EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.2.2024
COM(2024) 93 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Halvårsrapport om genomförandet av transaktioner avseende upplåning, skuldförvaltning och därmed förbunden utlåning enligt artikel 12 i kommissionens genomförandebeslut C(2022)9700
1 juli 2023 - 31 december 2023
Innehållsförteckning
1.Sammanfattning
2.Inledning
3.Genomförande av upplåningstransaktioner under andra halvåret 2023
4.Finansieringskostnad och likviditetssaldon
5.Åtgärder för att vidareutveckla ekosystemet för EU-obligationer
6.Andra milstolpar under andra halvåret 2023
7.Emissionsutsikt under första halvåret 2024
ANSKAFFADE MEDEL 2:a halvåret 2023
UTBETALNINGAR
Alla belopp anges i miljarder euro.
UTESTÅENDE EU-OBLIGATIONERden 31 december 2023
|
NYCKELFAKTA
-115,9 miljarder euro anskaffades under 2023.
-Finansieringskostnaden var 3,2 % under första halvåret 2023 och 3,6 % under andra halvåret 2023.
-De anskaffade medlen användes främst för att finansiera NextGenerationEU (inklusive RePowerEU) samt MFA+-lån till Ukraina.
-NextGenerationEU ger EU en grönare och mer digital ekonomi med en mer diversifierad energiförsörjning.
-MFA+-lån täckte en stor del av Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov 2023.
|
1.Sammanfattning
Under andra halvåret 2023 anskaffade kommissionen 37,7 miljarder euro, vilket innebär att det totala anskaffade beloppet 2023 uppgår till 115,9 miljarder. Under 2023 betalades 99,1 miljarder euro ut inom ramen för NextGenerationEU, vilket bidrar till att göra EU:s ekonomi grönare och mer digital, med en mer diversifierad energiförsörjning. Under 2023 erhöll Ukraina 18 miljarder euro i mycket förmånliga lån via MFA+-instrumentet. Dessa lån täckte en stor del av Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov för 2023.
EU:s finansieringskostnader fortsatte att öka under andra halvåret 2023 i linje med marknadsvillkoren – från 3,2 % första halvåret 2023 till 3,6 % andra halvåret. Spreaden mellan tioåriga EU-obligationer och tioåriga tyska obligationer förblev relativt stabil, och låg vid årets slut på nära 73 punkter (jämfört med 68 punkter den 30 juli 2023). Den topp på 81 punkter som nåddes i oktober 2023 underströk dock att eftersom EU-obligationer prissätts mot swapkurvan har de högre avkastning jämfört med europeiska statsobligationer, närhelst marknaden börjar präglas av riskaversion. Vid årets slut föll marknadsräntan på EU-skuldebrev kraftigt (från 3,7 % i oktober till 2,8 % vid årsslutet för tioåriga EU-obligationer), eftersom man nu förväntar sig lägre styrräntor någon gång under 2024.
Under andra halvåret 2023 gjorde kommissionen ytterligare framsteg med att stärka den arkitektur som ligger till grund för emissionsprogrammet. Utöver införandet av en enhetlig finansieringsstrategi i januari 2023 lanserade kommissionen ett system för priserbjudanden i november 2023 samt slutförde EU:s emissionstjänst (EIS) i början av 2024. Slutförandet av EIS avspeglar partnerskapet mellan kommissionen, ECB och andra officiella institutioner på nationell nivå och EU-nivå när det gäller att bygga upp EU:s program för skuldemissioner. Kommissionen offentliggjorde också sin första omfattande allokerings- och konsekvensrapport om de gröna obligationerna inom ramen för NextGenerationEU. I rapporten redovisas det hur emissionerna av gröna obligationer stöds av en pool av planerade stödberättigande utgifter i medlemsstaterna och hur dessa utgifter bidrar till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser.
Ytterligare åtgärder för att öka likviditeten kommer att vidtas 2024. Exempelvis planeras lanseringen av repofaciliteten till andra halvåret 2024. Dessutom har kommissionen börjat föra samtal med indexleverantörer om hur EU-värdepapper ska klassificeras i deras index. Kommissionen kommer att fortsätta uppmuntra sina motparter på marknaden att tillerkänna EU-obligationer samma kvalitet som statsobligationer när de används som säkerhet för bilaterala transaktioner.
