Offentliggörande av en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i sektorn för jordbruksprodukter och livsmedel enligt artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014

(2023/C 53/05)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 6b.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

Meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning med ursprung i en medlemsstat (förordning (EU) nr 1151/2012)

”Džiugas”

EU-nr PGI-LT-02372-AM01-8.11.2022

SGB (x) SUB

1.   Produktens namn

”Džiugas”

2.   Medlemsstat till vilken det geografiska området hör

Litauen

3.   Myndighet i medlemsstaten som meddelar standardändringen

Republiken Litauens jordbruksministerium

4.   Beskrivning av den eller de ändringar som godkänts

Ändring 1:

Punkt 4 i den nuvarande specifikationen och punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet har följande lydelse:

”4.	Beskrivning av produkten

Osten ’Džiugas’ är en medelfet hårdost som tillverkas av komjölk som har standardiserats, pastöriserats och ystats med enzymer. Ostmassan genomgår därefter särskild behandling och lagring. Osten tillverkas endast av komjölk som samlas in under betesperioden, vilket ger de långlagrade ostarna de bästa organoleptiska och mikrobiologiska egenskaperna.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”4.	Beskrivning av produkten

Osten ’Džiugas’ tillverkas av komjölk som har standardiserats, pastöriserats och koagulerats med hjälp av enzymer. Ostmassan genomgår därefter särskild behandling och lagring. Osten tillverkas endast av komjölk som samlas in under betesperioden, vilket ger de långlagrade ostarna de bästa organoleptiska och mikrobiologiska egenskaperna.”

Motivering

Beskrivningen av osten i denna punkt har ändrats och osten klassificeras inte längre utifrån fetthalt och hårdhet, vilket innebär att begreppen ”medelfet” och ”hårdost” har strukits. Enligt det litauiska jordbruksministeriets förordning nr 3D-335 av den 13 juni 2008 om godkännande av förteckningen över kvalitetskrav för ostar är dessa klassificeringar inte obligatoriska och kan tillhandahållas som komplement.

Ändring 2:

Tabell 1 (Organoleptiska egenskaper för osten ”Džiugas”) i punkt 4 i den nuvarande specifikationen och i punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet har följande lydelse:

Texten har ändrats på följande sätt:

Motivering

En beskrivning av färgerna på osten ”Džiugas” som har lagrats i minst 100 respektive 120 månader har lagts till i specifikationen.

Beskrivningen av ostens smak och doft har ändrats. Syftet med denna ändring är att ge en gemensam beskrivning av den smak och doft som är typisk för osten i alla grader av mognad.

Ändring 3:

Tabell 2 (Fysikaliska och kemiska egenskaper hos osten ”Džiugas”) i punkt 4 i den nuvarande specifikationen och i punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet har följande lydelse:

Texten har ändrats på följande sätt:

Motivering

Gränsvärdena för de fysikaliska och kemiska parametrarna för osten ”Džiugas” har ändrats. Dessa ändringar gäller delvis tillägg av ostar med mycket långa lagringstider, dvs. ostar som lagrats i minst 100 eller 120 månader. Ostar med denna mognad måste ha en lägre vattenhalt eftersom lagringstiden för dem är längre än för de andra ostar som avses. För att säkerställa att egenskaperna hos de ostar som har mycket lång lagringstid förblir oförändrade under hela lagringsperioden måste dessutom saltningstiden vara längre. Den högsta salthalt som anges i tabellen över fysikaliska och kemiska egenskaper har därför ändrats. Ostens högsta vattenhalt har ändrats för att anpassas till behoven på olika nationella marknader.

Den lägsta salthalten har minskats i linje med rekommendationerna om att minska saltkonsumtionen och göra det möjligt att distribuera produkten till ett större antal konsumenter.

Ändring 4:

Punkt 7 (produktionsmetod, råvaror) i den nuvarande specifikationen och punkt 3.3 (råvaror) i det sammanfattande dokumentet har följande lydelse:

”Råvaror:

—	Komjölk som endast samlas in under betesperioden (maj till oktober). Korna ska inte utfordras med kompletteringsfoder under betesperioden.

