EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.8.2023
COM(2023) 492 final
2023/0301(NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken 1 (grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken) måste nyttjandet av levande marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ett viktigt verktyg för att säkerställa detta är det årliga fastställandet av fiskemöjligheter i form av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter.
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 2 , som upprättar den fleråriga planen för Östersjön, specificeras målintervallen för fiskeridödlighet. Dessa intervall används i detta förslag för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och i synnerhet för att uppnå och upprätthålla MSY.
Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter för 2024 för de kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön. Förslaget syftar också till att reglera fritidsfisket till havs i den utsträckning som krävs för att bevara de fiskbestånd som omfattas av denna förordning. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC:er och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön i en separat förordning.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
I detta förslag fastställs TAC:er och kvoter till nivåer som överensstämmer med målen för grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Förslaget är förenligt med unionens politik inom andra områden, särskilt med miljöpolitiken.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Genom förslaget fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna i enlighet med målen för grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken och den fleråriga planen för Östersjön. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken ska medlemsstaterna besluta hur de fiskemöjligheter som tilldelats dem ska fördelas mellan fiskefartyg som för deras flagg i enlighet med vissa kriterier som anges i dessa artiklar. Medlemsstaterna har därför nödvändigt handlingsutrymme när de fördelar sina TAC:er i överensstämmelse med den sociala/ekonomiska modell de väljer för att nyttja de tilldelade fiskemöjligheter som omfattas av förslaget.
•Val av instrument
En förordning anses vara det lämpligaste instrumentet eftersom det i en förordning kan fastställas krav som är direkt tillämpliga på medlemsstaterna och berörda företag. Detta bidrar till att kraven genomförs med nödvändig skyndsamhet och på ett harmoniserat sätt, vilket leder till större rättssäkerhet.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
Kommissionen har samrått med berörda parter, särskilt genom rådgivande nämnden för Östersjön, på grundval av meddelandet Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2024 (COM(2023) 303 final). Internationella havsforskningsrådet (Ices) har tillhandahållit den vetenskapliga grunden för förslaget. Utan att gå emot befintlig politik eller försämra tillståndet för känsliga resurser, har hänsyn i möjligaste mån tagits till de preliminära åsikter avseende samtliga berörda fiskbestånd som framförts av de rådfrågade berörda parterna.
De vetenskapliga råden om fångstbegränsningar och om beståndens status diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2023.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Kommissionen har samrått med Ices om den metod som ska användas. Ices vetenskapliga råd baserar sig på ett rekommendationssystem som tagits fram av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och de utfärdas i enlighet med det ramavtal om partnerskap som ingåtts med kommissionen.
Unionen efterfrågar varje år vetenskapliga råd från Ices om viktiga fiskbestånds tillstånd. Råden omfattar alla bestånd i Östersjön, och TAC:er föreslås för de kommersiellt viktigaste bestånden 3 .
•Konsekvensbedömning
Förslaget ingår i en långsiktig strategi för att fisket ska anpassas till och ligga kvar på långsiktigt hållbara nivåer. Med tiden förväntas detta tillvägagångssätt leda till i) ett stabilt fisketryck, ii) ökade kvoter, och således iii) ökade inkomster för fiskare och deras familjer. Ökade landningar förväntas gynna fiskerinäringen konsumenter, beredningsindustrin och detaljhandeln, och den övriga näring som är knuten till kommersiellt fiske och fritidsfiske. I detta sammanhang måste kopplingen mellan hållbart fiske och en frisk marin miljö i Östersjön framhållas, i linje med strategin för biologisk mångfald och andra relaterade initiativ, särskilt EU:s handlingsplan för marina ekosystem och fiske 4 .
Syftet med detta förslag är att undvika kortsiktiga strategier till förmån för långsiktig hållbarhet. Därför tas hänsyn till initiativ från berörda parter och rådgivande nämnder om de har utvärderats positivt av Ices och/eller vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken baserades på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), där det ansågs att uppnåendet av MSY-målet var en nödvändig förutsättning för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, men att dessa tre mål inte kan uppnås separat.
Fram till 2019 ledde besluten om fiskemöjligheterna i Östersjön till att fiskeridödligheten för alla bestånd med ett MSY-råd var i linje med MSY-intervallen då TAC:erna fastställdes, med undantag för det västra sillbeståndet i Östersjön. Dessa beslut verkade också leda till återuppbyggnad av bestånden samt återskapande av balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter. Under 2019 stod det dock klart att trycket på det östra torskbeståndet i Östersjön varit hårt. Att döma av Ices beräkningar efter det kommer beståndet troligen att vara fortsatt utarmat under de kommande åren. Under 2021 stod det klart att även det västra torskbeståndet i Östersjön legat under säkra biologiska gränser (dvs. under referenspunkten Blim) under många år och Ices framhöll att även flera laxbestånd är mycket svaga. Fram till 2020 räknade Ices med att biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön låg under livskraftiga nivåer (dvs. under referenspunkten Btrigger), men nu uppskattar Ices att biomassan i praktiken legat runt Blim sedan mitten av 1990-talet och under Blim i många år. Slutligen ansåg Ices fram till 2022 att sillbeståndet i Bottniska viken låg mycket nära gränsen Btrigger , men nu beräknar Ices att beståndet har legat under den gränsen sedan 2021. Därför krävs ytterligare framsteg för att uppnå och upprätthålla MSY för alla bestånd i Östersjön.
