraget omfattar 100 städer i EU, med motsvarande 12 % av EU:s befolkning, som har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast 2030. Kommissionen kommer att arbeta vidare med att kartlägga de huvudsakliga värdekedjorna, pionjärmarknaderna och möjligheterna till samlad efterfrågan för att snabba upp den gröna given och främja EU:s industriella styrka. Detta måste ha en stark förankring på regional och lokal nivå och bygga på sammanhållningspolitiska investeringar för utfasning av fossila bränslen i EU:s medlemsstater och regioner.
Samarbetsstrategin får fortsatt stöd genom industriallianser.
4.RIKLIG TILLGÅNG TILL REN ENERGI TILL RIMLIGA PRISER
Deltagarna i dialogerna har betonat att riklig tillgång till koldioxidfri och koldioxidsnål energi till rimliga priser är en förutsättning för att vi snabbt ska kunna fasa ut fossila bränslen i EU:s ekonomi och bevara den europeiska industrins konkurrenskraft. Europa kommer att behöva alla koldioxidfria och koldioxidsnåla energikällor och flexibel teknik samt effektiva och integrerade energimarknader för att nå dit. Samtidigt måste medlemsstaternas rätt att besluta om sin energimix fullt ut respekteras. Förbättrad energieffektivitet och användning av hållbara och effektiva produkter kan fortsätta att sänka energikostnaderna och garantera en kostnadseffektiv omställning.
Situationen på EU:s energimarknad har stabiliserats tack vare exceptionella insatser från medborgarna, industrin, medlemsstaterna och EU 11 . Dock påverkar energipriserna fortfarande konkurrenskraften hos EU:s industri. Slutkundspriserna på el för EU:s industri är 2–3 gånger högre än i USA (2021–2023). Tidigare har priserna varit 1,5–2 gånger högre än i USA. Gaspriserna är 3–6 gånger högre än i USA, jämfört med 2–3 gånger tidigare. Detta kräver att alla EU-institutioner, medlemsstater och berörda parter ingående diskuterar hur Europa kan införa ren energi och fasa ut fossila bränslen till rimliga priser på ett sätt som är konkurrenskraftigt för Europa. Man kan i synnerhet belöna dem som i ett tidigt skede ställer om till ren energi och energieffektivitet och även täcka ett eventuellt finansieringsunderskott vid ett marknadsmisslyckande.
Dialogerna har ännu en gång bekräftat att detta är särskilt viktigt för energiintensiva industrier, men även för sektorerna för ren teknik och rena transporter 12 som båda är avgörande när det gäller att stimulera tillväxt och skapa arbetstillfällen i Europa. Vissa industri- och transportsektorer vill till och med se fler innovativa övergångsåtgärder som säkrar energi till lägre priser och samtidigt skapar säkerhet för energiproducenterna genom långsiktiga uttag. Deltagarna har också noterat att sänkta nätavgifter för energiintensiva industrier som har strategier för utfasning av fossila bränslen kan sänka deras energikostnader. Framöver kan man på europeisk nivå behöva diskutera metoderna för hur nättariffer fastställs, särskilt när det gäller energiintensiva industrier, i linje med EU:s regelverk. Dessutom har deltagarna påpekat hur viktigt det är att vidta ytterligare åtgärder på EU-nivå så att det blir lättare att producera och använda hållbara alternativa bränslen.
De sammanlagda fördelarna med energiomställningen kommer att märkas först när koldioxidfri och koldioxidsnål teknik mer permanent har ersatt fossila bränslen och när de stora investeringarna i nät, lagring och flexibilitet är klara. Utbyggnaden av koldioxidlåga och koldioxidsnåla energikällor måste gå snabbare. Medlemsstaterna bör fullt ut dra nytta av de nya reglernas potential och bland annat snabbt införliva direktivet om förnybar energi, få bort de hinder som finns för att ingå energiköpsavtal och snabba upp tillståndsgivningen, nätanslutningen och produktionen för förnybar energi. För att man ska kunna dra nytta av denna potential måste den administrativa kapaciteten eventuellt stärkas, bland annat med lämplig bemanning och finansiering till tillståndsmyndigheterna. Instrumentet för tekniskt stöd hjälper medlemsstaterna att förbättra tillståndssystemen. När det gäller bioenergi från skog är det samtidigt viktigt att införa de nya hållbarhetskriterierna för användning av biomassa från skog och undvika stödsystem som snedvrider den snabbt expanderande bioekonomisektorn.
