EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.4.2023
COM(2023) 197 final
2023/0096(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt, vad gäller ändringar av bilaga I och förtydligande av bilaga IV till avtalet, som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser
(Text av betydelse för EES)
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i den gemensamma kommittén som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet, om en sammankoppling av de båda parternas utsläppshandelssystem för växthusgaser i samband med det planerade antagandet av ett beslut om antagande av ändringen efter 2021 av bilaga I och förtydligandet av bilaga IV till avtalet.
2.Bakgrund till förslaget
2.1.Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser
Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (avtalet) syftar till att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med motsvarande system i Schweiz så att utsläppsrätter som har utfärdats i det ena systemet kan handlas och användas i det andra systemet, vilket ger utvidgade möjligheter att minska klimatfarliga utsläpp. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020.
2.2.Gemensamma kommittén
Den gemensamma kommitté som har inrättats genom artikel 12 i avtalet ansvarar för att handlägga avtalet och för att det genomförs på korrekt sätt. Kommittén får besluta att anta nya bilagor till avtalet eller ändra befintliga bilagor. Den kan också diskutera ändringar av artiklarna i avtalet, underlätta utbyte av synpunkter om parternas lagstiftning, samt se över avtalet.
Den gemensamma kommittén är ett bilateralt organ som består av företrädare för parterna (EU och Schweiz). Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.
2.3.Akt som planeras av gemensamma kommittén
Under det sjätte mötet, som kommer att hållas under 2023 eller tidigare genom skriftligt förfarande enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning 1 , ska den gemensamma kommittén anta ett beslut rörande ändring efter 2021 av bilaga I och förtydligande i bilaga IV till avtalet (den planerade akten).
Syftet med den planerade akten är att anpassa bilaga I till uppdaterad lagstiftning i både Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet samt att tillhandahålla ett förtydligande av bilaga IV.
Den planerade akten kommer att vara bindande för parterna i enlighet med artikel 13.2 i avtalet där följande anges: ”Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.” Vidare, och i enlighet med artikel 12.3 i avtalet, ska beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i avtalet vara bindande för parterna när besluten träder i kraft.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
I det rådsbeslut som grundar sig på detta förslag från kommissionen fastställs Europeiska unionens ståndpunkt i fråga om det beslut som den gemensamma kommittén ska fatta om ändring av bilaga I och tillhandahållande av förtydligande till bilaga IV till avtalet.
Ändringar av bilaga I till avtalet blir nödvändiga med tanke på de förändringar av regelverket som sketti både Europeiska unionen och Schweiz sedan avtalet trädde i kraft. Under 2021 inleddes en ny handelsperiod i båda systemen. För unionens del medförde den nya handelsperioden ett antal relevanta ändringar av direktiv 2003/87/EG 2 . Vissa av dem behöver förtydligas (grundläggande kriterium 5 i del A, grundläggande kriterium 14 i del B i bilaga I) eller uppdaterar de relevanta bestämmelserna, inklusive deras rättsliga hänvisningar (grundläggande kriterium 10 i del A och de grundläggande kriterierna 2, 9, 10 och 13 i del B i bilaga I) i del A i kolumnen för EU:s utsläppshandelssystem i bilaga I. För tydlighetens skull är det dessutom lämpligt att stryka föråldrad text av de grundläggande kriterierna i EU-kolumnen (de grundläggande kriterierna 8, 9, 12 och 13 i del A och de grundläggande kriterierna 9, 10 och 12 i del B), inbegripet inledningen till del A.
De rättsliga bestämmelsernas tillämplighet från början av den nya handelsperioden återspeglas både i kolumnen för EU (de grundläggande kriterierna 10 och 12 i del A och de grundläggande kriterierna 2 och 12 i del B) och för Schweiz (2, 3, 4, 5, 10, 11, 12, 13 i del A och de grundläggande kriterierna 2, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15 i del B).
Slutligen ges, liksom för den schweiziska kolumnen, förtydliganden (de grundläggande kriterierna 5 och 10 i del A och 7, 11 och 14 i del B) utöver hur de båda systemen ska fortsätta att vara kompatibla med avseende på lika villkor och snedvridning av konkurrensen (de grundläggande kriterierna 8, 9 och 10 i del A och, de grundläggande kriterierna 9 och 10 i del B). Uppdatering av de rättsliga hänvisningarna, delvis för att återspegla årliga uppdateringar av relevant schweizisk lagstiftning, leder till ändringar av de grundläggande kriterierna 4, 5, 10 och 12 i del A och 7, 8, 11 och 15 i del B i bilaga I.
Ändringar av de grundläggande kriterierna i del C i bilaga I avseende ”Grundläggande kriterier för register” återspeglar regelverket för den handelsperiod som inleddes den 1 januari 2021, tar hänsyn till de olika metoder som tillämpas i de två oberoende men sammankopplade registren eller inför en formulering som är lämpligare i det aktuella sammanhanget och anpassad till relevant lagstiftning.