Ices offentliggjorde sina vetenskapliga råd för de olika bestånden i Östersjön den 31 maj 2023. Ices beräknar att biomassan av det västra sillbeståndet i Östersjön liksom av det östra och västra torskbeståndet i Östersjön fortfarande ligger under Blim. Biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön ligger nu också under Blim, och sillbeståndet i Bottniska viken ligger under Btrigger. Det östra och västra torskbeståndet i Östersjön och laxbeståndet i Finska viken omfattas av försiktighetsbaserade råd. Följande MSY-råd har avgetts för de återstående sju bestånden:
·Skarpsillsbeståndet, Rigabuktsbeståndet av sill liksom beståndet av rödspätta ligger över Btrigger.
·Sillbeståndet i Bottniska viken har minskat och ligger under Btrigger.
·Det västra och centrala sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim.
·Statusen för de olika laxbestånden i Egentliga Östersjön är mycket varierande (mellan under Rlim och över RMSY).
Med hänsyn till ovanstående föreslås det att strategin för lax i Egentliga Östersjön upprätthålls, men att TAC:en minskas med 15 % jämfört med 2023. Genom förslaget ökas fiskemöjligheterna för lax i Finska viken med 7 % jämfört med 2023. Genom förslaget minskas fiskemöjligheterna för sill i Rigabukten med 20 % jämfört med 2023. För övriga bestånd har kommissionen bett Ices att lämna ytterligare information om mellanartsrelationer och oundvikliga bifångster. Kommissionen kommer att uppdatera sitt förslag när den har mottagit informationen från Ices.
De ekonomiska konsekvenserna av förslaget för 2024 kan inte beräknas i detta skede, men fiskemöjligheterna kommer att minskas för alla medlemsstater.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Förslaget är fortfarande flexibelt när det gäller tillämpningen av de mekanismer för kvotutbyte som redan fastställts i förordningarna om fiskemöjligheter i Östersjön under föregående år. Förslaget innehåller inga nya regler eller nya administrativa förfaranden för (unionens eller medlemsstaternas) offentliga myndigheter som skulle kunna öka den administrativa bördan.
Förslaget avser en årlig förordning som tillämpas till och med 2024 och det innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte unionens budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Övervakningen av nyttjandet av fiskemöjligheter i form av TAC:er och kvoter infördes genom rådets förordning (EG) nr 1224/2009 5 .
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I förslaget fastställs fiskemöjligheter för 2024 avseende vissa bestånd eller grupper av bestånd för fisket i Östersjön.
För att fastställa unionskvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har respektive kvantitet av dessa bestånd dragits av från de fångster som rekommenderats av Ices. De TAC:er och kvoter som tilldelats medlemsstaterna anges i bilagan till förslaget.
När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön kan Ices fortfarande inte fastställa värdena för FMSY-intervallen. För 2024 avgav Ices därför återigen ett försiktighetsbaserat råd. När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices för femte året i rad nollfångster. Ices beräknar att beståndsstorleken under 2023 endast uppgår till 71 % av Blim och att den kommer att fortsätta att ligga under denna nivå på medellång sikt, även om det inte bedrivs något fiske alls. Ices räknar dessutom med att rekryteringen kommer att fortsätta att vara svag. På grund av det utarmade beståndet har strikta åtgärder antagits sedan 2019. Det riktade fisket på det östra torskbeståndet i Östersjön har varit stängt, med undantag för rent vetenskapligt fiske, och TAC:en är begränsad till oundvikliga bifångster för att undvika att merparten av de övriga fiskena i Östersjön begränsas. Dessutom har ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna antagits sedan 2019 i form av en lekstängning omfattande den huvudsakliga lekperioden och potentiella områden för lek och lekvandring. Undantag från lekstängningen har antagits för rent vetenskapligt fiske, visst småskaligt kustfiske med passiva redskap och visst sillfiske för konsumtion. Fritidsfiske har dessutom varit förbjudet i det huvudsakliga utbredningsområdet sedan 2020, eftersom fångstkvantiteterna skulle vara betydande i förhållande till TAC:en för bifångster. Eftersom dessa korrigerande åtgärder ännu inte kunnat förbättra beståndsstatusen föreslår kommissionen, i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, att dessa åtgärder upprätthålls samtidigt som undantaget från lekstängningsperioden för vissa sillfisken upphävs, eftersom det riktade fisket på det centrala sillbeståndet kommer att vara stängt. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av Östersjöns östra torskbestånd inom andra fisken. Denna information är nödvändig eftersom den information som för närvarande finns tillgänglig är från 2020 och förhållandena inom fisket har förändrats sedan dess, särskilt den ovanligt starka rekryteringen av rödspätta under de senaste åren.
