EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.1.2024

COM(2024) 49 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Efterhandsutvärdering av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation

{SEC(2024) 52 final} - {SWD(2024) 29 final} - {SWD(2024) 30 final}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Efterhandsutvärdering av Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation

1.Inledning

Sedan 1984 har EU investerat i forskning och innovation (FoI) för att ge Europa en konkurrensfördel och göra vår världsdel motståndskraftig och tekniskt oberoende. Horisont 2020, EU:s åttonde ramprogram för forskning och innovation, spelade en viktig roll för att främja denna långsiktiga investering. Programmet löpte från 2014 till 2020 och hade en budget på 75,6 miljarder euro.

I denna rapport presenteras resultaten av den slutliga utvärderingen 1 av Horisont 2020, med utgångspunkt i den preliminära utvärderingen från 2017.

Det främsta målet med Horisont 2020 var att främja den ekonomiska tillväxten och skapa arbetstillfällen genom att skapa synergieffekter inom FoI och lyfta fram vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och lösningar på samhällsutmaningar. Intresset för programmet var enormt: över 1 miljon enskilda ansökningar från 177 länder lämnades in under en sjuårsperiod. Genom programmet finansierades närmare 35 000 projekt där 40 000 organisationer deltog. Programmet lockade så många ansökningar att det skulle det ha behövts ytterligare 159 miljarder euro för att finansiera alla högkvalitativa ansökningar som lämnades in.

I denna utvärdering undersöks effekterna av Horisont 2020. Här bedöms även programmets effektivitet, dess samstämmighet med andra initiativ, relevansen för samhällets behov och det övergripande mervärde som programmet skapat för EU.

Utvärderingen bygger på omfattande bevis, bland annat följande:

(I)Över 1 000 intervjuer med stödmottagare, nationella myndigheter och genomförandeorgan.

(II)En enkät som besvarats av både sökande som beviljats bidrag och sökande som inte beviljats bidrag.

(III)En blandning av kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder.

(IV)Ett samråd med berörda parter som fick 1 818 svar.

2.Vilka effekter hade programmet?

I linje med sina grundläggande mål bidrog Horisont 2020 i hög grad till att främja ett samhälle och en ekonomi som grundas på kunskap och innovation. Programmet spelade en viktig roll för att mobilisera ytterligare FoI-finansiering och bidrog avsevärt till EU:s mål att investera 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) i forskning och utveckling (FoU) senast 2020. Trots detta stod investeringarna inom Horisont 2020 endast för 10 % av de offentliga FoU-utgifterna i EU, och merparten av finansieringen kom från medlemsstaterna och regionala organ. I slutet av 2020 hade EU:s investeringar i FoU ökat till 2,32 % av BNP, vilket är en ökning med 15 % sedan programstarten (2,02 %).

Programmet främjade också annan EU-politik och hade en avgörande betydelse för det europeiska forskningsområdets utveckling och funktion. Det var relevant när det gäller att tillgodose samhällets behov och visade sig vara anpassningsbart och flexibelt när nödsituationer som ebola- och covid-19-utbrott krävde snabba insatser. Horisont 2020 spelade en avgörande roll för produktionen av inflytelserik vetenskap, särskilt för att vägleda det globala arbetet mot klimatförändringarna. I utvärderingen framhålls behovet av att vidhålla dessa insatser för forskning och innovation under efterföljande ramprogram för att de önskade resultaten ska kunna uppnås. Det är värt att notera att 41 % av Horisont 2020-projekten fortfarande pågick vid tidpunkten för den slutliga utvärderingen, vilket visar att programmet fortfarande har en inverkan och ger resultat.

I den preliminära utvärderingen 2017 efterfrågades en förädling av programmets senare hälft, bland annat initiativ för att förstärka öppen vetenskap, stärka internationellt samarbete och förenkla programgenomförandet. Den preliminära utvärderingen ledde också till flera nyheter, till exempel lanseringen av ett pilotprojekt för ett europeiskt innovationsråd under de sista åren av Horisont 2020 och införandet av EU-uppdrag i det efterföljande programmet, Horisont Europa (2021–2027).

