EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.4.2024
COM(2024) 162 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
om halvtidsöversynen av EU:s ungdomsstrategi 2019–2027
{SWD(2024) 90 final}
1. INLEDNING
2. GENOMFÖRANDE
3. HUVUDSAKLIGA RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN
3.1. Ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet – i vilken utsträckning är EU:s ungdomsstrategi framgångsrik?
3.2 Europeiskt mervärde – vad har EU:s ungdomsstrategi bidragit med hittills och för vem?
3.3 Relevans – är EU:s ungdomsstrategi fortfarande relevant?
4. SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR
4.1 Övergripande slutsatser och lärdomar
4.2 Ungdomsdeltagande och integrering av ett ungdomsperspektiv
4.3 Möjliggörande instrument
4.4 Utrymme för förenkling
4.5 Vägen framåt
1.INLEDNING
EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 – övergripande mål
-Ge ungdomar egenmakt att utforma sina egna liv, stödja deras personliga utveckling och självständighetsutveckling, bygga upp deras motståndskraft och rusta dem med livskunskap för att klara sig i en föränderlig värld.
-Uppmuntra ungdomar och ge dem de nödvändiga resurserna för att bli aktiva medborgare som verkar för solidaritet och positiva förändringar, inspirerade av EU:s värden och en europeisk identitet.
-Förbättra politiska beslut med tanke på deras inverkan på unga människor inom alla sektorer (särskilt sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social inkludering).
-Bidra till att utrota fattigdom och alla former av diskriminering bland ungdomar och främja deras sociala inkludering.
EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 utgör ramen för EU:s samarbete på ungdomsområdet på grundval av rådets resolution av den 18 december 2018 1 . Strategin främjar ungdomars deltagande i det demokratiska livet, i enlighet med artikel 165 i EUF-fördraget, stöder deras samhälls- och medborgardeltagande och syftar till att alla ungdomar ska ha de resurser som krävs för att vara delaktiga i samhället.
Strategin engagerar, sammanför och stärker ungdomar samt främjar ungdomars deltagande och integreringen av ett ungdomsperspektiv inom alla politikområden. Den främjar utformningen av ungdomspolitik i samverkan med annan politik för ungdomar (t.ex. utbildning, sysselsättning, hälsa, kultur och miljö) för att uppnå de elva europeiska ungdomsmålen 2 .
Europeiska kommissionen har genomfört en halvtidsöversyn av strategin i enlighet med rådets resolution, med stöd av en extern studie (som genomfördes i februari–december 2023) och samråd. Den bedömde strategins ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde efter halva tiden. En avdelningsövergripande grupp inom kommissionen övervakade utvärderingen.
Utvärderingen visar att ungdomsstrategin fortsätter vara viktig som en strategisk ram för samarbete i ungdomsfrågor. Den har också identifierat några områden där det finns utrymme för förbättringar, som att snabbare få in ett ungdomsperspektiv för att uppnå övergripande mål på längre sikt inom olika politikområden, och samtidigt främja ungdomars inkluderande deltagande, för att förbättra kommunikationen och minska medlemsstaternas rapportering. I denna rapport presenteras de viktigaste utvärderingsresultaten och föreslås vägar framåt. Det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller mer ingående information om resultaten, samråden och metoden.
Utvärderingen kompletterar meddelandet om Europaåret för unga 2022 3 . Båda syftar till att underlätta en eventuell uppföljning från rådets sida, inklusive en eventuell halvtidsöversyn och arbetsplanen för 2025–2027, och till att inleda diskussioner om nästa strategi efter 2027.
2.GENOMFÖRANDE
Som en strategisk ram för politiskt samarbete mellan EU:s medlemsstater och kommissionen bygger EU:s ungdomsstrategi på den öppna samordningsmetoden och alla berörda parters åtagande att sträva efter gemensamma mål och skapa effekter på olika nivåer.
Strategin har treåriga arbetsperioder, efter vilka kommissionen rapporterar framstegen i EU:s ungdomsrapport. Prioriteringarna fastställs av rådet och kommissionen i strategins arbetsplaner, som sträcker sig över två ordförandeskapstrior. Den övergripande tematiska prioriteringen för 2019–2021 var ”Skapa möjligheter för ungdomar”. För 2022–2024 är det ”Gemensamt engagemang för ett hållbart och inkluderande Europa” 4 .
Figur 1. Tidsplan för EU:s ungdomsstrategi 2019–2027
Genomförandet av EU:s ungdomsstrategi stöds av instrument som finansieras av programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren (t.ex. EU:s ungdomsdialog, Europeiska ungdomsportalen och den europeiska agendan för ungdomsarbete) 5 .