Slutligen införs en fotnot i bilaga IV av tydlighetsskäl.
Utvecklingen av en väl fungerande internationell koldioxidmarknad genom en bottom-up-strategi för sammankoppling av utsläppshandelssystem är ett långsiktigt politiskt mål för EU och det internationella samfundet, särskilt för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Mot bakgrund av detta fastställs i artikel 25 i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter att EU:s system kan kopplas till andra system för handel med utsläppsrätter förutsatt att dessa är obligatoriska, har ett absolut utsläppstak och är förenliga, vilket är fallet med det schweiziska systemet. Efter avtalets ikraftträdande den 1 januari 2020 är återställandet av förenlighet och överensstämmelse, inbegripet med faktiska och tillämpliga rättsliga bestämmelser hos de båda parterna i avtalet, en viktig faktor för att avtalet ska kunna genomföras och fungera på ett korrekt och effektivt sätt.
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 3 .
4.1.2.Tillämpning i det aktuella ärendet
Den gemensamma kommittén är ett organ som har inrättats i kraft av artikel 12 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.
Den akt som ska antas av gemensamma kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 12.3 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.
Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella ärendet
Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Eftersom den gemensamma kommitténs akt kommer att ändra bilagorna I och IV till avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser, är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.
2023/0096 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt, vad gäller ändringar av bilaga I och förtydligande av bilaga IV till avtalet, som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (avtalet) 4 undertecknades den 23 november 2017 i enlighet med rådets beslut (EU) 2017/2240 5 .
(2)Avtalet ingicks genom rådets beslut (EU) 2018/219 6 och trädde i kraft den 1 januari 2020.
(3)Enligt artikel 12.3 i avtalet får den gemensamma kommittén fatta beslut som ska vara bindande för parterna när de träder i kraft.
(4)I artikel 13.2 i avtalet föreskrivs att gemensamma kommittén får ändra bilagorna till avtalet.
(5)Det är lämpligt att återställa överensstämmelsen med de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på Europeiska unionens och Schweiziska edsförbundets system för handel med utsläppsrätter efter det att den nya handelsperioden inleddes den 1 januari 2021 och om förtydligande av bilaga IV till avtalet.
(6)Den gemensamma kommittén ska, under sitt sjätte möte, eller tidigare genom det skriftliga förfarandet enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning, anta ett beslut vad gäller ändring av bilagorna I och IV till avtalet.
(7)Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommittén vad gäller ändring av bilagorna I och IV till avtalet bör fastställas, eftersom de ändrade bilagorna kommer att vara bindande för unionen.
(8)Unionens ståndpunkt i den gemensamma kommittén bör därför baseras på det åtföljande utkastet till beslut.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under det sjätte mötet i den gemensamma kommittén, eller tidigare genom det skriftliga förfarandet enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning, ska baseras på det utkast till beslut av den gemensamma kommittén som åtföljer det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.4.2023
COM(2023) 197 final
BILAGA
till
Förslag till rådets beslut
om den ståndpunkt, vad gäller ändringar av bilaga I och förtydligande av bilaga IV till avtalet, som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser
BESLUT nr 1/2023 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM SAMMANKOPPLING AV DERAS UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM FÖR VÄXTHUSGASER
av den...
vad gäller ändringar av bilaga I och förtydligande i bilaga IV till avtalet
GEMENSAMMA KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser 1 (avtalet), och artikel 13.2, och
av följande skäl:
(1)Antagandet av gemensamma kommitténs beslut nr 2/2019 av den 5 december 2019 uppfyllde de villkor för sammankoppling som anges i avtalet och gjorde det möjligt för avtalet att träda i kraft den 1 januari 2020.
(2)I enlighet med artikel 13.2 i avtalet får gemensamma kommittén ändra bilagorna till avtalet.
(3)Den 1 januari 2021 inleddes en ny handelsperiod i Europeiska unionens utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshandelssystem.
(4)Under den nya handelsperioden infördes lagstiftningsändringar i båda systemen.
(5)I enlighet med artikel 13.7 i avtalet är det lämpligt att återspegla regeländringarna, inbegripet nödvändiga förtydliganden i de grundläggande kriterier som fastställs i bilaga I till avtalet, så att förenligheten mellan de två utsläppshandelssystemen bibehålls, marknadens integritet säkerställs och snedvridning av konkurrensen utesluts.
(6)Genom den gemensamma kommitténs beslut nr 1/2022 av den 9 december 2022 ändrades bilaga IV med avseende på säkerhetsskyddsmarkeringar.
(7)För att undvika missförstånd och förvirring är det lämpligt att förtydliga innebörden av känslig information med hög sekretess- och integritetsklassning inom ramen för avtalet.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilaga I och IV till avtalet ska ersättas med tillägget till detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat på engelska i [Bryssel][Bern] den [xx 2023].