2.1    Vetenskapliga effekter

Horisont 2020 var strategiskt utformat för att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska bas genom att investera i kunskaper, färdigheter och infrastruktur. Dessa långsiktiga investeringar är avgörande för EU:s nuvarande och framtida förmåga att vara ledande inom, reagera på eller anpassa sig till dynamiska förändringar i vetenskapliga och tekniska framsteg och den ständigt föränderliga socioekonomiska situationen.

Horisont 2020 bidrog till att främja vetenskapliga genombrott och banbrytande framsteg på nya områden inom vetenskap och teknik. Bland exemplen kan följande nämnas: ·Utveckling av experimentella individanpassade cancervacciner, vilket är ett stort framsteg i behandlingen av cancer. ·Stöd till utvecklingen av de första vaccinerna mot covid-19, vilket visade att programmet var flexibelt och möjligt att anpassa vid globala hälsokriser. ·Användning av artificiell intelligens för att förutsäga proteinstrukturer, vilket har stor betydelse för läkemedelsupptäckter. ·Framsteg när det gäller datering av forntida DNA, inbegripet upptäckten av bevis på Europas första homo sapiens. ·Genombrott inom kemiteknik, kompositmaterial (med tillämpningar inom teknik för ren energi) och kvantmekanik. ·Den första bilden av ett svart hål, ett monumentalt framsteg inom astrofysiken som öppnar för nya sätt att studera en av universums mest mystiska företeelser. Horisont 2020 beviljade stöd till 33 Nobelpristagare, antingen före eller efter att de tilldelats priset, vilket visade programmets viktiga roll för att främja vetenskaplig spetskompetens i världsklass.

Programmets resultat överträffade sin föregångares (sjunde ramprogrammet) i fråga om vetenskaplig produktion, vilket framgår av antalet vetenskapliga publikationer. Vid tidpunkten för utvärderingen hade stödmottagarna rapporterat över 276 000 kollegialt granskade publikationer, varav 18 % härrörde från projekt som hade fått bidrag från Europeiska forskningsrådet (EFR). Detta antal förväntas öka ytterligare i takt med att fler projekt slutförs. Det bör noteras att Horisont 2020-publikationer citeras dubbelt så ofta som det globala genomsnittet, och 3,9 % ingår i den 1 % av världens publikationer som citeras oftast. Det är ett bättre resultat än för många stora internationella finansiärer, däribland Förenta staternas National Science Foundation.

Horisont 2020 bidrog i hög grad till vetenskapliga genombrott och framsteg på nya områden inom vetenskap och teknik, särskilt medicinsk vetenskap, kvantmekanik, kemiteknik och kompositmaterial. Genom att tillhandahålla finansiering för gränsöverskridande FoI-projekt möjliggjorde programmet viktiga samarbeten som i annat fall kanske inte hade kunnat genomföras. Av alla Horisont 2020-publikationer rör 26 % nya forskningsområden som utvecklas snabbt. Genom Horisont 2020 anslogs över 13 miljarder euro till projekt som är relevanta för ny digital teknik, till exempel artificiell intelligens och kvantdatorteknik.

Programmet hade också stora effekter på kunskapsspridningen, och 82 % av dess publikationer var allmänt och fritt tillgängliga online – ett tecken på den stora vikt som lades vid fri tillgång. Denna siffra låg på 65 % när programmet tog sin början 2014 och ökade därmed betydligt. I jämförelse med liknande internationella program är detta ett gott resultat. Trenden att ge fri tillgång har inspirerat 19 medlemsstater att anta liknande politik.

Horisont 2020 spelade en avgörande roll för att diversifiera och utöka forskarnas färdigheter och kunskaper. Det förbättrade också deras karriärmöjligheter, vilket särskilt gällde forskare i början av karriären såsom stipendiater inom Marie Skłodowska-Curie-åtgärder (MSCA), unga och etablerade forskare som beviljades bidrag av Europeiska forskningsrådet (ERF), personer som fått bidrag inom ramen för det särskilda målet ”Framtida och ny teknik” samt yngre medlemmar i team som tilldelades stöd inom ramen för det särskilda målet ”Spridning av spetskompetens och breddat deltagande”. Närmare 50 000 forskare beviljades stöd för gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare, vilket tyder på att programmet är på god väg att uppnå sina mål om forskares rörlighet, främst via MSCA. Erasmus+ och Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna tjänade som föredöme i fråga om att skapa synergier mellan olika EU-program och att främja rörlighet, utbildning och karriärutveckling för studerande och forskare.

