MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Arbetsmarknadsstatistik om företag är officiell statistik som beskriver företagens funktion i förhållande till arbetsmarknaderna. De områden som omfattas av arbetsmarknadsstatistiken om företag avser främst nivån för arbetskostnaderna, deras sammansättning och utveckling, samt inkomsternas fördelning och struktur (inklusive löneklyftan mellan könen) och statistik över lediga jobb.

EU behöver aktuell, tillförlitlig och jämförbar europeisk arbetsmarknadsstatistik om företag för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt artiklarna 2, 3 och 4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Europeisk arbetsmarknadsstatistik om företag behövs för utformning, genomförande och utvärdering av EU:s politik, särskilt samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken (artikel 2.3), den monetära politiken (artikel 3.1c), socialpolitiken (artikel 4.2b) och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen (artikel 4.2c) samt lika lön för kvinnor och män för lika arbete (artikel 157.1).

Arbetsmarknadsstatistik om företag har sedan 1959 1 samlats in avseende arbetskostnadernas nivå och struktur, med en periodicitet på 2–4 år baserat på särskild lagstiftning för varje uppgiftsinsamling, och omfattar olika ekonomiska sektorer (industri, parti- och detaljhandel, vägtransport, bank- och försäkringsverksamhet samt tjänster). Genom rådets förordning (EG) nr 530/1999 infördes systematiska insamlingar av uppgifter om nivån och sammansättningen avseende arbetskostnader (undersökning av arbetskostnader) för år 2000 och vart fjärde år därefter. I samma rättsakt fastställdes att statistiken över inkomsternas struktur och fördelning (undersökning av inkomststruktur) skulle tas fram för 2002 och för en representativ månad det året, och därefter vart fjärde år. Innan Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex antogs hade uppgifter om utvecklingen av arbetskostnaderna samlats in på frivillig basis sedan 1996. På samma sätt fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008 att statistik över lediga platser ska utgöra en reglerad uppgiftsinsamling. Dessa uppgifter samlades tidigare in på frivillig basis.

Kommissionens utvärdering har visat att den nuvarande rättsliga ramen med de tre ovan nämnda rättsakterna har förbättrat den europeiska arbetsmarknadsstatistiken om företag avsevärt. Denna statistik ansågs vara enhetlig, effektiv, i stort sett jämförbar över tid och mellan EU-länderna samt tillförlitlig. Den används i stor utsträckning av organisationer och beslutsfattare på alla nivåer.

Statistiken innehöll dock vissa begränsningar som var kända redan vid tidpunkten för antagandet av rättsakterna (som saknade delar av ekonomin). Dessa blev mer framträdande när EU:s politik utvecklades, och övervakningen av dem krävde mer exakta indikatorer. Arbetsmarknadsstatistik om företag används till exempel för att övervaka målen för hållbar utveckling 2 , den europeiska sysselsättningsstrategin, den europeiska pelaren för sociala rättigheter 3 och den europeiska planeringsterminen. Dessutom har det senaste direktivet om tillräckliga minimilöner 4 , ett direktiv om insyn i lönesättningen 5 och rådets rekommendation om inrättandet av nationella produktivitetsnämnder 6 belyst behovet av objektiv och omfattande statistik på området löner och arbetskostnader.

I flera datauppsättningar innehåller den information som samlas in för arbetsmarknadsstatistik om företag bias på grund av att uppgifterna för den offentliga sektorn (eller delar av den) och mikroföretagen är ofullständiga. I flera medlemsstater omfattas företag med färre än nio anställda inte av undersökningarna om inkomststruktur eller arbetskostnader. Detta ger upphov till bias i viktig statistik, avseende exempelvis genomsnittslön och medianlön, som används för att härleda löneklyftan mellan könen eller för att bedöma minimilönernas lämplighet. Dessutom har avsaknaden av en rättslig skyldighet att tillhandahålla information om löneklyftan mellan könen blivit mer problematisk eftersom den nuvarande uppgiftsinsamlingen är frivillig och inte omfattar alla EU-länder eller alla nödvändiga variabler. Detta skapar en risk när det gäller övervakning av jämställdhet och rättvisa arbetsvillkor.

De uppgifter som för närvarande lämnas till Eurostat kan därför inte utnyttjas fullt ut: Aggregerade uppgifter för EU kan inte beräknas för hela ekonomin och det är fortsättningsvis svårt att jämföra länder så länge inte alla EU-länder fullständigt utvidgat täckningen för arbetsmarknadsstatistiken om företag.

Täckning av hela ekonomin kommer att förbättra riktigheten hos viss statistik som används som europeiska ekonomiska huvudindikatorer (arbetskostnadsindex, lediga jobb) eller för målen för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter (löneklyftan mellan könen, medianinkomster som används för att bedöma lönenivån). Dessutom bör insamlingen av årliga uppgifter om löneklyftan mellan könen regleras för att säkerställa framtida överföringar av uppgifter och förbättra uppgifternas kvalitet. Slutligen bör aktualiteten i vissa datauppsättningar för arbetsmarknadsstatistik om företag förbättras (t.ex. arbetskostnadsindexet) och vissa befintliga informationsluckor fyllas (t.ex. antal arbetade timmar).

Det finns också möjligheter till förenkling, med ökad användning av administrativa uppgifter och innovativa källor (t.ex. webbinsamling) och bättre integration i arbetsmarknadsstatistiken om företag, när den rättsliga ramen väl har gjorts enhetlig.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det politiska sammanhanget när det gäller arbetsmarknadsstatistik om företag har utvecklats stadigt med tiden. År 2009 offentliggjorde kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med sin vision om produktionsmetoden för EU-statistik för årtiondet (2010–2020) 7 . I detta dokument granskades de viktigaste förändringarna i det europeiska statistiksystemets företagsklimat och konsekvenserna för beslutsfattandet. Vikten av ett integrerat system som gör det möjligt för länder att samla in uppgifter från olika källor betonades som ett sätt öka analysens tillgänglighet och räckvidd. I meddelandet underströks också vikten av att öka uppgifternas kvalitet eftersom många externa källor inte motsvarar de förväntade kraven på europeisk statistik.

Under 2014 inledde kommissionen (Eurostat) moderniseringen av den sociala statistiken. Detta ledde till antagandet av en ramförordning för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom ett urval av personer och hushåll 8 . Dessutom antog Europaparlamentet och rådet den 27 november 2019 förordningen om europeisk företagsstatistik och upphävde tio rättsakter på området företagsstatistik 9 . Arbetsmarknadsstatistik om företag befinner sig i skärningspunkten mellan de båda områdena, eftersom den hör till den sociala statistiken när det gäller ämnet och företagsstatistiken när det gäller uppgiftslämnarna (företag). Detta initiativ om arbetsmarknadsstatistik om företag bör slutföra moderniseringen av den sociala statistiken.

Denna enhetliga rättsliga ram kommer att innehålla systematiska hänvisningar till de begrepp som används på nära besläktade områden såsom nationalräkenskaper och europeisk företagsstatistik. Sedan den antogs har lagstiftningen på båda områdena uppdaterats och metoderna har reviderats (Europeiska nationalräkenskapssystemet 2010, förordningen om europeisk företagsstatistik). Därför är det nu nödvändigt att anpassa arbetsmarknadsstatistiken om företag för att skapa enhetlighet på alla områden och skapa klarhet för användarna av lagstiftningen om denna statistik, inklusive medlemsstaternas statistikbyråer.

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

Indikatorer för arbetsmarknadsstatistik om företag används för att övervaka viktiga europeiska politikområden, såsom den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling. Löneklyftan mellan könen är en indikator för målen för hållbar utveckling inom mål 5 ”jämställdhet” och ingår i resultattavlan för pelaren (princip 2). Rätten till rättvisa löner och tillräckliga minimilöner anges i princip 6 (”löner”).

Arbetsmarknadsstatistik om företag tillhandahåller viktig information för penningpolitiken (arbetskostnadsindex) och kommer att användas för att stödja det senaste direktivet om tillräckliga minimilöner och direktivet om insyn i lönesättningen.