Ices råd för det västra torskbeståndet i Östersjön har under flera år präglats av betydande osäkerhet. I sitt råd för 2021 uppgav Ices att beståndet hade legat under Blim under merparten av de föregående tio åren. Sedan 2021 har rådet därför beslutat att stänga det riktade fisket, med undantag för rent vetenskapligt fiske, och att begränsa TAC:en till oundvikliga bifångster för att undvika att andra fisken begränsas. Rådet har också behållit eller stärkt andra redan existerande korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna. I synnerhet bibehöll rådet den lekstängning som omfattar den huvudsakliga lekperioden och potentiella lekområden, med undantag för i) rent vetenskapligt fiske, ii) visst småskaligt kustfiske med passiva redskap, iii) visst sillfiske för konsumtion, och iv) fiske efter musslor i vissa grunda vatten. Dessutom har rådet utvidgat lekstängningen så att även fritidsfiske omfattas. Utanför lekstängningsperioden minskade rådet fångstbegränsningen för fritidsfiske till en fisk per fiskare och dag. Eftersom osäkerheten kvarstår beslutade Ices att nedgradera sitt råd för 2024 till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3 och att minska de rekommenderade totala fångsterna av Östersjöns västra torskbestånd med -97 %. Ices har uppgett att beståndets biomassa har legat under Blim under merparten av de senaste 15 åren och att nivån var historiskt låg under 2022. Även om biomassan ökat något sedan 2022 ligger den fortfarande långt under Blim. Mot bakgrund av rekommendationerna om låga fångstnivåer föreslår kommissionen, i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, att fritidsfisket upphör, att det riktade fisket hålls stängt, att lekstängningarna bibehålls och att undantaget för vissa sillfisken upphävs, eftersom det riktade fisket på det västra och centrala sillbeståndet kommer att vara stängt. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av Östersjöns västra torskbestånd inom andra fisken, särskilt fisket efter plattfisk.
Sedan åtminstone 1990 har Ices uppgett att statusen för älvbestånden av lax i Östersjöområdet är mycket heterogen och att vissa älvbestånd är livskraftiga medan andra är mycket svaga. Efter en benchmarkingstudie uppgav Ices i sitt råd för 2022 för första gången att alla laxfångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön, som till sin natur är blandfisken där lax från både livskraftiga och svaga älvbestånd fångas, borde stoppas för att skydda de svaga älvbestånden. Ices ansåg dock att det ändå skulle vara möjligt att fortsätta med det befintliga riktade fisket i kustområdena i Bottniska viken och Ålands hav (Ices-delsektionerna 29N, 30 under 31) under laxens sommarvandring. Rådet har därför beslutat att sedan 2021 stänga det riktade laxfisket i Egentliga Östersjön och att fastställa en TAC för oundvikliga bifångster, med undantag för rent vetenskapligt fiske, samtidigt som det riktade laxfisket får fortsätta under sommarperioden i de norra kustområdena. Sedan 2021 har rådet också antagit ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna och har förbjudit fiske med långrev bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna. Dessutom har rådet sedan 2021 beslutat om en fångstbegränsning inom fritidsfisket på en fettfeneklippt lax per fiskare och dag när det riktade kommersiella fisket är stängt och om ett förbud mot återsläppsfiske. I sitt råd för 2024 upprepar Ices att alla laxfångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön bör stoppas för att skydda det svaga älvbeståndet, men att vissa riktade laxfisken skulle kunna fortsätta på vissa villkor. Eftersom ett älvbestånd av lax i Bottenhavet (Ices-delsektion 30) ligger under den relevanta referenspunkten anser Ices att det riktade fisket i kustområdena under månaderna för sommarvandring endast är möjligt i Bottenviken (Ices-delsektion 31) och att den totala fångstnivån bör sänkas i enlighet med detta. På grundval av detta föreslår kommissionen, i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, i) att det riktade fisket begränsas till Bottenviken, ii) att TAC:en anpassas till den nivå som rekommenderas av Ices, och iii) att de nuvarande korrigerande åtgärderna behålls.
Ices utfärdade ett försiktighetsbaserat råd för 2024 för lax i Finska viken. På grundval av detta föreslår kommissionen en TAC i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. Kommissionen föreslår också att följande bibehålls: i) Den begränsade flexibiliteten mellan områden när det gäller de två TAC:erna för lax. iii) Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil. iii) Förbudet mot långrevsfiske efter öring eller lax bortom fyra sjömil.
Under senare år har det rått viss osäkerhet när det gäller bedömningen av sillbeståndet i Bottniska viken. I sitt råd för 2023 gjorde Ices bedömningen att beståndets biomassa minskat och att biomassan ligger strax över Btrigger. Ices uppgav att denna utveckling förmodligen beror på att storleken på sillen minskat, vilket är ett fenomen som vissa kustfiskare redan observerat under en tid. I sitt råd för 2024 bedömde Ices att beståndets biomassa minskat ytterligare och nu ligger under Btrigger. Även om inga fångster alls tas uppgår sannolikheten för att beståndet minskar till en nivå under Blim 2025 till 9 %. På grundval av detta föreslår kommissionen att det riktade fisket stängs i enlighet med artikel 4.6 i den fleråriga planen för Östersjön. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av sillbeståndet i Bottniska viken inom andra fisken, särskilt skarpsillsfisket.
När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön uppskattar Ices i sitt råd för 2024 att beståndsstorleken under 2023 uppgår till endast 71 % av Blim. Ices beräknar också att biomassan kommer att fortsätta att ligga under Blim åtminstone till 2025, även om det inte bedrivs något fiske alls. Rekryteringen har varit historiskt svag i många år. Eftersom inget av fångstscenarierna skulle leda till att det västra sillbeståndets biomassa överstiger Blim den närmaste framtiden upprepar Ices, för sjätte året i rad, sin rekommendation om nollfångster. Sedan 2021 har kommissionen beslutat att stänga det riktade fisket, med undantag för rent vetenskapligt fiske och småskaligt kustfiske, och att fastställa en TAC för oundvikliga bifångster för att undvika att andra fisken begränsas. Eftersom dessa korrigerande åtgärder ännu inte kunnat förbättra beståndsstatusen föreslår kommissionen, i enlighet med artikel 4.6 i den fleråriga planen för Östersjön, att det riktade fisket hålls stängt och att undantaget för småskaligt kustfiske upphävs. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen ytterligare information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av Östersjöns västra sillbestånd inom andra fisken. Denna information är nödvändig eftersom det småskaliga fisket måste stängas och den information som för närvarande finns tillgänglig inte verkar vara tillräcklig som grund för förslag om en lämplig TAC.