Dessutom gjorde Horisont 2020-programmet det möjligt för EU att utveckla och uppgradera storskalig forskningsinfrastruktur på både europeisk och global nivå. Över 24 000 forskare och organisationer gavs tillgång till dessa infrastrukturer, vilket ökade möjligheterna till samarbete och vetenskapliga framsteg. Genom programmet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” gavs utökad tillgång till teknikinfrastruktur, däribland europeiska digitala innovationsknutpunkter och provningsanläggningar för öppen innovation, där företag kunde testa innovationer under realistiska förhållanden. Ett annat stort framsteg var inrättandet av gemensam forskningsinfrastruktur inom ramen för färdplanen för Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur. Detta är anmärkningsvärda resultat, även om utvärderingen tyder på att större synergier skulle kunna skapas mellan EU-program, nationella program och regionala program för forskningsinfrastruktur, särskilt för att säkerställa att deras verksamhet är hållbar.

2.2    Samhällseffekter

Horisont 2020 stärkte forskning och innovation i syfte att ta itu med viktiga samhällsutmaningar på områden som hälsa, livsmedelstrygghet, energi, transporter, miljömässig hållbarhet, klimatåtgärder, inkluderande samhällen och säkerhet. Programmet bidrog till dessa utmaningar på ett betydande sätt, inte bara i fråga om bredd utan också i fråga om djup, och fick en inverkan på många aspekter av samhället och den globala miljön.

Ett utmärkt exempel är Horisont 2020:s avgörande roll för att öka vår förståelse av klimatförändringarna. De investeringar som gjorts genom programmet, vilka bygger vidare på den grund som lades under sjunde ramprogrammet, har haft stort genomslag: 10 % av alla vetenskapliga publikationer som citerades av FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) härrörde från dessa två program.

Horisont 2020 har också bidragit stort till utvecklingen av praktiska lösningar för klimatåtgärder. Ett utmärkt exempel är de framsteg som gjorts inom alternativa och utsläppssnåla bränslen. Det banbrytande arbetet inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 har gjort EU ledande inom testning och installation av vätgasbränsleceller i bussar och gett unionen en pådrivande roll när det gäller innovation inom utsläppssnåla flygresor, som förväntas bli verklighet 2030.

När det gäller investeringar i hållbar utveckling överskred Horisont 2020 sitt mål på 60 %. I stället gick 64,4 % av programmets totala budget till sådana initiativ. Trots de betydande bidragen till klimatåtgärder nådde programmet dock inte upp till sitt budgetmål på 35 % för klimatspecifika frågor, vilka i slutändan tilldelades 32 % av budgeten. Detta visar hur viktigt det är att fortsätta att inrikta sig på och övervaka liknande mål inom ramen för Horisont Europa, så att framtida initiativ hamnar närmare de fastställda målen.

Samhället i EU står inför en rad komplexa utmaningar för vilka FoI-verksamhet inom samhällsvetenskap och humaniora, till exempel sociologi, ekonomi, psykologi, statsvetenskap, historia och kulturvetenskap, är avgörande. Dessa ämnesområden är av stor vikt för att ge en djupare förståelse av och effektiva svar på komplexa samhällsfrågor. Jämfört med tidigare program tog samhällsvetenskap och humaniora betydligt större plats inom Horisont 2020. Över 20 % av programbudgeten anslogs till relaterade ämnen, vilket är ett exempel på åtagandet om tvärvetenskaplig forskning.

