Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten

(2023/C 89/05)

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på EDPS webbplats https://edps.europa.eu)

Den 7 december 2022 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten. Syftet med förslaget är att fastställa regler som ökar konvergensen inom utvalda delar av medlemsstaternas lagstiftning om insolvensförfaranden utanför banksektorn.

Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) utfärdar detta yttrande som svar på ett samråd med Europeiska kommissionen den 13 december 2022, i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 (1). Fokus ligger på de bestämmelser som kan påverka den grundläggande rätten till dataskydd.

EDPS välkomnar de skyddsåtgärder som föreskrivs för att medlemsstaternas utsedda domstolar ska få tillgång till information i nationella centraliserade bankkontoregister.

Han utfärdar dock följande rekommendationer:

För det första rekommenderar EDPS, när det gäller förvaltares åtkomst till nationella tillgångsregister, att syftet med denna åtkomst inte bara anges i ingressen utan även i det framtida direktivets normativa bestämmelser.

För det andra rekommenderar EDPS att på unionsnivå införa nödvändiga skyddsåtgärder för att insolvensförvaltarna på nytt ska få tillgång till de personuppgifter som finns i register över verkligt huvudmannaskap och i de nationella registren över tillgångar, vilket fastställs i förslaget.

När det gäller sammankopplingen av auktionsplattformarna rekommenderar datatillsynsmannen dessutom att det klargörs att den rättsliga grunden för en sådan sammankoppling kommer att vara det framtida direktivet och inte kommissionens genomförandeakter.

EDPS rekommenderar vidare att det säkerställs att kommissionens genomförandeakter, som ska antas för att upprätta denna sammankoppling, finns på plats när det framtida direktivet och medlemsstaternas lagar som införlivar det börjar tillämpas.

När det slutligen gäller elektronisk kommunikation rekommenderar EDPS, i förekommande fall, att klargöra huruvida den framtida förordningen om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor kommer att tillämpas på den elektroniska kommunikation som anges i förslaget.

1.   INLEDNING

1.

Den 7 december 2022 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten (nedan kallat förslaget) (2).

2.

Syftet med förslaget är att fastställa regler som ökar konvergensen inom utvalda delar av medlemsstaternas lagstiftning om insolvensförfaranden utanför banksektorn (3). Enligt konsekvensbedömningsrapporten har det vid samråden med berörda parter konstaterats att det finns svårigheter när det gäller att spåra tillgångar (4), särskilt när tillgångarna finns i en annan medlemsstat än den där förfarandet inleddes. En effektiv spårning av tillgångar är av central betydelse för att maximera insolvensboets värde, eftersom gäldenärerna har ett incitament att avlägsna tillgångar från insolvensboet. Förvaltarna har inte tillräckliga eller adekvata möjligheter att spåra och frysa tillgångar som tillhör insolvensboet i en annan medlemsstat. Dessa tillgångar har därför ofta skingrats vid den tidpunkt då åtgärden vidtas. Väsentlig information för att spåra tillgångar ingår i nationella register, men dessa register är antingen inte tillgängliga och/eller inte begripliga för förvaltaren (på grund av språkhinder). Dessutom har varje medlemsstat sina egna regler och ger förvaltarna olika befogenheter när det gäller spårning av tillgångar. Att det är omöjligt eller svårt att spåra tillgångar innebär att domstolar, förvaltare eller andra parter med ett berättigat intresse av att fastställa och lokalisera tillgångarna har mindre möjligheter att granska de intäkter som genereras av verksamhet som ofta innefattar bedrägeri och följa intäkternas spår (5).

3.

I förslagets avdelning III om spårning av tillgångar som tillhör insolvensboet föreskrivs följande: — Särskilt utsedda behöriga nationella domstolar ska ha tillgång (6) till det nationella centraliserade bankkontoregister (7) som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (8) om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (nedan kallat penningtvättsdirektivet), och särskilt till de bankkontouppgifter som förtecknas i artikel 32a.3 i det direktivet (9). Tillgång ges på begäran av den förvaltare (10) som är utnämnd i ett pågående insolvensförfarande, om det är nödvändigt för att identifiera och spåra tillgångar som tillhör gäldenärens insolvensbo, inbegripet sådana som är föremål för återvinningstalan. Det framtida direktivet skulle innebära en skyldighet för medlemsstaterna att se till att sådana utsedda domstolar har befogenhet att få tillgång till information som finns tillgänglig i en annan medlemsstat, genom den gemensamma åtkomstpunkt för bankkontoregister som kommer att inrättas genom det nya penningtvättsdirektivet när det antas (11) (artiklarna 13–16). — Förvaltare bör indirekt få tillgång till denna information för genom att i sin medlemsstat vända sig till utsedda domstolar och begära att de tar fram informationen och gör sökningar (skäl 16). — Förvaltare ska få direkt tillgång till information om verkliga huvudmän (artikel 17). — Förvaltare ska få direkt tillgång till nationella register över tillgångar, om sådana finns tillgängliga (artikel 18).

4.

Dessutom skulle förslaget (artikel 40) kräva att medlemsstaterna vid förenklade avvecklingsförfaranden för insolventa mikroföretag säkerställer att all kommunikation mellan den behöriga myndigheten och i förekommande fall förvaltaren å ena sidan och parterna i ett sådant förfarande å andra sidan, kan ske på elektronisk väg, i enlighet med artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (12) (rekonstruktions- och insolvensdirektivet) (13).

5.

Slutligen föreskrivs i förslaget att medlemsstaterna ska upprätta och underhålla en eller flera elektroniska auktionsplattformar för försäljning av tillgångarna i insolvensboet i ett förenklat avvecklingsförfarande (artikel 50) och att kommissionen ska upprätta ett system för sammanlänkning av dessa genom genomförandeakter (artikel 51).

6.

Detta initiativ, som tillkännagavs i september 2020, är en del av kommissionens prioritering att gå vidare med kapitalmarknadsunionen (14), ett viktigt projekt för att främja finansiell och ekonomisk integration i Europeiska unionen (15).

7.

EDPS utfärdar detta yttrande som svar på ett samråd med Europeiska kommissionen den 13 december 2022, i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725. EDPS välkomnar hänvisningen till detta samråd i skäl 63 i förslaget. I detta avseende noterar EDPS också med tillfredsställelse att han rådfrågats informellt i ett tidigare skede, i enlighet med skäl 60 i förordning (EU) 2018/1725.

5.   SLUTSATSER

22.

Mot bakgrund av det ovan anförda rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen följande: (1) Att i den normativa delen av det framtida direktivet klargöra att förvaltare endast kan få tillgång till nationella register över tillgångar när detta är nödvändigt för att identifiera och spåra tillgångar som tillhör gäldenärens insolvensbo i ett pågående insolvensförfarande. (2) Att på EU-nivå vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att förvaltare i enlighet med förslaget ska få ny åtkomst till personuppgifter i register över verkligt huvudmannaskap och nationella tillgångsregister. (3) Att klargöra att det framtida direktivet gör det möjligt att koppla samman de nationella elektroniska auktionssystemen. (4) Att säkerställa att de genomförandeakter som ska antas av kommissionen för upprättandet av sammankopplingen av de elektroniska auktionssystemen finns på plats när de nationella lagar som införlivar direktivet börjar tillämpas, för att säkerställa att de skyddsåtgärder som ska fastställas genom dessa genomförandeakter också vidtagits. (5) Att i förekommande fall klargöra om den framtida förordningen om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor kommer att tillämpas på den elektroniska kommunikation som anges i förslaget.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter vid unionens institutioner, organ, kontor och byråer och om fri rörlighet för sådana uppgifter, och om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(2)  COM(2022) 702 final.