Europaåret för ungdomar 2022 främjade arbetet med målen och instrumenten i EU:s ungdomsstrategi genom mobilisering och uppsökande arbete 6 . Ungdomar fick nya möjligheter att delta bland annat genom de politiska dialoger med kommissionsledamöter och de medborgarpaneler som inleddes under konferensen om Europas framtid.
3.HUVUDSAKLIGA RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN
I linje med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning 7 bygger utvärderingen på underlaget från en extern studie 8 . Den berörda perioden var 2019–2022 och en del av 2023. Utvärderingen gör en sammantaget positiv bedömning avseende alla utvärderingskriterier och stöder det fortsatta genomförandet av strategin.
3.1.Ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet – i vilken utsträckning är EU:s ungdomsstrategi framgångsrik?
Ändamålsenlighet
I utvärderingen konstaterades det att EU:s ungdomsstrategi är en ändamålsenlig strategisk samarbetsram som uppmärksammar ungdomar i beslutsfattandet på EU-nivå och anpassningen till EU-program, har en positiv inverkan på ungdomspolitiken i EU:s medlemsstater, stärker ungdomsorganisationernas arbete och direkt gynnar ungdomar genom strategins instrument. Den har bidragit till att uppmuntra ungdomars deltagande och solidaritet och stödja ungdomars egenmakt och aktiva medborgarskap. De viktigaste resultaten när det gäller viktiga instrument tas upp i det följande:
ØEU:s ungdomsdialog 9 är det största instrumentet på EU-nivå för ungdomars deltagande i beslutsfattandet. Andra deltagandebaserade åtgärder (t.ex. politiska dialoger med kommissionsledamöter, EU-plattformen för barns delaktighet och ungdomsstyrelsen i EU:s yttre åtgärder) har också framhävt hur viktig dialogen mellan EU:s beslutsfattare och ungdomar är.
EU:s ungdomsstrategi har gjort det lättare att nå ut till och kommunicera med ungdomar. I utvärderingen fann man dock begränsade belägg för ungdomsdialogens direkta och systematiska inflytande på beslutsfattandet och uppföljningen på EU-nivå och nationell nivå. Berörda parter är inte alltid medvetna om de slutliga rekommendationerna och uppföljningen. De nationella ungdomsrådens funktion i ungdomsdialogen skulle också kunna klargöras.
Det finns utrymme för att
üförbättra mekanismerna för att ungdomsdialogens rekommendationer ska nå beslutsfattarna och utbyta information om uppföljningen på EU-nivå och nationell nivå,
üstärka ungdomsdialogens förfaranden och uppsökande arbete för att nå svåråtkomliga grupper (t.ex. ungdomar med mindre gynnad bakgrund, ungdomar som varken arbetar eller studerar och ungdomar på landsbygden) och fortsätta med framstegen för minoriteter och ungdomar med funktionsnedsättning,
üstödja ungdomars förberedelse för ungdomsdialogen och systematiskt involvera nationella ungdomsråd,
ükartlägga synergieffekter mellan deltagandebaserade initiativ i demokratiska processer på alla nivåer och hjälpa det civila samhällets organisationer att orientera sig och främja möjligheterna.
ØEU:s ungdomssamordnare har till uppgift att förbättra det sektorsövergripande samarbetet och kunskapen om ungdomar i kommissionen och att samarbeta med berörda parter för kommunikation med ungdomar. Funktionen inrättades i juni 2021 och EU:s ungdomssamordnare har blivit en föregångare när det gäller att främja integreringen av ett ungdomsperspektiv. Kommissionens ungdomsnätverk av kontaktpersoner för ungdomsfrågor, som tillkännagavs i meddelandet om Europaåret för unga, kommer att stödja EU:s ungdomssamordnare i dessa insatser.
Det finns utrymme för att
übygga vidare på ungdomssamordnarens arbete för mer engagemang från berörda parter, interinstitutionellt deltagande och samarbete på ungdomsområdet. Utvärderingen visade att ungdomssamordnarens mandat är omfattande och kräver uppmärksamhet och stöd för samarbete och kommunikation med externa berörda parter.
ØProgrammen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren är fortfarande de viktigaste och mest kända instrumenten i EU:s ungdomsstrategi.