Med detta förslag kommer den rättsliga ramen för arbetsmarknadsstatistik om företag att anpassas ytterligare till denna EU-politik och lagstiftning eftersom den är ny eller har utvecklats sedan den nuvarande lagstiftningen om arbetsmarknadsstatistik om företag antogs.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 338.1 i EUF-fördraget, som utgör den rättsliga ramen för europeisk statistik. Europaparlamentet och rådet beslutar om åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för framställning av den statistik som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338.2 fastställs att europeisk statistik ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter, utan att innebära en alltför stor belastning för företag, myndigheter eller allmänheten.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare i demokratiska samhällen. Ett av de viktigaste kvalitetskriterierna för europeisk statistik är att den ska vara samstämmig och jämförbar. Jämförbarhet är mycket viktigt för arbetsmarknadsstatistik om företag eftersom den spelar en avgörande roll för att stödja evidensbaserad ekonomisk politik, socialpolitik och sammanhållningspolitik. Utan en tydlig EU-ram i form av EU-lagstiftning som fastställer gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav kan medlemsstaterna inte uppnå den samstämmighet och jämförbarhet som krävs. Målet för den föreslagna åtgärden kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Åtgärden kan vidtas på ett mer ändamålsenligt sätt på EU-nivå med hjälp av en EU-rättsakt som säkerställer jämförbarheten mellan statistiska uppgifter inom de områden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Själva uppgiftsinsamlingen kan göras av medlemsstaterna.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: Förslaget kommer att säkerställa kvalitet och jämförbarhet för den europeiska arbetsmarknadsstatistik om företag som samlas in och sammanställs genom att samma principer tillämpas i medlemsstaterna. Det kommer också att säkerställa att den europeiska arbetsmarknadsstatistiken om företag förblir relevant och anpassas så att den svarar mot användarnas behov. Genom förordningen kommer statistikframställningen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den beaktar särdragen i medlemsstaternas statistiksystem. I enlighet med proportionalitetsprincipen begränsas den föreslagna förordningen till vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

•Val av instrument

Det föreslagna rättsinstrumentet är en förordning.

Med hänsyn till förslagets mål och innehåll är en förordning den lämpligaste regleringsformen. Viktig EU-politik som makroekonomisk konvergens, social sammanhållning, prisstabilitet och jämställdhet är till sin natur beroende av jämförbar, harmoniserad och högkvalitativ europeisk arbetsmarknadsstatistik om företag. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och därför inte behöver införlivas i nationell lagstiftning först.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Som en del av detta initiativ utvärderade kommissionen den nuvarande rättsliga ramen för arbetsmarknadsstatistik om företag bestående av förordningarna (EG) nr 530/1999, (EU) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 och deras genomförandeåtgärder.

På den positiva sidan visar utvärderingen att arbetsmarknadsstatistik om företag gör det möjligt att samla in information av hög kvalitet som används i stor utsträckning för de avsedda ändamålen. Styrkorna i denna statistik ligger i uppgifternas samstämmighet, effektivitet, jämförbarhet och det faktum att de är väletablerade, tillförlitliga och används i stor utsträckning av organisationer och beslutsfattare på alla nivåer. En av bristerna i den nuvarande rättsliga ramen är att den inte omfattar insamling av uppgifter om löneklyftan mellan könen. Avsaknaden av en rättslig skyldighet att tillhandahålla årlig information om löneklyftan mellan könen har blivit mer problematisk eftersom den frivilliga uppgiftsinsamlingen påverkar ramens kvalitet negativt och försvårar uppföljningen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s övervakning av mål 5 i FN:s mål för hållbar utveckling samt övervakningen av jämställdhetsstrategin och direktivet om insyn i lönesättningen. Vissa medlemsstater har inte lämnat några årliga uppgifter om löneklyftan mellan könen.

En annan svaghet i den nuvarande rättsliga ramen är att den inte täcker vissa betydande aktörer i EU:s ekonomi, t.ex. mikroföretag. Vissa brister i arbetsmarknadsstatistiken om företag som konstaterades redan när rättsakterna antogs kvarstår. Dessa brister åtgärdades på olika sätt i den befintliga ramen (genom krav på genomförbarhetsstudier som kunde ha lett till en ändring av lagstiftningen eller genom tillhandahållande av ekonomiskt stöd för att skapa den kapacitet som krävs), men problemen löstes inte för vissa uppgiftsinsamlingar. De uppgifter som samlas in innehåller därför bias vad gäller en hel del arbetsmarknadsstatistik om företag, särskilt eftersom vissa sektorer av ekonomin och mikroföretag inte omfattas helt. Därför kan de uppgifter som lämnats till Eurostat inte utnyttjas fullt ut: EU-aggregat kan inte beräknas för hela ekonomin, och det är svårt att jämföra länder.

Dessutom finns det utrymme för att förbättra aktualiteten och frekvensen för dessa statistiska uppgifter. Resultaten av samrådet med berörda parter visar att undersökningarna av inkomststruktur och arbetskostnader inte längre är tillräckligt frekventa för vissa användare. De anser också att aktualiteten skulle kunna förbättras för båda undersökningarna och för arbetskostnadsindexet.

En annan brist är att arbetsmarknadsstatistik om företag, med ett ökat fokus på evidensbaserat beslutsfattande, över tid blev viktigt för en förbättrad analys. Den befintliga lagstiftningen är inriktad på databehoven för de politiska prioriteringar som rådde vid den tidpunkt då initiativet ursprungligen togs fram. Med tiden har dessa prioriteringar utvecklats, och nuvarande arbetsmarknadsstatistik om företag omfattar inte längre dagens politiska uppdelningar eller variabler i tillräcklig utsträckning. Framför allt fokuserar de brister som bekräftades i samrådet med berörda parter på en rad variabler som, när de inkluderades i undersökningen om inkomststrukturen, skulle möjliggöra en bättre analys av mikrodata och den härledda löneklyftan mellan könen. Slutligen ansågs mer detaljerade uppgifter om lediga jobb vara nödvändiga.

En ytterligare svaghet i den nuvarande rättsliga ramen är att den inte är anpassad för att utnyttja nya källor i medlemsstaterna och på EU-nivå. I förordningarna om arbetsmarknadsstatistik om företag föreskrevs inte användning av innovativa data som en möjlig källa eftersom sådana inte fanns tillgängliga vid tidpunkten. Den nuvarande ramen för kvalitetsrapportering är därför inte lämplig för att bedöma dessa nya uppgiftskällor. Dessutom skulle den ökade användningen av administrativa uppgifter som har observerats under de senaste åren kräva ordentlig dokumentation, vilket inte är möjligt genom den befintliga kvalitetsrapporteringen.

Slutligen är rambestämmelsernas definitioner, begrepp och tillvägagångssätt inom relaterade statistikområden inte anpassade. Även om enskild arbetsmarknadsstatistik om företag är internt sammanhängande skulle den rättsliga strukturen kunna förenklas genom att ersätta de tre gällande ramförordningarna med en konsoliderad text för att säkerställa fullständig harmonisering och konsekvens i all uppgiftsinsamling avseende arbetsmarknadsstatistik om företag.

•Samråd med berörda parter

I samrådsstrategin kartlades viktiga profiler för berörda parter i tre huvudgrupper: i) leverantörer av källdata (t.ex. innehavare av administrativa uppgifter) och uppgiftslämnare (dataleverantörer i företag som deltar direkt i uppgiftsinsamlingen), ii) statistikproducenter (huvudsakligen nationella statistikbyråer) och iii) användare av statistik.

Samrådet omfattade följande verksamheter: offentliga och riktade samråd, en riktad workshop, intervjuer med viktiga berörda parter och skrivbordsforskning.

Samrådet med berörda parter nådde framgångsrikt de avsedda intressentgrupperna (utom leverantörer av administrativa uppgifter, enskilda företag med färre än tio anställda och medieorganisationer). Bördan för företag med anknytning till arbetsmarknadsstatistiken om företag bedömdes indirekt via de nationella statistikbyråerna, och vissa näringslivsorganisationer framförde också sina synpunkter. Med tanke på ämnets tekniska karaktär ansågs uppgiftslämnarnas övergripande engagemang vara tillräckligt för att stödja den parallella utvärderingen och konsekvensbedömningen av den europeiska arbetsmarknadsstatistiken om företag.

Återkopplingen från samrådet visade stöd för kommissionens initiativ och erkände att situationen hade förbättrats avsevärt sedan den tidigare politiska åtgärden avseende arbetsmarknadsstatistik om företag. Samrådet bidrog dock till att identifiera statistiska luckor och uppkomsten av nya statistikbehov som den nuvarande rättsliga ramen inte kan tillgodose. Följande åtgärder ansågs vara prioriterade av samtliga intressentgrupper: reglera insamlingen av uppgifter om löneklyftan mellan könen samt förbättra täckningen av arbetsmarknadsstatistik om företag och aktualiteten. Det förslag som producenterna och användarna framför allt hade olika åsikter om var att öka den fyraåriga frekvensen för uppgiftsinsamlingarna (undersökningarna av inkomststruktur och arbetskostnader). Detta ansågs vara för betungande för uppgiftslämnarna (företag) och för kostsamt för de nationella statistikbyråerna. Den ansågs dock ge användarna ett stort mervärde.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Översynen av arbetsmarknadsstatistik om företag presenterades och diskuterades med kommissionens expertgrupper för att samla in råd och synpunkter på hur utvärderingen och konsekvensbedömningen fortskrider. Dessa var till största delen möten i Eurostatledda expertgrupper med deltagande av medlemsstaternas experter, nämligen arbetsgruppen för arbetsmarknadsstatistik och ( gruppen för europeiska direktörer för social statistik ). Kommittén för det europeiska statistiksystemet 10 hölls också informerad om framstegen.

