Bryssel den 10.1.2024

COM(2024) 1 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om Europaåret för unga 2022

{SWD(2024) 1 final}


1INLEDNING

År 2024 är europeiska ungdomar den mest utbildade, teknikkunniga, rörliga och uppkopplade generationen någonsin. Unga européer rapporterar i genomsnitt ganska höga nivåer av subjektivt välmående 1 . De är aktiva i de samhällen de lever i 2 och är den åldersgrupp som är mest nöjd med hur demokratin fungerar i EU 3 . Samtidigt har de präglats av den globala finanskrisen 2008, covid-19-pandemin och det pågående ryska anfallskriget mot Ukraina. Obeständighet, osäkerhet och aldrig tidigare skådad förändring är något normalt för de 73 miljoner ungdomarna 4 i EU och något som påverkar deras möjligheter och psykiska hälsa. Trots dessa olika kriser har dagens ungdomar blivit mycket motståndskraftiga. 

Detta sammanhang har format ungdomarnas åsikter, behov och beteende.

Det finns många olika ungdomar, med olika och ibland motstridiga visioner, men en sak står klar: de har ett unikt generationsperspektiv. Att ta hänsyn till detta mångsidiga ungdomsperspektiv vid beslut som rör nutiden och framtiden är inte bara rättvist, utan nödvändigt.

De stora utmaningar vi står inför i dag kräver att alla är engagerade. För att upprätthålla demokratin, säkra freden, stå fast vid europeiska värden och utnyttja den gröna och den digitala omställningen på bästa sätt behöver vi alla medborgares, särskilt ungdomars, kreativitet, energi och olika talanger.

Det är anledningen till att ordförande Ursula von der Leyen, i sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021 5 , föreslog att 2022 skulle utses till Europaåret för ungdomar, som en hyllning till den motståndskraft ungdomar visade under covid-19-pandemin och för att ge dem möjlighet att forma Europas framtid i en värld efter pandemin. Stödet för en stark ungdomsdimension i EU:s prioriteringar och politik upprepades i Europaparlamentet och rådet samt genom viktiga intresseorganisationer såsom Europeiska ungdomsforumet.

”Voice your Vision” var mottot för Europaåret för ungdomar, ett år som syftade till att ge ungdomar positiva utsikter, öka deras deltagande i det demokratiska livet i linje med Lissabonfördraget och ge dem ett starkare inflytande över EU:s beslutsfattande.

Det kommande valet till Europaparlamentet i juni 2024 framhäver ytterligare vikten av att engagera ungdomar i den demokratiska processen. Nästa Europaparlament kommer att ha ett avgörande inflytande på områden som berör ungdomar – hälsa och välbefinnande, miljö och klimat, utbildning, internationellt samarbete och europeiska värden, sysselsättning och inkludering. Därför är det avgörande att unga medborgare tar tillfället i akt att uttrycka sitt val för Europa och säkerställer att just deras företrädare tar plats i EU:s direktvalda församling.

Kommissionen har åtagit sig att gå ungdomar till mötes för att ge dem en bättre framtid. Detta åtagande kommer att stärkas genom en ungdomskontroll för att ungdomspolitikens effekter systematiskt ska beaktas vid utformningen av politiken, med fullt utnyttjande av möjligheterna i ramen för bättre lagstiftning. Syftet är att ungdomars behov och röster ska beaktas inom alla politikområden.

I enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022) 6 beskrivs i detta meddelande viktiga resultat av Europaåret och prioriterade åtgärder för att bevara arvet från detta år. Kommissionen föreslår dessa åtgärder i enlighet med artikel 6 e i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken EU på ungdomsområdet har befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. I synnerhet innehåller det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta meddelande en fullständig rapport om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av Europaåret.

Detta meddelande och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, tillsammans med kommissionens kommande utvärderingsrapport om EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 7 (som förväntas 2024), kommer att forma EU:s framtida ungdomspolitik och stärka ungdomars bidrag till EU:s beslutsfattande 8 .

2EUROPAÅRET FÖR UNGDOMAR – VIKTIGA RESULTAT 9

Europaåret blev lyckat tack vare en gemensam insats av flera parter på olika nivåer: EU-institutioner, medlemsstater, ungdomsföreträdare och ungdomar. I enlighet med begäran i beslutet om ett Europaår för ungdomar 10 , och för att säkerställa optimal samordning, inrättade kommissionen en grupp med 29 nationella Europaårssamordnare som utsågs av EU:s medlemsstater 11 , sex nationella kontaktpunkter i Erasmus+-associerade länder och fler än 120 ungdomsföreträdare på europeisk nivå.

Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén bidrog aktivt till gruppen. Att många olika aktörer deltog i förberedelserna och genomförandet av Europaåret ledde till nya partnerskap på alla nivåer, vilket kommer att påverka ungdomssamarbetet positivt under många år.

Året utlöste framgångsrikt storskalig mobilisering och engagemang på alla nivåer. Mer än 2 700 berörda parter 12 i och utanför EU registrerade aktiviteter på Europeiska ungdomsportalens karta och bidrog till Europaårets fyra mål 13 .

Aktiviteterna under Europaåret var avsedda för ungdomar och genomfördes med och av dem. Omkring 92 % av de nationella samordnarna och de nationella kontaktpunkterna utanför EU samarbetade med nationella ungdomsråd bestående av ungdomar. Av de 18 styrgrupperna/nätverken på nationell nivå omfattade 16 nationella ungdomsråd och 12 andra ungdomsorganisationer.

Europaåret förde de europeiska, nationella, regionala och lokala institutionerna närmare ungdomarna. Tack vare Europaåret upplevde fler europeiska ungdomar själva hur EU tillför mervärde till deras liv, stöder deras personliga utveckling och förser dem med viktiga resurser och färdigheter så att de kan bli aktiva medborgare och verka för solidaritet och verklig förändring. Ungefär 83 % av aktiviteterna under året ägde rum ansikte mot ansikte. Denna utåtriktade verksamhet var viktig för att informera ungdomar, även de med begränsade möjligheter, om många möjligheter.

Ungdomarnas största förväntning på Europaåret var att samhället och beslutsfattarna skulle lyssna mer på deras krav och agera utifrån dem. 14 Inom ramen för Europaåret stod ungdomar i centrum för den politiska dagordningen och hade många möjligheter att uttrycka sin vision och sina idéer i frågor som var viktiga för dem. Nästan 90 % av de berörda parterna inom ungdomssektorn och 66 % av ungdomarna som gav återkoppling bekräftade att Europaåret hade gett dem dessa möjligheter att göra sin röst hörd.