Utvärderingen visade att det finns en god överensstämmelse mellan målen för EU:s ungdomsstrategi och programmen, till exempel inom Erasmus+ ungdomsverksamhet, DiscoverEU och till stöd för ungdomsarbete. De delar av Erasmus+ som rör formell utbildning bidrar också till ungdomars engagemang och ger ungdomar egenmakt. Europeiska solidaritetskåren är i linje med EU:s ungdomsstrategi genom volontärarbete. Programmens övergripande prioriteringar (inkludering och mångfald, miljö och klimatförändringar, digital omställning, deltagande och samhällsengagemang, utbildning och samarbete samt Salto-resurscentrum 10 ) fungerar som ett kitt.
Andra EU-program och EU-system för ungdomar är Horisont Europa, EU:s sammanhållningspolitiska fonder (däribland ESF+, Eruf, Fonden för en rättvis omställning och Sammanhållningsfonden), faciliteten för återhämtning och resiliens, programmet för ett digitalt Europa, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, samt EU för hälsa, Kreativa Europa och instrumentet för tekniskt stöd.
Det finns utrymme för att
übefästa kopplingarna mellan EU:s ungdomsstrategi och Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, främja ungdomars möjligheter och ytterligare utforska synergier med andra EU-program och nationella program/fonder.
ØEuropeiska ungdomsportalen är en av de tio mest besökta webbplatserna på europa.eu och en välkänd kanal för möjligheter och initiativ bland ungdomar och berörda parter. Information och stöd till ungdomar tillhandahålls också av nationella organ, Eurodesk-nätverket och det civila samhällets organisationer.
Europaåret för ungdomar har blåst nytt liv i den europeiska ungdomsportalen med sin aktivitetskarta och nya sätt för ungdomar att göra sina röster hörda. Tack vare dessa innovationer erbjuder portalen nu unga människor en mötesplats.
Det finns utrymme för att
üfortsätta att utveckla den europeiska ungdomsportalen med användarvänligt innehåll för målgrupper i linje med den politiska utvecklingen.
ØDen europeiska agendan för ungdomsarbete 11 kompletterar EU:s ungdomsstrategi och stärker den politiska grunden för bra ungdomsarbete. Ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet 12 stöder den europeiska agendan för ungdomsarbete genom kunskap och underlag, särskilt genom en styrgrupp 13 . EU:s ungdomsprogram stöder också ungdomsarbete och ungdomspasset 14 samt bidrar till erkännandet av ungdomsarbete.
Det finns utrymme för
üömsesidigt lärande om den europeiska agendan för ungdomsarbete i den gemensamma insatsen mellan kommissionen, ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet, medlemsstaterna och berörda parter, eftersom ungdomsarbetets utveckling befinner sig i olika skeden i medlemsstaterna.
ØRörlighet i utbildningssyfte är avgörande för ungdomars engagemang, konnektivitet och egenmakt samt för genomförandet av det europeiska området för utbildning. Rådets rekommendation från 2022 om unga volontärers rörlighet 15 var ett resultat av Europaåret för ungdomar och kommer att underlätta volontärarbete inom Europeiska solidaritetskåren och nationella program. I november 2023 följde kommissionen upp den med ett förslag till rådets rekommendation: ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla 16 .
Det finns utrymme för
üömsesidigt lärande för att hjälpa medlemsstaterna och berörda parter att genomföra rekommendationerna om rörlighet.
ØIntegrering av ett ungdomsperspektiv och ungdomsdeltagande uppmuntras av EU:s ungdomsstrategi på politikområdenas alla nivåer för att det ska beaktas hur ungdomar berörs vid utformningen av politiken.
Utvärderingen konstaterade ett större fokus på ungdom i EU:s strategier och politik. Kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa är ett ypperligt exempel 17 på detta. Europaåret för ungdomar och EU:s ungdomssamordnare har bidragit till detta ökade samarbete i ungdomsfrågor.
På nationell nivå har EU:s ungdomsstrategi påverkat den politiska agendan och politisk praxis snarare än att ge upphov till nya nationella strategier. Strategin fortsätter att vara en katalysator för anpassning och utveckling av den nationella ungdomspolitiken genom att ge ungdomsföreträdarna egenmakt och stärka deras legitimitet (även bland beslutsfattare från andra sektorer).
Utvärderingen avsåg inte användningen av instrument för integrering av ett ungdomsperspektiv (t.ex. ungdomskontroller och ungdomstester). De nationella beslutsfattarna i Belgien (den flamländska gemenskapen), Tyskland, Frankrike och Österrike har dock nämnt sina positiva erfarenheter av sådana verktyg. En kommande analysrapport från kommissionen (2024) kommer att ge en översikt över medlemsstaternas strategier för integrering av ett ungdomsperspektiv. Detta kommer att göra det lättare för intresserade medlemsstater att utbyta bästa praxis och organisera verksamheter för ömsesidigt lärande.