Eurostat genomförde denna utvärdering med stöd av en uppdragsstudie utförd av ICF SA i Belgien. Denna stödstudie omfattade utarbetandet av utvärderingen och konsekvensanalysen, analysen av det offentliga samrådet samt organisationen och analysen av samrådet med berörda parter (utom det offentliga samråd som utarbetades av Eurostat).

•Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningen för detta initiativ 11 fick ett positivt yttrande med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll den 20 januari 2023 efter ett skriftligt förfarande 12 . En reviderad version av konsekvensbedömningsrapporten om reservationerna godkändes skriftligen av en avdelningsövergripande styrgrupp den 13 mars 2023.

Det allmänna målet i konsekvensbedömningen är att ta fram arbetsmarknadsstatistik om företag som är aktuell, relevant och omfattande för alla ekonomiska sektorer, och som är jämförbar i medlemsstaterna och förenlig med relaterade statistikområden. Detta kan delas upp i tre specifika mål för att åtgärda de problem som beskrivs ovan:

·Anpassa regelverket för att möjliggöra flexibilitet när det gäller att tillgodose nya behov, offentliggöra mer aktuell statistik och främja användningen av innovativa källor och metoder (vars kvalitet har bedömts på vederbörligt sätt).

·Utvidga statistikens täckning till hela ekonomin och se till att uppgifter om löneklyftan mellan könen tillhandahålls av alla medlemsstater.

·Förbättra överensstämmelsen med relaterade statistikområden.

Politiska alternativ har utvecklats genom att man har grupperat detaljerade politiska åtgärder för att uppfylla de specifika målen.

Alternativ 0 är referensscenariot.

I alternativ 1 integreras de uppgiftsinsamlingar som anges i de tre befintliga förordningarna i en ny enda ramförordning som även täcker löneklyftan mellan könen. Definitioner, begrepp och strategier är anpassade, och en övergripande planering upprättas för att bättre synkronisera överföringar av uppgifter. Med undantag för den nya rättsliga grunden för löneklyftan mellan könen skulle alla förbättringar som går utöver en ren omarbetning av den nuvarande lagstiftningen förbli frivilliga. Till följd av detta tillgodoser alternativ 1 inte framväxande behov. Det skulle endast delvis åtgärda de befintliga luckorna i täckningen eller något förbättra aktualiteten för arbetsmarknadsstatistiken om företag för ett fåtal frivilliga länder.

I alternativ 2 utvidgas täckningen till mikroföretag för undersökningen av inkomststrukturen (endast för insamling av huvudinformation för att begränsa bördan) men inte för undersökningen av arbetskostnader. Tillämpningsområdet för dessa undersökningar utvidgas till Nace-avdelningen ”Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring” och statistiken över lediga jobb omfattar hela ekonomin i alla länder. Aktualiteten förbättras något för det kvartalsvisa arbetskostnadsindexet och för undersökningen av inkomststruktur vart fjärde år, men inte för undersökningen av arbetskostnad. Frekvensen för båda undersökningarna förblir som den är i referensscenariot. Att utveckla en rättslig grund för löneklyftan mellan könen och täcka framväxande behov är också en del av detta alternativ. Detta alternativ säkerställer också en förbättrad kvalitetsrapportering för alla uppgiftsinsamlingar och bättre harmonisering och planering via den integrerade ramförordningen.

I alternativ 3 tillgodoses fullständigt behovet av förbättring och harmonisering av all arbetsmarknadsstatistik om företag som uttryckts av berörda parter. Det omfattar alla identifierade politiska åtgärder eller dem som var mest ambitiösa när alternativa åtgärder planerades. Dessa åtgärder rör täckning, aktualitet, hög frekvens av undersökningar om inkomsternas och arbetskostnadernas struktur, kvalitetsrapportering, användning av administrativa uppgifter och innovativa källor, harmonisering av begrepp som används inom olika områden som rör arbetsmarknadsstatistik om företag, obligatorisk insamling av uppgifter om löneklyftan mellan könen samt tillgodoseende av framväxande behov. Detta innebär att de båda undersökningarna omfattar mikroföretag och Nace-avdelningen ”Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring” och statistiken över lediga jobb omfattar hela ekonomin. Aktualiteten när det gäller undersökningen av inkomststruktur visar på en betydande förbättring, medan undersökningen av arbetskostnader visar en måttlig förbättring. Arbetskostnadsindexets aktualitet förbättras också. Med detta alternativ gynnas arbetsmarknadsstatistik om företag av förbättrad kvalitetsrapportering samt bättre harmonisering och planering genom en integrerad ramförordning.

En kvalitativ bedömning av de fyra alternativ som valts ut för konsekvensbedömningen genomfördes där proportionaliteten, följt av ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet bedömdes.

Enligt de uppskattningar som bygger på uppgifter från de nationella statistikbyråerna skapar alternativ 3 en betydande ökning av bördan för företagen, vilket medför en ökning med 88 % av deras kostnader för att besvara undersökningar. Alternativ 2 leder till en ökning av bördan med 11 % för företagen. I alternativ 3 ökar kostnaderna för uppgiftssammanställarna med 64 % jämfört med 12 % i alternativ 2. Alternativ 1 skapar en försumbar ökning av bördan och kostnaderna för företag och nationella statistikbyråer.

Alla alternativ säkerställer proportionalitet. Även om alternativ 3 omfattar mer ambitiösa förslag, såsom att fördubbla frekvensen av två uppgiftsinsamlingar som för närvarande äger rum vart fjärde år, ansågs det inte realistiskt med tanke på det nuvarande behovet av att begränsa kostnader och bördor. Det är därför osannolikt att detta alternativ för närvarande skulle kunna genomföras av det europeiska statistiksystemet. Alternativ 3 är det lämpligaste, men det är också det dyraste och lägger den största bördan på företagen. Enligt uppgiftslämnarna skulle genomförandet av alternativ 3 också resultera i stora svårigheter på området. Alternativ 2 konstaterades vara det mest kostnadseffektiva sättet att tillgodose behoven hos uppgifternas användare och leverantörer. Det rekommenderade alternativet är därför alternativ 2. Lagstiftningsförslaget är i linje med detta alternativ.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Det rekommenderade alternativet (alternativ 2) kommer att leda till förenkling och ökad effektivitet på följande tre sätt:

(a)Sammanslagning av de befintliga tre rambestämmelserna till en enda rättsakt.

(b)Främjande av användningen av alternativa administrativa källor och modern digital teknik, inbegripet webbinsamling och automatisk överföring av löneuppgifter, vilket kommer att bidra till att minska bördan för företag i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet. Detta skulle kunna uppnås genom att uppgifter om inkomster och arbetskostnader hämtas från företagens lönesystem och platsannonser på internet. Nya administrativa och innovativa data bör också bidra till att täcka framväxande behov.

(c)Variabler om lärlingar samlas endast in från de länder där de utgör en betydande andel av alla anställda (mer än 1 %).

Genom att utvidga den undersökning av inkomststruktur som föreslås i alternativ 2 till mikroföretag ökar bördan för alla små och medelstora företag med 0,24 % av den nuvarande genomsnittliga bördan vart fjärde år. Detta bygger på ett genomsnittligt urval på 2,5 % för små och medelstora företag. Dessutom kommer utvidgningen endast att omfatta begränsad information och uppvägas av en förenkling av undersökningen av arbetskostnad avseende lärlingar.

Det föreslagna alternativet är helt i linje med principen om digitaliserat beslutsfattande: digitaliseringen står i centrum för de statistiska processerna i det europeiska statistiksystemet (”digitalt som standard”). Särskilda åtgärder kommer att genomföras digitalt (webbformulär, digitala processer, it-program) för att minimera kostnaderna för nationella statistikbyråer och uppgiftslämnarnas börda.

•Grundläggande rättigheter

I konsekvensbedömningen identifierades en potentiell positiv indirekt inverkan på de grundläggande rättigheterna. Bättre kvalitet på statistiken om löneklyftan mellan könen (inklusive bättre uppgifter om personer som arbetar i mikroföretag) skulle förbättra politiken för grundläggande rättigheter.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget omfattar inte finansiering av regelbundna uppgiftsinsamlingar, men det föreskriver EU-samfinansiering av moderniseringsinsatser, inklusive pilot- och genomförbarhetsstudier i medlemsstaterna. Dessutom måste kommissionens (Eurostat) personalresurser och operativa resurser (it-resurser) förbli stabila för att hantera arbetsbördan i fråga om reglering, övervakning och produktion som den avsevärt utökade uppgiftsinsamlingen kommer att ge upphov till.

