EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.6.2023
COM(2023) 374 final
2023/0217(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10162 2021 INIT; ST 10162 2021 ADD 1) av den 6 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2023) 236 final}
2023/0217 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10162 2021 INIT; ST 10162 2021 ADD 1) av den 6 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
av följande skäl:
(1)Efter att Frankrike hade lämnat in den nationella återhämtnings- och resiliensplanen den 28 april 2021 lade kommissionen fram sin positiva bedömning för rådet. Rådet godkände den positiva bedömningen genom rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 2 .
(2)Enligt artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd uppdateras senast den 30 juni 2022 för varje medlemsstat i enlighet med den metod som fastställs i samma artikel. Den 30 juni 2022 lade kommissionen fram resultatet av uppdateringen för Europaparlamentet och rådet.
(3)Den 20 april 2023 lämnade Frankrike in en ändrad nationell återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet ett REPowerEU-kapitel i enlighet med artikel 21c i förordning (EU) 2021/241, till kommissionen.
(4)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen tar också hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 och innehåller en motiverad begäran till kommissionen om att föreslå en ändring av rådets genomförandebeslut i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2021/241, eftersom planen delvis inte längre kan genomföras på grund av objektiva omständigheter. De ändringar av återhämtnings- och resiliensplanen som Frankrike lämnat in rör 30 åtgärder.
(5)Den 12 juli 2022 utfärdade rådet rekommendationer till Frankrike inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt Frankrike att fortsätta med genomförandet av sin återhämtnings- och resiliensplan, öka sina offentliga investeringar i den gröna och den digitala omställningen, bland annat genom att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens, och minska sitt beroende av fossila bränslen, särskilt genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och öka energieffektiviteten. Rådet rekommenderade även Frankrike att för perioden efter 2023 driva en finanspolitik som syftar till att nå en återhållsam statsfinansiell ställning på medellång sikt, reformera pensionssystemet samt ta itu med kompetensbrist och särskilda utmaningar i utbildningssystemet. Efter att ha bedömt framstegen i genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 vid tidpunkten för inlämnandet av den ändrade nationella återhämtnings- och resiliensplanen konstaterar kommissionen att rekommendationerna 2019.4.3 (främja företagens tillväxt) och 2020.3.1 (företagens tillgång till finansiering) har genomförts fullt ut. Betydande framsteg har gjorts när det gäller rekommendationerna 2019.1.4 och 2022.1.4 (reformera pensionssystemet), 2019.3.1 och 2020.3.8 (investeringar i forskning och utveckling), 2019.3.3 och 2020.3.7 (digital infrastruktur), 2019.4.1 och 2020.4.3 (förenkla skattesystemet och sänka skatterna på produktion), 2020.1.2 (hälso- och sjukvårdssystemets resiliens), 2020.2.1 och 2020.2.2 (mildra krisens effekter på sysselsättningen och samhället, bland annat genom att främja kompetens), 2020.3.2 och 2020.3.3 (tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att gynna den ekonomiska återhämtningen), 2020.3.4 (minska utsläppen i transportsektorn) och 2022.1.2 (öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen).
(6)Före inlämnandet av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Sammanfattningen av samråden lämnades in tillsammans med den ändrade nationella återhämtnings- och resiliensplanen. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till förordningen.
Uppdateringar på grundval av artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241
(7)I den ändrade återhämtnings- och resiliensplan som Frankrike lämnat in uppdateras 13 åtgärder för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget. Frankrike har förklarat att eftersom det högsta ekonomiska bidraget minskat från 39 368 318 474 3 till 37 448 495 278 4 är det inte längre möjligt att finansiera alla åtgärder i Frankrikes ursprungliga plan. En investering har strukits, till ett totalt belopp om 250 miljoner euro, och 12 investeringar har minskats till ett totalt belopp om 1 662 miljoner euro. Frankrike har förklarat att vissa åtgärder bör strykas eller skalas ned på grund av den minskade tilldelningen och att vissa bör skalas ned med beaktande av den minskade tilldelningen samt de objektiva omständigheter som påverkar genomförandet av dessa åtgärder.
(8)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller inte längre investering C5.I1 (Regionala investeringsfonder) som bidrar till en ”fond-i-fond” i syfte att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och investeringskapacitet, inom del 5: Stöd till företag. Beskrivningen av denna åtgärd och dess tillhörande delmål och mål bör därför strykas från rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021.
(9)I den ändrade återhämtnings- och resiliensplan som Frankrike lämnat in ändras dessutom åtgärderna inom del 2: Ekologi och biologisk mångfald, 3: Infrastruktur och grön rörlighet, 4: Grön energi och miljövänlig teknik, 6: Teknisk suveränitet och resiliens, 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur, och 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning, för att återspegla det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget. Framför allt en del av investering C2.I6 (Säkra vattennät) avseende rening av avloppsslam inom del 2: Ekologi och biologisk mångfald, utan direkt inverkan på det relaterade målet. En del av investering C3.I2 (Stöd till inköp av rena fordon) som gällde ekologisk bonus för inköp av rena tunga fordon, inklusive avskaffandet av mål 3-17 inom del 3: Infrastruktur och grön rörlighet, den första delåtgärden i investering C4.I2 (Utveckla koldioxidsnål vätgas) som syftade till att inrätta en mekanism för att stödja produktion av förnybar och koldioxidsnål vätgas, inbegripet avskaffandet av målen 4-6 och 4-7, investering C4.I3 (Stödplan för flygtekniksektorn), inklusive minskning av målen 4-10 och 4-12, inom del 4: Grön energi och grön teknik, investering C6.I1 (Bevara sysselsättningen inom forskning och utveckling), inbegripet minskningen av mål 6-4 inom del 6: Teknisk suveränitet och resiliens, en del av investeringen C7.I1 (Bevarande av sysselsättningen inom FoU), inklusive minskningen av mål 7–16. Tre delåtgärder inom investering C7.I11 (Stöd till kultursektorer och restaurering av kulturarvet, dvs. press-sektorsplanen, boksektorsplanen och filmsektorsplanen), inbegripet avskaffandet av målen 7-32, 7-33 och 7-34, inom del 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur. Investering C8.I2 (omskolning genom varvad utbildning (Pro A), inklusive minskning av mål 8–9. Investering C8.I6 (skapande av arbetstillfällen för ungdomar inom idrottssektorn), inklusive minskningen av mål 8–13. Investering C8.I9 (statsstödda garantier för studielån), inklusive minskningen av mål 8–16. investering C8.I10 (individanpassade kurser för ungdomar i åldern 16–18 år som inte uppfyller utbildningskraven) och investering C8.I18 (digitalt utbildningsinnehåll: plattformar för digitalt innehåll), inbegripet minskningen av målen 8–25 och 8–26 i del 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning, ändras för att minska den nödvändiga genomförandenivån jämfört med den ursprungliga planen för att återspegla den minskade tilldelningen.
(10)Kommissionen anser att de skäl som Frankrike har anfört motiverar en ändring i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241.
Ändringar på grundval av artikel 21 i förordning (EU) 2021/241
(11)De ändringar av återhämtnings- och resiliensplanen som Frankrike lämnat in på grund av objektiva omständigheter rör 18 åtgärder.
(12)Frankrike har förklarat att två åtgärder inte längre är helt genomförbara, eftersom störningar i leveranskedjan och hög inflation har lett till problem med genomförandet, vilket har påverkat de relaterade målen. Detta gäller minskning av mål 7.28 i investering C7.I11 (Stöd till kultursektorer och restaurering av kulturarvet) inom del 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur respektive minskning av mål 9.12 i investering C9.I3 (Renovering av mediala och sociala inrättningar) inom del 9: Forskning, hälsa och förtroende, territoriell sammanhållning. På grundval av detta har Frankrike begärt att minska ovannämnda mål och göra ovannämnda ändringar, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(13)Frankrike har förklarat att investering C8.I22 (Ökning av resurserna för Pôle Emploi) inom del 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning, inte längre är helt genomförbar i sin ursprungliga form, eftersom covid-19-krisen har lett till behovet av att ändra vissa aspekter av åtgärderna, utan någon direkt inverkan på det relaterade målet. På grundval av detta har Frankrike begärt att ändra beskrivningen av investering C8.I22 (Ökning av resurserna för Pôle Emploi) inom del 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(14)Frankrike har förklarat att investering C8.I7 (Internatskolor för högsta kvalitet) inom del 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning, inte längre kan genomföras inom tidsramen i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen, eftersom covid-19-krisen och störningar i leveranskedjan har lett till betydande förseningar i genomförandet. Detta gäller senareläggning av mål 8-14 och en ändring av beskrivningen av investering C8.I7 (Internatskolor för högsta kvalitet) inom del 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning. På grundval av detta har Frankrike begärt att förlänga tidsplanen för genomförandet samt göra ovannämnda ändringar, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(15)Frankrike har också förklarat att tre åtgärder inte längre är helt genomförbara inom den ursprungliga tidsplanen på grund av den höga inflationen. Detta gäller en ändring av beskrivningen av investering C3.I5 (Miljöanpassning av statens fordonspark) och senareläggning av mål 3-30 i investering C3.I6 (Miljöanpassning av hamnar) inom del 3: Infrastruktur och grön rörlighet, respektive ändring av mål 9-8 och 9-9 i investering C9.I2 (Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård) inom del 9: Forskning, hälsa och förtroende, territoriell sammanhållning. På grundval av detta har Frankrike begärt att förlänga tidsplanen för genomförandet av ovannämnda mål och göra ovannämnda ändringar, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(16)Frankrike har förklarat att tre åtgärder inte längre är helt genomförbara i sin ursprungliga form, eftersom oväntade rättsliga eller tekniska svårigheter har lett till att vissa aspekter av åtgärderna måste ändras eller överges för att lämpligare eller effektivare lösningar ska kunna genomföras. Detta gäller en ändring av delmål 1-2 och beskrivningen av reform C1.R1 (Bostadsreform) inom del 1: Byggnadsrenovering, ändring av delmål 6-8 och beskrivningen av investering C6.I3 (Stöd till innovativa företag) inom del 6: Teknisk suveränitet och resiliens, respektive ändring av mål 7-21 i investering C7.I4 (Digital uppgradering av statlig digital identitet) inom del 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur. På grundval av detta har Frankrike begärt att ändra ovannämnda delmål och mål samt att få göra ovannämnda ändringar, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(17)Frankrike har förklarat att fyra åtgärder inte längre är helt genomförbara eftersom oväntade rättsliga eller tekniska svårigheter har lett till betydande förseningar i genomförandet av åtgärden, vilket inte påverkar åtgärdens ursprungliga ambition. Detta gäller en ändring av beskrivningen av investering C1.I2 (Energirenovering och omfattande återställande av subventionerade bostäder) inom del 1: Byggnadsrenovering, anpassning av delmål 2-3 i reformen C2.R2 (Lagen om cirkulär ekonomi), för vilken ett ytterligare delmål 2-3 bis införs, ändring av beskrivningen av investering C2.I5 (Förebyggande av jordbävningsrisker i DOM (Antillerna)) inom del 2: Ekologi och biologisk mångfald, respektive senareläggande av mål 7-30 i investering C7.I11 (Stöd till kultursektorer och restaurering av kulturarvet) inom del 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur. På grundval av detta har Frankrike begärt att förlänga tidsplanen för genomförandet av ovannämnda delmål och mål samt göra ovannämnda ändringar, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(18)Frankrike har förklarat att fyra åtgärder har ändrats för att genomföra bättre alternativ, i syfte att uppnå åtgärdens ursprungliga ambition. Detta gäller en ändring av beskrivningen av åtgärden och delmålet 1-3 i reform C1.R2 (Termisk förordning) inom del 1: Byggnadsrenovering, för vilken ytterligare ett delmål 1-3 bis införs, i), en ändring av beskrivningen av reform C2.R1 (Lagen om klimat och resiliens) inom del 2: Ekologi och biologisk mångfald, genom att ta bort det tillhörande delmålet 2-2 som visade sig vara irrelevant och som ersätts med ett mål för antalet zoner med låga utsläpp i städer, vilket återspeglar graden av genomförande av denna reform. Ändring av beskrivningen av investering C7.I8 (Administrativ kontinuitet: digital uppgradering av förvaltningen av utbildningssystemet) inom del 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur för att återspegla en ändring av åtgärdens tillämpningsområde och ändring av beskrivningen av investeringen C8.I6 (Skapande av arbetstillfällen för ungdomar inom idrottssektorn) i del 8: Skydd av arbetstillfällen, ungdomar, funktionshinder och yrkesutbildning för att återspegla en förändring av åtgärdens räckvidd. På grundval av detta har Frankrike begärt att ändra/lägga till ovannämnda delmål och göra ovannämnda ändringar, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(19)Frankrike har begärt att höja ambitionen för en åtgärd för att förbättra övervakningen av dess genomförande. Detta gäller delmålet med löpnummer 7-14a i reform C7.R5 (Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet) inom del 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur. På grundval av detta har Frankrike begärt att få lägga till delmålet för denna åtgärd i planen, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.
(20)Kommissionen anser att de skäl som Frankrike har anfört motiverar en ändring i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU) 2021/241.
Rättelser av skrivfel
(21)60 skrivfel har identifierats i texten till rådets genomförandebeslut, vilka påverkar 27 delmål och mål samt 39 åtgärder. Rådets genomförandebeslut bör ändras för att korrigera de skrivfel som inte återspeglar innehållet i den återhämtnings- och resiliensplan som överlämnades till kommissionen den 21 april 2021, enligt överenskommelse mellan kommissionen och Frankrike. Dessa skrivfel avser investering C1.I2 samt delmål 1-13 i åtgärd C1.I4 inom del 1: Byggnadsrenovering, åtgärderna C2.I4, C2.I7, C2.I8, mål 2-16 i åtgärd C2.I9 inom del 2: Ekologi och biologisk mångfald, åtgärd C3.I1, åtgärd C3.I4 och delmål 3-26, åtgärd C3.I6 och mål 3-30 och delmål 3-31 samt åtgärd C3.I7 och delmål 3-32 inom del 3: Infrastruktur och grön rörlighet, åtgärd C4.I3 och mål 4-11 inom del 4: åtgärd C4.I3 och mål 4–11 inom del 4: Grön energi och grön teknik, delmål 5-2 och åtgärd C5.R2 inom del 5: Stöd till företag. åtgärd C6.R1 i del 6 Teknisk suveränitet och resiliens. delmålen 7–1 och 7–2 i åtgärd C7.R1, mål 7–16 och åtgärd C7I1, mål 7–18 för åtgärd C7.I2, mål 7–23 och åtgärd C7.I6, åtgärderna C7.I7, C7.I8 och C7.I9, milstolpe 7–31 och åtgärd C7.I11 under del 7 Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur. åtgärd C8.R1, mål 8–7 för åtgärd C8.R4, mål 8–8 och åtgärd C8.I1, åtgärd C8.I6, åtgärd C8.I7, mål 8–17 och åtgärd C8.I10, mål 8–18 i åtgärd C8.I11, mål 8–20 och åtgärd C8I13, mål 8–21 och åtgärd C8.I14. åtgärd C8.I17, mål 8–27 och åtgärd C8.I19, mål 8–28 i åtgärd C8.I20, mål 8–30 i åtgärd C8.I21, åtgärd C8.I22 under del 8 – Skydd av arbetstillfällen, ungdomar, funktionshinder och yrkesutbildning. åtgärd C9.I1, mål 9–7, 9–8, 9–9 och 9–10 samt åtgärd C9.I2, åtgärderna C9.I4, C9.I5 och C9.I7 inom del 9 Forskning, hälsa och självbestämmande, territoriell sammanhållning. Dessa korrigeringar påverkar inte genomförandet av de berörda åtgärderna.
REPowerEU-kapitlet på grundval av artikel 21c i förordning (EU) 2021/241
(22)REPowerEU-kapitlet innehåller tre nya reformer och tre nya investeringar. Reformerna gäller den nyligen antagna lagen om snabbare införande av förnybara energikällor, den återhämtningsplan för energi som antogs i oktober 2022 och som syftar till att minska energiförbrukningen med 10 % fram till 2024 (jämfört med vintern 2018–2019) och inrättandet av ett generalsekretariat för ekologisk planering. Dessa reformer bidrar på ett effektivt sätt till REPowerEU-målen enligt artikel 21c.3 i förordning (EU) 2021/241: lagen om förnybar energi underlättar i synnerhet beviljandet av tillstånd och definierar ”accelerationszoner” som främjar en snabb utbyggnad av förnybara energikällor. Det bidrar därför till miljöanpassningen av energimixen och ökar elproduktionen. Återhämtningsplanen för energi bidrar till den totala minskningen av energiförbrukningen i Frankrike och bidrar till att uppnå en omedelbar försörjningstrygghet. Med sin planerande och samordnande roll styr generalsekretariatet nationella strategier på området ekologisk omställning, inbegripet kampen mot energifattigdom, med en översyn av stödsystem för energirenovering av enklare bostäder.
(23)Tre nya investeringar inom ramen för REPowerEU-kapitlet omfattar i) utfasning av fossila bränslen i industrin, ii) produktion och införande av förnybar och fossilfri vätgas samt iii) renovering av offentliga byggnader som tillhör staten. Den första investeringen omfattar stöd till produktion av industrivärme baserad på biomassa för att ersätta fossila bränslen, energieffektivitet och förändrade produktionsprocesser inom industrisektorn, och bidrar därmed till målet i artikel 21c.3 b i förordning (EU) 2021/241. Den andra investeringen stöder fyra projekt som utsetts till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och som bidrar till utveckling och produktion av lätta nyttofordon drivna av vätgas, till tillverkning av komponenter i vätgasbränsleceller samt till teknik för produktion av förnybar och fossilfri vätgas, i enlighet med artikel 21c.3 b och e i förordningen. Den tredje investeringen stöder energirenovering av offentliga byggnader som tillhör staten i syfte att på mycket kort sikt minska energiförbrukningen och beroendet av fossila bränslen i statens byggnadsbestånd, i enlighet med artikel 21c.3 b i förordningen.
(24)REPowerEU-kapitlet innehåller också en utvidgad åtgärd inom del 1 (renovering av byggnader): energirenovering av privata bostäder, inklusive isolering. Denna utvidgade åtgärd som ingår i REPowerEU-kapitlet innebär en betydande förbättring av ambitionsnivån för de investeringar som redan ingår i den nationella planen för återhämtning och resiliens: stödsystemet ”MaPrimeRenov”, som finansierar energirenovering av privata bostäder, håller för närvarande på att ses över för att förbättra arbetets energieffektivitet och påskynda den gradvisa elimineringen av värmeläckor.
(25)Kommissionen har bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, mot de bedömningskriterier som fastställs i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241.
Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna
(26)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, utgör i enlighet med artikel 19.3 a och kriterium 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.
(27)De olika åtgärderna i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inklusive REPowerEU-kapitlet, motsvarar facilitetens mål med en lämplig övergripande balans mellan pelarna. Anslagen till den gröna och den digitala omställningen (på 49,5 % respektive 21,6 %) överskrider kraven i förordning (EU) 2021/241 (37 % respektive 20 %), och den ändrade planen bidrar därför avsevärt till dessa pelare.
Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna
(28)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och kriterium 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Frankrike, eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen år 2019, 2020 och 2022. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen tar särskilt hänsyn till de energirelaterade landsspecifika rekommendationerna från 2022.
(29)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att verkningsfullt hantera alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Frankrike från rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2029 och 2020, särskilt att främja integration på arbetsmarknaden och åtgärda kompetensbrist (rekommendationerna 2019.2, 2020.2), förbättra konnektiviteten över hela territoriet (rekommendationerna 2019.3.3 och 2020.3.7), öka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens (rekommendation 2020.1.2), minska utsläppen i transportsektorn (rekommendation 2020.3.4) samt investera och förenkla FoU (rekommendationerna 2019.3.1, 2020.3.8).
(30)REPowerEU-kapitlet förväntas bidra till att stärka planens ambitionsnivå när det gäller de relevanta landsspecifika rekommendationer som tas upp på området energi och grön omställning. Framför allt kommer insatserna för energieffektivitet och minskat beroende av fossila bränslen (de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.2, 2020.3.5, 2022.4.1 och 2022.4.3) att ökas avsevärt i samband med ökningen av och de nya åtgärderna inom energirenovering av byggnader (privata bostäder och offentliga byggnader), liksom utfasningen av fossila bränslen i industrin (åtgärden ”fossilfri industri”). IPCEI vätgas förväntas också bidra till att utveckla och öka efterfrågan på förnybara energikällor (de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.2, 2020.3.5 och 2022.4.2) och till utfasningen av fossila bränslen inom transport (landsspecifik rekommendation 2020.3.4). Lagen om påskyndad produktion av förnybar energi förväntas bidra till att främja utbyggnaden av förnybar energi och förbättra den rättsliga ramen, såsom nämns i den landsspecifika rekommendationen 2022.4.2.
(31)Strykningen av delåtgärden ”stöd till produktion av koldioxidsnål vätgas” (delåtgärd till C4.I2) uppvägs av ytterligare projekt inom vätgassektorn inom ramen för REPowerEU-kapitlet. Dessa projekt förväntas indirekt bidra till att främja utbyggnaden av förnybar energi genom att öka efterfrågan och därmed bidra till de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.2 och 2020.3.5. I bedömningen av den ursprungliga planen ansågs den strukna åtgärden ”Bidrag till regionala investeringsfonder” (C5.I1) vara relevant för att uppnå den landsspecifika rekommendationen 2020.3.1. Denna utmaning bedöms för närvarande vara ”fullt genomförd” och anses därför inte vara relevant för bedömningen av den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen.
(32)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller ytterligare ett delmål för den årliga bedömningen av de åtgärder som vidtagits för att förbättra de offentliga utgifternas kvalitet (delmål 7-14a), som ska slutföras senast 2025. Detta förväntas ge ytterligare försäkran om ett effektivt genomförande av Frankrikes nya mekanism för utgiftsöversyn, för att säkerställa att regelbundna utvärderingar av de offentliga utgifterna genomförs på ett korrekt sätt från och med 2023 och att resultatet av dessa beaktas i finanslagstiftningen, så att de leder till utgiftsbesparingar och effektivitetsvinster.
(33)Genom att ta itu med ovannämnda utmaningar förväntas den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen också bidra till att korrigera de obalanser som Frankrike har, enligt rekommendationerna i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 2019 och 2020, särskilt när det gäller hög offentlig skuldsättning och svag konkurrenskraft i ett läge med låg produktivitetstillväxt.
Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens
(34)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och kriterium 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Frankrikes tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, samt lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.
(35)Den ursprungliga bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen, i enlighet med artikel 19.3 c och kriterium 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241, konstaterade att återhämtnings- och resiliensplanen förväntas ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Frankrikes tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, samt lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen. (Betyg A).
(36)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att återhämtnings- och resiliensplanen, tillsammans med övriga åtgärder i Europeiska unionens återhämtningsinstrument, kan öka Frankrikes BNP med 0,3 till 0,7 fram till 2026, utöver de eventuella positiva effekterna av strukturreformerna, som kan vara betydande.
(37)Den antagna återhämtnings- och resiliensplanen omfattade betydande investeringar och reformer för att hantera sociala utmaningar och förbättra den sociala sammanhållningen och integrationen av vissa utsatta grupper (ungdomar med sämre förutsättningar, personer med funktionsnedsättning och äldre). För att främja utbildningsresultat och åtgärder för integration på arbetsmarknaden omfattade åtgärderna särskilt stöd till lärlingsutbildningar, riktat anställningsstöd, program för att förebygga att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, utveckling av internatskolor, stöd till den offentliga arbetsförmedlingen och investeringar i tillgång till vidareutbildning och omskolning, i linje med arbetsmarknadens behov. För att stödja tillgängligheten för hälso- och sjukvårdssektorn omfattade den antagna planen också investeringar i modernisering och digitalisering av hälso- och sjukvårdssystemet. Vissa investeringar, exempelvis i renovering av subventionerade bostäder, syftade till att minska energifattigdomen.
(38)Som en del av ändringen av återhämtnings- och resiliensplanen har det anslag som avsatts för en del av de ovan nämnda sociala och sysselsättningsrelaterade investeringarna minskats, vilket proportionellt påverkar det förväntade resultatet. De ändrade målen återspeglar dessa ändringar. Den första positiva bedömningen av planens sociala effekt på den sociala sammanhållningen förblir dock oförändrad. Planen tar i synnerhet fortfarande upp relevanta sociala och sysselsättningsrelaterade utmaningar såsom ökad sysselsättning, ökad integration på arbetsmarknaden och ökad kompetens hos arbetskraften.
Inte orsaka betydande skada
(39)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och kriterium 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i den här återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 5 (principen om att inte orsaka betydande skada).
(40)Ändringar som införts i åtgärder genom översynen av planen påverkar inte den bedömning som gjorts för den ursprungliga versionen av återhämtnings- och resiliensplanen, som förblir densamma.
(41)När det gäller de nya reformer och investeringar som införts i REPowerEU-kapitlet har Frankrike lämnat en systematisk bedömning av varje åtgärd mot principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och, till exempel, genom att tillhandahålla motiveringar för hur den befintliga unionslagstiftningen och den franska rättsliga ramen ska tillämpas för att undvika betydande skada. Den information som lämnats gör det möjligt att dra slutsatsen att den ändrade planen förväntas säkerställa att ingen åtgärd orsakar betydande skada.
Bidrag till REPowerEU-målen
(42)REPowerEU-kapitlet förväntas i enlighet med artikel 19.3 da och kriterium 2.12 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) effektivt bidra till energitrygghet, diversifiering av unionens energiförsörjning, ökad användning av förnybara energikällor och energieffektivitet, ökad energilagringskapacitet eller en nödvändig minskning av beroendet av fossila bränslen före 2030.
(43)Genomförandet av de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet förväntas särskilt bidra till att stödja målen i artikel 21c.3 b och e i förordning (EU) 2021/241. Genom att utöka åtgärd C1.I1 Energirenovering av privata bostäder (C10.I4) och genom att lägga till en ny åtgärd gällande renoveringen av offentliga byggnader som tillhör staten i syfte att på mycket kort sikt minska energiförbrukningen till vintern 2023–2025 (C10.I3), samt införa en ny reform som syftar till att minska energiförbrukningen i alla sektorer i Frankrike (Plan de sobriété énergétique), har REPowerEU-kapitlet stärkt ambitionen att effektivt förbättra energieffektiviteten i byggnader i linje med målen i artikel 21c.3 b i förordningen. I synnerhet kommer utökningen av åtgärderna för energirenovering av privata bostäder (C1.I1), där MaPrimeRenov fokuserar på de mest utsatta hushållen, tillsammans med den nya återhämtningsplanen för energi att bidra till att ta itu med energifattigdom, i linje med det mål som anges i artikel 21.3 c i förordningen. Åtgärden ”fossilfri industri” syftar till att påskynda utfasningen av fossila bränslen inom industrin och är inriktad på målen i artikel 21c.3 b och d i förordningen. De fyra projekt som ingår i investeringen IPCEI vätgas syftar till att bidra till att öka produktionen och införandet av förnybar och fossilfri vätgas och bidrar till målen i artikel 21c.3 b och e i förordningen. Genom att införa en reform som syftar till att förenkla tillståndsförfarandena för utbyggnad av förnybar energi syftar planen till att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och bidrar till målet i artikel 21c.3 b i förordningen, dvs. diversifiering av unionens energiförsörjning genom att öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Inrättandet av ett generalsekretariat för ekologisk planering (SGPE) förväntas också öka den politiska samstämmigheten och förbättra samordningen och genomförandet av de nationella klimat- och energistrategierna och därmed säkerställa att Frankrike fullgör sina europeiska åtaganden.
(44)REPowerEU-kapitlet är förenligt med Frankrikes åtagande att minska utsläppen av växthusgaser. Åtgärderna stärker de åtgärder som ingick i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen om energieffektivitet genom att öka takten för energirenovering för både hushåll och industri.
(45)REPowerEU-kapitlet tar också upp behovet av att överge fossila bränslen och övergå till andra alternativ genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och stödja innovation för användning av fossilfri och förnybar vätgas, vilket ökar Frankrikes energitrygghet.
Åtgärder med gränsöverskridande aspekter eller effekter eller med aspekter eller effekter som omfattar flera länder
(46)I enlighet med artikel 19.3 db och kriterium 2.13 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 förväntas de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet i stor utsträckning (betyg A) ha gränsöverskridande aspekter eller effekter, eller aspekter eller effekter som omfattar flera länder.
(47)Investeringen ”IPCEI vätgas” är ett gränsöverskridande projekt som omfattar flera länder, med undantag av projektet för utveckling av utsläppsfria fordon. Genom investeringen i samband med energirenoveringen av privata bostäder och den utökade åtgärden C10.I4 Energirenovering av privata bostäder bidrar den reviderade planen dessutom till att öka renoveringstakten för byggnader i syfte att minska energiefterfrågan samt beroendet av fossila bränslen. Dessa åtgärder kompletteras av ”Zero fossil industry” som också syftar till att minska beroendet av fossila bränslen samt industrins energiefterfrågan.
(48)De totala kostnaderna för dessa åtgärder står för totalt 2,6 miljarder euro, vilket motsvarar mer än 30 % av de uppskattade kostnaderna för REPowerEU-kapitlet.
Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald
(49)Återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPoweEU-kapitlet, innehåller i enlighet med artikel 19.3 e i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.5 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 49,5 % av den totala tilldelningen från återhämtnings- och resiliensplanen och 91,6 % av de totala uppskattade kostnaderna för åtgärder i REPowerEU-kapitlet, beräknat i enlighet med den metod som anges i bilaga VI till förordningen. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.
(50)De åtgärder som stryks eller minskas påverkar inte planens övergripande ambition när det gäller den gröna omställningen, medan REPowerEU-kapitlet innebär en betydande insats för att ytterligare stödja Frankrikes gröna omställning, eftersom alla reformer och investeringar på ett avgörande sätt bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen, öka energieffektiviteten och förbättra regelverket som möjliggör kampen mot klimatförändringar.
(51)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, fortsätter att effektivt bidra till den digitala omställningen, inbegripet biologisk mångfald, samt till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 samtidigt som den är förenlig med EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050.
Bidrag till den digitala omställningen
(52)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och kriterium 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 21,6 % av den ändrade planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till förordningen.
(53)Översynen av planen påverkar inte ambitionen i fråga om den digitala omställningen och inte heller den inledande bedömningen. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen fortsätter att avsevärt bidra till den digitala omställningen hos företagen och förvaltningen och till att öka arbetskraftens, elevernas och befolkningens digitala färdigheter, med förväntad bestående inverkan.
Bestående inverkan
(54)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och kriterium 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Frankrike.
(55)Den ursprungliga bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och kriterium 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Frankrike.
(56)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen minskar inte ambitionen i den ursprungliga planen som helhet. Den tar hänsyn till den minskade tilldelningen, covid-19-krisens långvariga effekter, inflation och störningar i leveranskedjan samt vissa oväntade rättsliga eller tekniska svårigheter eller tillgången till bättre alternativ för genomförandet av vissa åtgärder, och innehåller ett nytt REPowerEU-kapitel som, utöver de befintliga åtgärderna, också förväntas ha bestående positiv inverkan på den franska ekonomin och ytterligare främja dess gröna omställning. I synnerhet förväntas REPowerEU-åtgärderna bidra till den gröna omställningen genom att stödja Frankrikes insatser för minskade koldioxidutsläpp, energiomställningen och minskningen av landets energiberoende. REPowerEU-åtgärderna för utfasning av fossila bränslen i industrin och energirenovering av privata bostäder och offentliga byggnader förväntas ha en bestående inverkan på minskningen av växthusgasutsläpp och energifattigdom. REPowerEU-kapitlet ska också bidra till finansieringen av IPCEI (viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse) för vätgas och bidra till utvecklingen av en produktions- och förbrukningskedja för förnybar och fossilfri vätgas med en förväntat långvarig bestående inverkan på minskningen av de långsiktiga utsläppen. Den utökade åtgärden i REPowerEU-kapitlet i den reviderade planen bidrar också till att höja Frankrikes ambitioner för den gröna omställningen genom ytterligare energirenovering av privata bostäder (C1.I1). Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom spridningseffekter mellan planen och andra program, bl.a. sådana som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, främst eftersom de på ett meningsfullt sätt kan hantera de territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.
(57)Reformerna i REPowerEU-kapitlet förväntas få långvarig bestående inverkan för Frankrike genom att bidra till att minska energiförbrukningen inom alla sektorer i Frankrike inom ramen för återhämtningsplanen för energi (Plan de sobriété énergétique), förenkla tillståndsförfarandet för förnybara energikällor inom ramen för lagen om påskyndad energiproduktion (Loi d’accélération à la production des énergies renouvelables) samt inrätta generalsekretariatet för ekologisk planering (SGPE) för att öka den politiska samstämmigheten och stödja Frankrikes åtagande för europeiska mål.
Övervakning och genomförande
(58)De arrangemang som föreslås i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är i enlighet med artikel 19.3 h och kriterium 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.
(59)Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan påverkar inte den tidigare bedömningen av den effektiva övervakningen och det effektiva genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. De delmål och mål som åtföljer de ändrade åtgärderna, inbegripet de i REPowerEU-kapitlet, är tydliga och realistiska och de föreslagna indikatorerna för dessa delmål och mål är relevanta, acceptabla och störningståliga.
Kostnader
(60)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är i enlighet med artikel 19.3 i och kriterium 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig samt överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
(61)För kostnadsanalysen av den ursprungliga planen 2021 tillhandahöll Frankrike i allmänhet en uppdelning av kostnaderna för åtgärderna, med hänvisningar till tidigare liknande projekt eller undersökningar som genomförts för att motivera kostnadsbeloppen och tillräckliga förklaringar av den metod som använts för att fastställa den sammanlagda kostnaden. Den motivering som lämnades i den ursprungliga planen angående de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen var i måttlig utsträckning rimlig och trovärdig, överensstämmande med principen om kostnadseffektivitet och i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten, och tilldelades betyg B.
(62)För de åtgärder som minskades i den reviderade planen för att ta hänsyn till den minskade tilldelningen (artikel 18 i RRF-förordningen) utvärderades de ändrade kostnaderna i de fall då minskningen av de uppskattade kostnaderna inte stod i proportion till minskningen av de berörda delmålen och målen. Frankrike tillhandahöll i allmänhet metoder och styrkande handlingar av god kvalitet som visade att kostnadsändringarna var rimliga och trovärdiga. Detta gällde åtgärderna C2.I6 Säkra vattennät, C7.I1 Digitalisering av företag, C8.I6 Skapande av arbetstillfällen för ungdomar inom idrottssektorn, C8.I9 Statsstödda garantier för studielån, C8.I10 Individanpassade vägar för unga mellan 16 och 18 år som varken arbetar eller studerar, C8.I2 Omskolning genom varvad utbildning (Pro-A) och C8.I18 Digitalt utbildningsinnehåll: plattformar för digitalt innehåll. Två åtgärder minskades med direkt proportionalitet mellan de uppskattade kostnaderna och det nya eller reviderade målet (C4.I3 Stödplan för flygtekniksektorn och C6.I1 Bevara sysselsättningen inom forskning och utveckling). Hela åtgärder eller delåtgärder ströks med väl identifierade kostnader i den ursprungliga bedömningen (delåtgärd för tunga fordon i C3.I2 Stöd till rena fordon, produktionsmekanismen i C4.I2 Utveckla koldioxidsnål vätgas, C5.I1 Regionala investeringsfonder, press-sektorsplanen, boksektorsplanen och filmsektorsplanen från C7.I11 Kultur). För åtgärder där beskrivningen eller målet reviderades, med hänvisning till en kostnadsförändring jämfört med den ursprungliga planen (t.ex. inflation), lämnade Frankrike en detaljerad beräkning och styrkande underlag för ändringarna. Det gällde åtgärderna C3.I5 Miljöanpassning av statens fordonspark, C7.I11 Kultur (delåtgärd Katedraler och nationella historiska monument) och C9.I3 Renovering av mediala och sociala inrättningar. För åtgärderna i REPowerEU-kapitlet visar bedömningen av kostnadsberäkningarna och de styrkande handlingarna att de flesta kostnader är rimliga och trovärdiga. Kostnaderna för den utökade åtgärden visade sig vara proportionella. Fullständig kostnadsredovisning tillhandahölls för de nya åtgärderna. Det faktum att den metod som valts ibland inte förklaras tillräckligt väl och att kopplingen mellan motiveringen, de styrkande underlagen och själva kostnaden inte är helt tydlig, innebär att betyg A inte kan ges för detta bedömningskriterium. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
Skydd av unionens ekonomiska intressen
(63)De arrangemang som föreslogs i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen ansågs i enlighet med artikel 19.3 j och kriterium 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 som lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt förordningen och arrangemangen förväntades på ett effektivt sätt bidra till att dubbel finansiering från förordningen och andra unionsprogram undviks. Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan påverkar inte de positiva bedömningarna, eftersom de nya investeringar och reformer som ingår i REPowerEU-kapitlet kommer att omfattas av samma revisions- och kontrollförfaranden som de som för närvarande finns för de övriga åtgärderna i planen. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och verkställa efterlevnad av EU-lagstiftningen, däribland för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter samt för att skydda unionens finanser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 6 .
Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet
(64)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPoweEU-kapitlet innehåller i enlighet med artikel 19.3 k i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.11 i bilaga V till samma förordning i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.
(65)Den ursprungliga franska återhämtnings- och resiliensplanen är uppbyggd kring nio sammanhängande delar som stöder de gemensamma målen att stimulera återhämtningen för den franska ekonomin, bidra till den gröna och den digitala omställningen och förbättra Frankrikes resiliens för en hållbar och inkluderande tillväxt. Återhämtnings- och resiliensplanen bidrar därför till Frankrikes hållbara och inkluderande tillväxt. Varje del är uppbyggd kring konsekventa paket bestående av både reformer och investeringar, med åtgärder som ömsesidigt förstärker eller kompletterar varandra. Det finns också synergier mellan de olika delarna och inga åtgärder motsäger eller undergräver andra åtgärders ändamålsenlighet.
(66)Revideringen ändrar de nio befintliga delarna och inför ytterligare en (tionde) del, REPowerEU-kapitlet. Ändringarna av de befintliga kapitlen påverkar inte planens övergripande samstämmighet, med beaktande av hur delarna ömsesidigt förstärker och kompletterar varandra. Den ytterligare delen med anknytning till REPowerEU-målen medför ett ytterligare sammanhållande skikt, eftersom den omfattar nya och utökade åtgärder som följer tre kompletterande axlar som är inriktade på energi. Dessa tre axlar är följande: utveckling av innovativ vätgasteknik, investeringar i byggnaders energieffektivitet och främjande av förnybar energi och fossilfri industri. Delarna i den ändrade planen är uppbyggda kring konsekventa paket med både reformer och investeringar.
Samrådsförfarande
(67)I enlighet med sin nationella rättsliga ram har Frankrike genomfört en rad samråd med berörda parter för att diskutera ändringarna av förordning (EU) 2021/241 samt innehållet i sin ändrade återhämtnings- och resiliensplan. De lokala och regionala myndigheterna rådfrågades formellt om de reformer och investeringar som planeras inom ramen för det nya REPowerEU-kapitlet den 30 mars 2023. Även arbetsmarknadens parter, inklusive företrädare för branschorganisationer, rådfrågades samma dag genom Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor (CESE) och kommittén för social dialog i europeiska och internationella frågor (CDSEI).
(68)För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet.
Positiv bedömning
(69)Efter kommissionens positiva bedömning av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i enlighet med artikel 20.2 och bilaga V till förordning (EU) 2021/241, bör det anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, liksom relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för genomförandet av den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.
Ekonomiskt bidrag
(70)De uppskattade totala kostnaderna för Frankrikes ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, uppgår till 41 864 300 141 euro. Eftersom de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen är högre än det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Frankrike bör det ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11 och som anslagits för Frankrikes ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Frankrikes ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet. Detta belopp motsvarar 37 448 495 278 euro.
(71)I enlighet med artikel 21a.5 i förordning (EU) 2021/241 lämnade Frankrike den 20 april 2023 in en begäran om tilldelning av de inkomster som avses i artikel 21a.1 i förordningen, fördelade mellan medlemsstaterna på grundval av de indikatorer som anges i metoden i bilaga IVa till förordning (EU) 2021/241. Den uppskattade totala kostnaden för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 b–f i REPowerEU-kapitlet uppgår till 2 822 992 981 euro. Eftersom detta belopp är högre än den tilldelning som är tillgänglig för Frankrike bör det ytterligare icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som är tillgängligt för Frankrike motsvara tilldelningen. Detta belopp motsvarar 2 317 477 900 euro.
(72)Dessutomlämnade Frankrike i enlighet med artikel 4a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 7 den 1 mars 2023 in en motiverad begäran om att överföra delar av sitt återstående preliminära anslag från brexitjusteringsreserven till faciliteten, ett belopp om 504 000 000 euro. Detta belopp bör göras tillgängligt för att stödja reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet i form av ytterligare icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd. Det belopp som redan betalats ut som förfinansiering bör göras tillgängligt när det har återbetalats.
(73)Det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Frankrike bör vara 40 269 973 178 euro.
Förfinansiering från REPowerEU
(74)Frankrike har begärt följande finansiering för genomförandet av REPowerEU-kapitlet: 2 821 477 900 euro i form av ekonomiskt bidrag beräknat i enlighet med artikel 11, överföring om 504 000 000 euro från den preliminära tilldelningen från brexitjusteringsreserven och 2 317 477 900 euro från intäkterna från utsläppshandelssystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.
(75)För dessa belopp begärde Frankrike den 20 april 2023, i enlighet med artikel 21d i förordning (EU) 2021/241, förfinansiering på 20 % av den begärda finansieringen. Förutsatt att medel finns tillgängliga bör förfinansieringen göras tillgänglig för Frankrike i enlighet med ett avtal som ska ingås mellan kommissionen och Frankrike i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 (finansieringsöverenskommelsen) och under förutsättning att avtalet träder i kraft.
(76)Rådets genomförandebeslut ST 10162 2021 INIT; ST 10162 2021 ADD 1) av den 6 juli 2021 om godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen för Frankrike bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör bilagan till det genomförandebeslutet ersättas helt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Genomförandebeslut (EU) (ST 10162/2021 INIT; ST 10162 2021 ADD 1) av den 6 juli 2021 ska ändras på följande sätt:
1) Artikel 1 ska ersättas med följande:
”Artikel 1
Härmed godkänns bedömningen av Frankrikes ändrade återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.”
2) I artikel 2 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:
”1. Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag tillgängligt för Frankrike i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 40 269 973 178 euro 8 . Detta bidrag omfattar följande:
1.Ett belopp om 24 323 387 303 euro ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022.
2.Ett belopp om 13 125 107 975 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.
3.Ett belopp om 2 317 477 900 9 euro, i enlighet med artikel 21a.6 i förordning (EU) 2021/241, enbart för åtgärder som avses i artikel 21c i förordningen, med undantag för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 a.
4.Ett belopp på 504 000 000 euro, överfört från brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens. Det belopp som redan betalats ut som förfinansiering enligt förordning (EU) 2021/1755 bör göras tillgängligt när det har återbetalats.
5.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Frankrike i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 4 868 304 386 EUR ska göras tillgängligt som förfinansiering i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2021/241.
6.Ett belopp om 564 295 580 EUR ska göras tillgängligt som förfinansiering i enlighet med artikel 21d i förordning (EU) 2021/241. Denna förfinansiering får betalas ut av kommissionen i upp till två utbetalningar.
7.Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.”
3) Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordföranden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.6.2023
COM(2023) 374 final
BILAGA
till
förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10162 2021 INIT; ST 10162 2021 ADD 1) av den 6 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Frankrikes återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2023) 236 final}
BILAGA
AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN
1.Beskrivning av reformer och investeringar
A.DEL 1: Byggnadsrenovering
Enligt sin nationella energi- och klimatplan och för att uppnå en minskning på 20 % av energiförbrukningen senast 2030 (jämfört med 2012, vilket är det nationella mål som fastställts för 2030) måste Frankrike årligen investera ytterligare 15–25 miljarder euro fram till 2030 i renovering av byggnader, genom att öka renoveringstakten och genomföra mer långtgående renoveringar.
Denna del av den franska återhämtnings- och resiliensplanen gäller investeringar och reformer som syftar till att förbättra energieffektiviteten i alla typer av byggnader: offentliga och privata byggnader, inklusive privata och subventionerade bostäder samt byggnader som tillhör företag. De reformer som stöder investeringar består i att i) komplettera den reform av bostadspolitiken som inleddes genom den ”ELAN” 1 -lag som antogs 2018 för att öka de offentliga utgifternas effektivitet genom en översyn av tre befintliga stödordningar (APL, Pinel och PTZ 2 ) och ii) anta en reviderad termisk reglering av nya byggnader (RE2020).
Investeringar inom denna del är avgörande för att uppnå energieffektivitetsmålet, eftersom byggnadsbeståndet står för cirka 25 % av växthusgasutsläppen i Frankrike och 45 % av den slutliga energiförbrukningen.
Dessa investeringar och reformer ska bidra till de landsspecifika rekommendationer som riktats till Frankrike under de senaste två åren, om behovet av att ”fokusera investeringspolitiken på [...] energieffektivitet” (landsspecifik rekommendation 3, 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna [...] omställningen, särskilt [...] ren och effektiv produktion och användning av energi” (landsspecifik rekommendation 3, 2020).
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
1.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C1.R1): Bostadspolitik
Åtgärden omfattar två olika mål som ska genomföras i två steg.
Översynen av beräkningsmetoderna för APL (”aides personnelles au logement”): stödbeloppet ska från och med den 1 januari 2021 beräknas på grundval av det stödmottagande hushållets aktuella inkomst i stället för det näst sista årets inkomst. En sådan översyn ska göra det möjligt för systemet att snabbare anpassa sig till förmånstagarnas inkomstvariationer, i syfte att förbättra den sociala rättvisan. Dessutom ska stödbeloppet räknas om varje kvartal, så att hänsyn tas till de senaste inkomstförändringarna.
Pinelsystemet är ett system för inkomstskatteavdrag för ägare som investerar i nya eller renoverade bostäder i eftersatta områden i syfte att hyra ut dem. Skatteavdraget beror på hyresgästernas inkomster och hyrans storlek. Enligt budgeten 2021 ska skatteavdraget fasas ut 2023 och 2024 utom för prioriterade urbana områden 3 eller som håller högre kvalitetskrav i fråga om miljö och energi än vad dagens regler kräver. Enligt budgeten ska systemet fasas ut mot slutet av 2024.Dessutom sägs i budgeten för 2022 att man ska främja bostäder till mellanpris finansierade av institutionella investerare för att förbättra utbudet av överkomliga bostäder i områden där marknaden är pressad och behoven stora.
Reform 2 (C1.R2): Reviderad termisk förordning (RE2020)
Den 1 januari 2022 ska den reviderade termiska regleringen av nya byggnader ersätta den befintliga termiska reglering av byggnader som trädde i kraft 2012. Först fr.o.m. 1 januari 2022 ingår bostäder och sedan fr.o.m. 1 juli 2022 kontor och skolor. Huvudsyftet med översynen av värmereglerna för nya byggnader är följande:
·Förbättring av energisamhället och utfasning av fossila bränslen i den energi som förbrukas: Införande av strängare tröskelvärden för i) det bioklimatiska behovet av bostäder (sänkning av gränsvärdet med 20–30 % jämfört med den nuvarande förordningen RT 2012), ii) förbrukning av icke-förnybar primärenergi och iii) växthusgaser från energiförbrukning (4 kg koldioxid /m²/år för småhus och 14 kg koldioxid /m²/år för kollektiva bostäder fram till 2024 och 6,5 kg efter 2024).
·Minskning av nya byggnaders koldioxidpåverkan: beräkningen av koldioxideffekten ska ta hänsyn till byggnadens hela livscykel, från byggnadsfasen till rivningen, som motsvarar mellan över 60 % av byggnadernas koldioxidpåverkan över 50 år. Sådana överväganden ska leda till ökad användning av mer koldioxidneutrala byggmaterial, såsom trä och biobaserade byggnadsmaterial (dvs. sådana som lagrar koldioxid och släpper ut mycket lite under produktionen).
·Anpassning av nya byggnader till klimatförändringarna: den nya förordningen RE2020 ska i) ta hänsyn till nedkylning av byggnader vid beräkningen av en byggnads energibehov, ii) tillhandahålla en komfortindikator för sommartid som beräknas under byggnadens utformning och iii) fastställa ett högsta högt tröskelvärde på 1250 DH och ett lägsta lågt tröskelvärde på 350 DH från vilket sanktioner ska tillämpas vid beräkningen av energiprestanda.
Investering 1 (C1.I1): Energirenovering av privata bostäder, inklusive energisiktar
Den franska återhämtnings- och resiliensplanen kommer att finansiera ett bidragssystem, MaPrimeRenov (MPR), som kommer att tilldelas ägarna för att bidra till finansieringen av isolerings-, uppvärmnings-, ventilations- eller energibesiktningsarbeten för småhus eller lägenheter i kollektiva bostäder. Alla MPR som finansieras av återhämtnings- och resiliensplanen kommer att meddelas ägarna för stödberättigande renoveringsprojekt före utgången av 2022. För att garantera kvalitetsstandarder för de subventionerade arbetena utförs renoveringsarbetena av företag med RGE-märkning (”erkända som miljögaranter”).
Bidragsbeloppet varierar beroende på stödberättigande material, utrustning och bygg- och anläggningsarbeten, upp till ett tak på 20 000 EUR för en period på högst 5 år.
Sedan oktober 2020 är MPR öppet för alla ägare, oavsett inkomst. Stödnivån varierar dock beroende på hushållsinkomst (för låginkomsthushåll kan stödet uppgå till 90 % av det uppskattade byggnadsbeloppet). Dessutom kan MPR gynna ägare som hyr ut sin lägenhet eller sitt hus till en hyresgäst.
Bidraget får också stödja arbeten som utförs i de gemensamma delarna av kondominium med ”MPR copropriétés”: detta är ett engångsstöd som betalas ut till delägarna för att finansiera de totala renoveringsarbetena med en minsta energivinst på 35 %. Alla kondominium som till minst 75 % består av bostäder (dvs. inte företag) omfattas av denna minimipremiesats, med ett tak på 3 750 EUR per bostad. En bonus kan beviljas för kondominium med F eller G-märkning (upp till 500 EUR per bostad) samt för kondominium som uppfyller kraven för ”ömtåliga” eller ligger i stadsområden under förnyelse (upp till 3 000 EUR per bostad).
Stödnivån varierar beroende på de energibesparingar som uppnås genom renoveringsarbetena. För att stödja de mest energiintensiva bostäderna så att de uppfyller de ambitioner som fastställs i den energi- och klimatlag som antogs 2019, ska en ytterligare bonus till MPR gynna ägare som utför renoveringsarbeten för att ta deras hem ur energisiktar (märkningarna F och G). En annan bonus kommer att delas ut till ägare som utför renoveringar som gör det möjligt för bostaden att nå de mest effektiva etiketterna (A eller B). Dessa bonusar ska uppgå till 1 500 EUR för de fattigaste hushållen, 1 000 EUR för medelinkomsthushåll och 500 EUR för de rikaste hushållen. För att uppmuntra till effektivare energirenovering (dvs. utöver renoveringsgester) ger åtgärden dessutom upphov till ett globalt renoveringsstöd under förutsättning att minst 55 % av energibesparingarna uppnås: finansieringsramen ska variera mellan 3 500 EUR och 7 000 EUR för medel- till höginkomsthushåll.
Totalt sett har de renoveringsarbeten som utförs i privata bostäder som mål att i genomsnitt uppnå minst 30 % av energibesparingarna.
Investering 2 (C1.I2): Energirenovering och större renovering av subventionerade bostäder
Denna åtgärd består i att subventionera organisationer för subventionerat boende (”kontor HLM – Habitation à Loyer modéré” är kontor som ansvarar för låginkomsthushåll) och lokala myndigheter som driver subventionerade bostäder för att stödja grundrenovering av byggnader. Ambitionen är att uppnå högsta möjliga standard, såsom BBC-renoveringsmärkningen 4 , och gradvis eliminera energisiktar. Bidraget ska beviljas under förutsättning att befintliga stödordningar (såsom écoPLS och CEE 5 ), som kan kombineras med detta nya stöd, inte är tillräckliga för att finansiera renoveringsverksamheten.
Åtgärden ska också införa industriella lösningar för energirenovering i subventionerade bostadshus i syfte att uppnå noll-eller positiv nettoenergiförbrukning.
De första insatserna förväntas inledas under andra kvartalet 2 2021, och finansieringsramen ska tilldelas av statliga myndigheter på regional och lokal nivå, på grundval av en kartläggning av behoven. Urvalet av projekt ska ske antingen genom en ansökningsomgång för projekt som inleds 2020 eller genom bidrag som förvaltas av decentraliserade statliga myndigheter eller lokala myndigheter. Åtaganden för insatser planeras för 2021 och 2022 och ska vara avslutade i slutet av 2026.
Investering 3 (C1.I3): Värmerenovering av offentliga byggnader
Renoveringen av offentliga byggnader måste överensstämma med det dekret som antagits med tillämpning av artikel 175 i ELAN-lagen 6 , som föreskriver en minskning av energiförbrukningen med 40 % fram till 2030 (jämfört med 2010) för tertiära byggnader. För offentliga byggnader som tillhör staten anordnades två typer av ansökningsomgångar:
·Ett om byggnader för högre utbildning och forskning och universitet, som har lanserats och övervakas av ministeriet för högre utbildning, forskning och innovation.
·Ett annat för alla andra byggnader som tillhör staten eller dess operatörer och som har lanserats och övervakas huvudsakligen av DIE (Direction de l’immobilier de l’Etat).
De två första ansökningsomgångarna inleddes hösten 2020 och mer än 4 000 projekt valdes ut i december 2020.
För byggnader som tillhör lokala och regionala myndigheter finns det särskilda mekanismer:
·För byggnader som ägs eller drivs av regionala myndigheter (huvudsakligen högskolor) ska ”kreditdelegationer” tilldelas av staten, och regionerna ska ansvara för projekturvalet.
·För byggnader som tillhör underregionala myndigheter 7 (huvudsakligen skolor) ska investeringsbidrag beviljas av staten.
Projekten väljs ut på grundval av två huvudkriterier: mognadsgrad (och snabbt genomförande) och energiprestanda och inverkan på energiförbrukningen, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. För alla offentliga byggnader är målet att alla kontrakt ska ha anmälts före utgången av 2021 och vara avslutade i slutet av 2024.
Investering 4 (C1.I4): Energirenovering av mycket små företag och små och medelstora företag
Denna investering ingår i en plan som regeringen lanserade i juni 2020 för att stödja mycket små och medelstora företag i den ekologiska omställningen. För att stödja värmerenovering av deras byggnader finns det två stödmekanismer inom ramen för denna investering:
Det huvudsakliga stödsystemet är en skattelättnad som uppgår till 30 % av utgifterna för stödberättigande åtgärder (t.ex. isolering av tak, vindar, väggar, kollektiv solvärmd varmvattenberedare och värmepumpar 8 ), med ett tak på 25 000 EUR per företag. Detta system är öppet för utgifter från och med den 1 oktober 2020 till och med
den 31 december 2021 Skatteavdraget tas ut från inkomstskatt eller bolagsskatt som ska betalas av den skattskyldige för det kalenderår då de stödberättigande utgifterna uppstod (dvs. 2020 eller 2021).
Det andra stödsystemet ska finansiera kompletterande åtgärder till stöd för hantverkare, småhandlare och egenföretagare i deras renoveringsarbeten. Anslaget ska användas genom handels- och hantverkskammare (CMA) och handels- och industrikammare (CCI) i fyra steg:
·Medvetenhet: detta steg syftar till att göra företagsledarna medvetna om utmaningarna med energirenovering av byggnader i samband med ekologisk omställning. denna åtgärd ska omfatta en nationell kommunikationskampanj och lokala åtgärder i samarbete med lokala myndigheter och branschorganisationer.
·Diagnos: en energibesiktning ska utföras av en rådgivare från CMA eller CCI för att utarbeta en handlingsplan för att inleda renoveringsarbeten, på grundval av varje företags ekologiska mognad.
·Genomförande: en expert ska hjälpa till att genomföra handlingsplanen genom tekniskt och ekonomiskt stöd (t.ex. upprättande av större tillämpningar).
·Främjande: åtgärder som vidtas av företag när det gäller renovering av byggnader ska främjas för olika målgrupper, såsom konsumenter, företag och lokala myndigheter.
1.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
1.3. |
1.4. |
1.5. |
1.6. |
1.7. |
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
1.8. |
|
1-1 |
C1.R1 Bostadspolitik |
Delmål |
Reform av APL (”aides personnelles au logement”) |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2021 |
Ikraftträdandet av lagändringarna för att se över beräkningsmetoderna för antipersonella minor för att återspegla hushållens aktuella inkomster. |
|||
|
1-2 |
C1.R1 Bostadspolitik |
Delmål |
Reform av Pinelhus och medeldyra hyresbostäder |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2023 |
Ikraftträdande av budget 2021 om Pinelavdrag och budget 2022 om medeldyra hyresbostäder. |
|||
|
1- 3a |
C1.R2 Reviderad termisk förordning (RE2020) |
Delmål |
Översyn av värmeförordningen RE2020 |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2022 |
Ikraftträdandet av de lagändringar som ingår i det nya RE2020 för att minska växthusgasutsläppen från nya byggnader, förbättra nya byggnaders energiprestanda och anpassa nya byggnader till klimatförändringarna. |
|||
|
1-3b |
C1.R2 Reviderad termisk förordning (RE2020) |
Delmål |
Ändring av värmeregler RE2020 för vissa kontorshus |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2025 |
Ikraftträdandet av de lagändringar som ingår i det nya RE2020 för vissa kontorshus för att minska växthusgasutsläppen från nya byggnader, förbättra nya byggnaders energiprestanda och anpassa nya byggnader till klimatförändringarna. |
|||
|
1-4 |
C1.I1 Energirenovering av privata byggnader |
Mål |
Antal validerade MPR |
Nummer |
0 |
400000 |
4. kv. |
2021 |
Antal hushåll som har beviljats en minimipremiesats. |
|
|
1-5 |
C1.I1 Energirenovering av privata byggnader |
Mål |
Antal validerade MPR |
Nummer |
400000 |
700000 |
4. kv. |
2022 |
Antal hushåll som har beviljats en minimipremiesats. |
|
|
1-6 |
C1.I2 Energirenovering av subventionerade bostäder |
Mål |
Antal bostäder inom kategorin subventionerade bostäder som får stöd för renovering |
Nummer |
0 |
20000 |
4. kv. |
2021 |
Antal bostäder inom kategorin subventionerade bostäder som får stöd för renovering, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-7 |
C1.I2 Energirenovering av subventionerade bostäder |
Mål |
Antal bostäder inom kategorin subventionerade bostäder som får stöd för renovering |
Nummer |
20000 |
40000 |
4. kv. |
2022 |
Antal bostäder inom kategorin subventionerade bostäder som får stöd för renovering, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-8 |
C1.I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
Antal projekt |
0 |
2900 |
4. kv. |
2021 |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka minst ett renoveringskontrakt har anmälts, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-9 |
C1.I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal offentliga byggnader som tillhör lokala och regionala myndigheter och som har varit föremål för en stödanmälan från staten eller regionstyrelsen för energirenoveringsarbeten |
Antal subventionerade byggnader |
0 |
1954 |
2 kv. |
2022 |
Antal offentliga byggnader som tillhör lokala och regionala myndigheter (lokala och regionala myndigheter, inklusive kommuner och gruppering av kommuner) som har varit föremål för en stödanmälan från staten eller det regionala rådet för energirenoveringsarbeten, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-10 |
C1.I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal m² våningar på offentliga platser som tillhör den stat där energirenoveringsarbetena har slutförts |
Antal kvadratmeter (i miljoner) |
0 |
20 |
4. kv. |
2023 |
Antal m² våningar på offentliga platser i den stat där energirenoveringen har slutförts, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-11 |
C1.I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal m² våningar på offentliga platser som tillhör den stat där energirenoveringsarbetena har slutförts |
Antal kvadratmeter (i miljoner) |
20 |
28,75 |
4. kv. |
2024 |
Antal m² våningar på offentliga platser i den stat där energirenoveringen har slutförts, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-12 |
C1.I3 Värmerenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal skolor där energirenoveringsarbetena har slutförts |
Antal |
0 |
681 |
4. kv. |
2024 |
Antal skolor, högskolor eller högskolor där energirenoveringsarbetena har slutförts, med målet att uppnå energibesparingar på i genomsnitt minst 30 %. |
|
|
1-13 |
C1.I4 Energirenovering av mycket små och medelstora företag och små och medelstora företag |
Mål |
Antal företag som omfattas av skattelättnaden eller kompletterande åtgärder |
Nummer |
0 |
5000 |
4. kv. |
2023 |
Antal företag som omfattas av skattelättnaden för energirenovering av mycket små och medelstora företag och byggnader för tertiär användning och/eller stöd från handels- och hantverkskammare (CMA) och industri- och handelskammare (CCI). |
|
B.DEL 2: Ekologi och biologisk mångfald
Frankrike står inför stora investeringsbehov för att uppfylla målen för hållbar utveckling under de kommande åren, särskilt när det gäller biologisk mångfald, vattenkvalitet och cirkulär ekonomi. Den rättsliga ramen är i allmänhet på plats för övergången till en grönare och mer motståndskraftig ekonomi, men Frankrike måste genomföra den, särskilt genom att stödja investeringar som ökar den biologiska mångfalden, minskar föroreningen och artificialiseringen av marken, förbättrar återvinningen och återanvändningen av material och resurser.
I detta sammanhang syftar de planerade investeringarna inom ramen för del 2 i den franska återhämtnings- och resiliensplanen till att minska de ekologiska effekterna av nuvarande produktions- och konsumtionsmetoder genom att bevara den biologiska mångfalden, minska koldioxidutsläppen från industriella produktionsprocesser, utveckla den cirkulära ekonomin och påskynda jordbruksomställningen. Sådana investeringar stöds av reformlagen om klimat och resiliens på grundval av klimatkonventionen, vars syfte är att bidra till målet att minska växthusgasutsläppen fram till 2030. Dessutom träder de dekret om genomförande av lagen om cirkulär ekonomi som antogs 2020 i kraft 2022.
Denna del är främst kopplad till rekommendationen (landsspecifik rekommendation 3, 2020) om att fokusera investeringarna på den gröna omställningen och i mindre utsträckning till rekommendationen (landsspecifik rekommendation 3, 2019) om energieffektivitet. Denna del bidrar till miljöskydd och klimatanpassning och stärker därmed den ekologiska, sociala och ekonomiska motståndskraften.
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
2.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C2.R1): Lagen om klimat och resiliens
Lagen om klimat och resiliens ska offentliggöras i början av 2022. Vissa åtgärder som är direkt tillämpliga ska träda i kraft omedelbart efter utfärdandet, medan andra åtgärder förväntas träda i kraft på ett uppskjutet sätt, inom en tidsfrist som fastställs av lagstiftaren. På grundval av förslag från medborgarklimatkonventionen ska lagen föreskriva klimat- och miljöåtgärder som ska bidra till målet att minska växthusgasutsläppen fram till 2030. Lagen förväntas bidra till att uppnå mellan hälften och två tredjedelar av det sätt som ska täckas mellan utsläppen 2019 och målet för 2030, tack vare en uppskattad minskning på mellan 56 och 74 miljoner ton koldioxidekvivalenter totalt . Lagen omfattar följande sex delar som täcker hela ekonomin:
·Konsumtion: lagen ska innehålla åtgärder för att ändra konsumtionsmönstren genom information och användning av mindre koldioxidintensiva produkter och tjänster och för att skapa incitament för att minska överkonsumtionen genom reklam.
·Produktion och arbete: lagen ska innehålla åtgärder för att stödja övergången av industriella modeller och energiproduktionsmodeller till koldioxidsnåla lösningar, stärka skyddet av ekosystemen genom bättre övervakning av industriell verksamhet och föregripa förändringar i arbetssättet.
·Rörlighet: lagen ska innehålla åtgärder för att minska utsläppen från alla transportmedel, genom incitament och ekonomiskt stöd till de berörda sektorerna samt genom att fastställa ett stabilt regelverk.
·Boende och livsstil: lagen ska innehålla åtgärder för att ändra stadsplaneringen och stadens livsstil. Det ska innehålla åtgärder för att påskynda renoveringen av termosiktar samt åtgärder för att halvera den artificiella markens ökningstakt.
·Utfodring: lagen ska innehålla åtgärder för att stödja miljöanpassningen av jordbruket och utvecklingen av nya matvanor och jordbruksmetoder, i syfte att minska dess inverkan på utsläppen av växthusgaser.
·Förstärkning av det rättsliga skyddet för miljön: lagen ska innehålla åtgärder för att förebygga och beivra skador på miljön på ett mer kraftfullt och effektivt sätt.
År 2024 väntas 18 städer mer över 150 000 invånare ha genomfört arbetet med zoner med låga utsläpp av växthusgaser 5, vilket förbättrar luftkvaliteten i städerna och bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.
Reform 2 (C2.R2): Lagen om cirkulär ekonomi
Den lag som antogs den 2020 februari 10 för att hantera avfall och främja den cirkulära ekonomin syftar till att genomföra en förändrad modell som fastställer en ny ekonomisk ram som underlättar värdering snarare än bortskaffande av avfall, och att skapa förutsättningar för en insamling av nästan 100 % av det materialåtervinningsbara avfallet.
Reformen gäller antagandet av genomförandeakter (nedan kallade dekret) som härrör från 2020 års lag, som träder i kraft 2022 och 2025:
·Dekret om inrättande av ett system för utökat producentansvar för avfall från bygg- och anläggningsarbeten 2022.
·Förordning om fastställande av miniminivåer för inblandning av återvunna råvaror i specifika produkter före godkännande för utsläppande på marknaden, i syfte att öka återvinningen och uppnå de mål som fastställs i lagen (artikel 61) 2025.
·Förordning om den andel återanvända förpackningar som ska släppas ut på marknaden varje år för att öka andelen återanvända förpackningar på marknaden jämfört med engångsförpackningar och därmed begränsa mängden avfall (artikel 67 i lagen) 2025.
Investering 1 (C2.I1): Utfasning av fossila bränslen i industrin
Syftet med denna investering är att bidra till utfasningen av fossila bränslen i industrisektorn, som står för omkring 21 % av växthusgasutsläppen i Frankrike. Faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för att minska industriföretagens (inbegripet energiintensiva industriers) energiförbrukning och/eller för att investera i syfte att minska CO2-utsläppen.
Medlen ska fördelas på två sätt:
·Bidrag ska beviljas efter ansökningsomgångar för projekt som genomförs av ADEME (byrån för ekologisk omställning) för större projekt som motsvarar en investering på över 3 000 000 EUR. Dessa projekt ska omfatta antingen investeringar i energieffektivitet eller investeringar för att förbättra industriprocesser i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Det finns inget förutbestämt anslag mellan dessa två typer av projekt, eftersom urvalet ska göras enligt olika kriterier, inbegripet prestanda i fråga om växthusgasutsläpp jämfört med det begärda stödet.
·Dessa ansökningsomgångar kompletteras med ett enda stöd som distribueras av det offentliga organet ASP ( Agence de Services et de Paiement ) för mindre och mer standardiserade projekt för förbättrad energieffektivitet (med ett investeringsbelopp på mindre än 3 000 000 EUR), baserat på en förteckning över stödberättigande utrustning som fastställs i dekret.
I kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar ska det krävas att investeringar som görs inom anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) ska göra det möjligt att minska koldioxidutsläppen under det riktmärke som ingår i direktivet om handel med utsläppsrätter 9 , på ett sätt som säkerställer att åtgärden är förenlig med principen om att inte vålla betydande skada i förordning (EU) 2021/241 .
Investering 2 (C2.I2): Förtätning av stadsområden: hållbart byggande
Denna åtgärd syftar till att hjälpa kommunerna att öka bostadstätheten i områden som drabbats av bostadsbrist. Stödet till täta bostäder ska bidra till att begränsa stadsutbredningen och bevara den biologiska mångfalden och jordbruksmark. Dessutom ska den nya värmeförordningen RE2020 (jfr reform 2 i denna del), vars syfte är att minska nya byggnaders koldioxidpåverkan och öka deras energiprestanda, tillämpas på dessa åtgärder.
Ett schablonmässigt stöd ska beviljas kommunala myndigheter, förutsatt att flera villkor är uppfyllda:
i) uppfyllelse av skyldigheterna enligt lagen om solidaritet och stadsförnyelse från 2000, enligt vilken subventionerat boende måste utgöra 20 % av bostadsbeståndet. II) byggprogrammet ska omfatta minst två bostäder som överskrider vissa befolkningströsklar och som omfattas av tidigare tillstånd.
Befolkningströsklarna, uttryckta i kvadratmeter golvyta per kvadratmeter markområde, är resultatet av en korsanalys som kombinerar befolkningskriterier (storlek och densitet i kommunen eller gruppering av kommuner) och bostadens typologi (t.ex. byggnadstäthet, vakans, andel subventionerade bostäder och fritidsbostäder samt genomsnittlig hushållsstorlek).
Investering 3 (C2.I3): Förtätning av stadsområden: Tidigare exploaterad mark
Syftet med denna åtgärd är att återställa och återvinna förfallna områden och avfallsområden som utgör en betydande markkälla, för att bidra till utvecklingen av den ”noll-nettoartificialisering” fram till 2050 som fastställts av den franska regeringen, med målet att kontrollera stadsutbredningen och stödja förnyelse av stadsområden och därmed begränsa förbrukningen av naturområden.
Mottagarna av finansiering för tidigare exploaterad mark måste vara ägare till marken: det kan röra sig om kommuner, lokala offentliga institutioner som utsetts av lokala myndigheter, statliga aktörer, offentliga lokala företag som SEM (sociétés d’économie mixte), hyresvärdar för sociala ändamål eller privata företag med tillstånd från den behöriga myndigheten om stadsplanering.
Projekten väljs ut av staten genom regionala anbudsförfaranden, med hjälp av tekniska tjänster (både på nationell och regional nivå). När ett bidragsavtal har valts ut ska det undertecknas av staten och stödmottagaren.
Två kategorier av projekt kan få stöd från fonden för tidigare exploaterad areal:
·Återvinning av förfallna fält: industriella (utan saneringsverksamhet), kommersiella, administrativa förfallna områden, gamla förstörda öar, inom ramen för stadsförnyelse eller omlokalisering av produktionsverksamhet.
·Återvinning av urbaniserad mark: omskolning av gamla bostads- och handelsblock, förnyelse eller omvandling av ekonomiska zoner vid ingången till städerna, återställande eller diversifiering av bostadsområden, renovering av butiker.
Dessutom ska ett anslag avsättas för utveckling av markkunskapsverktyg för att stödja lokala myndigheter i inventeringen av avfall och i det operativa genomförandet av återvinningsförfaranden.
Investering 4 (C2.I4): Biologisk mångfald
Denna åtgärd syftar till att hjälpa lokala myndigheter, sammanslutningar och andra naturvårdsmyndigheter att investera i projekt för skydd och återställande av biologisk mångfald där ekosystemen är i fara. Två typer av åtgärder ska finansieras inom ramen för den franska återhämtnings- och resiliensplanen:
·Ekologisk återställning ska stödjas av fyra typer av investeringar:
oDe sex vattenmyndigheterna ska genomföra projekt som syftar till att bevara vattenresurserna, återställa den biologiska mångfalden och den ekologiska kontinuiteten i vattenmiljöer samt bevara ekosystemen. medlen ska fördelas antingen genom ansökningsomgångar eller genom en enda kontaktpunkt, inom en ram som godkänts av byråns styrelse och med tillämpning av det avtal som undertecknats med ministeriet för ekologisk omställning.
oEkologisk kontinuitet för fisk (fiskstegar) vid dammarna Rhinau och Markholsteim vid floden Rhen. Denna investering är ett teknik- och infrastrukturprojekt som ska genomföras i partnerskap med EDF (Electricité de France, den etablerade franska eloperatören), lokala myndigheter, nationella experter, vattenmyndigheten Rhen-Meuse och det franska kontoret för biologisk mångfald. Det är ett samarbetsprojekt med länder som gränsar till Rhen.
oDen franska byrån för biologisk mångfald (OFB) ska förvalta flera typer av projekt: atlas om biologisk mångfald på kommunal nivå, åtgärder för bevarande och återställande av biologisk mångfald som genomförs av ”projektledare” som valts ut efter anbudsinfordringar.
oStaten ska inleda pilotåtgärder för ekologisk återuppbyggnad i det franska moderlandet och i DOM (Départements d’Outre Mer). Projekten ska väljas ut antingen genom ansökningsomgångar eller genom en enda kontaktpunkt inom den ram som fastställts av ministeriet för ekologisk omställning.
·Stöd till skyddade områden:
oStaten ska inleda pilotprojekt för skyddade områden i Frankrike och i DOM. Projekten ska väljas ut antingen genom ansökningsomgångar eller genom en enda kontaktpunkt inom den ram som fastställts av ministeriet för ekologisk omställning.
oDen franska byrån för biologisk mångfald (OFB) ska stödja skyddade områden i naturområden och andra områden som OFB förvaltar.
oDe 11 nationalparker i Frankrike ska investera i bevarande av natur-, kultur- och landskapsarv, utveckling av kunskap om biologisk mångfald och utbildning om miljö och hållbar utveckling.
Under 2021 och 2022 ska projekt inom områdena ekologisk återställning och skyddade områden identifieras antingen genom anbudsinfordringar som organiseras av operatörerna (t.ex. vattenmyndigheter, OFB osv.), eller senare när lämpliga projekt framkommer. De första åtagandena ska inledas före 31 december 2021 Minst 700 projekt inom denna del ska få stöd senast den 31 december 2023.
