Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/1009 om gödselprodukter

A. Behov av åtgärder

Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå?

Förordningen om gödselprodukter är tillämplig från och med den 16 juli 2022 och innehåller bestämmelser om tillhandahållande av EU-gödselprodukter på den inre marknaden. I EU kan tillverkare av gödselprodukter fritt välja att antingen släppa ut sina produkter på marknaden som ”harmoniserade produkter” (produkter som överensstämmer med förordningen om gödselprodukter), och sådana produkter rör sig fritt på den inre marknaden, eller som ”icke-harmoniserade produkter” (produkter som uppfyller de nationella regler som gäller i varje EU-land). Denna konsekvensbedömning gäller digitaliseringen av märkningen av EU-gödselprodukter (dvs. som släpps ut på marknaden enligt förordningen om gödselprodukter).

I förordningen om gödselprodukter har märkningskraven, jämfört med den tidigare förordningen, ökat avsevärt. Det finns inte heller några regler för frivillig digitalisering av etiketterna, så det finns inga minimistandarder för att säkerställa kvaliteten på informationen, som för närvarande tillhandahålls digitalt på frivillig basis.

Dessa frågor leder till det första problemet, dvs. att etiketterna på EU-gödselprodukter är svåra att läsa för användarna.

Dessutom tar de omfattande märkningskraven i förordningen om gödselprodukter mycket utrymme, vilket kan utgöra ett hinder för en effektiv fri rörlighet för produkter, eftersom det behövs ett stort utrymme på etiketten för att rymma flerspråkig märkning. Dessutom ändras viss märkningsinformation ofta. För organiska gödselmedel kan till exempel innehållet av de olika formerna av näringsämnen variera från ett parti till ett annat, beroende på kvaliteten på de insatsmaterial som används.

Dessutom gör vissa ekonomiska aktörer inom branschen om etiketterna innan produkten når slutanvändarna, eftersom produkterna antingen blandas, paketeras om eller märks om. Samtidigt behöver produkter som säljs i bulk informationsblad som är anpassade till varje kund, vilket innebär en omotiverad administrativ börda, även med tanke på bulkförsäljningens särskilda karaktär.

Dessa frågor leder till det andra problemet, dvs. att EU-gödselprodukternas etiketter är svåra att hantera för tillverkarna.

Vad vill man uppnå?

Detta initiativ bör bidra till att uppnå en hög skyddsnivå för människors, djurs och växters hälsa, säkerhet och miljö samt säkerställa att den inre marknaden för gödselprodukter fungerar effektivt genom en anpassning av reglerna i hela EU-27. Mer specifikt bör detta initiativ förbättra läsbarheten av EU-gödselprodukters etiketter och hjälpa de ekonomiska aktörerna att hantera märkningen korrekt.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritetsprincipen)?

EU-länderna skulle kunna ta itu med en del av problemet nationellt genom att anta egna regler om minimistandarder för digitalisering av etiketter, eftersom denna fråga ännu inte omfattas av själva förordningen om gödselprodukter.

Detta löser dock inte det första identifierade problemet, eftersom samma information tillhandahålls på de fysiska etiketterna, utan några ändringar. Ett sådant tillvägagångssätt leder oundvikligen till olika praxis i hela EU och skapa hinder för den inre marknadens funktion. Det skulle kunna leda till ojämlikheter när det gäller potentiella kostnadsbesparingar och kommunikation av information. Det ökar också kostnaderna för industrin som måste anpassa sig till olika krav på digital märkning i olika EU-länder.

Däremot har införandet av villkor för en digital etikett på EU-nivå ett mervärde i förenhetligandet av de olika tillvägagångssätten. Genom att skapa lika villkor förbättrar ett sådant initiativ den inre marknadens funktion och säkerställer samtidigt den höga skyddsnivå som krävs enligt förordning om gödselprodukter.

Mervärdet med EU-åtgärder ligger också i att det inom gödselproduktsindustrin finns potentiella fördelar till följd av storskaligheten. En anpassning av kraven på digital märkning i hela EU skulle kunna underlätta användningen av flerspråkiga etiketter och därmed stödja distributionen av produkter med samma etikett i fler än ett EU-land.

B. Lösningar

Vilka alternativ finns för att nå målen? Finns det något rekommenderat alternativ? Om inte, varför?

Utöver referensscenariot utan åtgärder identifieras i konsekvensbedömningen 3 alternativ. Alternativen kan kombineras.

·I alternativ 1 föreslås att kommissionen utarbetar ett vägledningsdokument om digital märkning.

·Alternativ 2 kan delas in i fem separata alternativ (2a–2e), som gör det möjligt att tillhandahålla olika mängder information på en digital etikett.  

Enligt alla alternativ som inför digital märkning är det fortfarande möjligt att välja att märka produkten med den valda informationen fysiskt på produkten eller genom en digital etikett. Alla alternativ som inför digital märkning utlöser ytterligare vissa grundläggande principer för att skydda slutanvändarna och säkerställa den digitala informationens tillgänglighet, åtkomst och kvalitet.  