—	Startkulturer av stavformade mjölksyrabakterier (Lactobacillus) och termofila kocker (streptokocker).

—	Ett mjölkkoagulerande proteolytiskt enzym av mikrobiologiskt ursprung, som erhålls genom odling av mikrosvamparten Rhizomucor miehei – Koksalt.”.

Texten har ändrats på följande sätt:

”Råvaror:

—	Komjölk som endast samlas in under betesperioden (maj till oktober). Korna ska inte utfordras med kompletteringsfoder under betesperioden.

—	Starterkulturer av stavformade mjölksyrabakterier (Lactobacillus) och termofila kocker (Streptococcus).

—	Enzym, koksalt.”

Motivering

Beskrivningen av det mjölkkoagulerande mikrobiella enzymet har ändrats. Syftet med denna ändring är att ge en kortare generisk beskrivning av enzymet utan att ange typen av enzym och sättet på vilket det framställs.

Ändring 5:

Punkt 7 i den nuvarande specifikationen (produktionsmetod, produktion, 1. Produktion och koagulering av mjölkblandningen) har följande lydelse:

”1.	Förbehandling och koagulering av mjölkblandningen:

Den insamlade obehandlade mjölken separeras, klarnas och standardiseras på ett sådant sätt att fetthalten i den lagrade ostens torrsubstans uppfyller de krav som anges i punkt 4. Mjölkblandningen pastöriseras vid en temperatur på 74 ± 2 °C i 20 sekunder. Efter pastörisering får mjölkblandningen förvaras vid en temperatur på högst 10 °C i högst 18 timmar.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”1.	Förbehandling och koagulering av mjölkblandningen:

Den insamlade obehandlade mjölken separeras, klarnas och standardiseras på ett sådant sätt att fetthalten i den lagrade ostens torrsubstans uppfyller de krav som anges i punkt 4. Mjölkblandningen pastöriseras vid en temperatur på minst 72,5 °C i 20 sekunder. Efter pastörisering får mjölkblandningen förvaras vid en temperatur på högst 10 °C i högst 18 timmar.”

Motivering

Temperaturgränsen för pastörisering av mjölken har ändrats. Syftet med denna ändring är att fastställa en strängare gräns för minimitemperaturen för pastörisering av mjölken. Denna temperatur avgör kvalitativa parametrar och livsmedelssäkerhetsparametrar.

Ändring 6:

Punkt 7 (produktionsmetod, produktion 2. Koagulering av mjölken) i den nuvarande specifikationen har följande lydelse:

”2.	Koagulering av mjölken:

Mjölkblandningen för framställning av ’Džiugas’ värms upp till en temperatur på 32–34 °C. Vid inokulering av mjölkblandningen tillsätts en starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form (beredd enligt det förfarande som beskrivs nedan) som motsvarar 1,5–2,0 % av blandningen till ostmaskinen och en fryst starterkultur av termofila Streptococcus thermophilus-bakterier tillsätts också. När ostmaskinen har fyllts med mjölkblandningen tillsätts ett mjölkkoagulerande proteolytiskt enzym av mikrobiologiskt ursprung. När enzymet har tillsatts blandas mjölkblandningen grundligt och lämnas att koagulera.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”2.	Koagulering av mjölken:

Mjölkblandningen för framställning av ’Džiugas’ värms upp till en temperatur på 32–34 °C. Vid inokulering av mjölkblandningen tillsätts en starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form (beredd enligt det förfarande som beskrivs nedan) som motsvarar högst 2,0 % av blandningen till ostmaskinen och en fryst starterkultur av termofila Streptococcus thermophilus-bakterier tillsätts också. När ostmaskinen har fyllts med mjölkblandningen tillsätts ett mjölkkoagulerande proteolytiskt enzym av mikrobiologiskt ursprung. När enzymet har tillsatts blandas mjölkblandningen grundligt och lämnas att koagulera.”