Statusen för biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön har varit osäker under de senaste åren. Ices genomförde därför en benchmarkingstudie 2023. Ices uppskattar nu att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren, även under de allra senaste åren. Även om inga fångster alls tas uppgår sannolikheten för att beståndet ligger kvar under Blim 2025 till 22 %. Kommissionen föreslår därför att det riktade fisket stängs i enlighet med artikel 4.6 i den fleråriga planen för Östersjön. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av Östersjöns centrala sillbestånd inom andra fisken, särskilt skarpsillsfisket.
Liksom tidigare år visar Ices råd för 2024 för sill i Rigabukten att en del sill från det centrala beståndet i Östersjön vandrar från Egentliga Östersjön till Rigabukten och att en del sill från Rigabuktsbeståndet vandrar från Rigabukten till Egentliga Östersjön. Liksom tidigare år föreslår Ices dessutom att man lägger till/drar av denna vandrande sill till/från TAC:en för sill i Rigabukten. Med tanke på att det centrala sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim och att fångsterna av detta bestånd därför bör minskas så mycket som möjligt, anser kommissionen dock att det för 2024 inte vore lämpligt att lägga till fångster av det beståndet till TAC:en för sill i Rigabukten. Kommissionen anser däremot att det är lämpligt att fortsätta att dra av den mängd sill från Rigabuktsbeståndet som vandrar från Rigabukten, eftersom denna sill inte längre finns i Rigabukten. Det resulterande FMSY-punktvärdet för TAC:en för sill i Rigabukten utgör en minskning med -23 %. På grundval av detta, och eftersom beståndet ligger över Btrigger, föreslår kommissionen att TAC:en fastställs i det övre intervallet i enlighet med artikel 4.5 c i den fleråriga planen för Östersjön för att begränsa TAC-minskningen till -20 %.
TAC:en för rödspätta utgörs av en kombination av i) MSY-rådet för beståndet i delsektionerna 21, 22 och 23, och ii) MSY-rådet för beståndet i delsektionerna 24–32, som Ices uppgraderat till ett MSY-råd i Ices datakategori 2 under 2022. Enligt Ices råd för 2024 var rekryteringen till de båda bestånden extraordinär under 2019–2021. Dessutom har de totala landningarna minskat avsevärt och utkasten har ökat. Vidare bör artinteraktionen beaktas eftersom torsk är en oundviklig bifångst inom fisket efter rödspätta, och bifångsterna kan vara betydande, särskilt om mer selektiva fiskeredskap inte används. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av torsk inom fisket efter rödspätta.
Enligt Ices råd för 2024 ligger biomassan av skarpsill över Btrigger, trots att fisketrycket tidigare har överstigit FMSY och rekryteringen under 2021 och 2022 var historiskt svag. När det gäller TAC-nivån inväntar kommissionen information från Ices om nivån för de oundvikliga bifångsterna av de olika sillbestånden inom fisket efter skarpsill.
I rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. I artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken fastställs också en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att förhindra en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser och försvåra uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga när medlemsstaterna inte använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.
Kommissionen föreslår också en ändring av rådets förordning (EU) 2023/194 så att det fastställs en TAC för vitlinglyra, vars fiskeår inleds den 1 november 2023. För TAC-nivån anges ”pm” (pro memoria) i avvaktan på offentliggörandet av det Ices-råd som väntas avges den 9 oktober 2023 och samråden med Förenade kungariket.
2023/0301 (NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 6 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ, samt råd från rådgivande nämnder.
(2)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, vid behov. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.
(3)De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga råd, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.
(4)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 7 upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd. Den planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa fleråriga planer.
(5)I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/1139 måste fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1 i den förordningen fastställas så att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning (MSY), uttryckt i intervaller, uppnås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningarna för 2024 vad gäller de berörda bestånden i Östersjön bör därför fastställas i överensstämmelse med reglerna och målen i den fleråriga plan som upprättas genom den förordningen.
(6)Den 31 maj 2023 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt årliga råd för bestånden i Östersjön 8 .
(7)För vissa bestånd rekommenderar Ices nollfångster. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den rekommenderade nivån skulle dock skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet att en art begränsar andra fisken. För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att ett fiske inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, med beaktande av svårigheten att fiska på samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger MSY, är det lämpligt att fastställa särskilda TAC:er för bifångster för dessa bestånd. Dessa TAC:er bör fastställas till nivåer som säkerställer att dödligheten för dessa bestånd minskar och som ger incitament att förbättra selektiviteten och undvika bifångster av sådana bestånd. För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställts bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är helt och hållet kopplade till fiskemöjligheterna.