På den gemensamma kommitténs vägnar
|
Sekreterare för Europeiska Unionen |
Ordförande |
Sekreterare för Schweiz |
TILLÄGG
BILAGA I
GRUNDLÄGGANDE KRITERIER
A. Grundläggande kriterier för fasta anläggningar
|
Grundläggande kriterier |
I EU:s utsläppshandelssystem |
I Schweiz utsläppshandelssystem |
|
|
1 |
Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet |
Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan. |
Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan. |
|
2 |
Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de verksamheter som anges i: |
- Bilaga I till direktiv 2003/87/EG, i den lydelse som gäller vid detta avtals ikraftträdande. |
- Artikel 40.1 i, och bilaga 6 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
3 |
Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de växthusgaser som anges i: |
- Bilaga II till direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
- Artikel 1.1 i koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
4 |
Ett utsläppstak ska anges för utsläppshandelssystemet som är minst lika strängt som vad som anges i: |
- Artiklarna 9 och 9a i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. Den linjära minskningsfaktorn på 1,74 % per år kommer att höjas till 2,2 % per år från och med 2021 och kommer att gälla för alla sektorer i enlighet med direktiv (EU) 2018/410, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
- Artikel 18.1 och 18.2 i koldioxidlagen. - Artikel 45.1 i, och punkt 1 i bilaga 8 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. Den linjära minskningsfaktorn är 2,2 % per år från och med 2021. |
|
5 |
Mekanism för marknadsstabilitet |
År 2015 införde EU reserven för marknadsstabilitet (beslut (EU) 2015/1814), vars funktion förstärktes genom direktiv (EU) 2018/410. Enligt EU-lagstiftningen ska kommissionen senast den 15 maj varje år med början 2017 offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Denna siffra avgör om en del av de utsläppsrätter som ska auktioneras ut bör placeras i reserven eller frigöras från reserven. |
- Artikel 19.5 i koldioxidlagen. - Artikel 48.1a och 48.5 i, och punkt 2 i bilaga 8 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs en minskning av auktionsvolymen beroende på det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Dessutom annulleras de utsläppsrätter som inte tilldelats en auktion i slutet av handelsperioden. |
|
6 |
Nivån på marknadstillsynen av utsläppshandelssystemet ska vara minst lika hög som vad som anges i: |
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU. - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. - Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv). - Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i dess gällande formr vid detta avtals ikraftträdande. |
- Förbundslag om den schweiziska tillsynsmyndigheten för finansmarknaden av den 22 juni 2007. - Förbundslag om finansmarknadens infrastruktur och marknadsbeteende vid värdepappers- och derivathandel av den 19 juni 2015. - Förbundslag om finansinstitut av den 15 juni 2018. - Förbundslag om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism av den 10 oktober 1997, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. I det schweiziska regelverket för finansmarknaden definieras inte utsläppsrätternas rättsliga natur. I synnerhet uppfyller utsläppsrätter inte kraven för värdepapper i lagen om infrastruktur för finansiella tjänster och kan därför inte handlas på reglerade handelsplatser. Eftersom utsläppsrätter inte uppfyller kraven för värdepapper, är det schweiziska regelverket för värdepapper inte tillämpligt på OTC-handel med utsläppsrätter på andrahandsmarknaderna. Derivatkontrakt uppfyller kraven för värdepapper enligt lagen om infrastruktur för finansiella marknader. Detta innefattar även derivat som har utsläppsrätter som bakomliggande instrument. OTC-derivat som handlas mellan icke-finansiella motparter och finansiella motparter omfattas av bestämmelserna i lagen om infrastruktur för finansmarknaden. |
|
7 |
Samarbete avseende marknadstillsyn |
Parterna ska införa lämpliga samarbetsarrangemang för marknadstillsyn. Dessa samarbetsarrangemang ska avse utbyte av information och efterlevnad av skyldigheter som uppstår inom ramen för deras respektive system för marknadstillsyn. Parterna ska underrätta den gemensamma kommittén om sådana arrangemang. |
|
|
8 |
De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i: |
I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
|
9 |
De kvantitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i: |
I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
|
10 |
Gratis tilldelning ska beräknas på grundval av riktmärken och justeringsfaktorer. Utsläppsrätter som inte tilldelas gratis ska auktioneras eller ogiltigförklaras. Utsläppshandelssystemet ska för detta ändamål uppfylla åtminstone villkoren i följande bestämmelser: |