En integrering av ungdomsperspektivet inom EU:s politikområden 15 var ett centralt mål för Europaåret för ungdomar, som uppnåddes genom ett omfattande deltagande av avdelningar i hela kommissionen. Mer än 30 avdelningar bidrog med över 130 politiska initiativ för ungdomar, varav många utvecklades i samarbete med dem. Uppskattningsvis 140 miljoner euro i relevanta EU-program och EU-instrument skulle användas för att genomföra Europaårets mål, bland annat genom kampanjer, evenemang och ansökningsomgångar. På nationell nivå rapporterade 81 % av de nationella samordnarna och de nationella kontaktpunkterna att de hade samarbetat med andra ministerier eller offentliga organ än de som ansvarar för ungdomspolitik. Och 69 % inrättade styrgrupper/nätverk för Europaåret (av vilka ministerier/offentliga organ som inte ansvarar för ungdomspolitik utgjorde 61 %).

Årets huvudmål att göra ungdomar mer delaktiga och införliva ungdomsperspektivet i hela det politiska spektrumet uppnåddes utan tvekan och måste upprätthållas. Europaåret för ungdomar blev en framgång i det europeiska samarbetet, och dess arv måste leva vidare.

3NÄSTA STEG

Som ett arv från Europaåret och i linje med EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 kommer kommissionen att vidta åtgärder på två nyckelområden:

·Att ge ungdomar ett starkare inflytande över EU:s beslutsfattande.

·Att ta itu med ungdomsfrågor inom olika politikområden.

Dessa insatser kommer att bygga på kommissionens ram för bättre lagstiftning, som ger en tydlig struktur för samråd med berörda parter och konsekvensbedömning. Kommissionen kommer att stärka den interna kapaciteten för arbete med ungdomar och inleda en stark och kontinuerlig dialog med berörda parter under hela beslutsprocessen.

Kommissionens reflektioner har tagit intryck av en rad olika förslag för att ytterligare fördjupa ungdomsdimensionen i EU:s politik 16 . Europeiska ungdomsforumet lade fram förslag till ett EU-ungdomstest 17 . I sin resolution om arvet från Europaåret 18 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att anta ett EU-ungdomstest för att säkerställa ungdomars engagemang och åtagande i utarbetandet av EU:s politik. I sina slutsatser om integreringen av ett ungdomsperspektiv 19 uppmanade rådet kommissionen att utnyttja sin ram för bättre lagstiftning för att ta hänsyn till nya politiska åtgärders inverkan på ungdomar.

3.1ATT GE UNGDOMAR ETT STARKARE INFLYTANDE ÖVER EU:S BESLUTSFATTANDE

Varje åtgärd som EU vidtar bör präglas av solidaritet mellan generationerna. Kommissionen åtar sig att upprätthålla rättvisan mellan generationerna i sina beslut för att göra ”världen bättre för nästa generation” 20 . Dessutom har många av EU:s politiska initiativ och beslut en direkt inverkan på den nuvarande generationen ungdomar, vilket också framgår av de europeiska ungdomsmålen 21 , som är en integrerad del av EU:s ungdomsstrategi. Därför är integreringen av ett ungdomsperspektiv i alla relevanta politikområden en prioritering för EU:s ungdomspolitiska samarbete.

För att integrera ungdomsperspektivet inom olika politikområden när politiken utformas eller ändras ska kommissionen därför säkerställa en ”ungdomskontroll” genom att fullt ut utnyttja verktygen för bättre lagstiftning och samråd. Det finns en grund för denna ungdomskontroll, eftersom kommissionen redan har tillämpliga verktyg för bättre lagstiftning 22 som ska kompletteras med flera ungdomsspecifika instrument inom ramen för EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 23 .

3.1.1UNGDOMSKONTROLL: FULLT UT UTNYTTJA VERKTYG FÖR BÄTTRE LAGSTIFTNING OCH SAMRÅD

Kommissionen kommer att säkerställa att de befintliga verktygen för bättre lagstiftning utnyttjas till fullo. I verktygslådan för bättre lagstiftning identifieras viktiga frågor för att fastställa effekternas betydelse för ungdomar:

·Verktyg nr 31 om utbildning, kultur och ungdomsfrågor ger vägledning, hänvisningar och bakgrund till hur man bedömer inverkan på ungdomar (demokratiskt liv, medborgardeltagande, utbildning och lärande, arbetsmarknad, hälsa och välbefinnande, inkludering och kamp mot fattigdom).

·Verktyg nr 29 om grundläggande rättigheter, inklusive främjande av jämlikhet, innehåller en uttrycklig hänvisning till åldersdimensionen och barnens rättigheter vid en bedömning av effekterna och en begränsning av de potentiella negativa effekterna när politiska beslut som framstår som neutrala kan ha en annan inverkan på vissa grupper, även om sådana effekter varken var avsedda eller planerade.

·Verktyg nr 20 om strategisk framsyn underlättar en bedömning av hur besläktade megatrender, t.ex. demografiska förändringar, tillgång till begränsade råvaror, snabb omvandling av den tekniska och socioekonomiska verkligheten, kan påverka ungdomar.

Ett fullständigt genomförande av verktygen för bättre lagstiftning leder till en ungdomskontroll. Ungdomsperspektivet kommer att integreras i beslutsfattandet i fyra viktiga faser:

1.Bedömning av relevansen för ungdomar – kommissionen bedömer, med hjälp av sina kontaktpersoner för ungdomsfrågor (se nedan) och vid behov med deltagande av ungdomsnätverket, huruvida ett planerat initiativ bland de prioriterade initiativen i bilaga I till kommissionens arbetsprogram kommer att vara särskilt relevant för ungdomar. En konsekvent process kommer att användas för att ringa in dessa viktiga prioriterade initiativ.

2.Samråd med ungdomar – när ett initiativ har konstaterats vara särskilt relevant för ungdomar kommer kommissionen att överväga ett särskilt samråd med ungdomar (riktade undersökningar, diskussioner med ungdomar, representativa ungdomsorganisationer eller plattformen för ungdomsföreträdare). I sådana fall kommer dessutom vissa obligatoriska frågor för ungdomar att tas med i de offentliga samråden, med möjlighet att identifiera uppgiftslämnarnas åldersgrupp. Detta kommer att ytterligare stimulera bidrag från ungdomar och beskriva dem i konsekvensbedömningar.  De nya nationella/regionala ungdomssamordnarna (se nedan) skulle kunna underlätta samråden på nationell nivå.

3.Konsekvensbedömning – med stöd av sina kontaktpersoner för ungdomsfrågor genomför kommissionen konsekvensbedömningen med hjälp av alla verktyg för bättre lagstiftning som anses vara särskilt relevanta för ungdomar och ser till att effekterna på ungdomar analyseras ordentligt närhelst de har konstaterats vara relevanta. 