2.Inledning
Kommissionen har lånat upp medel för Europeiska unionens räkning i över 40 år. Under de senaste tre åren har EU emitterat obligationer i markant ökad utsträckning, eftersom unionen förlitar sig på kapitalmarknaderna för att finansiera stora program som Sure, NextGenerationEU (NGEU) och makroekonomiskt stöd + (MFA+) till Ukraina. Vid 2023 års slut hade EU drygt 440 miljarder euro i utestående skulder till följd av dess emission av obligationer, varav 405 miljarder euro har emitterats sedan 2020.
I enlighet med artikel 12 i kommissionens genomförandebeslut C(2022)9700, som fastställer arrangemangen för genomförandet av den enhetliga finansieringsstrategin för upplåning och skuldförvaltning, granskas i denna halvårsrapport genomförandet av upplåningstransaktioner mellan den 1 juli 2023 och den 31 december 2023. I rapporten presenteras också de åtgärder som kommissionen vidtar för att vidareutveckla ekosystemet för EU-obligationer – i syfte att öka EU-obligationernas likviditet och underlätta en marknadsställning som återspeglar EU:s emissionsvolymer och kreditstyrka, till förmån för medlemsstaterna. Slutligen innehåller den också en prognos för emissionen av EU-obligationer under första halvåret 2024. Rapporten omfattar ingen utvärdering av hur intäkterna från obligationsemissionerna används, inte heller för gröna utgifter, eftersom detta behandlas i separata rapporter i enlighet med föreskrifterna för varje instrument.
Med anledning av revisionsrättens rekommendation innehåller bilagan till denna rapport indikatorer som kan användas för att övervaka genomförandet av den övergripande skuldförvaltningsstrategi som styr kommissionens enhetliga finansieringsstrategi.
3.Genomförande av upplåningstransaktioner under andra halvåret 2023
Under andra halvåret 2023 fortsatte kommissionen att anskaffa medel på marknaderna genom sin enhetliga finansieringsstrategi. Utöver att samtliga utbetalningsåtaganden inom ramen för NextGenerationEU och MFA+-instrumentet uppfylldes i tid låg emissionsbeloppen och löptiderna fortsatt kvar inom de fastställda parametrarna, och finansieringsvillkoren förblev i linje med villkoren för en emittent av EU:s storlek och med EU:s kreditvärdighet. I avsnitten nedan presenteras några av de viktigaste delarna av kommissionens upp- och utlåningsverksamhet under andra halvåret 2023. Ytterligare indikatorer som används för att övervaka genomförandet av kommissionens finansieringsstrategi diskuteras i bilagan till denna rapport.
Genomförande av finansieringstransaktioner under andra halvåret 2023
I juni 2023 tillkännagav kommissionen sin avsikt att emittera 40 miljarder euro i EU-obligationer under perioden från juli till slutet av december 2023 för att finansiera i synnerhet NextGenerationEU och MFA+-instrumentet för Ukraina (som komplement till kommissionens finansieringsplan på 80 miljarder euro från första halvåret 2023). Finansieringsplanen avspeglade de förväntade utbetalningsbehoven för återstoden av 2023 samt likviditetsinnehavet i början av terminen.
Kommissionen slutförde sitt finansieringsprogram för 2023 i slutet av november, och anskaffade sammanlagt 115,9 miljarder euro under året. 37,7 miljarder euro av denna finansiering anskaffades under årets andra hälft och hade en genomsnittlig löptid på 13 år (jämfört med omkring 14 år för finansiering anskaffad under första halvåret 2023).
Kommissionen använde en mix av syndikeringar (64 %) och auktioner (36 %), med ungefär samma fördelning som under första halvåret 2023. Emissionerna av EU-obligationer spreds ut över terminen med beaktande av marknadens likviditetsvillkor, samtidigt som man säkerställde en regelbunden närvaro på marknaden. Dessa transaktioner omfattade löpande utnyttjande av två befintliga gröna obligationsposter inom NextGenerationEU motsvarande totalt 4,7 miljarder euro. Dessa ytterligare emissioner av gröna obligationer genomfördes efter det att medlemsstaterna rapporterat ytterligare klimatrelevanta utgifter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
Diagram 2: Finansiering som anskaffats inom ramen för strategin för enhetlig finansiering
* De två första NextGenerationEU-transaktionerna ägde rum i juni 2021. Dessa har förts till andra halvåret 2021 eftersom de ingick i samma finansieringsplan som de transaktioner som ägde rum under det halvåret.
Alla belopp anges i miljarder euro.