Investering 5 (C2.I5): Förebyggande av seismiska risker i DOM (Antillerna)
Syftet med denna åtgärd är att utföra jordbävningssäkra förstärkningsarbeten i prioriterade offentliga byggnader i Antillerna (t.ex. Martinique och Guadeloupe), med beaktande av motståndskraften mot cykloner. Fokus ligger på offentliga byggnader som:
·Byggnader, regioner och underregioner för krishantering.
·Prioriterade sjukhus,
·Skolor, gymnasier och högskolor.
Valet av byggnader görs av staten efter det att ansökningshandlingarna lämnats in senast den 31 december 2020. Det rättsliga åtagandet ska vara slutfört senast den 31 december 2022 och bygg- och anläggningsarbetena ska inledas senast den 31 december 2023 för minst 15 byggnader.
Investering 6 (C2.I6): Säkra vattennät
Syftet med denna åtgärd är att renovera och återställa 450 kilometer nät i Frankrike, inklusive DOM, senast den 31 december 2022.
Denna åtgärd ska finansiera följande tre delåtgärder (de två första ska äga rum i det franska moderlandet och den sista ska endast gälla DOM):
·Vattenmyndigheterna ska stödja investeringar i modernisering av distributionsnät för rent vatten och sanitet. De ska också investera i uppgradering av reningsverk för avloppsvatten och bortkoppling av regnvattenutsläpp från näten.
·Investeringar i sanering av mer än 500 ton avloppsslam för att möjliggöra spridning.
·Prioriterade investeringar för att uppgradera vatten- och avloppsnät inom ramen för DOM: s handlingsplan för vatten.
För de två första delåtgärderna ska projekten väljas ut av de sex vattenmyndigheterna, antingen genom riktade ansökningsomgångar eller genom en logik med en gemensam kontaktpunkt, inom den ram som myndighetens styrelse har godkänt. Organen ska också ansvara för det operativa genomförandet av projekten. De lokala myndigheter som står inför en omöjlighet att sprida slammet från avloppsreningsverk måste ansöka hos kemikaliemyndigheten som de är beroende av för att få stöd och ekonomiskt stöd.
I DOM ska anslaget fördelas mellan de statliga direktoraten för miljö, planering och bostäder (särskilt för preliminära studier och tekniskt stöd i Guadeloupe och Martinique) och den franska byrån för biologisk mångfald (OFB), som ansvarar för finansieringen av DOM: s handlingsplan för vatten. Projekten ska väljas ut i enlighet med denna plan.
Investering 7 (C2.I7): Modernisering av sorteringsanläggningar
Sortering och återvinning av avfall är ett centralt mål i lagen om energiomställning och grön tillväxt (LTECV), som antogs 2015 och som syftar till att minska mängden deponerat avfall med 50 % fram till 2025.
Denna åtgärd tar itu med utmaningarna med sortering och återvinning av alla typer av avfall, särskilt hushållsavfall och sjukhusavfall. Investeringsstöd ska beviljas för
•Stöd till återvinning av avfall genom investeringsstöd till lokala myndigheter eller offentliga institutioner, i syfte att modernisera sorteringsanläggningarna (offentliga och privata) och installera sorteringsanläggningar i offentliga områden.
•Inköp av utrustning för att påskynda sortering vid källan, insamling och tillvaratagande av biologiskt avfall och hushållsavfall (t.ex. i förnybar biogas eller kvalitetsgödsel), samtidigt som man ser till att detta inte främjar anläggningar för mekanisk biologisk behandling.
•Förbättrad behandling av smittfarligt avfall på sjukhus tack vare ”trivialiserer”.
Denna åtgärd ska genomföras genom ansökningsomgångar eller en finansieringsdel som inrättats av ADEME (byrån för ekologisk omställning). Målet är att modernisera 32 sorteringsanläggningar senast 2026. Övriga investeringar i bioavfall/hushållsavfall och sjukhusavfallshantering har ännu inte kvantifierats.
Åtaganden för investeringar ska göras under 2021 och 2022 och slutföras före utgången av 2025.
Investering 8 (C2.I8): Återvinning och återanvändning
Denna åtgärd har följande tre syften: i) Stödja en minskad användning av plast (särskilt för engångsbruk), ii) främja införlivandet av återvunnen plast och iii) påskynda utvecklingen av reparation och återanvändning (av plast), i linje med den avfallslag för en cirkulär ekonomi som antogs 2020.
Två interventionstyper ska stödjas:
·Stöd till återanvändning eller reparation av plast eller icke-plastprodukter och verksamhet för att minska plastförpackningar:
oUtveckling och modernisering av återvinningsanläggningar (”återvinningsanläggningar”).
oStöd till företag för att ersätta plastförpackningar (inklusive själva förpackningssektorn).
oIndustrialisering av återanvändbara och återvinningsbara förpackningslösningar.
oInköp av alternativa lösningar till användning av plast (särskilt för engångsbruk) eller anpassning till användningen (tvättutrustning, anpassning av produktionsverktyg), till exempel i kollektiv catering.
oFörsök med pilotprojekt för alternativa lösningar till engångsplast.
·Stöd till plaståtervinning:
oStudier och genomförbarhetsstudier för förberedelse, materialåtervinning eller inbyggnad av återvunnen plast, särskilt för företag som inte redan integrerar dem.
oInvesteringar i anpassning av företagens utrustning för att förbereda, återvinna eller integrera återvunnen plast i processen.
oStöd till leverans av återvunnet plastmaterial genom direkt finansiering till plastbearbetningsföretag för att stödja efterfrågan.
Stöd ska förvaltas av byrån för ekologisk omställning (ADEME) genom fonden för den cirkulära ekonomin och fonden för minskade koldioxidutsläpp från industrin för åtgärder i samband med stöd till införlivande av återvunnen plast i företagsprocesser, och de projekt som får stöd ska väljas ut genom ansökningsomgångar eller motsvarande finansieringsfönster i ADEME. Åtgärden ska göra det möjligt att undvika en kumulativ produktion av 275 000 ton plast.
Dessa investeringar ska ha gjorts senast den 31 december 2022 och vara slutförda senast den 31 december 2025.
Investering 9 (C2.I9): Plan för växtprotein
Denna åtgärd ingår i en övergripande plan för vegetabiliskt protein som syftar till att minska jordbrukets beroende av insatsvaror som djurfoder och kvävegödselmedel. Det ger investeringsstöd till jordbruksföretag och strukturer i senare led för att stärka och främja nya leveranskedjor för växtproteiner inom jordbruket.
Åtgärden ska ge investeringsstöd för
·Utrustning i jordbruksenheter som producerar proteinrika grödor;
·omstrukturering av försörjningskedjan för vegetabiliskt protein, inbegripet investeringar i företag för insamling och bearbetning av vegetabiliskt protein (t.ex. silor, lagringsenheter, pressningsenheter för utsäde, torktumlare för lusern och optiska sorteringsverktyg).
I januari 2021 inledde FranceAgriMer, ett offentligt organ med ansvar för jordbruks- och fiskesektorerna, de första ansökningsomgångarna. Senast den 31 december 2022 ska de sista finansiella åtagandena göras för minst 1 200 projekt.
Investering 10 (C2.I10): Skogar
Den franska skogssektorn gör det möjligt att kompensera omkring 20 % av Frankrikes koldioxidutsläpp genom lagring av koldioxid i skogar, i träprodukter och genom att ersätta fossila bränslen och mer energiintensiva material. Klimatförändringarna påverkar dock skogsbeståndet i Frankrike som har blivit skadat eller sårbart för skadedjur, torka och bränder. För att bevara skogarnas många olika miljötjänster, säkerställa deras mångfald och hållbarhet och garantera försörjningen till den franska skogsbaserade industrin, syftar denna åtgärd till att mobilisera finansiering för offentliga och privata skogsägare för att få till stånd en dynamisk och hållbar skogsförvaltning.
Tre interventionstyper omfattas:
·Förbättring av skogsbestånd av låg ekonomisk och miljömässig kvalitet.
·Återställande av skogar som allvarligt påverkats eller förstörts av barkborrar i östra Frankrike (främst i regionerna Grand-Est och Bourgogne-Franche-Comté).
·Anpassning av skogsbestånd som är sårbara för klimatförändringarnas effekter.
Åtgärden syftar till att täcka minst 30 000 hektar före utgången av andra kvartalet 1 2023. Sedan den 19 februari 2021 får stödansökningar lämnas in. Utbetalningarna ska göras till och med den 31 december 2024.
2.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer för delmål |
Kvantitativ indikator för målet |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
2.3. |
2.4. |
2.5. |
2.6. |
2.7. |
Enhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
2.8. |
|
2-1 |
C2.R1 Lag om klimat och resiliens |
Delmål |
Lag om klimat och resiliens |
Kungörelse om lagen och ikraftträdande av bestämmelser med direkt tillämplighet |
2 kv. |
2022 |
Kungörelse om lagen och ikraftträdande av de bestämmelser i lagen som är direkt tillämpliga för att införliva ett antal av medborgarkonventionens rekommendationer på följande sex områden: konsumera, producera & arbete, flytta, bo, föda och stärka det rättsliga skyddet av miljön. |
|||
|
2-2 |
C2.R1 lag om klimat och resiliens |
Mål |
Lag om klimat och resiliens - klimatzoner |
Antal |
0 |
18 |
3 kv. |
2024 |
18 tätorter slutför studie om klimatzoner |
|
|
2-3 |
C2.R2 Lagen om cirkulär ekonomi |
Delmål |
Dekret om genomförande av lagen om avfallsbekämpning och cirkulär ekonomi |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2022 |
Dekret om byggnadsavfall m.m. |
|||
|
2-3 a |
C2.R2 Lagen om cirkulär ekonomi |
Delmål |
Dekret om genomförande av lagen om avfallsbekämpning och cirkulär ekonomi |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2025 |
Ikraftträdande av följande dekret och beslut: Dekret om minsta tillåtna inblandningsgrad för återvunna råvaror (artikel 61 i AGEC -lagen) Dekret om den andel återanvända förpackningar som ska släppas ut på marknaden (artikel 67 i AGEC -lagen) |
|||
|
2-4 |
C2.I1 Utfasning av fossila bränslen i industrin |
Mål |
Minskade utsläpp av växthusgaser |
MtCO2eq (miljoner ton koldioxidekvivalenter) |
0 |
3,5 |
2 kv. |
2021 |
Utsläpp av växthusgaser som undvikits under projektets hela löptid, beräknade i jämförelse med situationen före investeringen, och som fastställts av verksamhetsutövaren i svaret på anbudsinfordran, med målet att investeringar som görs inom anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet ska göra det möjligt att minska koldioxidutsläppen under det riktmärke som ingår i direktivet om handel med utsläppsrätter. |
|
|
2-5 |
C2.I1 Utfasning av fossila bränslen i industrin |
Mål |
Minskade utsläpp av växthusgaser |
MtCO2eq (miljoner ton koldioxidekvivalent) equivalent) |
3,5 |
5 |
4. kv. |
2022 |
Utsläpp av växthusgaser som undvikits under projektets hela löptid, beräknade i jämförelse med situationen före investeringen, och som fastställts av verksamhetsutövaren i svaret på anbudsinfordran, med målet att investeringar som görs inom anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet ska göra det möjligt att minska koldioxidutsläppen under det riktmärke som ingår i direktivet om handel med utsläppsrätter. |
|
|
2-6 |
C2.I2 Förtätning av stadsområden: hållbart byggande |
Mål |
Antal kommuner som får stöd |
Nummer |
0 |
1200 |
4. kv. |
2021 |
Antal kommuner som får stöd för hållbart byggande i ansträngda stadsområden. |
|
|
2-7 |
C2.I3 Förtätning av stadsområden: Tidigare exploaterad mark |
Mål |
Antal projekt för vilka bidrag har tecknats för återvinning av övergivna eller urbaniserade områden |
Nummer |
0 |
90 |
1 kv. |
2022 |
Antal projekt för vilka bidragsavtalet har undertecknats, antingen för återvinning av ett avfallsland eller för återvinning av urbaniserad mark. |
|
|
2-8 |
C2.I3 Brunfält |
Mål |
Antal projekt för vilka bidrag har tecknats för återvinning av övergivna eller urbaniserade områden |
Nummer |
90 |
200 |
1 kv. |
2023 |
Antal projekt för vilka bidragsavtalet har undertecknats, antingen för återvinning av ett avfallsland eller för återvinning av urbaniserad mark. |
|
|
2-9 |
C2.I4 Biologisk mångfald |
Mål |
Antal projekt som fått stöd på områdena ekologisk restaurering och skyddade områden |
Nummer |
0 |
700 |
4. kv. |
2022 |
Antal projekt som rör ekologisk återställning och bevarande av den biologiska mångfalden i skyddade områden. |
|
|
2-10 |
C2.I5 Förebyggande av jordbävningsrisker i DOM |
Mål |
Antal byggnader som berörs – seismiska risker i DOM |
Antal |
0 |
15 |
4. kv. |
2023 |
Antal offentliga byggnader (t.ex. krishanteringsbyggnader, prefekturer och underregioner, prioriterade sjukhus eller skolor) i DOM där antiseismiska arbeten har inletts. |
|
|
2-11 |
C2.I6 Säkra vattennät |
Mål |
Sträckan (i kilometer) av dricksvattennät och avloppsnät som får stöd |
Km |
0 |
450 |
4. kv. |
2022 |
Antal kilometer dricksvatten- eller sanitetsnät för vilka renoveringsarbeten har inletts. |
|
|
2-12 |
C2.I7 Modernisering av sorteringscentraler |
Mål |
Antal undertecknade kontrakt för modernisering av sorteringscentraler |
Nummer |
0 |
32 |
4. kv. |
2022 |
·Antal undertecknade kontrakt för modernisering av sorteringscentraler. |
|
|
2-13 |
C2.I7 Modernisering av sorteringscentraler |
Delmål |
Investeringar i sortering och insamling av avfall och i behandling av sjukvårdsavfall |
Vidarebefordran av förteckningen över stödmottagare |
4. kv. |
2022 |
Slutförande av inbjudan att lämna förslag eller intresse stödsystem och val av mottagare för följande: ·att stödja investeringar i hantering och insamling av avfall utanför hemmet. ·stödja sortering, insamling och återvinning av biologiskt avfall, ·att stödja investeringar i utrustning för desinficering av smittfarligt sjukvårdsavfall. |
|||
|
2-14 |
C2.I7 Modernisering av sorteringscentraler |
Mål |
Antal moderniserade sorteringscentraler |
Antal |
0 |
32 |
4. kv. |
2025 |
Antal befintliga offentliga och privata sorteringscentraler som har slutfört sina moderniseringsarbeten. |
|
|
2-15 |
C2.I8 Återvinning och återanvändning |
Mål |
Mängd plastmaterial som undvikits |
Ton |
0 |
275000 |
4. kv. |
2025 |
Kumulativ effektiv mängd plastmaterial som undvikits genom återvinning eller integrering i industriella processer. |
|
|
2-16 |
C2.I9 Plan för växtprotein |
Mål |
Antal projekt som ska få medel från ”proteinplanen” för investeringar i produktion av proteingrödor |
Nummer |
0 |
1200 |
1 kv. |
2022 |
Antal projekt som ska få medel från ”proteinplanen” för investeringar i produktion av proteingrödor, efter det att anbuden valts ut. |
|
|
2-17 |
C2.I10 Skogar |
Mål |
Ytareal av skog för vilken bidrag har anslagits för att förbättra, anpassa, förnya eller återställa skogen |
Hektar |
0 |
30000 |
1 kv. |
2023 |
Ytareal av skog för vilken bidrag har anslagits för att förbättra, anpassa, förnya eller återställa skogen. |
|
C.DEL 3: Infrastruktur och grön rörlighet
Transportsektorn är en av de största utsläppskällorna för koldioxid i Frankrike och stod 2017 för 38 % av de totala utsläppen. Vägtransporter står för 96 % av dessa utsläpp, varav mer än hälften kommer från privata fordon. Transportinfrastruktur spelar en viktig roll för ett effektivt genomförande av den gröna omställningen. Det är genom deras underhåll och utveckling som ekologiska alternativ till metoder som släpper ut koldioxid kan göras tillgängliga för användarna. Åtgärderna inom denna del av den franska återhämtnings- och resiliensplanen är inriktade på utveckling av kollektivtrafik (tunnelbana, spårvagn, buss) och renovering och förbättring av det nationella järnvägsnätet för passagerare och gods. Denna del omfattar också åtgärder för att förnya myndigheternas fordonspark av bilar med el- eller hybridfordon, förbättra hamnarnas hållbarhet och underlätta den gröna omställningen i landsbygdsområden.
Denna del omfattar också två reformer som rör rörlighet och grön budgetering för att öka insynen i den nationella budgetens miljöpåverkan.
Dessa investeringar och reformer bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationer som Frankrike har fått under de senaste två åren, till behovet av att ”inrikta investeringspolitiken på [...] förnybar energi, energieffektivitet och sammanlänkningar med resten av unionen” (landsspecifik rekommendation 3, 2019) och till att säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärder till stöd för företagens likviditet, särskilt för små och medelstora företag. [...] Inrikta investeringarna på den gröna [...] omställningen, särskilt på hållbara transporter, ren och effektiv produktion och användning av energi, energiinfrastruktur samt forskning och innovation. (Landsspecifik rekommendation 3, 2020).
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
3.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C3.R1): Rörlighetslag (Loi d’Orientation des Mobilités)
Rörlighetslagen syftar till en djupgående omvandling av transporter och rörlighet med målet att förbättra den dagliga servicen, tillgodose behoven hos hela befolkningen och påskynda utfasningen av fossila bränslen i sektorn. Lagen innehåller ett omfattande paket med politiska styrmedel, förordningar och investeringsplaner.
Ett antal sekundära lagar kopplade till rörlighetslagen ska genomföras under samma period som återuppbyggnads- och resiliensplanen. För det första trädde ett dekret i kraft 2020 som angav villkoren under vilka resor kan medföra ekonomiska tilldelningar till förare som erbjudit samåkning i frånvaro av passagerare. För det andra ska förordningarna ändras under 2021 så att förvaltningen av det lokala järnvägsnätet kan överföras till regionerna. För det tredje ska regeringen se över och uppdatera den finansiella och operativa programplaneringen för statliga investeringar i transportinfrastruktur senast den 31 december 2023, i enlighet med lagen.
Reform 2 (C3.R2): Grön budgetering
Offentliggörandet av en grön budget syftar till att inrätta en standardiserad och heltäckande ram för information riktad till parlamentet och det civila samhället om den statliga budgetens miljöpåverkan.
Frankrike har tillsammans med sin budgetlag för 2021 offentliggjort en metod med en grön budget där varje utgift i statsbudgeten klassificeras efter dess inverkan på vart och ett av de sex mål som fastställs i förordning (EU) nr 2020/852 10 (taxonomiförordningen):
begränsning av klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Intäkterna klassificeras som miljöskatt enligt Eurostats definition ”en skatt vars bas är en fysisk enhet (eller en uppskattning av en fysisk enhet) av något som har en specifik och bevisad negativ inverkan på miljön” 11 .
För 2022 års budget ska en ny grön budget offentliggöras. Den ska bygga på redan etablerad praxis och förbättra den genom att införa en ny metod för att ta hänsyn till driftsutgifter.
Investering 1 (C3.I1): Stöd till järnvägssektorn
För att nå målet om koldioxidneutralitet senast 2050 strävar Frankrike efter att öka användningen av järnvägar som ett alternativ till vägtransporter. Åtgärden syftar till att förbättra och modernisera järnvägsnätet.
En första del av investeringen ska göras av den byrå som ansvarar för investeringar i transportinfrastruktur (AFITF). Detta offentliga organ har fått i uppdrag av regeringen att investera i fördefinierade transportinfrastrukturprojekt. Åtgärden ska finansiera renovering av lokala järnvägslinjer som genomförs i samarbete med staten och regionerna. Det ska också bidra till renovering av godslinjer och inbäddade logistikplattformar. Investeringen kommer till största delen att ske under 2021 och 2022.
En andra del av investeringen ska användas för att rekapitalisera det franska nationella järnvägsbolaget SNCF. Resurserna ska överföras direkt till SNCF Réseau, nätoperatören, som ingår i SNCF-koncernen. Vid genomförandet av åtgärden måste det anges hur kraven på öppenhet och insyn och reglerna för statligt stöd uppfylls, med särskild hänvisning till särredovisning för att undvika korssubventionering mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet som bedrivs av SNCF Réseau. Investeringarna mellan 2021 och 2023 ska delas upp i tre åtgärder.
Den första åtgärden syftar till att renovera det nationella järnvägsnätet genom stora investeringar för att ersätta spår, korsning och ballast. Dessutom ska investeringar göras för att ersätta strömbrytare, kontaktledningar och skyltar.
Den andra åtgärden syftar till att förbättra nätets säkerhet och tillförlitlighet. Den ska finansiera forskning och utveckling samt produkter och utrustning för att ersätta ogräsbekämpningsmedel som innehåller glyfosat med alternativa produkter som är mindre skadliga för miljön. Dessutom ska åtgärden finansiera renoveringen av tunnlar.
Den tredje åtgärden ska finansiera en fullständig renovering av lokala järnvägslinjer (t.ex. spår, räls, ballast och spårutrustning).
Investering 2 (C3.I2): Stöd till efterfrågan på rena fordon (bilplan)
Syftet med denna investering är att stödja efterfrågan på rena fordon, främst från hushållen. Åtgärden omfattar en ”ekologisk bonus” för lätta fordon för att stödja inköp av ett elektriskt, vätgas- eller laddhybridfordon med koldioxidutsläpp på högst 50 g/km. Bonusbeloppet ska vara beroende av fordonstypen (elfordon, laddhybrider, vätgas), typ av stödmottagare (hushåll eller företag) och priset på fordonet (högre bonus för billigare bilar).
Bonusnivån ska gradvis minska från och med juli 2021 i takt med att dessa fordons konkurrenskraft ökar jämfört med deras termiska alternativ.
Investering 3 (C3.I3): Daglig rörlighet: utveckling av kollektivtrafiken
Åtgärden syftar till att finansiera utvecklingen av järnvägsinfrastruktur för daglig rörlighet i stadsområden för att öka deras attraktionskraft. Åtgärden ska inriktas på regionen Ile de France runt Paris för att lösa återkommande problem med överbelastning. Den ska också delta i skapandet av nya tunnelbanelinjer i storstäder i regionerna. Stödberättigade projekt bygger främst på eldrift, som ska bidra till utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Åtgärden ska stödja olika steg i förfarandet, från nödvändiga förhandsstudier till faktiska arbeten.
Åtgärden ska särskilt medfinansiera förbättring av tåglinjer i städer (RER E, B och D), utbyggnad av spårvagnslinjer (T3, T1) och höghastighetsbussar (TZ 2 och 3). I regionerna ska åtgärden stödja inrättandet av en ny tunnelbanelinje i Toulouse. Investeringen kommer till största delen att ske 2021–2026.
Investering 4 (C3.I4): Påskyndande av arbetet med transportinfrastruktur
Syftet med åtgärden är att modernisera befintlig transportinfrastruktur för att anpassa den till nya transportmedel, lokala behov och grön omställning. Det ska underlätta integreringen av bilpooler och elfordon som alternativ till privatbilar. Den ska också öka digitaliseringen och integreringen av ny teknik för att flodinfrastrukturen ska fungera och övervakas så att den blir ett trovärdigt alternativ till godstransporter på väg.
Åtgärden ska huvudsakligen genomföras genom det franska finansieringsorganet för transportinfrastruktur (AFITF), ett offentligt organ som fått i uppdrag av regeringen att investera i fördefinierade transportinfrastrukturprojekt. Investeringarna ska avse flera projekt. Den ska finansiera installationen av nya elektriska laddningsstationer på nationella vägar och höghastighetsvägar. Kollektivtrafik och bilpooler ska prioriteras genom byggande av reserverade körfält och installation av anordningar för att kontrollera dem, samt inrättande av lågutsläppszoner. Renoveringen av flodnäten, särskilt slussar och dammar, planeras också, tillsammans med moderniseringen av det digitala förvaltningssystemet för havsfrågor och CROSS-nätverket (regionala operativa centrum för övervakning och räddning).
Investering 5 (C3.I5): Miljöanpassning av statens fordonspark
Åtgärden syftar till att förnya fordonsparken i tre förvaltningar: polisen och gendarmeriet (inrikesministeriet), det allmänna tulldirektoratet (finansministeriet) och kriminalvården (justitieministeriet). Dessa tre organs sammanlagda fordonspark utgör majoriteten av statens fordon, men uppvisar samtidigt en hög ålder, hög körsträcka och låg förnyelsegrad. I fordonsparkens miljöanpassningsplan för 2021 och 2022 prioriteras inköp av rena fordon (elektriska hybrider eller laddhybrider). Investeringen ska totalt bidra till inköp av 3465 rena fordon för inrikesministeriet, 570 för tullen och 530 för justitieförvaltningen. Åtgärden ska också stödja inköp av laddningsstationer.
Investering 6 (C3.I6): Miljöanpassning av hamnar
Hamnar är viktiga tillgångar i den franska ekonomin. Åtgärden ska möjliggöra ytterligare investeringar i enlighet med kravet på klimatomställning genom att stödja alternativa bränslen och renare fartyg. Åtgärden är indelad i två delåtgärder. Det ska finansiera installationen av nio nya elanslutningar för att erbjuda alternativa bränslen i dockor till kryssningsfartyg m.m. som använder hamnnätet Havre-Rouen-Paris, passagerarfartyg och containerfartyg som använder dockorna i Marseille. Dessutom ska den finansiera nya fartyg som släpper ut lägre utsläpp för fartygsflottan i den avdelning som ansvarar för havsfrågor vid ministeriet för ekologi.
Investering 7 (C3.I7): Stärka elnätens motståndskraft och energiomställningen på landsbygden
Denna åtgärd syftar till att öka elnätens motståndskraft, med fokus på landsbygdsområden. Åtgärden ska höja kvaliteten på eldistributionssystemet i regioner där förnybar energi till största delen utvecklas och elmobilitet är en central utmaning.
Stödmottagare för åtgärden ska vara de myndigheter som organiserar den offentliga eldistributionen 12 .
Investeringen ska öka budgetposten i finanslagen (loi de finances) för elektrifiering av landsbygden. Åtgärden ska finansiera olika delprogram senast 2023.
Det första delprogrammet för ”energiomställning” och ”utveckling av innovativa lösningar” ska finansiera energiomställningen i landsbygdsområden genom att främja integrering av förnybar energi i nätet, byggnation av lagringsanläggningar och infrastruktur för elladdning. Det ska också påskynda införandet av smarta mätare.
Det andra delprogrammet ”klimatincident” ska finansiera reparationsarbeten för delar av elnätet som skadats av extrema väderförhållanden.
Den återstående investeringen ska avsättas för förnyelse av gamla elektriska kablar och installationer och för att öka nätsäkerheten, som för närvarande saknas på landsbygden.
3.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer för delmål |
Kvantitativ indikator för målet |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Enhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
3-1 |
C3.R1 Rörlighetslagstiftning |
Delmål |
Artikel 35.2 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019 om rörlighet |
Ikraftträdande |
3 kv. |
2020 |
Ikraftträdande av genomförandeförordningen till rörlighetslagen, som omfattar villkoren för att resor ska kunna medföra ekonomisk tilldelning till förare som erbjöd samåkning utan passagerare (artikel 35.2 i rörlighetslagen). |
|||
|
3-2 |
C3.R1 Rörlighetslagstiftning |
Delmål |
Artikel 172 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019 om rörlighet |
Ikraftträdande |
2 kv. |
2021 |
I enlighet med artikel 172 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019 om rörlighet träder i kraft åtgärder för att anpassa reglerna för att säkerställa överlåtelser av förvaltningen till de regioner som ingår i järnvägsnätet av lokalt intresse. |
|||
|
3-3 |
C3.R1 Rörlighetslagstiftning |
Delmål |
Artikel 3 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019. |
Fastställande av uppdateringen |
4. kv. |
2023 |
Upprättande av en uppdatering av den reviderade lagstiftningen om uppdatering av den finansiella och operativa programplaneringen för statliga investeringar i transporter, i enlighet med lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019 om rörlighet enligt artikel 3 i denna lag, före den 30 juni 2023. |
|||
|
3-4 |
C3.R2 Grön budget |
Delmål |
Grön budget med finansieringslagen |
Offentliggörande av regeringen |
4. kv. |
2021 |
Offentliggörande av en grön budget tillsammans med utkastet till budgetlag för 2022, inklusive en förbättrad metod för att ta hänsyn till driftsutgifter. |
|||
|
3-5 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Delmål |
Ingående av finansieringsavtal |
Antagande av AFITF:s styrelse |
3 kv. |
2021 |
AFITF:s styrelse antar finansieringsavtalen. |
|||
|
3-6 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Brytare |
Nummer |
0 |
272 |
1 kv. |
2022 |
Antal installerade nya strömbrytare (totalt). |
|
|
3-7 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Kontaktledningsnät |
Km |
0 |
182 |
1 kv. |
2022 |
Antal kilometer installerade nya kontaktledningar (totalt). |
|
|
3-8 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Återuppbyggda järnvägslinjer |
Km |
0 |
863 |
4. kv. |
2022 |
Antal kilometer reproducerbara järnvägslinjer ( totalt ). |
|
|
3-9 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Tunnlar |
Mätare |
0 |
3305 |
4. kv. |
2022 |
Meter förstärkta tunnlar ( totalt ). |
|
|
3-10 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Delmål |
Miljöbehandling av järnvägar |
Information som ska lämnas av SNCF Réseau |
4. kv. |
2022 |
Ersätta användningen av glyfosat med ett miljövänligare alternativ. |
|||
|
3-11 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Lokala järnvägslinjer |
Km |
0 |
500 |
4. kv. |
2023 |
Kilometer renoverade små lokala linjer ( totalt ). |
|
|
3-12 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Renoverade godslinjer |
Km |
0 |
150 |
4. kv. |
2023 |
Antal kilometer renoverade godslinjer ( totalt ). |
|
|
3-13 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Lokala järnvägslinjer |
Km |
500 |
827 |
4. kv. |
2025 |
Kilometer renoverade små lokala linjer ( totalt ). |
|
|
3-14 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Renoverade godslinjer |
Km |
150 |
330 |
4. kv. |
2025 |
Antal kilometer renoverade godslinjer ( totalt ). |
|
|
3-15 |
C3.I2 Stöd till inköp av rena fordon |
Mål |
Ekologisk bonus |
Nummer |
0 |
85000 |
1 kv. |
2021 |
Antal ekologiska bonusar som beviljats för lätta fordon sedan juni 2020. |
|
|
3-16 |
C3.I2 Stöd till inköp av rena fordon |
Mål |
Ekologisk bonus |
Nummer |
0 |
127000 |
1 kv. |
2022 |
Antal ekologiska bonusar som beviljats för lätta fordon under 2021. |
|
|
3-18 |
C3.I3 Daglig rörlighet |
Delmål |
AFITF Finansieringsavtal |
Antagande av AFITF:s styrelse |
1 kv. |
2021 |
AFITF:s styrelse antar finansieringsavtalen. |
|||
|
3-19 |
C3.I3 Daglig rörlighet |
Mål |
Bussfiler |
Km |
0 |
20 |
4. kv. |
2024 |
Antal kilometer renoverade körfält för nyinrättad kollektivtrafik som reserverats. |
|
|
3-20 |
C3.I3 Daglig rörlighet |
Mål |
Bussfiler |
Km |
20 |
100 |
2 kv. |
2026 |
Antal kilometer renoverade körfält för nyinrättad kollektivtrafik som reserverats. |
|
|
3-21 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Delmål |
AFITF Finansieringsavtal |
Antagande av AFITF:s styrelse |
1 kv. |
2021 |
AFITF:s styrelse antar finansieringsavtalet. |
|||
|
3-22 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Delmål |
Undertecknande av ASP (Agence de Services et de Paiement) av finansieringsavtalet för nya laddningsstationer |
ASP:s antagande av finansieringsavtalen |
4. kv. |
2021 |
Underskrift av ASP (Agence de Services et de Paiement) av finansieringsavtalet för nya laddningsstationer. |
|||
|
3-23 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Mål |
Laddningsstationer |
Nummer |
0 |
1500 |
2 kv. |
2023 |
Antal laddningsstationer som är öppna för allmänheten. |
|
|
3-24 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Mål |
Antal körfält som reserverats |
Km |
0 |
20 |
2 kv. |
2023 |
Antal kilometer reserverade körfält för kollektivtrafik eller samåkning slutförda. |
|
|
3-25 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Mål |
Projekt som genomförts på vattenvägar |
Nummer |
0 |
100 |
4. kv. |
2024 |
Slutförande av renovering och modernisering av projekt för vattenvägar, inklusive slussar och dammar. |
|
|
3-26 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Delmål |
Modernisering av CROSS-nätverket och det numeriska systemet för havsfrågor |
Rapport som styrker slutförandet av arbetena |
4. kv. |
2024 |
Slutförande av moderniseringen av CROSS-nätverket och det numeriska systemet för havsfrågor. |
|||
|
3-27 |
C3.I5 Miljöanpassning av den statliga bilparken |
Mål |
Antal el- och laddhybridfordon som köpts av den franska förvaltningen |
Nummer |
0 |
1291 |
2 kv. |
2021 |
El- och laddhybridfordon totalt för inrikesministeriet, generaldirektoratet för tullar och punktskatter och justitieministeriet (kumulativt). |
|
|
3-28 |
C3.I5 Miljöanpassning av den statliga bilparken |
Mål |
Antal el- och laddhybridfordon som köpts av den franska förvaltningen |
Nummer |
1291 |
4200 |
3 kv. |
2023 |
El- och laddhybridfordon totalt för inrikesministeriet, generaldirektoratet för tullar och punktskatter och justitieministeriet (kumulativt). |
|
|
3-29 |
C3.I6 Miljöanpassning av hamnar |
Delmål |
Finansieringsavtal för AFITF |
Antagande av AFITF:s styrelse |
1 kv. |
2021 |
AFITF:s styrelse antar finansieringsavtalen. |
|||
|
3-30 |
C3.I6 Miljöanpassning av hamnar |
Mål |
Nya elektriska anslutningar på dockor |
Nummer |
0 |
9 |
4. kv. |
2023 |
Slutförande av installationen av ny elförbindelse på dockor i hamnnätet Havre-Rouen-Paris, Marseille-hamnen och Pointe des grives i Martinique. |
|
|
3-31 |
C3.I6 Miljöanpassning av hamnar |
Delmål |
Inköp av fartyg |
Rapport som styrker förvärvet |
1 kv. |
2025 |
Slutförande av förvärv av fartyg för havsfrågor. |
|||
|
3-32 |
C3.I7 Stärka elnätens motståndskraft |
Delmål |
Projektstart |
Rapport som visar att projekt inletts |
4. kv. |
2023 |
Inledande av projekt om elnät i landsbygdsområden. |
|||
D.DEL 4: Grön energi och miljövänlig teknik
Frankrike har antagit ett mål om en minskning av växthusgasutsläppen med 40 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och ett mål om att uppnå klimatneutralitet senast 2050. För att nå dessa mål krävs snabbare forskning och innovation för att utveckla miljövänlig teknik. Investeringar i viktig hållbar teknik ska bidra till att ge den franska industrin en gynnsam ställning gentemot framväxande gröna marknader.
I detta sammanhang omfattar denna del i den franska återhämtnings- och resiliensplanen investeringar för att stödja innovation inom grön teknik, inom ramen för det fjärde ” Programme d’investissements d’avenir ” (PIA4), genom att fastställa strategier för viktiga utvalda sektorer med anknytning till den gröna omställningen och genom att stödja industrin att vidta åtgärder för att genomföra dessa strategier. Detta kompletteras med en reform av styrningen av konsekvensbedömningen för att öka dess effektivitet, som förväntas ge fördelar inte bara för PIA4:s åtgärder för grön innovation, utan även på andra områden (t.ex. digital innovation, innovativa företag och stöd till undervisnings-, forsknings-, marknadsförings- och innovationsekosystem – se åtgärderna under delarna 6 och 9).
Denna del innehåller också två mer riktade investeringsåtgärder, i) för att främja utvecklingen av förnybar och koldioxidsnål vätgas som ett sätt att stödja utfasningen av fossila bränslen i ekonomin, och ii) för att stödja flygteknikindustrin så att den kan övervinna nuvarande ekonomiska svårigheter och övergå till en koldioxidsnål industri.
Dessa åtgärder bidrar till målet om en grön omställning och till att klimatmålet uppnås. De bidrar också till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna till Frankrike om behovet av att inrikta investeringspolitiken på den gröna och digitala omställningen, särskilt på hållbara transporter, ren och effektiv produktion och användning av energi, och på forskning och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2019 och landsspecifik rekommendation 3, 2020).
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
4.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C4.R1): Styrning av programmet för investissements d’avenir (PIA)
Denna reform syftar till att förbättra styrningen av programmet ”Programme d’Investissement d’Avenir” (PIA) genom att bygga vidare på erfarenheterna från tidigare program.