För att hantera omställningen vill industrin också att det inrättas industrikluster 13 som kopplar samman de största anläggningarna och naven för tillverkning med anläggningar för produktion av koldioxidfri och koldioxidsnål energi, anläggningar för produktion av vätgas och förnybara och koldioxidsnåla bränslen eller infrastruktur för avskiljning, transport, användning och lagring av koldioxid. Industriella kluster, i linje med EU:s konkurrensregler, hjälper leverantörerna av nettonollteknik och förnybar energi att utöka sin verksamhet och förbättra sin kommersiella lönsamhet genom att leverera till flera industriella köpare i ett kluster. Samtidigt kan tillverkningsindustrin fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet till en lägre kostnad genom att säkra tillgången till ren teknik och dela kostnaderna. Sammantaget ger detta en stärkt affärsnytta. Medlemsstaterna måste dessutom vidta åtgärder för att avskaffa subventionerna för fossila bränslen, bland annat i form av skattebefrielser eller sänkta skattesatser, i linje med slutsatserna från den senaste klimatkonferensen och kommissionens förslag om att se över energiskattedirektivet. Subventionerna till fossila bränslen uppgick till 56 miljarder euro i EU 2021 och till 123 miljarder euro 2022. 14 Mer än hälften av subventionerna till fossila bränslen har inget slutdatum i 19 medlemsstater 15 .
Diagram 1: Subventioner för fossila bränslen som andel av BNP och planerat slutdatum
Källa: Europeiska kommissionen.
Deltagarna i dialogerna uppmanade medlemsstaterna att se över skatte- och avgiftsnivån för energi, inklusive el. Om dessa sänks skulle det kunna minska elpriserna med i genomsnitt omkring 10–20 euro per MWh för industrikunder i EU. I medlemsstater med höga skattenivåer skulle de kunna minskas ytterligare. Samtidigt är energibeskattningen ett direkt stöd till den gröna omställningen genom att den ger rätt prissignaler och incitament för hållbar konsumtion och produktion. Om nivån ändras bör det göras i full överensstämmelse med målen för utfasning av fossila bränslen och med beaktande av eventuella effekter som rör fördelning och offentliga finanser.
Diagram 2: Elpriser – andel skatter och avgifter
Genomsnittliga skatter/avgifter i elpriset under första halvåret 2023 16
Källa: Eurostat (nrg_pc_205) – Elpriser för icke-hushållskonsumenter Band IC
5.EN MODERN INFRASTRUKTUR ÄR GRUNDEN FÖR INDUSTRIN
Infrastruktur för energi, digital teknik och transporter är avgörande för Europas ekonomiska säkerhet och EU:s industris konkurrenskraft på lång sikt. Omfattningen på dessa viktiga frågor är dock exceptionell. Bara under det här årtiondet bör den gränsöverskridande elöverföringskapaciteten fördubblas. Den växande utsläppsfria fordonsparken behöver en fyrfaldig ökning av den allmänt tillgängliga infrastrukturen för elektrisk laddning och ytterligare infrastruktur för tankning av vätgas fram till 2025, jämfört med 2020 17 . Det krävs en betydande modernisering och utbyggnad av elinfrastrukturen, särskilt på distributionsnivå, för att kunna koppla samman infrastrukturen för elektromobilitet och andra nätanvändare. 40 % av distributionsnäten i EU är över 40 år gamla. Det är ett tydligt tecken på att det krävs akuta investeringar i smarta nät och flexibilitetslösningar samt nätutbyggnad. 18 Tiden för planering, anbud och tillstånd för dessa investeringar måste förkortas. Prislappen för försenad utveckling av infrastrukturen blir hög, flera miljarder euro, särskilt i form av begränsad produktion av förnybar energi och högre energipriser.
EU ger redan stöd till utvecklingen av den infrastruktur som behövs för omställningen till ren energi. Men för att kunna säkerställa en mer europeisk strategi och ett snabbt slutförande av nödvändiga investeringar, bland annat för säkerhet, med en mer integrerad långsiktig planering mellan energi, transport och data finns ett akut behov av närmare samordning mellan kommissionen, medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, nätoperatörer, industriaktörer, tillsynsmyndigheter och finansinstitut. Kommissionen kommer att analysera och vid behov anpassa de befintliga formaten för att skapa en plattform för regelbunden och direkt kontakt med alla centrala aktörer med inriktning på konkreta infrastrukturprojekt, bland annat sektorsövergripande projekt.