- Artiklarna 10, 10a, 10b och 10c i direktiv 2003/87/EG. - Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447 av den 12 mars 2021 om fastställande av reviderade riktmärkesvärden för gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2025 i enlighet med artikel 10a.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, enligt vad som var tillämpligt under perioden från och med den 1 januari 2021. - Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar. - Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG - Kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/708 av den 15 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller fastställandet av sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, för perioden 2021–2030 - Alla sektorsövergripande korrigeringsfaktorer i EU:s utsläppshandelssystem under 2021‑2025 eller 2026‑2030, - Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1842 av den 31 oktober 2019 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller ytterligare åtgärder i samband med justering av gratis tilldelning av utsläppsrätter på grund av förändringar av verksamhetsnivå, i dess gällande form den 1 januari 2021. |
- Artikel 18.3 och artikel 19 i koldioxidlagen. - Artikel 45.2–45.6 och artiklarna 46, 46a, 46b och 48 i, och bilaga 9 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. Under perioden 2021–2025 överskrider gratistilldelningen inte nivåerna för gratis tilldelning till anläggningar i EU:s utsläppshandelssystem. |
|
11 |
I utsläppshandelssystemet ska sanktioner fastställas för de omständigheter och av den omfattning som anges i: |
- Artikel 16 i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
- Artikel 21 i koldioxidlagen. - Artikel 56 i koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
12 |
Övervakning och rapportering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i: |
- Artikel 14 i, och bilaga IV till, direktiv 2003/87/EG. - Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012, i dess gällande form den 1 januari 2021. |
- Artikel 20 i koldioxidlagen. - Artiklarna 50–53 i, och punkt 1 i bilaga 16 och punkt 1 i bilaga 17 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
13 |
Verifiering och ackreditering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i: |
- Artikel 15 i, och bilaga V till, direktiv 2003/87/EG. - Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
- Artiklarna 51–54 i koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
B. Grundläggande kriterier för luftfart
|
Grundläggande kriterier |
För EU |
För Schweiz: |
|
|
1 |
Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet |
Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan. |
Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan. |
|
2 |
Tillämpningsområde för luftfartsverksamhet och växthusgaser samt tillskrivning av flygningar och deras respektive utsläpp i enlighet med principen om avgående flygning enligt vad som anges i: |
- Direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2392 av den 13 december 2017 om tillfälligt undantag i fråga om flygningar till och från länder med vilka avtal inte har ingåtts i enlighet med artikel 25 i direktiv 2003/87/EG. - Kommissionens delegerade beslut (EU) 2020/1071 av den 18 maj 2020 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller undantagande av inkommande flygningar från Schweiz från EU:s system för handel med utsläppsrätter. - Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion, i dess gällande form den 1 januari 2021. Från och med den 1 januari 2020 ska flygningar från flygplatser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) territorium till flygplatser belägna på Schweiz territorium omfattas av EU:s utsläppshandelssystem medan flygningar från flygplatser belägna på Schweiz territorium till flygplatser inom EES territorium ska undantas från EU:s utsläppshandelssystem, i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG. |
1. Tillämpningsområdets omfattning Flygningar som ankommer till eller avgår från flygplatser belägna inom Schweiz territorium, med undantag för flygningar som avgår från flygplatser belägna inom EES territorium. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om systemets omfattning, t.ex. undantag i den mening som avses i artikel 28a i direktiv 2003/87/EG, får tillämpas i Schweiz utsläppshandelssystem i enlighet med de som införts i unionens utsläppshandelssystem. För luftfartsverksamhet ska endast utsläpp av koldioxid omfattas. 2. Begränsningar av tillämpningsområdet Det allmänna tillämpningsområde som anges i punkt 1 ska inte omfatta 1. flygningar som uteslutande genomförs vid officiella uppdrag för transport av regerande monark och hans/hennes närmaste familj, statsöverhuvud, regeringschefer eller regeringsministrar och detta styrks med en relevant uppgift i färdplanen, 2. flygningar för militära ändamål och flygningar i tull- eller polistjänst, 3. flygningar i samband med eftersökning och räddning och flygningar för brandbekämpning, humanitära flygningar och ambulansflygningar, 4. flygningar som uteslutande genomförs enligt visuellflygregler enligt bilaga 2 till konventionen angående internationell civil luftfart av den 7 december 1944, 5. flygningar som avslutas vid samma flygplats som ett luftfartyg startade ifrån utan mellanlandningar, 6. skolflygningar som uteslutande genomförs för att erhålla eller behålla certifikat, eller klassificering när det gäller flygbesättning, och detta styrks genom vederbörlig anteckning i färdplanen, under förutsättning att flygningen inte används för passagerar- och/eller fraktbefordran eller för positionering eller överföringsflygningar, 7. flygningar som uteslutande genomförs i syfte att bedriva vetenskaplig forskning, 8. flygningar som uteslutande genomförs i syfte att kontrollera, testa eller certifiera luftfartyg eller luftburen eller markbaserad utrustning, 9. flygningar med luftfartyg vars maximala certifierade startmassa understiger 5 700 kg, 10. flygningar som genomförs av kommersiella luftfartygsoperatörer med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 10 000 ton för flygningar som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem, eller med färre än 243 flygningar per period under tre på varandra följande fyramånadersperioder inom tillämpningsområdet för det schweiziska utsläppshandelssystemet, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem, samt 11. flygningar som genomförs av icke-kommersiella luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 1 000 ton i enlighet med motsvarande undantag som tillämpas i unionens utsläppshandelssystem, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem. Dessa begränsningar av tillämpningsområdet anges i: - Artikel 16a i koldioxidlagen. - Artiklarna 46d, 55.2 i, och bilaga 13 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