Frankrike tog initiativ till PIA 2010 i syfte att främja och finansiera innovation på strategiska områden, från framväxten av idéer till spridningen av nya tjänster och produkter på marknaderna. Frankrike driver nu sitt fjärde ”Programme d’Investissement d’Avenir” (PIA4), som omfattar en 5-årsperiod mellan 2021 och 2025, i syfte att bidra till att forma Frankrikes framtid under 2030. PIA4 består av två delar: en del ”riktad innovation” (”volet dirigé”) för att finansiera exceptionella investeringar i prioriterade sektorer och nyckelteknik för framtiden. och en ”strukturell” del (”volet structurel”) för att finansiera strukturella investeringar och innovation inom högre utbildning och forskningsekosystem.
Som en del av den aktuella reformen ska PIA4, på grundval av rekommendationer från kommittén för övervakning av framtidsinvesteringar, dra nytta av en tydligare strategisk styrning genom inrättandet av ett högnivåråd mellan ministerier om innovation, som sammanför relevanta ministrar runt premiärministern för att besluta om innovationspolitikens inriktning och prioriteringar. Uppdragen för kommittén för övervakning av investissements d’avenir ska utvidgas till att omfatta en rådgivande roll för Conseil interministériel de l’innovation i utvecklingen av innovationspolitiken och fastställandet av nya investeringsprioriteringar.
Innovation främjas genom ”accelerationsstrategier” som utvecklats av särskilda arbetsgrupper med vetenskapliga experter för viktig prioriterad teknik och marknader med hög tillväxtpotential. När ”accelerationsstrategier” har validerats inleds inbjudningar att anmäla intresse och/eller ansökningsomgångar, som är anpassade till varje strategis särskilda behov. Projekten väljs sedan ut genom konkurrensutsatta förfaranden. Åtaganden görs i samband med att inbjudningar att lämna projektförslag inleds och projekt väljs ut. Som en del av den nuvarande reformen rationaliseras processerna för att utveckla och genomföra ”accelerationsstrategier” för att säkerställa en mer tydlig och integrerad strategi (lagstiftning, skattepolitik, stödinriktad osv.) för att lösa de problem som identifierats och för att bidra till investeringarnas kvalitet genom rigorösa urvals-, övervaknings- och utvärderingsprocesser.
Frankrike har inkluderat flera PIA4-relaterade åtgärder i sin plan för återhämtning och resiliens, och denna reform syftar till att skapa fördelar för dessa åtgärder – inte bara när det gäller investering 1 om grön innovation som en del av den nuvarande komponenten utan även på andra områden (digital innovation, innovativa företag och stöd till ekosystem för undervisning, forskning, främjande och innovation – se åtgärderna under delarna 6 och 9).
Investering 1 (C4.I1): Innovation för den gröna omställningen
Syftet med denna investering är att påskynda och öka investeringarna i avancerad teknik för den gröna omställningen inom ramen för det fjärde programmet för investissements d’avenir (PIA4).
Denna investering ska finansiera innovationsprojekt som bygger på sju ”accelerationsstrategier” för den gröna omställningen, som utvecklats inom ramen för PIA4:s ”volet dirigé”.
Den första av dessa ”accelerationsstrategier” är inriktad på koldioxidsnål vätgas . Den godkändes redan i september 2020 och leder till operativa åtgärder, i) en inbjudan att lämna projektförslag om ”Briques technologiques et démonstrateurs” som syftar till att utveckla eller förbättra komponenter och system som rör produktion, transport och användning av vätgas och att stödja demonstrationsprojekt, och ii) uppförandet av ett IPCEI för väte (se investering 2), till vilket ramen för PIA4 bidrar.
(ii) the construction of IPCEIs on hydrogen (cf. Investment 2), to which the PIA4 framework contributes.
Följande sex andra accelerationsstrategier ska införas:
·Utfasning av fossila bränslen i industrin , i syfte att öka och sprida befintliga tekniska lösningar samt omstörtande teknik där utmaningen består i att industrialisera en demonstrationsmodell, patentera och marknadsföra en innovativ lösning. Strategin ska särskilt inriktas på att förbättra processernas energieffektivitet, minska koldioxidutsläppen från industrins energimix (särskilt värme) och införa koldioxidfria processer och avskiljning och lagring eller användning av koldioxid.
·Sustainable agricultural systems, also supporting agricultural equipment contributing to
Hållbara jordbrukssystem , som också stöder jordbruksutrustning som bidrar till den gröna omställningen genom att möjliggöra en övergång från mekanisering till smart och uppkopplad jordbruksutrustning, ersätta eller begränsa användningen av fossila eller syntetiska insatsvaror och utveckla urvalet av multifunktionella och motståndskraftiga djur- och växtpopulationer.
·Återvinning och återintegrering av återvunna material , i syfte att skapa en modell som bygger på återvunna råvaror som ersätter nyproducerade material genom en sammanhängande och integrerad värdekedja för återvinning. Fem material har identifierats som prioriteringar i detta skede: strategiska metaller, plaster, kompositer, papper/kartong, textilier.
·Hållbara städer och innovativa byggnader . Denna strategi, som syftar till att minska stadsutbredningen till skada för jordbruksmark och naturområden, och att göra städerna mer resurseffektiva, motståndskraftiga, inkluderande och produktiva, ska stödja innovativa och reproducerbara territoriella demonstrationsprojekt, med särskild inriktning på att fastställa verktyg och metoder för att främja storskalig användning av energirenovering av byggnader. strukturering av sektorn för trä och geobaserade material i syfte att uppnå koldioxidneutralitet. och den digitala omställningen i städer och artificiell intelligens.
·Digitalisering och utfasning av fossila bränslen i rörlighet , för att begränsa utsläppen av växthusgaser genom att påskynda sektorns gröna omställning, samtidigt som utbudet av dagliga transportlösningar utvecklas och förbättras i alla regioner. Prioriterade områden är optimering av drift och infrastruktur, digital omvandling och automatisering. Strategin syftar till att ta itu med alla transportsätt – passagerartransport men också logistik. Den ska särskilt inriktas på demonstranter och piloter av system och tjänster, undanröja hinder för expansion, testa affärsmodeller och vid behov förbereda anpassningen av regelverket.
·Biobaserade produkter och industriell bioteknik – hållbara bränslen , som syftar till att främja utvecklingen av industriell bioteknik i Frankrike och tillverkningen av biobaserade produkter, särskilt för att ersätta petroleumprodukter. Strategin syftar således till att utveckla en fransk industrisektor för biobaserade produkter och hållbara bränslen, särskilt för flygtekniksektorn. Den ska också ta itu med efterfrågan på biobaserade produkter.
När dessa strategier har godkänts i slutet av 2021 ska de leda till ansökningsomgångar för projekt eller intresseanmälningar (som ska inledas i slutet av 2022) för att välja ut och stödja genomförandet av konkreta åtgärder. Investeringen i den franska återhämtnings- och resiliensplanen syftar till att täcka en del av de tillhörande kostnaderna.
Kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar ska innehålla ett kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om finansiering, på ett sätt som säkerställer att åtgärden är förenlig med principen om att inte vålla betydande skada i förordning (EU) 2021/241. Detta ska komplettera det faktum att miljökriterier, när så är tillämpligt, ingår i urvalskriterierna för projekt och att verksamhetsutövarna är skyldiga att göra en kritisk analys av sina förslag på grundval av intern och extern expertis. att den gröna omställningen anges i lag som ett av målen för konsekvensbedömningen och att de styrande organen i konsekvensbedömningen måste se till att dessa mål tillämpas, vilket övervakas med hjälp av en särskild indikator. Detta ska leda till att man utesluter i) verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 13 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.
Investering 2 (C4.I2): Utveckla koldioxidsnål vätgas
Denna åtgärd syftar till att utveckla franska värdekedjor för produktion av förnybart och koldioxidsnålt väte och för användningen av detta väte i senare led, slutanvändarsektorer som transport och industri.
Denna åtgärd ingår i ett bredare sammanhang i den nationella strategi för utveckling av avfasat väte som antogs av Frankrike den 8 september 2020 och som i sig utgör en av de ”accelerationsstrategier” som införts inom ramen för PIA (se investering 1). I denna strategi fastställs en vision för 2030, inklusive målet att inrätta 6.5 GW installerad elektrolyskapacitet för produktion av förnybar och koldioxidsnål vätgas. I detta sammanhang ingår denna investering i en bredare uppsättning åtgärder som ska genomföras fram till 2030.
Den andra delåtgärden ska bestå i att inleda och genomföra ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse om förnybar och koldioxidsnål vätgas, i samarbete med andra medlemsstater. De planerade viktiga projekten av gemensamt europeiskt intresse håller för närvarande på att utformas i samarbete med andra medlemsstater. Projekten ska syfta till utveckling och initial industriell spridning av lösningar för att främja värdekedjan för förnybara och koldioxidsnåla vätgas på europeisk nivå. Frankrike förväntas bidra till projektet genom stöd för att i) göra en elektrolytisk gigafabrik i drift i Frankrike senast den 31 december 2023, ii) göra en gigafabrik för bränsleceller och mer allmänt tankar och material i drift senast den 31 december 2023, och iii) se till att industrianläggningar omvandlas till förnybart eller koldioxidsnålt väte senast den 31 december 2025. Franska åtgärder inom ramen för projektet ska också stödjas som en del av åtgärden ”Innovate for the green transition” på grundval av den accelerationsstrategi för vätgas som antogs inom ramen för PIA4 17 .
Investering 3 (C4.I3): Stödplan för flygtekniksektorn
Syftet med denna investering är att hjälpa flygteknikindustrin att övervinna de nuvarande ekonomiska utmaningarna genom att bibehålla och diversifiera sin kapacitet och öka sin miljöprestanda och digitala prestanda. och att investera i omdanande forskning och utveckling för att minska koldioxidutsläppen inom luftfarten.
Denna investering är uppbyggd kring två delåtgärder:
·Den första delåtgärden ska bestå av en investeringsstödfond för att främja företagens diversifiering, modernisering och digitala och miljömässiga omvandling . Fonden ska bevilja stöd till företag inom flygtekniksektorn. En första inbjudan att lämna projektförslag anordnades under andra halvåret 2020, och andra ansökningsomgångar kommer att anordnas under de kommande åren. För att säkerställa att denna delåtgärd är förenlig med principen om att inte vålla någon betydande skada ska luftfartygsoperatörer (särskilt flygplatser och flygbolag) uttryckligen uteslutas från ansökningsomgångar inom ramen för denna delåtgärd.
·Den andra delåtgärden ska bestå av stöd till forskning och utveckling inom teknik för ”gröna flygplan” . Den ska vara inriktad på att främja omstörtande och omdanande innovation inom flygtekniksektorn, för att uppnå en grön omställning, med utgångspunkt i en integrerad strategi som syftar till att ta itu med alla tekniska utmaningar som identifierats. För detta ändamål ska den stödja enskilda eller samarbetsinriktade FoU-projekt inriktade på teknisk förberedelse av en ny generation ultrasober eller utsläppsfria luftfartyg. Minst 70 % av insatsen ska direkt bidra till energieffektiviteten och minskningen av framtida luftfartygs klimatpåverkan, och återstoden ska bidra indirekt genom en minskning av cykler och kostnader under luftfartygets hela livscykel, vilket möjliggör en snabbare integrering av grön teknik i de flottor som är i drift. Projekt från näringslivs- eller forskningsorganisationer väljs ut och ska normalt avslutas inom tre år.
Mandatet för kommande ansökningsomgångar inom båda delåtgärderna ska innehålla ett kriterium för stödberättigande att utvalda åtgärder ska bidra till den gröna omställningen.
4.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
||||
|
4.3. |
4.4. |
4.5. |
4.6. |
4.7. |
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
4.8. |
|
|
4-1 |
C4.R1: Reform av förvaltningen av programmet för investissements d’avenir (PIA) |
Delmål |
Reform av förvaltningen av programmet för investissements d’avenir (PIA) |
Ikraftträdande |
– |
– |
– |
1 kv. |
2021 |
Ikraftträdandet av lagändringen och det ramavtal genom vilket den nya styrningen införs, med särskilt följande: -Inrättande av ett interministeriellt innovationsråd som sammanför de behöriga ministrarna runt premiärministern och som fastställer riktlinjer och prioriteringar för innovationspolitiken. -Utökning av MdF Utvidgning av uppdragen för Övervakningskommittén för framtida investeringar till att ge råd till det interministeriella innovationsrådet i utvecklingen av innovationspolitik och tillhandahålla ett rådgivande yttrande om fastställande av nya investeringsprioriteringar. |
|
|
4-2 |
C4.I1: Innovation för den gröna omställningen |
Mål |
Antal validerade accelerationsstrategier |
– |
Nummer |
0 |
7 |
4. kv. |
2021 |
Antal validerade accelerationsstrategier (koldioxidsnålt väte, utfasning av fossila bränslen i industrin, hållbara jordbrukssystem, återvinning och återintegrering av återvunnet material, hållbara städer och innovativa byggnader, digitalisering och utfasning av fossila bränslen för rörlighet, biobaserade produkter och industriell bioteknik – hållbara bränslen). |
|
|
4-3 |
C4.I1: Innovation för den gröna omställningen |
Delmål |
Utlysning av ansökningsomgångar eller intresseanmälningar |
Offentliggörande på webbplatsen Secrétariat Général pour l’Investissement (SGPI) |
– |
– |
– |
4. kv. |
2022 |
Alla ansökningsomgångar eller intresseanmälningar inom ramen för denna åtgärd för de strategier som antagits inom ramen för mål 4–2, med en uppdragsbeskrivning, inbegripet som ett kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om den finansierade lösningen. |
|
|
4-4 |
C4.I1: Innovation för den gröna omställningen |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
Rapport från ‘Secrétariat Général pour l’Investissement’ (SGPI) |
– |
– |
– |
4. kv. |
2023 |
Premiärministerns genomförandebeslut efter det att de ansökningsomgångar/inbjudningar att lämna in intresseanmälningar som utlysts inom milstolpen 4–3 avslutats. göra det möjligt att ingå avtal med stödmottagarna genom avtal eller andra avtal om beviljande av medel. |
|
|
4-8 |
C4.I2: Utveckla koldioxidsnål vätgas |
Delmål |
Undertecknande av beslut om tilldelning av ekonomiskt stöd till privata projektansökare inom ramen för IPCEI för väte |
Publicering på webbsidan |
– |
– |
– |
3 kv. |
2022 |
Undertecknande av beslut om tilldelning av ekonomiskt stöd till privata projektansökare inom ramen för IPCEI för väte. |
|
|
4-9 |
C4.I2: Utveckla koldioxidsnål vätgas |
Mål |
Produktionskapacitet för elektrolyser |
MW/år |
140 |
4. kv. |
2025 |
Produktionskapacitet för elektrolyser på 140 MW per år av installerad produktionskapacitet som finansieras genom IPCEI för väte. |
|||
|
4-10 |
C4.I3: Stödplan för flygtekniksektorn |
Mål |
Antal projekt som valts ut för stöd inom ramen för investeringsstödfonden |
– |
Nummer |
0 |
174 |
1 kv. |
2022 |
Antal utvalda projekt, baserat på uppdragsbeskrivning, inbegripet som ett kriterium för stödberättigande att utvalda åtgärder ska bidra till den gröna omställningen, som ska stödjas av fonden för investeringsstöd för att främja företagens diversifiering, modernisering och digitala och miljömässiga omvandling (kumulativt). |
|
|
4-11 |
C4.I3: Stödplan för flygtekniksektorn |
Mål |
Antal utvalda FoU-projekt för att främja koldioxidsnåla och energieffektiva luftfartyg |
– |
Nummer |
0 |
200 |
4. kv. |
2022 |
Antal projekt inom forskning och utveckling för att främja koldioxidsnåla och energieffektiva luftfartyg, som valts ut på grundval av uppdragsbeskrivningar, inbegripet som ett kriterium för stödberättigande att utvalda åtgärder ska bidra till den gröna omställningen (kumulativt). |
|
|
4-12 |
C4.I3: Stödplan för flygtekniksektorn |
Mål |
Antal slutförda projekt inom ramen för investeringsstödfonden |
– |
Nummer |
0 |
165 |
4. kv. |
2025 |
Antal slutförda projekt efter stöd från investeringsstödfonden för att främja företagens diversifiering, modernisering samt digital och miljömässig omvandling (kumulativt). |
|
E.DEL 5: Stöd till företag
Del 5 i den franska återhämtnings- och resiliensplanen syftar till att ta itu med dessa utmaningar genom att stärka de små och medelstora företagens eget kapital och förenkla regelverket för att stödja en dynamisk återhämtning. Det syftar också till att säkerställa att företag som får stöd uppfyller andra kriterier, såsom den sociala och miljömässiga omställning som är avgörande för återhämtningen.
Delen rör rekommendationerna 2019.4 och 2020.4 om mindre krångel och främjande av tillväxt.
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
5.1.Reformer
Reform C5.R1: Lag om att påskynda och förenkla offentliga åtgärder (loi ASAP)
Syftet med ASAP-lagen 18 , som antogs i december 2020, är att föra förvaltningen närmare medborgarna, underlätta affärsutvecklingen och förenkla de administrativa förfarandena för både företag och privatpersoner. Syftet med reformen är att genomföra några av de återstående genomförandebestämmelserna:
·om föreskrifter, särskilt på miljöområdet, bör ändras under granskningen av ett projekt, ska projektansökan fortsätta att omfattas av samma bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då ansökan lämnades in. Ändringar av flera miljöbestämmelser ska fastställas i separata dekret, såsom de villkor enligt vilka miljöministern kan begära en ny bedömning av en ansökan om industriprojekt, de exakta villkor under vilka en ny miljöbedömning kan krävas för stadsplaneringsprojekt eller tidsfrister för miljötillstånd för bygg- och anläggningsarbeten för civila nödsituationer.
·Lagen innebär också en förenkling av de regler som gäller för onlineförsäljning av läkemedel. Det räcker att apoteken förklarar öppnandet av en webbplats i stället för att behöva invänta ett förhandstillstånd.
·Rationalisering av rådgivande kommittéer: fler än 15 kommittéer ska avskaffas eller slås samman, och de särskilda villkoren för sammanslagning eller avskaffande ska fastställas i separata dekret. Till de kommittéer som ska avskaffas hör Observatoire de la récidive eller Conseil supérieur de la mutualité , medan andra kommittéer, såsom Conseil supérieur de l’égalité professionnelle och Haut conseil à l’égalité (HCE) samt olika rådgivande organ för arbetsmarknadsrelationer, ska slås samman.
Reform C5.R2: Företagens bidrag till ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar i samband med återhämtningen
Denna reform avser artikel 244 i finansieringslagen (loi de finances ) för 2021, som särskilt antagits för att säkerställa att företag som får stöd enligt Frankrikes plan för återhämtning och resiliens (och den nationella planen i vidare bemärkelse) tillämpar en strategi för ekologisk omställning, främjar jämställdhet och involverar och informerar sina anställda om användningen av de medel som erhållits från staten. Den ålägger företag som får stöd inom ramen för den nationella planen France Relance 19 följande skyldigheter :
·Alla företag med mer än 50 anställda ska senast den 31 december 2022 (den 31 december 2023 för företag med mellan 51 och 250 anställda) offentliggöra en förenklad utsläppsbalans för växthusgaser 20 som därefter uppdateras vart tredje år.
·Skyldigheterna ökar på jämställdhetsområdet. Förutom jämställdhetsindex 21 ska företag med fler än 50 anställda som får stöd från Frankrikes plan senast den 1 mars varje år publicera resultat för alla nyckeltal som ingår i indexet. Det läggs också ut på arbetsmarknadsministeriets webbplats. Om företagen inte nått de lagfästa trösklarna ska de också sätta upp och offentliggöra läget för alla nyckeltal i indexet. Slutligen ska företag som måste vidta korrigerande åtgärder för att de har ett index på under 75 poäng offentliggöra dessa åtgärder. Detta regleras i dekret nr 2021-265 av den 10 mars 2021 och 2022-243 av den 25 feb. 2022.
·Företagsstyrningen stärks: under det årliga samråd om ”företagets strategiska riktlinjer” som redan föreskrivs i lag 22 informeras Ekonomiska och sociala kommittén om storleken på, arten av och användningen av det stöd som företaget mottagit inom ramen för åtgärderna i återhämtningsplanen.
5.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Prel. frist |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
5.3. |
5.4. |
5.5. |
5.6. |
5.7. |
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
5.8. |
|
5-1 |
C5.R1 Genomförande av ASAP-lagstiftningen |
Delmål |
lag om n°2020- 1525 (loi ASAP) |
Ikraftträdande |
2 kv. |
2022 |
Ikraftträdande av genomförandedekret för ASAP-lagen, som åtminstone omfattar följande: -Genomförande av bestämmelser om upphandling/förnyelse av medlemskap i idrotten och läkarintyg -Instruktioner om ansökningar om miljötillstånd under brådskande civila omständigheter -Bestämmelser om avtal om vinstdelning, medverkan eller anställdas sparplaner |
|||
|
5-2 |
C5.R2 Företagens bidrag till ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar |
Delmål |
Artikel 244 i lag 2020- 1721 (loi de finances 2021). |
Offentliggörande på arbetsmarknadsministeriets webbplats (delindikatorer) |
1 kv. |
2023 |
Företag med fler än 50 anställda som får stöd från Frankrikes plan ska publicera resultat för index, och företag med för låg poäng ska publicera mål för hur de ska uppfylla indexet. |
|||
F.DEL 6: Teknisk suveränitet och resiliens
Frankrikes FoU-utgifter låg 2019 på cirka 2,2 % av BNP 2019, vilket innebär att landet fortfarande ligger under det mål på 3 % som fastställdes i Lissabonstrategin och lägre än de ledande länderna inom innovation och teknik.
Syftet med del 6 i den franska återhämtnings- och resiliensplanen är att stödja investeringar i forskning och innovation för att förbättra Frankrikes innovationsresultat och strategiska autonomi/tekniska suveränitet. Det är inriktat på utveckling av strategisk teknik och innovation inom strategiska framtidssektorer, i syfte att stärka Frankrikes ställning inom dessa sektorer och öka ekonomins motståndskraft.
I detta sammanhang omfattar denna del två övergripande investeringar inom ramen för det fjärde programmet för framtidsinvesteringar ( PIA4): i) En av dem ska stödja utvecklingen av viktiga digitala marknader (it, moln, quantum, EdTech, artificiell intelligens och kulturella och kreativa sektorer) för att stärka Frankrikes ställning inom strategiska framtidssektorer. ii) Den andra ska stödja företagens innovation inom strategiska sektorer. I denna del ingår även en investering för att stödja rymdsektorn och finansieringen av rymdforskning, liksom en investering för att stödja sysselsättning inom forskning och utveckling. Dessa investeringar kompletteras av en reform (lagen om programplanering av forskning) som syftar till att stärka offentlig finansiering av forskning och utveckling, göra vetenskapliga karriärer mer attraktiva och stärka kopplingen mellan näringslivet och den akademiska världen.
Denna del bidrar till att uppfylla de landsspecifika rekommendationerna till Frankrike om behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 2019.3) eller att ”inrikta investeringarna på [...] forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 2020.3).
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
6.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform C6.R1: Strukturella aspekter av lagen om programplanering av forskning
Lagen om programplanering för forskning 23 antogs i december 2020 och har tre mål: att stärka finansieringen och organisationen av forskningen, att göra vetenskapliga arbeten och karriärer mer attraktiva, och att stärka forskningens växelverkan med ekonomin och samhället. För att uppnå dessa mål kommer lagens genomförande – som kommer att medföra antagande av dekret – att inriktas på följande områden:
·Öka myndigheternas och företagens interna utgifter för forskning och utveckling till minst 3 % av BNP per år, en ökning från 2,19 % år 2019. Jämfört med den ursprungliga finansieringslagen ska mer än 30 000 000 000 EUR investeras ytterligare under 2021–2030 till förmån för forskningsorganisationer, universitet och andra forskningsinstitut.
·En ökning av den nationella forskningsbyråns årliga resurser på 1 000 000 EUR fram till 2027, med målet att öka andelen framgångsrika projektansökningar till 30 %, en ökning från nuvarande 16 %. Budgeten för löner till personal inom forskning och högre utbildning ökas: från och med 2021 och fram till 2027 planeras ytterligare 92 000 000 EUR per år.
·Stärka kopplingen mellan vetenskap och ekonomi. Lagen om programplanering för forskning ska göra det lättare för offentliga forskare att starta företag, delta i ett företags liv eller kombinera forskning med privat verksamhet på deltid.
Investeringar C6-I1: Bevarande av arbetstillfällen inom privat forskning och utveckling
Åtgärden ger stöd till FoU-jobb genom att stärka samarbetet mellan offentlig forskning och näringsliv och hjälper nyutexaminerade att få jobb i FoU och låter forskare på företag utvecklas och förbättra sin anställbarhet.
Vid offentlig-privat samverkan medger åtgärden att en del av lönen för FoU-personeln ingår. Åtgärden står på fyra ben:
·Företag som delar ut FoU-personal för en period på 12–24 månader till offentliga forskningslaboratorier inom ramen för ett gemensamt forskningsprojekt, varvid de berörda forskarna tillbringar minst 80 % av sin tid i projektet.
·Företag som gör det möjligt för FoU-personal att påbörja doktorandstudier under sin karriär under en period på högst 36 månader, varvid forskaren eller forskarna anställs på heltid på doktorandnivå och tillbringar minst 50 % av sin arbetstid i ett forskningslaboratorium.
·Unga akademiker med masterexamen som är anställd av en offentlig forskningsinstitution och som under en period på 12–24 månader har avdelats till ett företag för att arbeta med ett gemensamt forskningsprojekt, varvid forskaren/forskarna arbetar minst 80 % av sin tid i företaget.
·Unga doktorander som är anställda vid en offentlig forskningsinstitution och som inleder en industriell postdoktorsexamen i 12–24 månader, varvid forskaren eller forskarna tillbringar minst 80 % av sin arbetstid i företaget.
Åtgärden ska täcka mellan 50 % och 80 % av de berörda forskarnas lön (fast tak), beroende på typ av samarbete, utöver ett fast bidrag på 15 000 EUR per forskare och år. Stödet gäller under samarbetsprojektens löptid och dras in därefter. Åtgärden ska stödja totalt 1 200 forskare.
Investeringar C6-I2: Innovation för våra affärsmodellers motståndskraft
Syftet med denna åtgärd är att stödja investeringar för utveckling av viktig digital teknik inom ramen för ” volet dirigé ” i det fjärde ”Investissement d’Avenir” (PIA4).
Den ska särskilt finansiera projekt som omfattas av de sex ”accelerationsstrategier” som beskrivs nedan:
·Strategi för utveckling av kvantteknik: I beräkningsfältet är målet att ha en komplett prototyp till en första generationens allmänna kvantdator senast 2024. Det syftar också till att hantera kvanttekniken (inklusive acceleratorer, simulatorer och kvantdatorer, affärsprogramvara för kvantdatorer, sensorer, kommunikationssystem), med målet att fördubbla den franska specialistpoolen genom att utbilda 6600 läkare, mastermän, ingenjörer och tekniker och att säkerställa Frankrikes självförsörjning av resurser för utveckling av kvantteknik. Strategin syftar också till att stärka kritisk industriell kapacitet inom kvantteknik, särskilt genom investeringar i kryogenik och lasrar för kvantteknik. Syftet är också att ha en fullständig industriell produktionskedja för Silicon 28, särskilt för att möjliggöra en eventuell produktion av qubit.
·Strategi för cybersäkerhet: Syftet med strategin är att påskynda innovationen för att Frankrike ska kunna behärska viktig teknik i kritiska tillämpningar (t.ex. industri, hälsa och rörlighet) och stärka cybersäkerhetskapaciteten inom industrin och samhället. Målet är att göra det möjligt för sektorn att öka sin omsättning, fördubbla antalet arbetstillfällen inom sektorn och bidra till att skapa världsledande företag inom sektorn.
·Utbildning och digital strategi: Strategin omfattar den digitala omvandlingen av utbildning, från förskola till universitet, med målet att förbättra utbildningssystemets effektivitet, stödja EdTech 24 och stödja Frankrikes ledarskap inom denna sektor. Syftet är att utbilda lärare i innovativa pedagogiska metoder och att hjälpa befintliga företag att anskaffa kapital.
·Strategi för den kulturella och den kreativa sektorn : Strategin syftar till att utveckla produktionen av digitalt innehåll. Investeringarna ska stödja sektorns tekniska innovation, digitala skapande och spridning. Målen är att fördubbla den nuvarande takten i övergången från små och medelstora företag till ETI för kulturföretag, att öka exportomsättningen och att använda kulturnav fram till 2025 för att bevattna pilotområdena.
·Strategi för 5G och framtida telekommunikationsteknik: Syftet med denna strategi är att utveckla lösningar kring telekommunikationsnät och att uppnå genomgående kontroll av dessa lösningar genom stöd till försörjning, forskning och utveckling samt utbildning, samtidigt som 5G-användningen utvecklas till förmån för regioner och industri. 5G-strategin syftar till att utveckla användningen av 5G i spjutspetsindustrisektorer och stödja utbyggnaden av smarta regioner. Syftet är också att investera i FoU efter 5G och 6G (framtida nätverksteknik, heterogen konnektivitet för uppkopplade objekt, nätverkens energieffektivitet osv.). Det syftar också till att tillgodose kompetensbehoven när det gäller utformning och utbyggnad av framtida nät.
·Strategi för att påskynda molnanvändningen: strategin syftar till att skapa konkurrenskraftiga molnlösningar inom tekniska segment (infrastruktur, plattformar och programvara) i syfte att stödja Frankrikes och Europas ledande ställning inom denna nyckelteknik, även genom genomförandet av det viktiga projektet av gemensamt intresse för nästa generations molninfrastruktur och molntjänster, där Frankrike är medsamordnare. De förväntade effekterna är utvecklingen av ett utbud av betrodda molntjänster som syftar till att minska koldioxidavtrycket och uppbyggnaden av en datadriven ekonomi.
När strategierna väl har lanserats ska inbjudningar att anmäla intresse och inbjudningar att lämna förslag inledas, anpassade efter varje strategis särskilda behov. Projekten (som i allmänhet genomförs av företag eller forskningsenheter) ska sedan väljas ut genom konkurrensutsatta förfaranden. Åtaganden ska göras i samband med att inbjudningar att lämna projektförslag inleds och projekt väljs ut.
Kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar ska innehålla ett kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om finansiering, på ett sätt som säkerställer att åtgärden är förenlig med principen om att inte vålla betydande skada i förordning (EU) 2021/241. Detta ska komplettera det faktum att miljökriterier, när så är tillämpligt, ingår i urvalskriterierna för projekt och att verksamhetsutövarna är skyldiga att göra en kritisk analys av sina förslag på grundval av intern och extern expertis. att den gröna omställningen anges i lag som ett av målen för konsekvensbedömningen och att de styrande organen i konsekvensbedömningen måste se till att dessa mål tillämpas, vilket övervakas med hjälp av en särskild indikator. Detta ska leda till att man utesluter i) verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 25 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 26 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 27 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 28 och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.
Investeringar C6-I3: Stöd till innovativa företag
Syftet med denna åtgärd är att finansiera FoU-investeringar för innovativa företag inom ramen för ”volet structurel” i det fjärde ”Investissement d’Avenir” (PIA4). Den riktar sig till innovativa företag som, enskilt eller genom samarbetsprogram, behöver tillgång till finansiering för att täcka de risker som är förknippade med deras FoU-projekt. Det handlar om
·Innovationstävlingar för nystartade företag och små och medelstora företag: detta stöd ska åtfölja skapandet och tillväxten av innovativa teknikföretag, genom stöd för att vägleda unga forskare mot att starta företag, dra nytta av resultaten av offentlig forskning och slutligen finansiera nystartade företag och små och medelstora företags innovationsprojekt med hög potential. Vinnarna av innovationstävlingarna kommer från ett antal sektorer: digital teknik, hälsa, transport och hållbar rörlighet, förnybar energi osv.
·Stöd till strukturerade FoU-projekt: Detta stöd ska åtfölja samarbetsprojekt som involverar stora företag med små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag 29 , med ett incitament att samarbeta med forskningslaboratorier om projekt som härrör från ” Comités stratégiques de filière” . Dessa projekt sammanför ett konsortium bestående av minst två företag, i syfte att skapa synergieffekter och främja kunskapsöverföring, och för att stärka djupet och den tekniska intensiteten hos nya innovativa produkter eller tjänster.
Kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar ska innehålla ett kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om finansiering, på ett sätt som säkerställer att åtgärden är förenlig med principen om att inte vålla betydande skada i förordning (EU) 2021/241. Detta ska komplettera det faktum att miljökriterier, när så är tillämpligt, ingår i urvalskriterierna för projekt och att verksamhetsutövarna är skyldiga att göra en kritisk analys av sina förslag på grundval av intern och extern expertis. att den gröna omställningen anges i lag som ett av målen för konsekvensbedömningen och att de styrande organen i konsekvensbedömningen måste se till att dessa mål tillämpas, vilket övervakas med hjälp av en särskild indikator. Detta ska leda till att man utesluter i) verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 30 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 31 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 32 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 33 och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.
Investeringar C6-I4: Rymd
Åtgärden stöder tre olika insatser:
·Ad hoc-bidrag till Europeiska rymdorganisationen (ESA) med ett belopp på 165 000 000 EUR för att tillgodose krav på finansiering från ESA för att finansiera rymdprogram, såsom vetenskapliga uppdrag, utveckling av satellitprogram eller finansiering av Ariane 6-programmet, ett utvecklingsprogram för raketuppskjutningssystem som förvaltas av Europeiska rymdorganisationen (ESA). Dessa program bygger på frivilliga bidrag från medlemsstaterna (”frivilligt program”). Autonom tillgång till rymden är avgörande för att möjliggöra de europeiska forsknings- och utforskningsuppdragen, liksom för att driva EU:s rymdprogram som Galileo och Copernicus.
·FoU-projekt på följande sätt: i) Offentlig upphandling av forskning om strategisk teknik som definierats av National Centre for Space Studies (CNES) med både civila och dubbla tillämpningar. II). parlamentet efterlyser projekt på områden som är relevanta för rymdsektorn, såsom optisk kommunikation, flexibla telekommunikationssystem och satellitterminaler för telekommunikation. III) en inbjudan att lämna projektförslag för att stödja viktig teknik på området för nanosatelliter. IV) en nationell tävling för rymdtillämpningar (”Space Tour 2021”) som används för att välja ut FoU-projekt för innovativa och lovande rymdtillämpningar som drivs av nystartade företag eller små och medelstora företag.
·Projekt i Vernon, den anläggning där ESA kommer att genomföra de första testerna för att utveckla ”Prometheus”, en återanvändbar raketmotor till låg kostnad. Åtgärden stöder moderniseringen av provningsanläggningen för raketmotorer i Vernon och inrättandet av en 10-hektarpark med solpaneler, som ska generera den mängd el som behövs för att producera anläggningens nödvändiga vätgasmängder genom elektrolys. Slutligen stöder denna åtgärd ett projekt där vätgas som produceras på anläggningen som en biprodukt av industriella processer (”hydrogène fatal”) återvinns i en bränsleceller.