I kommissionens meddelande om Europaåret för unga 2022 18 från januari 2024 tillkännagavs åtgärder för att ge ungdomar större inflytande i de beslut som påverkar dem och fördjupa ungdomsdimensionen på en rad politikområden. När kommissionen utformar EU:s politik kommer den att utnyttja alla möjligheter med integreringen av ett ungdomsperspektiv som en del av kommissionens ram och verktygslåda för bättre lagstiftning, för en ungdomskontroll. Detta kompletteras av ungdomsspecifika instrument i ungdomsstrategin.
Det finns utrymme för att
üsäkerställa en effektiv uppföljning av åtgärderna för att stärka ungdomsdimensionen i EU:s beslutsfattande och tillhörande synergier, och hjälpa medlemsstater som vill anta liknande strategier i den nationella uppläggningen av politiken.
ØUngdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder 19 , som antogs i oktober 2022 som ett resultat av Europaåret för ungdomar, har stärkt den internationella dimensionen i EU:s ungdomsstrategi. Den bidrar till att EU kan fullgöra sina internationella åtaganden och främjar EU:s värden genom att öka ungdomars deltagande och egenmakt i EU:s politik för yttre åtgärder.
De internationella effekterna av EU:s ungdomsstrategi visas sig också i kunskapsbyggande och samarbete, ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet och positiva uppfattningar bland internationella organisationer som Unicef. Tredjeländers deltagande i Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren främjar strategins internationella räckvidd.
Det finns utrymme för att
üytterligare främja genomförandet av ungdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder.
ØKommunikationen om EU:s ungdomsstrategi har gett information om finansieringsmöjligheterna. Berörda parter har en positiv uppfattning om strategin, förenat med en stor medvetenhet och positiv syn på programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Kommunikationen har varit mindre framgångsrik om andra aktiviteter.
Utvärderingen konstaterade att det saknas kommunikationsprodukter riktade mot beslutsfattare och det civila samhällets organisationer. EU:s ungdomsrapport innehåller mycket information om hur EU:s ungdomsstrategi framskrider, men frekvensen och formatet kan göra det svårt för berörda parter att använda den.
Ungdomar 20 har föreslagit att ännu mer kan göras för att använda lämpliga sätt och kanaler för kommunikation med ungdomar.
Det finns utrymme för att
ükommunicera mer om EU:s ungdomsdialog, ömsesidigt lärande, integreringen av ett ungdomsperspektiv och kunskapsbasen,
üutveckla kommunikationsprodukter för beslutsfattare och det civila samhällets organisationer,
ütesta kommunikationsprodukter med ungdomar.
ØÖvervakningen och evidensbasen för EU:s ungdomsstrategi har förstärkts genom offentliggörandet av en uppdaterad resultattavla med ungdomsindikatorer 21 under Europaåret för ungdomar 22 . Resultattavlorna och årsrapporterna för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren samt nationella organ tillhandahåller uppgifter om programmen. Wikinätverket för ungdomsfrågor 23 tillhandahåller uppgifter om nationell politik, jämförande kartor och rapporter. I EU:s ungdomsrapport används huvudsakligen dessa datakällor. Det är dock inte lätt för berörda parter att få en överblick och användarvänlig tillgång till uppgifter.
Det finns utrymme för att
üförbättra sättet att hantera begränsningar i tillgången till data för berörda parter, för att underlätta användningen av data för övervakning, kommunikation och beslutsfattande.
Effektivitet
EU:s ungdomsstrategi har varit kostnadseffektiv när det gäller att ge valuta för pengarna på EU-nivå. Strategins blygsamma kostnader tycks proportionella. Berörda parter har enats om att dess fördelar har uppvägt kostnaderna. Strategin har inte ålagt offentliga myndigheter eller andra berörda parter några större administrativa bördor.
Det finns utrymme för
üvidare förbättringar för att förenkla den kommande nationella verksamhetsplaneringen (ett hjälpmedel som kommissionen kan använda för att samla in information om nationell ungdomspolitik) och minska medlemsstaternas rapportering.