Till följd av de transaktioner som genomfördes under andra halvåret 2023 uppgick det totala utestående beloppet för EU-obligationer till drygt 440 miljarder euro i slutet av 2023. Av detta belopp har 405 miljarder euro emitterats sedan Sure-programmet inleddes 2020, och 286 miljarder euro som EU-obligationer enligt EU:s enhetliga finansieringsstrategi. Återstoden av de utestående obligationerna emitterades inom ramen för särskilda strategier för att finansiera lån med motsvarande löptid (exempelvis Sure-lån och makroekonomiska stödlån till Ukraina som beviljades 2022 finansieras med denna back-to-back-metod).
Av de 286 miljarder euro som emitterades enligt EU:s enhetliga finansieringsstrategi emitterades 48,9 miljarder euro i form av gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU.
Under andra halvåret 2023 gav kommissionen också, genom auktioner två gånger i månaden, ut EU-skuldväxlar med tre och sex månaders löptid för att täcka kortsiktiga finansieringsbehov. I slutet av december 2023 hade EU 15,2 miljarder euro i utestående lån i form av EU-skuldväxlar. Kommissionen höll emissionerna inom ramen för EU:s program för skuldväxlar på en miniminivå, då de kortsiktiga finansieringsbehoven var begränsade.
Utbetalningar
Med hjälp av dessa transaktioner har kommissionen fortsatt finansieringen av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner genom att snabbt betala ut intäkterna. Kommissionen gjorde alla utbetalningar till medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, i genomsnitt inom sex arbetsdagar efter godkännandet av utbetalningen.
Under andra halvåret 2023 betalade kommissionen ut 67,4 miljarder euro till 18 medlemsstater inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, varav 1,7 miljarder euro var förfinansiering för REPowerEU-kapitel. Av detta var 35,3 miljarder euro i form av icke återbetalningspliktigt stöd och 32,1 miljarder euro i form av lån. Som en del av NextGenerationEU överförde kommissionen dessutom under andra halvåret 2023 10 miljarder euro till EU:s budget för att bidra till program som Horisont Europa, InvestEU-fonden, React-EU, EU:s civilskyddsmekanism (RescEU), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Fonden för en rättvis omställning.
Sedan NextGenerationEU sjösattes sommaren 2021 har kommissionen betalat ut 261,7 miljarder euro: i) 141,6 miljarder euro i icke återbetalningspliktigt stöd och 79,2 miljarder euro i lån till medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och ii) 40,9 miljarder euro till de övriga utgiftsprogram som finansieras genom NextGenerationEU. Hittills finansieras NextGenerationEU genom 260 miljarder euro i lån och 1,7 miljarder euro från andra källor (systemet för handel med utsläppsrätter och brexitjusteringsreserven).
Utöver utbetalningar för NextGenerationEU betalade kommissionen under andra halvåret 2023 ut 9 miljarder euro till Ukraina inom ramen för MFA+-programmet, vilket finansierades genom emission av obligationer inom ramen för den enhetliga finansieringsstrategin. Därmed uppgår det totala utbetalda beloppet till Ukraina inom ramen för MFA+-programmet till 18 miljarder euro för 2023. Under andra halvåret 2023 betalade kommissionen totalt ut 86,4 miljarder euro för NextGenerationEU (inklusive REPowerEU) och MFA+-instrumentet. Dessa utbetalningar är större än de som gjordes under första halvåret 2023 (omkring 30 miljarder euro) då utflödet tillfälligt påverkades av behovet av att se över nationella återhämtnings- och resiliensplaner (bland annat för att lägga till REPowerEU-kapitel).
Investerarnas efterfrågan och likviditeten på sekundärmarknaden
Trots den volatilitet i räntorna som observerades under perioden fortsatte emissionerna av EU-obligationer att efterfrågas av en välbalanserad och diversifierad investerarbas med olika typer av investerare från hela världen
.
Diagram 3: Investerarfördelning
De nyemissionspremier
som investerarna kräver som kompensation när EU emitterar obligationer genom syndikering låg på cirka 2,5 punkter under andra halvåret 2023, vilket är i linje med de premier som erbjöds av andra emittenter i samband med transaktioner under perioden som var jämförbara med avseende på storlek och löptid.
Samtidigt förblev likviditeten på sekundärmarknaden för EU-obligationer genomgående jämförbar med den likviditet som observerats på marknaderna för de mest likvida europeiska statsobligationerna, beräknat i förhållande till utestående belopp. Likviditeten på sekundärmarknaden för EU-obligationer stöddes genom de
arrangemang för priserbjudanden
som infördes den 1 november 2023 och som innebär att EU:s aktörer på den primära marknaden uppmuntras att lägga ut tillförlitliga priser för EU-obligationer på de ledande elektroniska plattformarna för handel med obligationer. Trots att arrangemangen för priserbjudanden inte är mer än i sin linda är noteringen av EU-obligationer på plattformar för transaktioner mellan återförsäljare redan jämförbar med nivåerna för emittenter av statsobligationer, sett till genomsnittsvolymer per dag. De dagliga handelsvolymerna för EU-obligationer uppgick i genomsnitt till omkring 900 miljoner euro i november 2023 och 550 miljarder euro i december 2023, med en högsta dagstopp på över 2 miljarder euro.