6.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
6.3. |
6.4. |
6.5. |
6.6. |
6.7. |
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
6.8. |
|
6-1 |
C6.R1 Lag om programplanering av forskning |
Mål |
Lag nr 2020-1674 av den 24 december 2020 – ikraftträdande av dekret |
Andel dekreter |
0 % |
60 % |
4. kv. |
2023 |
Minst 60 % av de förordningar som trädde i kraft. |
|
|
6-2 |
C6.R1 Lag om programplanering av forskning |
Mål |
Lag nr 2020-1674 av den 24 december 2020 – rekrytering av besittningsrätt |
Personer |
0 |
100 |
4. kv. |
2022 |
Antal bebodda banrekryteringar (ackumulerat 2021–2022). |
|
|
6-3 |
C6.R1 Lag om programplanering av forskning |
Mål |
Loi n° 2020-1674 du 24 décembre 2020- ökning av anslag |
Belopp |
EUR 12,9 md |
EUR 14,7 md |
3 kv. |
2025 |
En ökning av den offentliga forskningsfinansieringen jämfört med 2020, vilket framgår av rapporten från GD RI. |
|
|
6-4 |
C6.I1 Bevara sysselsättningen inom forskning och utveckling |
Mål |
Antal anställda inom FoU som omfattas av åtgärden |
Personer |
0 |
1200 |
4. kv. |
2022 |
Totalt antal anställda inom forskning och utveckling som deltar i de fyra åtgärderna för att stödja sysselsättningen inom forskning och utveckling . |
|
|
6-5 |
C6.I2 PIA – Viktig digital teknik |
Mål |
Antal validaerade strategier |
Antal |
0 |
6 |
4. kv. |
2021 |
Alla sex strategier (kvantteknik, cybersäkerhet, digital utbildning, kulturella och kreativa näringar, 5G, moln) har validerats och offentliggjorts på webbplatsen Secrétariat Général pour l’Investissement (SGPI). |
|
|
6-6 |
C6.I2 PIA – Viktig digital teknik |
Delmål |
Inbjudan att lämna förslag |
Offentliggörande på webbplatsen Secrétariat Général pour l’Investissement (SGPI) |
4. kv. |
2023 |
Alla inbjudningar att lämna förslag eller intresse inom ramen för denna åtgärd för de strategier som antagits inom ramen för mål 6-5, med uppdragsbeskrivning inklusive som kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om den finansierade lösningen. |
|||
|
6-7 |
C6.I2 PIA – Viktig digital teknik |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut Statsminister |
Rapport från ”Secrétariat Général pour l’Investissement” (SGPI) ’ (SGPI) |
4. kv. |
2024 |
Premiärministerns genomförandebeslut efter det att de ansökningsomgångar/inbjudningar att lämna in intresseanmälningar som utlysts inom milstolpen 6–6 avslutats. göra det möjligt att ingå avtal med stödmottagarna genom bidragsavtal eller andra avtal om beviljande av medel. |
|||
|
6-8 |
C6.I3 PIA – innovativa företag |
Delmål |
Utlysning av inbjudan att lämna förslag eller intresse |
Offentliggörande på webbplatsen Secrétariat Général pour l’Investissement (SGPI) |
4. kv. |
2022 |
Alla ansökningsomgångar eller intresseanmälningar inom ramen för denna åtgärd som utlysts för strategier för innovationsstöd från Bpi f rance, innovationstävlingar för nystartade företag och små och medelstora företag samt FoU-projekt, med specifikationer som kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om den finansierade lösningen . |
|||
|
6-9 |
C6.I3 PIA – innovativa företag |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
Rapport ‘Secrétariat Général pour l’Investissement ’ (SGPI) |
4. kv. |
2024 |
Premiärministerns genomförandebeslut efter det att de ansökningsomgångar/inbjudningar att lämna in intresseanmälningar som utlysts inom milstolpen 6-8 avslutats. göra det möjligt att ingå avtal med stödmottagarna genom att bevilja stöd. |
|||
|
6-10 |
C6.I4 Rymd |
Mål |
Tilldelning av kontrakt till stödmottagare |
Belopp (mn) |
0 |
200 |
1 kv. |
2022 |
200 000 000 EUR som avtalats med mottagare av i) ansökningsomgångar inom områden som är relevanta för rymdsektorn och nationell konkurrens om rymdtillämpningar (”Space Tour 2021”), och ii) projekt i Vernon (återvinning av vätgas, solpanelsparkering, modernisering av testanläggningen för raketmotorer). |
|
|
6-11 |
C6.I4 Rymd |
Mål |
Antal mottagare |
Nummer |
0 |
80 |
1 kv. |
2022 |
Antal mottagare av förslagsinfordringar inom områden som är relevanta för rymdsektorn och nationell konkurrens om rymdtillämpningar (”rymdövning 2021”). |
|
|
6-12 |
C6.I4 Rymd |
Delmål |
Investeringar i Ariane 6 |
Uppföljning av Europeiska rymdorganisationens framsteg av det nationella centrumet för rymdstudier (CNES) |
4. kv. |
2024 |
Genomförande av Ariane 6-programmet |
|||
G.DEL 7: Digitalisering av stat, territorier, företag, kultur
Denna del av den franska återhämtnings- och resiliensplanen rör investeringar och reformer på området digitalisering av stat, territorier, små och medelstora företag, stöd till kultursektorn och reformer på området administrativ förenkling och offentliga finanser.
Digitaliseringen, särskilt av företag, är avgörande för att öka produktiviteten i Frankrike, vilket den nationella produktivitetsnämnden har framhållit.
Statens digitalisering syftar inte bara till att förbättra den offentliga förvaltningens resultat genom tekniska uppgraderingar, utan syftar också till att bidra till ökad delaktighet, som ett komplement till reformerna av den del som syftar till förenkling och decentralisering (4D-lagen).
Stödåtgärderna till kultursektorn syftar till att återställa en allvarligt drabbad sektor genom riktade investeringar i renovering, kulturarv, sysselsättning inom konst och modernisering av utbildnings-, film-, press- och boksektorerna, med fokus på klimatomställning och ungdom.
Slutligen bidrar de två reformerna av de offentliga finanserna till att uppfylla de landsspecifika rekommendationerna 2019.1.2 och 2020.1.1 om förvaltning av statsskuld och offentliga utgifter, särskilt genom att skapa en hållbar väg för de offentliga finanserna på lång sikt efter covid-krisen.
Investeringar i digitalisering bidrar till de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.3, 2020.3.4 och 3.7 med anknytning till digital infrastruktur. Förenklingsreformerna är inriktade på delar av de landsspecifika rekommendationerna 2020.4.1 och 4.2 för företagsklimatet. Investeringarna i kultur bidrar till att tidigarelägga offentliga investeringar i byggnadsrenoveringar (landsspecifik rekommendation 2020.3.2) och mildra krisens effekter på sysselsättningen (landsspecifik rekommendation 2020.2.1). Slutligen tar reformerna av de offentliga finanserna upp delar av de landsspecifika rekommendationerna 2019.1.3 (utgiftsbesparingar och effektivitet) och 2020.1.1 (finanspolitik som syftar till att uppnå försiktiga offentliga finanser på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning).
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
7.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C7.R1): Lag om differentiering, decentralisering, decentralisering och olika åtgärder för att förenkla lokala offentliga åtgärder (3DS)
Åtgärden ska göra de lokala offentliga tjänsterna effektivare och mer anpassningsbara, i enlighet med lokala särdrag.
Lagen om differentiering, decentralisering, decentralisering och decentralisering (lagförslag 3DS) ska innehålla ett antal bestämmelser på områdena bostäder, transport, ekologisk omställning, hälsa och solidaritet. Den ska ha fyra mål: (1) decentralisering: att göra de offentliga åtgärderna mer begripliga och effektiva genom att slutföra överföringen av vissa befogenhetsområden till de lokala myndigheterna. (2) främja differentiering: att se till att varje territorium kan reagera på sina särdrag med hjälp av lämpliga verktyg och resurser. (3) stärka delegeringen: att föra staten närmare området och bättre anpassa beslutsfattandet till den lokala verkligheten. (4) förenkling att förenkla genomförandet av de tidigare målen.
En utvärdering av de bestämmelser som har bidragit till att underlätta offentliga åtgärder i enlighet med de fyra principer som föreskrivs i lagstiftningen (decentralisering, differentiering, decentralisering och decentralisering) ska göras senast den 30 juni 2025.
Reform 2 (C7.R2): Grundlag om förenkling av försök som utförs på grundval av artikel 72 fjärde stycket i konstitutionen
Åtgärden ska innefatta rätten till differentiering genom att ge de lokala myndigheterna möjlighet att, först i experimentsyfte och därefter, på vissa villkor, på ett varaktigt sätt tillämpa regler om utövandet av deras olika befogenheter för att ta hänsyn till deras särdrag.
I grundlagen föreskrivs att de lokala myndigheterna genom en enkel överläggning får besluta att delta i ett försök utan att de måste ha tillstånd att göra detta genom dekret. Den ska rationalisera de förfaranden som styr ikraftträdandet av de beslut som de fattar i samband med experimenten samt villkoren för att utföra lagenlighetskontroll av dessa beslut. Experimentella åtgärder får upprätthållas hos alla eller en del av de lokala myndigheter som deltog i försöket och utvidgas till andra. De normer för utövandet av lokal jurisdiktion som har varit föremål för försöket får ändras i slutet av försöket.
Senast den 30 juni 2025 ska en utvärdering av de första försöken genomföras på grundval av följande indikatorer: Vid utvärderingen ska åtminstone följande faktorer beaktas: antal samhällen som deltar i varje experiment, antal dagar som krävs för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av de överläggningar genom vilka grupperna deltar i försöken, tidsfrist för ikraftträdande av de avvikande handlingar som antagits av försöksgrupperna för varje experiment.
Reform 3 (C7.R3): Omvandling av den offentliga förvaltningen
Omvandlingen av den offentliga förvaltningen syftar till att möta flera utmaningar: göra den offentliga förvaltningen mer representativ för samhället, bidra till den yrkesmässiga integrationen av ungdomar och lågutbildade, förnya arbetsorganisationerna, värdesätta meriter, kompetens, engagemang, garantera jämställdhet mellan kvinnor och män och bekämpa alla former av diskriminering. Denna politik bygger på genomförandet av lagen om omvandling av den offentliga förvaltningen av den 6 augusti 2019.
Åtgärden ska bestå av genomförande av två handlingsplaner.
Handlingsplanen för professionalisering av den offentliga sektorn bygger på 8 åtgärder: (1) utveckling av ett statligt arbetsgivarmärke, (2) organisering av rekryteringsprocesser, (3) professionalisering och utbildning av aktörer, (4) förbättrad integration av nyanlända, (5) översyn av webbplatsen ”Place de ľemploi public”, (6) anskaffning, (7) skapande av talangpooler och (8) strategisk förvaltning av rekryteringar.
.
Handlingsplanen för lika möjligheter är uppbyggd kring tre pelare: (1) identifiera och stödja unga talanger i hela landet för att nå framgång. (2) nytt uttagningsprov för tillträde till den offentliga förvaltningen. (3) utveckla en yrkeskarriär utan diskriminering.
De åtgärder som anges i dessa två handlingsplaner ska genomföras senast den 31 mars 2022.
Reform 4 (C7.R4): Styrning av de offentliga finanserna
Syftet med denna reform av styrningen av de offentliga finanserna är att införa en strategi för konsolidering av de offentliga finanserna på medellång och lång sikt. Denna strategi bygger på rekommendationerna från Commission sur l’Avenir des Finances Publiques (rapport av den 18 mars 2021). Vissa av dessa rekommendationer ska genomföras genom att en grundlag träder i kraft i tid för att kunna tillämpas på 2023 års budget och nästa lag om programplanering av offentliga finanser.
Grundlagen ska utvidga befogenheterna för det höga rådet för offentliga finanser och fastställa en flerårig utgiftsregel för de offentliga utgifterna. Dessa utgiftsregler ska säkerställa överensstämmelse mellan de årliga budgeträkningarna och de fleråriga målen. Genomförandet av denna nya styrningsram, liksom en flerårig bana för de offentliga finanserna som gör det möjligt att stabilisera skuldkvoten och sedan minska den, ska fastställas i den nya lagen om planering av offentliga finanser för 2023. Regeringen ska också införa en strategi för att avskilja skulder från covid i syfte att anslå särskilda resurser till återbetalningen.
Reform 5 (C7.R5): Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet
Som ett komplement till reformen av styrningen av de offentliga finanserna är denna åtgärd avsedd för en utvärdering av de offentliga utgifterna som ska genomföras efter krisen i syfte att identifiera de mest effektiva utgifterna som främjar tillväxt, social inkludering och den ekologiska och digitala omställningen. De offentliga utgifterna förväntas inriktas på dem som främjar denna typ av tillväxt och samtidigt minska dem som är ineffektiva eller överflödiga i förhållande till andra finansieringskällor. Det är därför viktigt att på kort och medellång sikt göra en noggrann bedömning av de offentliga utgifternas inverkan på de offentliga politiska mål som de tjänar och strävan efter effektivitet när det gäller att uppnå dem.
Åtgärden ska omfatta en bedömning av resultatet av reformerna av effektiviteten i de offentliga åtgärderna under presidentens mandatperiod, revisionsrättens offentliggörande av en revisionsrapport om de offentliga finanserna och införandet av utvärderingen av de offentliga utgifterna i kommande budgetlagar.
Den revisionsrapport om de offentliga finanserna som revisionsrätten ska offentliggöra ska också bidra till att fastställa strategin för ett gradvis utträde ur de stödmekanismer som införts från och med mars 2020 för att hantera de ekonomiska effekterna av hälsokrisen.
Konsekvensbedömningarna av de offentliga utgifterna ska förstärkas i samband med ikraftträdandet av den nya lagen om planering av offentliga finanser från och med den 1 januari 2023, när hälsokrisen väl har förflutit. Den underliggande utgiftsutvecklingen ska sedan beskrivas i detalj i kommande budgetlagar.
Bedömningen av de offentliga utgifternas kvalitet ska göras regelbundet, med en tydlig omfattning och tidsplan, och de åtgärder som vidtas för att förbättra de offentliga utgifternas kvalitet och effektivitet ska utvärderas årligen från 2023.
Investering 1 (C7.I1): Digitalisering av företag
Två delåtgärder ska genomföras för att modernisera företagen.
Den första delåtgärden är en fortsättning på det befintliga initiativet France Num och ska stödja företag i deras digitala omvandling för att utveckla sin verksamhet digitalt. Initiativet France Num ska erbjuda flera stödsystem: 20 000 digitala diagnoser och kompletteringar från handels- och industrikamrarna (CCI) och handels- och hantverkskamrarna (CMA). 100 000 kurser ska anordnas samt produktion och sändning av ett TV-program för allmänheten i syfte att öka medvetenheten hos mikroföretag som ännu inte är digitalt utrustade.
Den andra delåtgärden ska stödja investeringar i små och medelstora industriföretag och medelstora börsnoterade företag genom uppskalning och stöd till deras strategi för digitalisering på medellång och lång sikt genom införande av ny teknik. Stödet ska ges i form av en subvention för förvärv av en fastighet som registrerats som en anläggningstillgång och överlåtits till en industriell verksamhet i på förhand fastställda stödberättigande kategorier: robotutrustning, additiv tillverkning, virtuell eller förstärkt verklighet, konstruktionsprogramvara, integrerade maskiner för högpresterande datorsystem, numeriskt styrda produktionsmaskiner samt programvara eller utrustning vars användning kräver artificiell intelligens.
Investering 2 (C7.I2): Digital uppgradering av staten och territorierna
Denna investering ska identifiera innovativa digitala strategier som gör det möjligt att förbättra de offentliga åtgärdernas effektivitet och kvaliteten på de offentliga tjänstemännens arbetsmiljö, inbegripet e-mobilitet.
I detta syfte ska en fond för ”Public agent Digital Backpack” för projekt modernisera statstjänstemännens arbetsstation och en fond för innovation och digital omvandling stödja digitala initiativ med stor genomslagskraft inom staten och de lokala myndigheterna, samtidigt som den stöder den digitala sektorn.
För att skapa en effektivare, mer samarbetsinriktad och mer mobil digital arbetsmiljö för statsanställda ska de finansierade projekten omfattas av fem teman: ökad prestanda hos datanät. utveckling av federerad digital identifiering för statstjänstemän. säkra lösningar för fjärråtkomst till digitala verktyg, enhetliga kommunikationslösningar på interministeriell nivå, stöd till företagsledningars och gruppers förvärv av digitala arbetsmetoder.
För att stimulera digital innovation och påskynda den digitala omvandlingen av staten ska de finansierade projekten omfattas av åtta teman: dematerialisering av kvaliteten på de administrativa förfaranden som används mest av medborgare och företag. ny nationell digital offentlig politik. utveckling av bästa digitala praxis inom lokala statliga tjänster. professionalisera den offentliga digitala sektorn, utveckla användningen av data i allmänhetens tjänst, studera och experimentera med ny digital teknik och nya digitala metoder, digital omvandling av lokala myndigheter. stöd till struktureringsprojekt som mobiliserar flera omvandlingsverktyg.
Investering 3 (C7.I3): Cybersäkerhet i statliga tjänster
Investeringen ska stödja en förstärkning av cybersäkerhetskapaciteten för offentliga tjänster. uppmuntra utvecklingen av ett konkurrenskraftigt och innovativt cybersäkerhetserbjudande till gagn för ekonomin och samhället och stärka förmågan att förebygga och reagera på cyberattacker.
Följande projekt ska särskilt genomföras:
·inrättande av incidenthanteringsgrupper i territorierna.
·användning av diagnos- och säkerhetspaket för berättigade stödmottagare.
·förvärv av säkerhetsprodukter till förmån för staten och offentliga tjänster.
·öka den nationella kapaciteten att upptäcka it-angrepp.
Investering 4 (C7.I4): Statlig digital uppgradering: Digital identitet
Två delåtgärder ska genomföras: det digitala nationella identitetskortet och utvecklingen av ett statligt garanterat digitalt identifieringssystem. Dessa två åtgärder ska också bidra till att förbättra säkerheten och driftskompatibiliteten.
För att stödja införandet av nya identitetskort, utan att störa tjänsten för användarna, ska systemen, utrustningen och relaterade it-nät anpassas. Dessa system ska särskilt uppgraderas Applikationen ”Titres électroniques sécurisés” (och efterföljande uppgradering av cybersäkerhet), införandet av anordningar för insamling av fingeravtryck och användarportalen för den nationella byrån för säkra titlar ( Agence nationale des titres sécurisés) för att ge användarna tillgång till deras förfaranden. Utvecklingen av ett statligt garanterat digitalt identifieringssystem ska ersätta användningen av användarnamn/lösenord med ett säkrare system för digital identifiering. Utvecklingen av det nya systemet ska ske i ett europeiskt sammanhang av digital interoperabilitet (eIDA-förordningen). Lösningen ska göra det möjligt att utveckla nya känsliga offentliga och privata användningsområden och bekämpa bedrägerier och identitetsstöld online.
Investering 5 (C7.I5): Inrikesministeriets utrustning och infrastruktur
Åtgärden ska utveckla inrikesministeriets tillämpningar och säkerställa deras motståndskraft. De projekt som fick stöd rör i synnerhet flera tekniska infrastrukturer:
·Nätverk mellan statliga ministerier: utfasning av telefonnätet Rimbaud och fördubbling av befintliga nätanslutningar.
·Den rättsliga grunden för statens territoriella förvaltning: uppbyggnad av basen och en ny organisation för att samordna nätverket av ministeriella tjänster för informations- och kommunikationssystem.
·Polisens videoskyddsplan: utveckla och erbjuda ny lagrings- och nätverkskapacitet till videoskyddssystemet vid polishögkvarteret i Paris, särskilt inför de olympiska spelen 2024.
·Nätsäkerhet: förstärkning av ministeriets digitala säkerhet (it-försvar).
·Datacentralens motståndskraft: infrastrukturarbete för att säkerställa energiresiliens för ministeriets datacentraler.
·Varnings- och informationssystem för befolkningen: utveckla varnings- och informationssystemet för befolkningen, särskilt i syfte att genomföra det nya FR-Alert systemet (se även åtgärden ”Inrikesministeriets applikationer”).
Investering 6 (C7.I6): Inrikesministeriets ansökningar
Denna åtgärd ska utveckla nya eller uppgradera befintliga digitala applikationer för inrikesministeriet:
·SI-val: applikationen ska se över det datasystem som utformats för valen genom att öka systemets allmänna stabilitet och genom att i synnerhet samverka med andra applikationer, såsom den nationella förteckningen över förtroendevalda tjänstemän.
·Klagomål på nätet: applikationen ska i vissa fall göra det möjligt för användaren att begränsa sina förflyttningar och lämna in ett klagomål direkt online. Projektet ska tillhandahålla en första fas av online-stöd till den användare/det offer för vilket det i första hand kan vara svårt att resa.
·FR-Varning: ansökan ska genomföra direktiv 2018/1972 om inrättande av ett varningssystem via mobiltelefon före den 30 juni 2022. Denna applikation ska skicka omedelbara varningar till användaren.
·Marcus 112: Marcus 112-projektet ska införa de åtgärder och experiment som krävs för att rationalisera de många larmnummer som för närvarande existerar parallellt i Frankrike.
·Fordonsregistreringssystem (SIV): denna applikation ska se över fordonsregistreringssystemet genom att optimera användarupplevelsen och förbättra prestandan. De första modulerna som ska bli färdiga i slutet av 2025 är betalningar, register, identitets- och rättighetshantering, godkännanden, moln och installation, portal och verksamhetsadministration, referensdatamodelt, administration av intyg.
·LOG MI: denna applikation ska tillhandahålla ett centraliserat logistiksystem som är gemensamt för alla aktörer inom inrikesministeriet.
·It-projektets förberedelser inför framtiden: denna tillämpning ska underlätta genomförandet av utredningar med hjälp av nya digitala metoder och stärka rörligheten för tjänstemän på området.
Investering 7 (C7.I7): Rörlighet och distansarbete vid inrikesministeriet
Denna investering ska stödja en rad åtgärder som syftar till att främja utvecklingen av rörlighet och distansarbete inom inrikesministeriet. Tre åtgärder ska genomföras:
·Förbättring av den digitala miljön och utveckling av distansarbete: främja utvecklingen av lösningar för samarbete, förvärv av distansarbetsstationer och införande av system som gör det möjligt för tjänstemän att arbeta på distans.
·The first actions related to the Radio network of the future (namely: access to radio coverage, development and implementation of the integrator, core network, a communication system, development and implementation of gateways and interconnections, management information system, maintenance, integration of the PCSTORM project environment, and associated training and experimentation) enabling the development of a Long Term Evolution network for public and private security actors (such as State police, firefighters, emergencies and municipal police). Den ska tillhandahålla effektiva och motståndskraftiga kommunikationsmedel som möjliggör ett anpassat svar på behoven av brottsbekämpning och krishantering.
·NEO-stationer: utöka polisens utrustning med 40 000 säkra mobila terminaler. Terminalerna och det åtföljande tillämpningssystemet gör det möjligt för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter att utföra åtgärder som tidigare utförts på professionella kontor medan de befinner sig på plats. De begränsar således både resebyråns och användarens resor och säkerställer bättre övergripande effektivitet.
Investering 8 (C7.I8): Administrativ kontinuitet: digital uppgradering av förvaltningen av utbildningssystemet
Denna investering kommer att påskynda den digitala omvandlingen av ministeriet för utbildning, ungdom och idrott, tack vare utvecklingen av dess informationssystem, som i högre grad förlitar sig på data, för att göra dem effektivare, mer tillgängliga och säkrare. Denna investering ska också stärka dematerialiseringen av förfaranden och tjänster till användarna.
Fem åtgärder ska genomföras:
·Modernisering av it-verktygen för grundskoleutbildning: inrättande av informationssystem för datautbyte med lokalsamhällen och förenkling av förvaltningsförfarandena.
·Förenkling av system för pilot- och förvaltningsinformation för gymnasieutbildning
·Utveckling av datautbyte med partnerministerier:
·Generalisering av verktyg och tjänster som gör det möjligt att distansarbeta i en säker miljö för administrativa tjänstemän, förvaltnings- och inspektionspersonal, särskilt genom anpassning av infrastruktur och särskilda säkra tillämpningar.
·Uppgradering av infrastruktur och verktyg för att dela data och digitala tjänster under hela elevens skolgång (t.ex. med lokalsamhällen, föräldrar och högre utbildning), inrätta nya arbetsorganisationer, främja arbetarnas effektivitet och livskvalitet samt förenkla användarförfarandena och ta hänsyn till användarnas erfarenheter.
Investering 9 (C7.I9): Utbildningskontinuitet: digital omvandling av skolan
Denna investering ska stödja installationen av mobil digital utrustning i klassrummen, vilket är en förutsättning för utveckling av hybridutbildning. Det ska också stödja investeringar i videoprojektorer, gemensam mobil utrustning, utrustning som är specifik för grundskolan samt ett nätverk som möjliggör undervisning både på plats och på distans. Den ska också finansiera tjänster och resurser för utbildning på första nivån samt utrustning som möjliggör hybridundervisning i gymnasiet.
Lärarna ska utbildas för att behärska de nya digitala utbildningsverktygen och tjänsterna samt den nya digitala miljön.
Investering 10 (C7.I10): Digitalisering av offentliga tjänster: utveckla tillgången till högre utbildning i hela landet tack vare digital teknik
Investeringen ska finansiera införandet av dematerialiserade kursmoduler inom högre utbildning samt installation av nödvändig digital infrastruktur. Utvecklingen av kurser på distans och motsvarande infrastruktur ska göra det möjligt att anpassa sig till den nuvarande hälsosituationen genom att undvika överbeläggning i föreläsningshallar och klassrum. Det ska också bana väg för en mer långsiktig strategi för tillgång till högre utbildning som syftar till att nå ut till en bredare publik i hela landet men även utomlands. Dessutom ska det vara möjligt att föreslå ett mer varierat och komplett utbildningsutbud som är anpassat till de begränsningar som vissa studenter har att förena sina studier med en yrkesverksamhet.
Investeringarna ska stödja projekt för
·skapande av digitala och tillgängliga onlinemoduler vid högre utbildningsanstalter
·digital utbildning av lärare och forskare från universitet
·utveckling av nationella plattformar (virtuella klassrum, webbinarier, distansprov, system för inlärning) som så småningom ska erbjuda alla kandidat- och mastermoduler.
·inbjudan att lämna projektförslag för digitala tjänster med fokus på elevernas användarerfarenheter.
Investering 11 (C7.I11): Stöd till kultursektorer och restaurering av kulturarvet
Investeringen ska stödja kulturarv och scenkonst.
Investeringen ska stödja två delåtgärder: investeringar i kulturarvet för att renovera historiska monument för att förbättra deras hållbarhet över tid och därigenom främja lokala turismekosystem.
Investeringar i kulturarvet ska stödja kulturarvsplatser i regionerna och främja hantverk och kunnande. Denna investering ska stödja fem restaureringsåtgärder:
·en ”katedralplan” för att påskynda nödvändiga säkerhets- och skyddsarbeten och restaureringsprojekt för 45 religiösa byggnader som tillhör staten.
·restaurering av historiska monument som tillhör lokala myndigheter och privata ägare. Detta ska omfatta stöd till restaurering av kyrkan i Turenne (New Aquitaine), slottet Meauce (Bourgogne-Franche-Comté) och Palais Rontaunay (Réunion),
·restaurering av 14 monument som förvaltas av det historiska monumentcentrumet över hela territoriet, såsom Château d’Angers eller Abbé de Mont-Saint-Michel,
·restaurering av slottet Villers-Cotterêts så att det blir en internationell stad för det franska språket,
·restaurering av kulturarvsanläggningar såsom regionala museer, departementsarkiv och kommunala arkiv samt centrum för bevarande och studier som syftar till att bevara kvarlevorna från arkeologisk utgrävning.
Investeringen i konstnärlig sysselsättning och modernisering av utbildningen ska stödja tre åtgärder:
·en ”fond för ekologisk omställning” som finansierar projekt till förmån för ekologisk och digital omställning som genomförs av institutioner för konstnärligt skapande (märkning och lokaler för liveframträdanden och bildkonst).
·en moderniseringsplan för institutioner för högre kulturutbildning som ska investera i eftermodifiering av energi, stödja utbildning och stärka deras digitalisering genom modernisering av deras undervisningsverktyg och it-infrastruktur.
·ett exceptionellt program för allmän ordning för att ge ny kraft åt skapandet inom alla områden. Detta program syftar särskilt till att stödja unga formgivare. Det rör sig således om en engångsutgift till förmån för skapande av konstverk, alla discipliner tillsammans.
Kontroll och revision:
Genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen övervakas av Secrétariat Général France Relance som är knutet till premiärministern och ekonomi-, finans- och återhämtningsministern. Genomförandet delegeras till ministerierna genom ”konventioner” och ”chartes de gestion”. När det gäller det interna kontrollsystemet förlitar sig de myndigheter som ansvarar för mekanismen för återhämtning och resiliens i Frankrike på det nationella system som finns i Frankrike för att kontrollera den nationella budgeten. CICC (Commission interministérielle de coordination des contrôles) utses till nationell samordnare för revision och kontroll.
Premiärministern ska underteckna ett cirkulär med följande innehåll:
-Systemorganisationen och de skyldigheter som varje struktur har när det gäller att säkerställa tillförlitlighet och kontroll av uppgifter som rör indikatorer.
-Förfaranden för insamling och lagring av uppgifter om alla typer av slutliga stödmottagare.
Eftersom cirkuläret förväntas definiera viktiga delar av kontroll- och revisionssystemet, som ännu inte är tillgängliga den dag då planen lämnas in, ska en milstolpe i samband med undertecknandet av dessa cirkulär ge ytterligare garantier. Dessutom ska delmålet även innehålla en rapport från CICC med en detaljerad beskrivning av dess revisionsstrategi och en beskrivning av det planerade revisionsarbetet avseende betalningsansökningar.
G2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
7.2. |
7.3. |
7.4. |
7.5. |
7.6. |
Enhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
7.7. |
|
7-1 |
C7.R1 3DS Lag |
Delmål |
Ikraftträdande av 3DS-lagen |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2022 |
Ikraftträdandet av 3DS-lagen syftade till att effektivisera de offentliga tjänsterna genom att främja differentiering, decentralisering, decentralisering och decentralisering. |
|||
|
7-2 |
C7.R1 3DS Lag |
Delmål |
Utvärdering av 3DS-lagen |
Utvärderingsrapport |
2 kv. |
2025 |
Utvärdering av de bestämmelser som har bidragit till att underlätta offentliga åtgärder, i enlighet med de fyra principer som föreskrivs i lagstiftningen (decentralisering, differentiering, decentralisering och förenkling). |
|||
|
7-3 |
C7.R2 Försök med grundlag |
Delmål |
Ikraftträdande av den lag som syftar till att befästa rätten till differentiering |
Ikraftträdande |
2 kv. |
2021 |
Ikraftträdandet av den lag som syftar till att befästa rätten till differentiering genom att utvidga möjligheten för lokala myndigheter att använda experiment för att ta hänsyn till sina särdrag (förenkling av den rättsliga ramen och anlitande av nya resultat för experiment). |
|||
|
7-4 |
C7.R2 Försök med grundlag |
Delmål |
Lägesrapport om de första försöken |
Utvärderingsrapport |
2 kv. |
2025 |
Utvärdering av de första försöken som utförts på grundval av följande indikatorer (som ingår i mätningen): antal samhällen som deltar i varje försök som är tillåtet enligt lag eller annan författning, antal dagar som krävs för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av de överläggningar genom vilka gemenskaperna deltar i försöken, tidsfrist för ikraftträdande av de undantagsakter som antagits av försöksgrupperna för varje försök som är tillåtet enligt lag eller annan författning). |
|||
|
7-5 |
C7.R3 Omvandling av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Genomförande av åtgärder som identifierats som en del av de projekt som inletts för rekrytering och lika möjligheter |
Genomföranderapport |
1 kv. |
2022 |
Genomförandet av jämställdhetsplanen, med följande mål: ökning av antalet unga lärlingar, arbetstagare med funktionshinder, planer till förmån för jämställdhet inom den offentliga förvaltningen, förnyelse av tillgången till offentliga tjänster genom nya konkurrensprov, stöd till framgångar för unga begåvningar inom hela territoriet, utveckling av coachning och mentorskap för lika möjligheter. |
|||
|
7-6 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Inlämning av CAFP-rapporten (Commission sur l’Avenir de Finances Publiques) |
Inlämnande av rapporten |
1 kv. |
2021 |
Inlämning av CAFP:s rapport (Commission sur l’Avenir de Finances Publiques) om budgetstrategin efter krisen och om renoveringen av ramen för styrningen av de offentliga finanserna. |
|||
|
7-7 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Genomförande av utvalda rekommendationer i CAFP |
Ikraftträdande |
4. kv. |
2021 |
Genomförande i tid för att kunna tillämpas från och med 2023 års budget av utvalda rekommendationer i CAFP genom antagande av ekologiska lagbestämmelser, som särskilt har följande mål: -Utvidgning av befogenheterna för HCFP (Haut Conseil des Finances Publiques) -Fastställande av en flerårig utgiftsregel som styrande regel. Denna utgiftsregel ska säkerställa överensstämmelse mellan de årliga budgeträkningarna och de fleråriga målen. |
|||
|
7-8 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Genomförande av ett system för begränsning av covid-relaterade skulder |
Genomförande av ett system för begränsning av covid-relaterade skulder |
4. kv. |
2021 |
Genomförande av ett system för begränsning av covid-relaterade skulder i utkastet till budgetplan. |
|||
|
7-9 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Ny lag om planering av offentliga finanser (”Loi de Programmation des Finances Publiques”) |
Ikraftträdande |
1 kv. |
2023 |
Ikraftträdande av en ny lag om planering av offentliga finanser (Loi de Programmation des Finances Publiques) som genomför de nya organiska lagbestämmelser som antagits och fastställer en väg för de offentliga finanserna som gör det möjligt att stabilisera och sedan minska skuldkvoten. |
|||
|
7-10 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Offentliggörande av resultaten av produktivitetsreformerna |
Offentliggörande av rapporten |
4. kv. |
2021 |
Offentliggörande av resultaten av produktivitetsreformerna av de offentliga åtgärder som genomförts under den femåriga presidentperioden. |
|||
|
7-11 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Rapport från revisionsrättens revisionsbesök avseende de offentliga finanserna |
Offentliggörande av rapporten |
2 kv. |
2021 |
Rapport från revisionsrättens revisionsbesök avseende de offentliga finanserna. |
|||
|
7-12 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Nödåtgärder vid utträde under sanitära förhållanden |
Utträde ur nödfallsåtgärder |
4. kv. |
2022 |
Lämna nödåtgärder under sanitära förhållanden, på grundval av rekommendationerna i rapporten från revisionsrättens revisionsbesök. |
|||
|
7-13 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Uppbyggnad av finansiella lagar som är kopplade till utvärderingar av offentliga utgifter som omfattar den offentliga förvaltningens omfattning i enlighet med utgiftsutvecklingen i lagen om planering av offentliga finanser
|
Uppbyggnad av finanslagstiftning |
4. kv. |
2022 |
Uppbyggnad av finansiella lagar som är kopplade till utvärderingar av offentliga utgifter som omfattar den offentliga förvaltningens omfattning i enlighet med utgiftsutvecklingen i lagen om planering av offentliga finanser. |
|||
|
7-14 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Årlig utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifter som genomförts i 2023 års budgetlag |
Offentliggörande av bedömningen |
1 kv. |
2024 |
Årlig utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna i 2023 års budgetlag. |
|||
|
7-14 a |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Årlig utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifter som genomförts i 2023 års budgetlag |
Offentliggörande av bedömningen |
1 kv. |
2025 |
Årlig utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna i 2023 års budgetlag. |
|||
|
7-15 |
C7.I1 Digital uppgradering av företag |
Mål |
Antal företag som fick stöd för att främja digitala investeringar |
Antal |
0 |
3320 |
1 kv. |
2022 |
Antal företag som fick stöd för att främja digitala investeringar genom systemet ”Framtidens industrier”. |
|
|
7-16 |
C7.I1 Digital uppgradering av företag |
Mål |
Antal diagnoser, digital hjälp och kurser till företag |
Antal |
0 |
120 000 |
4. kv. |
2025 |
Antal diagnoser, digital hjälp och kurser till företag via ”FranceNum”. |
|
|
7-17 |
C7.I2 Digital uppgradering av staten och lokala myndigheter |
Mål |
Antal företag som drar nytta av offentliga order |
Nummer |
0 |
200 |
1 kv. |
2023 |
Antal företag som drar nytta av offentliga order inom ramen för ”Innovation and Numerical transformation” och ”och Sac à dos numérique de l’agent public” för att digitalt uppgradera statliga och lokala myndigheter. |
|
|
7-18 |
C7.I2 Digital uppgradering av staten och lokala myndigheter |
Mål |
Andel offentliga tjänstemän vars jobb kan utföras på distans och som har utrustning för telearbete |
Procent |
95 % |
3 kv. |
2023 |
Andel offentliga tjänstemän som har utrustning för telearbete enligt översikt av statens it-avdelningar. Målet bedöms i förhållande till en målgrupp på 395 000 tjänstemän vars jobb kan utföras på distans. |
||
|
7-19 |
C7.I3 Den centrala regeringens cybersäkerhet |
Delmål |
Investeringar för att öka den offentliga cybersäkerheten |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
4. kv. |
2024 |
Slutförande av de fyra åtgärderna för att öka den statliga cybersäkerheten: ·inrättande av insatsgrupper. ·användning av diagnostiska paket. ·förvärv av it-säkerhetsverktyg. ·ökad detektionskapacitet för cyberattacker |
|||
|
7-20 |
C7.I4 Digital uppgradering av staten – digitalt ID |
Mål |
Antal digitala id-kort som tagits fram |
Nummer |
3 000 000 |
1 kv. |
2022 |
Antal nya identitetskort som tillverkas och är i omlopp. |
||
|
7-21 |
C7.I4 Digital uppgradering av staten – digitalt ID |
Mål |
Antal innehavare av nytt digitalt ID-kort |
Antal |
12 500 000 |
4. kv. |
2023 |
Antal innehavare av nytt digitalt ID-kort som kan få åtkomst till statlig digital ID-app. |
||
|
7-22 |
C7.I5 Inrikesministeriets utrustning |
Delmål |
Investeringar för att stärka inrikesministeriets digitala utrustning |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
4. kv. |
2023 |
Slutförande av de sex åtgärderna för att förstärka inrikesministeriets digitala utrustning: •Statligt interministeriellt nätverk. •Den rättsliga grunden för statens territoriella förvaltning: Staten •Polisens videoskyddsplan: •Nätverkssäkerhet •Datacentralens motståndskraft: •Varnings- och informationssystem för befolkningen: |
|||
|
7-23 |
C7.I6 Inrikesministeriets ansökningar |
Delmål |
Investeringar i digitala tillämpningar som utvecklats av inrikesministeriet |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
2 kv. |
2025 |
Slutförande av sju digitala tillämpningar för inrikesministeriet: ·SI-val: ·Klagomål på nätet: ·FR-Varning: ·Marcus 112: ·Fordonsregistreringssystem (första modulerna) ·LOG MI: ·It-projektet för framtidssäkring: |
|||
|
7-24 |
C7.I7 Distansarbete vid inrikesministeriet |
Delmål |
Investeringar för att stärka inrikesministeriets digitala konnektivitet |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
4. kv. |
2023 |
Slutförande av åtgärderna för att stärka inrikesministeriets digitala konnektivitet: ·Förbättring av den digitala miljön och utveckling av distansarbete (slutförande) ·NEO-stationer (färdigställande) ·Framtidens radionät (första stegen) |
|||
|
7-25 |
C7.I8 Digital uppgradering av utbildningssystemet |
Delmål |
Investering till uppgradera de digitala tjänsterna vid utbildningsministeriet |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
2 kv. |
2026 |
Slutförande av de fem åtgärderna för att uppgradera de digitala tjänsterna vid ministeriet för nationell utbildning: ·Modernisering av it-verktygen för 1:a examensutbildningen (projektet ”onde”, ledningsverktyg för rektorer) ·Införande av det gemensamma autentiseringssystemet för tillgång till digitala utbildningstjänster och digitala utbildningsresurser och utvidgning av tillämpningsområdet för stödmottagare ·Införande av en säker lösning för tillgång till digitala resurser i grundskolan (GAR-projektet) ·Omvandling och modernisering av akademisk infrastruktur och akademiska verktyg ·Generalisering av verktyg och tjänster som möjliggör distansarbete |
|||
|
7-26 |
C7.I9 Digital omvandling av skolan |
Mål |
Antal skolklasser som är digitalt utrustade |
Nummer |
0 |
45 000 |
4. kv. |
2022 |
Antal skolklasser som är digitalt utrustade med digitala resurser i elementärklasser, samt hybridklasser i sekundärutbildningen tillsammans med stöd till förändringar för berörd personal. |
|
|
7-27 |
C7.I10 Digital tillgång till högre utbildning |
Mål |
Antal studenter som har tillgång till digital utbildning |
Nummer |
0 |
1 400 000 |
4. kv. |
2024 |
Antal studenter som har tillgång till digital utbildningskapacitet i systemet för högre utbildning. |
|
|
7-28 |
C7.I11 Kultur |
Mål |
Katedraler och nationella historiska monument |
Nummer |
0 |
60 |
4. kv. |
2025 |
Antal slutförda renoveringsprojekt för katedraler och nationella historiska monument tillhörande staten. |
|
|
7-29 |
C7.I11 Kultur |
Delmål |
Monument som tillhör lokala myndigheter och privata ägare |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
4. kv. |
2025 |
Slutförande av alla renoveringsarbeten för monument som tillhör lokala och regionala myndigheter samt privata ägare. |
|||
|
7-30 |
C7.I11 Kultur |
Mål |
Antal renoverade konst- och arkitekturskolor |
Nummer |
0 |
13 |
2 kv. |
2026 |
Antal renoveringsarbeten i konst- och arkitekturskolor som slutförts. |
|
|
7-31 |
C7.I11 Kultur |
Delmål |
System till stöd för konstskapande |
Rapport som ska lämnas av den franska regeringen med bevis på slutförande |
4. kv. |
2024 |
Slutförande av de två programmen för att stödja institutioner med inriktning på konstskapande och stöd till konstnärer genom ett offentligt program för konstförvärv. |
|||
|
7-35 |
Kontroll- och revisionsförfaranden vid genomförandet av RRF |
Delmål |
Organisation av systemet och behandling av uppgifter och organisation av revisioner |
Undertecknande av cirkuläret och rapport från CICC |
4. kv. |
2021 |
Införande av kontroller och revisionsförfaranden genom följande två delar: ·Premiärministerns undertecknande av ett cirkulär med uppgifter och ansvarsområden för samordningsorganet och ministerierna samt förfarandet för insamling och lagring av uppgifter om indikatorer, inbegripet säkerställande av deras tillförlitlighet och tillgång till insamlade uppgifter för alla typer av slutliga stödmottagare. Färdigställande av en rapport som ska innehålla en beskrivning av den planerade revisionsstrategin, inklusive en beskrivning av revisionsarbetet avseende betalningsansökningarna. |
|||
H.DEL 8: Anställningsskydd, ungdomsfrågor, funktionshinder, yrkesutbildning
År 2019 hade arbetslösheten i Frankrike nått sin lägsta nivå sedan krisen 2008, då den uppgick till 8,1 %. På grund av hälsokrisen förstördes enligt INSEE 284 000 arbetstillfällen mellan slutet av 2019 och slutet av 2020. En ökning av arbetslösheten mildrades till stor del av åtgärder för att hålla kvar arbetskraften, särskilt system för korttidsarbete. Det krävs dock ytterligare stöd till befolkningsgrupper som är mer känsliga för variationer på arbetsmarknaden, för att undvika en strukturell ökning av arbetslösheten genom hysteres.