Vid utvärderingen framkom det dock att samhällsvetenskap och humaniora integrerades i olika hög grad i olika delar av programmet. Detta togs även upp i de förslag till förbättringar som gavs i den preliminära utvärderingen av Horisont 2020. Med anledning av detta anpassades Horisont Europa-programmet med nya åtgärder för mer stabil integrering av samhällsvetenskap och humaniora. Ansökningarna får nu lägre utvärderingspoäng om de inte införlivar samhällsvetenskap och humaniora i tillräcklig utsträckning när dessa områden anses relevanta.

En annan stor utmaning inom Horisont 2020 är den långa tid som krävs för att projektens samhällseffekter ska bli synliga, vilket försvårar övervakningen och utvärderingen. Erfarenheten har visat att övervakningen var alltför snäv till sin omfattning, vilket gjorde det svårare att upptäcka hela spektrumet av samhällseffekter. Dessutom konstaterades att utformningen av indikatorerna var bristfällig, vilket gjorde det svårt att bedöma resultaten på ett ändamålsenligt sätt. För att åtgärda dessa brister pågår gemensamma insatser för att förbättra tillgången till uppgifter och övervakningsramen inom Horisont Europa.

2.3    Ekonomiska effekter

Horisont 2020 bidrog stort till den europeiska ekonomin, inte bara genom att stimulera sysselsättning och tillväxt i fråga om ekonomiska resultat, utan också genom att mobilisera andra medel och öka produktiviteten hos de berörda företagen. Programmet ledde också till framtagandet av tusentals innovationsresultat. Förteckningen över dessa resultat är ännu inte slutgiltig, eftersom en stor andel av de projekt som fått stöd av programmet ännu inte var slutförda vid tidpunkten för utvärderingen och fortfarande producerar nya resultat.

Utöver sin nominella budget bidrog Horisont 2020 till att öka FoU-utgifterna i EU genom att locka till sig saminvesteringar från både den offentliga och den privata sektorn. För varje euro från Horisont 2020-budgeten bidrog projektdeltagarna med 0,23 euro i egna medel för att driva projekten. Programmet var särskilt effektivt inom den privata vinstdrivande sektorn, där projektdeltagarna investerade ytterligare 0,57 euro för varje euro i Horisont 2020-finansiering. Den största finansiella hävstångseffekten uppnåddes inom europeiska partnerskap: i gemensamma företag mer än fördubblades, eller till och med tredubblades, volymen på EU-finansieringen tack vare de privata partnernas bidrag av resurser (kontant eller in natura).

Dessutom hade bidragen från Horisont 2020 en positiv inverkan på de deltagande företagens inkomster och personalantal, jämfört med företag med liknande egenskaper som inte fick finansiering.

Horisont 2020 har bidragit stort till utvecklingen inom immateriell äganderätt. Stödmottagarna rapporterade att de lämnat in närmare 4 000 ansökningar om immateriella rättigheter, varav tre fjärdedelar rörde patent, följt av 12 % som rörde varumärken. Med tanke på att det ofta tar lång tid att få ett patent beviljat förväntas antalet immateriella rättigheter inom Horisont 2020 öka betydligt även efter programmets avslutande. En långsiktig analys har visat att patent som härrör från sjunde ramprogrammet inte bara överskrider det globala genomsnittet i ekonomiskt värde utan också har en tydlig tendens att vara tvärvetenskapliga. Dessutom har omkring 40 % av de patent som rapporterats av deltagarna i programdelen ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” bidragit till viktig möjliggörande teknik, inklusive fotonik, eller till mikro- och nanoelektronik. Omkring 20 % av alla innovationer inom Horisont 2020 har gjorts inom pelaren Samhällsutmaningar, medan pelaren Vetenskaplig spetskompetens har bidragit med 31 % av innovationerna, dock i de flesta fall med en lägre teknisk mognadsgrad.

Innovationsradarn, ett verktyg för att identifiera innovation med stor potential inom programmet, tyder på att Horisont 2020 finansierade potentiellt banbrytande tekniska innovationer. De mest marknadsfärdiga innovationerna har genererats inom pelaren Industriellt ledarskap, särskilt i projekten inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. Dessa projekt har visat sig leda till fler marknadsfärdiga innovationer, särskilt på områden som ny digital teknik, högpresterande datorsystem och avancerade material.