Samstämmighet
EU:s ungdomsstrategi fungerar i samverkan med många av EU:s politikområden genom gemensamma prioriteringar, mål och värderingar 24 . Ett exempel är synergin mellan ungdomars deltagande och barns deltagande 25 . EU-plattformen för barns delaktighet 26 involverar barn i EU:s beslutsfattande och stöder deras aktiva deltagande i det demokratiska livet, vilket bidrar till ungdomars deltagande och aktiva medborgarskap i EU:s ungdomsstrategi. Medborgarskapspaketet 27 stöder unga medborgares demokratiska deltagande. Paketet för försvar av demokratin 28 framhäver vikten av ungdomars och barns deltagande i det demokratiska livet, stöder unga väljare och hänvisar till bästa praxis, däribland EU:s ungdomsdialog 29 . Ungdomsdeltagande är en pelare i den europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+) 30 . Ett annat exempel är synergin med befolkningspolitik som prioriterar jämställdhet, icke-diskriminering och rättvisa mellan generationerna 31 .
EU:s ungdomsstrategi är förenlig med internationella skyldigheter genom att återspegla vissa av FN:s mål för hållbar utveckling, men det finns utrymme att kommunicera om beröringspunkterna.
Det finns utrymme för att
üpeka på synergieffekter mellan EU:s ungdomsstrategi och närliggande områden, särskilt de som lyfts fram i meddelandet om Europaåret för unga (hälsa och välbefinnande, miljö och klimatförändringar, utbildning, internationellt samarbete och europeiska värden, sysselsättning och inkludering).
3.2 Europeiskt mervärde – vad har EU:s ungdomsstrategi bidragit med hittills och för vem?
EU:s ungdomsstrategi har gett ett mervärde utöver vad medlemsstaterna skulle kunna uppnå på egen hand genom att
·underlätta kunskaps- och erfarenhetsutbyte,
·fungera som exempel och katalysator för utformning av nationell och internationell politik,
·skapa ett gemensamt ansvar för att ta itu med ungdomsutmaningar på EU-nivå,
·öka förståelsen för ungdomar som en komplex grupp som kräver helhetsstrategier.
Att avskaffa EU:s ungdomsstrategi skulle få negativa konsekvenser, nämligen minska ungdomsfrågornas betydelse för beslutsfattarna, begränsa det sektorsövergripande samarbetet på EU-nivå och bromsa utvecklingen av den nationella ungdomspolitiken.
3.3 Relevans – är EU:s ungdomsstrategi fortfarande relevant?
Enligt samråden med berörda parter är de mest akuta utmaningarna för ungdomar 2019–2023 levnadskostnader, ekonomisk stabilitet och fattigdom, psykisk hälsa och välbefinnande, ungdomsarbetslöshet, miljö och klimatförändring och ungdomars deltagande i beslutsprocesser.
EU:s ungdomsstrategi har i allmänhet förblivit relevant för ungdomars behov genom sina allmänna mål och de europeiska ungdomsmålen. Europaåret för ungdomar har blivit relevantare genom ett intensifierat samarbete i ungdomsfrågor mellan alla berörda parter. Samråden tyder dock på att EU:s ungdomsstrategi skulle kunna ta itu med effekterna av vissa av de nya/nygamla utmaningarna (t.ex. levnadskostnader) på ett synligare sätt.
Det finns utrymme för att
üöka synligheten för insatser som stärker integreringen av ett ungdomsperspektiv på EU-nivå och nationell nivå på ungdomsbehovens områden.
4.SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR
4.1 Övergripande slutsatser och lärdomar
Utvärderingen har tydligt visat ändamålsenligheten hos och den fortsatta betydelsen av EU:s ungdomsstrategi som en strategisk ram för EU:s samarbete, kunskapsutbyte och ömsesidiga lärande, genom att kanalisera resurser och samordnade åtgärder mot gemensamma mål för att ta itu med ungdomsutmaningar och komplettera medlemsstaternas åtgärder och initiativ. Framför allt är strategin fortfarande väsentlig som ”katalysator” för anpassning och utveckling. Den fungerar som exempel/modell för nationella ungdomsstrategier och utveckling av ungdomspolitiken (särskilt i medlemsstater som inte har någon nationell ungdomsstrategi eller där den håller på att byggas upp eller förnyas) för att främja politikens konvergens. Denna funktion sträcker sig också utanför EU, vilket framgår av ungdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder, genom vilken EU:s ungdomsstrategi även kan få tredjeländer att anta liknande strategier.
Utvärderingen har visat att målen för EU:s ungdomsstrategi fortfarande är relevanta, med deras starka fokus på inkludering och mångfald samt på ungdomars delaktighet och medborgardeltagande. I allmänhet konstaterades det att strategins mål och de europeiska ungdomsmålen bemöter en rad utmaningar och behov bland ungdomar.