3 |
Utbyte av relevanta uppgifter om hur begränsningarna av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet tillämpas |
De båda parterna ska samarbeta kring tillämpningen av begränsningarna av tillämpningsområdet för Schweiz utsläppshandelssystem och för unionens utsläppshandelssystem i fråga om kommersiella och icke-kommersiella operatörer i enlighet med denna bilaga. I synnerhet ska båda parterna säkerställa att alla uppgifter som krävs för att korrekt identifiera de flygningar och luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och av unionens utsläppshandelssystem överförs i god tid. |
|
|
4 |
Utsläppstak (totalt antal utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer) |
Artikel 3c i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. Enligt artikel 3c i direktiv 2003/87/EG tilldelades ursprungligen utsläppsrätter enligt följande: - 15 % genom auktionering - 3 % genom avsättning i en särskild reserv - 82 % genom gratis tilldelning. Tilldelningarna ändrades genom förordning (EU) nr 421/2014, varigenom tilldelningen av gratis utsläppsrätter minskades i proportion till minskningen av skyldigheten att överlämna utsläppsrätter (artikel 28a.2 i direktiv 2003/87/EG). Genom förordning (EU) 2017/2392, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande, förlängdes detta tillvägagångssätt till 2023, och den linjära minskningsfaktorn på 2,2 % tillämpas från och med den 1 januari 2021. |
Utsläppstaket ska ligga på en liknande nivå som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt med avseende på procentuell minskning mellan år och handelsperioder. De utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket ska tilldelas enligt följande: - 15 % ska auktioneras - 3 % ska avsättas i en särskild reserv - 82 % ska tilldelas gratis. Denna tilldelning får ses över i enlighet med artiklarna 6 och 7 i detta avtal. Fram till och med 2020 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket beräknas enligt bottom-up-metoden på grundval av de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i enlighet med ovanstående fördelning av tilldelningen. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om utsläppshandelssystemets omfattning kräver en motsvarande proportionell anpassning av den mängd som ska tilldelas. Från och med 2021 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket fastställas utifrån utsläppstaket 2020, med hänsyn tagen till en eventuell procentuell minskning i enlighet med unionens utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: - Artikel 18 i koldioxidlagen. - Artikel 46e i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
5 |
Tilldelning av utsläppsrätter för luftfart genom auktionering av utsläppsrätter |
- Artiklarna 3d och 28a.3 i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
Schweiziska utsläppsrätter ska auktioneras av behörig schweizisk myndighet. Schweiz har rätt till intäkterna från auktioneringen av de schweiziska utsläppsrätterna. Detta föreskrivs i: - Artikel 19a.2 och 19.4 i koldioxidlagen. - Artikel 48 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
6 |
Särskild reserv för vissa luftfartygsoperatörer |
- Artikel 3f i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
Utsläppsrätter ska avsättas i en särskild reserv för nya deltagare och verksamheter under snabb tillväxt, men med undantag för att Schweiz fram till och med 2020 inte kommer att ha någon särskild reserv eftersom referensåret för insamling av uppgifter om den schweiziska luftfartsverksamheten kommer att vara 2018. Denna särskilda reserv föreskrivs i: - Artikel 18.3 i koldioxidlagen. - Artikel 46e i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
7 |
Riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörer |
- Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. Det årliga riktmärket är 0,000642186914222035 utsläppsrätter per tonkilometer. |
Riktmärket får inte vara högre än i unionens utsläppshandelssystem. Det årliga riktmärket är 0,000642186914222035 utsläppsrätter per tonkilometer. Detta riktmärke föreskrivs i: - Artikel 46f.1 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
8 |
Gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfartygsoperatörer |
- Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska justeringar av utfärdandet av utsläppsrätter göras som motsvarar de skyldigheter till rapportering och överlämnande av utsläppsrätter som följer av den faktiska tillämpningen av unionens utsläppshandelssystem på flygningar mellan EES och Schweiz. |