I den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 konstaterades en betydande brist på risk- och tillväxtkapital i EU för att öka innovationen. För att åtgärda denna brist lanserades Europeiska innovationsrådet (EIC) som ett pilotprojekt under de tre senaste åren av Horisont 2020. Tidiga tecken tyder på att EIC-pilotprojektet haft en positiv inverkan på stödmottagarnas omsättning och personalantal. Projektet tog också itu med en allvarlig finansieringsbrist på högriskområden med begränsad tillgång till alternativ på nationell och regional nivå. Jämfört med länder med liknande stödstrukturer framstår EIC som det enda initiativ som erbjuder tillräcklig bredd och finansiering för att stödja djuptekniska företag.

Organisationer som finansierades genom programmet uppvisade större kapacitet att locka till sig mer riskkapital än sökande som inte beviljades finansiering. Dessa uppskattningar varierar emellertid. Särskilt små och medelstora företag som deltog i programdelen ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” lyckades locka till sig kapitalinvesteringar som var fyra gånger större än det EU-bidrag de beviljats. Finansieringsinstrumentet InnovFin, som förvaltades av Europeiska investeringsbanksgruppen och tilldelades 3,7 miljarder euro i finansiering från Horisont 2020, lyckades med att mobilisera privat finansiering för innovativa nystartade företag och andra ekosystemaktörer i EU. Instrumentet mobiliserade 77,5 miljarder euro i skulder och eget kapital för över 38 000 organisationer – långt över sitt mål – och främjade utvecklingen av ekosystem och nätverk för riskkapital.

Trots att Horisont 2020 gjorde framsteg när det gäller att överbrygga klyftan mellan högkvalitativ europeisk forskning och marknadsinnovation har denna långvariga klyfta inte helt kunnat avhjälpas. Åtgärder för att spåra spridningen av innovation tyder på att EU förbättrade sina resultat under genomförandeperioden för Horisont 2020 men fortfarande ligger efter sina största internationella konkurrenter på detta område. Inom Horisont Europa gjordes nya insatser för att föra ut innovationer på marknaden, särskilt genom EIC.

3.Vem utnyttjade programfinansieringen?

Horisont 2020 har haft en betydande inverkan på forsknings- och innovationslandskapet, till fördel för ett brett spektrum av deltagare, från vetenskapsmän och forskare vid högskolor till forskningsorganisationer och privata vinstdrivande enheter såsom små och stora företag.

Under programmet lanserades över 1 000 ansökningsomgångar som ledde till över 285 000 stödberättigande projektansökningar – dubbelt så många som för det föregående, sjunde ramprogrammet. Det ökande intresset är ett tecken på att programmet var attraktivt och relevant. Endast 35 426 projekt finansierades emellertid, vilket innebär att den sammanlagda andelen godkända ansökningar låg på 12 %. Det är värt att notera att 74 % av de ansökningar som bedömdes hålla hög kvalitet av oberoende experter inte kunde finansieras på grund av bristande budgetmedel. Horisont 2020, med en budget på 75,6 miljarder euro,    skulle ha behövt ytterligare 159 miljarder euro för att finansiera alla ansökningar av hög kvalitet.

För att ge de utmärkta ansökningar som inte beviljades finansiering större chans att erhålla stöd på nationell eller regional nivå tilldelades 20 890 av närmare 100 000 ansökningar av hög kvalitet som inte valdes ut för finansiering spetskompetensstämpeln . Denna EU-kvalitetsmärkning användes ursprungligen endast för MSCA- eller EIC-ansökningar, men den utvidgades senare inom Horisont Europa till att även gälla andra programdelar. I Europeiska revisionsrättens analys av tre länder visade det sig att 26 % av de ansökningar som rörde instrumentet för små och medelstora företag som fick denna stämpel senare fick finansiering via europeiska strukturfonder. Medlemsstaternas bristande tillgång till information om vilka ansökningar som tilldelats spetskompetensstämpeln gjorde det emellertid svårt för dem att få maximal effekt.