Inom ramen för denna del av den franska återhämtnings- och resiliensplanen inriktas en rad olika åtgärder på att stödja ungdomars inträde på arbetsmarknaden, däribland de som löper störst risk att utestängas.
Yrkesutbildning kommer, genom att möjliggöra karriärövergångar och bidra till att öka produktiviteten i ekonomin, att spela en nyckelroll i den gröna och digitala omställningen av ekonomin. Krisen har dessutom belyst den låga digitaliseringen av yrkesutbildningen (även om digitaliseringen kan stödja innovativa inlärningsmetoder, till exempel genom att använda virtuell verklighet för att utöva specifika yrkesmässiga hantverk), som myndigheterna strävar efter att ytterligare stödja genom riktade investeringar.
Genom att bidra till att mildra krisens effekter på sysselsättningen och samhället och främja kompetens och stöd till arbetssökande är dessa investeringar och reformer ett svar på den landsspecifika rekommendationen 2020.2. Dessa åtgärder bidrar också till att stödja alla arbetssökandes integration på arbetsmarknaden och till att åtgärda kompetensbrist och kompetensglapp, i enlighet med den landsspecifika rekommendationen 2019.2.
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
8.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform C8.R1: Arbetsförmedlingens tillhandahållande av tjänster (Pôle Emploi)
Denna reform gäller omorganisationen av tillhandahållandet av tjänster av Pôle Emploi, den viktigaste nationella arbetsförmedlingen.
Denna reform ska göra det möjligt att påskynda behandlingen och den individuella diagnosen av arbetssökandes situation och på så sätt underlätta för människor att snabbt återvända till arbetsmarknaden. Det ska ge ökat stöd till mer utsatta grupper, för vilka sociala och yrkesmässiga svårigheter överlappar varandra. Förbättrade företagstjänster och utbildning för arbetssökande ska förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och minska de ökande rekryteringsspänningarna inom vissa sektorer.
Genomförandet av två aspekter ska övervakas mer specifikt: integrering av Cap’Emploi, som är specialiserat på sysselsättning för personer med funktionsnedsättning, och integrering av kompensationsrådgivare inom Pôle Emploi.
Reform C8.R2: Anpassning av system för korttidsarbete
När covid-19-krisen var som värst under våren 2020 infördes ett exceptionellt system för korttidsarbete för att begränsa effekterna på sysselsättning och inkomster till följd av minskad ekonomisk aktivitet under nedstängningsperioder. Under 2021, i takt med att pandemins andra våg försämras och de ekonomiska villkoren förbättras, ska detta normala system för korttidsarbete, som är inriktat på att minska den cykliska aktiviteten, stramas åt. I synnerhet gäller följande:
-De anställda ska få en ersättning på 60 % (i stället för nuvarande 70 %) av sin tidigare bruttolön (cirka 72 % av deras nettoinkomst).
-Arbetsgivare ska få en ersättning på 36 % av den tidigare bruttolönen för deltidsanställda arbetstagare (i stället för nuvarande 60 %). Tillståndsperioden för användningen av den gemensamma parlamentariska församlingen ska förlängas från 12 månader till 3 månader, med möjlighet till förlängning upp till högst 6 månader, under en referensperiod på 12 månader.
-Skyddade sektorer och administrativt stängda företag ska i sinom tid inte längre omfattas av höjda stödnivåer.
Utöver detta allmänna system för korttidsarbete (ADPC) skapades ett långsiktigt system för korttidsarbete (APLD) för att stödja företag som drabbats av en varaktig chock men med betydande utsikter till återhämtning på medellång sikt. APLD trädde i kraft den 1 juli 2020 och är tillgänglig genom ingående av ett avtal om filial, företag eller etablering. På grundval av dialogen mellan arbetsmarknadens parter innehåller avtalen om APLD en detaljerad beskrivning av arbetsgivarnas åtaganden när det gäller att behålla arbetstillfällen och yrkesutbildning. Under 2021 ska nivån på det ekonomiska stödet minska
-Arbetsgivarna ska få ett bidrag på 60 % av den tidigare bruttolönen för anställda som är anställda delvis, i stället för 70 % som för närvarande erhålls i skyddade sektorer och nedlagda företag.
Reform C8.R3: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
En branschövergripande förhandling inleddes i juni 2020 i syfte att uppmana arbetsmarknadens parter att vidareutveckla det förebyggande arbetet i företagen och att anpassa denna styrningsmodell. Detta ledde till det nationella branschövergripande avtalet ”om ökat förebyggande och förnyat utbud av hälsa på arbetsplatsen och arbetsvillkor” av den 10 december 2020, som stärker det förebyggande arbetet på arbetsplatsen i företagen och tillhandahållandet av tjänster genom SPST (Prevention and Health at Work Services) till företag och anställda. Detta branschövergripande avtal införlivades i en lag som antogs av nationalförsamlingen den 17 februari 2021 och som syftade till att skapa ett effektivare och mer förebyggande system för yrkespersonal och förhindra yrkesmässig trötthet genom att koppla exponering för risker till karriärvägar. Kommissionen har för avsikt
-Förbättra förebyggandet inom företagen som en del av en strategi för riskbedömning genom dialog mellan arbetsmarknadens parter, fastställande av ett årligt förebyggande program och inrättande av ett förebyggande pass.
-Definiera de tjänster som erbjuds av förebyggande tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster (SPST) med en central uppsättning tjänster på områdena förebyggande av arbetsmiljörisker, individuell övervakning och förebyggande av yrkesmässiga hinder,
-Stödja tillfälligt anställda eller entreprenörer samt egenföretagare genom ytterligare deltagande av SPST,
-Bättre ta itu med utestängning från arbetsmarknaden genom särskilda SPST-celler, inrättande av läkarbesök i mitten av karriären och av läkarbesök inför omstart för att förbereda en lyckad återgång till arbetet.
-Bättre integrera företagshälsovården i det övergripande hälso- och sjukvårdssystemet för att göra det möjligt för läkare som utbildats i arbetsmiljöutbildning att övervaka hälsan på arbetsplatsen,
-Förstärkning av SPST-team genom möjligheten för kvalificerade sjuksköterskor att arbeta i god praxis och utveckling av uppdragsdelegationer inom SPST.
-Anpassa styrningen av hälso- och sjukvården på arbetsplatsen genom att inrätta en nationell kommitté för förebyggande och hälsa på arbetsplatsen med uppgift att fastställa både de obligatoriska tjänster som erbjuds av SPST och ramen för certifiering av SPST.
Inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen består åtgärden i att anta en rad ändringar som syftar till att öka fokus i systemet för ”hälsa på arbetsplatsen” på förebyggande åtgärder, samt att omorganisera styrningen och driften av de institutioner som ansvarar för ”hälsa på arbetsplatsen”.
Reform C8.R4: Reform av arbetslöshetsförsäkringen
Reformen av arbetslöshetsförsäkringen, som syftade till att främja hållbar sysselsättning och begränsa överutnyttjandet av korttidsanställningar, planerades ursprungligen träda i kraft gradvis mellan november 2019 och mars 2021, men sköts upp på grund av covid-19-krisen.
Syftet med denna reform är att stärka incitamenten att återgå till en stabil sysselsättning och att begränsa växlingen av korta anställningsavtal och arbetslöshetsperioder. För företagen är målet att begränsa överdriven användning av korta kontrakt. Reformen består av 3 huvudsakliga kompensationsåtgärder och en bonus-malus-åtgärd som fastställer arbetsgivarnas avgifter till systemet.
Den andra delen av reformen, som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen, består av följande åtgärder:
-Ny metod för att beräkna referensdagslönen (SJR) , som ligger till grund för fastställandet av ersättningsbeloppet.
-Glidande skala för att minska de förmåner som beviljas höginkomsttagare efter sex månaders ersättning .
-Begränsning av villkoren för tillgång till förmåner (sex månader i stället för fyra).
-Bonus-malus av arbetsgivaravgifter till arbetslöshetsförsäkringen för att motverka överdriven användning av korttidskontrakt.
Dessa åtgärder ska träda i kraft tidigast 2021, så snart de förutbestämda nivåerna för ekonomisk aktivitet och sysselsättning har uppnåtts, mätt med hjälp av följande indikatorer:
-Minskning med 130 000 av antalet arbetslösa som är registrerade hos Pôle Emploi (över sex månader)
-Över 2 700 000 anställningsdeklarationer för kontrakt med en löptid på mer än en månad (kumulativt under fyra rullande månader)
Investeringar C8.I1: FNE-utbildning
FNE-Training is dedicated to training employees of companies benefitting from short-time work schemes, including the “longer-term short time work scheme”. Syftet med denna yrkesutbildning är att främja kompetenshöjning och omskolning. Företag som placerar sina anställda på partiell sysselsättning måste ofta investera i utbildning för att hjälpa dem att återhämta sig och anpassa sig till de senaste tekniska eller ekonomiska förändringarna. Även om det är nödvändigt är det svårare för företagen att investera i tider av ekonomisk nedgång. FNE-utbildning syftar till att stödja och uppmuntra sådan utbildning, som gynnar både den anställde, förbättrar hans anställbarhet och företaget och förbättrar dess konkurrenskraft. I vidare bemärkelse gynnar detta också ekonomin genom att främja kompetensutveckling i hög efterfrågan på arbetsmarknaden.
Åtgärden ska finansiera utbildning av stödmottagare i system för korttidsarbete under 2020 (från och med den 1 mars det året) och 2021, med stödnivåer på mellan 40 % och 100 % beroende på företagets storlek och den tidsperiod under vilken utbildningen påbörjades.
Investeringar C8.I2: Omskolning genom varvad utbildning (Pro-A)
Mot bakgrund av de stora förändringarna på arbetsmarknaden gör Pro-A-programmet det möjligt för anställda, särskilt de med otillräckliga kvalifikationer, att inrikta sig på sin yrkesmässiga utveckling och underlätta ett byte av yrke genom varvad utbildning som leder till en yrkescertifiering.
De anställda byter mellan formell utbildning som tillhandahålls av ett utbildningsorgan och yrkesverksamhet i företaget, för en period på 6–12 månader (eventuellt förlängd till 24 för vissa kvalifikationer och målgrupper). Utbildningen får äga rum under eller efter arbetstid. Kompetensoperatören får helt eller delvis täcka utbildningskostnader, transport- och logikostnader samt den anställdes lön under sin pro-A-period.
Denna åtgärd kommer att finansiera yrkesövergången för 9 000 stödmottagare mellan 2021 och 2023.
Investeringar C8.I3: Anställningsstöd för lärlingsutbildning
Åtgärden ska bestå av ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivare för lärlingar under deras första anställningsår, vilket ska uppgå till högst 8 000 EUR för personer över 18 år och 5 000 EUR för underåriga.
Stödet är öppet för alla företag, men företag med minst 250 anställda måste uppfylla ett av följande villkor:
-att nå 5 % av avtalen till stöd för yrkesmässig integration 2021 (lärlings- och professionaliseringsavtal, VIE, CIFRE).
-eller minst 3 % av arbetskraften som deltar i varvad utbildning (lärlings- och professionaliseringsavtal) under 2021, så länge det har skett en ökning med minst 10 % sedan 2020.
För alla lärlingsavtal som lämnas in av kompetensoperatören (Opco) ska stödet betalas ut månadsvis i förväg av service- och betalningsorganet (ASP) och från avtalets början.
Investeringar C8.I4: Anställningsstöd för avtal om professionalisering
Dessa riktade anställningssubventioner ger stöd till arbetsgivare som rekryterar en arbetstagare som förbereder ett utbildnings-, examens- eller yrkeskvalifikationer som avses i en nationell klassificering av utbildningsbevis.
Åtgärden består av ett månatligt ekonomiskt bidrag till arbetsgivare under det första året av ett avtal om professionalisering, med ett tillägg på högst 8 000 EUR för arbetstagare mellan 18 och 30 år och 5 000 EUR för minderåriga. Dessa belopp motsvarar 50 % av lönen för personer under 18 år, 65 % av dem under 21–30 år och 50 % av 21–30-åringarna.
Investeringar C8.I5: Anställningsstöd för ungdomar under 26 år
Åtgärden består av ett anställningsstöd för ungdomar under 26 år med måttligt kvalificerade arbeten eller bisysslor (lön begränsad till två gånger minimilönen), som ska betalas ut för att ingå ett avtal om visstidsanställning på minst 3 månader eller ett avtal om tillsvidareanställning mellan den 1 augusti 2020 och den 31 mars 2021. Den högsta stödnivån är 4 000 EUR per år, med utbetalningar fyra gånger per år. Denna åtgärd har förlängts till och med den 2021 maj 31, men är nu begränsad till en lön på högst 1.6 gånger minimilönen.
Investeringar C8.I6: Skapande av arbetstillfällen för ungdomar inom idrottssektorn
Denna åtgärd ger ekonomiskt stöd i upp till två år efter skapandet av ett jobb inom idrottssektorn, som syftar till att anställa ungdomar under 30 år. Denna åtgärd stöder därigenom skapandet av permanenta arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras och som hjälper ungdomar att varaktigt komma in på arbetsmarknaden, samtidigt som man främjar hälsa och möjligheter till motion för befolkningen i stort.
Investeringar C8.I7: Internatskolor för högsta kvalitet
Syftet är att ge elever från missgynnade miljöer bättre förutsättningar att lära sig, utveckla sina färdigheter och bredda sina utbildningssträvanden.
Många av de befintliga internatskolorna är dock inte längre väl anpassade till de nuvarande behoven, vilket leder till en låg beläggningsgrad. Renoveringen ska bidra till modernisering av dessa anläggningar och göra dessa utbildningsmöjligheter mer attraktiva. Denna åtgärd kommer att finansiera renoveringen eller skapandet av 1500 platser i internatskolor för högsta kvalitet senast i december 2023.
Investeringar C8.I8: Sammanbundna för framgång (Cordées de la réussite)
Programmet ”sammanbundna för framgång” är en långsiktig coachning mellan studenter inom högre utbildning (”handledare”) och gymnasieelever från missgynnade områden (prioriterad utbildning och landsbygdsområden). Målet är att bredda studenternas ambitioner och vyer och hjälpa dem att bygga upp sina egna personliga och yrkesmässiga projekt. Detta uppnås genom en kombination av personlig mentorskap och gruppaktiviteter som främjar ytterligare kulturell och social öppenhet (t.ex. besök på museer och offentliga institutioner, besök inom olika yrkessektorer och arbetsplatser, deltagande i konferenser, medvetandehöjande åtgärder om stereotyper, utveckling av mjuka färdigheter såsom offentligt tal). Aktiviteterna är anpassade till elevernas ålder, eftersom de kan skriva in sig i programmet vid omkring 13 års ålder och förväntas fortsätta att delta fram till examen från gymnasiet.
Detta program bygger på partnerskapet mellan å ena sidan universitet eller högskolor (t.ex. högskolor som också erbjuder 2-åriga förberedande kurser efter gymnasieexamen) och å andra sidan medel- och högskolor från landsbygdsområden eller missgynnade områden som åtar sig att skriva in 30 % av eleverna i en viss åldersgrupp i programmet. Dessa 3-åriga partnerskap väljs ut av regionala kommittéer genom ansökningsomgångar.
Denna åtgärd kommer att finansiera deltagandet av 185 000 studenter i programmet.
Investeringar C8.I9: Statsstödda garantier för studielån
Studielån som backas upp av statliga garantier är avsedda att hjälpa studenter under 28 år att finansiera sina studier. Den statliga garantin gör det möjligt för studenter som inte kan ge en personlig garanti att få tillgång till ett tillgodohavande som är nödvändigt för att finansiera deras studier.
Återbetalningen av lånet kan skjutas upp till dess att examen har erhållits. Det maximala lånebeloppet är 20 000 EUR under minst två år. Därför bör denna åtgärd finansiera de statliga garantierna för minst 36 000 studielån.
Investeringar C8.I10: Individanpassat stöd till 16-18-åriga skolavhoppare
Denna åtgärd erbjuder kortsiktigt stöd till elever som lämnar skolan i förtid, särskilt med tanke på deras extra svårigheter till följd av covid-19-krisen och den därav följande nedstängningen, i syfte att bidra till att på längre sikt ta itu med utestängningen av lågutbildade ungdomar från arbetsmarknaden.
Åtgärden ger individanpassat stöd till minderåriga skolavhoppare. Målet är att erbjuda varje 16–18-åringar som inte uppfyller utbildningsskyldigheten en lösning som passar hans behov och yrkesmässiga projekt. 13-veckorsprogrammet är utformat för att ge ungdomar möjlighet att arbeta med mjuka färdigheter, upptäcka karriärmöjligheter och få omfattande stöd (socialt, idrottsrelaterat, kulturellt).
Investeringar C8.I11: Inrättande av platser inom högre utbildning
Exceptionella resultat vid studentexamen har lett till en betydande ökning av antalet studenter som påbörjat högre utbildning under hösten 2020. Åtgärden ska bestå i att skapa ytterligare utbildningsplatser inom högre utbildning, som syftar till att tillhandahålla lösningar för ungdomar och öka utbildningsutbudet för ekonomiska sektorer med hög efterfrågan.
Åtgärden ska omfatta öppnande av ytterligare platser för kortare utbildning och yrkesutbildning. på kandidat-, sjuksköterske- och paramedicinsk utbildning som särskilt följer den nuvarande situationen och Ségur de la Santé-avtalet.
Investeringar C8.I12: Ungdomsplan: högre utbildning för studenter som genomgår eftergymnasial utbildning
Med tanke på behovet av ytterligare platser inom högre utbildning kompletterar denna investering investeringarna i skapandet av platser inom högre utbildning, genom att öppna upp platser på kortare tvååriga examina och ettåriga utbildningar.
Ytterligare platser ska inrättas senast i september 2021 inom följande områden:
-platser för tvååriga BTS.
-platser för ettåriga CAP.
-platser som är öppna för lokal utbildning och annan kompletterande utbildning.
-platser för den treåriga gemensamma jordbrukspolitiken.
Investeringar C8.I13: ”Individanpassad vägledning för sysselsättning och självständighet” (Pacea) och ungdomsgarantin
Pacea utgör ett helhetsgrepp för att stödja 16–25-åringar med integrationsproblem. En inledande diagnos hjälper till att identifiera varje ungas behov och förväntningar, följt av faser av individuellt stöd av varierande längd, upp till högst 24 månader. Dessa faser definieras individuellt och kan omfatta utbildning eller praktik, deltagande i samhällstjänst eller volontärarbete.
Ungdomsgarantin, som ingår i Pacea, kombinerar ett program på 12–18 månader med individanpassad vägledning, bidrag och ev. praktik och utbildning. Denna åtgärd ska finansiera de bidrag som betalas ut till ungdomar som deltar i både Pacea och ungdomsgarantin.
Investeringar C8.I14: Understödda kontrakt för ungdomar (PEC och CIE)
Ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden hör till dem som drabbats hårdast av de negativa effekterna av covid-19-krisen. För att hjälpa de ungdomar som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden krävs därför förstärkta åtgärder, såsom subventionerade kontrakt som riktar sig till ungdomar, både inom den ideella sektorn (PEC) och inom den vinstdrivande sektorn (avtal om sysselsättningsinitiativ (CIE)).
Dessa subventionerade kontrakt, som varar 6–24 månader (med undantag för undantagen i arbetslagen), kombinerar ett erbjudande om anställning med ökad tillgång till utbildning (i PEC) och individuell vägledning med en anställningsrådgivare.
Inom den icke-vinstdrivande sektorn (PEC) uppgår den månatliga ersättningen till arbetsgivaren till 65 % av minimilönen brutto för arbetstimmarna, med avtal på i genomsnitt 21,3 timmar per vecka (minst tjugo timmar).
Inom vinstdrivande sektorn (CIE) uppgår ersättningen till arbetsgivaren till 47 % av minimilönen brutto, med avtal på i genomsnitt 30 timmar per vecka (minst tjugo timmar).
Denna åtgärd ska finansiera 65 000 understödda kontrakt (PEC och CIE tillsammans) som ingicks 2020 och 2021.
Investeringar C8.I15: Stöd till arbetsgivare för anställning av personer med funktionsnedsättning (AMEETH)
Detta riktade anställningsstöd betalas ut till alla arbetsgivare som mellan den 1 september 2020 och den 30 juni 2021 anställer en arbetstagare med funktionsnedsättning, för en tidsbegränsad anställning på minst tre månader eller en tillsvidareanställning. Anställningsbidraget beviljas för jobb med löner upp till två gånger minimilönen, och det högsta stödbeloppet är 4 000 EUR per år.
Denna åtgärd ska finansiera minst 12 500 anställningsbidrag under 2021 för rekrytering av personer med funktionshinder.
Investeringar C8.I16: Utvidgning av planen för ”styrd anställning” för personer med funktionsnedsättning
Stödsystemet för ”styrd anställning” består i att ge individanpassad vägledning till personer med funktionsnedsättning för att hjälpa till att utforma ett skräddarsytt projekt som bygger på ”plats och tåg”. Både arbetsgivare och arbetstagare kan få stöd på medellång sikt, baserat på behovets intensitet (från två timmar per månad till över tolv timmar per månad för de mest intensiva faserna).
Detta stödsystem består av fyra separata moduler som kan anpassas till den enskilda situationen:
a)Utvärdering av situationen för en arbetstagare med funktionsnedsättning, med beaktande av hans eller hennes yrkesprojekt, förmåga och behov samt, i förekommande fall, arbetsgivarens behov.
b)Utarbetande av yrkesprojektet och stöd vid dess genomförande i syfte att snabbt integrera sysselsättningen i en standardiserad arbetsmiljö.
c)Hjälpa stödmottagaren att hitta arbete
d)Stöd under anställningen för att underlätta tillgången till utbildning samt kompetensbedömningar och vid behov förmedling av arbetsgivaren för att anpassa arbetsvillkoren och miljön till specifika behov. Stödet ges främst av en utbildad jobbcoach, som fungerar som referenspunkt för arbetstagaren och arbetsgivaren. Denna åtgärd ska finansiera förlängningen av stödsystemet. Även om antalet stödmottagare inte är känt på förhand på grund av betydande variationer i nivån på det stöd som tillhandahålls, ska det rapporteras i efterhand när förlängningen har genomförts fullt ut.
Investeringar C8.I17: Distansutbildning
Att utveckla distansundervisning bidrar till social och territoriell sammanhållning genom att erbjuda utbildningsmöjligheter för personer som tidigare kan ha blivit utestängda på grund av begränsningar i rörligheten (personer med funktionsnedsättning eller bosatta på landsbygden eller omsorg om andra personer) och därmed bättre nå ut till målgrupper, inbegripet arbetslösa, och främja livslångt lärande. Dessutom kan den övergripande digitaliseringen av kurserna bidra till förvärvande och utveckling av grundläggande digitala färdigheter.
Denna investering ska finansiera öppnandet av ytterligare 30,000 distansutbildningar som anordnas av den nationella arbetsförmedlingen Pôle Emploi. Åtgärden förväntas också inkludera stöd under hela utbildninge, omkring åtta månader, för uppskattningsvis 42 % av deltagarna.
Investeringar C8.I18: Modernisering och digitalisering av yrkesutbildning
Covid-19-krisen och de sanitära åtgärder som följer av den har belyst vikten av distansundervisning och digitala verktyg och moduler. Yrkesutbildning bör erbjudas med större flexibilitet och kombinera möjligheter till lärande på plats, hybrid- och distansutbildning. Åtgärden är i) stöd till modernisering av yrkesutbildning ii) stöd till utbildning i närmiljön för att göra den tillgänglig och attraktiv.
Investeringar C8.I19: Tilläggsanslag för sammanslutningar för ”Pro övergångar” (AT pro) för finansiering av yrkesövergångar
Yrkesövergångar och omorientering gör det möjligt att omfördela resurser mellan olika ekonomiska sektorer genom att ge de anställda färdigheter som är bättre anpassade till den nuvarande ekonomiska situationen. Yrkesövergångar finansieras främst av de särskilda ”Transition Pro” -organisationerna (AT Pro) som täcker utbildning och andra kostnader, löner och därmed sammanhängande sociala kostnader. Det finns en stor efterfrågan på sådana vägledda karriärbyten, eftersom över 35 000 ansökningar mottogs och endast 18 231 finansierades under 2019.
Åtgärden ska bestå av finansiering för ytterligare övergångar, för vilka efterfrågan är hög.
På regional nivå har ”Transition Pro” -sammanslutningarna fått i uppdrag att upprätta en omfattande förteckning över arbetstillfällen som kan komma i fråga för finansiering inom France relance. Denna förteckning ska inriktas på arbetstillfällen med utsikter till hög sysselsättning i regionen, i enlighet med prioriteringarna i planen (grön omställning, ekonomins digitala omvandling).
Investeringar C8.I20: Kompletteringar av individuella lärandekonton för digitala färdigheter
För att främja förvärvande av digitala färdigheter i hela arbetskraften kommer tillgången till utbildning som är särskilt inriktad på digitala färdigheter eller digitala karriärer att stärkas genom att enskilda personer kan ansluta sig till sådan utbildning genom sina individuella utbildningskonton. Detta kommer inte bara att öka deltagarnas anställbarhet och i större skala bidra till att lösa problemet med kompetensglapp bland arbetskraften.
Individuella utbildningskonton ska kompletteras med ett anslag på 1 000 EUR, som kan användas för utbildning med koppling till digitala färdigheter eller digitala karriärer. Cirka 400 utbildningar har godkänts för denna användning, som kan genomföras under arbetstid, förutsatt att arbetsgivaren samtycker till detta. När utbildningen har avslutats betalas kostnaden till utbildningsorganet.
Investeringar C8.I21: Ökade resurser för France Compétences
Åtgärden avser ett bidrag till France Compétences, den nationella myndighet som ansvarar för reglering och finansiering av lärlingsutbildningar och yrkesutbildning, med förbehåll för att styrelsen senast den 30 november 2021 röstar om en balanserad budget för 2022. På grund av minskade resurser i samband med den ekonomiska krisen behövdes ytterligare engångsstöd för att Frankrike skulle kunna reagera på den kraftigt ökade efterfrågan på lärlingsutbildningar. Åtgärden ska finansiera ytterligare 160 000 lärlingskontrakt senast den 31 december 2023.
Denna investering ska tillfälligt öka betalningarna från France Compétences till kompetensoperatörer (OPCO), som särskilt täcker kostnaderna för utbildning av lärlingar. Att se till att utbildningskostnaderna täcks är en viktig faktor för arbetsgivarens användning av lärlingsutbildningar.
Investeringar C8.I22: Ökade resurser för Pôle Emploi
Pôle Emploi ska rekrytera 1000 rådgivare med visstidsanställning, som ska ge ytterligare stöd till arbetssökande i ekonomiskt svåra tider. Dessa ytterligare rekryteringar ska göra det möjligt för byrån att ge vägledning till de ytterligare arbetssökande till följd av den rådande ekonomiska krisen, som förväntas öka ytterligare när det ekonomiska stödet till företag (såsom system för korttidsarbete) gradvis fasas ut.
Dessutom ska de extra rådgivarna genomföra de nya Pôle Emploi services enligt definitionen i trepartsavtalet 2019–2022.