(8)När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön beräknar Ices att biomassan av detta bestånd fortfarande ligger under den gränsreferenspunkt för lekbiomassa under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt (Blim) och att biomassan knappt har ökat jämfört med 2022. Ices rekommenderar därför, för femte året i rad, att det inte fångas någon torsk från det östra beståndet i Östersjön 9 . Under dessa förhållanden är det lämpligt att, i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013, upprätthålla stängningen av det riktade fisket och de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till detta och samtidigt upphäva undantaget från lekstängningsperioden för sillfiske för konsumtion där fångsten sorteras , eftersom det riktade fisket på det centrala sillbeståndet kommer att vara stängt. Fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster bör fastställas till en låg nivå samtidigt som man undviker fenomenet att en art begränsar andra fisken.
(9)På grund av den fortsatta osäkerhet som Ices råd för det västra torskbeståndet i Östersjön är förknippat med har Ices nedgraderat det 10 till ett försiktighetsbaserat råd. Det visar sig nu att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 15 åren och att nivån var historiskt låg under 2022. Det försiktighetsbaserade fångstrådet innehåller extremt låga nivåer. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013, upprätthålla stängningen av det riktade fisket och de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till detta och samtidigt upphäva undantaget för sillfiske för konsumtion där fångsten sorteras, eftersom det riktade fisket på det centrala sillbeståndet kommer att vara stängt. Dessutom är det lämpligt att allt fritidsfiske förbjuds. Fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster bör fastställas till en låg nivå samtidigt som man undviker fenomenet att en art begränsar andra fisken.
(10)När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 behöll Ices sin rekommendation om nollfångster. Ices begränsade också möjligheten till fortsatt riktat kustsommarfiske till Ices-delsektion 31 och sänkte den rekommenderade fångstnivån i enlighet med detta 11 . Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013, anpassa fiskeområdet och nivån på fiskemöjligheterna i linje med Ices råd, och att upprätthålla de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.
(11)För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna i Ices-delområde 32 infördes 2019 en begränsad flexibilitet för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32 12 . Mot bakgrund av de ändrade fiskemöjligheterna för dessa två bestånd är det lämpligt att behålla denna flexibilitet.
(12)Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och begränsningen av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har i hög grad bidragit till en kraftig minskning av den tidigare betydande felrapporteringen av fångster inom laxfisket, i synnerhet fångster som rapporteras som öring. Det är därför lämpligt att behålla de befintliga begränsningarna för att upprätthålla en låg grad av felrapportering.
(13)Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.
(14)När det gäller sillbeståndet i Bottniska viken räknar Ices med att biomassan minskat och att den nu ligger under den referenspunkt under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas (Btrigger) 13 . Ices menar också att även om inga fångster alls tas uppgår sannolikheten för att beståndet minskar till en nivå under Blim 2025 till 9 %. Under dessa omständigheter är det lämpligt att stänga det riktade fisket, i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2016/1139, och att fastställa fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster till en låg nivå, samtidigt som man undviker fenomenet att en art begränsar andra fisken.
(15)När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön beräknar Ices att beståndets biomassa har ökat, men att den endast uppgår till 71 % av Blim 14 . Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer, och biomassan väntas inte under 2025 återhämta sig till nivåer över Blim. Ices rekommenderar därför, för sjätte året i rad, nollfångster när det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön. Under dessa omständigheter är det lämpligt att, i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2016/1139, hålla det riktade fisket stängt och att upphäva undantaget för småskaliga fiskare. Fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster bör fastställas till en låg nivå samtidigt som man undviker fenomenet att en art begränsar andra fisken.
(16)När det gäller det centrala sillbeståndet i Östersjön uppskattar Ices nu att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren, även under de allra senaste åren 15 . Även om inga fångster alls tas uppgår sannolikheten för att beståndet ligger kvar på en nivå under Blim 2025 till 22 %. Under dessa omständigheter är det lämpligt att stänga det riktade fisket, i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2016/1139, och att fastställa fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster till en låg nivå, samtidigt som man undviker fenomenet att en art begränsar andra fisken.
(17)När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill räknar Ices med att biomassan ligger över Btrigger och att fisketrycket uppgår till FMSY 16 .. Ices räknar också med att detta bestånd blandar sig med det centrala sillbeståndet i Östersjön. På grundval av Ices uppskattningar togs tidigare hänsyn till detta fenomen vid fastställandet av respektive fiskemöjligheter. Med tanke på statusen för det centrala sillbeståndet i Östersjön bör dock den mängd sill från det beståndet som vandrar till Rigabukten inte läggas till TAC:en för sill i Rigabukten för 2024. Under dessa omständigheter är det lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i det övre intervallet för att begränsa variationerna mellan år till högst 20 %, i enlighet med artikel 4.5 c i förordning (EU) 2016/1139.
(18)När det gäller rödspätta uppger Ices att torsk fångas som bifångst i fisket efter rödspätta 17 . Dessutom har mängden rödspätta som kastas överbord ökat avsevärt. Det är därför lämpligt att ta hänsyn till dessa faktorer och fastställa fiskemöjligheterna för rödspätta i enlighet med detta.
(19)När det gäller skarpsill gör Ices bedömningen att biomassan visserligen ligger över Btrigger, men att rekryteringen inte varit stark sedan 2014. Ices räknar dessutom med att rekryteringen under 2021 och 2022 till och med var historiskt svag 18 . Dessutom är skarpsillsfisket ofta ett blandfiske där även sill fångas. Det är därför lämpligt att ta hänsyn till dessa faktorer och fastställa fiskemöjligheterna för skarpsill i enlighet med detta.
(20)Nyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 19 , särskilt artikel 33 om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och artikel 34 om överföring till kommissionen av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Den här förordningen bör därför specificera koderna för landningar av de bestånd som omfattas av förordningen, vilka medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.