Deltagarna i dialogen har också tagit upp den stora obalansen mellan de höga initialkostnaderna för investeringar i infrastrukturutveckling och de tillgängliga medlen. Privata investeringar har inte mobiliserats i tillräcklig utsträckning. Med tanke på de begränsade resurserna i de offentliga finansieringsinstrumenten, t.ex. Fonden för ett sammanlänkat Europa, bör det offentliga stödet vara välriktat och utformat så att privata investeringar frigörs. Kommissionen kommer, i fråga om energi, att fördjupa diskussionerna med industrin, nationella tillsynsmyndigheter och systemoperatörer samt arbetsmarknadens parter om hur flexibilitetslösningar och efterfrågeflexibilitet på ett verkningsfullt sätt kan komplettera investeringar i infrastruktur och minska kapitalutgifterna. Man kommer också att diskutera hur nätanvändarna, särskilt elproducenter, kan bidra till att finansiera de investeringar som krävs samtidigt som ytterligare tryck på energipriserna undviks. När det gäller transporter är det lämpligt att kombinera bidrag och lån från faciliteten för infrastruktur för alternativa bränslen inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa för att få fart på investeringarna. Samtidigt begränsar man snedvridningen av konkurrensen på den inre marknaden. Synergier mellan energi- och transportinvesteringar kan utforskas ytterligare för att underlätta finansieringen av infrastruktur.
EU bör också fortsätta att vara världsledande inom tillverkning av kablar, rörledningar, turbiner, elektrolysörer, transformatorer och teknik för laddning och tankning av fordon samt andra centrala komponenter, som en del av en ambitiös agenda för ren infrastruktur. Det är avgörande att handlingsplanen för elnät genomförs snabbt, inklusive långsiktig synlighet för projekt och gemensamma produktspecifikationer. Kommissionen kommer därför att överväga att stödja industrin när det gäller standardisering av kablar, rörledningar och teknik för utvecklingen av energinätet. Resilienskrav för upphandling och auktioner kommer att öka efterfrågan på utrustning och komponenter från EU som uppfyller höga standarder för användning vid infrastrukturutveckling.
6.FINANSIERINGEN AV OMSTÄLLNINGEN
I meddelandet om EU:s klimatmål för 2040 19 och åtföljande konsekvensbedömning uppskattas den totala investeringskostnaden för de ekonomiska sektorer som omfattas av omställningen till ren energi som helhet till omkring 1,5 biljoner euro per år mellan 2031 och 2050. En stor andel av kostnaden uppstår även utan omställningen till ren energi och därför är de utökade investeringarna lägre 20 , uppskattningsvis cirka 660 miljarder euro per år. 21
Den privata sektorn kommer att fortsätta att spela en ledande roll för investeringar i omställningen till ren energi och expansion av innovativa företag. Det är nödvändigt att stärka kapitalmarknadsunionen och mobilisera riskkapital, pensionsfonder, private equity och statliga fonder för mer finansiering till Europas rena ekonomi. Mindre än 30 % av de europeiska företagens finansiering kommer från omsättningsbara aktier och skuldinstrument, jämfört med nästan 70 % för amerikanska företag. 22 En djupgående och integrerad kapitalmarknadsunion kan enligt vissa uppskattningar ge 470 miljarder euro per år i investeringar, bland annat i omställningen till ren energi 23 . Kommissionen kommer också att fortsätta att förbättra användbarheten i ramen för hållbar finansiering i syfte att maximera effekterna av den. Instrument som certifiering av koldioxidupptag eller krediter för biologisk mångfald kan främja nya affärsmodeller och belöna berörda parter för naturbaserade lösningar. Deltagarna i dialogerna har också betonat hur viktigt det är att minska kostnaderna för kapitalanskaffning, diversifiera finansieringsalternativen för företag, föreslå nya innovativa finansieringsverktyg och underlätta gränsöverskridande investeringar.
Det behövs och kommer att behövas större tillgång till riskdelningsverktyg. Detta är ett område där Europeiska investeringsbanken (EIB) har en viktig roll med tanke på dess kapacitet och förmåga att attrahera privata banker och investerare. På nationell nivå bör man dra nytta av nationella utvecklingsbanker. Kommissionen kommer att undersöka hur riskdelningsverktyg, garantier, krediter och försäkringar från medlemsstaterna, till exempel via exportkreditinstitut, kan bli ett kostnadseffektivt sätt att stödja industrins omställning till ren energi, hantera marknadsmisslyckanden och säkra en utökad tillgång till privat finansiering.
Kommissionen bör stärka det politiska engagemanget och dialogen med de institutionella aktörerna, bland annat EIB, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), internationella finansinstitut och privata banker så att det finns nödvändiga förutsättningar, t.ex. investeringsgarantier, för att snabbt mobilisera privat finansiering och säkerställa att nytt kapital tillförs, vilket är akut nödvändigt för omställningen till ren energi.