Slutligen görs det i vissa av alternativen nedan åtskillnad mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare. Sådana alternativ har inkluderats eftersom konsekvensbedömningen visade att vilken information som produktanvändarna anser vara väsentlig och hur de använder etiketten beror på användargruppen (där icke yrkesmässiga användare, dvs. personer som bedriver trädgårdsarbete som hobby, som agerar utanför ramen för en ekonomisk verksamhet, ofta inte förstår teknisk märkningsinformation, och yrkesmässiga användare i allmänhet förlitar sig mindre på etiketter).

oAlternativ 2a skulle tillåta att viss märkningsinformation endast tillhandahålls digitalt.

oAlternativ 2b skulle tillåta att viss märkningsinformation endast tillhandahålls digitalt, med åtskillnad mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare.

oAlternativ 2c skulle tillåta att det mesta av märkningsinformationen endast tillhandahålls digitalt.

oAlternativ 2d skulle tillåta att det mesta av märkningsinformationen endast tillhandahålls digitalt, med åtskillnad mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare.

oAlternativ 2e skulle tillåta att viss märkningsinformation endast tillhandahålls digitalt för icke yrkesmässiga användare, och det mesta av märkningsinformationen endast tillhandahållas digitalt för yrkesmässiga användare.

·Alternativ 3 skulle tillåta att all märkningsinformation tillhandahålls digitalt för produkter som säljs i bulk (utan produktförpackning) och produkter som inte säljs till slutanvändare (t.ex. till industriella användare, t.ex. blandningsföretag, förpackningsföretag, omförpackningsföretag). 

Det rekommenderade alternativet är alternativ 2a i kombination med alternativ 3. Alternativ 2a är det mest försiktiga i fråga om omfattningen av den information som tillhandahålls endast digitalt, medan alternativ 3 i hög grad bidrar till att lösa de två problemen effektivt genom att rikta in sig på vissa marknadssegment där digital märkning kan genomföras med låg risk och med stor inverkan. Denna rekommenderade kombination säkerställer den mest balanserade strategin när det gäller kostnader och fördelar, samtidigt som den digitala klyftan 1 beaktas mest.

Vad anser de berörda parterna? Vem stöder vilka alternativ?

Samrådet har bekräftat att det finns ett brett stöd för digitalisering av viss märkningsinformation. Generellt sett fanns en liten preferens bland branschaktörerna för alternativen 2a och 2d (alternativ 2d gör det möjligt att flytta den största mängden märkningsinformation till en digital etikett). Skillnaden i preferens för dessa två alternativ kan förklaras av de olika digitaliseringsnivåerna i olika företag (74 % av de svarande i det offentliga samrådet uppgav att de redan tillhandahåller produktinformation digitalt).

När det gäller den övergripande digitaliseringen av EU-gödselprodukternas etiketter var myndigheternas allmänna preferens för alternativen 2a och 2b, särskilt som övergångsmodell (dvs. för att gradvis övergå till mer digital märkning när förtroendet väl har uppnåtts). När det gäller alternativ 2b rådde det viss oenighet mellan de nationella myndigheterna när det gäller möjligheten att göra åtskillnad mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare.

Alternativ 3 är allmänt accepterat av alla berörda parter (inklusive industrin, myndigheter och produktanvändare).

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om det finns ett sådant alternativ, annars anges nyttan med de huvudsakliga alternativen)?

I konsekvensbedömningen anses de totala årliga vinsterna för företag enligt den rekommenderade alternativkombinationen uppgå till 6 857 EUR för små och medelstora företag och 62 833 EUR för stora företag. Besparingarna uppväger de kostnader som anges nedan, och kostnadsbesparingarna förväntas öka på längre sikt. Möjligheten att tillhandahålla viss information endast digitalt enligt alternativ 2a, och all information digitalt för produkter som säljs till ekonomiska aktörer enligt alternativ 3, skulle leda till kostnadsbesparingar för industrin eftersom

·tillverkarna, inklusive små och medelstora företag, själva får bestämma om de vill använda den digitala märkningen. Följaktligen skulle ett sådant beslut fattas av de tillverkare som skattar att de sparar kostnader på åtminstone medellång eller lång sikt.

·Digitala etiketter är billigare att uppdatera, så på lång sikt kan vissa besparingar förväntas på grund av mindre frekvent omtryckning av etiketter.

Den rekommenderade alternativkombinationen kommer därför att minska märkningskostnaderna och skapa lika villkor för de ekonomiska aktörerna. Märkningskostnaderna kommer att minskas både genom att fler språk införs på etiketten och genom att man undviker omtryckning på grund av ändringar av etiketten. Konsekvensbedömningen bekräftar att ju mer märkningsinformation som tillåts tillhandahållas digitalt (och i synnerhet snabbt föränderlig information), desto större kostnadsbesparingar för industrin. Detta är särskilt anledningen till att alternativ 3 skulle ge betydande fördelar.