4.Kontrollnämnden för lagstiftningskontroll kontrollerar om alla effekter har analyserats ordentligt, även effekterna på och samråden med ungdomar närhelst de har konstaterats vara särskilt relevanta för initiativet.

För att bibehålla den politiska drivkraften för integrering av ett ungdomsperspektiv i nya initiativ och bygga upp erfarenheter och kunskap för beslut på europeisk, nationell och regional nivå ska kommissionen lansera en rad särskilda rundabordssamtal för integrering av ett ungdomsperspektiv mellan berörda parter, särskilt ungdomsorganisationer, medlemsstater och andra EU-institutioner. Rundbordssamtalen kommer att äga rum i samband med offentliggörandet av kommissionens arbetsprogram för att övervaka lärdomarna från kommissionens ungdomskontroll och integreringen av ett ungdomsperspektiv inom ramen för EU:s ungdomsstrategi.

För att fördjupa integreringen av ett ungdomsperspektiv i det politiska beslutsfattandet ska kommissionen också vidta följande åtgärder:

·Föra en dialog med relevanta ungdomspartner och berörda parter och göra dem ännu mer delaktiga i utarbetandet av tillämpliga politiska förslag. I detta syfte ska kommissionen ytterligare uppmuntra ungdomar att aktivt delta och göra sina röster hörda i offentliga och riktade samråd, dialoger med beslutsfattare och medborgarpaneler.

·Fortsätta de framgångsrika politiska dialogerna med kommissionsledamöterna, som var ett framträdande inslag i Europaåret. Ungdomar i och utanför Europa kommer regelbundet att kunna diskutera viktiga ämnen och initiativ med kommissionsledamöterna, med fokus på kommissionens arbetsprogram.

·Ytterligare stärka sin interna kapacitet att arbeta med ungdomar. Med utgångspunkt i erfarenheterna från Europaåret kommer kommissionen att driva vidare sitt interna ungdomsnätverk med kontaktpersoner för ungdomsfrågor inom respektive politikområden som bidrar till att stärka det sektorsövergripande samarbetet och integreringen av ett ungdomsperspektiv. Nätverket, som drivs av EU:s ungdomssamordnare, kommer att utbyta information om kommande politiska åtgärder med en potentiell inverkan på ungdomar och ha kontakt med plattformsgruppen för ungdomsföreträdare.

·Som uppföljning till konferensen om Europas framtid – ett nytt uttryck för alleuropeisk demokrati – beslutade kommissionen att ge unga medborgare ett starkare inflytande över EU:s beslutsfattande genom att regelbundet sammankalla slumpmässigt utvalda medborgarpaneler som till en tredjedel består av ungdomar för att diskutera vissa viktiga politiska initiativ 24 . Efter konferensen har tre paneler anordnats för att diskutera livsmedelsslöseri, virtuella världar och rörlighet i utbildningssyfte. Den starka ungdomsdimensionen bör bibehållas i framtida medborgarpaneler.

Nyckelåtgärder:

1. Utnyttja alla möjligheter med integreringen av ett ungdomsperspektiv som en del av kommissionens ram och verktygslåda för bättre lagstiftning, för en ungdomskontroll

2. Fortsätta de ungdomspolitiska dialogerna med kommissionsledamöterna

3. Fortsätta att se till att många ungdomar deltar i medborgarpanelerna

4. Ytterligare mobilisera kommissionens interna ungdomsnätverk av kontaktpersoner för ungdomsfrågor

5. Starta en serie särskilda rundabordssamtal för integrering av ett ungdomsperspektiv

3.1.2UTNYTTJA INSTRUMENT FÖR DIALOG OCH INTEGRERING INOM RAMEN FÖR UNGDOMSSTRATEGIN 2019–2027

Ett meningsfullt ungdomsdeltagande 25 är en hörnsten i en välfungerande demokrati och bidrar till ett mer inkluderande och sammanhållet samhälle, och i detta avseende är det också särskilt relevant för valet till Europaparlamentet 2024. Som en del av paketet för försvar av demokratin stöder en rekommendation som främjar höga demokratiska standarder för europeiska och nationella val och folkomröstningar ett brett deltagande av olika grupper, däribland ungdomars deltagande i val 26 . Den innehåller också en rekommendation om att främja medborgarnas och det civila samhällets organisationers engagemang och effektiva deltagande i den offentliga beslutsprocessen 27 , som bland annat främjar barns och ungdomars meningsfulla, inkluderande och säkra deltagande, utan någon form av diskriminering. I enlighet med rekommendationen bör medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för att öka barns och ungas delaktighet i det politiska och demokratiska livet på lokal, regional och nationell nivå samt på landsbygden och i avlägsna områden.

Aktivt deltagande i samhället och demokratin är ett sätt att öka ungdomars nyckelkompetens, framtidsutsikter, känsla av tillhörighet och positiva inställning. Enligt Eurobarometern om ungdomar och demokrati 2022 finns det ett växande engagemang bland ungdomar: 58 % av de unga uppgiftslämnarna uppgav att de var aktiva i sina samhällen 28 .

Europaåret ledde till en stark satsning på att ungdomar ska få fler och bättre möjligheter att utvecklas som aktiva medborgare och delta i det demokratiska livet och beslutsfattandet. Ungdomars delaktighet blev därför Europaårets främsta tema, med det största antalet aktiviteter (43 %) på Europeiska ungdomsportalens aktivitetskarta 29 . ”Fler möjligheter att göra ungdomars röster hörda på alla nivåer” var också den främsta uppföljningsåtgärden, som i undersökningarna föredrogs av 61 % av ungdomarna, 72 % av de berörda parterna och 73 % av de nationella samordnarna och de nationella kontaktpunkterna. Ungdomar måste vara delaktiga på alla politikområden som är relevanta för ungdomar. Därför är det viktigt att stärka instrumenten i EU:s ungdomsstrategi. För att upprätthålla och bygga vidare på Europaårets impulser till dialog och integrering ska kommissionen vidta följande åtgärder:

·Stärka EU:s ungdomsdialog, det viktigaste instrumentet för ungdomars delaktighet i Europa, genom att öka dess synlighet och informationsverksamhet, involvera fler och olika ungdomsorganisationer och förbättra spridningen, utnyttjandet och uppföljningen av dialogens resultat på alla nivåer samt öka insatserna för att göra ungdomar med begränsade möjligheter delaktiga. EU:s ungdomsdialog är ett pågående samtal med ungdomar och ungdomsorganisationer som politiker och beslutsfattare samt experter, forskare och andra relevanta organ i det civila samhället deltar i. För att nå gräsrotsnivån i samråden med ungdomar skulle denna dialog kunna knytas bättre till viktiga kommande kommissionsinitiativ. I detta syfte ska kommissionen närmare anpassa dialogen till kommissionens arbetsprogram. För att främja utvidgningsprocessen ska kommissionen undersöka hur man kan samarbeta ytterligare med ungdomar från kandidatländer och potentiella kandidatländer.