Marknadsmisslyckanden kommer sannolikt att kvarstå på vissa områden, även med ett starkare engagemang från de privata marknaderna. Detta kräver att man diskuterar ett starkare, riktat och innovativt offentligt finansiellt stöd. Detta kan ge bryggfinansiering och på ett effektivt sätt sprida investeringsrisken för att attrahera privat finansiering och få fart på de strategiska investeringarna i teknik som är viktig för utfasningen av fossila bränslen.
Man bedömer att omkring 35 % av de växthusgasutsläpp som måste minska senast 2050 är avhängiga av lösningar som i dagsläget endast befinner sig på demonstrations- eller prototypstadiet 24 . Detta visar att det är viktigt med finansiering för forskning och innovation, t.ex. genom Horisont Europa, samt för utbyggnad och användning av befintliga lösningar.
Kommissionen har åtagit sig att mobilisera ett exceptionellt stöd på en biljon euro för omställningen till ren energi för perioden 2021–2030 25 . I det ingår 578 miljarder euro för integrering av klimatåtgärder från EU:s budget och NextGenerationEU. Över 202 miljarder euro har avsatts till klimatomställningen inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Av dessa har 110 miljarder euro öronmärkts till utfasning av fossila bränslen i industrin och ren teknik (inklusive 23 miljarder euro till FoU-initiativ) och över 2 miljarder euro till grön kompetens och gröna arbetstillfällen för den rena ekonomin. Sammanhållningspolitiken stöder medlemsstaternas omställning till en klimatneutral och ren ekonomi med 93 miljarder euro under 2021–2027. Genom Fonden för en rättvis omställning (FRO) har investeringar på 19 miljarder euro avsatts specifikt till att ställa om de regioner med en kol- och koldioxidintensiv industri som påverkas mest av den gröna omställningen. Dessutom har InvestEU-programmet bidragit för att mobilisera privat finansiering på prioriterade gröna områden i samarbete med offentliga partnerinstitutioner, även om kapaciteten inte är tillräcklig för att möta den höga efterfrågan på dess produkter.
Betydande finansiering ges genom auktionering av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. Det senaste årtiondet har intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem uppgått till över 175 miljarder euro. Mellan 2024 och 2030 kan EU:s utsläppshandelssystem, beroende på koldioxidpriset och andra faktorer, generera omkring 220 miljarder euro. Ytterligare 113 miljarder euro under 2027–2030 kommer från det nyligen inrättade utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer. I juni 2023 föreslog kommissionen att 30 % av intäkterna från EU:s handel med utsläppsrätter skulle gå till EU-budgeten 26 . Detta skulle bidra till att finansiera den del av EU:s budget som är inriktad på hållbara investeringar. En stark EU-budget krävs för att åstadkomma investeringar av högre kvalitet. Kommissionen uppmanar därför till snabba framsteg för såväl innovativa sätt att använda offentliga medel för att öka de privata investeringarna som de föreslagna egna medlen från utsläppshandelssystemet.
Mer specifikt är omkring 10 % av de utsläppsrätter som utfärdades 2021–2030 avsedda för EU:s två flaggskeppsfinansieringsprogram, dvs. innovationsfonden och moderniseringsfonden. De ansökningsomgångar som anordnas inom ramen för innovationsfonden har en överteckningsgrad på upp till 20 gånger de tillgängliga medlen. Olika industriaktörer har påpekat att innovationsfondens budget måste ökas och reglerna förenklas ytterligare, bland annat för att stödja gröna expanderande företag och uppstartsföretag inom industrin, transportsektorn, den cirkulära ekonomin och energisektorn.
Dessutom kan en större andel av intäkterna från utsläppshandelssystemet återföras för att stödja utfasningen av fossila bränslen. Medlemsstaterna använder i dagsläget i genomsnitt omkring 75 % av sina intäkter till klimat- och energiändamål. Enligt det reviderade direktivet om utsläppshandelssystemet måste det öka till 100 %. Det ger stora möjligheter att öka stödet till industrin.