De allmänna budgetkonsekvenserna av förslaget har en obegränsad varaktighet. De beräknade budgetkonsekvenserna för den återstående perioden av EU:s nuvarande långsiktiga budget för 2021–2027 (även kallad den fleråriga budgetramen) efter det att förordningen har trätt i kraft anges i finansieringsöversikten för lagstiftningen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Den föreslagna förordningen förväntas bli antagen av Europaparlamentet och rådet under 2024, och kommissionens genomförandeåtgärder förväntas bli antagna kort därefter. Förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Medlemsstaterna förväntas börja lämna uppgifter till kommissionen enligt den nya förordningen från och med referensåret 2026 för statistik över lediga jobb, undersökningen av inkomststruktur, indexen för löneklyftan mellan könen samt arbetskostnader och från och med 2028 för undersökningen av arbetskostnader. I linje med konsekvensbedömningen kommer genomförandet av den antagna förordningen att övervakas och utvärderas regelbundet. Konsekvensbedömningen innehåller också övervakningsarrangemang, inklusive förslag till indikatorer att använda.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget till förordning fastställs en ny ram för europeisk arbetsmarknadsstatistik om företag. Det innehåller aktuell statistik om strukturen och fördelningen av löner och arbetskostnader, arbetskostnadsindex, lediga jobb och löneklyftan mellan könen. Det anges också att medlemsstaterna måste tillhandahålla statistik om tre områden (inkomster, arbetskostnader, arbetskraftsefterfrågan), fem relaterade ämnen och tjugo specifika ämnen. Dessa stöds av artiklar om ämnet, definitioner, uppgiftskällor och metoder (inklusive särskilda möjliggörande faktorer för återanvändning av administrativa uppgiftskällor), uppgiftskrav, tidiga uppskattningar, statistiska populationer och enheter, särskilda uppgiftskrav, kvalitetskrav och kvalitetsrapportering, pilot- och genomförbarhetsstudier samt potentiella ekonomiska bidrag.

Närmare uppgifter om uppgiftskraven kommer att specificeras i genomförandeakter, men den föreslagna förordningen gör det möjligt att ändra förteckningen över specifika ämnen och deras periodicitet och referensperioder och tidsfrister för dataöverföring med hjälp av delegerade akter. Förslaget ger också möjlighet till åtgärder vid framtida behov av uppgifter genom insamlingar av särskilda uppgifter. Slutligen erbjuder den föreslagna förordningen potentiell samfinansiering för att ytterligare modernisera de statistiska produktionssystemen och vid behov genomföra pilot- och genomförbarhetsstudier. Dessa genomförandebefogenheter och delegerade befogenheter som tilldelas kommissionen, liksom möjligheten att inleda pilot- och genomförbarhetsstudier, föreslås för att för att den nya ramen ska kunna upprätthålla en viss flexibilitet för att hantera nya användarbehov och möjligheter från nya uppgiftskällor under en längre tidsperiod.

2023/0288 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 13 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 14 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag behövs för utformningen, genomförandet och utvärderingen av unionens politik, särskilt den som rör den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, den europeiska sysselsättningsstrategin, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den europeiska planeringsterminen.

(2)Förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser enligt förordning (EU) nr 1176/2011 15 och övervakning av tillräckliga minimilöner i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 16 kräver korrekt information om hur arbetskostnader per timme och lönenivåer utvecklas i medlemsstaterna.

(3)Europeiska centralbanken använder EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag inom ramen för den gemensamma penningpolitiken för att övervaka inflationsrisker och deflationsrisker till följd av arbetskostnader. Det är därför nödvändigt med korrekt, aktuell och jämförbar unionsstatistik om arbetskostnadernas utveckling.

(4)Det är nödvändigt att utöka omfattningen av statistik över lediga jobb och aktualiteten för arbetskostnadsindexet, eftersom båda indikatorerna förtecknas bland de europeiska ekonomiska huvudindikatorer 17 som behövs för att övervaka den monetära och ekonomiska politiken.

(5)Det behövs en rättslig grund för att reglera överföringen av uppgifter om den årliga löneklyftan mellan könen för att övervaka målen för hållbar utveckling inom ramen för FN:s Agenda 2030, särskilt mål 5 om jämställdhet.

(6)Genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet 18 kräver jämförbara uppgifter om kvinnors och mäns löner. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete 19 ska medlemsstaterna årligen och i god tid förse kommissionen med aktuella uppgifter om löneklyftan mellan könen. Denna skyldighet bör kompletteras med den lämpliga statistiska ram som krävs för att sammanställa och överföra uppgifter om löneklyftan mellan könen.

(7)För att förenkla den befintliga lagstiftningen och främja harmonisering av tillämpningsområde, begrepp, definitioner och kvalitetsrapportering bör denna förordning omfatta all EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag.

(8)Förordningen bör ta hänsyn till nya behov som har uppstått i och med utvecklingen och fördjupningen av unionen och euroområdet, förutsatt att dess bestämmelser inte skapar en oproportionerlig börda för uppgiftslämnarna eller de nationella statistikmyndigheterna.

(9)För att begränsa bördan för företagen, särskilt för små och medelstora företag, bör de nationella statistikmyndigheterna överväga administrativa och innovativa källor vars huvudsakliga syfte inte är att tillhandahålla statistik som ersätter eller kompletterar statistiska undersökningar, samtidigt som de omfattas av kvalitetskraven för officiell statistik. Den senaste tekniska och digitala utvecklingen kan bidra till detta mål.

(10)För att förbättra effektiviteten i processerna för framställning av arbetsmarknadsstatistik och minska uppgiftslämnarnas administrativa börda bör nationella statistikmyndigheter utan dröjsmål och kostnadsfritt få tillgång till och kunna använda alla nationella administrativa register och kunna integrera dessa administrativa register med statistik, i den utsträckning som är nödvändig för att utveckla, framställa och sprida EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag, i enlighet med artikel 17a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 20 .

(11)Förordning (EG) nr 223/2009 utgör referensramen för denna förordning, också när det gäller skyddet av konfidentiella uppgifter.

(12)Eftersom målet för denna förordning, närmare bestämt att fastställa en gemensam ram för en systematisk framställning av EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag av hög kvalitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör samstämmighet och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(13)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 21 och avgav ett yttrande den [xxx].

(14)För ett lämpligt genomförande av denna förordning i medlemsstaterna krävs det att minst tolv månader har förflutit efter dagen för ikraftträdandet före den första uppgiftsinsamlingen.

(15)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning fastställs en gemensam rättslig ram för utveckling, framställning och spridning av EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)statistisk enhet: den enhet för vilken uppgifterna samlas in eller sammanställs.

(2)företag: en uppsättning rättsliga enheter enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 696/93 22 . Detta inbegriper icke-marknadsproducenter och andra institutionella enheter som tillhör sektorn offentlig förvaltning.

(3)lokal enhet: ett företag eller en del av ett företag som är belägen på en geografiskt identifierad plats.

(4)inhemskt företag respektive inhemsk lokal enhet: ett företag, respektive en lokal enhet, som bedriver ekonomisk verksamhet som bidrar till bruttonationalprodukten (BNP).

(5)anställd: varje person, oavsett nationalitet, hemvist eller hur länge personen har arbetat i medlemsstaten, som har ett direkt anställningsavtal (formellt eller informellt) med ett företag och får ersättning, oberoende av vilket arbete som har utförts, arbetstid (heltid eller deltid) eller anställningsavtalets löptid (tidsbegränsad anställning eller tills vidare, inklusive säsongsarbete). Ersättningen till en anställd kan bestå av egentlig lön inklusive eventuell bonus, ersättning för ackordsarbete och skiftarbete, tillägg, arvoden, provision och naturaförmåner.

(6)arbetsgivare: ett företag eller en lokal enhet som har ett direkt anställningsavtal (formellt eller informellt) med en anställd.

(7)område: en eller flera datauppsättningar som täcker ett eller flera ämnen.

(8)ämne: det informationsinnehåll som ska samlas in om de statistiska enheterna i en uppgiftsinsamling, där varje ämne omfattar en rad specifika ämnen.

(9)specifikt ämne: det detaljerade informationsinnehåll som ska samlas in om de statistiska enheter som rör ett ämne. Varje specifikt ämne omfattar en eller flera variabler.

(10)variabel: ett karakteristikum för en enhet som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden, som kan vara ett absolut tal, en andel eller en referens till en position i en klassificering.

(11)uppdelning: en i förväg definierad diskret, uttömmande och ömsesidigt uteslutande uppsättning värden som kan hänföras till en variabel som karakteriserar statistiska enheter.

(12)mikrodata: uppgifter som rör endast en statistisk enhet utan identifierare.

(13)aggregerade uppgifter: uppgifter som avser flera statistiska enheter.

(14)statistisk population: den uppsättning statistiska enheter om vilka uppgifter efterfrågas och skattningar krävs.

(15)urvalsram: en förteckning, karta eller annan precisering av de enheter som definierar en statistisk population som ska räknas i sin helhet eller i urval.