Antalet utsläppsrätter som tilldelas luftfartygsoperatörer gratis beräknas genom att multiplicera det antal tonkilometer som operatören rapporterade in för referensåret med gällande riktmärke. Denna gratis tilldelning föreskrivs i: - Artikel 19a.3 och 19.4 i koldioxidlagen. - Artikel 46f.1 och 46.3 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
|
De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i: |
I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
|
10 |
Kvantitativa begränsningar för användning av internationella reduktionsenheter |
I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021. |
|
11 |
Insamling av uppgifter om tonkilometer för referensår |
-Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
Med undantag för vad som anges nedan ska insamling av nya uppgifter om tonkilometer göras vid samma tidpunkt och med samma metoder som vid insamling av uppgifter om tonkilometer för unionens utsläppshandelssystem. Fram till en ny insamling av uppgifter om tonkilometer har genomförts ska referensåret för insamling av uppgifter om tonkilometer för schweizisk luftfartsverksamhet vara 2018, i enlighet med förordningen om insamling av uppgifter om tonkilometer och utarbetandet av övervakningsplaner för flygsträckor, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. Detta föreskrivs i: - Artikel 19a.3 och 19.4 i koldioxidlagen. - Artikel 46f.1 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
12 |
Övervakning och rapportering |
- Artikel 14 i, och bilaga IV till, direktiv 2003/87/EG. - Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012. - Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd, i dess gällande form den 1 januari 2021. |
Bestämmelserna om övervakning och rapportering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unionens utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: - Artikel 20 i koldioxidlagen. - Artiklarna 50–52 i, och bilagorna 16 och 17 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
13 |
Verifiering och ackreditering |
- Artikel 15 i, och bilaga V till, direktiv 2003/87/EG. - Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i dess gällande form vid detta avtals ikraftträdande. |
Bestämmelserna om verifiering och ackreditering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unionens utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: - Artikel 52.4 och 52.5 i, och bilaga 18 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
14 |
Administration |
De kriterier som anges i artikel 18a i direktiv 2003/87/EG ska gälla. För detta ändamål och i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska Schweiz betraktas som en administrerande medlemsstat i fråga om tillskrivandet av administrationen av luftfartygsoperatörer till Schweiz och medlemsstaterna i EU (EES). I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i EU (EES) ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör Schweiz utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn). Europeiska kommissionen och de behöriga myndigheterna i Schweiz ska bilateralt enas om överlämnande av relevant dokumentation och information. Europeiska kommissionen ska särskilt se till att Schweiz gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter överförs till luftfartygsoperatörer som administreras av Schweiz. I fråga om ett bilateralt avtal om administrationen av flygningar som rör EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg, och som inte innebär någon ändring av direktiv 2003/87/EG, ska Europeiska kommissionen på lämpligt sätt underlätta genomförandet av ett sådant avtal, under förutsättning att det inte innebär dubbelräkning. |
Schweiz ska ansvara för administrationen av luftfartygsoperatörer - med en gällande operativ licens som beviljats av Schweiz, eller - med de största uppskattade tillskrivna utsläppen från luftfart i Schweiz enligt de sammankopplade utsläppshandelssystemen. De behöriga myndigheterna i Schweiz ska ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör unionens utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn etc.). De behöriga myndigheterna i Schweiz och Europeiska kommissionen ska bilateralt enas om överlämnande av relevant dokumentation och information. De behöriga myndigheterna i Schweiz ska i synnerhet till luftfartygsoperatörer som administreras av medlemsstaterna i EU (EES) överföra gratistilldelningen av schweiziska utsläppsrätter. Detta föreskrivs i: - Artikel 39.1a i koldioxidlagen. - Artikel 46d i, och bilaga 14 till, koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
15 |
Överlämnande |
När de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i EU (EES) bedömer luftfartygsoperatörers efterlevnad på grundval av mängden överlämnade utsläppsrätter, ska de första beakta utsläpp som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och använda den återstående mängden överlämnade utsläppsrätter för att beakta utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. |
När behöriga myndigheter i Schweiz bedömer luftfartygsoperatörers efterlevnad på grundval av mängden överlämnade utsläppsrätter, ska de först beakta utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och använda den återstående mängden överlämnade utsläppsrätter för att beakta utsläpp som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: - Artikel 55.2a i koldioxidförordningen, i dess gällande form den 1 januari 2022. |
|
16 |
Rättslig efterlevnad |
Parterna ska genomdriva bestämmelserna i respektive utsläppshandelssystem gentemot luftfartygsoperatörer som inte uppfyller skyldigheterna i respektive utsläppshandelssystem oavsett om operatörerna administreras av en behörig myndighet i EU (EES) eller Schweiz, om ytterligare åtgärder krävs från den myndighet som administrerar operatören. |