Diagram 3: Intäkter från utsläppshandelssystemet som medlemsstaterna använder till klimat- och energiändamål
Baserat på rapporterad användning, i miljoner euro
Källa: Europeiska miljöbyrån, https://www.eea.europa.eu/en/analysis/indicators/use-of-auctioning-revenues-generated#:~:text=Total%20auctioning%20revenues%20generated%20under,and%20the%20Modernisation%20Fund%20(EUR3
Även när det gäller tillgången till offentliga medel ger förenkling bättre resultat. Deltagarna i dialogen ansåg att tillgången till EU-fonderna var komplicerad och långdragen. Anledning till det är de olika kriterierna för stödberättigande, ansökningsförfarandena och byråkratin. De har påpekat att det är svårt att navigera bland de olika EU-fonderna och nationella fonderna, särskilt för små och medelstora företag. De har uppmanat EU att se till att det blir enklare och snabbare att få tillgång till offentlig finansiering och att undersöka hur EU-finansieringen kan kopplas till den lokala och regionala finansiering som finns tillgänglig genom att bygga vidare på den uppdaterade finansierings- och anbudsportalen 27 .
Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) är ett viktigt initiativ som ska främja investeringar i kritisk teknik i EU på områdena digital teknik, deep tech, ren teknik och bioteknik. Investeringspotentialen uppskattas till 50 miljarder euro. Kommissionen kommer att prioritera inrättandet av en suveränitetsportal för STEP under andra kvartalet 2024 och förbättra dess funktioner över tid. På portalen samlas all information om EU:s finansieringsalternativ för investeringsområdena inom ramen för STEP. Den hjälper även projektansvariga att kartlägga vilka EU-finansieringsmöjligheter som passar deras affärsbehov bäst. Nästa fleråriga budgetram är en möjlighet att ytterligare effektivisera EU:s finansiella landskap och stärka synergieffekterna mellan programmen för att bättre stödja omställningen till ren energi.
Som en del av detta arbetsflöde kommer kommissionen också att bedöma hur EU-finansieringen kan snabbas upp. Den genomsnittliga åtagande- och utgiftsnivån för integrering av klimatåtgärder inom ramen för EU-fonderna uppgår till drygt 30 % av de budgetar som är tillgängliga för perioden 2021–2027. Det är särskilt relevant för projekt för ren teknik och utfasning av fossila bränslen. På grund av långa ledtider kräver dessa finansiering i ett tidigt skede så att investeringarna effektivt kan bidra till att uppnå målet för 2030.
Enligt deltagarna bör medlemsstaterna i större utsträckning använda sig av auktioner som en tjänst, i enlighet med reglerna för statligt stöd, för att förenkla tillgången till nationell finansiering och skapa stordriftsfördelar. Ett exempel är pilotauktionen inom ramen för Europeiska vätgasbanken 2023, där Tyskland anslog 350 miljoner euro till förnybar vätgas. Systemen är ett innovativt sätt att snabba upp marknadslanseringen i hela EU och minska den administrativa bördan, bland annat genom att underlätta viktiga synergier så att statligt stöd till systemen snabbt kan godkännas. Kommissionen kommer att utvärdera hur auktioner som en tjänst och bidrag som en tjänst kan utvidgas till andra politikområden samtidigt som auktionerna förblir tillräckligt konkurrenskraftiga. Utgångspunkten kan t.ex. vara det stöd som kommissionen har aviserat till de europeiska tillverkarna av de mest hållbara batterierna på tre miljarder euro under tre år.
I fråga om statligt stöd har deltagarna i dialogerna ofta nämnt den tillfälliga kris- och omställningsramen, bland annat de bestämmelser som ger medlemsstaterna möjlighet att i undantagsfall ge stöd till företag, om det föreligger en verklig risk för att investeringar avleds från Europa, upp till det stödbelopp som stödmottagaren kan erhålla för en likvärdig investering på den alternativa platsen (kompensatoriskt stöd) eller det belopp som behövs för att företaget ska uppmuntras att lokalisera investeringen till EES (finansieringsunderskott), beroende på vilket som är lägst. Vissa deltagare har också noterat att man inom ramen för den befintliga ramen för statligt stöd i större utsträckning bör ta vederbörlig hänsyn till den externa dimensionen. Det gäller bland annat befintliga och eventuella framtida multilaterala åtaganden och regler om subventioner och det föränderliga globala säkerhetsläget och ekonomiska och handelsrelaterade läget. Kommissionen kommer att fortsätta att se till att reglerna för statligt stöd är ändamålsenliga mot bakgrund av alla relevanta faktorer och i samråd med samtliga berörda parter.
På det hela taget finns det ett akut behov av att i större utsträckning samordna finansieringen på EU-nivå, skapa stordriftsfördelar, göra resursfördelningen effektivare och utnyttja den inre marknaden, samtidigt som man tar hänsyn till sammanhållningspolitikens mål för en rättvis och inkluderande omställning.