Samråden har dock visat att det finns utrymme för att på ett mer synligt sätt ta itu med nya/nygamla utmaningars inverkan på ungdomar (särskilt levnadskostnader, bostadspolitiken, miljö och klimat, digitalisering, fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande och utmaningar för ungdomar på landsbygden). Detta understryker vikten av tvådelningen i EU:s ungdomsstrategi, dvs. integrering av ett ungdomsperspektiv i alla politikområden med hjälp av ett starkt ungdomsdeltagande och ungdomsrepresentation, samt utnyttjande och stärkande av de särskilda instrumenten och initiativen inom ungdomssektorn.
Europaåret för ungdomar 2022 förde EU närmare ungdomar och ökade medvetenheten om de många möjligheter som står till deras förfogande. Det ökade ungdomars delaktighet och påskyndade integreringen av ett ungdomsperspektiv samt ökade betydelsen av EU:s ungdomsstrategi. Att upprätthålla och bygga vidare på dessa positiva effekter, på grundval av kommissionens meddelande om Europaåret för unga 2022 32 , kommer att stärka strategins genomförande och resultat under de kommande åren.
De viktigaste slutsatserna och lärdomarna från utvärderingen kan öka inverkan av EU:s ungdomsstrategi genom att ytterligare stärka vissa av dess instrument. Dessa tas upp nedan.
4.2 Ungdomsdeltagande och integrering av ett ungdomsperspektiv
ØEU:s ungdomsdialog: mer inkluderande, viktigt med uppföljning
EU:s ungdomsdialog måste fortsätta att utvecklas och växa. Det är mycket viktigt att befästa de framsteg i fråga om inkludering som gjorts under de senaste tre arbetsperioderna, att fortsätta göra framsteg när det gäller att engagera ungdomar från minoritetsgrupper och ungdomar med funktionsnedsättning och att öka alla underrepresenterade gruppers deltagande i EU:s ungdomsdialog (däribland ungdomar som varken arbetar eller studerar samt ungdomar på landsbygden). Att finjustera det uppsökande arbetet och kommunikationen kan ingå i åtgärderna, liksom bättre förberedelser och stöd till deltagare (särskilt ungdomar med begränsade möjligheter).
Ett viktigt område är att vidareutveckla och stödja en process för att kanalisera rekommendationer från EU:s ungdomsdialog till berörda parter på alla nivåer (särskilt beslutsfattare). Det behövs också mekanismer för att informera deltagare och berörda parter om den uppföljning som planeras på EU-nivå och nationell nivå. På EU-nivå ska kommissionen närmare anpassa EU:s ungdomsdialog till kommissionens arbetsprogram. Att stärka EU:s ungdomsdialog är en nyckelåtgärd i kommissionens meddelande om Europaåret för unga (inbegripet reflektion över hur den ska kopplas till ungdomskontrollen). Denna reflektion är viktig både för den tredje arbetsperioden i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och för den efterföljande strategin efter 2027.
Det skulle också vara lämpligt att för synlighetens skull skapa fler synergier med andra instrument för ungdomars delaktighet (t.ex. EU-plattformen för barns delaktighet) på EU-nivå och nationell nivå, och att gemensamt engagera ungdomar och ungdomsföreträdare med hjälp av det civila samhällets organisationer och nätverk.
Prioriterade åtgärder för att ytterligare utveckla ungdomars delaktighet och EU:s ungdomsdialog anges i kommissionens meddelande om Europaåret för unga.
ØIntegrering av ett ungdomsperspektiv: påskynda, bygga vidare och trycka på
Utvärderingen har lyft fram exempel på EU-politiska initiativ med ett ungdomsperspektiv. Vissa hänvisar också uttryckligen till EU:s ungdomsstrategi (t.ex. kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa, som delvis bygger på bidrag från ungdomar 33 ). Även om det skapas många synergieffekter mellan EU:s politikområden finns det inte så många uppgifter om konkreta åtgärder för att utnyttja komplementaritet och synergier, vilket belyser utrymmet för ytterligare fördjupat samarbete på EU-nivå.
På grundval av kommissionens meddelande om Europaåret för unga finns det en möjlighet att öka insatserna på alla nivåer för att ytterligare integrera ett ungdomsperspektiv inom alla politikområden, bland annat genom konkreta integreringsinstrument.