(16)urval: en deluppsättning av en urvalsram vars delar väljs ut på grundval av en process med en känd urvalssannolikhet utformad så att det går att härleda giltiga skattningar för den statistiska populationen.

(17)uppgiftslämnare: den rapporterande enhet som lämnar information till den myndighet som genomför undersökningen.

(18)undersökningsuppgifter: uppgifter som samlats in om ett urval av uppgiftslämnare och extrapolerats till den statistiska populationen med hjälp av lämpliga matematiska metoder.

(19)administrativa register: uppgifter som en administrativ enhet, oftast ett offentligt organ, tar fram utan att det huvudsakliga syftet är att tillhandahålla statistik.

(20)andra källor: uppgifter som en icke-administrativ enhet, inklusive privata register, webbplatser och databaser, tar fram utan att det huvudsakliga syftet är att tillhandahålla statistik.

(21)statistisk klassifikation: en ordnad förteckning, med en eller flera detaljnivåer, över närliggande men ömsesidigt uteslutande kategorier, som används för att strukturera information inom ett visst statistikområde i enlighet med dess likheter.

(22)referensperiod: den period som uppgifterna gäller.

(23)uppgiftsinsamlingsperiod: den tidsperiod under vilken uppgifterna samlas in.

(24)metadata: information som behövs för att man ska kunna använda och tolka statistik och som beskriver uppgifterna på ett strukturerat sätt.

(25)förhandskontrollerade uppgifter: uppgifter som kontrollerats av medlemsstaterna på grundval av gemensamma valideringsregler.

(26)kvalitetsrapport: en rapport som förmedlar information om statistiska produkters eller processers kvalitet.

Artikel 3

Källor och metoder

1. När medlemsstaterna sammanställer statistik enligt denna förordning ska de använda eller återanvända en eller en kombination av följande källor, förutsatt att de uppfyller de kvalitetsnormer som avses i artikel 8:

(a)undersökningsuppgifter,

(b)administrativa register,

(c)andra källor.

2. Undersökningar som används för företagens arbetsmarknadsstatistik ska baseras på urval som är representativa för den statistiska populationen. Urval av företag eller lokala enheter ska göras utifrån de nationella företagsregistren för statistiska ändamål enligt definitionen i artikel 8.4 i förordning (EU) 2019/2152.

3. Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med detaljerad information om de källor och metoder som används i de kvalitetsrapporter som avses i artikel 8.4.

Artikel 4

Datakrav

1. Företagens arbetsmarknadsstatistik ska omfatta följande områden och ämnen:

(a)Inkomster

–i) inkomststruktur,

–ii) löneklyftan mellan könen.

(b)Arbetskostnader

–i) arbetskostnadsstruktur,

–ii) arbetskostnadsindex.

(c)Arbetskraftsefterfrågan

–i) lediga jobb.

Ämnena arbetskostnadsindex enligt led b ii och lediga jobb enligt led c i omfattar deras respektive tidiga skattningar enligt artikel 5.

2. För varje ämne som förtecknas i punkt 1 ska de specifika ämnena, deras periodicitet, referensperioder och tidsfrister för överföring vara de som anges i bilagan.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 13 för att ändra förteckningen över de specifika ämnen, periodicitet, referensperioder och tidsfrister för överföring som anges i bilagan.

4. När kommissionen utövar befogenheten att anta delegerade akter enligt punkt 3 ska den säkerställa att ändringarna inte medför en betydande och oproportionerlig börda för medlemsstaterna och uppgiftslämnarna. I detta syfte ska genomförbarhetsstudier enligt artikel 9 inledas och resultaten av dessa vederbörligen bedömas och beaktas.

5. Uppgifterna ska överföras till kommissionen (Eurostat) i form av aggregerade uppgifter, med undantag för ämnesstrukturen för inkomster som avses i punkt 1 a i, för vilka mikrodata ska överföras för enskilda anställda och lokala enheter.

6. Medlemsstaterna ska tillhandahålla förhandskontrollerade uppgifter och tillhörande metadata i ett tekniskt format som kommissionen (Eurostat) anger för varje datauppsättning. Den centrala dataportalen ska användas för att tillhandahålla uppgifterna till kommissionen (Eurostat).

7. Kommissionen ska anta genomförandeakter som specificerar följande delar för varje ämne:

(a)Förteckningen över och beskrivningen av variablerna.

(b)Statistiska klassifikationer och uppdelningar av uppgifter.

(c)Precisionsmål.

(d)De metadata som ska överföras med samma periodicitet, referensperiod och tidsfrister som de uppgifter de avser.

(e)Uppgiftsinsamlingsperioder.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2 minst tolv månader före den relevanta referensperiodens början.

Artikel 5

Tidiga skattningar

1. Tidiga skattningar av arbetskostnadsindexet enligt artikel 4.1 b ii och lediga jobb enligt artikel 4.1 c i ska överföras av

(a)medlemsstater vars årliga antal anställda motsvarar mer än 3 % av det totala antalet anställda i EU, för vart och ett av de tre senaste åren i rad, och

(b)medlemsstater i euroområdet vars årliga antal anställda motsvarar mer än 3 % av det totala antalet anställda i euroområdet, för vart och ett av de tre senaste åren i rad.

2. Andelen anställda i EU totalt och i euroområdet enligt punkt 1 ska bedömas av kommissionen (Eurostat) på grundval av tillgängliga årliga uppgifter från EU:s arbetskraftsundersökning.

3. Om det sker ändringar i förteckningen över medlemsstater vars årliga antal anställda överstiger de tröskelvärden som avses i punkt 1 a och b, ska kommissionen (Eurostat) underrätta den eller de berörda medlemsstaterna inom sex månader efter utgången av den period som används för att bedöma tröskelvärdet på 3 %. Om de uppdaterade andelarna anställda understiger de respektive tröskelvärden som avses i punkt 1 a och b ska den eller de berörda medlemsstaterna ha rätt att upphöra att överföra tidiga skattningar från och med referenskvartalet det första kalenderåret efter dagen för underrättelsen. Om de uppdaterade andelarna överstiger dessa tröskelvärden ska den eller de berörda medlemsstaterna överföra de tidiga skattningarna från och med det första referenskvartalet för det tredje kalenderåret efter dagen för underrättelsen.

Artikel 6

Statistiska enheter och statistisk population

1. Statistik enligt denna förordning ska sammanställas för en eller flera följande statistiska enheter:

(a)Företag.

(b)Lokala enheter.

(c)Anställda.

2. För ämnena arbetskostnadsindex enligt artikel 4.1 b ii och lediga jobb enligt artikel 4.1 c i ska den statistiska populationen bestå av alla företag eller alla lokala enheter som har sin hemvist i medlemsstaten och som uppfyller följande villkor:

(a)Deras huvudsakliga ekonomiska verksamhet ingår i en avdelning i Nace-klassificeringen 23 , utom ”Jordbruk, skogsbruk och fiske”, ”Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk” och ”Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.”.

(b)De har en eller flera anställda.

3. För ämnesstrukturer för inkomster enligt artikel 4.1 a i och löneklyftan mellan könen, enligt artikel 4.1 a ii, i fråga om uppgifter om arbetsgivaren, ska den statistiska populationen bestå av alla lokala enheter som har sin hemvist i medlemsstaten och som uppfyller följande villkor:

(a)Deras ekonomiska verksamhet ingår i en avdelning i Nace-klassificeringen, utom ”Jordbruk, skogsbruk och fiske”, ”Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk” och ”Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.”.

(b)De har en eller flera anställda.

För ämnesstrukturen för inkomster och löneklyftan mellan könen, i fråga om uppgifter om den anställda, ska den statistiska populationen bestå av alla anställda vars lokala enhet tillhör den statistiska population som definieras i leden a och b i första stycket.

4. Genom undantag från punkt 3 a och b, när det gäller uppgifter om löneklyftan mellan könen för referensperioden 2026, ska överföringen omfatta alla lokala enheter som ingår i företag med minst tio anställda och som, utöver de verksamheter som undantas i punkt 3 a, inte ingår i avdelningen ”Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring” i Nace-klassificeringen.

5. För ämnesstrukturen för arbetskostnader enligt artikel 4.1 b i ska den statistiska populationen bestå av alla lokala enheter som har sin hemvist i medlemsstaten och som uppfyller följande villkor:

(b)De ingår i företag med minst tio anställda.

Artikel 7

Krav på särskilda uppgifter

1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter som kompletterar denna förordning i enlighet med artikel 13 genom att specificera den information som medlemsstaterna ska tillhandahålla vid särskilda tillfällen, i fall då insamling av ytterligare uppgifter inom ramen för denna förordning anses vara nödvändig för att tillgodose ytterligare statistiska uppgiftsbehov. I dessa delegerade akter ska följande anges:

(a)De specifika ämnen som ska ingå i den särskilda uppgiftsinsamlingen som rör de områden och ämnen som avses i artikel 4 och skälen till sådana ytterligare behov.