För det andra behålls all säkerhetsrelaterad information på den fysiska etiketten enligt alternativ 2a. Genom att minska mängden information som ska finnas på den fysiska etiketten kommer säkerhetsinformationen att bli mer synlig, vilket bidrar till målet att skydda hälsa och miljö. På grund av den särskilda karaktären av produkter som omfattas av alternativ 3 (dvs. bulkprodukter utan förpackning eller produkter som är utformade för att kombineras och blandas innan de når en slutanvändare) anses tillhandahållande av all produktinformation i digital form, inklusive säkerhetsinformation, vara godtagbart i detta fall.

Slutligen är den rekommenderade alternativkombinationen lättare att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av, eftersom det inte görs någon distinktion mellan yrkesmässiga och icke yrkesmässiga användare. En sådan åtskillnad finns inte i själva förordningen om gödselprodukter. Det skulle ha inneburit både att tillverkarna skulle ha varit tvungna att rikta sina produkter till den ena eller den andra av de två kategorierna och att tillsynsmyndigheterna skulle ha varit tvungna att kontrollera att produkter avsedda för yrkesmässiga användare inte säljs till icke yrkesmässiga användare.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om det finns ett sådant alternativ, annars anges kostnaderna för de huvudsakliga alternativen)?

I konsekvensbedömningen antas att kostnaderna för att tillhandahålla information i digitalt format för ett visst företag skulle vara mer eller mindre identiska för alternativ 2a-2e och 3.

Trots engångskostnader (t.ex. kostnader för inköp av utrustning som läser QR-koder, för ändring av etiketter, skattade till 14 998 EUR för stora företag och 1 796 EUR för små och medelstora företag) och löpande kostnader (t.ex. omskolning av personal, avskrivning av utrustning och underhåll av programvara och webbsidor, skattade till 2 700 EUR för stora företag och 1 170 EUR för små och medelstora företag) förväntas alternativ 2a i kombination med alternativ 3 leda till kostnadsbesparingar (på det sätt som förklaras i föregående avsnitt).

Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften?

Alternativ som oproportionellt missgynnar små och medelstora företag, till exempel alternativ med obligatorisk digital märkning, förkastades i ett tidigt skede av urvalsförfarandet.

Alternativ 2a tillsammans med alternativ 3 kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att utnyttja fördelarna med den digitala tidsåldern och leda till en potentiell minskning av bördorna, på samma sätt som för större företag. Det bör dock noteras att små och medelstora företag, jämfört med stora företag, är mindre benägna att tillhandahålla information om sina produkter online, men inte i betydande utsträckning. Baserat på resultaten av det offentliga samrådet tillhandahåller 70 % av de små och medelstora företagen, jämfört med 79 % av de stora företagen, redan information om sina produkter digitalt. Detta visar att fördelar av att införa frivillig digital märkning är mycket sannolika för små och medelstora företag.

Att tillåta att märkningsinformation övergår från en fysisk etikett till en digital etikett kommer att stödja konkurrenskraften för de företag som har problem när det gäller etiketternas utrymmesbegränsningar. Att minska den mängd information som krävs på den fysiska etiketten kan förbättra den fria rörligheten för gödselprodukter i alla 27 EU-länder.

Att kunna inkludera fler språk på de fysiska etiketterna genom att flytta viss information till en digital etikett skulle innebära att det är mer kostnadseffektivt att distribuera produkter till flera EU-länder, vilket främjar ökade investeringar och stordriftsfördelar. 

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Nej, även om EU-länderna kan drabbas av vissa kostnader i samband med att de anpassar sig till den nya förordningen. Eftersom de redan har digital kompetens och hanterar digitala enheter inom ramen för sin yrkesmässiga kapacitet kommer detta dock inte att utgöra någon betydande inverkan/börda.

Uppstår andra betydande konsekvenser?

Inga andra betydande konsekvenser har identifierats.

Proportionalitet?

Det rekommenderade alternativet är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de uppsatta målen. Det kommer fortfarande att vara frivilligt att digitalisera etiketterna. När det används kommer det att åtföljas av de allmänna principerna för digital märkning, för att säkerställa kvaliteten på och tillgången till den information som tillhandahålls digitalt.

I linje med den strategi som kommer att användas för digital märkning av kemikalier (CLP-förordningen) och tvätt- och rengöringsmedel, skulle det kunna bli möjligt att allt eftersom erfarenheterna av och förtroendet för digital märkning ökar, öka mängden information som finns tillgänglig digitalt i framtiden, vilket ytterligare kan öka förenklingspotentialen för industrin.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Den nya förordningen kommer att utvärderas som en del av den övergripande utvärderingen av hur förordningen om gödselprodukter fungerar under 2026.