(21)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställs 20 ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 infördes också en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör det därför klargöras att artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte nyttjas.
(22)Biomassan av det östra och västra torskbeståndet i Östersjön liksom av det västra och centrala sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim. Biomassan av sillbeståndet i Bottniska viken ligger under Btrigger och väntas ligga nära Blim under 2024. För alla dessa bestånd är endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåtet under 2024. På grund av Östersjöekosystemets relativt låga resiliens har de medlemsstater som har en kvotandel av de relevanta TAC:erna åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2024, för att fångsterna under 2024 inte ska överskrida de berörda TAC:erna. I Ices-delsektionerna 22–30 ligger dessutom biomassan av nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2024. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan år när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2024.
(23)[Platshållare för vitlinglyra – I rådets förordning (EU) 2023/194 21 fastställs fiskemöjligheter för vitlinglyra till och med den 31 oktober 2023 i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i 2a. Fiskeperioden för vitlinglyra löper från och med den 1 november till och med den 31 oktober. Mot bakgrund av nya vetenskapliga råd och efter samråd med Förenade kungariket är det, för att fisket ska kunna inledas den 1 november 2023, nödvändigt att fastställa en preliminär TAC för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2023 till och med den 31 december 2023. Denna preliminära TAC bör fastställas i enlighet med det råd från Ices som offentliggjordes den 9 oktober 2023 22 .]
(24)[platshållare för andra ändringar].
(25)Förordning (EU) 2023/194 bör därför ändras i enlighet med detta.
(26)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2024. Den här förordningen bör dock tillämpas på vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2023 till och med den 31 oktober 2024, eftersom den perioden utgör fiskesäsongen för vitlinglyra. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Innehåll
Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och ändras vissa fiskemöjligheter i andra vatten som fastställs i förordning (EU) 2023/194.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.
2.Den ska också tillämpas på fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla.
Dessutom gäller följande definitioner:
(1)delsektion: en av Ices (Internationella havsforskningsrådet) delsektioner i Östersjön som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 23 .
(2)total tillåten fångstmängd (TAC):
(a)vid fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,
(b)vid alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas varje år.
(3)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.
(4)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.
(5)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, baserad på data om biologi och nyttjandegrad för beståndet, inbegripet indikatorer, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att ge vetenskaplig rådgivning.
(6)analytisk TAC: en TAC för vilken det finns en analytisk bedömning att tillgå.
KAPITEL II
FISKEMÖJLIGHETER
Artikel 4
TAC:er och fördelning
TAC:erna, kvoterna och, i förekommande fall, de åtgärder som är funktionellt knutna till dem anges i bilagan.
Artikel 5
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter
1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka
(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,
(c)ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
(e)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.
2.I bilagan till den här förordningen anges de bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96.
3.Om inget annat anges i bilagan till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.
4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 6
Villkor för landning av fångster och bifångster
Vid tillämpning av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från de berörda kvoterna som föreskrivs i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, identifieras i bilagan till den här förordningen de bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i den artikeln.
Artikel 7
Stängningar för att skydda lekande torsk
1.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 25 och 26 under perioden 1 maj–31 augusti.
2.Förbudet i punkt 1 ska inte gälla i följande fall:
(a)För fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
(b)För unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.
3.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 22 och 23 under perioden 15 januari–31 mars och i delsektion 24 under perioden 15 maj–15 augusti.
4.Förbudet i punkt 3 ska inte gälla i följande fall:
(a)För fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
(b)För unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.
(c)För unionsfiskefartyg som fiskar med skrapor efter musslor i delsektion 22, i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.
5.Befälhavarna på sådana unionsfiskefartyg som avses i punkterna 2 b och 4 b och c ska säkerställa att deras fiskeverksamhet alltid kan övervakas av kontrollmyndigheterna i den behöriga medlemsstaten.
Artikel 8
Åtgärder avseende fritidsfiske efter torsk i delsektionerna 22–26
Fritidsfiske efter torsk ska vara förbjudet i delsektionerna 22–26.
Artikel 9
Åtgärder avseende fritidsfiske efter lax i delsektionerna 22–31
1.Fritidsfiske efter lax ska vara förbjudet i delsektionerna 22–31. Varje lax som oavsiktligt fångas ska omedelbart släppas tillbaka i havet.
2.Genom undantag från punkt 1, ska fritidsfiske efter lax vara tillåtet på följande kumulativa villkor:
(a)Högst en fettfeneklippt lax får fångas och behållas per fritidsfiskare och dag.
(b)Efter fångst av en första fettfeneklippt lax ska fritidsfiskaren upphöra med laxfisket under återstoden av dagen.
(c)Samtliga exemplar av varje fiskart som behålls ska landas hela.
3.Genom ytterligare undantag från punkt 1 ska fritidsfiske efter lax vara tillåtet i delsektion 31 under perioden 1 maj–31 augusti i områden inom fyra sjömil mätt från baslinjerna.
4.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 10
Åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax i delsektionerna 22–32
1.I delsektionerna 22–32 får unionsfiskefartyg inte fiska efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna. Vid fiske efter lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna i delsektion 32 får bifångsterna av öring inte överstiga 3 % av den totala fångsten av lax och öring ombord vid något tillfälle eller vid landningen efter varje fiskeresa.
2.I delsektionerna 22–31 ska fiske med långrev efter öring eller lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna vara förbjudet.