När det gäller fördelningen av finansieringen gick 78 % till samarbetsprojekt. Dessa var närmare 15 000 till antalet och hade i genomsnitt elva deltagare. 22 % av finansieringen men 59 % av alla bidrag beviljades i form av bidrag till en enda mottagare, främst via Europeiska forskningsrådet, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder och instrumentet för små och medelstora företag. Den genomsnittliga bidragsstorleken ökade till 2,3 miljoner euro under Horisont 2020, jämfört med 1,8 miljoner euro inom sjunde ramprogrammet, vilket även är en ökning i reala termer.

När det gäller typen av stödmottagare mottog högre utbildningsanstalter den största andelen av finansieringen (40 %), följt av privata vinstdrivande organisationer (28 %) och forskningsorganisationer (25 %). Små och medelstora företag tilldelades 17 % av finansieringen, eller 11,4 miljarder euro. Väletablerade högre utbildningsanstalter och forskningsorganisationer fick en stor andel av finansieringen, vilket visade på en viss koncentration, som dock var mindre än under sjunde ramprogrammet. De 100 största stödmottagarna fick 32 % av medlen (jämfört med 34 % inom sjunde ramprogrammet). Programmet lockade dock även nykomlingar (dvs. organisationer som inte deltog i sjunde ramprogrammet), särskilt mindre privata vinstdrivande enheter. Nykomlingarna tilldelades 19 % av Horisont 2020-medlen, eller 50 % av programmets finansiering till privata företag. Bland de gemensamma företagen gick 19 % av all finansiering till nykomlingar.

Jämställdheten förbättrades inom Horisont 2020, och andelen kvinnor i utvärderingspanelerna nådde 42 %, vilket låg över målet på 40 %. Andelen kvinnor i vetenskapliga rådgivande paneler och som forskare inom projekt låg dock kvar under målet på 50 %, närmare bestämt på 43 respektive 23 %. Med anledning av detta gjordes ändringar i Horisont Europa för att införliva jämställdhetsaspekten i hela programmet.

Att programmet ses som attraktivt av många aktörer framgår tydligt av det faktum att det inkom ansökningar från 177 länder. Hälften av all finansiering gick till endast fyra länder (Tyskland, Förenade kungariket, Frankrike och Spanien). Resultaten för mindre länder som Estland, Grekland, Cypern och Lettland var dock imponerande om man jämför Horisont 2020-finansieringen med storleken på ländernas nationella bruttoutgifter för FoU.

De länder som omfattas av breddningen mottog en andel på 8 % av EU:s totala bidrag, vilket är något högre än inom sjunde ramprogrammet. Även om detta kan verka relativt lågt ökade alla dessa länder utom två sitt deltagande i programmet. I utvärderingen identifierades flera utmaningar för dessa länder, däribland begränsad förmåga att driva internationella FoI-projekt, kompetensflykt, svaga nationella stödsystem och tillgången till finansieringsalternativ. Som svar på detta tredubblades Horisont Europas budget för utökning av antalet deltagarländer till 3 %, och flera åtgärder infördes för att öka ländernas delaktighet. Bland annat har systemet med nationella kontaktpunkter stärkts, och förhandskontroller av ansökningar och bidrag till s.k. kompetenscirkulation erbjuds numera.

4.Vilket värde hade programmet för EU?

Horisont 2020 bidrog stort till att öka omfattningen och kvaliteten på forskning och innovation i EU och fick effekter som sträcker sig långt utöver vad som kunde ha uppnåtts på nationell eller regional nivå. Programmet stödde större, mer komplexa och mer ambitiösa FoI-verksamheter än vad som hade varit möjligt utan EU-stöd. Det påskyndade utvecklingen av lösningar på akuta globala utmaningar genom att kombinera insatser och resurser från hela EU. Detta framgick tydligt av de svårigheter som sökande som inte tilldelades stöd stod inför: många av dessa kunde inte genomföra sina projekt eller tvingades göra betydande ändringar, främst på grund av bristen på alternativa finansieringskällor på nationell eller regional nivå.