·Underlätta diskussioner och samråd med ungdomar om kommande politiska initiativ, med en ny plattformsgrupp för ungdomsföreträdare som bygger på Europaårets grupp av berörda parter, dvs. ungdomsorganisationer, ungdomsforskare, företrädare för medlemsstaterna och andra EU-institutioner. Plattformens arbete kommer att nära följa kommande EU-initiativ.

·Vidareutveckla Europeiska ungdomsportalen som en enda kontaktpunkt för de möjligheter EU erbjuder ungdomar genom informationsverksamhet, kampanjer för att öka medvetenheten och kommunikation med ungdomar. Information och medvetenhet är förutsättningar för ungdomars meningsfulla delaktighet och ökar också känslan av europeisk tillhörighet och europeiska framtidsutsikter för ungdomarna.

·Undersöka utrymmet för mikrostöd i det framtida Erasmus+-programmet. Dessa bidrag med låg tröskel och låga belopp testades framgångsrikt av vissa nationella samordnare under Europaåret. De ger ungdomar enkel tillgång till finansiering så att de kan arbeta med gemensamma projekt och utveckla sin kompetens, sin handlingsförmåga och sitt självförtroende, vilket bidrar till en positiv förändring i deras samhällen. Dessutom är mikrostöd ett bra sätt att öka ungdomars medvetenhet om och intresse för de möjligheter EU erbjuder.

·Föra EU närmare ungdomar och öka medvetenheten om de möjligheter EU erbjuder under Europeiska ungdomsveckan, den 12–19 april 2024, med temat demokratiskt deltagande. Veckan är mycket relevant inför valet till Europaparlamentet 2024. Europeiska ungdomsforumet anordnar den andra omgången av evenemanget LevelUp! som en del av ungdomsveckan i samarbete med kommissionen och parlamentet på det sätt som testades under Europaåret för ungdomar. Syftet är att förbättra ungdomsaktivisternas förmåga att påverka, kommunicera och organisera sig samt att öka ungdomars deltagande i val, däribland valet till Europaparlamentet 2024.

·Ytterligare främja ungdomars engagemang i EU:s yttre åtgärder genom ungdomsrådgivning i unionens delegationer och särskilda globala initiativ såsom initiativet Women and Youth in Democracy (WYDE) 30 . Kommissionen kommer att ytterligare stärka ungdomars institutionella engagemang genom att sammanföra ungdomar från Europa och resten av världen och sammanföra medlemmar av sitt globala ungdomsnätverk, t.ex. ungdomsstyrelserna (Youth Sounding Boards) under 2024.

·Skapa synergier mellan ungdomars deltagande och åtgärder för barns deltagande 31 som svar på barns rätt att bli hörda. Fortsätta etableringen av den nya EU-plattformen för barns deltagande 32 som gör barn delaktiga i EU:s beslutsfattande och stöder aktivt deltagande i det demokratiska livet från tidig ålder.

·Uppmuntra medlemsstaterna att inrätta nationella eller regionala ungdomssamordnare, i stil med EU:s ungdomssamordnare. Dessa samordnare skulle öka det sektorsövergripande samarbetet i ungdomsfrågor, både på nationell och regional nivå, och mellan medlemsstaterna och kommissionen. De skulle uppmanas att bidra till plattformen för ungdomsföreträdare och samarbeta med EU:s ungdomssamordnare. I linje med de utökade prioriteringar för utvidgningen som ordförande Ursula von der Leyen har tillkännagett kommer även kandidatländernas och de potentiella kandidatländernas deltagande att uppmuntras.

Eftersom integrering av ett ungdomsperspektiv fortfarande är ett relativt nytt koncept måste införandet av konkreta integreringsinstrument på EU-nivå och nationell nivå (däribland ungdomskontroller, ungdomstester eller liknande) ske gradvis och åtföljas av kapacitetsuppbyggnadsåtgärder, däribland ömsesidigt lärande, insamling av uppgifter, utbildning och resurser för att bygga upp kunskap om vad som fungerar. Detta är avgörande för att så effektivt som möjligt uppnå målet att integrera ett ungdomsperspektiv utan att skapa en onödig administrativ börda. Kommissionen kommer därför att göra följande:

·Under 2024 lägga fram en analysrapport på grundval av synpunkter från medlemsstaterna med en översikt över nationella erfarenheter av strategier för integrering av ett ungdomsperspektiv.

·Underlätta utbyte av bästa praxis och organisera ömsesidigt lärande för intresserade medlemsstater. Dessa verksamheter skulle kunna ta fram verktygslådor, riktlinjer och utbildningsresurser.

·Samarbeta med internationella organisationer, såsom Europarådet och OECD, för att ytterligare berika evidensbasen och lärdomarna från integreringen av ett ungdomsperspektiv.

Resultaten kan också bidra till diskussionerna vid de särskilda rundabordssamtalen för integrering av ett ungdomsperspektiv.

Nyckelåtgärder:

1. Stärka EU:s ungdomsdialog

2. Inrätta en plattformsgrupp för ungdomsföreträdare

3. Vidareutveckla Europeiska ungdomsportalen som en enda kontaktpunkt för de möjligheter EU erbjuder

4. Utforska möjligheterna med mikrostöd inom ramen för framtida Erasmus+

5. Europeiska ungdomsveckan om demokratiskt deltagande 2024 och evenemanget LevelUp! för ungdomsaktivister

6. Främja engagemang från ungdomars sida i EU:s yttre åtgärder

7. Skapa synergieffekter mellan åtgärder för ungdomars delaktighet och åtgärder för barns delaktighet

8. Uppmuntra medlemsstaterna att inrätta nationella eller regionala ungdomssamordnare

9. Bygga upp kunskap och kapacitet för integrering av ett ungdomsperspektiv genom ömsesidigt lärande, insamling av uppgifter, utbildning och resurser

3.2ATT TA ITU MED UNGDOMSFRÅGOR INOM OLIKA POLITIKOMRÅDEN

Ovanstående åtgärder för integrering av ett ungdomsperspektiv kan vara relevanta för alla politikområden. Ungdomar bör kunna uttrycka sina åsikter på alla områden som berör dem, och deras behov bör beaktas i alla beslut som rör dem.

Vilka huvudfrågor tycker du att Europaåret för ungdomar bör fokusera på? 33

Källa: Flash Eurobarometer 502 – ”Ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar”, maj 2022.