|
|
17 |
Tillskrivning av administration av luftfartygsoperatörer |
I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska den förteckning som Europeiska kommissionen offentliggör enligt artikel 18a.3 i direktiv 2003/87/EG ange administrerande medlemsstat, inbegripet Schweiz, för varje luftfartygsoperatör. De luftfartygsoperatörer som tillskrivs Schweiz första gången efter att detta avtal träder i kraft ska administreras av Schweiz efter den 30 april det året och när den provisoriska registerkopplingen har tagits i drift. De båda parterna ska samarbeta om utbyte av relevant dokumentation och information. Tillskrivningen av en luftfartygsoperatör ska inte påverka vilket av de respektive utsläppshandelssystemen som operatören omfattas av (dvs. en operatör som omfattas av unionens utsläppshandelssystem men administreras av den behöriga myndigheten i Schweiz ska ha samma skyldigheter enligt unionens utsläppshandelssystem vid sidan av skyldigheterna enligt Schweiz utsläppshandelssystem, och omvänt). |
|
|
18 |
Genomförandebestämmelser |
Eventuella ytterligare bestämmelser som behövs för att organisera arbetet och samarbetet i den gemensamma kontaktpunkten för kontoinnehavare inom luftfartssektorn ska utarbetas och antas av den gemensamma kommittén i enlighet med artiklarna 12, 13 och 22 i detta avtal efter att avtalet har undertecknats. Dessa bestämmelser ska tillämpas från och med det datum detta avtal tillämpas. |
|
|
19 |
Bistånd från Eurocontrol |
Med avseende på de delar av detta avtal som rör luftfart ska Europeiska kommissionen inbegripa Schweiz i det mandat som getts till Eurocontrol i fråga om unionens utsläppshandelssystem. |
|
C. Grundläggande kriterier för register
Varje parts utsläppshandelssystem ska innehålla ett register och en transaktionsförteckning som ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier i fråga om säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden och för att öppna och hantera konton:
Grundläggande kriterier för säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden
Registren och transaktionsförteckningarna ska innehålla skydd av sekretess, integritet, tillgänglighet och autenticitet för de uppgifter som lagras i systemet. För detta ändamål ska parterna genomföra följande säkerhetsmekanismer:
|
Grundläggande kriterier |
|
För tillträde till konton ska en mekanism för tvåfaktorsautentisering krävas för alla användare som vill få tillträde till kontot. |
|
En mekanism för transaktionssignaturer ska krävas både för att inleda och för att godkänna transaktioner. En verifieringskod ska skickas till användarna via en annan kanal. |
|
Alla följande åtgärder ska inledas av en person och godkännas av en annan person (fyra ögon-principen): |
|
–Alla åtgärder som vidtas av en administratör, såvida de inte utgör motiverade undantag som definieras i de tekniska standarderna för sammankoppling. |
|
–Alla överföringar av enheter, såvida de inte kan motiveras av en alternativ åtgärd som ger samma grad av säkerhet. |
|
Ett system med meddelanden som gör användare uppmärksamma på om åtgärder vidtas som påverkar deras konton och innehav. |
|
En fördröjning på minst 24 timmar mellan inledningen av en överföring och utförandet av den ska tillämpas för alla användare i syfte att få information och stoppa misstänkta olagliga överföringar, såvida inte ett system med betrodda konton tillhandahåller samma säkerhetsnivå. |
|
Den schweiziska förvaltaren och unionens centrala förvaltare ska vidta åtgärder för att underrätta användarna om deras ansvar för säkerheten i sina system (t.ex. persondatorer, nätverk) och när det gäller hantering av uppgifter och användning av internet. |
|
När det gäller efterlevnad, och om inte annat följer av parternas respektive lagar och andra författningar, får utsläppen endast omfattas av utsläppsrätter som utfärdats under samma period eller tidigare. |
Grundläggande kriterier för att öppna och hantera konton
|
Grundläggande kriterier |
|
Öppnande av ett verksamhetsutövarkonto/verksamhetsutövardepåkonto |
|
Ansökan från verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten om att öppna ett verksamhetsutövarkonto (verksamhetsutövardepåkonto) ska skickas till den nationella administratören (den federala miljömyndigheten, FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera anläggningen och ett lämpligt anläggnings-id. |
|
Öppnade av ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto |
|
Varje luftfartygsoperatör som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller unionens utsläppshandelssystem ska ha ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto. För luftfartygsoperatörer som administreras av myndigheterna i Schweiz ska kontot finnas i det schweiziska registret. Ansökan från luftfartygsoperatören eller ett behörigt ombud för luftfartygsoperatören ska skickas till den nationella administratören (FOEN, för Schweiz del) inom 30 arbetsdagar efter godkännandet av luftfartygsoperatörens övervakningsplan eller överföringen av den från en medlemsstat i EU (EES) till de schweiziska myndigheterna. Ansökan ska innehålla de unika koderna för de luftfartyg som operatören använder och som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller av unionens utsläppshandelssystem. |
|
Öppnande av ett persondepåkonto/handelskonto |