(b)Referensperioder och tidsfrister för överföring.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta sådana delegerade akter som avses i punkt 1 från och med referensåret 2028 och med minst två år mellan varje särskild insamling.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att specificera den särskilda information som avses i punkt 1 och metadata. I dessa genomförandeakter ska vid behov följande tekniska aspekter anges:

(a)Förteckningen över och beskrivningen av variablerna.

(b)Statistiska klassifikationer och uppdelningar av uppgifter.

(c)Detaljerade specifikationer av de statistiska enheter som omfattas.

(d)De metadata som ska överföras.

(e)Uppgiftsinsamlingsperioder.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2 senast 24 månader före den relevanta referensperiodens början.

Artikel 8

Kvalitetskrav och kvalitetsrapportering

1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten på de uppgifter och metadata som överförs.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de uppgifter som erhålls med hjälp av de källor som anges i artikel 3 ger en fullständig täckning och korrekta skattningar av de statistiska enheter och den statistiska population som anges i artikel 6.

3. I denna förordning ska de kvalitetskriterier som definieras i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 tillämpas.

4. Medlemsstaterna ska överföra kvalitetsrapporter om källorna och metoderna för vart och ett av de ämnen som förtecknas i artikel 4.

5. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa praktiska arrangemang för kvalitetsrapporterna och deras innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2.

6. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på de uppgifter som överförs. Upplysningarna ska lämnas så snart som möjligt och senast tre månader efter det att en sådan ändring trätt i kraft.

7. På vederbörligen motiverad begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de ytterligare upplysningar som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.

8. Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på de uppgifter som överförs, de källor och metoder som använts samt urvalsramarna.

Artikel 9

Genomförbarhets- och pilotstudier

1. För att förbättra arbetsmarknadsstatistiken om företag eller för att begränsa bördan för företagen får kommissionen (Eurostat) ta initiativ till genomförbarhets- och pilotstudier. Syftet med sådana studier ska vara att förbättra kvaliteten och jämförbarheten, utforska nya möjligheter och införa nya funktioner för att tillgodose användarnas behov, förbättra integrationen mellan undersökningar och andra uppgiftskällor och minska bördan för uppgiftslämnarna. Studierna ska ta hänsyn till den tekniska och digitala utvecklingen.

2. Medlemsstaterna får delta i dessa studier på frivillig basis. I samarbete med kommissionen (Eurostat) ska de säkerställa att studierna är representativa på unionsnivå.

3. Resultatet av studierna ska utvärderas av kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna och de viktigaste berörda parterna. Kommissionen (Eurostat) ska utarbeta rapporter om resultaten av studierna i samarbete med medlemsstaterna.

Artikel 10

Finansiering

1. Finansiella bidrag från unionens allmänna budget får tillhandahållas till de nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för att

(a)förbättra källorna, inklusive urvalsramarna, för arbetsmarknadsstatistiken om företag, från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med senast den 31 december 2029,

(b)förbättra metoderna för arbetsmarknadsstatistiken om företag, inbegripet de genomförbarhets- och pilotstudier som avses i artikel 9.

Unionen ska inte finansiera kostnaderna för regelbunden sammanställning av statistik som ska överföras enligt denna förordning.

2. Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 90 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 11

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1. Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt denna förordning.

3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 883/2013 24 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 25 , göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för denna förordning.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av den här förordningen innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten, Europeiska åklagarmyndigheten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

Artikel 12

Undantag

1. Om tillämpningen av denna förordning, eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med den, kräver omfattande ändringar av en medlemsstats nationella statistiksystem får kommissionen genom genomförandeakter bevilja medlemsstaten undantag för en period på högst två år. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2.

När kommissionen beviljar undantag ska den ta hänsyn till jämförbarheten mellan medlemsstaternas statistik och till att de nödvändiga representativa och tillförlitliga europeiska aggregaten beräknas i tid. Kommissionen ska också säkerställa att de krav avseende statistik, metadata och kvalitet som omfattas av denna förordning och som tidigare omfattades av de upphävda förordningarna fortsätter att gälla utan avbrott.

2. Den berörda medlemsstaten ska lämna in en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen inom tre månader efter den dag då denna förordning eller de delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med den träder i kraft.

Artikel 13

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3 och 7.1 ges till kommissionen tills vidare från och med den [OP: för in dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.3 och 7.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3 och 7.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 14

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 15

Upphävande

1. Förordningarna (EG) nr 530/1999, (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2026.

2. Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 16

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordföranden Ordföranden

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

1.3Förslaget eller initiativet avser

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7Planerade metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1Beräknat personalbehov

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens arbetsmarknadsstatistik om företag och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008

1.2Berörda politikområden

3403 – Utarbetande av statistisk information

1.3Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 26

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd

X en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

Det allmänna målet för åtgärden är att ta fram arbetsmarknadsstatistik om företag som är aktuell, relevant och omfattande inom de största ekonomiska sektorerna, som är jämförbar i medlemsstaterna och förenlig med relaterade statistikområden.

1.4.2Specifikt/specifika mål:

Det allmänna målet kan delas upp i tre specifika mål:

Anpassa regelverket för att möjliggöra flexibilitet när det gäller att tillgodose nya behov, offentliggöra mer aktuell statistik och främja användningen av innovativa källor och metoder (vars kvalitet har bedömts på vederbörligt sätt).

Utvidga statistikens täckning till hela ekonomin och se till att uppgifter om löneklyftan mellan könen tillhandahålls av alla medlemsstater.

Förbättra överensstämmelsen med relaterade statistikområden.

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

De förväntade resultaten är följande:

– Förbättrad harmonisering och jämförbarhet för EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag.

– Eliminering av bias i uppgifter om lediga jobb och inkomster.

– Bättre aktualitet för uppgifter om inkomststrukturen och arbetskostnadsindexet.

– Bättre rapportering om kvaliteten på de administrativa och innovativa uppgifter som återanvänds för arbetsmarknadsstatistik om företag.

Dessa resultat kommer att bidra till att förbättra uppgiftsanvändarnas tillfredsställelse och mäta politik rörande minimilöner och jämlikhet.

1.4.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Resultaten av den nya rättsliga ramen för Europeiska unionens arbetsmarknadsstatistik om företag kommer att övervakas och utvärderas i förhållande till de särskilda målen.

Under genomförandefasen för den nya rättsliga ramen kommer kommissionen (Eurostat) att fortsätta att anordna regelbundna expertgruppsmöten med nationella partnerinstitut inom ESS för att diskutera och klargöra eventuella frågor som kan uppstå. Därmed fortsätter en långvarig historia av gott och nära samarbete mellan Eurostat och dess ESS-partner i tekniska och statistiska frågor. Detta samarbete inbegriper ett omsorgsfullt gemensamt utarbetande av viktiga genomförandeakter som reglerar de detaljerade nya kraven på statistiska uppgifter och metadata, som kommer att vara av stort intresse för både statistikanvändare och statistikproducenter. Genomförandefasen planeras avslutas med en första utvärdering med fokus på genomförandet, funktionen och de första effekterna av den nya rättsliga ramen. För att få tillräcklig information om resultaten planeras denna utvärdering inom tre till fem år efter det att den nya rättsliga ramen har trätt i kraft. Detta är i linje med vägledningen om bättre lagstiftning, enligt vilken utvärderingar bör ha tillgång till minst tre hela års uppgifter.

Efter övergången till tillämpningsfasen planerar kommissionen (Eurostat) att utvärdera lagstiftningens funktion och effekter vart tredje till femte år.

Förteckningen över möjliga viktiga prestationsindikatorer finns i tabell 13 i konsekvensbedömningen (SWD(2023) 265).

Kommissionen (Eurostat) utarbetar gemensamma riktlinjer för den europeiska statistiken och fastställer kraven för kvalitetsrapportering om utvecklingen, framställningen och spridningen av statistik. De kvalitetsrapporter som medlemsstaterna ska utarbeta måste innehålla särskilda kontroller som är relevanta för uppgiftsinsamlingen. På så sätt kommer kvaliteten på de statistiska uppgifterna och metadata att säkerställas.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Syftet med den föreslagna förordningen är att skapa en ny ram för att framställa arbetsmarknadsstatistik om företag på ett integrerat sätt. Medlemsstaternas nuvarande uppgiftsinsamling kommer att harmoniseras, anpassas snabbare och dess täckning utvidgas till att bättre tillgodose de politiska behoven. Den planerade första referensperioden för uppgiftsinsamlingar inom den nya ramen infaller under 2026.

För att man ska kunna inrätta och genomföra denna nya ram som planerat bör den nya förordningen antas av Europaparlamentet och rådet under 2024, så att genomförandeakterna om de första uppgiftsinsamlingarna också kan antas före utgången av 2024, dvs. minst tolv månader innan den första referensperioden inleds.