Det faktum att man löpande utnyttjade befintliga poster och parallellt skapade nya poster (nya femåriga, sjuåriga och tjugoåriga EU-obligationer som lanserades under andra halvåret 2023) stödde också likviditeten på sekundärmarknaden. Till följd av detta låg det genomsnittliga utestående beloppet per obligation kvar på cirka 13 miljarder euro i slutet av terminen, vilket säkerställer en oförändrad likviditet för obligationerna.
Diagram 4: Kvartalsvis omsättning på sekundärmarknaden för EU-obligationer och europeiska statsobligationer (% av utestående volym)
Källa: Europeiska kommissionen på grundval av uppgifter från ekonomiska och finansiella kommittén (underkommittén för EU:s marknader för statspapper).
Anmärkning: Den europeiska marknaden för statsobligationer omfattar här länderna inom euroområdet, Europeiska finansiella stabilitetsfonden och Europeiska stabilitetsmekanismen. Uppgifter för fjärde kvartalet 2023 är ännu inte tillgängliga.
4.Finansieringskostnad och likviditetssaldon
Finansieringskostnad
Under andra halvåret 2023 ökade räntekostnaderna i linje med det allmänna marknadsläget. Finansieringskostnaden
för juli till december 2023 beräknas vara nära 3,6 %, jämfört med 3,2 % under föregående termin.
Diagram 5: Finansieringskostnader över tid
|
2:a halvåret 2021
|
1:a halvåret 2022
|
2:a halvåret 2022
|
1:a halvåret 2023
|
2:a halvåret 2023
|
|
0,14 %
|
1,16 %
|
2,51 %
|
3,20 %
|
3,56 %
|
Inflationstakten har visserligen sjunkit avsevärt från högstanoteringen på 10 % i oktober 2022, men inflationstrycket hänger kvar. Fram till oktober 2023 lutade marknadens förväntningar tydligt mot ytterligare räntehöjningar, vilket ledde till högre emissionskostnader för EU, liksom för alla andra emittenter, under tredje kvartalet 2023.
Denna utveckling ledde till en brantare avkastningskurva för statsobligationer, där nivåer motsvarande topparna efter 2011 nåddes i oktober 2023: över 3 % för tyska tioåriga obligationer, över 3,5 % för franska tioåriga obligationer och nästan 5 % för italienska tioåriga obligationer. Spreaden mellan tioåriga EU-obligationer och tioåriga tyska obligationer förblev relativt under andra halvåret 2023, och låg vid årsslutet på nästan 73 punkter (jämfört med 68 punkter den 30 juli 2023), efter att ha minskat från en topp på 81 punkter i oktober 2023. Vid mitten av terminen präglades marknadssentimentet av riskaversion, vilket fick investerarna att välja konservativa investeringsstrategier som gynnade europeiska statsobligationer över EU-obligationer och andra obligationer emitterade av överstatliga institutioner och myndighetsorgan (SSA-obligationer). Detta ledde till att spreaden mellan EU-obligationerna och de mest likvida av de viktigaste europeiska statsobligationerna ökade. Detta avspeglar dock inte de grundläggande egenskaperna (kreditkvalitet, likviditet, volym och regelbundenhet) hos emissionsprogrammet för EU-obligationer. Kommissionen vidtar fortlöpande åtgärder för att uppmuntra marknaderna att prissätta EU-obligationer på ett sätt som stämmer bättre överens med programmets underliggande egenskaper (se avsnitt
4
).
Eftersom inflationen minskade snabbare än väntat mot slutet av året ersattes förväntningarna om ytterligare räntehöjningar av förväntningar om tidigare och större räntesänkningar 2024. Avkastningen på tioåriga EU-obligationer sjönk från en topp på 3,7 % i oktober till 2,8 % vid årsslutet, och spreaden gentemot tyska och franska obligationer med liknande löptid minskade.