Vid uppföljningen av Europaåret och med hänsyn till vad ungdomar tycker är viktigt kommer kommissionen därför att vidta åtgärder inom följande fem viktiga politikområden som är relevanta för ungdomar:hälsa och välbefinnande, miljö och klimat, utbildning, internationellt samarbete och europeiska värderingar, sysselsättning och inkludering.

3.2.1HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Covid-19-pandemin var en stor utmaning för den psykiska hälsan, särskilt bland ungdomar. Dessutom står de inför många utmaningar från digitala verktyg, däribland sociala medier, och detta ökar påfrestningarna på många ungdomars psykiska hälsa. Den ökade ensamheten och det minskade sociala samspelet, de förlorade möjligheterna, osäkerheten om framtiden och oron på grund av rädsla och förlust under covid-19-pandemin skapade stress.  34   35   36  

Att förbättra den psykiska och fysiska hälsan och välbefinnandet är den snabbast växande prioriteringen för ungdomar i EU 37 . Kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa 38 från juni 2023 var ett första och stort steg för att säkerställa en ny sektorsövergripande strategi för psykisk hälsa. I samband med att det utarbetades samlades det in särskilda bidrag om ungdomars psykiska hälsa. I meddelandet om psykisk hälsa fastställs 20 flaggskeppsinitiativ och 1,23 miljarder euro i ekonomiskt stöd från flera av EU:s finansieringsinstrument. Kommissionen kommer att göra följande:

·Hjälpa medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång 39 från november 2022, enligt vilken barns och ungdomars känslomässiga välbefinnande är avgörande för att förbättra deras möjligheter att lyckas inom utbildning och i livet i allmänhet.

·Utarbeta riktlinjer för välbefinnande i skolor som ska offentliggöras 2024 genom kommissionens expertgrupp för stödjande lärandemiljöer.

·Som en prioritering 2024 40 , och i enlighet med EU:s strategi för barnets rättigheter 41 , lägga fram en kommissionens rekommendation om utveckling och förstärkning av integrerade system för skydd av barn i medlemsstaterna. Denna kommer att inriktas på barns behov och säkerställa ett bättre utnyttjande av befintliga EU-verktyg (lagstiftning, politiska åtgärder och finansiering).

·Genomföra flaggskeppsinitiativ enligt kommissionens nya meddelande om psykisk hälsa, som att främja inrättandet av ett nätverk för barns och ungdomars psykiska hälsa 2024 för informationsutbyte, ömsesidigt stöd och utåtriktad verksamhet via ungdomsambassadörer, och ta fram en verktygslåda för förebyggande åtgärder som tar itu med kopplingarna mellan psykisk och fysisk hälsa och viktiga hälsofaktorer. 

·Genom åtgärden ”Sund skärmtid, friska unga” kommer ungdomar att skyddas bättre inom det digitala området, online och i sociala medier.

·Stödja medlemsstaterna i övervakningen av den digitala omställningens inverkan på barns välbefinnande genom Better Internet for Kids-plattformen.

·Hjälpa medlemsstaterna att förbättra ungdomars välbefinnande och psykiska hälsa inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd 2024, flaggskeppsinitiativet Psykisk hälsa: Främja välfärd och psykisk hälsa 42 och fortsätta stödet inom ramen för Ungdomens första flaggskeppsinitiativ för att stärka den psykiska hälsan och vården av utsatta barn och ungdomar.

·Skapa en säkrare och hälsosammare digital miljö för ungdomar genom att tillämpa förordningen om digitala tjänster, enligt vilken onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga ska säkerställa en hög nivå av integritetsskydd, säkerhet och trygghet för dem.

·Lägga fram ett förebyggande paket inom ramen för Europas plan mot cancer, inklusive

oett utkast till rådets rekommendation om cancer som kan förebyggas genom vacciner, för att öka användningen av vaccinering mot humant papillomvirus bland flickor och pojkar i förpuberteten och tonåren, och

en uppdatering av rådets rekommendation från 2009 om rökfria miljöer som skyddar människor mot exponering för andras tobaksrök och aerosoler och bidrar till att skapa en tobaksfri generation.

·Stödja ungdomar i de yttersta randområdena för att förbättra livskvaliteten i just deras regioner genom bidragssystemet Youth4Outermostregions på en miljon euro 43 .

3.2.2MILJÖ OCH KLIMAT

För att EU:s gröna giv ska bli framgångsrik krävs ett aktivt medborgardeltagande. Europaåret för ungdomar skapade möjligheter att delta i och påverka den gröna omställningen. Ungdomar bör ges de färdigheter och kunskaper som krävs för att ta itu med miljö- och klimatförändringsutmaningar genom kreativa och innovativa lösningar. För att bygga vidare på dessa insatser ska kommissionen

·stödja en gemenskap av unga klimatpaktsambassadörer för att främja klimatåtgärder bland ungdomar på plats och stödja deras lokala verksamhet,

·stödja ungdomars bidrag till uppnåendet av unionens mål för resiliens vid katastrofer som ett viktigt verktyg för att stärka resiliensen vid framtida katastrofer,

·öka möjligheterna för ungdomar att ta itu med den gröna omställningen genom att anmäla sig till Europeiska solidaritetskåren 2024 från Horisont Europa,

·uppmuntra nätverk av gröna städer och regioner (t.ex. överenskommelsen om gröna städer) för att engagera unga praktikanter och volontärer i lokala gröna projekt,

·ytterligare främja ungdomsledda klimatprojekt i EUTeens4Green-projektet inom ramen för Fonden för en rättvis omställning,

·stödja medlemsstaternas genomförande av rådets rekommendation om lärande inför den gröna omställningen och en hållbar utveckling 44 ,

·främja det nya lärandelaboratoriet för ungdomar som en del av koalitionen Utbildning för klimat,

·nå ut till ungdomar genom kommissionens kommande klimat- och demokratikampanj inför valet till Europaparlamentet 2024,

·främja deltagandet av ungdomar från västra Balkan i den gröna omställningen genom ett särskilt ungdomslaboratorium för västra Balkan,

·utöka räckvidden för åtgärden Girls Go Circular, som genomförs av Europeiska institutet för innovation och teknik och kunskaps- och innovationsgrupper, för att främja digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter för flickor på området för cirkulär ekonomi,

·betona behovet av att stödja generationsskiftet inom jordbruket, eftersom unga människor är en källa till nya idéer och energi, med innovativa initiativ, och engagerar sig för hållbara metoder och omställning.

