Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2023/C 49/16)
I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
”Euskal Sagardoa / Sidra del País Vasco”
EU-nr: PDO-ES-2309 – 11.5.2017
SUB (X) SGB ( )
1. Namn
”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Spanien
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt
”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” är en dryck som framställs genom alkohol- och äppelsyrajäsning av äppelmust. Varken socker eller vatten tillsätts vid framställningen av denna dryck, som är ofiltrerad och endast kolsyrad på naturlig väg.
Organoleptiska egenskaper
Följande särskilda egenskaper har fastställts vid Fraisorolaboratoriet för miljö- och jordbruksforskning (provinsstyrelsen för Guipúzcoa) och beskrivits i rapporten om de organoleptiska skillnaderna mellan baskisk naturlig cider (sidra natural vasca) och andra cidersorter:
—
Färgen beror på vilka äppelsorter som används vid framställningen av cidern och varierar mellan halmgult till mörkt guldgult.
—
Cidern är grumlig med mycket små kolsyrebubblor integrerade i vätskan. Cidersorter som filtreras blir klarare. Genom filtrering avlägsnas även många mikroorganismer och en betydande del av den naturligt förekommande kolsyran.
—
Dofterna från flyktiga ämnen kan spåras tillbaka till de äppelsorter som används vid framställningen. Om äpplena plockas vid rätt tidpunkt i mognadsprocessen ger de en doft av gröna frukter. Senare skörd ger söta dofter av varierande intensitet eller en doft som påminner om kokta äpplen. Beroende på typ av jäsning, mognadsgrad eller vilken typ av jäst som används kan även andra dofter uppstå, t.ex. med blommiga, fruktiga eller kryddiga toner av varierande intensitet, egenskaper och komplexitet. Ett utmärkande inslag är de dofter och smaker som uppstår på grund av den flyktiga syran (ättiksyra).
—
Dofterna från de flyktiga ämnena i cidern och balansen mellan söta, syrliga, salta och bittra smaker ger cidern dess arom.
—
Balansen mellan sötma, syrlighet, bitterhet och strävhet (torrhet) och ciderns fyllighet bedöms tillsammans.
Fysikaliska och kemiska egenskaper
Halt av flyktiga syror (uttryckt som ättiksyra): < 2,2 g/l; alkoholhalt (volymprocent): > 5 %; total svaveldioxidhalt: < 100 mg/l; total torrsubstanshalt: > 14 g/l; summan av glukos och fruktos: ≤ 0,2 g/l. Det sistnämnda värdet är specifikt för ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”, eftersom det mesta av glukosen och fruktosen har omvandlats till alkohol.
3.3 Råvaror
Samtliga äppelsorter som är godkända för framställning av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” odlas i det avgränsade geografiska området och klassificeras som inhemska sorter, dvs. lokala sorter som är anpassade till klimatet och jordmånen i det geografiska området. Ett antal studier har genomförts för att fastställa ursprung och egenskaper för cideräppelsorterna i regionen Baskien, då även DNA-test av sorterna gjordes, med entydiga resultat. (Toki Pommes, projekt genomfört av euroregionen Euskadi-Nouvelle Aquitaine-Navarre och Universidad Pública de Navarra, UPNA).
Av de 106 inhemska äppelsorterna hade 76 unikt DNA (och dessa sorter motsvarar 85 % av den totala odlingsarealen). Sorter som markeras med en asterisk (*) håller på att analyseras.
Samtliga dessa äppelsorter är relativt homogena och kan klassificeras som syrliga, bittra eller bittersyrliga med varierande intensitet. Det som gör denna cider speciell och utmärkande är att äpplena skördas vid rätt tidpunkt och blandas i rätt proportioner.
De 24 vanligaste sorterna:
1.
Azpeiti Sagarra
7.
Ibarra*
13.
Mokote
19.
Udare Marroi
2.
Bostkantoi
8.
Limoi
14.
Mozoloa
20.