Likviditetshantering
Kommissionen upprätthöll en regelbunden och förutsägbar närvaro på finansmarknaderna i linje med den finansieringsplan som tillkännagavs i juni 2023, med planerade datum för auktioner och syndikeringar. Kassaflödet var dock långsammare än vad som ursprungligen planerades, vilket ledde till ett högre genomsnittligt innehav av likvida medel under andra halvåret 2023, i genomsnitt 58,7 miljarder euro jämfört med 36,8 miljarder euro föregående termin. Kommissionen minskade sitt kassainflöde genom emission av skuldväxlar för att säkerställa fortsatt marknadsnärvaro samtidigt som ökningen av kassabehållningen minimeras.
De högre likviditetsinnehaven omvandlades inte till kostnader för de program som fick stöd. Tvärtom gav kassabehållningen upphov till nettointäkter på 79,7 miljoner euro mellan juli och december 2023. Intäkten kommer att fördelas proportionellt mellan EU:s budget och låntagarna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.
Under 2024 kommer kommissionen att bygga vidare på sitt nya tillstånd att tillämpa en mer aktiv strategi för likviditetsförvaltning i syfte att optimera avkastningen på kontantinnehavet.
5.Åtgärder för att vidareutveckla ekosystemet för EU-obligationer
Att en enhetlig finansieringsstrategi inrättades från och med januari 2023 innebar ett viktigt delmål för att bygga upp en robust ram i syfte att tillgodose EU:s finansieringsbehov så effektivt som möjligt.
Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för kommissionen att planera, genomföra och informera om alla emissioner på ett smidigt och konsekvent sätt, inom en gemensam ram för riskhantering, efterlevnad och styrning för all upplåningsverksamhet.
Trots denna pågående omvandling av EU som emittent och den gradvisa förändringen av behandlingen av EU-obligationer
fortsätter marknaderna att behandla och prissätta EU-obligationer mot swapkurvan. I syfte att samla in återkoppling från marknadsaktörerna om EU:s emissionsprogram och om ytterligare åtgärder för att få marknaden för EU-obligationer att fungera bättre genomförde kommissionen i juni 2023 sin första investerarundersökning. Undersökningen visade att de flesta (omkring 80 %) av marknadsaktörerna ser emissionsprogrammet för EU-obligationer som jämförbart med program för europeiska statsobligationer med liknande utestående skuldsättning när det gäller regelbundet tillhandahållande av stora volymer, marknadskommunikation, användningen av auktioner och den övergripande finansieringsstrategin. Undersökningen bekräftade också vikten av arrangemang för priserbjudanden för EU-obligationer (vilket infördes i november 2023
2
) och en repofacilitet (planerad till andra halvåret 2024) för att främja den önskade övergången till en prissättning av EU-obligationer som bättre avspeglar EU-emissionernas grundläggande egenskaper. I investerarundersökningen framhölls också EU-obligationernas ställning som säkerheter och deras inkludering i index för statsobligationer som viktiga i detta avseende.
I linje med den återkoppling som inkommit från marknadsaktörerna fortsatte under andra halvåret 2023 förberedelserna för lanseringen av en repofacilitet för att stödja marknadsaktörernas handel med EU-obligationer. Genom repofaciliteten kommer kommissionen att tillfälligt ställa sina värdepapper till förfogande i händelse av brist för att på så sätt hjälpa EU:s aktörer på den primära marknaden för statspapper att tillhandahålla likviditet i EU-obligationer. Målet är att repohandel ska kunna inledas sommaren 2024.
Kommissionen har också inlett diskussioner med marknadsledande indexleverantörer om hur EU-värdepapper ska klassificeras i deras index. Frågan som diskuteras med indexleverantörerna är huruvida emissionsprogrammet för EU-obligationer har vuxit ur de SSA-index där det hittills inkluderats, och där det i allt större utsträckning utgör en överdrivet stor del av indexkorgen.
Kommissionen kommer också att fortsätta uppmuntra sina motparter på marknaden att behandla EU-obligationer som säkerheter av samma kvalitet som statsobligationer i bilaterala säkrade transaktioner.
Under andra halvåret 2023 slutförde kommissionen också – i nära samarbete med ECB och Belgiens centralbank – alla förberedelser inför lanseringen av en post-trade-infrastruktur för avveckling baserad på eurosystemet för alla nya EU-skuldebrev (dvs. nya ISIN-koder för EU-obligationer och EU-skuldväxlar), under namnet EU:s emissionstjänst (EIS). Genom lanseringen av EIS anpassas avvecklingsinfrastrukturen för EU:s skuldebrev till infrastrukturen för stora emittenter av statsobligationer i EU, vilka har stöd av nationella centralbanker som fiskala ombud. EIS skapar också lika villkor för alla värdepapperscentraler och investerare som handlar med EU-emitterade obligationer. EIS erbjuder också direkt avveckling av EU-skuldväxlar och EU-obligationer i TARGET2-Securities (T2S) och underlättar motparters användning av EU-skuldebrev som säkerheter gentemot centralbanker. Inrättandet av EIS åtföljdes av en fullständig översyn av EU:s program för emittering av skuldebrev, som anmäldes till och godkändes av fondbörsen i Luxemburg före årets slut. Därmed kunde de första EIS-avvecklade transaktionerna genomföras utan problem i januari 2024.