3.2.3UTBILDNING

Temat utbildning var ett viktigt ämne under Europaåret, ett år som sammanföll med firandet av Erasmus+-programmets 35-årsjubileum och återupptagandet av lärande utomlands efter pandemin. Behovet av att ytterligare underlätta detta betonades i rådets rekommendation om unga volontärers rörlighet 45 , rådets senaste rekommendation om ”Europa på väg” 46 och rekommendationerna från 2022 års konferens om Europas framtid 47 . Kommissionen kommer att göra följande:

·Fortsätta arbetet för en gemensam europeisk examen 2024, i linje med den europeiska universitetsstrategin, för att bygga upp en starkare känsla av europeisk tillhörighet bland högskolestudenter och akademisk personal som deltar i transnationella akademiska program. Det gemensamma europeiska examensbeviset skulle vara ett komplement, baserat på gemensamma europeiska kriterier, till de kvalifikationer som förvärvats av studenter med examen från gemensamma program.

·Främja en starkare roll för ungdomar i plattformen för digital utbildning, i 2024 års översyn av handlingsplanen för digital utbildning och i andra initiativ som ska se till att den digitala utbildningen i Europa blir av hög kvalitet, inkluderande och tillgänglig för alla, även på landsbygden och i avlägsna territorier.

·Konsolidera Jean Monnetinsatsen för skolor inom Erasmus+ för att ytterligare främja lärande om EU:s integration och värden från tidig ålder.

·Uppmuntra medlemsstaterna att öka utbildnings-, idrotts-, volontär- och sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar på landsbygden och i avlägsna områden, i enlighet med EU:s handlingsplan för landsbygden 48 .

·Under 2024 fortsätta initiativet EU TalentOn för begåvade unga forskare och EU:s tävling för unga forskare, som en del av Katowice European City of Science 2024.

·Ta itu med underrepresentationen av flickor och kvinnor inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, bland annat genom STEAM-strategin 49 , i linje med handlingsplanen för digital utbildning och den europeiska universitetsstrategin.

·Hjälpa medlemsstaterna att utforma och genomföra reformer som ska utveckla ungdomars kompetens inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd 2024, flaggskeppsinitiativet Kompetens–Främja kompetensutvecklingssystem som är bättre anpassade till arbetsmarknaden 50 . Stödet kommer att inriktas på ihållande kompetensglapp, brist på arbetskraft och kompetensutveckling för den gröna och den digitala omställningen samt anpassning av utbildningssystemen.

·Främja deltagandet av universitet på västra Balkan inom ramen för initiativet Europauniversitet.

·Främja användningen av EU:s och OECD:s gemensamma ram för barns och ungdomars finansiell kompetens i EU 51 bland medlemsstaterna och berörda parter.

3.2.4INTERNATIONELLT SAMARBETE OCH EUROPEISKA VÄRDEN

Som ett viktigt resultat av den globala dimensionen av Europaåret för ungdomar lade EU fram sin första ungdomshandlingsplan någonsin i EU:s yttre åtgärder 52 , som utformats tillsammans med ungdomsorganisationer och ungdomar. Handlingsplanen har som syfte att engagera, stärka och föra samman ungdomar från EU och partnerländer från alla regioner via särskilda initiativ, så att de kan förmedla sitt perspektiv och delta som partner i EU:s yttre åtgärder. Kommissionen kommer att göra följande: 

·öka EU:s samarbete med ungdomar globalt genom genomförande och stärkande av initiativ såsom EU:s Youth Sounding Board för internationella partnerskap samt ökad ungdomsrådgivning i unionens delegationer,

·stödja ungdomars bidrag till uppnåendet av målen för hållbar utveckling med hjälp av viktiga verktyg, resurser och färdigheter, bland annat genom initiativ som fonden för främjande av ungdomars egenmakt 53 och ungdomsakademin Afrika-Europa,

·upprätta en plattform för regelbunden dialog och samråd med ungdomsorganisationer i hela världen genom plattformen för ungdomsdialog i EU:s yttre åtgärder 54 och säkerställa att ungdomar inkluderas i olika samrådsprocesser som en del av lanseringen av Global Gateway-strategin 55 ,

·tillhandahålla utrymmen och stödkapacitet för ungdomars aktiva deltagande i fredsbyggande, reformer av säkerhetssektorn och medlingsprocesser, för att säkerställa att ungdomars särskilda behov och prioriteringar beaktas och deras roll i återuppbyggnadsverksamhet erkänns och stöds, i linje med EU:s åtagande för FN:s freds- och säkerhetsagenda,

·öppna Erasmus+-åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för ungdomar och idrott i ansökningsomgången 2024 (genom medel från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen) för deltagande av ungdoms- och idrottsorganisationer från Ukraina och andra länder från det östliga partnerskapet för att bygga upp deras kapacitet, Dessa åtgärder är redan öppna för alla partner på västra Balkan. samt undersöka möjligheterna med Erasmus+ i andra regioner, särskilt när det gäller virtuella utbyten och kapacitetsuppbyggnad bland ungdomar,

·ytterligare stödja det nyligen inrättade nätverket av europeiska studentföreningar vid brittiska universitet. Ungdomsrådgivning kommer att införas i unionens delegation till Förenade kungariket som en del av ungdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder,

·inför FN:s toppmöte om framtiden fortsätta att arbeta tillsammans med utrikestjänsten och EU:s medlemsstater för en ambitiös och handlingsinriktad pakt för framtiden, inbegripet angående dess kapitel med särskild inriktning på ungdomar och framtida generationer, och säkerställa uppföljningen.

3.2.5SYSSELSÄTTNING OCH INKLUDERING

EU hjälper medlemsstaterna att minska ungdomsarbetslösheten och andelen ungdomar utanför arbetskraften, bland annat genom att fokusera på ungdomar i en utsatt situation, t.ex. ungdomar med funktionsnedsättning och indirekt genom att investera i den ekonomiska utvecklingen i alla EU-regioner. Att ta itu med sociala, ekonomiska och territoriella skillnader är relevant för ungdomar, eftersom det förbättrar lika tillgång till tjänster och möjligheter för sysselsättning, utbildning och social inkludering. Syftet är att ge ungdomar möjligheter oavsett socioekonomisk bakgrund eller bostadsort och driva den digitala och gröna omställningen och tillväxten för alla framåt. Den förstärkta ungdomsgarantin kommer att fortsätta att vara ett viktigt sätt att få ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Inom ramen för NextGenerationEU främjar faciliteten för återhämtning och resiliens investeringar och reformer i medlemsstaterna, med fokus på den gröna och den digitala omställningen och andra politikområden som omfattar barn och ungdomar, såsom utbildning och kompetens.