3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 11
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, sänder uppgifter till kommissionen om kvantiteter av bestånd som fångats eller landats ska de använda de beståndskoder som anges i bilagan till den här förordningen.
KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 12
Ändring av förordning (EU) 2023/194
Förordning (EU) 2023/194 ska ändras på följande sätt:
(1)I bilaga IA del B ska tabellen över fiskemöjligheter avseende vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a ersättas med följande:
”
|
Art: |
Vitlinglyra och därtill hörande bifångster
|
Zon: |
3a; Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i 4; Förenade kungarikets vatten i 2a |
|||||||||||||||
|
|
Trisopterus esmarkii |
|
(NOP/2A3A4.) |
|
|
|||||||||||||
|
År |
2023 |
2024 |
|
Analytisk TAC |
|
|||||||||||||
|
Danmark |
46 929 |
(1)(3) |
pro memoria (pm) |
(1)(6) |
Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
|||||||||||||
|
Tyskland |
9 |
(1)(2)(3) |
pm |
(1)(2)(6) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
|||||||||||||
|
Nederländerna |
35 |
(1)(2)(3) |
pm |
(1)(2)(6) |
||||||||||||||
|
Unionen |
46 973 |
(1)(3) |
pm |
(1)(6) |
||||||||||||||
|
Förenade kungariket |
11 439 |
(2)(3) |
pm |
(2)(6) |
||||||||||||||
|
Norge |
0 |
(4) |
pm |
(4) |
||||||||||||||
|
Färöarna |
0 |
(5) |
pm |
(5) |
||||||||||||||
|
TAC |
58 412 |
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
(1) |
Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av kolja och vitling (OT2/*2A3A4). Bifångster av kolja och vitling som räknas av från kvoten enligt denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.. |
|||||||||||||||||
|
(2) |
Kvoten får endast fiskas i Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i 2a, 3a och 4. |
|||||||||||||||||
|
(3) |
Får endast fiskas under perioden 1 november 2022–31 oktober 2023. |
|||||||||||||||||
|
(4) |
En sorteringsrist ska användas. |
|||||||||||||||||
|
(5) |
En sorteringsrist ska användas. Inkluderar högst 15 % oundvikliga bifångster (NOP/*2A3A4), som ska räknas av från denna kvot. |
|||||||||||||||||
|
(6) |
Får fiskas under perioden 1 november 2023–31 oktober 2024. |
|
||||||||||||||||
”
(2)[platshållare]
Artikel 13
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari till och med den 31 december 2024.
Genom undantag från andra stycket ska
(a)artikel 12.1 tillämpas från och med den 1 november 2023 till och med den 31 oktober 2024,
(b)[platshållare].
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.8.2023
COM(2023) 492 final
BILAGA
till
förslaget till RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten
BILAGA
TAC:er TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:er FASTSTÄLLS PER ART OCH PER OMRÅDE
I följande tabeller anges TAC:erna och kvoterna (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och de åtgärder som är funktionellt knutna till dem.
Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till Ices-områden.
Fiskbestånden redovisas i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga namn.
För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförande tabell över vetenskapliga namn och svenska namn:
|
Scientific name |
Trebokstavskod |
Svenskt namn |
|
Clupea harengus |
HER |
Sill |
|
Gadus morhua |
COD |
Torsk |
|
Pleuronectes platessa |
PLE |
Rödspätta |
|
Salmo salar |
SAL |
Lax |
|
Sprattus sprattus |
SPR |
Skarpsill |
|
Tabell 1 |
|||||||
|
Art: |
Sill |
|
|
Zon: |
Delsektionerna 30–31 |
|
|
|
|
Clupea harengus |
|
|
(HER/30/31.) |
|
||
|
Finland |
|
pm |
(1) |
Analytisk TAC |
|
|
|
|
Sverige |
pm |
(1) |
Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Unionen |
pm |
(1) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
TAC |
|
pm |
(1) |
|
|
|
|
|
(1) |
Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. |
||||||
|
Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på sill, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. |
|||||||
|
Tabell 2 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Art: |
Sill |
|
|
Zon: |
Delsektionerna 22–24 |
|
|
|
|
Clupea harengus |
|
|
(HER/3BC+24) |
|
||
|
Danmark |
|
pm |
(1) |
Analytisk TAC |
|
|
|
|
Tyskland |
pm |
(1) |
Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Finland |
pm |
(1) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Polen |
pm |
(1) |
|||||
|
Sverige |
pm |
(1) |
|||||
|
Unionen |
pm |
(1) |
|||||
|
TAC |
pm |
(1) |
|||||
|
(1) |
Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. |
||||||
|
Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på sill, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. |