Urdin
3.
Errezila*
9.
Manttoni
15.
Patzuloa
21.
Urtebete
4.
Gezamina
10.
Merabi
16.
Saltxipi
22.
Urtebi Haundi
5.
Goikoetxe
11.
Mikatza
17.
Txalaka
23.
Urtebi Txiki
6.
Haritza
12.
Moko
18.
Txori Sagarra
24.
Verde Agria
Övriga 82 sorter:
1.
Aia Sagarra
22.
Dominixe
43.
Moliua*
64.
Txistu
2.
Altza
23.
Enpan
44.
Musugorri*
65.
Txori Haundia*
3.
Ama Birjina
24.
Errege
45.
Muxu zabala
66.
Txori Sagarra
4.
Ami Sagarra*
25.
Geza Zuri
46.
Odixa
67.
Txotixe
5.
Añarregi
26.
Gaza Gorri
47.
Orkola*
68.
Txurten Luze
6.
Andoain
27.
Gazi Zuri
48.
Horri Zarratue
69.
Udare
7.
Añarre*
28.
Gazia
49.
Oru Sagarra*
70.
Udare Txuria
8.
Aranguren*
29.
Gaziloka
50.
Ostro Beltza
71.
Ugarte
9.
Arantzate
30.
Gezamina beltza*
51.
Palazio
72.
Urdan Iturri
10.
Areso*
31.
Goozti*
52.
Palancaya
73.
Urkola*
11.
Arimasagasti
32.
Gorri Txikia
53.
Patzulo Gorria
74.
Zubieta*
12.
Astarbe
33.
Greñas*
54.
Perran
75.
Zuri Txikixe
13.
Azpuru Garratza
34.
Illunbe*
55.
Piku Sagarra
76.
Pelestrina*
14.
Azpuru Sagarra
35.
Itxausti*
56.
Potrokilo
77.
Kanpandoja*
15.
Berandu Erreineta
36.
Manzana de Quesillo*
57.
Sagar Beltza
78.
Telleri
16.
Berrondo
37.
Martiku
58.
Sagar Gorria
79.
Bizi*
17.
Billafrankie
38.
Maximela
59.
Sagar Txuria*
80.
Zuzen*
18.
Bizkai Sagarra
39.
Mendiola*
60.
Saluetia*
81.
Legor*
19.
Burgo
40.
Merkalina
61.
Santa Ana
82.
San Francisco*
20.
Burdin
41.
Mila Sagarra
62.
Sulei*
21.
Buztin
42.
Mocetas*
63.
Txarbia
3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
—
Produktion av äpplen av godkända inhemska sorter.
—
Skörd och transport till ciderframställningsanläggningen.
—
Steg vid ciderframställningen:
—
Äpplena tvättas.
—
Musten pressas fram: äpplena krossas och pressas.
—
Jäsning på tank: alkoholjäsning (sockret omvandlas till etanol och kolsyra) och äppelsyrajäsning (äppelsyra omvandlas till mjölksyra).
—
Cidern får mogna klart på tank.
3.5 Särskilda regler för förpackning
För att produktens fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper ska bevaras måste buteljeringen ske i det område som beskrivs i avsnitt 4. Eftersom cidern inte filtreras och inga stabiliseringsmedel tillsätts och med tanke på att den naturligt förekommande kolsyran utgör en av produktens särskilda egenskaper bör man undvika processer som innebär att cidern tappas över, transporteras eller flyttas innan den buteljeras. Sådana processer kan äventyra kvaliteten och inverka negativt på den naturligt förekommande kolsyran. Av tradition har buteljering därför brukat ske vid samma anläggning som cidern framställs vid.
Detta innebär dels att ciderns kvalitet och egenskaper säkerställs, dels att det blir lättare att övervaka och spåra produkten.