6.Andra milstolpar under andra halvåret 2023
Allokerings- och konsekvensrapport om gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU
I linje med rapporteringskraven i ramen för gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU offentliggjorde kommissionen den 1 december 2023 den första omfattande allokerings- och konsekvensrapporten om de gröna obligationerna.
Rapporten innehåller uppdaterad information för investerare och intressenter om allokeringen av intäkter vid brytdatumet den 1 augusti 2023, samt, för allra första gången, en redogörelse för klimateffekterna av investeringar som finansieras genom programmet för gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU.
Rapporten visar hur emissionerna av gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU stöds av en pool av planerade stödberättigande utgifter i medlemsstaterna (190 miljarder euro i stödberättigande investeringar kopplade till befintliga emissioner av gröna obligationer på 48,9 miljarder euro) och innehåller en uppdatering om de faktiska gröna utgifter som rapporterats av medlemsstaterna.
Därutöver skulle, enligt uppskattningar i rapporten, ett fullständigt genomförande av de utgifter som kopplas till de gröna obligationerna inom NextGenerationEU kunna minska EU:s utsläpp av växthusgaser med upp till 44 miljoner ton per år eller ungefär 1,2 % av EU:s totala utsläpp. Klimatpåverkan av de utgifter som redan realiserats beräknas till 0,5 % av den totala beräknade minskningen av växthusgasutsläppen vid ett fullständigt genomförande av programmet. Denna påverkan förväntas öka successivt fram till 2026, i linje med de ökningar som föreskrivs i uppfyllda kvantifierbara mål och delmål. De minskningar av utsläppen av växthusgaser som genomförts kommer att upprätthållas långt efter 2026, under de finansierade investeringarnas hela livstid.
7.Emissionsutsikt under första halvåret 2024
Den 12 december 2023 utfärdade kommissionen sin halvårsfinansieringsplan för januari till slutet av juni 2024. Under första halvåret 2024 har kommissionen för avsikt att emittera 75 miljarder euro i EU-obligationer, kompletterade med kortfristiga EU-skuldväxlar. Kommissionen kommer att använda dessa medel främst till att finansiera NextGenerationEU (inklusive eventuella betalningar för åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlen). Tack vare den enhetliga finansieringsstrategin kan även annan politik finansieras genom de planerade emissionerna, efter överenskommelse med EU:s lagstiftande myndigheter.
Bilaga: Genomförandeindikatorer för hur medlen används för att uppnå målen om effektivitet och ändamålsenlighet i kommissionens övergripande skuldförvaltningsstrategi
|
Medel
|
Indikator
|
Värde under andra halvåret 2023 (om inget annat anges)
|
Kommentar om genomförandet under andra halvåret 2023
|
|
Genomförande av EU:s program för skuldväxlar
|
a) Regelbundna emissioner längs hela kurvan
Regelbundna emissioner av EU-obligationer (och NextGenerationEU:s gröna obligation) i alla löptider över hela kurvan (upp till 30 år) för att ge olika typer av investerare investeringsmöjligheter, som ett sätt att upprätthålla en stark efterfrågan och därmed flexibiliteten att fastställa emissionsvolymer och löptider för enskilda transaktioner baserat på marknadsförhållanden.
|
I.Uppdelning av förfallotider för emissionsprogrammet
|
1–4 år: 11 %
4–8 år: 37 %
8–12 år: 10 %
12–17 år: 6 %
17–23 år: 14 %
23–31 år: 22 %
|
Under andra halvåret 2023 fullföljde kommissionen sitt mål genom regelbundna obligationsemissioner med olika löptider för att ge EU-kurvan likviditet inom alla segment. Finansieringstransaktionerna var spridda över terminen för att säkerställa en regelbunden närvaro på marknaden. Under terminen gjordes färre transaktioner än under föregående termin på grund av det lägre finansieringsmålet för andra halvåret 2023 på upp till 40 miljarder euro (jämfört med 80 miljarder euro under första halvåret 2023).
Även om de fanns inom alla referenslöptidsintervall var emissionerna i genomsnitt något inriktade mot kurvans långa ände (med en genomsnittlig löptid för emissioner på omkring 13 år), mot bakgrund av behovet av att sprida inlösen över tiden men också en starkare efterfrågan från investerare på EU-obligationer med lång löptid.