7.EN REN INRE MARKNAD I EN GLOBALT KONKURRENSKRAFTIG MILJÖ
Den globala omställningen till ren energi är en stor geostrategisk och geoekonomisk utmaning. Samtidigt är det en unik möjlighet för EU att stå i främsta ledet när det gäller att utforma den globala marknaden för masstillverkad ren teknik och bli världens största hållbara marknad. Marknaden för ren teknik förväntas tredubblas till ett årligt värde på omkring 600 miljarder euro på global nivå fram till 2030 28 . Detta ger goda affärsmöjligheter. EU:s internationella partnerskap kan stödja EU:s industri för ren teknik, inklusive små och medelstora företag, och skapa nya affärsmöjligheter över hela världen. EU kan dra nytta av sin inre marknad och samla efterfrågan och bygga långsiktiga strategiska internationella partnerskap för en diversifierad försörjning av ren teknik.
Den inre marknaden är EU:s största styrka, tack vare dess storlek, och den främjar höga standarder även utanför Europa. Ytterligare insatser görs för att stödja standardisering som en del av EU:s standardiseringsstrategi.
Omkring två biljoner euro i offentliga medel, motsvarande 14 % av BNP, omsätts varje år inom offentlig upphandling. Därför är strategisk offentlig upphandling ett viktigt verktyg för att kunna skapa marknader för cirkulär och ren nettonollteknik och affärslösningar samt för att belöna de företag som investerar i innovativ, hållbar teknik och tillverkning med bäst hållbarhetsavtryck och samtidigt skapar högkvalitativa arbetstillfällen. Bestämmelserna om resiliens och hållbarhet i EU-lagstiftningen 29 ger redan möjlighet till detta. Detta bör även åtföljas av en ingående diskussion om hur offentlig upphandling i praktiken kan användas mer strategiskt för att frigöra investeringar som stärker konkurrenskraftig hållbarhet i Europa.
Ett annat användbart verktyg är gemensamma inköp av strategiska råvaror på de globala marknaderna. Samlad efterfrågan och gemensamma inköp för medicinska motåtgärder inom hälso- och sjukvårdssektorn samt gas inom energisektorn har gett positiva resultat. Därför kommer kommissionen att undersöka om samlad efterfrågan och gemensamma inköp kan användas för andra strategiska råvaror parallellt med pilotprojektet för vätgas inom ramen för vätgasbanken och gemensamma inköp av kritiska råvaror. Detta skulle hjälpa europeiska köpare att trygga försörjningen av sådana strategiska råvaror till överkomliga priser på den globala marknaden. På så sätt får europeiska tillverkare och leverantörer stöd att öka produktionskapaciteten och minska ledtiderna när viktig ren teknik ska införas. Kommissionen kommer att undersöka om det finns ytterligare sätt för de industriella aktörer som vill delta i olika samarbetsmodeller att gemensamt förhandla fram bättre villkor från globala producenter, t.ex. genom konsortier, med viktiga skyddsåtgärder som uppmuntrar överföring av förmåner till slutanvändare och deltagande av mindre företag i enlighet med konkurrensreglerna.
I rättsakten om nettonollindustri fastställs ett riktmärke för EU:s tillverkningskapacitet för nettonollteknik som handlar om att nå minst 40 % av den förväntade efterfrågan i EU senast 2030. Medlemsstaterna bör därför fullt ut dra nytta av de nya bestämmelserna om tillstånd, kriterier vid offentlig upphandling som inte rör pris, auktioner för resiliens och auktioner för förnybar energi. Det är också viktigt med regleringsåtgärder, bland annat regler för marknadstillträde utifrån koldioxidavtryck, som t.ex. i batteriförordningen, eller utifrån en välfungerande inre marknad för insamling och återanvändning av sekundära material, för att hållbart producerade produkter ska få en större marknadsandel.
EU kommer att behöva ytterligare betydande mängder kritiska råvaror för att kunna tillgodose behoven i samband med den rena och den digitala omställningen. För att EU:s beroende av kritiska råvaror ska kunna minskas ytterligare krävs att akten om kritiska råvaror och de överenskomna strategiska partnerskapen genomförs snabbt och fullt ut. Dessutom måste den cirkulära ekonomin stärkas över lag och sekundära material och resurser användas maximalt. 30 Därför hjälper EU industrin att utveckla inhemska och internationella värdekedjor för kritiska råvaror med partner i tredjeländer. Detta innebär att de möjligheter som finns inom ramen för strategierna inom Global Gateway och Team Europe utnyttjas för att kunna skapa ett mervärde för hållbara investeringar i partnerländerna. Kommissionen kommer också, med stöd av den europeiska råvarualliansen, att stärka samarbetet med EIB, EBRD, särskilda nationella fonder, affärsbanker och finansinstitut i syfte att öka finansieringen till strategiska projekt.