Motivering

Mängden starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form som används vid koaguleringen av mjölken har ändrats. Syftet med denna ändring är att betona att den mängd starterkultur som används beror på den förberedda starterkulturens aktivitet, mjölkens sammansättning och egenskaper samt på produktionstiden. Andelen starterkultur får inte överstiga 2 %.

Ändring 7:

Punkt 7 (produktionsmetod, produktion 3. Framställning av starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form) har följande lydelse:

”3.	Framställning av starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form:

För att framställa starterkulturen används restvassle. Urvalet görs på grundval av kvalitet och sammansättning: Andel torrsubstans: 6,3–6,5 % Andel laktos: 4,60–4,65 % Andel fett: 0,18–0,25 % Andel protein: 0,75–0,85 % Först bereds syrningskulturen: vasslen pastöriseras, kyls ned till koaguleringstemperaturen och koaguleras med hjälp av en frystorkad starterkultur. Starterkulturen bereds sedan på följande sätt: vasslen pastöriseras, kyls ned till koaguleringstemperaturen och 2 % av syrningskulturen tillsätts.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”3.	Framställning av starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form:

För att framställa starterkulturen används restvassle. Urvalet görs på grundval av kvalitet och sammansättning: Andel torrsubstans: minst 6,3 %. Först bereds syrningskulturen: vasslen pastöriseras, kyls ned till koaguleringstemperaturen och koaguleras med hjälp av en frystorkad starterkultur. Starterkulturen bereds sedan på följande sätt: vasslen pastöriseras, kyls ned till koaguleringstemperaturen och högst 2 % av syrningskulturen tillsätts.”

Motivering

Beskrivningen av framställningen av starterkulturen av mjölksyrabakterier i flytande form har ändrats. Syftet med denna ändring är att betona att det för framställning av starterkulturen är viktigt att andelen torrsubstans uppgår till minst 6,3 %. Ostmästarnas långa erfarenhet har visat att andelen torrsubstans är av avgörande betydelse för starterkulturens egenskaper.

Mängden starterkultur av mjölksyrabakterier i flytande form som används vid koaguleringen av mjölken har ändrats. Syftet med denna ändring är att betona att den mängd starterkultur som används beror på den förberedda starterkulturens aktivitet, mjölkens sammansättning och egenskaper samt på produktionstiden. Andelen starterkultur får inte överstiga 2 %.

Ändring 8:

Punkt 7 (produktionsmetod, produktion 4. Behandling av ostmassan och ostkornen) i den nuvarande specifikationen har följande lydelse:

”4.	Behandling av ostmassan och ostkornen:

Mjölkblandningen har en koaguleringstid på 25–35 minuter. Om ostmassan är relativt hård och inte faller sönder i små flagor med skarpa kanter när den bryts och den släpper ifrån sig en distinkt klar vassle, är den färdig att skäras. Ostmassan skärs till en kornstorlek på mellan 0,7 och 1,0 cm. Skärningen tar 10 minuter. Ostkornen värms upp en andra gång genom att temperaturen höjs från 33 °C till 50 °C i 50 minuter. Den totala tidsåtgången för den andra uppvärmningen överstiger inte en timme.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”4.	Behandling av ostmassan och ostkornen:

Mjölkblandningen har en koaguleringstid på 15–35 minuter. Om ostmassan är relativt hård och inte faller sönder i små flagor med skarpa kanter när den bryts och den släpper ifrån sig en distinkt klar vassle, är den färdig att skäras. Ostmassan skärs till en kornstorlek på mellan 0,7 och 1,0 cm. Skärningen tar upp till 15 minuter. Ostkornen värms upp en andra gång genom att temperaturen höjs från 33 °C till 50 °C i 45–55 minuter. Den totala tidsåtgången för den andra uppvärmningen överstiger inte en timme.”