En av Horisont 2020:s största styrkor var det tvärvetenskapliga samarbetet och den alleuropeiska samverkan på FoI-området. Denna strategi visade sig vara effektiv när det gäller att gemensamt utnyttja expertis, färdigheter och resurser från flera länder och skapa en kritisk massa för att höja kvaliteten på forsknings- och innovationsresultat. Den inneboende konkurrensen i den EU-omfattande finansieringsprocessen ökade ytterligare kvaliteten och säkerställde att forskning genomfördes på områden av stor betydelse för det europeiska samhället.

Såsom beskrivs närmare i avsnittet om ekonomiska effekter lyckades programmet mobilisera både privat och offentlig finansiering för FoI. Det beräknas att varje euro som investerats i Horisont 2020 kommer att ge fem euro i fördelar för EU-medborgarna fram till 2040. Denna investering bidrog till att en större andel av BNP avsattes till FoU, vilket ytterligare stärkte det europeiska forskningsområdet.

Investeringar i forskning och innovation genom ett ramprogram på EU-nivå har ett tydligt långsiktigt värde, eftersom det gör det möjligt att bygga de vetenskapliga och tekniska grunder som krävs för EU:s framtida beredskap och strategiska oberoende i krissituationer. Det framgick särskilt tydligt av programmets snabba och effektiva åtgärder vid covid-19-utbrottet, som möjliggjorts genom långvariga investeringar i mRNA-forskning.

5.Hur effektivt var Horisont 2020?

Horisont 2020 har gett det europeiska samhället betydande valuta för pengarna. När det gäller den ekonomiska effekten uppskattas det att varje euro som lagts på programmet (i programkostnader och kostnader för sökande) kommer att ge cirka fem euro i fördelar för EU-medborgarna, i termer av inverkan på BNP, fram till år 2040.

Tack vare ett antal förenklingsåtgärder kunde man effektivt minska den administrativa bördan för sökande och stödmottagare. Bland de förbättringar som förtjänar att nämnas finns användningen av elektroniska underskrifter och den kommenterade mallen för bidragsavtal. Tack vare dessa förändringar gick det snabbare att bevilja bidrag, felfrekvensen minskade och de administrativa utgifterna höll sig inom riktmärkena. Viktiga understödjande faktorer som nämndes var det nya arbetsflödet för elektronisk bidragshantering och borttagandet av förhandlingsstadiet. Utvärderingen visar emellertid att handläggningstiden för beviljande inte nödvändigtvis bör kortas ytterligare, eftersom det skulle kunna öka risken för oavsiktliga finansiella fel.

Trots dessa framsteg ger utvärderingen ingen övergripande positiv bild av programmets felfrekvens. Europeiska revisionsrätten påpekade att felnivån fortfarande är hög och ofta kan undvikas, särskilt när det gäller driftsutgifter och personalkostnader.

När man ser framåt finns det utrymme att effektivisera EU:s ramprogram. Många berörda parter har uppgett att deltagandet i Horisont 2020 kräver större insatser än vad som är fallet för andra program för FoI-finansiering. Detta är anmärkningsvärt med tanke på programmets relativt låga andel godkända ansökningar, vilket innebär att en stor del av kostnaderna för ansökningsprocessen utgör en nettoförlust för samhället i EU. Alla ändamålsenliga åtgärder som minskar dessa kostnader har stor potential att förbättra programmets effektivitet.

6.Slutsatser och lärdomar

Utvärderingen visar att Horisont 2020 bidrog stort till att bygga upp ett samhälle och en ekonomi i EU som grundas på kunskap och innovation. Genom att mobilisera ytterligare FoI-finansiering stödde programmet inte bara genomförandet av annan EU-politik utan spelade också en avgörande roll för att uppnå och upprätthålla det europeiska forskningsområdet. Programmets relevans för samhällsbehoven framgick tydligt av dess snabba och flexibla reaktion på nödsituationer såsom ebola- och covid-19-utbrotten och dess viktiga roll i de globala insatserna för att hantera klimatförändringarna. I denna utvärdering betonas behovet av att bibehålla insatserna över flera ramprogram för att uppnå sådana resultat.