Emissionerna av gröna obligationer var också lägre än föregående termin, i linje med det lägre övergripande finansieringsmålet, medlemsstaternas ackumulerade rapporterade gröna utgifter och lämplig kalibrering av emissionerna av gröna obligationer till dessa utgifter.
|
|
|
b)
|
II.Snabb distribution av emissioner
|
Fyra syndikeringar och fyra obligationsauktioner, vilket resulterar i en till två emissioner per månad.
|
|
|
|
c)
|
III.Gröna emissioner
|
Omkring 5 miljarder euro genom löpande utnyttjande av 2048- och 2033-obligationer.
|
|
|
|
d) Uppnå en lämplig balans mellan auktioner och syndikeringar
Användning av olika typer av finansieringsteknik med en lämplig balans, beroende på totala emissionsvolymer och marknadsförhållanden, för att hantera genomföranderisker, förbättra likviditeten på sekundärmarknaden och förbättra lånekostnaderna.
|
I.Uppdelning mellan auktioner och syndikeringar i %
|
36 % av obligationsemissionerna via auktion.
|
Under andra halvåret 2023 emitterade kommissionen 36 % av EU-obligationerna via auktion, vilket är ungefär samma andel som under föregående finansieringstermin. Målet är att utvidga användningen av denna auktionsteknik, samtidigt som hänsyn tas till marknadsmässiga särdrag (t.ex. marknadens absorptionskapacitet) och emissionsbehov (t.ex. möjligheten att löpande utnyttja befintliga obligationer via auktion jämfört med behovet att emittera nya poster via syndikeringar).
|
|
|
e) Upprättande av stora och likvida referensobligationer
Löpande utnyttjande av EU-obligationer så att den utestående volymen av olika poster till nivåer motsvarar stora och likvida referensposter.
|
I.Emissioner via nya obligationer jämfört med volym emitterad via löpande utnyttjande (”taps”)
|
·14 miljarder euro via nya obligationer
·23,7 miljarder euro via löpande utnyttjande
|
Med tanke på likviditeten i sina värdepapper använde kommissionen sina transaktioner för att utnyttja befintliga finansieringsposter, där cirka 63 % av finansieringsvolymen mobiliserades via löpande utnyttjande.
Nya finansieringsposter lanserades för att förse marknaden med nya referensposter där det behövs på kurvan och baserat på rekommendationer från aktörer på EU:s primära marknad. Nya femåriga, sjuåriga och tjugoåriga obligationer lanserades under terminen.
Till följd av detta låg det genomsnittliga utestående beloppet per obligation kvar på cirka 13 miljarder euro i slutet av terminen, vilket säkerställer en oförändrad likviditet för obligationerna.
|
|
|
f)
|
II.Löpande utnyttjande av nya obligationer – hastighet
|
1–2 månad(er)
|
|
|
|
g)
|
III.Genomsnittlig storlek på utestående obligationer
|
Omkring 13 miljarder
|
|
|
|
h)
|
IV.Omsättning i förhållande till emissionsvolym
|
Ungefär 92 % under 2023 jämfört med 80 % under andra halvåret 2022
|
|
|
|
i)
|
V.Absolut omsättning
|
397 miljarder euro under andra halvåret 2023 jämfört med 241 miljarder euro under andra halvåret 2022.
|
|
|
|
d) Hantering av löptidsprofilen för emissioner av EU-obligationer med vederbörlig hänsyn till följande:
·Den tillfälliga extra marginalen (för upplåning inom ramen för NextGenerationEU) och den permanenta marginalen (för MFA+) inom EU:s budget.
·Framtida inlösen av utbetalningar under ett visst år.
·Stabila framtida omsättningsbehov.
·Behovet av att skydda EU:s kreditvärdighet för att säkerställa låga lånekostnader på lång sikt och stark efterfrågan från den centrala investerarbasen.
|
I.Genomsnittlig löptid för emissioner
|
Omkring 13 år
|
Under andra halvåret 2023 hade obligationsemissionerna en genomsnittlig löptid på 13 år. Detta speglade kommissionens mål att sprida inlösningsprofilen över tiden och samtidigt locka investerare till EU:s transaktioner på primärmarknaden. Den genomsnittliga löptiden låg kvar under den maximala genomsnittliga löptid på 17 år som anges i det årliga lånebeslutet för 2023.
Den genomsnittliga tiden till förfallodagen för utestående skuld var stabil (cirka 12 år).