8.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
||||
|
8.3. |
8.4. |
8.5. |
8.6. |
8.7. |
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
8.8. |
|
|
8-1 |
C8.R1: Reform av arbetsförmedlingens tillhandahållande av tjänster |
Mål |
Byråer med integrerade Cap’Emploi Services |
Antal |
0 |
700 |
4. kv. |
2022 |
Antal Pôle Emploi -byråer som har integrerat Cap’Emploi Services. |
||
|
8-2 |
C8.R1: Reform av arbetsförmedlingens tillhandahållande av tjänster |
Mål |
Organ med kompensationsrådgivare |
Nummer |
0 |
700 |
4. kv. |
2022 |
Antal Pôle Emploi -byråer som har genomfört ersättningsrådgivningen. |
||
|
8-3 |
C8.R2: Reform av systemen för korttidsarbete |
Delmål |
Reform av systemet för korttidsarbete för att stimulera den ekonomiska aktiviteten genom en gradvis begränsning av generositeten och strängare villkor för tillträde till systemen |
Ikraftträdande |
3 kv. |
2021 |
Anpassningarna består av följande: ·Sänkta ersättningsnivåer för arbetsgivare och anställda ·Förkortning av tillståndstiden för användning av systemet med korttidsarbete (från 12 månader till 3 månader, som kan förnyas under en 12-månadersperiod) ·Utfasning av ökad stödnivå för skyddade sektorer och administrativt stängda företag |
||||
|
8-4 |
C8.R3: Reform av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen |
Delmål |
Antagande av lagändringar som syftar till att ge Frankrike ett effektivare system av aktörer inom hälso- och sjukvården på arbetsplatsen, med inriktning på förebyggande, å ena sidan, och en omorganisering av styrningen och driften av de institutioner som ansvarar för ”hälsa på arbetsplatsen”, å andra sidan. |
Ikraftträdande |
4. kv. |
2021 |
Antagande av lagändringar som syftar till att ge Frankrike ett effektivare system av aktörer inom hälso- och sjukvården på arbetsplatsen, med inriktning på förebyggande, å ena sidan, och en omorganisering av styrningen och driften av de institutioner som ansvarar för ”hälsa på arbetsplatsen”, å andra sidan. |
||||
|
8-5 |
C8.R3: Reform av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen |
Mål |
Tjänster för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utrustade med säkra digitala verktyg |
Antal |
0 |
165 |
2 kv. |
2026 |
Antal tjänster för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som är utrustade med säkra digitala verktyg. |
||
|
8-6 |
C8.R4: Reform av arbetslöshetsförsäkringen |
Delmål |
Ikraftträdande av flera åtgärder i reformen av arbetslöshetssystemet |
Ikraftträdande |
4. kv. |
2021 |
Ikraftträdande av flera åtgärder som rör ·Ny metod för beräkning av riktvärdet för dagslönen (SJR). ·Glidande skala för att minska de förmåner som beviljas höginkomsttagare efter åtta månaders ersättning. ·Ikraftträdande av det första steget i ”bonus malus” |
||||
|
8-7 |
C8.R4: Reform av arbetslöshetsförsäkringen |
Delmål |
Automatiskt ikraftträdande av de återstående åtgärderna när de ekonomiska villkoren förbättras |
Ikraftträdande |
4. kv. |
2022 |
Automatiskt ikraftträdande av de återstående åtgärderna när de ekonomiska villkoren förbättras: ·Begränsning av villkoren för tillgång till förmåner (sex månader i stället för fyra) ·Glidande skala för att minska de förmåner som beviljas höginkomsttagare efter sex månaders ersättning . |
||||
|
8-8 |
C8.I1: FNE- kurs |
Mål |
Kurser av FNE-Formation |
Antal |
0 |
400 000 |
4. kv. |
2022 |
Antal utbildningar och andra åtgärder (validering av gemenskapens regelverk, kompetensbedömning). |
||
|
8-9 |
C8.I2: Omskolning genom varvad utbildning (Pro A) |
Mål |
Anställda som omfattas av Pro-A-programmet |
Antal |
0 |
9 000 |
4. kv. |
2023 |
Antal anställda som deltar i omskolning genom varvad utbildning (Pro-A). |
||
|
8-10 |
C8.I3: Anställningsstöd för lärlingsavtal |
Mål |
Anställningsstöd som betalas ut för lärlingsavtal |
Nummer |
0 |
333 374 |
4. kv. |
2021 |
Antal lärlingskontrakt för vilka anställningsstöd har betalats ut till arbetsgivaren. |
||
|
8-11 |
C8.I4: Anställningsstöd för professionaliseringsavtal |
Mål |
Anställningsstöd som betalas ut för avtal om professionalisering |
Antal |
0 |
100 000 |
1 kv. |
2022 |
Antal anställningsavtal för professionalisering för vilka det extraordinära bidraget till professionalisering har betalats ut till arbetsgivaren. |
||
|
8-12 |
C8.I5: Anställningsstöd för ungdomar under 26 år |
Mål |
Anställningsstöd som betalas ut för avtal om anställning av ungdomar under 26 år |
Antal |
0 |
337 000 |
1 kv. |
2021 |
Antal kontrakt för vilka stöd till anställning av ungdomar har betalats ut till arbetsgivaren. |
||
|
8-13 |
C8.I6: Skapande av arbetstillfällen för ungdomar inom idrottssektorn |
Mål |
Arbetstillfällen som skapats inom idrottssektorn och som får bidrag |
Antal |
0 |
2200 |
3 kv. |
2023 |
Antal skapade arbetstillfällen inom idrottssektorn som får bidrag. |
||
|
8-14 |
C8.I7: Internatskolor för högsta kvalitet |
Mål |
Platser som har byggts eller renoverats |
Nummer |
0 |
1500 |
3 kv. |
2023 |
Antal platser som antingen har byggts eller renoverats i ”Internatskolor för spetskompetens”. |
||
|
8-15 |
C8.I8: ”Sammanbundna för framgång” |
Mål |
Studenter som deltar i programmet ”cordées de la réussite” |
Antal |
0 |
185 000 |
3 kv. |
2021 |
Antal studenter som deltar i programmet ”cordées de la réussite”. |
||
|
8-16 |
C8.I9: Statsstödda garantier för studielån |
Mål |
Mottagare av statligt garanterade studielån |
Antal |
0 |
36 000 |
4. kv. |
2022 |
Antal mottagare av statligt garanterade studielån efter ändringen av avtalet med Bpifrance, vilket ökar den statliga bestämmelsen. |
||
|
8-17 |
C8.I10: Individanpassat stöd till 16-18-åriga skolavhoppare |
Mål |
Ungdomar som deltar i AFPA:s verksamhet |
Antal |
0 |
10 500 |
1 kv. |
2022 |
Antal ungdomar i åldern 16–18 år som deltar i den individanpassade kurs (första fasen) som erbjuds av det nationella programkontoret för yrkesutbildning av vuxna (AFPA). |
||
|
8-18 |
C8.I11: Inrättande av platser inom högre utbildning |
Mål |
Platser inom högre utbildning har skapats |
Antal |
0 |
30 000 |
4. kv. |
2022 |
Antal nya högskoleplatser enligt undersökning av it-avdelningen vid högskoleministeriet (“le Système d'Information sur le Suivi de l'Etudiant – SISE”). |
||
|
8-19 |
C8.I12: Ungdomsplan: högre utbildning |
Mål |
Platser inom högre utbildning har skapats |
Antal |
0 |
16 000 |
3 kv. |
2021 |
Antal platser inom högre utbildning som skapats, enligt uppgifter från akademiker. |
||
|
8-20 |
C8.I13: Pacea och ungdomsgarantin |
Mål |
Mottagare av Pacea-stöd eller ungdomsgaranti 2021 |
Antal |
0 |
130 000 |
1 kv. |
2022 |
Antal mottagare av Pacea-stöd eller ungdomsgaranti 2021 |
||
|
8-21 |
C8.I14: Understödda kontrakt för ungdomar (PEC och CIE) |
Mål |
Stödavtal |
Antal |
0 |
65 000 |
1 kv. |
2022 |
Antal ytterligare understödda kontrakt, för unga PEC och för unga CIE, enligt uppgifter från Pôle Emploi. |
||
|
8-22 |
C8.I15: Stöd till arbetsgivare för anställning av personer med funktionsnedsättning (AMEETH) |
Mål |
Betalda subventioner |
Antal |
0 |
12 500 |
2 kv. |
2021 |
Antal anställningsstöd som betalats ut för anställning av en arbetstagare med funktionsnedsättning. |
||
|
8-23 |
C8.I16: Förlängning av planen för ”medföljande sysselsättning” |
Delmål |
Fullständigt genomförande av förlängningen av den ”medföljande sysselsättningsplanen” |
Rapport som styrker slutförandet |
2 kv. |
2023 |
Fullt ut tillämpa förlängningen av den ”ledsagade sysselsättningsplanen” till stöd för personer med funktionsnedsättning. |
||||
|
8-24 |
C8.I17: Distansutbildning |
Mål |
Deltagande i distansutbildningar |
Antal |
0 |
30 000 |
4. kv. |
2023 |
Antal inskrivna kurser på distans enligt Pôle Emplois förslag. |
||
|
8-25 |
C8.I18: Modernisering och digitalisering av yrkesutbildning |
Mål |
Utbildningsorgan som intygar att de har utbildat deltagare antingen delvis eller helt genom distansutbildning |
Antal |
0 |
11 000 |
4. kv. |
2025 |
Antal utbildningsorgan som uppger att de har utbildat deltagare antingen delvis eller helt genom distansutbildning i sin utbildnings- och finansieringsöversikt. |
||
|
8-26 |
C8.I18: Modernisering och digitalisering av yrkesutbildning |
Delmål |
Stöd till projektledningsstöd för att stödja utformning och spridning av digitalt innehåll |
Överföring av resultat |
4. kv. |
2022 |
Resultat som tagits fram som en del av stödet till projektledningsstöd som syftar till att stödja utformning och spridning av digitalt innehåll (inklusive projektfiler för 15 pilotkurser) |
||||
|
8-27 |
C8.I19: Tilläggsanslag för sammanslutningar för ”Pro övergångar” (AT pro) för finansiering av yrkesövergångar |
Mål |
Övergångar på arbetsmarknaden som finansieras |
Antal |
12 277 |
16 177 |
4. kv. |
2022 |
Ökningen av antalet finansierade övergångar på arbetsmarknaden (+ 3 900) inleddes 2021, jämfört med det totala antalet övergångar på arbetsmarknaden som finansierades 2020. |
||
|
8-28 |
C8.I20: Kompletteringar av individuella lärandekonton för digitala färdigheter |
Mål |
Personer som har använt sin kompletterande ILA för att ansluta sig till en utbildning för digitala färdigheter som är registrerad i det nationella eller särskilda registret över yrkeskompetens. |
Antal |
0 |
22 500 |
1 kv. |
2022 |
Personer som har använt sin kompletterande ILA för att ansluta sig till en utbildning för digitala färdigheter som är registrerad i det nationella eller särskilda registret över yrkeskompetens. |
||
|
8-29 |
C8.I21: Ökning av France Compétences resurser |
Delmål |
Undertecknande av avtalet med France Compétences |
Undertecknande av avtalet |
1 kv. |
2021 |
Den franska staten och France Compétences undertecknade avtalet om att öka de finansiella resurserna för France Compétences med 750 000 000 EUR. |
||||
|
8-30 |
C8.I21: Ökning av France Compétences resurser |
Mål |
Ytterligare lärlingsavtal undertecknade |
Antal |
302 619 |
462 619 |
4. kv. |
2023 |
Antal ytterligare lärlingskontrakt som undertecknats (+ 160 000) mellan 2021 och 2023, jämfört med referensscenariot för 2019, enligt uppgifter från kompetensoperatörer. |
||
|
8-31 |
C8.I22: Ökning av Pôle Emplois resurser |
Mål |
Pôle Emploi Advokater rekryterade |
Nummer |
0 |
1 000 |
4. kv. |
2022 |
Antal Pôle Emploi rådgivare rekryterade med visstidsanställning. |
||
I.DEL 9: Forskning, hälsa och förtroende, territoriell sammanhållning
Det övergripande målet för denna del av den franska återhämtnings- och resiliensplanen är att stärka den sociala och territoriella sammanhållningen i vid bemärkelse. Den är särskilt inriktad på hälsa, digital utbildning, forskning och högre utbildning med åtta investeringar och tre reformer.
Denna del omfattar investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn i hela territoriet, inbegripet modernisering och renovering av infrastruktur och digitalisering av hälso- och sjukvården. Dessa investeringar ska åtföljas av flera reformer av hälso- och sjukvårdssystemet som är inriktade på att förbättra vårdgivarnas karriärer, fastställa investeringsstrategier, förenkla organisationen och reformera äldreomsorgen och självbestämmanderätten.
Denna del omfattar också en åtgärd för att påskynda den digitala konnektiviteten i hela territoriet genom en satsning på investeringar i planen för ultrasnabbt bredband ”France très haut débit”. Den ska åtföljas av en åtgärd för digital inkludering för att ge alla tillgång till digitala verktyg.
Offentlig forskning ska stödjas genom ytterligare finansiering från den nationella forskningsbyrån, vilket möjliggör ökad framgång för ansökningsomgångar för grundforskning. Investeringsplanen för framtiden (PIA4) ska innehålla ansökningsomgångar för projekt som syftar till att förbättra standarden inom den högre utbildningen genom att främja spetskompetens, hjälpa till att söka finansiering och förbättra organisationen.
Del 9 är ett svar på den landsspecifika rekommendationen 2020.1.2 om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft, de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.3, 2020.3.4 och 2020.3.7 om investeringar i digital omvandling och infrastruktur och de landsspecifika rekommendationerna 2019.3.1 och 2020.3.8 om investeringar i forskning och utveckling. Den tar också upp de landsspecifika rekommendationerna 2020.3.2 och 2020.3.3 genom att frigöra offentliga investeringar och samtidigt främja privata investeringar.
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
1.1.Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C9.R1): Nationell strategi för omvandling av hälso- och sjukvårdssystemet
Den nationella strategin ”Ma Santé2022” utformades i juli 2019 genom antagandet av lagen om organisation och omvandling av hälso- och sjukvårdssystemet. Målet är en bättre organisation av hälso- och sjukvårdssystemet på lokal nivå, särskilt genom att inrätta nya lokala hälso- och sjukvårdsstrukturer med målet att förbättra samordningen mellan vårdsektorn (t.ex. de lokala hälso- och sjukvårdsgemenskaperna). Denna nationella strategi har förstärkts genom ett antal på varandra följande reformområden, bland annat ”Investir pour l’Hôpital” (november 2019), ”Ségur de la Santé” (juli 2020) och en lag som syftar till att förenkla förvaltningen av sjukhus (”loi visant à améliorer le système de santé par la confiance et la simplification” som antogs av parlamentet i april 2021). Målet med den senare, som en åtgärd inom ramen för den franska återhämtnings- och resiliensplanen, är att reformera styrningen av sjukhusen så att sjukhusens organisation och funktion blir mer flexibel och att ge sjukhusens enheter en större roll i beslutsfattandet.
Reform 2 (C9.R2): Inrättande av en ny gren av den sociala tryggheten som täcker risken för förlust av självständighet
För att förbättra tillhandahållandet av vård av äldre och funktionshindrade ska åtgärden omfatta inrättandet av en femte gren inom det allmänna socialförsäkringssystemet som täcker risken för förlust av självständighet utöver de befintliga grenarna (som omfattar risker för sjukdom, pension, familj, arbetsolyckor och arbetssjukdomar).
I lagen om finansiering av social trygghet för 2021 fastställs de första åtgärderna för att organisera styrningen och finansieringen av denna femte gren. Hela finansieringen av socialmedicinska inrättningar överförs till denna femte gren av socialförsäkringen.
Investering 1 (C9.I1): Digital hälso- och sjukvård
Åtgärden syftar till att påskynda utvecklingen av digitala verktyg inom hälso- och sjukvårdssektorn. Det består av fyra delåtgärder:
·Statlig digital infrastruktur på hälsoområdet:
Denna investering ska påskynda införandet av statliga informationssystem: det gemensamma hälsoregistret, den digitala hälsoplattformen, en enda kontaktpunkt för alla digitala tjänster för hälso- och sjukvårdspersonal, elektroniska identitetskort för hälso- och sjukvårdspersonal.
·interoperabilitet och säkerhet hos den programvara som används av den offentliga och privata hälso- och sjukvården Syftet med denna investering är att uppgradera befintlig programvara som redan används inom den offentliga och privata sektorn för att göra den förenlig med de krav på driftskompatibilitet och säkerhet som staten ställer. Denna investering ska prioritera tekniska investeringar för att främja utbyte av hälsouppgifter, såsom handlingar om patientens offentliggörande, biologirapporter, radiologiska rapporter och bilder, förskrivningar och kontaktbrev.
·stödja och uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal i den digitala omställningen
Denna investering ska finansiera införandet av programvara och stödja användare. Den ska också ge ekonomiskt stöd för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal att använda digitala tjänster, särskilt det gemensamma medicinska registret.
·digital upphämtning av socialmedicin
Syftet med denna investering är att utrusta anläggningar för social medicin med digital infrastruktur såsom internetuppkoppling, datorer och programvara. Rent konkret ska yrkesverksamma i regionerna gemensamt investera för att sänka kostnaderna och säkerställa samstämmighet.
Investering 2 (C9.I2): Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård
Som tillkännagavs i planen för Health Segur har regeringen åtagit sig att öka investeringsstödet till sjukhus och hälso- och sjukvårdsinrättningar. En del av dessa investeringar gäller fullständig renovering och modernisering av sjukhusbyggnader, även i syfte att öka deras energieffektivitet (förbättrad isolering av byggnader för att förbättra värmekomforten, bättre prestanda hos tekniska installationer som minskar förbrukningen). Andra investeringsprojekt gäller uppförande av öppenvårdsanläggningar och modernisering av medicinsk infrastruktur och utrustning (t.ex. utrustning i kirurgiska rum och utveckling av öppenvård).
Åtgärden ska också finansiera investeringar för att uppfylla säkerhets- och miljönormer (t.ex. säker utrustning och hälsoprodukter, utrustning för att förbättra arbetsförhållandena, avfallshantering).
De regionala hälsomyndigheterna ska ansvara för att identifiera och undersöka sjukhusens investeringsbehov med hänsyn till de särskilda behoven i deras territorier.
Investering 3 (C9.I3): Renovering av socialmedicinska inrättningar.
Syftet med denna investering är att renovera, omvandla och utrusta den franska sociala sektorn, särskilt Efrad (Establishments for Dependent Elderly Persons, EHPAD) under perioden 2021–2025, i syfte att öka deras inkvarterings- och vårdkapacitet inför framtida demografiska förändringar och bidra till den ekologiska omställningen genom energieffektiva projekt.
Denna åtgärd ska bestå i att stödja investeringar i den sociala sektorn för renovering eller ombyggnad av det mest föråldrade EHPAD, främst inom den offentliga sektorn. Exempel på investeringar är renoverings- och utbyggnadsprojekt för offentliga EHPAD, inbegripet uppförande eller renovering av enskilda rum och enskilda sanitära inrättningar, utveckling av mottagningsområden, uppgradering av anläggningar till tillgänglighetsstandarder och inrättande av anläggningar som är anpassade till människor med kognitiva störningar.
Urvalskriterierna för projekt ska fastställas på nationell nivå av en kommitté med Caisse nationale de solidarité pour l’autonomie (CNSA) och generaldirektoratet för social sammanhållning vid ministeriet för solidaritet och hälsa. Denna åtgärd ska genomföras av CNSA från och med den 1 januari 2021, som varje år ska delegera en del av investeringskrediterna till de regionala hälsomyndigheterna under en femårsperiod. Varje regional hälsomyndighet ska genomföra sin årliga programplanering efter att ha granskat de projekt som lämnats in av anläggningarnas förvaltare, i enlighet med de kriterier för stödberättigande som fastställts på nationell nivå.
För vissa projekt kan CNSA delegera verksamheten till försäkringsorgan (Carsat) eller departement.
Investering 4 (C9.I4): Nationell jourtelefon för förebyggande av självmord
Genomförandet av en nationell jourlinje för förebyggande av självmord ingår i den nationella hälsostrategin 2018–2022 och är en av de åtgärder som tillkännagavs i planen Ségur de la santé. Åtgärden stöder implementering av it-system för jourtelefonen. It-systemet, som regleras i dekret 2021-1566 av den 2 december 2021, används av telecentraler som inrättas av regionala vårdhuvudmän.
Investering 5 (C9.I5): Plan för höghastighetsbredband
Den ursprungliga planen för höghastighetsbredband (plan France très haut débit) syftade till att förbättra konnektiviteten i området och ge 2022 rikstäckande ”mycket snabba” förbindelser på minst 30 Mbit/s. Strategin har reviderats för att höja ambitionsnivån och förbättra konnektiviteten i landsbygdsområden, med stöd av den franska återhämtnings- och resiliensplanen.
Åtgärden ska främja en snabbare utbyggnad av nästa generations accessnät (NGA-nät), särskilt i optisk fiber, med hastigheter över 100 Mbps och i allmänhet över 1 Gbps. Projekten ska genomföras i de så kallade offentliga initiativnätverken, områden där det är svårt att locka till sig privata investeringar och som berör följande territorier: Aude, Auvergne, Bretagne, Cher, Dordogne, Doubs, Haute-Savoie, Indre, Manche, Mayotte, Sarthe och Seine-et-Marne. Regeringens övergripande mål är att ge full tillgång till nästa generations accessnät senast 2025, i linje med gigabitsamhällets mål .
Investering 6 (C9.I6): Digital integration
Åtgärden bygger på ett befintligt initiativ till stöd för digital integration och kommer att utbilda ytterligare 4 000 digitala rådgivare som ska anordnas av lokala myndigheter och privata aktörer från föreningar eller från den sociala och solidariska ekonomin (t.ex. stadshus, bibliotek, äldreboenden, vårdhem, sociala aktionscentrum och lokala sammanslutningar). Dessa digitala rådgivare ska anordna workshoppar och erbjuda utbildning för att göra det möjligt för alla att gradvis ta ansvar för dagliga digitala uppgifter, till exempel för att skydda sina personuppgifter, bevaka sociala nätverk, kontrollera informationskällor, göra en meritförteckning, sälja ett föremål, köpa på nätet, arbeta på distans eller schemalägga ett läkarbesök.
De ska utbildas före sin verksamhet och kontinuerligt för att erbjuda högkvalitativa tjänster till de personer som får stöd, men också för att förbereda sig för att fortsätta sitt uppdrag efter de två år som stöds av återhämtnings- och resiliensplanen.
Åtgärden ska parallellt stödja lokala nätverk som erbjuder digital verksamhet (tydlig märkning, utveckling av utbildningspaket, stöd till utveckling av pedagogiska lösningar) samt stödja utvecklingen av ”digitala hjälparbetare” (”aidants connect”) som direkt hjälper människor som utför digitala uppgifter.
Investering 7 (C9.I7): Återhämtningsstrategi för FoU (nationella forskningsorganet)
I lagen om programplanering för forskning (se del 6) fastställs det nationella forskningsorganets budgetökningsbana från 1 190 000 000 EUR 2021 till 1 674 000 000 EUR 2027. Åtgärden ska komplettera denna ökning genom att öka anslagen för 2021 och 2022.
Tillskottet ska göra projektförslagen mer framgångsrika. Rapporten om forskningsplaneringslagen ska öka success rate till 30 % 2027 jämfört med 16 % 2018. Ett mellanliggande steg för att nå 20 % senast 2021 förväntas omsättas i omkring 2300 utvalda projekt av 10,000–11,500 som lämnats in för året. Den ska bättre finansiera grundforskning inom alla ämnesområden och i synnerhet säkerställa finansieringen av alla spetsforskningsprojekt, inbegripet de riskfyllda och innovativa projekt som återhämtningen förväntas bygga på.
Investering 8 (C9.I8): Stödja ekosystem för undervisning, forskning, utveckling och innovation (PIA4)
Detta anslag för PIA4 (Investeringar för framtiden, Plan d’Investissement d’Avenir) syftar till att stödja innovation inom undervisning (från förskola till universitet) och forskning. Åtgärden ska inriktas på tre ansökningsomgångar.
·Den första, ”spetskompetens i alla dess former”, ska stödja de högre utbildningsanstalternas omvandlingsprojekt för att uppnå bästa internationella standard. Omvandling förstås som varje betydande utveckling av den institution eller plats som bidrar till att utveckla deras potential i alla sina uppdrag, eller i uppdragen, som anses vara den viktigaste för institutionen eller platsen, som en del av deras strategiska projekt. Målet är att konsolidera och stärka de franska akademiska samfunden i all deras mångfald, vilket hjälper dem att uppnå den ambition de satt upp för sig själva.
·Den andra ska stödja diversifieringen av finansieringsresurserna för institutioner för högre utbildning och forskning. Det ska ge stöd till skapande eller omvandling av tjänster som är avsedda att stödja inrättandet av projekt och genom att komplettera den finansiering som institutionerna erhåller. Det skulle fungera som en hävstång för att uppmuntra institutionerna att diversifiera sina resurser (medel från Europeiska unionen, i form av utbildning och finansiering inom ramen för filantropi och sponsring).
·Den tredje ansökningsomgången går ut på att förändra skolutbildningen genom att främja innovation och nya former av organisation och ledning. Flera prioriteringar ska följas:
oUtryckningsområden: identifiera elever som hoppar av skolan i målområdena, för att stärka utbildningsresurserna så att de når upp till standarden.
oNationell plattform som är ”förälder”: erbjuda, särskilt med hjälp av digital teknik, en ny strategi som stärker föräldrarnas roll, koppling och engagemang i skolan. Områden utan avhopp: fastställa ambitionen att helt minska avhoppen inom gymnasieutbildning och högre utbildning genom innovativa interministeriella, samverkande och regionala interventionsmetoder.
oTerritorier för inlärningsvägar: tillsammans med företagen avsevärt öka utbildningen i yrkesstudier genom att utveckla innovativa lösningar, främja lösningar för integrerad vård av ungdomar (boende, rörlighet, anställningsavtal) och se till att ungdomarna följs upp för att undvika avbrott.
Kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar ska innehålla ett kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om finansiering, på ett sätt som säkerställer att åtgärden är förenlig med principen om att inte vålla betydande skada i förordning (EU) 2021/241. Detta ska komplettera det faktum att miljökriterier, när så är tillämpligt, ingår i urvalskriterierna för projekt och att verksamhetsutövarna är skyldiga att göra en kritisk analys av sina förslag på grundval av intern och extern expertis. att den gröna omställningen anges i lag som ett av målen för konsekvensbedömningen och att de styrande organen i konsekvensbedömningen måste se till att dessa mål tillämpas, vilket övervakas med hjälp av en särskild indikator. Detta ska leda till att man utesluter i) verksamhet som rör fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 34 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 35 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 36 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 37 och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.
1.2.Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer för delmål |
Kvantitativ indikator för målet |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Enhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
9-1 |
C9.R1 Nationell strategi för omvandling av hälso- och sjukvårdssystemet |
Delmål |
Omröstning om och offentliggörande av lagförslaget för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet (förenkling av förvaltningen av sjukhus). |
Ikraftträdande |
4. kv. |
2021 |
Lagförslaget träder i kraft för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet genom förtroende och förenkling, vilket ska göra det möjligt att ge inrättningarna större flexibilitet i sin organisation, att återinföra sjukhusförvaltningen och att ge sjukhuset en större plats i beslutsfattandet. |
|||
|
9-2 |
C9.R1 Nationell strategi för omvandling av hälso- och sjukvårdssystemet |
Mål |
Kreditåtagandenivå för uppgradering av personalresurser inom hälso- och sjukvård |
Andel |
90 % |
4. kv. |
2023 |
Kreditåtagandenivå för uppgradering av personalresurser inom hälso- och sjukvård. |
||
|
9-3 |
C9.R2 Inrättande av en ny gren av den sociala tryggheten som täcker risken för förlust av självständighet |
Delmål |
lag om inrättande av en ny gren av den sociala tryggheten för att stödja äldre människors och funktionshindrades oberoende |
Ikraftträdande |
3 kv. |
2020 |
Offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av lag nr 2020–991 av den 7 augusti 2020 om social skuldsättning och självständighet, som föreskriver inrättandet av en ny gren av den sociala tryggheten för att stödja äldres och funktionshindrades oberoende. |
|||
|
9-4 |
C9.I1 Att komma ikapp tekniska standarder för digital hälsa |
Mål |
Statlig digital infrastruktur på hälsoområdet |
Nummer (i miljoner) |
9,5 |
40 |
4. kv. |
2024 |
Antal patienter som har en nationell elektronisk patientjournal och säker e-postadress. |
|
|
9-5 |
C9.I1 Att komma ikapp tekniska standarder för digital hälsa |
Mål |
Slutförande av driftskompatibilitet och säkerhet för installerad programvara för fordonsparker och stöd till och incitament för hälso- och sjukvård |
Antal (i miljoner) |
3 |
15 |
4. kv. |
2024 |
Digitala handlingar Digitala dokument som utarbetas av hälso- och sjukvårdspersonal (t.ex. biologiska rapporter, radiologiska rapporter, sjukhusrapporter och intyg) och sparas i det nya systemet. |
|
|
9-6 |
C9.I1 Att komma ikapp tekniska standarder för digital hälsa |
Mål |
Digital upphämtning av socialmedicin |
Nummer |
0 |
410 000 |
4. kv. |
2024 |
Antal aktiva elektroniska medio-sociala register. |
|
|
9-7 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Anläggningar som får stöd i investeringar i tekniska installationer, utrustning eller lättare renoveringar |
Nummer |
0 |
800 |
1 kv. |
2023 |
Antal anläggningar till vilka ARS (Regional Health Agency) har beviljat krediter för investeringar i tekniska installationer, utrustning eller lätt renovering. Kumulativ beräkning: antal vårdinrättningar som fick anslag för att investera i teknik, utrustning eller lätt renovering. |
|
|
9-8 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Antal investeringsprojekt för byggande, energirenovering och modernisering av sjukvårdsinrättningar (> 20 miljoner EUR) (kumulativt) |
Antal |
0 |
10 |
4. kv. |
2024 |
Antal projekt för byggande, energirenovering eller modernisering av vårdinrättningar validerade av ARS för mer än 20 000 000 EUR. Kumulativ beräkning. |
|
|
9-9 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Antal investeringsprojekt för byggande, energirenovering och modernisering av sjukvårdsinrättningar (> 20 miljoner euro) |
Antal |
10 |
30 |
2 kv. |
2026 |
Antal projekt för byggande, energirenovering eller modernisering av vårdinrättningar validerade av ARS för mer än 20 000 000 EUR. Kumulativ beräkning. |
|
|
9-10 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
anläggningar som får stöd i investeringar i tekniska installationer, utrustning eller lättare renoveringar |
Nummer |
800 |
1000 |
4. kv. |
2025 |
Antal anläggningar till vilka ARS (Regional Health Agency) har beviljat krediter för investeringar i tekniska installationer, utrustning eller lätt renovering. Kumulativ beräkning: antal vårdinrättningar som fick anslag för att investera i teknik, utrustning eller lätt renovering. |
|
|
9-11 |
C9.I3 Renovering av mediala och sociala inrättningar |
Mål |
Antal vårdhem som fått hjälp med utrustning för att förbättra mottagningsvillkoren för äldre (”dagsinvestering”) (kumulativt) |
Nummer |
3 000 |
4. kv. |
2022 |
Antal hem för äldre i beroendeställning som har fått finansiering inom ramen för ”dagsinvesteringar” |
||
|
9-12 |
C9.I3 Renovering av mediala och sociala inrättningar |
Mål |
Boendelösningar för äldre som har fått stöd till fastighetsinvesteringar |
32 200 |
2 kv. |
2026 |
Bostadsenheter som byggts eller renoverats i EHPAD, eller bostäder för äldre eller vårdbehövande personer. |
|||
|
9-13 |
C9.I4 Nationell jourtelefon för förebyggande av självmord |
Delmål |
Aktivering av telefontjänsten för att förhindra självmord |
Aktivering av telefonjourer |
4. kv. |
2022 |
Aktivering av telefontjänsten för att förhindra självmord. |
|||
|
9-14 |
C9.I5 Plan för mycket snabbt bredband (Plan France très haut débit) |
Mål |
Ytterligare bostäder och affärslokaler som kan anslutas till fibernät |
Nummer |
0 |
1 700 000 |
1 kv. |
2022 |
Antal ytterligare (jämfört med 2020) bostäder och affärslokaler som kan anslutas till fibernät under 2021. |
|
|
9-15 |
C9.I5 Plan för mycket snabbt bredband (Plan France très haut débit) |
Mål |
Ytterligare bostäder och affärslokaler som kan anslutas till fibernät |
Nummer |
0 |
2 500 000 |
4. kv. |
2023 |
Antal ytterligare (jämfört med 2022) bostäder och affärslokaler som kan anslutas till fibernät under 2023. |
|
|
9-16 |
C9.I6 Digital integration |
Mål |
Utbildning av digitala rådgivare inom France Services |
Nummer |
0 |
3 600 |
4. kv. |
2022 |
Antal digitala rådgivare inom France Services som utbildats under utbildnings- och rekryteringskampanjen. |
|
|
9-17 |
C9.I7 Återhämtningsstrategi för FoU – nationella forskningsbyrån |
Mål |
Global framgångsgrad för allmänna och särskilda ansökningsomgångar för projekt |
Andel |
16 |
20 |
2 kv. |
2022 |
Förhållandet mellan antalet projekt som valts ut av det nationella forskningsorganet och antalet projekt som lämnats in i de allmänna och särskilda ansökningsomgångarna. Andelen inbjudningar att lämna projektförslag som inleds under 2021 ska mätas under fjärde kvartalet 2 år 2022. |
|
|
9-18 |
C9.I8 PIA4 - Stöd till ekosystem för undervisning, forskning, marknadsföring och innovation |
Delmål |
Alla tre inbjudningar att lämna projektförslag (”spetskompetens”, ”Diversifiering av resurserna vid högre utbildnings- och forskningsinstitutioner” och ”omvandling av skolutbildningen genom att främja innovation och nya former av organisation och förvaltning”) . |
Offentliggörande av ansökningsomgångarna på webbplatsen |
4. kv. |
2021 |
Alla ansökningsomgångar för projekt som inleds inom ramen för denna åtgärd, med kravspecifikationer som kriterium för stödberättigande för att säkerställa miljöneutralitet i ansökningarna om den finansierade lösningen. |
|||
|
9-19 |
C9.I8 PIA4 – Stöd till ekosystem för undervisning, forskning, marknadsföring och innovation |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
Rapport från Secrétariat Général pour l’Investissement (SGPI) |
4. kv. |
2023 |
Premiärministerns genomförandebeslut efter det att de ansökningsomgångar/inbjudningar att lämna in intresseanmälningar som utlysts inom milstolpen 9-18 avslutats. göra det möjligt att ingå avtal med stödmottagarna genom beviljande av medel för alla stödmottagare. |
|||
J.DEL 10: REPowerEU
The aim of the REPowerEU chapter is to support France’s ambitions in terms of energy independence and transition, in the context of the new geopolitical and energy market realities. Funding under REPowerEU is expected to help finance two main axes needed to strengthen France’s energy sovereignty and reduce its energy dependence: decarbonisation of industry – including through the development of the fossil-free and renewable hydrogen sector – and energy renovation of private housing and public buildings. Three reforms under the REPowerEU chapter are also expected to support France reach its goals and provide greater policy consistency. The implementation of the reforms aiming at accelerating the deployment of renewable energy sources and increasing energy sobriety, supported by a new General Secretariat for Ecological planning, together with the four investment measures (energy efficiency measures, the measure supporting fossil-free industry and the measure increasing production and uptake of fossil-free hydrogen) are all expected to contribute to reducing dependency on fossil fuels.
The implementation of investment IPCEI hydrogen measure has a multi-country and cross-border dimension, with the exception of the project related to the development of zero-emission vehicles. In addition, with the investment related to the energy renovation of public buildings, and the scaled-up measure C10.I4 Energy renovation of private, the plan contributes to increasing the pace of renovation of buildings with the goal to reducing dependency on fossil fuels and to reducing energy demand. These measures are complemented by the fossil-free industry measure which also aims at reducing the dependency on fossil fuels and to reducing energy demand of the industry sector.
Ingen av åtgärderna inom denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), med hänsyn till beskrivningen av åtgärderna och de begränsningsåtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
J.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 (C10.R1): Law on the acceleration of renewable energy production
The objective of this reform is to speed-up the uptake of renewable energies in France, in order to achieve France’s energy transition objectives and ensure its energy security of supply. France shall adopt a Law on the acceleration of renewable energy production by mid-2023, with the aim of solving the main bottlenecks that currently hinder the deployment of renewable energy: it is in particular expected to facilitate the granting of permits and define “acceleration zones” conducive to the rapid development of projects, in particular for wind power, solar (including thermal, photovoltaic and agrivoltaic) and methanization.
In terms of procedures, the Law is expected to establish a single entry point for the examination of permit applications (the “referent préfectoral”, who represents the State at regional or local level). It is also expected to promote the involvement of all municipalities in the identification of “acceleration zones”.
Several far-reaching legislative provisions shall be directly applicable:
-the territorial planning of renewable energies shall be based on a bottom-up process, involving all representatives of municipalities and territories, in charge of the definition of the “acceleration zones”, following a strong consultation process with all stakeholders;
-The acceleration of offshore wind planning: public debates shall be launched on the four coastal areas of France in order to define a mapping of offshore wind projects and the State shall be responsible for technical studies, which is expected to allow the TSO (transmission system operator) to anticipate the connection works;
-the simplification of the installation of photovoltaic panels on abandoned motorways and railways areas;
-the development of collective self-consumption shall be strengthened by targeting the revenues of extra production of renewables in low-income housing (Habitation à Loyer Modéré, HLM) to the reduction of the costs, the maintenance or repair of the installation; and byclarifying the contractual framework for self-consumption communities.
Reform 2 (C10.R2): Setting up the General Secretariat for Ecological Planning (SGPE)
A Secretariat General for Ecological Planning (SGPE) shall be established under the authority of the Prime Minister before Q1 2023. Its prerogatives shall be clearly set out by decree. The SGPE shall be responsible for coordinating the development of national strategies on climate, energy, biodiversity and the circular economy, ensuring compliance with France's European and international commitments. The SGPE shall also be in charge of ensuring the implementation of these strategies by all the ministries concerned and their translation into action plans. The SGPE is expected to ensure regular evaluation of the policies carried out under these strategies and action plans and the publication of indicators to report on their progress. The SGPE shall prepare and coordinate the Government's responses to the opinions of the High Council for the Climate.
Reform 3 (C10.R3): Energy sobriety plan
An energy sobriety plan shall be published by the Government before the end of 2022 to accelerate the reduction of energy consumption by promoting energy efficiency actions involving the State, local authorities, businesses and citizens, with the objective of a 10% reduction in energy consumption by 2024 (compared to the winter of 2018-2019). The energy sobriety plan shall include cross-cutting and sectoral measures to be implemented by each player, on a voluntary basis. The energy sobriety plan shall contain proposals for energy reduction in various areas including housing, transport and industry. The majority of the proposed actions are expected to concern buildings (for instance lowering the heating temperature of premises/housing, lowering the heating temperature of hot water tanks etc.).
Investering 1 (C10.I1): Fossil-free industry
The measure shall support investments in decarbonising industrial heat, energy efficiency and process change investments in industry to reduce fossil energy consumption. Consequently, it is expected to reduce greenhouse gas emissions. The scheme shall be implemented by ADEME (Agency for the Ecological Transition), which acts as an operator on behalf of the General Secretariat for Investment (SGPI). The investment shall be funded through calls for project in three categories:
1)Production of biomass heat. These investment projects shall consist of the installation of a new biomass boiler replacing a fossil fuelled unit. The biomass solution shall meet the sustainability and greenhouse gas emission savings criteria set out in Articles 29-31 and the rules on food and feed-based biofuels set out in Article 26 of the Renewable Energy Directive 2018/2001/EU (REDII), and related implementing and delegated acts.
2)Large-scale projects (over EUR 3 million) on energy efficiency and improvement of industrial processes. These investment projects shall reduce fossil energy consumption through single or combined investments, such as projects in energy efficiency, waste heat recovery, changes in production processes and electrification.
3)Small decarbonisation projects mainly carried out by SMEs. These projects shall cover similar types of investments as sub-measure 2), but for smaller projects (under EUR 3 million).
Contracting of selected projects allowing to reach the target is expected to take place in the course of 2023 and works are expected to be completed by August 2026.
Compliance with the DNSH principle as set out in the measure description shall be required for selected projects allowing to reach the target. It shall be required that investments made within EU Emission Trading System (ETS) installations shall enable to decrease CO2 emission intensity, in a way that ensures that the measure complies with the “do no significant harm” principle of Regulation (EU)2021/241. The following list of activities shall not be supported: (i) activities related to fossil fuels, including downstream use 38 ; ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 39 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 40 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 41
Investering 2 (C10.I2): IPCEI hydrogen
This measure shall support four projects contributing to the uptake of hydrogen production and hydrogen-based technology and zero-emission transport, thanks to investments in research and development, as well as in first industrial deployment phases (within the meaning of the December 2021 IPCEI guidelines). All these projects are part of the first IPCEI wave “Hy2Tech”:
The Hyvia project is a joint venture between Renault and Plug Power and shall produce the first hydrogen light commercial vehicles by the end of 2025.
The aim of the Arkema project is to develop advanced materials for mobility, such as resins and coatings necessary for the manufacturing of new generation polymeric membranes for fuel cells. The installation of pilot lines for the manufacturing of such products shall be completed by mid-2026.
The aim of the Faurecia project is to produce new generation of hydrogen tanks for storing hydrogen in cryogenic form. The installation of the pilot production line for the Gen II gas hydrogen tank pilot shall be completed by mid-2026.
The Genvia project shall pursue research and development activities on the production of pressurised alkali electrolysis. The installation of the first demonstrator of a high temperature solid oxide technology electrolyser shall be completed by mid-2026.
Investering 3 (C10.I3): Värmerenovering av offentliga byggnader
This measure shall support the thermal renovation of public buildings belonging to the State, with the objective of reducing in the very short term the energy consumption of the State’s building stock and its dependence on fossil fuels, thus improving its environmental performance.