Handeln är central för EU:s konkurrenskraft. EU:s ställning som den största handelsaktören och investeraren ger unionen ekonomisk och politisk styrka. EU är världens största exportör och står för 16 % av den globala exporten. EU främjas och utvecklas tack vare öppen och regelbaserad handel. EU:s handelspolitik är central både när det gäller att skydda den inre marknaden mot illojal handel samt öppna upp marknaderna för EU-produkter och säkra tillgången till insatsvaror. Den kan också spela en central roll när det gäller investeringar i råvaror och grön energi i tredjeländer och export av dessa produkter till EU utan begränsningar från tredjeländer. Den europeiska industrin utsätts för allt större press, eftersom de lika villkoren i allt högre grad snedvrids av illojal konkurrens från vissa tredjeländer och på grund av ett alltför stort beroende inom strategiska sektorer. I synnerhet ger exceptionella incitamentssystem och den omfattande användningen av subventioner som gynnar inhemska industrier betydande fördelar för de företag som är baserade i dessa länder.
Kommissionen och medlemsstaterna bör dra full nytta av politiska instrument mot illojal global konkurrens för att säkerställa lika villkor på den inre marknaden. Detta omfattar den möjlighet som kommissionen har enligt förordningen om utländska subventioner att undersöka sådana subventioner som länder utanför EU beviljar företag som bedriver ekonomisk verksamhet i EU och vid behov avhjälpa de snedvridande effekterna av dessa utländska subventioner. Med förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar 31 kan man också bedöma vilka säkerhetsrisker som utländska direktinvesteringar medför. EU:s handelsavtal syftar också till att främja investeringar i förnybar energi, bland annat genom tillgång till energinät, i syfte att diversifiera anskaffningen och möjliggöra marknadstillträde i tredjeländer samtidigt som försörjningstryggheten bevaras.
Dessutom bör man överväga och vidta åtgärder, bland annat handelsåtgärder, för att skydda EU:s ekonomi mot illojal konkurrens på de internationella marknaderna. I det sammanhanget är det av största vikt att industrin och medlemsstaterna i ett tidigt skede underrättar kommissionen om potentiella snedvridningar av de lika villkoren från tredjeländers sida.
Det är även fortsättningsvis mycket viktigt att göra framsteg med den globala koldioxidprissättningen. EU och medlemsstaterna bör inrikta sina samarbetsinsatser på att övertyga andra ekonomier om att sätta ett pris på koldioxid. I det syftet inrättade kommissionen i februari 2024 en arbetsgrupp för en mer systematisk global diplomati för koldioxidprissättning.
Deltagarna i dialogerna har betonat att man måste säkerställa en korrekt tillämpning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen, som syftar till att hjälpa EU att uppnå sina miljömål. Före övergångsperiodens slut kommer kommissionen att genomföra en bred översyn av mekanismen och bland annat bedöma riskerna för koldioxidläckage för EU-producerade varor som är avsedda för export till länder utanför EU. Översynen kommer också att omfatta produkter i senare led och andra sektorer, bland annat internationella transporter inom den globala konkurrensen som löper risk för koldioxidläckage.
8.SLUTSATS
Åtgärder för att skydda klimatet, grön tillväxt och konkurrenskraftig hållbarhet går hand i hand. Ren teknik och hållbar produktion är – och måste förbli – EU:s konkurrensfördel. Nu är det dags att uppnå målen och öka investeringarna för en rättvis omställning, ren teknik och hållbar produktion.
Det krävs en stärkt industriell strategi som ger investerarna förutsägbarhet i ett effektivt och förenklat regelverk, konkurrenskraftiga priser för dem som ställer om till ren energi och rena bränslen, nödvändig infrastruktur, privata och offentliga investeringar och en stärkt inre marknad. I slutändan stärks de europeiska företagens konkurrenskraft och förmåga att uppnå målen i den europeiska gröna given. Det kommer också att krävas en mer samarbetsinriktad strategi genom en intensiv dialog med medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter samt industrin och berörda parter.
Kommissionen kommer att fortsätta samarbetet med industrin och arbetsmarknadens parter genom dialogerna om omställningen till ren energi och är redo att ingående diskutera de viktigaste omställningsfaktorerna med Europaparlamentet och rådet och samarbeta om dessa med alla berörda parter.
Lägesrapport om klimatåtgärder 2023.
Uppskattning från AMECO-databasen (Europeiska kommissionen, GD Ekonomi och finans), real BNP.