Refinansieringen förblev också stabil, en återspegling av de tidigare emissionerna och den berörda inlösningsprofilen.
|
|
|
e)
|
II.Genomsnittlig tid till förfallodagen för utestående skuld
|
Omkring 12 år
|
|
|
|
f)
|
III.Refinansiering på kort sikt, dvs. andel utestående aktier i obligationer och skuldväxlar som förfaller under de närmaste 12 månaderna
|
Mindre än 10 %
|
|
|
|
g)
|
IV.Refinansiering på medellång sikt, dvs. andel utestående aktier i obligationer och skuldväxlar som förfaller under de närmaste 5 åren
|
Mindre än 35 %
|
|
|
Genomförande av EU:s program för skuldväxlar
|
Regelbunden emission av EU-skuldväxlar med löptider på upp till 1 år via auktion för att locka ytterligare investerare (eller ytterligare portföljer av befintliga investerare) och stödja likviditetshantering.
|
I.Utestående volym EU- skuldväxlar
|
15–19 miljarder euro
|
Kommissionen behöll emissioner inom ramen för EU:s program för skuldväxlar på miniminivån mot bakgrund av likviditetsbehov och långsiktig finansiering. Upp till två auktioner per månad hölls, bara för att täcka inlösen. Den utestående skulden inom ramen för EU:s program för skuldväxlar förblev således stabil vid omkring 15–19 miljarder euro under perioden.
|
|
|
|
II.Antal auktioner med EU-skuldväxlar
|
10
|
|
|
Likviditetshantering
|
Förvaltning av en likviditetspool med hänsyn till betalningsskyldigheter, utbetalningsbehov och kostnader för kontantinnehav, med vederbörlig hänsyn till rådande marknadsförhållanden.
|
I.Antal betalningsmisslyckanden på grund av bristande likviditet
|
Inga
|
Kommissionen uppfyllde framgångsrikt utbetalningsbehoven och det fanns inga avvecklingsfel under terminen.
|
|
Nätverket av aktörer på den primära marknaden för statspapper
|
Locka ett stort antal finansinstitut som visar ett starkt engagemang för att stödja EU-emissionerna
|
I.Antal institut som har undertecknat försäkringsåtaganden för transaktioner under de senaste 6 månaderna
|
16 (jämfört med 17 under andra halvåret 2022)
|
Kommissionen fortsatte att få stöd av EU:s aktörer på den primära marknaden, och rotation vid syndikeringarna hjälpte kommissionen att på bästa sätt utnyttja alla banker som var berättigade att ingå i ett syndikat.
|
|
Kommunikation med olika marknadsaktörer och jämförbara emittenter
|
Upprätthålla och bygga upp förtroende med investerarbas, marknadsaktörer och jämförbara emittenter för att stödja efterfrågan på EU-skuldinstrument och förbättra EU:s förståelse för marknadsdynamik och investerarnas behov.
|
I.Avvikelser från de i förväg aviserade tidpunkterna för offentliggörande av finansieringsplaner
|
Inga
|
Kommissionen upprätthöll regelbunden och förutsägbar kommunikation med marknaderna, i linje med tidigare tillkännagivanden. Det fanns ingen avvikelse mellan det ursprungliga finansieringsmålet och den aviserade volymen för finansieringstransaktioner under innevarande termin. Avseende obligationsauktionerna minskades dock anslaget med 3 miljarder euro till följd av att attraktiva finansieringsvillkor säkerställdes.
Kommissionen offentliggjorde regelbundet statistik över investerare. Statistiken var stabil och visade på en fortsatt ökning av dess diversifierade investerarbas.
|
|
|
|
II.Avvikelse från de volymer som aviserats i finansieringsplanen
|
Mindre än 3 miljarder euro eller mindre än 6 % (jämfört med mindre än 2,5 % första halvåret 2023).
|
|
|
|
|
III.Statistik över investerarfördelning
|
Per typ: centralbanker/offentliga institutioner 30,8 %, bankers finansavdelningar 30,0 %, fondförvaltare 19,1 %, försäkrings- och pensionsfonder 11,7 %, banker 5,9 %, hedgefonder 2,5 % Per land/region:
Storbritannien 17,6 %, Benelux 16,2 %, Frankrike 12,3 %, Asien och Stillahavsområdet 10,0 %, Tyskland 9,1 %, Norden 9,0 %, Italien 7,6 %, övriga EU 6,6 %, Iberiska halvön 6,0 %, Amerika 2,1 %, övriga Europa 2,0 %, Mellanöstern och Afrika 1,5 %
|
|