När kommissionen utformar EU:s politik kommer den att utnyttja alla möjligheter med integreringen av ett ungdomsperspektiv som en del av kommissionens ram och verktygslåda för bättre lagstiftning, för en ungdomskontroll. Arbetet med att slutföra och stödja insatserna pågår under 2024 i syfte att använda ungdomskontrollen på relevanta nya initiativ i kommissionens årliga arbetsprogram från och med 2025. Insatserna kommer också att omfatta bättre kontakter med det civila samhällets organisationer, nätverk och ungdomar för att få dem att delta i samråd om nya EU-initiativ, bland annat i medborgarpaneler. En ny plattform för ungdomsföreträdare, med ett första möte hösten 2024, kommer att inrättas för att underlätta utbyten med ungdomsorganisationer, ungdomsforskare, företrädare för medlemsstaterna och andra EU-institutioner. Att fortsätta de ungdomspolitiska dialogerna med kommissionsledamöterna, organisera rundabordssamtal för integrering av ett ungdomsperspektiv och utnyttja kommissionens interna ungdomsnätverk (särskilt genom EU:s ungdomssamordnare) under 2024 kommer också att vara viktiga sätt att förbättra integreringen.
Kommissionen kommer också att stödja nationella insatser genom att organisera ömsesidigt lärande om integreringen av ett ungdomsperspektiv i samarbete med medlemsstaterna, utbyta åsikter om hur ungdomar och det civila samhällets organisationer kan engageras och ta hänsyn till ungdomsperspektivet i nationella beslutsprocesser som påverkar ungdomar. Kommissionen uppmuntrar också medlemsstaterna att utse nationella eller regionala ungdomssamordnare, i stil med EU:s ungdomssamordnare.
Medlemsstaterna och kommissionen skulle också kunna ringa in särskilda områden där det är möjligt att öka synergierna och komplementariteten (t.ex. mellan ungdomars deltagande inom ramen för EU:s ungdomsstrategi och barns deltagande inom ramen för EU:s strategi för barnets rättigheter och strategin för ett bättre internet för barn, BIK+, och med nationella strategier och initiativ på dessa områden) i kombination med de åtgärder för inkluderande samhällsengagemang och deltagande för EU:s demokratiska motståndskraft som beskrivs i kommissionens paket för försvar av demokratin 34 .
Medlemsstaterna och kommissionen skulle också kunna samarbeta på särskilda politikområden och initiativ. Exempel på detta är att rikta in sig på ungdomars psykiska hälsa, beakta kopplingarna till det digitala livet, inbegripet artificiell intelligens, idrott och kultur och tillämpa helhetsstrategier på grundval av kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa 35 och rådets slutsatser 36 . Som ytterligare ett exempel har kommissionen ett nära samarbete med medlemsstaterna genom undergruppen för psykisk hälsa inom expertgruppen för folkhälsa 37 . Liknande samarbete kan underlättas på andra nyckelområden, baserat på de utmaningar som identifierats av ungdomar och ungdomsföreträdare. Offentliga myndigheter på nationell och regional nivå kan också begära stöd inom ramen för EU:s instrument för tekniskt stöd för att utforma och genomföra politik som riktar sig till ungdomar.
Det finns också ett behov av och utrymme för att öka samarbetet med berörda parter, bättre förmedla målet för integreringen av ett ungdomsperspektiv och den sektorsövergripande karaktären hos EU:s ungdomsstrategi samt sprida och öka medvetenheten om framgångsrik integrering av ett ungdomsperspektiv på alla nivåer.
Prioriterade åtgärder för att ytterligare stärka integreringen av ett ungdomsperspektiv anges i kommissionens meddelande om Europaåret för unga.
ØEU:s ungdomssamordnare: bidrar till integreringen av ett ungdomsperspektiv, synliggöra funktionen
Utvärderingen har visat att EU:s ungdomssamordnare leder integreringen av ett ungdomsperspektiv på EU-nivå, särskilt genom kommissionens interna ungdomsnätverk, och har stor potential och är viktig för det fortsatta arbetet med att främja ungdomars deltagande. Feedback från berörda parter har visat att det finns utrymme för att synliggöra ungdomssamordnarens funktion och arbete för externa berörda parter och att bättre kommunicera och eventuellt ytterligare klargöra uppdraget, som är mycket brett.
Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna under Europaåret för ungdomar kommer EU:s ungdomssamordnare att kunna förlita sig på en plattform för ungdomsföreträdare för samråd, diskussioner, utbyten och gemensamt skapande i en praktikgemenskap med berörda parter på alla nivåer som kommer att stärka den delaktighetsbaserade styrningen i EU:s ungdomsstrategi.
4.3 Möjliggörande instrument
ØEU-program: utforska ytterligare synergier
Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren är viktiga instrument för att stödja EU:s ungdomsstrategi på EU-nivå. Därför är det viktigt att befästa kopplingarna mellan dessa program och målen för EU:s ungdomsstrategi och dess aktiviteter. Det finns också utrymme för att ytterligare utforska synergier mellan dessa program och andra program/fonder/instrument på EU-nivå (t.ex. Horisont Europa, sammanhållningspolitiska fonder och instrumentet för tekniskt stöd) samt nationella program/fonder. Kommissionens ungdomsnätverk samt ömsesidigt lärande kan underlätta detta.