Praktikplatser är en viktig språngbräda för ungdomar på arbetsmarknaden. Med tanke på de tydliga fördelarna med praktikprogram har ungdomar efterlyst bättre villkor för utbildning i EU och begärt ett förbud mot oavlönade praktikplatser som ett arv från Europaåret för ungdomar 56 . I sin resolution av den 14 juni 2023 med rekommendationer till kommissionen om praktikplatser av hög kvalitet i EU uppmanade Europaparlamentet kommissionen att säkerställa lägsta kvalitetsstandarder för praktikprogram, inbegripet ersättning 57 . Kommissionen kommer därför att göra följande:

·Uppdatera sina kvalitetskriterier för praktikprogram 2024 för att ta itu med frågor som rättvis ersättning och tillgång till socialt skydd. Kommissionen avser särskilt att följa upp Europaparlamentets resolution med ett förslag till lagstiftningsakt, med full respekt för proportionalitet, subsidiaritet och principer för bättre lagstiftning.

·Fortsatt genomföra initiativet Alma (Aim, Learn, Master, Achieve) för att hjälpa mindre gynnade ungdomar i åldern 18–29 år att integreras i samhället och ta sig in på arbetsmarknaden i andra länder. Efter en inbjudan att lämna projektförslag på EU-nivå inom ramen för Alma förväntas mer än 800 ungdomar som varken arbetar eller studerar delta i 29 projekt i hela EU 58 .

·Arbeta tillsammans med grupper som fortfarande har stor outnyttjad entreprenörspotential, såsom ungdomar, genom upplysning, mentorskap och coachning 59 .

·Fortsätta att stödja EU:s medlemsstater och regioner i genomförandet av sammanhållningspolitiska program 2021–2027 60 , inbegripet Europeiska regionala utvecklingsfondens stöd inom sysselsättning, utbildning, social inkludering, vård och omsorg, hållbar turism och kultur, som ungdomsmålgrupper kan dra nytta av i enlighet med de fastställda behoven i de berörda territorierna.

·Stödja de EU-regioner som berörs av demografiska utmaningar, bland annat på grund av att unga flyttar bort, genom mekanismen för talangsatsningar. Mekanismen hjälper EU:s regioner att utbilda, hålla kvar och locka de människor, färdigheter och kompetenser som krävs för att hantera effekterna av den demografiska omställningen. 

·Fortsätta att stödja myndigheterna på västra Balkan i genomförandet av ungdomsgarantin som återspeglar EU:s modell och främja liknande strategier i grannländerna för att ta itu med de svårigheter som unga som varken arbetar eller studerar står inför.

·Fortsätta att stödja EU:s medlemsstater i genomförandet av barngarantin i syfte att förhindra och bekämpa diskriminering och social utslagning.

·Som ett av initiativen i strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 61 kommer kommissionen tillsammans med sina berörda parter att utarbeta sysselsättningspaketet för personer med funktionsnedsättning, en uppsättning riktlinjer och metoder som syftar till att underlätta anställning av personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna omfattar bland annat yrkesvägledning och anställningsmetoder som är relevanta för ungdomar med funktionsnedsättning.

·Uppmuntra utvecklingen av välmående, starkare, sammanlänkade och resilienta landsbygdsområden, som kommer att stödja sysselsättningen för ungdomar i linje med den långsiktiga visionen för landsbygdsområden.

4ATT UPPRÄTTHÅLLA VÅRT ENGAGEMANG FÖR EU:S UNGDOMAR

Under Europaåret för ungdomar stärkte EU-institutionerna och medlemsstaterna sitt befintliga engagemang för ungdomar, i linje med målen i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 om att främja ungdomars delaktighet och integrera ungdomsperspektivet i beslutsfattandet. Det är mycket viktigt att upprätthålla och bygga vidare på detta. Stöd till barn och ungdomar är nödvändigt för att nästa generation ska klara utmaningarna i vår snabbt föränderliga värld och möta framtiden med tillförsikt.

Kommissionen ska stödja ungdomar ytterligare med konkreta uppföljningsåtgärder i enlighet med detta meddelande. Centralt för denna strategi är den samarbetsanda som Europaåret var ett uttryck för. Det befäste en enighet om att projekt som riktar sig till ungdomar är mer effektiva och ändamålsenliga om de utformas och genomförs i samarbete med ungdomar och ungdomsföreträdare. Resultaten förstärks när EU:s institutioner samt nationella, regionala och lokala myndigheter är öppna och inriktade på samarbete och kontinuerlig dialog.

Dialogen och samarbetet kommer att vara särskilt viktigt i insatserna för att engagera ungdomar i valet till Europaparlamentet 2024. Ungdomars delaktighet står och faller dock inte med valet. Den växer från ett litet steg – frivilligarbete för ett lokalt teaterprojekt eller deltagande i en nationell strandstädningskampanj. Andra former av delaktighet är att kandidera till ett studentråd, starta en petition eller delta i ett samråd i EU:s ungdomsdialog, ansluta sig till en internationell icke-statlig ungdomsorganisation, delta i Europeiska ungdomsevenemanget eller Europeiska ungdomsveckan eller delta i ett projekt som drivs av EU:s ungdomsprogram. Allt detta innebär att ungdomar är delaktiga.

De möjligheter som ges till ungdomar formar dem som medborgare och påverkar vilka val de gör och vilka vägar de kommer att ta i livet. Detta kan i slutändan avgöra EU:s inriktning. Det är skälet till att EU kommer att ge ungdomar mer inflytande vid utformningen och utvecklingen av EU:s politik.

2022 var deras år – framtiden bör också vara deras.

(1)

 År 2022 bedömde ungdomar mellan 16 och 29 att deras tillfredsställelse med livet i genomsnitt låg på 7,3 poäng på en skala från 0 (mycket missnöjd) till 10 (mycket nöjd) (Eurostat,  Livskvalitetsindikatorer – livsinställning över lag ).

(2)

  Flash Eurobarometer 502 – Ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar, maj 2022 .

(3)

  Europaparlamentets vårundersökning 2023: Democracy in action - One year before the European election s

(4)

Senaste tillgängliga statistik från Eurostat om det totala antalet ungdomar (15–29 år). Se följande länk: Resultattavlan med ungdomsindikatorer – Eurostat (europa.eu) .

(5)

  Talet om tillståndet i unionen 2021 (europa.eu) .

(6)

  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar 2022 , s. 1.

(7)

  Resolution från Europeiska unionens råd om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 .

(8)

De ungdomspolitiska åtgärder som föreslås i detta meddelande kommer att skapa synergieffekter tillsammans med åtgärderna inom ramen för EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final.

(9)

En fullständig rapport om resultaten av Europaåret för ungdomar finns i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(10)

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022).

(11)

 Eftersom ungdomspolitiken är de tre språkgruppernas ansvar i Belgien utsågs tre samordnare.

(12)

Antal berörda parter med registrerade aktiviteter på Europeiska ungdomsportalens karta.

(13)

  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022).

(14)

 Flash Eurobarometer 502 – Ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar, maj 2022 .