Horisont 2020 uppfyllde vissa av sina mål eller nyckelutförandeindikatorer, men inte alla. Denna partiella framgång kan tillskrivas den inneboende karaktären hos FoI-investeringar, som ofta kräver lång tid innan de ger användbara resultat. Många projekt pågår fortfarande, och det fanns även brister i den ursprungliga utformningen av programmets indikatorer. Trots dessa utmaningar bekräftar utvärderingen att Horisont 2020-finansieringen har lett till mycket värdefulla resultat.

Till följd av den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 gjordes vissa betydande justeringar under programmets senare hälft. Nya åtgärder för att främja öppen vetenskap gav resultat, och nivån på det internationella deltagandet bibehölls. Andra förbättringar, till exempel främjande av kvinnors deltagande, ökad integrering av samhällsvetenskap och humaniora och en minskad administrativ börda, har bibehållits och förstärkts inom Horisont Europa. Dessutom har övervaknings- och utvärderingsramen ändrats så att man bättre ska kunna följa effekterna över tid. Dessa åtgärders effektivitet kommer att granskas ingående i den preliminära utvärderingen av Horisont Europa.

I denna slutliga utvärdering av Horisont 2020 har flera viktiga områden för ytterligare förbättringar lyfts fram, vilket ger insikter som kommer att bidra till framtida förbättringar.

·Breddat deltagande. Programdeltagandet skulle kunna breddas. Detta skulle innebära samarbete med icke-traditionella aktörer från flera sektorer, vetenskapliga områden och länder. Nationella reformer av FoI-system kan visserligen påverka beredskapen för deltagande i projekt på EU-nivå, men själva programmet kan också förbättras genom ökad förenkling, synlighet och tillgänglighet.

·Ytterligare förenklingar. Programmet kan gynnas av en riktad användning av ansökningsprocessen i två steg, särskilt på områden där få ansökningar väljs ut för finansiering och där antalet sökande vars ansökan avslås är högt. En utökad användning av spetskompetensstämpeln skulle också kunna göra det möjligt att återanvända fler ansökningar för andra program, vilket skulle minska de bortkastade ansträngningarna. Det finns också ytterligare möjligheter till förenkling när det gäller att utöka den övervakade användningen av klumpsummor och förbättra den utåtriktade verksamheten, informationsspridningen och upplevelsen för dem som använder programverktygen.

·Spridning, användning och tillämpning av resultat. Processen för att sprida, använda och tillämpa projektresultat har varit ojämn och bör uppmärksammas i högre grad. Inom Horisont Europa uppmuntras sökande att i sina ansökningar i högre grad beskriva hur deras projekt ska få genomslag. Det behövs också förbättringar för att säkerställa synlighet, spridning och praktisk användning av projektresultat, så att de kan ge större fördelar för ekonomin och samhället.

·Stöd till kvinnor inom forskning och innovation. Trots tidigare ansträngningar är det fortfarande svårt att nå en jämn könsfördelning inom forskning, entreprenörskap och innovation. Det behövs kraftfullare åtgärder för att stödja kvinnliga forskare, entreprenörer och innovatörer både runtom i EU och inom ramprogrammet.

·Fler synergier med andra initiativ. Synergierna med andra EU-initiativ och nationella eller regionala initiativ skulle kunna stärkas, särskilt för att stödja spridningen och användningen av projektresultat. För detta krävs det bland annat större anpassning, så att forskningsinfrastrukturerna kan fungera smidigt.

7.Vad händer nu?

Insikterna och de viktigaste slutsatserna från denna slutliga utvärdering av Horisont 2020 kommer att spela en avgörande roll inte bara för det pågående genomförandet av Horisont Europa, utan även för utvecklingen av framtida forsknings- och innovationsstrategier. Det kommer att garantera att lärdomarna från Horisont 2020 integreras effektivt i nuvarande och framtida program, så att de kan bli mer effektiva och relevanta och skapa större effekter för EU-medborgarna.

(1) Enligt artikel 32.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020), kompletterad av förordning (EU) nr 1290/2013 och rådets beslut 2013/743/EU.