ØInformation till och kommunikation med ungdomar: utarbeta en kommunikationsplan
Det finns utrymme för att kommunicera tydligare om EU:s ungdomsstrategi samt dess beståndsdelar och resultat, att rikta kommunikationen mer mot beslutsfattare och det civila samhällets organisationer/aktörer och att finjustera produkter på den europeiska ungdomsportalen för unga. Detta skulle kunna åstadkommas genom en kommunikationsplan för EU:s ungdomsstrategi.
ØEvidensbaserade verktyg: kontinuerlig förbättring, viktigt med kommunikation
Det krävs kontinuerliga insatser för att i god tid och på ett användarvänligt sätt tillhandahålla och förmedla relevanta uppgifter om genomförandet och resultaten av EU:s ungdomsstrategi och om den aktuella situationen för ungdomar till alla berörda parter. Utvärderingen har identifierat ett behov av att bättre utnyttja de resultat som redan har uppnåtts. Det är möjligt att rationalisera resurserna för beslutsfattare och det civila samhällets organisationer/aktörer (för närvarande spridda över flera portaler och webbplatser). Detta skulle kunna innebära att man ser över och eventuellt ändrar rapporteringsfrekvensen och formen för EU:s ungdomsrapport så att den bättre tillgodoser olika målgruppers behov.
För att underlätta övervakning och utvärdering föreslås i utvärderingen att ett fåtal nyckelindikatorer tas fram för att det ska bli lättare att följa framstegen och skapa en bro mellan målen på högre nivå och det mer direkta inflytandet av EU:s ungdomsstrategi (på utvecklingen av ungdomspolitiken, ungdomsorganisationernas praxis och ungdomars delaktighet) och för att fortsätta arbetet med uppgifternas tillgänglighet på grundval av förslag från ad hoc-expertgruppen för ungdomsindikatorer.
Medlemsstaterna och kommissionen skulle tillsammans med ungdomsföreträdare kunna samarbeta för att vidareutveckla nyckelindikatorer, metoder och uppgifter för övervakningen av EU:s ungdomsstrategi.
4.4 Utrymme för förenkling
ØDen kommande nationella verksamhetsplaneringen: överväga alternativ
Utvärderingen har visat att det finns utrymme för att förenkla och minska medlemsstaternas rapporteringsbörda när det gäller den kommande nationella verksamhetsplaneringen 38 . I samråden framkom det att beslutsfattarna tycker att den är betungande och av begränsad nytta. Detta pekar på ett behov av att överväga andra sätt att samla in information om nationella ungdomspolitiska prioriteringar, i samarbete med medlemsstaterna (t.ex. genom wikinätverket för ungdomsfrågor och förenklade enkäter).
4.5 Vägen framåt
Europaåret för ungdomar 2022 placerade ungdomar högst upp på den politiska dagordningen. Det skapade en stark mobilisering och drivkraft för fler möjligheter, utrymme och verktyg för ungdomars delaktighet och deltagande av dem som arbetar med och för dem. Kommissionens meddelande om Europaåret för unga innehåller prioriterade åtgärder för att stödja och bygga vidare på årets framgång. Tillsammans med slutsatserna i utvärderingen av EU:s ungdomsstrategi ger detta möjligheter att ytterligare påskynda genomförandet och öka inflytandet av EU:s ungdomsstrategi 2019–2027.
Efter halva tiden skulle dessa insatser kunna fullföljas och utformas inom ramen för de befintliga målen i strategin och de europeiska ungdomsmålen (inom kärnområdena engagera, sammanföra och stärka) samt vid integreringen av ett ungdomsperspektiv på alla nivåer genom att använda befintliga mekanismer och processer, såsom arbetsplanen för 2025–2027.
För att ytterligare bidra till förberedelserna för EU:s ungdomspolitiska samarbete efter 2027, även inom ramen för den nya fleråriga budgetramen, föreslår kommissionen att arbetet med att lyssna på och skapa tillsammans med alla berörda parter inleds 2025–2026. Med hjälp av plattformen för ungdomsföreträdare ska kommissionen samla in synpunkter och idéer, samarbeta och komma med gemensamma bidrag. Detta kan ske i form av möten och evenemang eller en onlinekampanj, och kan ingå i samråden om EU:s ungdomsdialog.