(15)

Europaåret kretsade kring nio politikområden av särskilt intresse för ungdomar: europeisk rörlighet i utbildningssyfte, sysselsättning och inkludering, politiska dialoger och deltagande, grön och digital omställning, kultur, hälsa, välbefinnande och idrott, ungdomar och världen samt solidaritet med Ukraina.

(16)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har antagit ett yttrande på eget initiativ i fråga om EU:s ungdomstest ( SOC/728 EU:s ungdomstest ) och regionkommittén hänvisar till ”ungdomstestet” i den stadga om ungdomar och demokrati som lanserades tillsammans med Europeiska ungdomsforumet.

(17)

  Europeiska ungdomsforumet – EU:s ungdomstest .

(18)

  Europaparlamentets resolution av den 24 november 2022 om arvet från Europaåret för ungdomar 2022 (2022/2953(RSP) ).

(19)

  Slutsatser från rådet om att främja integreringen av ett ungdomsperspektiv i politiskt beslutsfattande i Europeiska unionen (C/2023/1342).

(20)

  Tillståndet i unionen 2022 (europa.eu) .

(21)

  Europeiska ungdomsmålen | Europeiska ungdomsportalen (europa.eu) .

(22)

Kommissionens agenda för bättre lagstiftning säkerställer evidensbaserad och öppen EU-lagstiftning på grundval av de berörda parternas synpunkter. Se följande länk: Bättre lagstiftning (europa.eu) .

(23)

  Resolution från Europeiska unionens råd om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 .

(24)

  Kommissionens meddelande Konferensen om Europas framtid – Från vision till konkreta åtgärder, COM(2022) 404 final.

(25)

Under Europaåret för unga publicerade ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet forskningsstudien Meaningful youth political participation in Europe: concepts, patterns and policy implications .

(26)

  Kommissionens rekommendation om inkluderande och motståndskraftiga val, C (2023) 8626 final.

(27)

  Kommissionens rekommendation om främjande av engagemang och faktisk delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer i politiska beslutsprocesser, C(2023)8627 final.

(28)

 Flash Eurobarometer 502 – Ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar, maj 2022 .

(29)

Organisatörerna, oavsett om de var berörda parter eller ungdomar i och utanför Europa, uppmanades att visa upp sina initiativ inom ramen för Europaåret för ungdomar på Europeiska ungdomsportalens aktivitetskarta.

(30)

 WYDE-initiativet omfattar 5 komponenter: i) ungdomars deltagande i offentliga angelägenheter, ii) ungdomar för förenings- och mötesfrihet, iii) ungdomar och kvinnor i parlament, iv) ungdomar och kvinnor i politiska partier och v) främjande av unga kvinnors politiska deltagande i beslutsfattandet.

(31)

  Kommissionens meddelande EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final.

(32)

  EU:s plattform för barns deltagande .

(33)

 Uppgiftslämnarna kunde välja upp till tre svar.

(34)

  Rapport från kommissionen om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019–2021), COM(2021) 636 final .

(35)

 Enligt  Unicefs rapport från 2021 är självmord den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar (15–19 år) efter trafikolyckor, och i EU uppskattas det årliga värdet av den förlorade psykiska hälsan bland barn och ungdomar uppgå till 50 miljarder euro.

(36)

 Enligt  rapporten Health at a Glance 2022 hade en av två europeiska ungdomar icke tillgodosedda behov vad gäller psykisk hälsa och depressionerna bland unga mer än fördubblats.

(37)

 Flash Eurobarometer 502 – Ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar, maj 2022 .

(38)

  Meddelande från kommissionen om en övergripande strategi för psykisk hälsa, COM (2023) 298 final .

(39)

  Rådets rekommendation av den 28 november 2022 om vägar till en framgångsrik skolgång och om ersättande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid .

(40)

 Som ett led i kommissionens arbetsprogram 2024.

(41)

  Kommissionens meddelande EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final.

(42)

  Instrumentet för tekniskt stöd 2024, flaggskeppsinitiativ – Psykisk hälsa: Främja välfärd och psykisk hälsa (europa.eu) .

(43)

 Ny ansökningsomgång: Youth for Outermost Regions En miljon euro för att stödja ungdomar i de yttersta randområdena (europa.eu) .

(44)

  Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om lärande inför den gröna omställningen och en hållbar utveckling .

(45)

  Rådets rekommendation av den 5 april 2022 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen .

(46)

  Europa på väg – ett förslag om framtiden för rörlighet i utbildningssyfte | Europeiska området för utbildning (europa.eu).

(47)

  Konferensen om Europas framtid (europa.eu) .

(48)

  Kommissionens meddelande – En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040, COM(2021) 345 final .

(49)

STEAM-strategin innebär att konst, samhällsvetenskap och humaniora tas med i utbildningen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik som en tvärvetenskaplig, inkluderande och framtidsorienterad lärandestrategi för att göra studier och karriärer inom dessa områden mer lockande för olika studerande.

(50)

  Instrumentet för tekniskt stöd 2024, flaggskeppsinitiativ – Kompetens– Främja kompetensutvecklingssystem som är bättre anpassade till arbetsmarknaden (europa.eu) .

(51)

  Europeiska unionen/OECD, Ram för barns och ungdomars finansiella kompetens i Europeiska unionen.

(52)

  Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: Ungdomshandlingsplan i EU:s yttre åtgärder 2022–2027 – Främja ungdomars meningsfulla deltagande och egenmakt i EU:s yttre åtgärder för hållbar utveckling, jämlikhet och fred, JOIN (2022) 53 final.

(53)

  Fonden för främjande av ungdomars egenmakt lanserades den 4 oktober 2022 och kommer att verkställas i samarbete med världens största ungdomsorganisationer via Global Youth Mobilization.

(54)

 Inbjudan att anmäla intresse för att bli medlem i  plattformen för ungdomsdialog i EU:s yttre åtgärder  inleddes den 6 oktober 2023.

(55)

  Global Gateways plattform för dialog med civilsamhället och lokala myndigheter lanserades den 24 oktober 2023 och inbegriper ungdomsorganisationer.

(56)

  No more unpaid internships! | Europeiska ungdomsforumet .

(57)

I resolutionen uppmanas kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om praktik på den öppna arbetsmarknaden, praktik inom ramen för aktiva arbetsmarknadsåtgärder och praktik som utgör en obligatorisk del av yrkesutbildningen.

(58)

15 medlemsstater har hittills åtagit sig att inkludera Alma i sina nationella eller regionala ESF+-program (2021–2027).

(59)

  Åtgärd 17 i stödpaketet för små och medelstora företag .

(60)

  Sammanhållningspolitiken – EU:s viktigaste investeringspolitik .

(61)

  Kommissionens meddelande En jämlikhetsunion – EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, COM(2021) 101 final .