3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser
Förvaltningsmyndigheten har ett uppdaterat register över producentföretagen. Alla företag, utan undantag, som har anmält att de framställer ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” ska av förvaltningsmyndigheten tillåtas använda de numrerade etiketterna med ursprungslogotypen på produkter som uppfyller de krav som anges i produktspecifikationen. Alla flaskor måste märkas med ursprungslogotypen.
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det område där äpplena produceras och cidern framställs omfattar följande distrikt:
—
Bizkaia: Distrikten Uribe-Kosta-Mungialdea, Lea-Artibai, Busturialdea, Arratia-Amorebieta, Durangaldea, Encartaciones och Nerbioi-Ibaizabal.
—
Gipuzkoa: Distrikten Buruntzaldea, Oarsoaldea, Donostialdea, Goierri, Tolosaldea, Bajo Deba, Alto Deba, Urola-Kosta och Bidasoaldea.
—
Álava/Araba: Álavas västra dalgångar, Llanada Alavesa, Laguardia-Rioja Alavesa och Montaña Alavesa.
Kartan nedan visar områden med odling av äppelsorter som används för framställning av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”.
5. Samband med det geografiska området
5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området
Den autonoma regionen Baskien är ett bergigt område med mycket regn (genomsnittlig årsnederbörd är 1 080 mm) och milda temperaturer (i genomsnitt 12,5 °C).
Jordarna är leriga, med ett genomsnittligt ler- och siltinnehåll på över 65–70 %.
Klimat- och jordmånsförhållandena har spelat en avgörande roll för de olika äppelsorternas utveckling. Detta framgår av det faktum att 76 äppelsorter har ett unikt DNA till följd av deras anpassning till sin miljö.
Det råder vetenskaplig konsensus om att klimatet är den faktor som har störst inverkan när det gäller växters förekomst och olika vegetationstyper, och att klimatet även är den viktigaste begränsande faktorn när det gäller förekomst. Även jordens fysikaliska och kemiska egenskaper inverkar på växternas utveckling och förekomst. Det är förklaringen till att vissa specifika äppelsorter har utvecklats i det område där ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” produceras. En annan påverkande faktor är det genetiska urval som under seklernas gång skett inom produktionssektorn och som har lett till en diversifiering av de äppelsorter som är bäst lämpade för miljön och det resultat som ciderproducenten vill uppnå, beroende på hur söt, syrlig och bitter sorten är.
5.2 Specifika uppgifter om produkten
Det som är utmärkande för ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” grundar sig på ciderns organoleptiska egenskaper som beror av råvarans egenskaper och det faktum att ingen filtrering äger rum under framställningsprocessen. I en vetenskaplig artikel om hur man bestämmer egenskaperna hos spansk cider med hjälp av kemisk och olfaktometrisk profilering och kemometrik (”Characterization of Spanish ciders by means of chemical and olfactometric profiles and chemometrics”) dras slutsatsen att det är möjligt att tydligt skilja mellan cider från Asturien och cider från Baskien utifrån volatilitet och olfaktometrisk profil.
I en vetenskaplig artikel med titeln ”Chemometric classification of Basque and French ciders based on their total polyphenol contents and CIELab parameters” jämförs baskiska och franska cidersorter, och slutsatsen är att ciderns allmänna parametervärden, t.ex. total polyfenolhalt enligt Folin-Ciocalteu-metoden och de kromatiska parametrarna CIELab (L*, a*, b*) såväl som vissa kemometriska metoder gör det möjligt att skilja mellan fransk och baskisk cider med cirka 90 % exakthet.
För att bestämma den smakprofil som skiljer ut baskisk cider från andra produkter inom samma kategori undersökte en smakpanel brittisk cider, fransk cider från Bretagne och Normandiet samt cider från Tyskland och USA. Dessa cidersorter är klarare, och kolsyrebubblorna är inte lika integrerade i vätskan, utan bildar ett krämigt skum. Även färgmässigt skiljer de sig från ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” eftersom de framställs av en blandning av andra frukter och dessertäpplen. Dofterna och smakerna kommer från dessertäppelsorter, en blandning av olika frukter eller tillsatta aromämnen, och de saknar den flyktig syra (ättiksyra) som är så karakteristisk för baskisk cider.