Motivering

Behandlingen av ostmassan och ostkornen har ändrats, dvs. de tider som anges för koagulering och skärning har justerats. Dessa ändringar rör storleken på den skurna ostmassans korn och ostmassans fasthet, som båda beror på produktionstiden samt på mjölkens sammansättning och egenskaper.

Genom denna ändring justeras varaktigheten för den andra uppvärmningen av ostkornen, beroende på den temperatur till vilken de värms upp. Ostkornen får inte värmas upp en andra gång till en temperatur som överstiger 50 °C.

Ändring 9:

Punkt 7 (produktionsmetod, produktion 6. Saltning av osten) i den nuvarande specifikationen har följande lydelse:

”6.	Saltning av osten:

Ostarna saltas i saltbassänger i upp till sex dagar. Temperaturen på saltlaken i bassängerna ligger mellan 8 °C och 12 °C och pH-värdet ligger mellan 4,5 och 5,2. Saltkoncentrationen i saltlaken ligger mellan 18 och 22 %.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”6.	Saltning av osten:

Ostarna saltas i saltbassänger i upp till åtta dagar. Temperaturen på saltlaken i bassängerna ligger mellan 8 °C och 12 °C och pH-värdet ligger mellan 4,5 och 5,4.

Saltkoncentrationen i saltlaken ligger mellan 18 och 22 %.”

Motivering

Processen för saltning av osten har preciserats närmare, dvs. saltningens varaktighet och pH-gränsvärdena för saltlaken har ändrats. Ändringen av saltningstiden är kopplad till tillägget i specifikationen av ostar som lagrats i minst 100 månader och ostar som lagrats i minst 120 månader. På grund av den längre lagringstiden och den lägre vattenhalten måste dessa vällagrade ostar saltas i saltbassänger under en längre tid för att säkerställa att slutprodukten uppfyller kraven i punkt 4.

Saltlakens pH-värde har ändrats, eftersom pH-värdet i saltlaken kan vara så högt som 5,4 vid den tidpunkt då ostarna placeras i den.

Ändring 10:

Punkt 7 (produktionsmetod, produktion 7. Lagring och förvaring av osten) i den nuvarande specifikationen har följande lydelse:

”7.	Lagring och förvaring av osten:

Osten lagras vid en temperatur på 10–12 °C med en relativ luftfuktighet på 80–85 % under en period på högst 30 dagar, tills osten uppnår en vattenhalt på 34–35 %. Därefter vakuumförpackas ostarna i plastpåsar. Osten lagras i 12–60 månader vid en temperatur på 8 °C och en relativ luftfuktighet på 70–85 %. Under lagringen förvaras ostarna i rum där temperaturen ligger mellan 2 och 6 °C.”

Texten har ändrats på följande sätt:

”7.	Lagring och förvaring av osten:

Osten lagras vid en temperatur på 10–12 °C med en relativ luftfuktighet på 80–85 % under en period på högst 30 dagar, tills de krav som anges i punkt 4 har uppfyllts. Därefter vakuumpackas ostarna i plastpåsar. Osten lagras i 12–120 månader vid en temperatur som inte överstiger 10 °C. Under lagringen förvaras ostarna i rum där temperaturen ligger mellan 2 och 6 °C.”

Motivering

Processen för ostarnas lagring och förvaring har preciserats närmare, dvs. en hänvisning görs till tabellen med de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos osten ”Džiugas”, och dessutom har den maximala lagringstiden inkluderats, temperaturen vid vilken de förpackade ostarna lagras har ändrats och den relativa luftfuktigheten anges inte längre.

Temperaturen har ändrats för att säkerställa en mer enhetlig lagringsprocess för osten. Den relativa luftfuktigheten anges inte längre eftersom ostarna lagras i förpackningen. Denna parameter har därför ingen påverkan på slutprodukten.

Ändring 11:

Punkt 8 i den nuvarande specifikationen (samband med det geografiska området, orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet, anseende eller annan egenskap) och punkt 5 i det sammanfattande dokumentet (samband med det geografiska området) har följande lydelse:

Texten har ändrats på följande sätt:

Motivering

Antalet odlingar av starterkulturen av mjölksyrabakterier i flytande form har ändrats. Det anges också att starterkulturen (vasslen) pastöriseras automatiskt.

Antalet odlingar har ökats för att säkerställa en stabil andel starterkulturer tack vare förbättringar av utrustningen som möjliggör automatisk pastörisering.

Ostens rotationsfrekvens under lagringen har ändrats för att säkerställa att ostens sidoytor blir mjukare och jämnare torra och att rotationsfrekvensen blir mer enhetlig.

Eftersom ändringarna inte rör produktens väsentliga egenskaper, inte ändrar sambandet med det geografiska området eller det geografiska området i sig, inte omfattar en ändring av namnet eller en del av namnet på produkten, inte påverkar det avgränsade geografiska området och inte innebär någon ökning av begränsningarna för handeln med produkten eller dess råvaror betraktas de som mindre ändringar i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel och i enlighet med avsnitt 5 i ansökan i bilaga VII till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Džiugas”

EU-nr PGI-LT-02372-AM01 – 8.11.2022

SGB (x) SUB

1.   Namn

”Džiugas”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Litauen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Osten ”Džiugas” tillverkas av komjölk som har standardiserats, pastöriserats och koagulerats med hjälp av enzymer. Ostmassan genomgår därefter särskild behandling och lagring. Osten tillverkas endast av komjölk som samlas in under betesperioden, vilket ger de långlagrade ostarna de bästa organoleptiska och mikrobiologiska egenskaperna.

Tabell 1.

Organoleptiska egenskaper för osten ”Džiugas”

Indikator	Beskrivning
Färg	Ost som lagrats i minst 12 månader: gräddvit/gulaktig, något mer intensiv nära skorpan. Ost som lagrats i minst 18 månader: gulaktig till gräddvit, något mer intensiv och med en grönaktig skiftning nära skorpan. Ost som lagrats i minst 24 månader: gulaktig till gräddvit, med en något mer intensiv matt grönaktig färg nära skorpan. Ost som lagrats i minst 36 månader: gul, eventuellt med en rödgul eller brun marmorerad skiftning, något mer intensiv nära skorpan. Ost som lagrats i minst 48 månader: gul, eventuellt med en orange skiftning, något mer intensiv nära skorpan. Ost som lagrats i minst 60 månader: gul till mörkgul med en rödgul skiftning, mörkare längs kanterna nära skorpan och en märkbart intensivare färggradering. Ostens snittyta är gul med en orange skiftning och innehåller synliga vita kalciumsaltkristaller. Ost som lagrats i minst 100 månader: intensivt mörkgul, med en orange skiftning nära skorpan, en märkbart mer uttalad färggradering och mycket intensivare färger. Ost som lagrats i minst 120 månader: starkt gul, med en mycket uttalad färggradering nära skorpan och intensivare skiftningar i rödgult eller orange.
Utseende	Mått för den platta cylinderformade osten: höjd 9,0–10,0 cm, diameter 22,0–24,0 cm, vikt 4,2–4,5 kg.
Snittyta	Osten har inga hål, även om den ibland kan ha oregelbundna pipor och små sprickor. Små vita isolerade kalciumsaltkristaller och kristaller av aminosyran tyrosin kan också finnas.
Smak och lukt	Osten har en kraftig och söt men samtidigt skarp smak, och den mjölksyra som är karakteristisk för osten är fri från främmande lukt eller smak.
Textur	Ostmassan är hård, men bryts lätt. Ju längre osten har lagrats desto hårdare blir den, och kristallerna blir mer knapriga.

Tabell 1.

Fysikaliska och kemiska egenskaper hos osten ”Džiugas”

Indikator	Standardvärden
Fetthalt hos ostens torrsubstans (%)	40 ± 3
Vattenhalt (%)	34 ± 3
Koksalthalt (%)	2,0 ± 0,4

3.3.   Råvaror (endast för bearbetade produkter) och foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—	Komjölk som endast samlas in under betesperioden (maj till oktober). Korna ska inte utfordras med kompletteringsfoder under betesperioden.

—	Starterkulturer av stavformade mjölksyrabakterier (Lactobacillus) och termofila kocker (Streptococcus).

—	Ett enzym av mikrobiologiskt ursprung. – Koksalt.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Förbehandling av mjölkblandningen, produktion av starterkultur från vassle, enzymatisk koagulering av mjölkblandningen, behandling av ostmassan och ostkornen samt formning, pressning, saltning och lagring av osten äger alla rum i det avgränsade geografiska området.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning, osv.

—

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar kommundelen Telšiai som är belägen i Telšiai-distriktet i höglandet Samogitien (Žemaitija) i nordvästra Litauen och gränsar till kommundelarna Ryškėnai, Degaičiai, Gadūnavas och Viešvėnai i distriktet Telšiai (Litauen).

5.   Samband med det geografiska området

Det samband som osten ”Džiugas” har med det geografiska området bygger på produktens goda anseende, som i sin tur beror på de lokala ostmästarnas erfarenhet av att tillverka och lagra denna hårdost.

Osten ”Džiugas” tillverkas i kommundelen Telšiai, där det finns en fornborg som kallas Džiugo kalnas. Enligt folksägen är kullen uppkallad efter fältherren Džiugas från Samogitien. Man trodde att hemligheten med Džiugas styrka var en ost som han förvarade i källaren på sin bondgård, och som gav honom sällsamma krafter när han åt den.

Förr i tiden tillverkades färskost i Litauen endast med hjälp av mjölksyrabakterier som användes för koagulering av mjölken. I Samogitien i nordvästra Litauen framställde lantbrukarfruarna dock även fermenterad ost med hjälp av torkad kalvmage. På det samogitiska museet ”Alka” i Telšiai visas ostformar i trä som användes av lantbrukarfruarna för att framställa fermenterad ost. I krönikor från 1700-talet nämns att samogitierna kunde tillverka ost med en särpräglad smak, arom och konsistens och med ett särpräglat utseende. Boken Didžioji Virėja, som gavs ut av förlaget Sakala i Klaipėda 1936, innehåller ett recept på hemgjord hårdost som lagras i ett eller två år.

När stiftet Telšiai inrättades 1926 blev staden Telšiai huvudstad i den etnografiska och historiska regionen Samogitien och är nu regionens andliga, kulturella, pedagogiska och vetenskapliga centrum. Därför har regionens bästa hantverksmästare inom alla områden samlats i just denna stad.

Ost och andra mejeriprodukter har sedan länge varit ett viktigt inslag i kosten för regionens invånare. Ost har tillverkats industriellt i regionen sedan början av 1900-talet. För folket i Samogitien har vägen till tillverkning av hårdost varit lång. Det första mejeriet startade i Telšiai 1924, men det var först 1985 som försökstillverkningen av den hårdost som skulle komma att utgöra grunden för ”Džiugas” inleddes i en nybyggd produktionsanläggning. Mängden tillverkad ost började öka från och med 1994, i och med att nya tekniska manualer och specifikationer togs fram. Osttillverkningens omfattning har varierat avsevärt under olika perioder. Produktionen har ökat markant sedan 2006, och den trenden har hållit i sig sedan dess. Omkring 10 000 ton hårdost tillverkas varje år. De ökade produktionsvolymerna beror på export av ”Džiugas” till Danmark, Finland, Italien och andra länder. Den är den mest välkända och mest köpta hårdosten i Litauen.

Det är de lokala hantverksmästarnas unika färdigheter som har bidragit till att skapa en produkt som är karakteristisk för detta område. För att tillverka en ost på fyra kilogram krävs omkring 60 liter komjölk som samlas in under betesperioden. Det är denna mjölk som ger de långlagrade ostarna de bästa organoleptiska och mikrobiologiska egenskaperna. En viktig del i osttillverkningsprocessen är att säkerställa ett optimalt förhållande mellan bakterierna Lactobacillus och Streptococcus i den vasslebaserade starterkulturen. Starterkulturen erhålls från en beredd syrningskultur (vasslen fermenteras med användning av en frystorkad starterkultur) som kan odlas upp till tio gånger. Varje påföljande starterkultur fermenteras av den föregående starterkulturen. Varje starterkultur som beretts från vasslen måste ha det erforderliga förhållandet mellan bakterierna Lactobacillus och Streptococcus. Förhållandet mellan bakteriekulturerna kan avvika något från kraven medan starterkulturerna växer. För att upprätthålla ett konstant förhållande mellan bakteriekulturerna reglerar därför erfarna ostmästare pastöriseringen av starterkulturen (vasslen) och processens längd. Starterkulturen (vasslen) pastöriseras automatiskt. Lagringsprocessen är ett mycket viktigt steg i tillverkningen av osten ”Džiugas”, och även den avgörs i hög grad av ostmästarnas goda handlag. Under lagringen placeras ”Džiugas” vertikalt i speciella behållare på runda, ständigt roterande stänger. För att säkerställa att ostens sidoytor är mjuka och jämnt torra allteftersom hela ostens vattenhalt minskar, roteras ”Džiugas” manuellt cirka 60 grader minst två gånger per vecka. I slutet av lagringsfasen har osten därför roterats 360 grader, vilket garanterar att ostens kvalitativa egenskaper förblir konstanta. Tack vare de lokala osttillverkarnas goda handlag kännetecknas osten ”Džiugas” av sina särskilda egenskaper, som även har gett osten dess goda anseende.

”Džiugas” goda anseende baseras på att 1) osten har vunnit många utmärkelser, både i Litauen och världen över, 2) den har blivit en symbolisk litauisk livsmedelsprodukt, eftersom den ofta erbjuds som gåva till utländska gäster, och 3) den inte bara uppmärksammas på grund av sin smak utan även till följd av aktiva informationskampanjer och främjande av ostkonsumtion.

Mellan 1998 och 2017 vann osten totalt 51 utmärkelser, varav flera är värda att nämna. ”Džiugas” erkändes och tilldelades titeln årets produkt i Litauen första gången 1998, och vann en guldmedalj vid den internationella utställningen ”AgroBalt’99” året efter.

En årlig tävling har anordnats sedan 2009 för att välja den populäraste produkten. I denna tävling bedöms de nominerade produkterna i olika kategorier på grundval av konsumentval och försäljning i de flesta av landets detaljhandelskedjor samt på grundval av kvalitetskriterier. Osten ”Džiugas” har redan vunnit förstapriset och röstats fram som årets populäraste produkt sex år i rad.

Osten vann sin första guldmedalj vid den internationella utställningen ”Prodexpo” i Ryssland 2005, och fick även guld vid samma utställning 2008, 2010 och 2014. Osten tilldelades ett certifikat som populäraste produkt vid den specialiserade internationella utställningen ”Peterfood-2010” i Sankt Petersburg. I tävlingen för provsmakning av gourmetlivsmedel och gourmetdrycker, som anordnades av International Taste and Quality Institute (iTQi) i Bryssel 2011, tilldelades osten två stjärnor. Denna framgång upprepades 2013, och 2014 tilldelades en ”Džiugas” lagrad i 36 månader för första gången högsta möjliga betyg: tre av tre möjliga guldstjärnor. Under 2015 och 2016 fick osten återigen tre guldstjärnor, vilket gav den utmärkelsen ”Crystal Taste Award”, som endast ges produkter som har vunnit tre av tre möjliga guldstjärnor tre år i rad.

”Džiugas” vann en guldmedalj vid ”Goldener Preis – 2011” i Tyskland, vid evenemanget ”International Cheese Awards” i Förenade kungariket 2012, och vid ”World Food 2012” samma år i Moskva.

Osten tilldelades SIAL-diplomet ”Innovation Grand Prix” vid den internationella livsmedelsproduktutställningen ”SIAL China 2013”. Hårdosten ”Džiugas”, lagrad i 24 månader, vann erkännande som bästa produkt vid den 18:e internationella mässan ”EuroGastro” i Polen 2014.

Den internationella certifieringssammanslutningen Icertias, som är baserad i Schweiz, tilldelade ”Džiugas” utmärkelsen ”Best Buy Award” 2015 och osten med 36 månaders lagringstid vann ett diplom vid ”Premio Roma 2017”.

Tack vare sin unika smak har ”Džiugas” blivit en av Litauens symboliska livsmedelsprodukter, och är populär som en välsmakande gåva till vänner och affärspartner i utlandet eller till släktingar som har flyttat till ett annat land. Litauens president ger osten i gåva till ledare från andra länder. Under 2013 gratulerade Litauens president Dalia Grybauskaitė den tyska förbundskanslern Angela Merkel till hennes seger i valet till förbundsdagen genom att skänka henne den litauiska osten ”Džiugas”. I en artikel i tidskriften Stilius den 15 oktober 2013 bedömdes mottagandet av osten ”Džiugas” från Samogitien som positivt i Tyskland, och i en artikel som publicerades i dagstidningen Lietuvos rytas den 3 maj 2014 påpekades att det globala anseendet för osten ”Džiugas” innebär att tillverkarna måste upprätthålla en konsekvent hög produktkvalitet. Osten ”Džiugas” beskrivs som hårdostarnas ”kung”, och är en särskild favorit bland konsumenterna. I upplagan av den 1 september 2016 förklarade dagstidningen Draugas förtjust att den litauiska osten ”Džiugas” redan finns på matbordet i Förenta staterna. I en artikel i dagstidningen Lietuvos rytas den 28 januari 2017 beskrivs hur gäster bjuds på osten vid Litauens ambassader utomlands. Osten ”Džiugas” gör reklam för Litauen världen över. I en artikel diskuteras den utmärkelse som osten förärades i Bryssel och man påpekar att ”Džiugas” är den första litauiska ost som har vunnit uppskattning i Asien. I en artikel i Lietuvos rytas den 18 mars 2017 påpekas att ”Džiugas” är den mest uppskattade osten i Litauen på grund av dess exceptionella smakegenskaper, som är unika för denna ost.

”Džiugas” beskrivs även i Good cheese 2013–2014, en tidskrift om ost, och i en bok om ostar i världen som gavs ut 2015 (Dorling Kindersley Ltd, World Cheese Book, 2015, s. 352).

I början av betessäsongen i maj, då även tillverkningen av ”Džiugas” börjar, anordnas en festival med en särskild dag för ”Džiugas” i Telšiai, där en specialkommitté bedömer de organoleptiska egenskaperna hos ostar som tillverkats för ett år sedan och som lagrats i tolv månader. Ostar som har lagrats längre kan också provas, och deras färg, smak, textur och andra egenskaper jämförs.

Under 2013 inrättades särskilda ”Džiugas”-hus [”Džiugas” namai] i Telšiai, Vilnius och Klaipėda, där ostprovsmakningar och utbildning anordnas. Provsmakningarna har redan besökts av omkring 13 000 personer. Under 2016 öppnades även ett ”Džiugas”-museum i ett av ”Džiugas”-husen. På utställningen, som har inrättats på bottenvåningen, får besökarna lära sig mer om mejeriindustrin genom tiderna, traditionen av tillverkning av mejeriprodukter i Samogitien och historien bakom tillverkningen av hårdosten ”Džiugas”. ”Džiugas”-huset har funnits i Samogitiens huvudstad i flera år och är en av de mest populära sevärdheterna i Telšiai-distriktet. Information om ”Džiugas”-huset får man på Samogitiens turistinformationscentrum [VĮ Žemaitijos turizmo informacijos centras].

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://zum.lrv.lt/suris-dziugas-paraiska-su-produkto-specifikacija

---

(1)  EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.