Projects shall be selected by two calls for projects (“Résilience I” and “Résilience II”), with the aim of selecting and financing operations to reduce fossil energy consumption in public buildings as from winter 2023-2024.
All projects shall have at least one notified renovation works contract before the end of 2023, and the projects are expected to be completed by the beginning of 2025.
Investering 4 (C10.I4): Scaled-up measure: Energirenovering av privata bostäder, inklusive energisiktar
The objective of this measure is to scale-up C1.I1 Energy renovation of private buildings, under component 1: Byggnadsrenovering The scale-up part of the measure shall increase the number of renovated buildings belonging to households for energy efficiency purposes.
The ambition of the revised scheme “MaPrimeRenov” for 2024-2025 shall be reinforced in terms of energy efficiency gains by (i) focusing more on deep renovation and thermal sieves, (ii) increasing the ceiling of eligible expenses and (iii) increasing the aid ceiling for the most modest households.
Totalt sett har de renoveringsarbeten som utförs i privata bostäder som mål att i genomsnitt uppnå minst 30 % av energibesparingarna.
Alla MPR som finansieras av återhämtnings- och resiliensplanen kommer att meddelas ägarna för stödberättigande renoveringsprojekt före utgången av 2025.
J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål /Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer för delmål |
Kvantitativ indikator för målet |
Tidpunkt |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||||
|
Enhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||||
|
10-1 |
C10.R1 Law on the acceleration of renewable energy production |
Delmål |
Entry into force of the Law on the acceleration of renewable energy production |
Provisions in the Law providing for the entry into force of the provisions directly applicable |
1 kv. |
2023 |
Promulgation of the Law and entry into force of the provisions directly applicable on territorial planning in order to define “acceleration zones”, public debate on off-shore wind planning, simplification of procedures for the installation of photovoltaic panels on abandoned motorways and railways areas, and the development of collective self-consumption |
|||||
|
10-2 |
C10.R2 Setting up of the General Secretariat for Ecological Planning (SGPE) |
Delmål |
Entry into force of the Decree implementing the setting-up of the SGPE |
Provisions in the decree indicating entry into force |
1 kv. |
2023 |
Entry into force of the Decree n°2022-990 setting-up the SGPE and its entry into operation. The Decree shall set out the prerogatives of the SGPE, which include: -coordinating the development of national strategies on climate, energy, biodiversity and the circular economy; -ensuring the implementation of these strategies by all the ministries concerned and their translation into action plans; -preparing and coordinating the Government's responses to the opinions of the High Council for the Climate. |
|||||
|
10-3 |
C10.R3 Energy sobriety plan |
Delmål |
Publication of the Energy sobriety plan |
Publication of the Energy sobriety plan |
1 kv. |
2023 |
Publication of the Energy sobriety plan with the objective of a 10% reduction in national energy consumption by 2024 (compared to the winter of 2018-2019). The plan shall include proposals for energy reduction in various sectors, including housing, transport and industry. |
|||||
|
10-4 |
C10.I1 Fossil-free industry |
Delmål |
Selection of projects achieving an expected reduction of fossil energy consumption |
Selection of projects |
4. kv. |
2023 |
Selection of projects jointly achieving an expected reduction of fossil energy consumption of 250 GWh of primary energy per year. The greenhouse gas emissions reduction is calculated in comparison to the “before investment” situation, and defined by the operator in the reply to the call for tender. Investments made within ETS installations shall achieve projected GHG emissions in line with the conditions in the measure description. Biomass solutions shall be in line with the conditions in the measure description. |
|||||
|
10-5 |
C10.I1 Fossil-free industry |
Delmål |
Entry into operation of projects achieving an expected reduction of fossil energy consumption |
Entry into operation of projects |
2 kv. |
2026 |
Entry into operation of projects jointly achieving an expected reduction of fossil energy consumption of 250 GWh of primary energy per year. The greenhouse gas emissions reduction is calculated in comparison to the “before investment” situation, and defined by the operator in the reply to the call for tender. Investments made within ETS installations shall achieve projected GHG emissions in line with the conditions in the measure description. Biomass solutions shall be in line with the conditions in the measure description. |
|||||
|
10-6 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Mål |
Light commercial vehicles H2 (Hyvia project) |
Nummer |
3000 |
4. kv. |
2025 |
Number of H2 light commercial vehicles manufactured by the Hyvia project. |
||||
|
10-7 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Delmål |
High temperature solid oxide electrolyser (Genvia project) |
Installation of first demonstrator |
1 kv. |
2026 |
The installation of the first demonstrator of a high temperature solid oxide technology electrolyser shall be completed (Genvia project) |
|||||
|
10-8 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Delmål |
New generation polymeric membranes (Arkema project) |
Installation of pilot production lines |
2 kv. |
2026 |
The installation of pilot lines for the manufacturing of resins and coatings necessary for the production of new generation polymeric membranes shall be completed (Arkema project) |
|||||
|
10-9 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Delmål |
Gas hydrogen tanks (Faurecia project) |
Installation of the pilot production line |
2 kv. |
2026 |
The installation of the pilot production line for the GenII gas hydrogen tanks shall be completed (Faurecia project) |
|||||
|
10-10 |
C10.I3 Värmerenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
Nummer |
1000 |
4. kv. |
2023 |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
||||
|
10-11 |
C10.I3 Värmerenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
Nummer |
0 |
900 |
1 kv. |
2025 |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
|||
|
10-12 |
C10.I4 Energirenovering av privata bostäder, inklusive energisiktar |
Mål |
Antal validerade MPR |
Nummer |
30 000 |
1 000 |
4. kv. |
2025 |
Number of households which have been granted a MaPrimeRénov’ cumulatively in 2024 and 2025. |
|||
4.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen
The estimated total cost of the recovery and resilience plan of France, including the REPowerEU chapter, is EUR 41 864 300 141
The estimated total cost of the REPowerEU chapter is EUR 2 826 330 141.
AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD
1.Ekonomiskt bidrag
1.1.Första delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål /Mål |
Namn |
|
1-1 |
C1.R1 Bostadspolitik |
Delmål |
Reform av APL (”aides personnelles au logement”) |
|
1-4 |
C1.I1 Energirenovering av privata byggnader |
Mål |
Antal validerade MPR |
|
1-6 |
C1.I2 Energirenovering av subventionerade bostäder |
Mål |
Antal bostäder inom kategorin subventionerade bostäder som får stöd för renovering |
|
1-8 |
C1-I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
|
2-4 |
C2.I1 Utfasning av fossila bränslen i industrin |
Mål |
Minskade utsläpp av växthusgaser |
|
2-6 |
C2.I2 Förtätning av stadsområden: hållbart byggande |
Mål |
Antal kommuner som får stöd |
|
3-1 |
C3.R1 Rörlighetslagstiftning |
Delmål |
Artikel 35.2 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019 om rörlighet |
|
3-2 |
C3.R1 Rörlighetslagstiftning |
Delmål |
Artikel 172 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019 om rörlighet |
|
3-4 |
C3.R2 Grön budget |
Delmål |
Grön budget med finansieringslagen |
|
3-5 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Delmål |
Ingående av finansieringsavtal |
|
3-15 |
C3.I2 Stöd till inköp av rena fordon |
Mål |
Ekologisk bonus |
|
3-18 |
C3.I3 Daglig rörlighet |
Delmål |
Finansieringsavtal för AFITF |
|
3-21 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Delmål |
Finansieringsavtal för AFITF |
|
3-22 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Delmål |
Undertecknande av ASP (Agence de Services et de Paiement) av finansieringsavtalet för nya laddningsstationer |
|
3-27 |
C3.I5 Miljöanpassning av statens fordonspark |
Mål |
Antal el- och laddhybridfordon som köpts av den franska förvaltningen |
|
3-29 |
C3.I6 Miljöanpassning av hamnar |
Delmål |
Finansieringsavtal för AFITF |
|
4-1 |
C4.R1: Reform av förvaltningen av programmet för investissements d’avenir (PIA) |
Delmål |
Reviderad styrning av programmet för investissements d’avenir |
|
4-2 |
C4.I1: Innovate for the green transition |
Mål |
Antal validerade accelerationsstrategier |
|
6-5 |
C6.I2 PIA – Viktig digital teknik technologies |
Mål |
Antal validerade strategier |
|
7-3 |
C7.R2 Organic law Experimentation |
Delmål |
Ikraftträdande av den lag som syftar till att befästa rätten till differentiering |
|
7-6 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Inlämning av CAFP-rapporten (Commission sur l’Avenir de Finances Publiques) |
|
7-7 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Genomförande av utvalda rekommendationer i CAFP |
|
7-8 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Genomförande av ett system för begränsning av COVID:s skuldsättning i utkastet till budgetplan |
|
7-10 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Offentliggörande av resultaten av produktivitetsreformerna |
|
7-11 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Rapport från revisionsrättens revisionsbesök avseende de offentliga finanserna |
|
7-35 |
Kontroll- och revisionsförfaranden vid genomförandet av RRF |
Delmål |
Organisation av systemet och behandling av uppgifter och organisation av revisioner |
|
8-3 |
C8.R2 Reform av systemen för korttidsarbete |
Delmål |
Reform av systemet för korttidsarbete för att stimulera den ekonomiska aktiviteten genom en gradvis begränsning av generositeten och strängare villkor för tillträde till systemen |
|
8-4 |
C8.R3 Reform av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen |
Delmål |
Antagande av lagändringar som syftar till att ge Frankrike ett effektivare system av aktörer inom hälso- och sjukvården på arbetsplatsen, med inriktning på förebyggande, å ena sidan, och en omorganisering av styrningen och driften av de institutioner som ansvarar för ”hälsa på arbetsplatsen”, å andra sidan. |
|
8-6 |
C8.R4 Reform av arbetslöshetsförsäkringen |
Delmål |
Ikraftträdande av flera åtgärder i reformen av arbetslöshetssystemet |
|
8-10 |
C8.I3 Anställningsstöd för lärlingsavtal |
Mål |
Anställningsstöd som betalas ut för lärlingsavtal |
|
8-12 |
C8.I5 Anställningsstöd för ungdomar under 26 år |
Mål |
Anställningsstöd som betalas ut för avtal om anställning av ungdomar under 26 år |
|
8-15 |
C8.I8 ”Sammanbundna för framgång” |
Mål |
Studenter som deltar i programmet ”cordées de la réussite” |
|
8-19 |
C8.I12 Ungdomsplan: högre utbildning |
Mål |
Platser inom högre utbildning har skapats |
|
8-22 |
C8.I15 Stöd till arbetsgivare för anställning av personer med funktionsnedsättning (AMEETH) |
Mål |
Betalda subventioner |
|
8-29 |
C8.I21 Ökning av France Compétences resurser |
Delmål |
Undertecknande av avtalet med France Compétences |
|
9-1 |
C9.R1 Nationell strategi för omvandling av hälso- och sjukvårdssystemet |
Delmål |
Omröstning om och offentliggörande av lagförslaget för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet (förenkling av förvaltningen av sjukhus). |
|
9-3 |
C9.R2 Inrättande av en ny gren av den sociala tryggheten som täcker risken för förlust av självständighet |
Delmål |
lag om inrättande av en ny gren av den sociala tryggheten för att stödja äldre människors och funktionshindrades oberoende |
|
9-18 |
C9.I8 PIA4 – Stöd till ekosystem för undervisning, forskning, marknadsföring och innovation |
Delmål |
Alla tre inbjudningar att lämna projektförslag (”spetskompetens”, ”Diversifiering av resurserna vid högre utbildnings- och forskningsinstitutioner” och ”omvandling av skolutbildningen genom att främja innovation och nya former av organisation och förvaltning”) . |
|
Instalment Belopp |
EUR 8 505 747 126 |
1.2.Andra delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål /Mål |
Namn |
|
1-3 a |
C1.R2 Reviderad termisk förordning (RE2020) |
Delmål |
Översyn av värmeförordningen RE2020 |
|
1-5 |
C1.I1 Energirenovering av privata byggnader |
Mål |
Antal validerade MPR |
|
1-7 |
C1.I2 Energirenovering av subventionerade bostäder |
Mål |
Antal bostäder inom kategorin subventionerade bostäder som får stöd för renovering |
|
1-9 |
C1-I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal offentliga byggnader som tillhör lokala och regionala myndigheter och som har varit föremål för en stödanmälan från staten eller regionstyrelsen för energirenoveringsarbeten |
|
2-1 |
C2.R1 Lag om klimat och resiliens |
Delmål |
Lag om klimat och resiliens |
|
2-3 |
C2.R2 Lagen om cirkulär ekonomi |
Delmål |
Dekret om genomförande av lagen om avfallsbekämpning och cirkulär ekonomi |
|
2-5 |
C2.I1 Utfasning av fossila bränslen i industrin |
Mål |
Minskade utsläpp av växthusgaser |
|
2-7 |
C2.I3 Förtätning av stadsområden: Tidigare exploaterad mark |
Mål |
Antal projekt för vilka bidrag har tecknats för återvinning av övergivna eller urbaniserade områden |
|
2-9 |
C2.I4 Biologisk mångfald |
Mål |
Antal projekt som fått stöd på områdena ekologisk restaurering och skyddade områden |
|
2-11 |
C2.I6 Säkra vattennät |
Mål |
Sträckan (i kilometer) av dricksvattennät och avloppsnät som får stöd |
|
2-12 |
C2.I7 Modernisering av sorteringscentraler |
Mål |
Antal undertecknade kontrakt för modernisering av sorteringscentraler. |
|
2-13 |
C2.I7 Modernisering av sorteringscentraler |
Delmål |
Investeringar i sortering och insamling av avfall och i behandling av sjukvårdsavfall |
|
2-16 |
C2.I9 Plan för växtprotein |
Mål |
Number of projects that shall receive fund from the “protein plan” in order to invest in protein plant production |
|
3-6 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Brytare |
|
3-7 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Kontaktledningsnät |
|
3-8 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Återuppbyggda järnvägslinjer |
|
3-9 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Tunnlar |
|
3-10 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Delmål |
Miljöbehandling av järnvägar |
|
3-16 |
C3.I2 Stöd till inköp av rena fordon |
Mål |
Ekologisk bonus |
|
4-3 |
C4.I1: Innovation för den gröna omställningen |
Delmål |
Utlysning av ansökningsomgångar eller intresseanmälningar |
|
4-8 |
C4.I2: Utveckla koldioxidsnål vätgas |
Delmål |
Undertecknande av beslut om tilldelning av ekonomiskt stöd till privata projektansökare inom ramen för IPCEI för väte |
|
4-10 |
C4.I3: Stödplan för flygtekniksektorn |
Mål |
Antal projekt som valts ut för stöd inom ramen för investeringsstödfonden |
|
4-11 |
C4.I3: Stödplan för flygtekniksektorn |
Mål |
Antal utvalda FoU-projekt för att främja koldioxidsnåla och energieffektiva luftfartyg |
|
5-1 |
C5.R1 Genomförande av ASAP-lagstiftningen |
Delmål |
Lag nr 2020-1525 (loi ASAP) |
|
6-2 |
C6.R1 Lag om programplanering av forskning |
Mål |
Lag nr 2020-1674 av den 24 december 2020 – rekrytering av besittningsrätt |
|
6-4 |
C6.I1 Bevara sysselsättningen inom forskning och utveckling |
Mål |
Antal anställda inom FoU som omfattas av åtgärden |
|
6-8 |
C6.I3 PIA – innovativa företag |
Delmål |
Utlysning av inbjudan att lämna förslag eller intresse |
|
6-10 |
C6.I4 Rymd |
Mål |
Tilldelning av kontrakt till stödmottagare |
|
6-11 |
C6.I4 Rymd |
Mål |
Antal mottagare |
|
7-1 |
C7.R1 4D-lagen |
Delmål |
Ikraftträdande av 4D-lagen |
|
7-5 |
C7.R3 Omvandling av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Genomförande av åtgärder som identifierats som en del av de projekt som inletts för rekrytering och lika möjligheter |
|
7-12 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Nödåtgärder vid utträde under sanitära förhållanden |
|
7-13 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Uppbyggnad av finansiella lagar som är kopplade till utvärderingar av offentliga utgifter som omfattar den offentliga förvaltningens omfattning i enlighet med utgiftsutvecklingen i lagen om planering av offentliga finanser |
|
7-15 |
C7.I1 Digital uppgradering av företag |
Mål |
Antal företag som fick stöd för att främja digitala investeringar |
|
7-20 |
C7.I4 Digital uppgradering av staten – digitalt ID |
Mål |
Antal digitala id-kort som tagits fram |
|
7-26 |
C7.I9 Digital omvandling av skolan |
Mål |
Antal skolklasser som är digitalt utrustade |
|
8-1 |
C8.R1 Reform av arbetsförmedlingens tillhandahållande av tjänster |
Mål |
Byråer med integrerade Cap’Emploi Services |
|
8-2 |
C8.R1 Reform av arbetsförmedlingens tillhandahållande av tjänster |
Mål |
Organ med kompensationsrådgivare |
|
8-7 |
C8.R4 Reform av arbetslöshetsförsäkringen |
Delmål |
Automatiskt ikraftträdande av de återstående åtgärderna när de ekonomiska villkoren förbättras |
|
8-8 |
C8.I1 FNE-utbildning |
Mål |
Trainings provided in the context of FNE-Formation training pathways |
|
8-11 |
C8.I4 Anställningsstöd för avtal om professionalisering |
Mål |
Anställningsstöd som betalas ut för avtal om professionalisering |
|
8-16 |
C8.I9 Statsstödda garantier för studielån |
Mål |
Mottagare av statligt garanterade studielån |
|
8-17 |
C8.I10 Individanpassade kurser för unga mellan 16 och 18 år som varken arbetar eller studerar |
Mål |
Ungdomar som deltar i AFPA:s verksamhet |
|
8-18 |
C8.I11 Inrättande av platser inom högre utbildning |
Mål |
Platser inom högre utbildning har skapats |
|
8-20 |
C8.I13 Pacea och ungdomsgarantin |
Mål |
Ytterligare mottagare av Pacea- och ungdomsgarantier från och med 2021 |
|
8-21 |
C8.I14 Understödda kontrakt för ungdomar (PEC och CIE) |
Mål |
Ytterligare understödda kontrakt |
|
8-26 |
C8.I18 Digitalt utbildningsinnehåll: plattformar för digitalt innehåll |
Delmål |
Stöd till projektledningsstöd för att stödja utformning och spridning av digitalt innehåll |
|
8-27 |
C8.I19 Tilläggsanslag för sammanslutningar för ”Pro övergångar” (AT pro) för finansiering av yrkesövergångar |
Mål |
Professional transitions financed |
|
8-28 |
C8.I20 Kompletteringar av individuella lärandekonton för digitala färdigheter |
Mål |
Personer som har använt sin kompletterande ILA för att ansluta sig till en utbildning för digitala färdigheter som är registrerad i det nationella registret över yrkeskompetens. |
|
8-31 |
C8.I22 Ökning av Pôle Emplois resurser |
Mål |
Pôle Emploi Advokater rekryterade |
|
9-11 |
C9.I3 Renovation of medical and social establishments |
Mål |
Antal vårdhem som fått hjälp med utrustning för att förbättra mottagningsvillkoren för äldre (”dagsinvestering”) (kumulativt) |
|
9-13 |
C9.I4 Nationell jourtelefon för förebyggande av självmord |
Delmål |
Aktivering av telefontjänsten för att förhindra självmord |
|
9-14 |
C9.I5 Plan för mycket snabbt bredband (Plan France très haut débit) |
Mål |
Ytterligare bostäder och affärslokaler som kan anslutas till fibernät |
|
9-16 |
C9.I6 Digital inkludering |
Mål |
Utbildning av digitala rådgivare inom France Services |
|
9-17 |
C9.I7 Återhämtning av forskning och utveckling |
Mål |
Global framgångsgrad för allmänna och särskilda ansökningsomgångar för projekt |
|
Delbetalning, belopp |
EUR 12 217 010 020 |
1.3.Tredje delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål /Mål |
Namn |
|
1-2 |
C1.R1 Bostadspolitik |
Delmål |
Reform av Pinelhus och medeldyra hyresbostäder |
|
1-10 |
C1-I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal m² våningar på offentliga platser som tillhör den stat där energirenoveringsarbetena har slutförts |
|
1-13 |
C1.I4 Energirenovering av mycket små, små och medelstora företag |
Mål |
Antal företag som omfattas av skattelättnaden eller kompletterande åtgärder |
|
2-8 |
C2.I3 Förtätning av stadsområden: tidigare exploaterad mark |
Mål |
Antal projekt för vilka bidrag har tecknats för återvinning av övergivna eller urbaniserade områden |
|
2-10 |
C2.I5 Förebyggande av jordbävningsrisker i DOM |
Mål |
Antal byggnader som berörs – seismiska risker i DOM |
|
2-17 |
C2.I10 Skog |
Mål |
Ytareal av skog för vilken bidrag har anslagits för att förbättra, anpassa, förnya eller återställa skogen regenerate or reconstitute the forest |
|
3-3 |
C3.R1 Rörlighetslagstiftning |
Delmål |
Artikel 3 i lag nr 2019–1428 av den 24 december 2019. |
|
3-11 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Lokala järnvägslinjer |
|
3-12 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Renoverade godslinjer |
|
3-23 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Mål |
Laddningsstationer |
|
3-24 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Mål |
Antal körfält som reserverats |
|
3-28 |
C3.I5 Miljöanpassning av statens fordonspark |
Mål |
Antal el- och laddhybridfordon som köpts av den franska förvaltningen |
|
3-30 |
C3.I6 Miljöanpassning av hamnar |
Mål |
Nya elektriska anslutningar på dockor |
|
3-32 |
C3.I7 Strengthening the resilience of electricity grids |
Delmål |
Projektstart |
|
4-4 |
C4.I1: Innovate for the green transition |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
|
5-2 |
C5.R2: Företagens bidrag till ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar |
Delmål |
Artikel 244 i lag nr 2020-1721 (loi de finances 2021) |
|
6-1 |
C6.R1 Lag om programplanering av forskning |
Mål |
Lag nr 2020-1674 av den 24 december 2020 – ikraftträdande av dekret |
|
6-6 |
C6.I2 PIA – Viktig digital teknik |
Delmål |
Utlysning av inbjudan att lämna förslag eller intresse |
|
7-9 |
C7.R4 Styrning av de offentliga finanserna |
Delmål |
Ny lag om planering av offentliga finanser (”Loi de Programmation des Finances Publiques”) |
|
7-17 |
C7.I2 Digital uppgradering av staten och lokala myndigheter |
Mål |
Antal företag som drar nytta av offentliga order |
|
7-18 |
C7.I2 Digital uppgradering av staten och lokala myndigheter |
Mål |
Percentage of civil servants whose job can be performed remotely equipped for teleworking |
|
7-21 |
C7.I4 Digital uppgradering av staten – digitalt ID |
Mål |
Number of holders of the new ID card with a ‘digital identity’ compartment |
|
7-22 |
C7.I5 Inrikesministeriets utrustning |
Delmål |
Investeringar för att stärka inrikesministeriets digitala utrustning |
|
7-24 |
C7.I7 Distansarbete vid inrikesministeriet |
Delmål |
Investeringar för att stärka inrikesministeriets digitala konnektivitet |
|
8-9 |
C8.I2 Omskolning genom varvad utbildning (Pro A) |
Mål |
Anställda som omfattas av Pro-A-programmet |
|
8-13 |
C8.I6 Skapande av arbetstillfällen för ungdomar inom idrottssektorn |
Mål |
Arbetstillfällen som skapats inom idrottssektorn och som får bidrag |
|
8-14 |
C8.I7 Internatskolor för högsta kvalitet |
Mål |
Platser som har byggts eller renoverats |
|
8-23 |
C8.I16 Förlängning av planen för ”medföljande sysselsättning” |
Delmål |
Fullständigt genomförande av förlängningen av den ”medföljande sysselsättningsplanen” |
|
8-24 |
C8.I17 Distansutbildning |
Mål |
Deltagande i distansutbildningar |
|
8-30 |
C8.I21 Ökning av France Compétences resurser |
Mål |
Ytterligare lärlingsavtal undertecknade |
|
9-2 |
C9.R1 Nationell strategi för omvandling av hälso- och sjukvårdssystemet |
Mål |
Kreditåtagandenivå för uppgradering av personalresurser inom hälso- och sjukvård |
|
9-7 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Anläggningar som får stöd i investeringar i tekniska installationer, utrustning eller lättare renoveringar |
|
9-15 |
C9.I5 Plan för mycket snabbt bredband (Plan France très haut débit) |
Mål |
Ytterligare bostäder och affärslokaler som kan anslutas till fibernät |
|
9-19 |
C9.I8 PIA4 – Stöd till ekosystem för undervisning, forskning, marknadsföring och innovation |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
|
10-1 |
C10.R1 Law on the acceleration of renewable energy production |
Delmål |
Entry into force of the Law on the acceleration of renewable energy production |
|
10-2 |
C10.R2 Setting up of the General Secretariat for Ecological Planning (SGPE) |
Delmål |
Entry into force of the Decree implementing the setting-up of the SGPE |
|
10-3 |
C10.R3 Energy sobriety plan |
Delmål |
Publication of the Energy sobriety plan |
|
10-4 |
C10.I1 Fossil-free industry |
Delmål |
Selection of projects achieving an expected reduction of fossil energy consumption |
|
10-10 |
C1-I3 Värmerenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
|
Instalment Belopp |
EUR 8 662 970 741 |
1.4.Fjärde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål /Mål |
Namn |
|
1-11 |
C1-I3 Energirenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Number of m² of floors of public sites belonging to the State where the energy renovation works have been completed |
|
1-12 |
C1-I3 Värmerenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal skolor, högskolor eller högskolor där energirenoveringsarbetena har slutförts completed |
|
2-2 |
C2.R1 Lag om klimat och resiliens |
MilestoneTarget |
Lag om klimat och resiliens - klimatzoner |
|
3-19 |
C3.I3 Daglig rörlighet |
Mål |
Reserverade köer för kollektivtrafik |
|
3-25 |
C3.I4 Acceleration of transport infrastructure works |
Mål |
Projekt som genomförts på vattenvägar |
|
3-26 |
C3.I4 Förbättring av transportinfrastrukturarbeten |
Delmål |
Modernisering av CROSS-nätverket och det numeriska systemet för havsfrågor |
|
6-7 |
C6.I2 PIA – Viktig digital teknik |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
|
6-9 |
C6.I3 PIA – innovativa företag |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt – premiärministerns genomförandebeslut |
|
6-12 |
C6.I4 Rymd |
Delmål |
Investeringar i Ariane 6 |
|
7-14 |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Årlig utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifter som genomförts i 2023 års budgetlag |
|
7-19 |
C7.I3 Cybersecurity of central government |
Delmål |
Investeringar för att öka den offentliga cybersäkerheten |
|
7-27 |
C7.I10 Digital tillgång till högre utbildning education |
Mål |
Antal studenter som har tillgång till digital utbildning |
|
7-31 |
C7.I11 Kultur |
Delmål |
System till stöd för konstskapande |
|
9-4 |
C9.I1 Catching up on technical standards for digital health |
Mål |
Statlig digital infrastruktur på hälsoområdet |
|
9-5 |
C9.I1 Att komma ikapp tekniska standarder för digital hälsa |
Mål |
Slutförande av driftskompatibilitet och säkerhet för installerad programvara för fordonsparker och stöd till och incitament för hälso- och sjukvård |
|
9-6 |
C9.I1 Catching up on technical standards for digital health |
Mål |
Digital upphämtning av socialmedicin |
|
9-8 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Antal investeringsprojekt för byggande, energirenovering och modernisering av sjukvårdsinrättningar (> 20 miljoner EUR) (kumulativt) |
|
Instalment Belopp |
EUR 3 776 166 734 |
1.5.Femte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål /Mål |
Namn |
|
1-3b |
C1.R2 Reviderad termisk förordning (RE2020) |
Delmål |
Ändring av värmeregler RE2020 för vissa kontorshus |
|
2-3 a |
C2.R2 Lagen om cirkulär ekonomi |
Delmål |
Dekret om genomförande av lagen om avfallsbekämpning och cirkulär ekonomi |
|
2-14 |
C2.I7 Modernisering av sorteringscentraler |
Mål |
Antal moderniserade sorteringscentraler |
|
2-15 |
C2.I8 Återvinning och återanvändning |
Mål |
Mängd plastmaterial som undvikits |
|
3-13 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Lokala järnvägslinjer |
|
3-14 |
C3.I1 Stöd till järnvägar |
Mål |
Renoverade godslinjer |
|
3-20 |
C3.I3 Daglig rörlighet |
Mål |
Reserverade köer för kollektivtrafik |
|
3-31 |
C3.I6 Miljöanpassning av hamnar |
Delmål |
Inköp av fartyg |
|
4-9 |
C4.I2: Utveckla koldioxidsnål vätgas |
Mål |
Produktionskapacitet för elektrolyser |
|
4-12 |
C4.I3: Stödplan för flygtekniksektorn |
Mål |
Antal slutförda projekt inom ramen för investeringsstödfonden |
|
6-3 |
C6.R1 Lag om programplanering av forskning |
Mål |
Lag nr 2020-1674 av den 24 december 2020 – ökning av den offentliga forskningsfinansieringen |
|
7-2 |
C7.R1 4D-lagen |
Delmål |
Utvärdering av 4D-lagen |
|
7-4 |
C7.R2 Försök med grundlag |
Delmål |
Lägesrapport om de första försöken |
|
7-14 a |
C7.R5 Bedömning av de offentliga utgifternas kvalitet |
Delmål |
Årlig utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna i 2023 års budgetlag. |
|
7-16 |
C7.I1 Digital uppgradering av företag |
Mål |
Number of diagnoses, digital accompaniments or trainings provided to companies |
|
7-23 |
C7.I6 Digitala tillämpningar vid inrikesministeriet |
Delmål |
Investeringar i digitala tillämpningar som utvecklats av inrikesministeriet |
|
7-25 |
C7.I8 Digital uppgradering av utbildningssystemet |
Delmål |
uppgradera de digitala tjänsterna vid utbildningsministeriet |
|
7-28 |
C7.I11 Kultur |
Mål |
Katedraler och nationella historiska monument |
|
7-29 |
C7.I11 Kultur |
Delmål |
Monument som tillhör lokala myndigheter och privata ägare |
|
7-30 |
C7.I11 Kultur |
Mål |
Antal renoverade konst- och arkitekturskolor |
|
8-5 |
C8.R3 Reform av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen |
Mål |
Tjänster för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utrustade med säkra digitala verktyg |
|
8-25 |
C8.I18: Modernising and digitalising professional training |
Mål |
Utbildningsorgan som intygar att de har utbildat deltagare antingen delvis eller helt genom distansutbildning |
|
9-9 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Antal investeringsprojekt för byggande, energirenovering och modernisering av sjukvårdsinrättningar (> 20 miljoner euro) |
|
9-10 |
C9.I2 Modernisering och omstrukturering av sjukhus och hälso- och sjukvård |
Mål |
Anläggningar som får stöd i investeringar i tekniska installationer, utrustning eller lättare renoveringar |
|
9-12 |
C9.I3 Renovering av mediala och sociala inrättningar |
Mål |
Boendelösningar för äldre som har fått stöd till fastighetsinvesteringar |
|
10-5 |
C10.I1 Fossil-free industry |
Delmål |
Entry into operation of projects achieving an expected reduction of fossil energy consumption |
|
10-6 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Mål |
Light commercial vehicles H2 (Hyvia project) |
|
10-7 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Delmål |
High temperature solid oxide technology electrolyser (Genvia project) |
|
10-8 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Delmål |
New generation polymeric membranes (Arkema project) |
|
10-9 |
C10.I2 IPCEI Hydrogen |
Delmål |
Gas hydrogen tanks (Faurecia project) |
|
10-11 |
C1-I3 Värmerenovering av offentliga byggnader |
Mål |
Antal renoveringsprojekt för offentliga platser som tillhör staten och för vilka renoveringskontraktet har anmälts |
|
10-12 |
Energirenovering av privata bostäder, inklusive energisiktar |
Mål |
Antal validerade MPR |
|
Delbetalning, belopp |
EUR 7 108 078 557 |
AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG
1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
Genomförandet av den franska återhämtnings- och resiliensplanen leds administrativt av ministeriet för ekonomi, finanser och återhämtning, i nära samarbete med generalsekretariatet för Europafrågor, som är knutet till premiärministern. The SGAE is coordinating central administrations involved in the plan and is supported in the implementation and monitoring process by the Pôle PNRR - Plan national de relance et de resilience - in the Direction Générale du Trésor (to replace the former “Recovery Secretariat” in charge of the “France Relance” plan” of which the investments of the French recovery and resilience plan constitute a sub part). Sekretariatet för återvinning övervakar genomförandet av planen på varje åtgärdsnivå, i nära samarbete med regionala prefekter och chefer för varje ministerium.
Genomförandet av reformerna ska övervakas närmare av varje berört ministerium. En rådgivare som är knuten till varje minister har särskilt ansvar för att övervaka, genomföra och rapportera om de reformer som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen. Samordningen mellan ministerierna ombesörjs av SGAE, som tillsammans med ministeriet för ekonomi, finans och återhämtning ska ansvara för att samla in de styrkande handlingar som visar att etappmålen för de reformer som planeras enligt återhämtnings- och resiliensplanen har uppnåtts.
The controls on the milestones and targets, as well as the verifications within the framework of their internal control system, are delegated to the Ministries in charge of the implementation of the components through the “circulaire de la Première Ministre N°6369/SG” from August 5th 2022. Kontroll-, inspektions- och revisionsbesök ska organiseras för att säkerställa att dessa system är effektiva och för att kontrollera kvaliteten på de uppgifter som överförs.
2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag
Slutförandet av målen och delmålen för investeringar ska vara föremål för regelbunden och centraliserad övervakning från sekretariatet för återvinning, på grundval av information som samlats in och rapporterats av de berörda offentliga förvaltningarna. Uppgifter om indikatorer som bifogas delmål och mål ska tillhandahållas i ett särskilt it-verktyg (Propilot) som inrättats av sekretariatet för återvinning. Dessa uppgifter ska samlas in på lokal nivå och centraliseras på nationell nivå och användas för att rapportera om uppnåendet av delmål och mål enligt återhämtnings- och resiliensplanen. The ministries shall update them at regular intervals in order to finalise payment requests to be sent to the European Commission.
I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Frankrike, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Frankrike ska se till att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för begäran om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.
ELAN står för ”loi pour l’évolution du logement, de l’aménagement et du numérique”.
APL: aides personnelles au logements, dvs. bostadsbidrag för låginkomsthushåll. Pinelsystemet: nedsättning av inkomstskatt för hyresinvesteringar.
Prioriterade urbana områden är alltså eftersatta områden med utbredd fattigdom.
BBC står för ”Bâtiment Basse Consommation”, dvs. med en maximal primärenergianvändning på 50 kWh per m².
Éco-PLS: éco-prêt logement social (som genomfördes 2009; detta system reviderades 2019 och ger förmånliga lån till subventionerade hyresvärdar för att renovera byggnadsbeståndet). CEE (Certificats d’économies d’énergie): systemet inrättades 2005 och ålägger energileverantörerna energisparkrav genom certifikat.
Dekret nr 2019-771 av den 2019 juli 23 om skyldigheten att minska den slutliga energiförbrukningen i byggnader för tertiär användning
T.ex. kommuner, gruppering av kommuner och andra lokala myndigheter som departement.
Förteckningen över stödberättigande åtgärder ska anges i ett dekret.
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter och anläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper, artikel 2.
”Autorités organisatrices de la distribution publique d’électricité” (AODE) enligt artikel L.322–6 i energilagen.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Internationella projekt av gemensamt intresse omfattas av anmälningskravet och genomförandeförbudet i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Urvalet av och särdragen hos de föreslagna projekten kan kräva justeringar för att säkerställa överensstämmelse med tillämpliga regler för statligt stöd .
Loi nr 2020–1525 av den 7 december 2020.
France relance : découvrez les priorités du plan | Gouvernement.fr.
Det överför ” scope 1” i den mening som avses i ISO 14064–1 .
Se t.ex.: https://travail-emploi.gouv.fr/droit-du-travail/egalite-professionnelle-discrimination-et- harcelement/indexegapro.
Se t.ex.: https://www.legifrance.gouv.fr/codes/article_lc/LEGIARTI000037385809/.
Loi nr 2020–1674 av den 24 december 2020.
EdTech – vanligen kallat EdTech för ”utbildningsteknik” – sammanför tekniska resurser och digitala lösningar för kunskapsöverföring, inlärning och tillämpning.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk
behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Se t.ex. https://www.insee.fr/fr/metadonnees/definition/c2034.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Except for (a) projects under this measure in power and/or heat generation, as well as related transmission and distribution infrastructure, using natural gas, that are compliant with the conditions set out in Annex III of the ‘Do no significant harm’ Technical Guidance (2021/C58/01) (b) activities under the EU Emission Trading System (ETS) for which the use of fossil fuel is temporary and technically unavoidable for the transition towards a fossil fuel free operation. The timing of the complete phase out of fossil fuels should be based on precise milestones.
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.