Följande dialoger om omställningen till ren energi har ägt rum: 10 oktober 2023: vätgas; 30 november 2023: energiintensitet; 22 februari 2024: ren teknik; 23 februari 2024: kritiska råvaror; 26 februari 2024: infrastruktur i den gröna given; 14 mars 2024: skogsägare och skogsnäringen; 15 mars 2024: städer; 22 mars 2024: stålindustrin; 8 april 2024: ren mobilitet.
https://commission.europa.eu/news/val-duchesse-summit-eu-and-social-partners-commit-strengthening-social-dialogue-2024-01-31_sv.
https://antwerp-declaration.eu/.
Resultaten från European Monitor of Industrial Ecosystems (SWD (2024) 77 final) kan också utgöra ytterligare underlag för evidensbaserade politiska åtgärder.
Under omställningen bidrar den gemensamma digitala ingången, som är en centraliserad plattform för information, administrativa förfaranden och stöd i alla medlemsstater, till att minska den administrativa bördan för företag.
3,5 miljoner arbetstagare har redan utbildats inom ramen för EU:s kompetenspakt för att säkerställa att den gröna och den digitala omställningen skapar högkvalitativa arbetstillfällen i EU.
EU har redan avsatt 5,8 miljarder euro till omfattande investeringar i grön kompetens och gröna jobb.
COM(2024) 131 final av den 20 mars 2024.
Gas- och elpriserna närmar sig gradvis den nivå de låg på sommaren 2021. Samtidigt har EU:s beroende av rysk gas sjunkit från 45 % 2021 till 15 % 2023. EU har diversifierat sin gasförsörjning och lyckats minska efterfrågan på energi.
En lyckad övergång till hållbar mobilitet kräver tillgång till ren energi och tillgång till råvaror. Framför allt sjöfarts- och luftfartssektorerna kommer att behöva stora mängder förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Detta stöds av industrialliansen för värdekedjan för förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Om produktionen av dessa bränslen utvecklas kan energiförsörjningen diversifieras och den industriella konkurrenskraften förbättras. EU kommer att säkerställa fortsatt förutsägbarhet i lagstiftningen för att ge incitament att investera i produktionen av de råvaror som krävs för att sådana innovativa bränslen ska kunna expandera på den europeiska marknaden under nästa årtionde.
T.ex. vätgaskluster och nettonollaccelerationskluster.
https://www.eea.europa.eu/en/analysis/indicators/fossil-fuel-subsidies#:~:text=Fossil%20fuel%20subsidies%20remained%20relatively,and%20Russia's%20invasion%20of%20Ukraine.
Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Irland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Ungern och Österrike.
Negativa värden indikerar att elpriset efter skatter och avgifter är lägre än tidigare som ett resultat av medlemsstaternas skattesubventioner och/eller metoder för skatteredovisning.
Meddelande från kommissionen: En strategisk utbyggnadsplan med en uppsättning kompletterande åtgärder till stöd för en snabb utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52021DC0560.
Meddelande från kommissionen: Elnät, den felande länken – en EU-handlingsplan för elnät, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52023DC0757.
COM(2024) 63 final.
En stor del av kostnaderna måste bäras även utan den rena omställningen, men utgifternas struktur vore annorlunda. Investeringarna i energisystemet syftar t.ex. till att öka den decentraliserade inhemska produktionen av förnybar energi i stället för att betala för importerade fossila bränslen.
Den konsekvensbedömning som åtföljer meddelandet om klimatmålen för 2040, med en kombination av utökade investeringar i energisystemet (produktion och energianvändare) och utökade investeringar i transporter.
Haver Analytics and IMF staff calculations. https://www.imf.org/-/media/Files/News/Speech/2023/imf-background-note-on-cmu-for-eurogroup.ashx.
New Financial: Driving growth: how EU capital markets can support a post-Covid recovery, https://newfinancial.org/report-eu-capital-markets-a-post-covid-recovery/.
Net Zero Roadmap: a global pathway to keep the 1.5°C goal in reach, IEA, 2023 update.
COM(2020) 21 final.
Detta omfattar inte intäkter från innovationsfonden, intäkter från den ursprungliga tilldelningen till moderniseringsfonden eller de utsläppsrätter som används för REPowerEU.
https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52023PC0161 .
Till exempel rättsakten om nettonollindustri, förordningen om ekodesign för hållbara produkter och förordningen om byggprodukter.
Material står för 40–60 % av de totala insatskostnaderna för EU:s tillverkningsföretag. Den utbredda resursbristen har lett till ökade kostnader för 37 % av företagen samt störningar i leveranskedjan för 27 % och stagnerad produktionskapacitet för en fjärdedel av de industriföretag som undersökts.
Förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen .