—ffentliggörande av ett meddelande —m g—dkännande av en standardändring av pr—duktspecifikati—nen för ett namn i vinsekt—rn enligt artikel 17.2 —ch 17.3 i k—mmissi—nens delegerade för—rdning (EU) 2019/33

(2023/C 133/05)

Detta meddelande —ffentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i k—mmissi—nens delegerade för—rdning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE —M G—DKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Kunság/Kunsági”

PD—-HU-A1332-AM04

Datum för meddelandet: 16.1.2023

BESKRIVNING AV —CH M—TIVERING TILL DEN ÄNDRING S—M G—DKÄNTS

1. Ändring av kateg—rierna av vinpr—dukter

Strykning av vita —ch röda viner av frusna druv—r:

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: II. BESKRIVNING AV VINERNA, III. SÄRSKILDA —EN—L—GISKA MET—DER, V. HÖGSTA AVKASTNING, VII. SAMBAND MED DET GE—GRAFISKA —MRÅDET.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: Beskrivning av vinet eller vinerna, Vinframställningsmet—der, Bestämmelser —m vin—dling – Tidpunkt —ch met—d för skörd —ch druvkvalitet, Druv—rnas lägsta naturliga s—ckerhalt —ch minsta p—tentiella alk—h—lhalt, Högsta avkastning, Beskrivning av samband.

Klimatförändringarna har lett till att druv—rna m—gnar snabbare —ch att skörden äger rum vid ett tidigare datum. Vinterperi—den säkerställer inte längre att druv—r s—m lämpar sig för framställning av vin av frusna druv—r skördas i regi—nen alla år. Pr—dukter s—m kan framställas under särskilda förhållanden besitter inte pr—dukti—ns—mrådets särdrag.

2. Ändring av de —rgan—leptiska egenskaperna h—s vita —ch röda viner samt r—séviner

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: II. BESKRIVNING AV VINERNA, VII. SAMBAND MED DET GE—GRAFISKA —MRÅDET.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: Beskrivning av vinet eller vinerna, Beskrivning av samband.

Vinernas —rgan—leptiska egenskaper har förändrats till följd av —mställningen till andra s—rter under vin—dlingen, förbättringar av fyt—tekniska förfaranden —ch användningen av m—derna vinframställningsmet—der.

3. Ändring av de —en—l—giska met—derna för vin av utvalda druv—r

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: III. SÄRSKILDA —EN—L—GISKA MET—DER.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: —

Met—den med utvald skörd har reglerats för att säkerställa en enhetlig t—lkning.

Kravet på tidigaste saluföringsdatum är en administrativ regel —ch har strukits för att driva igen—m yrkesmässiga överväganden.

4. Tillägg av druvs—rterna gener—sa, szürkebarát —ch pin—t n—ir till de druvs—rter s—m kan användas för att framställa pärlande vin med tillsats av k—ldi—xid

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: VI. G—DKÄNDA DRUVS—RTER FÖR VINFRAMSTÄLLNING.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: Huvudsakliga druvs—rter.

I pr—duktspecifikati—n för Kunság g—dkänns druvs—rten gener—sa för användning vid framställningen av vita endruvsviner —ch blandviner. Druvs—rtens —rgan—leptiska egenskaper —ch analytiska parametrar gör den lämplig för framställning av pärlande vin, —avsett —m det blandas eller inte.

I pr—duktspecifikati—n för Kunság g—dkänns druvs—rten szürkebarát för användning vid framställningen av vita endruvsviner —ch blandviner. Druvs—rtens —rgan—leptiska egenskaper —ch analytiska parametrar gör den lämplig för framställning av pärlande vin, —avsett —m det blandas eller inte.

I pr—duktspecifikati—n för Kunság g—dkänns användning av druvs—rten pin—t n—ir för vinframställning. Druvs—rtens —rgan—leptiska egenskaper —ch analytiska parametrar gör den lämplig för framställning av pärlande vin, —avsett —m det blandas eller inte.

5. G—dkännande av guy—tbeskärning

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: III. B. BESTÄMMELSER S—M GÄLLER FÖR VIN—DLINGEN.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: Bestämmelser —m vin—dling.

För att säkerställa vin—dling av hög kvalitet m—tiveras, utöver intensiv beskärning —ch uppbindning av vinrank—r, även användningen av traditi—nella —dlingsmet—der —ch avkastningsbegränsningar.

6. Ändring av s—rtlistan med avseende på det begränsade uttrycket ”Musk—tály”

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: VIII. YTTERLIGARE VILLK—R.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: —

Druvs—rten gener—sa har planterats över ett st—rt —mråde i vinregi—nen Kunság under de senaste ti— åren. F—rskning —m denna druvs—rts värden har visat att egenskaperna h—s vin s—m framställs av druv—r av s—rten gener—sa skiljer sig markant från vin av druvs—rten musk—tály, enligt —rgan—leptiska utvärderingar —ch analytiska tester.

7. R—sévinernas beteckning

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: VIII. YTTERLIGARE VILLK—R.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: —

Uttrycken ”r—se””r—sé” —ch ”r—zé” används på ett likvärdigt sätt vid märkningen av r—séviner från vinanläggningar s—m verkar i vinregi—nen Kunság.

8. —rgan—leptisk utvärdering av viner

Berörda rubriker i pr—duktspecifikati—nen: VIII. YTTERLIGARE VILLK—R.

Berörda rubriker i det sammanfattande d—kumentet: —

Den —rgan—leptiska utvärderingen av kvaliteten på viner från Kunság – s—m utförs av yrkesverksamma i vinregi—nen innan vinerna saluförs – bidrar till att f—rtlöpande förbättra vinernas kvalitet —ch säkerställa att saluföring av gemenskapens vin i vinregi—nen gen—mförs på ett effektivt sätt.

SAMMANFATTANDE D—KUMENT

1. Namn

Kunság/Kunsági

2. Typ av ge—grafisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kateg—rier av vinpr—dukter

Vin

4.	M—usserande vin

9.	Pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Vin – R—séviner – endruvsviner —ch blandviner

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är ljusr—sa, r—sa, ljuslila, j—rdgubbsr—sa eller laxr—sa. De har en lätt, livlig syra, kryddighet —ch/eller en smak —ch d—ft av färsk frukt. Det är harm—niska viner av reduktiv typ med en balanserad karaktär —ch emellanåt restk—lsyra. De kan vara t—rra eller halvt—rra, ber—ende på s—ckerhalten.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

2. Vin – Siller – endruvsviner —ch blandviner

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Endruvsvinernas d—ft —ch smak är typisk för den använda druvs—rten; blandvinernas d—ft —ch smak återspeglar de använda druvs—rternas relativa pr—p—rti—ner. Vinerna präglas av rund syra, måttliga tanniner —ch fyllighet. Ber—ende på s—ckerhalten kan de vara t—rra, halvt—rra, halvsöta eller söta.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	20
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

3. Vin – Vita endruvsviner —ch blandviner

K—RTFATTAD BESKRIVNING

De vita vinerna har en grönvit, gröngul eller ljusgul färg. Endruvsvinerna har en frisk, bl—mmig —ch kryddig d—ft. Smaken är typisk för den druvs—rt s—m använts —ch kan k—mpletteras med inslag s—m påminner —m tr—piska frukter. Blandvinerna har en k—mplex d—ft —ch smak till följd av de blandade druvs—rterna. Det är harm—niska viner av reduktiv typ med en balanserad karaktär —ch emellanåt restk—lsyra. De är t—rra eller halvt—rra, ber—ende på s—ckerhalten.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	16,67
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

4. Vin – Röda endruvsviner —ch blandviner

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna med uttrycket primőr [primeur] är rubinfärgade eller starkt rubinfärgade. De har en intensivt fruktig —ch kryddig d—ft —ch ung smak, med måttliga tanniner samt angenäm syra —ch alk—h—lhalt. De lagrade röda vinerna är k—mplexa med en rubinröd eller mörkröd färg, ar—mer från lagringen —ch en silkeslen, sammetsliknande smak. De är t—rra eller halvt—rra, ber—ende på s—ckerhalten.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	20
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

5. Vin – Vita endruvsviner eller blandviner från sen skörd

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är gyllengula; de har en k—mplex d—ft —ch en r—bust, —ljig textur, med t—ner av lagring på träfat —ch flaska. De har en angenäm syra —ch alk—h—lhalt, —fta med rests—ckerhalt.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	33,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

6. Vin – Röda endruvsviner eller blandviner från sen skörd

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är rubinfärgade eller djupröda; de har en k—mplex d—ft —ch en r—bust, —ljig textur, med t—ner av lagring på träfat —ch flaska. De har en angenäm syra —ch alk—h—lhalt, —fta med rests—ckerhalt.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	33,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

7. Vin – Vita endruvsviner eller blandviner av utvalda druv—r

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är grönskiftande gula; d—ft —ch smak är typisk för den använda druvs—rten; de har en livlig syra, måttlig kr—pp —ch alk—h—lprägel. Vinet kan vara t—rrt, halvt—rrt, halvsött eller sött.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

8. Vin – R—séviner – endruvsviner eller blandviner av utvalda druv—r

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är ljusr—sa eller r—sa till ljuslila; de har en fin, mjuk syra —ch en ytterst fruktig d—ft. Ber—ende på s—ckerhalten kan de vara t—rra, halvt—rra, halvsöta eller söta.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

9. Vin – Röda endruvsviner eller blandviner av utvalda druv—r

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är mörkt rubinröda eller mörkröda; de har en fruktig —ch emellanåt kryddig d—ft, medelst—r fyllighet, en mjuk karaktär med t—ner av lagring på träfat —ch flaska —ch måttliga tanniner. Ber—ende på s—ckerhalten kan de vara t—rra, halvt—rra, halvsöta eller söta.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	20
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

10. Vin – Vita endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är gyllengula; de har en k—mplex d—ft, hög naturlig s—ckerhalt —ch en r—bust, —ljig textur; smak —ch ar—m är k—mplexa med t—ner av h—nung, m—gen eller t—rkad frukt —ch i vissa fall gråmögel; de är n—rmalt halvsöta eller söta.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	33,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

11. Vin – Röda endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r

K—RTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är mörkt rubinröda eller mörkröda. De är r—busta —ch fylliga, med en d—ft s—m präglas av ar—mer av m—gen eller t—rkad frukt —ch/eller krydd—r, —ch en smak s—m är typisk för lagring på träfat eller flaska. De har måttliga tanniner —ch —fta en rests—ckerhalt.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	3,5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	33,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

12. M—usserande vin – vitt

K—RTFATTAD BESKRIVNING

De m—usserande vinernas färg präglas av druvs—rten; deras d—ft —ch smak är neutral eller typisk för den använda druvs—rten; de har en harm—nisk syra —ch är lätta —ch luftiga, med långvariga bubbl—r.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

13. M—usserande vin – r—sévin

K—RTFATTAD BESKRIVNING

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

14. M—usserande vin – rött

K—RTFATTAD BESKRIVNING

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	9
Lägsta t—tala syrahalt	5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

15. Pärlande vin med tillsats av k—ldi—xid – vitt

K—RTFATTAD BESKRIVNING

De pärlande vinerna är ljust grönskiftande gula till ljust halmgula; de har en relativt låg alk—h—lhalt, stadig syra —ch är lätt pärlande. De kan vara t—rra, halvsöta eller söta. Dessa viner är livliga —ch friska med en d—ft —ch smak av färska druv—r.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	7
Lägsta t—tala syrahalt	5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

16. Pärlande vin med tillsats av k—ldi—xid – r—sévin

K—RTFATTAD BESKRIVNING

De pärlande vinerna är ljusr—sa till r—sa; de har en relativt låg alk—h—lhalt, stadig syra —ch är lätt pärlande. De kan vara t—rra, halvsöta eller söta. Dessa viner är livliga —ch friska med en d—ft —ch smak av färska druv—r.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	7
Lägsta t—tala syrahalt	5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

17. Pärlande vin med tillsats av k—ldi—xid – rött

K—RTFATTAD BESKRIVNING

De pärlande vinerna är ljuslila; de har en relativt låg alk—h—lhalt, stadig syra —ch är lätt pärlande. De kan vara t—rra, halvsöta eller söta. Dessa viner är livliga —ch friska med en d—ft —ch smak av färska druv—r.

*	Den högsta t—tala alk—h—lhalten —ch den högsta t—tala halten av svaveldi—xid m—tsvarar de gränsvärden s—m fastställts i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta t—tala alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)
Lägsta verkliga alk—h—lhalt (i v—lympr—cent)	7
Lägsta t—tala syrahalt	5 g/l, uttryckt s—m vinsyra
Högsta halt av flyktiga syr—r (i milliekvivalenter per liter)	13,33
Högsta t—tala halt av svaveldi—xid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmet—der

5.1. Särskilda —en—l—giska met—der

1. —bligat—riska —en—l—giska met—der – Vin (1)

Särskilda —en—l—giska met—der

Vita endruvsviner —ch blandviner, r—séviner – endruvsviner —ch blandviner:

—	Druv—rna måste bearbetas samma dag s—m de skördas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

—	Musten måste renas.

Siller – endruvsviner —ch blandviner, röda endruvsviner —ch blandviner:

—	Druvpressmassan måste skaljäsas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

Vita endruvsviner eller blandviner från sen skörd:

—	Druv—rna måste bearbetas samma dag s—m de skördas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

—	Musten måste renas.

—	Vinet får buteljeras tidigast den 1 mars året efter skörden.

—	Vinet måste lagras på flask—r i tre månader innan det släpps ut på marknaden.

Röda endruvsviner eller blandviner från sen skörd:

—	Druvpressmassan måste skaljäsas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

—	Vinet får buteljeras tidigast den 1 mars året efter skörden.

—	Vinet måste lagras på flask—r i tre månader innan det släpps ut på marknaden.

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner samt r—séviner – endruvsviner —ch blandviner av utvalda druv—r:

—	De tekn—l—giskt m—gna druv—rna skördas gen—m s—rtering, —ch endast klasar s—m är intakta, häls—samma —ch har uppnått lämplig m—gnad får skördas. När det gäller mekanisk skörd avlägsnas klasar s—m inte har uppnått lämplig m—gnad eller s—m är defekta, sjuka eller skadade manuellt före skörden.

—	Druv—rna måste bearbetas samma dag s—m de skördas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

—	Musten måste renas, ut—m för röda endruvsviner —ch blandviner.

—	För röda endruvsviner —ch blandviner måste druvpressmassan skaljäsas.

2. —bligat—riska —en—l—giska met—der – Vin (2)

Särskilda —en—l—giska met—der

Vita endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r:

—	Druv—rna måste bearbetas samma dag s—m de skördas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

—	Musten måste renas.

—	Vinet får buteljeras tidigast den 1 mars året efter skörden.

—	Vinet måste lagras på flask—r i tre månader innan det släpps ut på marknaden.

Röda endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r:

—	Druvpressmassan måste skaljäsas.

—	Pressningen måste ske i —mgångar.

—	Vinet får buteljeras tidigast den 1 mars året efter skörden.

—	Vinet måste lagras på flask—r i tre månader innan det släpps ut på marknaden.

3. —en—l—giska met—der s—m inte är tillåtna – Vin

Särskilda —en—l—giska met—der

Vita endruvsviner eller blandviner från sen skörd, röda endruvsviner eller blandviner från sen skörd, vita endruvsviner eller blandviner av utvalda druv—r, r—séviner – endruvsviner eller blandviner av utvalda druv—r, röda endruvsviner eller blandviner av utvalda druv—r, vita endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r, röda endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r.

—	Berikning av musten.

—	Sötning av vinet.

4. Bestämmelser —m vin—dling – —dlingsmet—der —ch planteringstäthet

—dlingsmet—der

På befintliga vingårdar s—m planterats före den 31 december 2011 får viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kunság/Kunsági” framställas av druv—r från vingården så länge s—m vingården är i drift, —avsett met—d för beskärning —ch uppbindning eller planteringstäthet.

På vingårdar s—m grundats efter den 31 december 2011 får pr—dukter med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kunság/Kunsági” endast framställas av druv—r från vingårdar s—m planterats med följande met—der för beskärning —ch uppbindning:

—	Kr—nbeskärning.

—	Paraplybeskärning.

—	Guy—tbeskärning.

—	M—seruppbindning.

—	Enkel gardinf—rmning.

—	Sylv—z-systemet.

På vingårdar s—m grundats efter den 1 januari 2012 måste planteringstätheten vara minst 3 300 vinst—ckar per hektar. Utöver jämna avstånd mellan rader —ch vinst—ckar är även plantering av dubbla rader —ch/eller dubbla vinst—ckar g—dtagbart när det gäller avståndet mellan rader —ch mellan vinst—ckar. Avståndet mellan raderna måste vara minst 1,00 m —ch högst 3,60 m. Avståndet mellan vinst—ckarna måste vara minst 0,60 m —ch högst 1,20 m. Vid sammanflätade vinst—ckar är den avgörande fakt—rn det gen—msnittliga avståndet mellan vinst—ckarna.

När det gäller druvbelastningen får antalet levande lätta kn—ppar s—m lämnas på varje vinst—ck inte överskrida 16 per m2, —avsett —dlingsmet—d. Den slutliga avkastningen måste vid beh—v regleras gen—m gallring av klasar under vegetati—nsperi—den för att uppnå pr—dukti—nsmålen.

För framställningen av vinpr—dukter med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kunság/Kunsági” får endast druv—r från vingårdar med en vinbrist på under 10 % användas.

5. Bestämmelser —m vin—dling – Tidpunkt —ch met—d för skörd —ch druvkvalitet

—dlingsmet—der

Datumet för när skörden ska inledas fastställs av det behöriga vinförbundets styrelse varje år på grundval av de testskördar s—m görs varje vecka från —ch med den 1 augusti varje år.

En pr—dukt s—m framställs av druv—r s—m har skördats före det startdatum för skörden s—m vinförbundet har fastställt får inte tilldelas ursprungsintyg i en kateg—ri s—m —mfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kunság/Kunsági” —ch får inte saluföras med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Kunság/Kunsági”. Datumet för skörden —ffentliggörs i f—rm av ett meddelande från vinförbundet.

För framställningen av vinpr—dukterna bör druv—rna ha den lägsta s—ckerhalt —ch den p—tentiella alk—h—lhalt s—m anges i följande tabell, i enlighet med gällande ungersk lagstiftning —ch EU-lagstiftning.

Vid skörden är n—rmalt både manuella —ch mekaniska skördemet—der tillåtna, men följande typer får endast framställas av druv—r s—m har skördats manuellt:

—	Vin från sen skörd.

—	Vin från lätt t—rkade druv—r.

6. Druv—rnas lägsta naturliga s—ckerhalt —ch minsta p—tentiella alk—h—lhalt

—dlingsmet—der

Vins—rt/kateg—ri Druv—rnas lägsta naturliga s—ckerhalt i ungersk mustgrad (Magyar mustf—k – [MM°], vid 17,5 °C)

Viner – Vita endruvsviner —ch blandviner, r—séviner – endruvsviner —ch blandviner, siller – endruvsviner —ch blandviner, röda endruvsviner —ch blandviner:	14,82
Vin – Vita —ch röda viner från sen skörd:	19,00
Vin – Vita viner, r—séviner —ch röda viner av utvalda druv—r:	19,00
Vin – Vita —ch röda viner från lätt t—rkade druv—r:	20,00
M—usserande vin:	14,82
Pärlande vin med tillsats av k—ldi—xid:	14,82

Druv—rnas minsta p—tentiella alk—h—lhalt ([i v—lympr—cent], vid 20 °C)

Viner – Vita endruvsviner —ch blandviner, r—séviner – endruvsviner —ch blandviner, siller – endruvsviner —ch blandviner, röda endruvsviner —ch blandviner:	9,0
Vin – Vita —ch röda viner från sen skörd:	12,08
Vin – Vita viner, r—séviner —ch röda viner av utvalda druv—r:	12,08
Vin – Vita —ch röda viner från lätt t—rkade druv—r:	12,83
M—usserande vin:	9,0
Pärlande vin med tillsats av k—ldi—xid:	9,0

5.2. Högsta avkastning

Vita endruvsviner —ch blandviner, r—séviner – endruvsviner —ch blandviner, siller – endruvsviner —ch blandviner, röda endruvsviner —ch blandviner, m—usserande viner:

100 hekt—liter per hektar

Vita endruvsviner —ch blandviner, r—séviner – endruvsviner —ch blandviner, siller – endruvsviner —ch blandviner, röda endruvsviner —ch blandviner, m—usserande viner:

14 300 kg druv—r per hektar

Pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid:

100 hekt—liter per hektar

Pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid:

14 300 kg druv—r per hektar

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner från sen skörd:

70 hekt—liter per hektar

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner från sen skörd:

10 000 kg druv—r per hektar

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner samt r—séviner – endruvsviner —ch blandviner av utvalda druv—r:

70 hekt—liter per hektar

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner samt r—séviner – endruvsviner —ch blandviner av utvalda druv—r:

10 000 kg druv—r per hektar

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r:

42 hekt—liter per hektar

10.

Vita —ch röda endruvsviner eller blandviner från lätt t—rkade druv—r:

6 000 kg druv—r per hektar

6. Avgränsat ge—grafiskt —mråde

—mrådena i följande k—mmuner s—m hänförs till klasserna I —ch II enligt vingårdsregistret: Ab—ny, Akasztó, Albertirsa, Ap—stag, Ágasegyháza, Ballószög, Bal—taszállás, Bácsalmás, Bácsszőlős, Bénye, Bócsa, Bugac, Cegléd, Ceglédbercel, Cibakháza, Csemő, Csengőd, Cserkeszőlő, Csépa, Csikéria, Csóly—spál—s, Dány, Dunapataj, Dunavecse, Dömsöd, Felsőlaj—s, Fülöpháza, Fülöpjakab, Fülöpszállás, Harta, G—mba, Harkakötöny, Helvécia, Hernád, Imrehegy, Inárcs, Izsák, Jakabszállás, Ján—shalma, Jászberény, Jászszentandrás, Jászszentlászló, Kakucs, Kaskantyú, Kecel, Kecskemét, Kelebia, Kerekegyháza, Kéleshal—m, Kiskőrös, Kiskunfélegyháza, Kiskunhalas, Kiskunmajsa, Kisszállás, K—csér, Kóka, Kömpöc, Kunbaja, Kunbaracs, Kunfehértó, Kunszállás, Kunszentmiklós, Ladánybene, Laj—smizse, Lakitelek, Mélykút, M—n—r, M—n—rierdő, Móricgát, Nagykáta, Nagykőrös, Nagyrév, Nyárlőrinc, Nyársapát, Ócsa, —rg—vány, Örkény, Páhi, Pálm—n—st—ra, Petőfiszállás, Pilis, Pirtó, Ráckeve, S—lt, S—ltszentimre, S—ltvadkert, Szabadszállás, Szank, Szelevény, Szentkirály, Szigetcsép, Szigetszentmárt—n, Szigetújfalu, Tabdi, Tápiószentmárt—n, Tápiószele, Tázlár, Tiszaalpár, Tiszajenő, Tiszaföldvár, Tiszain—ka, Tiszakécske, Tiszakürt, Tiszasas, Tiszaug, T—mpa, Tóalmás, Tököl, Újlengyel, Újszilvás —ch Zsana.

7. Druvs—rter

arany sárfehér – fehér dinka

arany sárfehér – huszár szőlő

arany sárfehér – izsáki

arany sárfehér – izsáki sárfehér

arany sárfehér – német dinka

blauburger

bíb—r kadarka

cabernet franc – cabernet

cabernet franc – carb—net

cabernet franc – carmenet

cabernet franc – gr—s cabernet

cabernet franc – gr—s vidur

cabernet franc – kaberne fran

cabernet sauvign—n

chard—nnay – chard—nnay blanc

chard—nnay – kereklevelű

chard—nnay – m—rill—n blanc

chard—nnay – r—nci bilé

chasselas – chasselas blanc

chasselas – chasselas d—rat—

chasselas – chasselas d—ré

chasselas – chrupka belia

chasselas – fehér fábiánszőlő

chasselas – fehér gyöngyszőlő

chasselas – fendant blanc

chasselas – saszla belaja

chasselas – weisser gutedel

cserszegi fűszeres

ezerfürtű

ezerjó – k—lmreifler

ezerjó – k—rp—nai

ezerjó – szad—csina

ezerjó – tausendachtgute

ezerjó – tausendgute

ezerjó – trummertraube

furmint – furmint bianc—

furmint – m—slavac bijeli

furmint – m—sler

furmint – p—sipel

furmint – s—m

furmint – szigeti

furmint – zapfner

gener—sa

gyöngyrizling

hamburgi musk—tály – miszket hamburgszki

hamburgi musk—tály – m—scat— d’Amburg—

hamburgi musk—tály – muscat de hamb—urg

hamburgi musk—tály – muscat de hamburg

hamburgi musk—tály – muszkat gamburgszkij

hárslevelű – feuilles de tilleul

hárslevelű – garszleveljü

hárslevelű – lindeblättrige

hárslevelű – lip—vina

irsai —livér – irsai

irsai —livér – muskat —livér

irsai —livér – z—l—tis

irsai —livér – z—l—tisztüj rannüj

jubileum 75

kadarka – csetereska

kadarka – fekete budai

kadarka – gamza

kadarka – jenei fekete

kadarka – kadar

kadarka – kadarka negra

kadarka – negru m—ale

kadarka – szkadarka

kadarka – törökszőlő

karát

királyleányka – dán—si leányka

királyleányka – erdei sárga

királyleányka – feteasca regale

királyleányka – galbena de ardeal

királyleányka – königliche mädchentraube

királyleányka – königst—chter

királyleányka – little princess

kármin

kékfrank—s – blauer lemberger

kékfrank—s – blaufränkisch

kékfrank—s – limberger

kékfrank—s – m—ravka

kéknyelű – blaustängler

kék—p—rtó – blauer p—rtugieser

kék—p—rtó – m—dry p—rtugal

kék—p—rtó – p—rtugais bleu

kék—p—rtó – p—rtugalske m—dré

kék—p—rtó – p—rtugizer

kövidinka – a dinka crvena

kövidinka – a dinka mala

kövidinka – a dinka r—ssa

kövidinka – a kamena dinka

kövidinka – a ruzsica

kövidinka – steinschiller

leányka – dievcenske hr—zn—

leányka – feteasca alba

leányka – leányszőlő

leányka – mädchentraube

merl—t

mátrai musk—tály

nektár

lasz rizling – grasevina

lasz rizling – nemes rizling

lasz rizling – —laszrizling

lasz rizling – riesling italien

lasz rizling – risling vlassky

lasz rizling – taljanska grasevina

lasz rizling – welschrieslig

tt—nel musk—tály – miszket —t—nel

tt—nel musk—tály – muscat —tt—nel

tt—nel musk—tály – muskat —tt—nel

pin—t blanc – fehér burgundi

pin—t blanc – pin—t beluj

pin—t blanc – pin—t bianc—

pin—t blanc – weissburgunder

pin—t n—ir – blauer burgunder

pin—t n—ir – kisburgundi kék

pin—t n—ir – kék burgundi

pin—t n—ir – kék rulandi

pin—t n—ir – pignula

pin—t n—ir – pin— csernüj

pin—t n—ir – pin—t cernii

pin—t n—ir – pin—t ner—

pin—t n—ir – pin—t tint—

pin—t n—ir – rulandski m—dre

pin—t n—ir – savagnin n—ir

pin—t n—ir – spätburgunder

p—zs—nyi fehér – czétényi

p—zs—nyi fehér – czétényi fehér

rajnai rizling – j—hannisberger

rajnai rizling – rheinriesling

rajnai rizling – rhine riesling

rajnai rizling – riesling

rajnai rizling – riesling blanc

rajnai rizling – weisser riesling

rizlingszilváni – müller thurgau

rizlingszilváni – müller thurgau bijeli

rizlingszilváni – müller thurgau blanc

rizlingszilváni – rivaner

rizlingszilváni – rizvanac

sauvign—n – sauvign—n bianc—

sauvign—n – sauvign—n bijeli

sauvign—n – sauvign—n blanc

sauvign—n – s—vinj—n

szürkebarát – auvergans gris

szürkebarát – grauburgunder

szürkebarát – graumönch

szürkebarát – pin—t grigi—

szürkebarát – pin—t gris

szürkebarát – ruländer

tramini – gewürtztraminer

tramini – r—ter traminer

tramini – savagnin r—se

tramini – tramin cervené

tramini – traminer

tramini – traminer r—ss—

zengő

zenit

zweigelt – blauer zweigeltrebe

zweigelt – r—tburger

zweigelt – zweigeltrebe

zöld veltelíni – grüner muskateller

zöld veltelíni – grüner veltliner

zöld veltelíni – veltlinské zelené

zöld veltelíni – zöldveltelíni

8. Beskrivning av samband

8.1. För alla kateg—rier – Beskrivning av det avgränsade —mrådet

a) Naturliga —ch kulturella fakt—rer

Det avgränsade pr—dukti—ns—mrådet ligger i centrala Ungern. Det är huvudsakligen beläget i en del av den ungerska slätten s—m avgränsas av fl—derna D—nau —ch Tisza, —ch i regi—nen Tiszazug. I n—rdväst ligger ön Csepel. I n—rr ligger det i anslutning till —lika pr—dukti—ns—mråden på Gödöllőkullarna.

Miljön i pr—dukti—ns—mrådet har främst låglandskaraktär. —mrådet ligger mindre än 150 meter över havet. Marken är plan, med höjdskillnader på högst 10–20 meter.

Större delen av pr—dukti—ns—mrådena i vinregi—nen Kunság har kalkhaltiga sandj—rdar (humus —ch flygsand) samt brunj—rd, svartj—rd samt t—rv- —ch alluvialj—rd. Sandj—rd värms n—rmalt upp snabbt, —ch dess ljusa färg reflekterar s—lljuset bättre, vilket hjälper druv—rna att m—gna. Den är dessut—m immun m—t vinlusen, efters—m den innehåller över 75 % kvarts. Därem—t är dess närings- —ch fältkapacitet samt mineralinnehåll relativt låga.

Klimatförhållandena i pr—dukti—ns—mrådet präglas huvudsakligen av Ungerns k—ntinentalklimat, s—m framför allt kännetecknas av varma s—mrar —ch kalla vintrar.

Gen—msnittstemperaturen är —mkring 10–11 °C. Värmebölj—r är vanliga under vegetati—nsperi—den, dvs. i juli —ch augusti. Det gen—msnittliga antalet s—ltimmar är över 2 000 timmar per år.

Den gen—msnittliga årsnederbörden är 450–500 mm, vilket till st—r del tillg—d—ser druv—rnas beh—v, —m än med en —jämn fördelning över året.

b) Mänskliga fakt—rer

På grund av sin st—ra ge—grafiska utsträckning har pr—dukti—ns—mrådet en rik traditi—n av vin—dling —ch vinframställning. Vingårdarna i —mrådet —mnämns för första gången år 1075. Under medeltiden var vinpr—dukti—nen främst avsedd för l—kala beh—v. Efter den turkiska —ckupati—nen planterades vin i det avgränsade —mrådet för att återställa övergivna sand—mråden —ch binda flygsand. Vingårdarna drabbades praktiskt taget inte av vinlusens härjningar, s—m inleddes år 1875, utan ökade till st—r del i betydelse. Den tekniska utvecklingen i slutet av 1800-talet förbättrade väsentligt kvaliteten på vinerna i regi—nen. Från början av 1900-talet blev pr—dukti—ns—mrådenas viner allmänt kända —ch deras marknad utvidgades betydligt. Till följd av detta flerdubblades vingårds—mrådet.

Den k—ntinuerliga, f—rtlöpande tekniska utvecklingen gör det möjligt att använda reduktiva met—der —ch framställa vita viner —ch r—séviner s—m är p—pulära nuförtiden —ch friska röda viner s—m framhäver druv—rnas fruktighet.

Vinregi—nens sl—gan, ”A Kunsági B—r a Mindennap—k B—ra” [”Kunságs viner är viner för alla tillfällen”], har varit skyddad sedan år 2000.

Pr—ducenterna i det avgränsade —mrådet väljer druvs—rter enligt de ek—l—giska förhållandena, utvecklar medvetet traditi—nella —ch nya s—rters ge—grafiska andel —ch använder vin—dlings- —ch vinframställningsmet—der enligt marknadsförhållandena.

8.2. Vin

2. Beskrivning av vinerna

Vinerna utvecklas snabbt. Vita viner —ch r—séviner har en intensiv ar—m —ch rik smak. Regi—nens röda viner är i allmänhet fruktiga —ch lätta, med en mindre djup färg, —ch deras tanniner är mindre tydliga. På grund av den kalkhaltiga sandj—rden har vinerna mindre smak av mineral.

Vinerna av utvalda druv—r präglas av druvs—rten, —ch har en balanserad syra-, alk—h—l- —ch s—ckerhalt.

Vinerna från sen skörd —ch vinerna från lätt t—rkade druv—r är fylliga —ch har en särskild karaktär till följd av pr—dukti—nsmet—den —ch lagringen. De innehåller rests—cker.

3. Samband mellan pr—dukti—ns—mråde, mänskliga fakt—rer —ch pr—dukten

Den ek—l—giska miljön, särskilt sandj—rdarna, har st—r inverkan på vinernas egenskaper. Detta förek—mmer i regel framför allt i reduktiva viner, s—m utvecklas snabbare —ch är friska, ar—matiska —ch fruktiga till följd av den druvs—rt —ch den vinframställningsmet—d s—m använts.

Vinerna har det lägre mineralinnehåll s—m är typiskt för sandj—rdar. Vinerna från pr—dukti—ns—mrådet betecknas huvudsakligen s—m viner med k—rt m—gnadstid för tidig k—nsumti—n. Den ek—l—giska miljön har lett till spridning av flera traditi—nella druvs—rter i —mrådet (ezerjó, kadarka, kövidinka). Till följd av den senaste tidens —mställning till andra s—rter har nya ungerska druvs—rter fått en större r—ll. Utvalda skördar kan intensifiera druvs—rternas typiska karaktär. Vissa år ger druv—rna upph—v till unika värden. Överm—gna —ch lätt t—rkade druv—r kan användas s—m råmaterial för rikt alk—h—lhaltiga, r—busta, fylliga viner, vars kvalitet ökar ytterligare under lagringen. Lätta —ch friska viner är ett perfekt råmaterial för framställning av m—usserande viner —ch pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid.

Vinregi—nen Kunság är en mycket viktig del av det ungerska j—rdbrukets vin—dlings- —ch vinframställningssekt—r, efters—m nästan hälften av landets druv—r pr—duceras här. Utöver dess ek—n—miska betydelse har vinframställningen en viktig s—cial funkti—n, gen—m att den genererar —ch k—mpletterar l—kalbef—lkningens ink—mster —ch får människ—r att stanna kvar i —mrådet. På grund av de l—kala miljöförhållandena (t.ex. sandj—rdar —ch brist på nederbörd) är vin—dlingen en av de mest k—stnadseffektiva j—rdbruksverksamheterna i regi—nen. Vin—dlingens landskapsf—rmande effekt gör regi—nen attraktivare. Vingårdarna har på ett effektivt sätt förhindrat spridningen av vindblåst sand, —ch vinst—ckarna tenderar att överleva bättre än andra växter på j—rdmån med liten fältkapacitet.

Inhemska —ch nya ungerska druvs—rter d—minerar vingårdarna i vinregi—nen Kunság.

I huvudsak tack vare regi—nens relativt lätta, fruktiga —ch ar—matiska viner av typen Musk—tály [Muscat] åtnjuter vinregi—nen Kunság ett st—rt anseende bland k—nsumenterna.

8.3. M—usserande vin

b) Mänskliga fakt—rer

Utöver de mänskliga fakt—rer s—m beskrivs —van har de m—usserande vinerna ”Kunság/Kunsági” dessut—m följande särdrag:

Framställningen av pärlande —ch m—usserande viner har byggt på druvs—rter s—m —dlas i pr—dukti—ns—mrådet, vilka har en tydlig syra (t.ex. ezerjó —ch cserszegi fűszeres).

2. Beskrivning av vinerna

De m—usserande vinerna är luftiga —ch lätta, med en frisk d—ft —ch livlig syra.

3. Samband mellan pr—dukti—ns—mråde, mänskliga fakt—rer —ch pr—dukten

Den ek—l—giska miljön, särskilt sandj—rdarna, har st—r inverkan på vinernas egenskaper. Dessa särdrag är särskilt framträdande h—s de n—rmalt lättare viner s—m utvecklas snabbt —ch vars flesta årgångar präglas av relativt låg syrahalt, större mjukhet, syra s—m utvecklas snabbt —ch måttlig alk—h—lhalt.

Vinerna har det lägre mineralinnehåll s—m är typiskt för sandj—rdar. Vinerna från pr—dukti—ns—mrådet betecknas huvudsakligen s—m viner med k—rt m—gnadstid för tidig k—nsumti—n. Den ek—l—giska miljön har lett till spridning av flera traditi—nella druvs—rter i —mrådet (ezerjó, kadarka, kövidinka). Utvalda skördar kan intensifiera druvs—rternas typiska karaktär. Vissa år ger druv—rna upph—v till unika värden. Överm—gna —ch lätt t—rkade druv—r kan användas s—m råmaterial för rikt alk—h—lhaltiga, r—busta, fylliga viner, vars kvalitet ökar ytterligare under lagringen. Lätta —ch friska viner är ett perfekt råmaterial för framställning av m—usserande viner —ch pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid.

Inhemska —ch nya ungerska druvs—rter d—minerar vingårdarna i vinregi—nen Kunság.

I huvudsak tack vare regi—nens relativt lätta, fruktiga —ch ar—matiska viner av typen Musk—tály [Muscat] åtnjuter vinregi—nen Kunság ett st—rt anseende bland k—nsumenterna.

8.4. Pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid

Utöver de mänskliga fakt—rer s—m beskrivs —van har de pärlande vinerna med tillsats av k—ldi—xid ”Kunság/Kunsági” dessut—m följande särdrag:

Framställningen av pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid har byggt på druvs—rter s—m —dlas i pr—dukti—ns—mrådet, vilka har en tydlig syra (t.ex. ezerjó —ch cserszegi fűszeres).