När det gäller cider från Asturien kunde smakpanelen dessutom fastställa följande skillnader, jämfört med naturlig baskisk cider:
—
Asturiska naturliga cidersorter från Asturien förlorar snabbt sin kolsyra.
—
De är klarare.
—
De har inte samma friskhet i doft och smak. De är ljusare, inte lika oljiga och krämiga, vilket innebär att strävheten är mer uttalad.
5.3 Orsakssamband. Samband mellan naturliga och mänskliga faktorer, råvaror och slutprodukten
Studier om inhemska äpplen som används för ciderframställning har visat att dessa sorter har en specifik polyfenolprofil som hänger nära samman med produktens fysikaliska och kemiska egenskaper. I en vetenskaplig artikel från december 2014 om polyfenolprofilering av cider och antioxidationsförmågan (”Polyphenolic profile in cider and antioxidant power”) beskrivs hur polyfenolhalten i cider framställd av en enda äppelsort mäts från must till cider. Det visade sig att varje sort har en distinkt polyfenolprofil som har nära koppling till de fysikaliska och kemiska egenskaper som sorten bidrar med till slutprodukten.
De traditionella kunskaperna hos producenterna är också avgörande vid framställningen av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” eftersom de påverkar tidpunkten för skörd av äpplena (som ger olika mognadsgrad hos råvaran) och hur vissa äppelsorter blandas. Även produktionssystemet, krossningen, pressningen, de mikroorganismer som ingår i jäsningsprocessen, lagringen på jäsningsrester och blandningen av tankar med olika äppelsorter har oerhört stor betydelse för den slutliga profil som karakteriserar ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”.
På grund av Baskiens topografi är odlingarna småskaliga och utspridda inom det avgränsade geografiska området. Detta har även lett till att det tillkommit nya äppelsorter som har odlats i olika fruktträdgårdar i hundratals år. Det milda, blöta klimatet i kombination med den leriga jordmånen ger äpplen med utpräglad syrlighet och polyfenolhalt, egenskaper som är centrala för ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”. Producenternas sakkunskap är avgörande för hur produkten framställs, produktens egenskaper (ofiltrerad, utan tillsatt socker eller vatten och endast naturlig kolsyra) samt äppelträdens kultivering. Att kunna välja ut rätt sorter bland dem som finns tillgängliga och bestämma när de är mogna så att rätt pH och polyfenolhalt uppnås är avgörande för produkten eftersom dessa faktorer säkerställer stabiliteten och hållbarheten hos en produkt som varken kan filtreras eller stabiliseras. Dessutom påverkar äpplets kvävehalt i kombination med tillgängliga jästsorter såväl produktens alkoholhalt som äppelsyrajäsningen. Detta har en direkt inverkan på sockerarternas totala utjäsning och den naturliga kolsyreproduktionen i produkten, två faktorer som är avgörande för kvaliteten och hållbarheten.
Det är således tydligt att det är egenskaperna hos det avgränsade geografiska området som bestämmer egenskaperna hos de äpplen som används vid framställning av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”. Dessa egenskaper omfattar bl.a. de fysikaliska och kemiska egenskaper som äpplena bidrar med till denna cider och som särskiljer den från andra liknande naturliga cidersorter, vilket också bekräftas i olika studier från Baskiens universitet (”Estudio mediante espectroscopía de resonancia magnética nuclear de diferentes variedades de manzana de sidra durante su maduración” [kärnmagnetisk resonansspektroskopisk analys av olika cideräppelsorter under deras mognad], juli 2002, s. 2, Gloria L. del Campo Martínez et al.) som visar att äpplenas kemiska sammansättning beror på sort, klimat, mognadsgrad och odlingsmetod.
Hänvisning till produktspecifikationen (artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)