(3)  Se konsekvensbedömningsrapporten (SWD(2022) 395 final), s. 7.

(4)  Se sidan 172: Spårning av tillgångar är ett ”följ pengarna”-verktyg som gör att domstolar, förvaltare eller parter som har visat att de har ett berättigat intresse av att fastställa och lokalisera tillgångarna kan granska de intäkter som genereras av verksamhet som ofta innefattar bedrägeri och följa intäkternas spår. Spårning av tillgångar är en rättslig process för att identifiera och lokalisera förskingrade tillgångar eller intäkter (värden) av dessa som tillhör gäldenärens insolvensbo. Det omfattar både bevarande (frysning) av de identifierade tillgångarna och återföring (om tillgången finns i en annan stat). [”Uncitral, Civil asset tracking and recovery in insolvency proceedings. Note by the Secretariat, 4 oktober 2021 (A/CN.9/WG.V/WP.175), § 29. Se tidigare rapport: Report of the Colloquium on Civil Asset Tracing and Recovery (Wien den 6 december 2019) (A/CN/9/1008). Samtliga handlingar finns tillgängliga på www.uncitral.org”].

(5)  Se konsekvensbedömningsrapporten, sidorna 26–28 och 172.

(6)  Enligt artikel 2 b avses med domstol en medlemsstats dömande organ.

(7)  Enligt artikel 2 d i förslaget avses med ”centraliserade bankkontoregister” centraliserade automatiserade mekanismer såsom centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem som införts i enlighet med artikel 32a.1 i direktiv (EU) 2015/849.

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om förhindrande av användning av det finansiella systemet för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 av den Europaparlamentet och rådet, och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(9)  I artikel 32a.3 i penningtvättsdirektivet föreskrivs att ”[f]öljande uppgifter ska finnas tillgängliga och vara sökbara via de centraliserade mekanismer som avses i punkt 1:

—	För kundkontoinnehavaren och samtliga personer som förmodas agera i kundens namn: namn, kompletterat med antingen övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationella bestämmelser som införlivar artikel 13.1 a eller ett unikt identifieringsnummer.

—

För kundkontoinnehavarens verkliga huvudman: namn, kompletterat med antingen de övriga identifieringsuppgifter som krävs för identifiering av den verkliga huvudmannen och kontroll av dennes identitet enligt de nationella bestämmelser varigenom artikel 13.1 b införlivas eller ett unikt identifieringsnummer.

—	För bank- eller betalkontot: IBAN-nummer och datumet för kontots öppnande och avslutande.

—	För bankfacket: hyrestagarens namn, kompletterat med antingen övriga identifieringsuppgifter som krävs enligt nationella bestämmelser som införlivar artikel 13.1 eller ett unikt identifieringsnummer och hyresperiodens varaktighet.”

(10)  I artikel 2 a i förslaget definieras förvaltare som ”en förvaltare som utses av en rättslig eller administrativ myndighet i förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning enligt artikel 26 i direktiv (EU) 2019/1023.”

(11)  Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849 (COM (2021) 423 final).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätten (kodifiering) (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om förebyggande rekonstruktionsramar, om betalning av skulder och jäv och om åtgärder för att öka effektiviteten i förfaranden för rekonstruktion, insolvens och betalning av skulder, och om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 18).

Artikel 28 – Användning av elektroniska medel för kommunikation: ”Medlemsstaterna ska när det gäller förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning säkerställa att parterna i förfarandet, förvaltaren och den rättsliga eller administrativa myndigheten kan utföra åtminstone följande åtgärder genom användning av elektroniska kommunikationsmedel, även i gränsöverskridande situationer:

(a)	Anmälan av fordringar.

(b)	Inlämnande av rekonstruktionsplaner eller betalningsplaner.

(c)	Underrättelser till borgenärer.

(d)	Ingivande av invändningar och överklaganden.”

(14)  COM(2020) 590 final.

(15)  Motiveringen till förslaget, s. 1.