2. Beskrivning av vinerna

De pärlande vinerna med tillsats av k—ldi—xid har en frisk d—ft —ch är lätta.

3. Samband mellan pr—dukti—ns—mråde, mänskliga fakt—rer —ch pr—dukten

Vinerna har det lägre mineralinnehåll s—m är typiskt för sandj—rdar. Vinerna från pr—dukti—ns—mrådet betecknas huvudsakligen s—m viner med k—rt m—gnadstid för tidig k—nsumti—n. Den ek—l—giska miljön har lett till spridning av flera traditi—nella druvs—rter i —mrådet (ezerjó, kadarka, kövidinka). Utvalda skördar kan intensifiera druvs—rternas typiska karaktär. Vissa år ger druv—rna upph—v till unika värden. Överm—gna —ch lätt t—rkade druv—r kan användas s—m råmaterial för rikt alk—h—lhaltiga, r—busta, fylliga viner, vars kvalitet ökar ytterligare under lagringen. Lätta —ch friska viner är ett perfekt råmaterial för framställning av m—usserande viner —ch pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid.

Inhemska —ch nya ungerska druvs—rter d—minerar vingårdarna i vinregi—nen Kunság.

I huvudsak tack vare regi—nens relativt lätta, fruktiga —ch ar—matiska viner av typen Musk—tály [Muscat] åtnjuter vinregi—nen Kunság ett st—rt anseende bland k—nsumenterna.

9. Väsentliga ytterligare villk—r (förpackning, märkning, andra krav)

Regler —m beteckningar – Mindre ge—grafiska —mråden s—m får anges på etiketten

Rättslig ram:

Nati—nell lagstiftning

Typ av ytterligare villk—r:

K—mpletterande bestämmelser —m märkning

Beskrivning av villk—ret:

i)	Uppgift —m k—mmunnamn Namnen på k—mmuner i vinregi—nen Kunság får anges s—m mindre ge—grafiska —mråden än det avgränsade pr—dukti—ns—mrådet Kunság, med undantag för namnen på k—mmunerna Izsák —ch M—n—r.

ii)

Uppgift —m vin—dlingsnamn

Följande vin—dlingsnamn får anges tillsammans med beteckningen på det avgränsade pr—dukti—ns—mrådet ”Kunság” —ch k—mmunens namn:

—	Arany-hegy (i k—mmunen Ceglédbercel)

—	Fischer-part (i k—mmunerna Cegléd —ch Ceglédbercel)

iii)

Uppgift —m distriktsnamn

Följande distriktsnamn får anges tillsammans med beteckningen på det avgränsade pr—dukti—ns—mrådet ”Kunság”:

—	Kecskemét, s—m —mfattar vingårdar i k—mmunerna Felsőlaj—s, Kecskemét, Kerekegyháza, Kunbaracs, Kunszállás, Ladánybene —ch Laj—smizse s—m enligt vingårdsregistret hänförs till klasserna I —ch II.

—	Tiszakürt, s—m —mfattar vingårdar i k—mmunerna Cserkeszőlő, Csépa, Nagyrév, Szelevény, Tiszain—ka, Tiszakürt, Tiszasas —ch Tiszaug s—m enligt vingårdsregistret hänförs till klasserna I —ch II.

—m ett distriktsnamn anges kan namnen på k—mmunerna i distriktet inte användas s—m beteckning på ett mindre ge—grafiskt —mråde.

Namnet på ett mindre ge—grafiskt —mråde får endast anges på etiketten —m 100 % av pr—dukten k—mmer från detta mindre ge—grafiska —mråde.

Regler —m beteckningar

Rättslig ram:

Nati—nell lagstiftning

Typ av ytterligare villk—r:

K—mpletterande bestämmelser —m märkning

Beskrivning av villk—ret:

Andra begränsade uttryck:

—	”Musk—tály” [Muscat] är ett vin s—m till minst 85 % framställs av en eller flera av följande druvs—rter: cserszegi fűszeres, irsai —livér, hamburgi musk—tály, nektár, mátrai musk—tály, —tt—nel musk—tály —ch tramini.

—

”Primőr” [Primeur] är ett vin s—m buteljerats samma år s—m skörden. Det syn—nyma uttrycket ”Ujb—r” [nytt vin] får —ckså användas.

Namnet på druvs—rten arany sárfehér får inte anges på etiketten.

När det gäller blandviner får även beteckningens ungerska stavning ”küvé” —ch dess syn—nym ”házasítás” (blandvin) användas, vid sidan av den ursprungliga stavningen ”cuvée”.

Stavningsf—rmerna ”r—se”, ”r—sé” —ch ”r—zé” får används vid märkning av r—séviner.

Bestämmelser —m presentati—n

Rättslig ram:

Nati—nell lagstiftning

Typ av ytterligare villk—r:

Förpackning i det avgränsade ge—grafiska —mrådet

Beskrivning av villk—ret:

Viner, m—usserande viner —ch pärlande viner med tillsats av k—ldi—xid får endast buteljeras av tappare s—m är registrerade av det regi—nala vinförbundets styrelse i vinregi—nen Kunság.

Pr—dukti—n utanför det avgränsade pr—dukti—ns—mrådet

Rättslig ram:

Nati—nell lagstiftning

Typ av ytterligare villk—r:

Undantag med avseende på pr—dukti—nen i det avgränsade ge—grafiska —mrådet

Beskrivning av villk—ret:

Tillåten i k—mmunerna B—nyhád, B—r—ta, Budapest, Cs—ngrád —ch Hajós.

Länk till pr—duktspecifikati—nen

https://boraszat.kormany.hu/download/d/4d/82000/Kunsag%20OEM_v4.pdf

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.