Insamlingen av kvartalsvisa uppgifter (inklusive metadata) om lediga jobb och arbetskostnadsindex kommer att börja under första kvartalet 2026. Den första referensperioden för årliga insamlingen av uppgifter avseende löneklyftan mellan könen och för inkomststrukturen vart fjärde år är 2026. Den första referensperioden för arbetskostnadernas struktur är 2028.

Slutligen föreskriver förslaget att kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna ska genomföra pilotstudier vid behov och proportionellt för att ytterligare modernisera statistiken enligt förordningen (bedömning av nya uppgiftskällor, bland annat privata, och statistiska ämnen, utveckling av nya metoder).

De problem som identifierats i utvärderingen har ett verkligt EU-omfattande tillämpningsområde som är tydligt kopplat till luckor i den nuvarande EU-lagstiftningen. Utan ytterligare lagstiftningsåtgärder på EU-nivå kommer dessa problem att kvarstå eller förvärras.

Den nuvarande EU-lagstiftningen kommer sannolikt att fortsätta att bli mindre effektiv och ändamålsenlig när det gäller att uppnå sina mål. Dessa mål har förändrats med tiden med tanke på statistikens mer framträdande roll i övervakningen av politiken. Statistikens relevans kommer sannolikt också att minska ytterligare, eftersom statistiken på EU-nivå förväntas avvika ytterligare från användarnas behov i fråga om täckning och önskad aktualitet.

Mervärdet av fullständig och jämförbar arbetsmarknadsstatistik om företag är att det är ett viktigt bidrag till EU:s strategiska politik (monetär och ekonomisk politik, jämställdhetsstrategin, princip 6 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling). Arbetsmarknadsstatistik om företag är också utformad för att tillgodose behoven hos flera olika typer av användare, för beslutsfattande på alla nivåer i EU samt för forskning och information till allmänheten.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Obligatoriska uppgiftsinsamlingar med fastställda gemensamma bestämmelser är avgörande för att säkerställa att arbetsmarknadsstatistik om företag på EU-nivå är fullständig och aktuell. Reglering av frivilliga uppgiftsinsamlingar som redan är mycket fullständiga kan leda till betydande vinster vad gäller verkningsfullhet och effektivitet eftersom ett betydande mervärde för EU kan skapas med begränsade ytterligare kostnader.

Om en insamling av uppgifter avseende arbetsmarknadsstatistik om företag inte täcker hela ekonomin ger det upphov till bias, vilket gör det svårt att tolka och använda uppgifterna korrekt.

Frivilliga uppgiftsinsamlingar är lämpliga instrument för att testa produktionen av nya ämnen eller karakteristikum och för att främja de nationella statistiksystemens kapacitet att tillhandahålla sådana nya uppgifter. De tenderar dock att bli ineffektiva över tid eftersom återkommande produktionskostnader i slutändan kan misslyckas med att generera ett betydande mervärde för EU i fråga om fullständighet i alla medlemsstater.

Den nuvarande lagstiftningen är alltför stelbent för att förbli relevant med tiden. Denna insats har blivit mindre relevant förhållandevis snabbt med början redan under genomförandeperioden. Skälet är brist på flexibla mekanismer för att anpassa uppgiftsinsamlingen till föränderliga behov, eller för att utnyttja möjligheter som drivs av tillgången till nya uppgiftskällor.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen eftersom det är anpassat till programmet för den inre marknaden som inrättades genom förordning (EU) 2021/690.

Förslaget är också förenligt med förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik, förordning (EU) 2019/2152 om företagsstatistik och förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen.

Genom förslaget slutförs dessutom den modernisering av europeisk socialstatistik som inleddes enligt förordning (EU) 2019/1700 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, och kommissionens aktuella förslag till förordning om europeisk statistik om befolkning och bostäder (COM(2023) 31 final).

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Förslagets finansieringsbehov kommer att täckas av respektive finansieringsbeslut/årliga arbetsprogram för programmet för den inre marknaden och det efterföljande programmet med europeisk statistik.

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻ verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–◻ budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

x obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från 2023–2024

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad metod för genomförandet 27

x Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–x av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻ av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Förslaget ålägger medlemsstaterna att tillhandahålla kvalitetsrapporter om alla uppgifter och metadata som samlas in enligt förordningen. Dessutom måste kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna utarbeta rapporter om resultaten av eventuella pilotstudier som genomförts enligt förordningen.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Eftersom den metod som valts för förslaget är direkt förvaltning av kommissionen utgörs de huvudsakliga riskerna av risker som rör förvaltning av upphandlingar och bidrag. Eurostats riskkontrollstrategi är inriktad på bidragsöverenskommelser och upphandlingstransaktioner. Den bygger på en riskbedömning och följer principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Den ska i) stödja identifieringen och hanteringen av risker, ii) fastställa ramen för alla typer av kontroller av finansiella transaktioner inom Eurostat, iii) ge stöd för att hålla den upptäckta felprocenten för efterhandskontroller av bidragsöverenskommelser på en godtagbar nivå, iv) öka kontrollernas effektivitet och ändamålsenlighet och v) minska den administrativa bördan för stödmottagarna och Eurostat. När det gäller upphandling omfattar förebyggande kontroller (förhandskontroller) utvärdering av koncentrationsrisken för upphandlingstransaktioner och kvalitetskontroller i efterhand. När det gäller bidrag omfattar förebyggande kontroller (förhandskontroller) upptäckande kontroller (efterhandskontroller), periodiska bedömningar av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser och ad hoc-kontroller.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kommissionen (Eurostat) har utarbetat en kontrollstrategi. Åtgärderna och verktygen i denna strategi kan tillämpas fullt ut på tillhandahållandet av statistik enligt den föreslagna förordningen. De förändringar som införs genom strategin kan minska sannolikheten för bedrägerier och bidra till att förebygga dem, bland annat genom att minska komplexiteten, tillämpa kostnadseffektiva övervakningsförfaranden och genom riskbaserade förhands- och efterhandskontroller. I strategin ingår också upplysningsåtgärder och utbildning om förebyggande av bedrägerier.

Kommissionen (Eurostat) har en kontrollstrategi som i allmänhet syftar till att begränsa risken för bristande efterlevnad till 2 % enligt väsentlighetskriteriet. Detta är i linje med de mål för intern kontroll och riskhantering som fastställs i dess statistiska program (inre marknadsprogrammet i den nuvarande fleråriga budgetramen). Alla finansiella transaktioner (dvs. 100 % av budgeten) kommer att omfattas av obligatoriska förhandskontroller i enlighet med budgetförordningen. Dessutom kommer kontroller baserade på en ingående analys av underlagen att genomföras på grundval av årliga riskanalyser. De kan omfatta 4–6 % av den totala budget som förvaltas av Eurostat.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Den 30 oktober 2013 antog Eurostat sin första strategi för bedrägeribekämpning för 2014–2017 i enlighet med kommissionens strategi mot bedrägerier av den 24 juni 2011. Den nuvarande strategin för bedrägeribekämpning omfattar perioden 2021–2024. I denna strategi anges tre operativa mål: i) att stärka befintliga åtgärder mot bedrägerier, ii) att bättre integrera bedrägeribekämpningsförfaranden i Eurostats riskbedömning och riskhantering samt i revisioner, planering, rapportering och övervakning och iii) att stärka Eurostats bedrägeribekämpningskapacitet och medvetenheten som en del av kommissionens löpande arbete mot bedrägerier. Strategin för bedrägeribekämpning åtföljs av en handlingsplan mot bedrägeri. Under tillämpningsperioden övervakas genomförandet av strategin två gånger om året genom rapporter som skickas till ledningen. Alla potentiella bidragsmottagare är offentliga organ (nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter, enligt definitionen i förordning (EG) nr 223/2009). Bidrag beviljas dessutom utan någon ansökningsomgång. Regler för att övervaka förvaltningen av bidragen finns. De omfattar de specifika bidragsförfarandena, och inbegriper både förhands- och efterhandsanalyser av bidragsförvaltningen. Tillämpningen av enhetskostnader och enhetsbelopp enligt artikel 124.1 i budgetförordningen minskar avsevärt risken för fel på grund av bidragsförvaltningen och underlättar därmed administrationen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff 28 .	från Efta-länder 29	från kandidatländer och potentiella kandidater 30	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	BGUE-BXXXX-03-020500-C1-ESTAT	Diff.	JA	NEJ	JA	NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidater	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	Inga kunskaper		JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Inre marknaden, forskning och innovation

GD: Eurostat

År
2025

År
2026

År
2027

Följande år

TOTALT

• Driftsanslag

Budgetpost 31 03 02 05

Åtaganden

(1a)

1,000

1,000

1,000

0,000

3,000

Betalningar

(2a)

0,400

0,400

1,000

1,200

3,000

Budgetrubrik

Åtaganden

(1b)