|||||||
|
Tabell 3 |
|||||||
|
Art: |
Sill |
|
|
Zon: |
Unionens vatten i delsektionerna 25–27, 28.2, 29 och 32 |
||
|
|
Clupea harengus |
|
|
(HER/3D-R30) |
|
||
|
Danmark |
|
pm |
Analytisk TAC |
|
|
||
|
Tyskland |
pm |
Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
|||||
|
Estland |
pm |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
|||||
|
Finland |
pm |
||||||
|
Lettland |
pm |
||||||
|
Litauen |
pm |
||||||
|
Polen |
pm |
||||||
|
Sverige |
pm |
||||||
|
Unionen |
pm |
||||||
|
TAC |
|
Ej tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
Tabell 4 |
|||||||
|
Art: |
Sill |
|
|
Zon: |
Delsektion 28.1 |
|
|
|
|
Clupea harengus |
|
|
(HER/03D.RG) |
|
||
|
Estland |
|
16 862 |
Analytisk TAC |
|
|
||
|
Lettland |
19 652 |
Artikel 6 i denna förordning är tillämplig. |
|||||
|
Unionen |
36 514 |
||||||
|
TAC |
|
36 514 |
|
|
|
|
|
|
Tabell 5 |
|||||||
|
Art: |
Torsk |
|
|
Zon: |
Unionens vatten i delsektionerna 25–32 |
||
|
|
Gadus morhua |
|
|
(COD/3DX32.) |
|
||
|
Danmark |
|
pm |
(1) |
Försiktighets-TAC |
|
|
|
|
Tyskland |
pm |
(1) |
Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Estland |
pm |
(1) |
|||||
|
Finland |
pm |
(1) |
|||||
|
Lettland |
pm |
(1) |
|||||
|
Litauen |
pm |
(1) |
|||||
|
Polen |
pm |
(1) |
|||||
|
Sverige |
pm |
(1) |
|||||
|
Unionen |
pm |
(1) |
|||||
|
TAC |
Ej tillämpligt |
(1) |
|||||
|
(1) |
Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. |
||||||
|
|
Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på torsk, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. |
||||||
|
Tabell 6 |
|||||||
|
Art: |
Torsk |
|
|
Zon: |
Delsektionerna 22–24 |
|
|
|
|
Gadus morhua |
|
|
(COD/3BC+24) |
|
||
|
Danmark |
|
pm |
(1) |
Försiktighets-TAC |
|
|
|
|
Tyskland |
pm |
(1) |
Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Estland |
pm |
(1) |
|||||
|
Finland |
pm |
(1) |
|||||
|
Lettland |
pm |
(1) |
|||||
|
Litauen |
pm |
(1) |
|||||
|
Polen |
pm |
(1) |
|||||
|
Sverige |
pm |
(1) |
|||||
|
Unionen |
pm |
(1) |
|||||
|
TAC |
pm |
(1) |
|||||
|
(1) |
Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. |
||||||
|
|
Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på torsk, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. |
||||||
|
Tabell 7 |
|||||||
|
Art: |
Rödspätta |
|
|
Zon: |
Unionens vatten i delsektionerna 22–32 |
||
|
|
Pleuronectes platessa |
|
|
(PLE/3BCD-C) |
|
||
|
Danmark |
|
pm |
Analytisk TAC |
|
|
||
|
Tyskland |
pm |
Artikel 6 i denna förordning är tillämplig. |
|||||
|
Polen |
pm |
||||||
|
Sverige |
pm |
||||||
|
Unionen |
pm |
||||||
|
TAC |
|
pm |
|
|
|
|
|
|
Tabell 8 |
|||||||
|
Art: |
Lax |
|
Zon: |
Unionens vatten i delsektionerna 22–31 |
|||
|
|
Salmo salar |
|
|
(SAL/3BCD-F) |
|
||
|
Danmark |
|
11 183 |
(1)(2) |
Analytisk TAC |
|
|
|
|
Tyskland |
1 244 |
(1)(2) |
Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Estland |
1 137 |
(1)(2)(3) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig. |
||||
|
Finland |
13 945 |
(1)(2) |
|||||
|
Lettland |
7 113 |
(1)(2) |
|||||
|
Litauen |
836 |
(1)(2) |
|||||
|
Polen |
3 393 |
(1)(2) |
|||||
|
Sverige |
15 116 |
(1)(2) |
|||||
|
Unionen |
53 967 |
(1)(2) |
|||||
|
TAC |
Ej tillämpligt |
||||||
|
(1) |
Uttryckt som antal fiskar. |
|
|
|
|||
|
(2) |
Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot. |
||||||
|
Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på lax, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. |
|||||||
|
Genom undantag från första stycket ska fiske inom denna kvot vara tillåtet för unionsfiskefartyg i Ices-delsektion 31 i områden inom fyra sjömil mätt från baslinjerna under perioden 1 maj–31 augusti. |
|||||||
|
(3) |
Särskilt villkor: Högst 450 exemplar inom denna kvot får fiskas i unionens vatten i delsektion 32 (SAL/*3D32). |
||||||
|
Tabell 9 |
|||||||
|
Art: |
Lax |
|
Zon: |
Unionens vatten i delsektion 32 |
|||
|
|
Salmo salar |
|
|
(SAL/3D32.) |
|
||
|
Estland |
|
1 040 |
(1) |
Försiktighets-TAC |
|
|
|
|
Finland |
9 104 |
(1) |
|||||
|
Unionen |
10 144 |
(1) |
|||||
|
TAC |
Ej tillämpligt |
||||||
|
(1) |
Uttryckt som antal fiskar. |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 10 |
|||||||
|
Art: |
Skarpsill |
|
|
Zon: |
Unionens vatten i delsektionerna 22–32 |
||
|
|
Sprattus sprattus |
|
|
(SPR/3BCD-C) |
|
||
|
Danmark |
|
pm |
Analytisk TAC |
|
|
||
|
Tyskland |
pm |
Artikel 6 i denna förordning är tillämplig. |
|||||
|
Estland |
pm |
||||||
|
Finland |
pm |
||||||
|
Lettland |
pm |
||||||
|
Litauen |
pm |
||||||
|
Polen |
pm |
||||||
|
Sverige |
pm |
||||||
|
Unionen |
pm |
||||||
|
TAC |
|
Ej tillämpligt |
|
|
|
|
|