Betalningar

(2b)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 32

Budgetrubrik

(3)

TOTALA anslag
för GD ESTAT

Åtaganden

=1a+1b+3

1,000

1,000

1,000

0,000

3,000

Betalningar

=2a+2b

+3

0,400

0,400

1,000

1,200

3,000

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	1,000	1,000	1,000	0,000	3,000
	Betalningar	(5)	0,400	0,400	1,000	1,200	3,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag under RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+6	1,000	1,000	1,000	0,000	3,000
	Betalningar	=5+6	0,400	0,400	1,000	1,200	3,000

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag (alla rubriker avseende driftsanslag)	Åtaganden	(4)
	Betalningar	(5)
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program (alla driftsrelaterade rubriker)		(6)
TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–6 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+6	1,000	1,000	1,000	0,000	3,000
	Betalningar	=5+6	0,400	0,400	1,000	1,200	3,000

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2025	År 2026	År 2027	Följande år	TOTALT
GD: Eurostat
• Personalresurser		1,210	1,210	1,210	0,000	3,630
• Övriga administrativa utgifter		0,035	0,035	0,035	0,000	0,105
GD ESTAT TOTALT	Anslag	1,245	1,245	1,245	0,000	3,735

TOTALA anslag
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

1,245

1,245

1,245

0,000

3,735

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2025	År 2026	År 2027	Följande år	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	2,245	2,245	2,245	0,000	6,735
	Betalningar	1,645	1,645	2,245	1,200	6,735

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output ⇩				År 2025			År 2026			År 2027			TOTALT
	RESULTAT
	Typ 33		Genomsnittliga kostnader	Antal		Kostn.	Antal		Kostn.	Antal		Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
SPECIFIKT MÅL nr 1				Anpassa regelverket för att möjliggöra flexibilitet när det gäller att tillgodose nya behov, offentliggöra mer aktuell statistik och främja användningen av innovativa källor och metoder vars kvalitet har bedömts på vederbörligt sätt.
- Statistik			0,267		0,200			0,200			0,400			0,800
Delsumma för specifikt mål nr 1					0,200			0,200			0,400			0,800
SPECIFIKT MÅL nr 2				Förbättra statistikens täckning till hela ekonomin och se till att uppgifter om löneklyftan mellan könen tillhandahålls av alla medlemsstater.
- Statistik			0,683		0,750			0,750			0,550			2,050
Delsumma för specifikt mål nr 2					0,750			0,750			0,550			2,050
SPECIFIKT MÅL nr 3				Förbättra överensstämmelsen med relaterade statistikområden.
- Statistik		0,05			0,050			0,050			0,050			0,150
Delsumma för specifikt mål nr 3					0,050			0,050			0,050			0,150
TOTALT					1,000			1,000			1,000			3,000

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–x Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

1,210

1,210

1,210

3,630

Övriga administrativa utgifter

0,035

0,035

0,035

0,105

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

1,245

1,245

1,245

3,735

Utanför RUBRIK 7 34 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra anslag av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

1,245

1,245

1,245

3,735

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2025	År 2026	År 2027
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		6	6	6
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 35
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)		2	2	2
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz 36	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		8	8	8

3 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Metodologiskt arbete för ett korrekt genomförande av begrepp, definitioner och

statistiska metoder.

Framställning av data genom mottagning, behandling, validering och offentliggörande av uppgifter och

metadata.

Dataanalys, publikationer och användarstöd

Rättsligt statistiskt samarbete

Internationellt samarbete i statistiska frågor

Extern personal

IT och annat tekniskt arbete till stöd för framställning och analys av data

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

–X kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

–◻ kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

–◻ kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.5Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

–x innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År N 37	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 38
		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1) Rådets förordningar nr 10/1960, nr 14/1961, nr 28/1962, nr 151/1962, nr 101/66/EEG, (EEG) nr 1899/68, (EEG) nr 2259/71, (EEG) nr 328/75, (EEG) nr 494/78, förordningarna (EEG) nr 2053/69, (EEG) nr 3192/73 och (EEG) nr 494/78, (EEG) nr 1596/81, (EEG) nr 3149/83, (EEG) nr 1612/88, (EEG) nr 3949/92, nr 2744/95, (EG) nr 23/97.

(2) https://ec.europa.eu/eurostat/web/sdi/overview .

(3) https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights_sv .

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 25.10.2022, s. 33).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (EUT L 132, 17.5.2023, s. 21).

(6) Rådets rekommendation av den 20 september 2016 om inrättande av nationella produktivitetsnämnder (EUT C 349, 24.9.2016, s. 1).

(7) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet, KOM(2009) 404 slutlig.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar (EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 av den 27 november 2019 om europeisk företagsstatistik och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (EUT L 327, 17.12.2019, s. 1).

(10) Inrättad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009.

(11) SWD(2023) 265; SWD(2023) 266.

(12) SEC(2023) 295.

(13) EUT C , , s. .

(14) EUT C , , s. .

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 25.10.2022, s. 33).

(17) Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om statistik för euroområdet ”för förbättrade metoder för euroområdets statistik och indikatorer” – KOM(2002) 661 slutlig av den 27 november 2002.

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (EUT L 132, 17.5.2023, s. 21).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(22) Rådets förordning (EEG) nr 696/93 av den 15 mars 1993 om statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen (EGT L 76, 30.3.1993, s. 1), BILAGA-Avsnitt III-A.

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(25) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(26) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(27) Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx .

(28) Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(29) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(30) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(31) Enligt den officiella kontoplanen.

(32) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(33) Resultat som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(34) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(35) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(36) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(37) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(38) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Område	Ämne	Specifikt ämne	Periodicitet	Referensperiod	Tidsfrister för överföring av uppgifter (1) (2)	Första referensperiod
Inkomster	Inkomststruktur	Inkomster Totala årsinkomster och månadsinkomster och alla deras komponenter, samt timlöner som betalats till varje anställd som ingår i urvalet.	Vart fjärde år	Kalenderår	T+16 månader	2026
		Arbetsgivarens egenskaper Ekonomiska, rättsliga, geografiska och sysselsättningsrelaterade uppgifter om den lokala enhet till vilken varje anställd i urvalet är knuten, och om företaget.
		Den anställdas egenskaper Individuell demografisk, utbildnings-, avtals- och yrkesrelaterad information om varje anställd som ingår i urvalet.
		Arbetsperioder Information om betalda arbetsperioder för varje anställd som ingår i urvalet.
		Tekniska aspekter av undersökningen Information om urval och insamling av uppgifter för varje anställd som ingår i urvalet och hans/hennes arbetsgivare (t.ex. viktning).
	Löneklyftan mellan könen	Timlön Timlön för manliga och kvinnliga anställda enligt arbetsgivarens och den anställdas viktigaste karakteristika och motsvarande relativa skillnader mellan manliga och kvinnliga anställdas timlön.	Varje år	Kalenderår	T+13 månader	2026
		Anställda Antal manliga och kvinnliga anställda efter arbetsgivarens och den anställdas karakteristika.
Arbetskostnader	Arbetskostnadsstruktur	Arbetskostnader Arbetsgivarens totala kostnader för att anställa arbetskraft och kostnadskomponenter.	Vart fjärde år	Kalenderår	T+18 månader	2028
		Arbetade timmar Faktiskt arbetade timmar per huvudtyp av anställd.
		Betalt arbete Antal betalda timmar per huvudtyp av anställd.
		Anställda Antal anställda per huvudtyp.
		Lokala enheter Information om lokala enheter i urvalet.
	Arbetskostnadsindex	Kvartalsindex för arbetskostnader per arbetad timme Kvartalsindex för arbetskostnadsindex per arbetad timme, per typ av kostnad; ojusterade och justerade tidsserier.	Varje kvartal	Kalenderkvartal	– Årliga skattningar: T+45 dagar – Slutliga uppgifter: T+65 dagar	Första kvartalet 2026
		Kvartalsindex för totala arbetskostnader Ojusterade och justerade tidsserier.
		Kvartalsindex för arbetade timmar Ojusterade och justerade tidsserier.
		Årliga arbetskostnader Årliga arbetskostnadsnivåer (viktning) per typ av kostnad.	Varje år	Kalenderår	Slutet av det första kvartalet år T+1 + 65 dagar
Arbetskraftsefterfrågan	Lediga jobb	Vakanser Uppgifter om vakanser som registrerats, ojusterade och justerade tidsserier.	Varje kvartal	Kalenderkvartal	– Årliga skattningar: T+45 dagar – Slutliga uppgifter: T+70 dagar	Första kvartalet 2026
		Tillsatta vakanser Registrerade uppgifter om tillsatta vakanser, ojusterade och justerade tidsserier.

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	1,210	1,210	1,210	3,630
Övriga administrativa utgifter	0,035	0,035	0,035	0,105
Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	1,245	1,245	1,245	3,735