|
Ansökan om att öppna ett persondepåkonto/handelskonto ska skickas till den nationella administratören (FOEN, för Schweiz del). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera kontoinnehavaren/den sökande, och innehålla minst följande: |
|
–För fysiska personer: identitetsbevis och kontaktuppgifter. |
|
–För juridiska personer: |
|
–Utdrag ur handelsregistret, eller |
|
–ett dokument som styrker registreringen av den rättsliga enheten och, i förekommande fall, det instrument genom vilket den rättsliga enheten inrättas. |
|
–Utdrag ur belastningsregistret för den fysiska personen eller, när så är lämpligt, om den sökande är en juridisk person, för dess verksamhetsledare. |
|
Behöriga ombud/kontoombud |
|
Det ska för varje konto finnas minst ett behörigt ombud/kontoombud som utses av den blivande kontoinnehavaren. De behöriga ombuden/kontoombuden ska inleda transaktioner och andra processer för kontoinnehavarens räkning. När ett behörigt ombud utses ska följande uppgifter om det behöriga ombudet/kontoombudet lämnas: |
|
–Namn och kontaktuppgifter |
|
–Handling som styrker identiteten |
|
–Utdrag ur belastningsregistret |
|
Kontroll av handlingar |
|
Alla kopior av handlingar som lämnas som underlag för att öppna ett personligt konto/persondepåkonto eller för att utse ett behörigt ombud/kontoombud ska vara bestyrkta. När det gäller handlingar som utfärdats utanför den stat som begär en kopia ska kopian legaliseras, om inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla. |
|
Avslag på ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud |
|
En nationell administratör (FOEN, för Schweiz del) får avslå en ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud under förutsättning att avslaget är rimligt och försvarbart. Avslaget måste motiveras av minst ett av följande skäl: |
|
–Om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga. |
|
–Om det utsedda ombudet utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter eller Kyotoenheter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott för vilka kontot kan vara ett instrument. |
|
–Av skäl som anges i nationell rätt eller unionsrätt. |
|
Regelbunden kontroll av kontouppgifter |
|
Kontoinnehavarna ska rapportera ändringar av konto- eller användaruppgifter till den nationella administratören (FOEN, för Schweiz del) inom tio arbetsdagar, tillsammans med det underlag för uppgifterna som krävs av den nationella administratör som är ansvarig för att i god tid godkänna uppdateringen. |
|
Den nationella administratören ska minst en gång vart tredje år kontrollera om de uppgifter som rör kontot fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga och ska be kontoinnehavaren att meddela eventuella ändringar. För verksamhetsutövarkonton/verksamhetsutövardepåkonton, luftfartygsoperatörskonton/luftfartygsoperatörsdepåkonton och verifikatorer ska översynen äga rum minst en gång vart femte år. |
|
Avstängning av tillträdesrätt till konton |
|
Vid överträdelse av en bestämmelse om register enligt artikel 3 i detta avtal eller utredning av en möjlig överträdelse av dessa bestämmelser får tillträdesrätten till konton stängas av. |
|
Sekretess och utlämnande av uppgifter |
|
Uppgifter i EUTL, SSTL, unionsregistret och varje annat register för Kyotoprotokollet, inbegripet information om kontosaldon, genomförda transaktioner, den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för serienummer för Kyotoenheter som finns där eller som berörs av en transaktion, ska vara sekretessbelagda. |
|
Sådana sekretessbelagda uppgifter kan lämnas till berörda offentliga organ på deras begäran och på villkor att en sådan begäran tjänar ett legitimt syfte och är motiverad, nödvändig och proportionerlig (för att upptäcka, utreda och beivra brott, för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål, för revision och ekonomisk övervakning för att förhindra och bekämpa bedrägerier, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott, otillbörlig marknadsmissbruk eller andra överträdelser av unionsrätt eller nationell rätt, som begås av en EES-medlemsstat eller av Schweiz för att säkerställa att unionens och Schweiz utsläppshandelssystem fungerar väl). |
D. Grundläggande kriterier för auktionsplattformar och auktionsverksamhet
Enheter som genomför auktioner i parternas utsläppshandelssystem ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier och ska genomföra auktionerna i enlighet med dessa.
|
Grundläggande kriterier |
|
|
1 |
Den enhet som genomför auktionen ska väljas ut genom en process som säkerställer transparens, proportionalitet, likabehandling, icke‑diskriminering och konkurrens mellan olika potentiella auktionsplattformar på grundval av unionens eller nationell upphandlingslagstiftning. |
|
2 |
Den enhet som genomför auktionen ska vara auktoriserad för denna verksamhet och vidta nödvändiga skyddsåtgärder vid utförandet av verksamheten; i dessa skyddsåtgärder ingår bland annat arrangemang för att identifiera och hantera potentiella negativa följder av eventuella intressekonflikter, identifiera och hantera risker som marknaden utsätts för, ha transparenta och icke skönsmässiga regler och förfaranden för rättvis och korrekt auktionering, samt tillräckliga ekonomiska resurser för att auktioneringen ska fungera på ett korrekt sätt. |
|
3 |
För tillträde till auktioner ska minimikraven vad gäller lämpliga kundkontroller vara uppfyllda för att säkerställa att deltagare inte undergräver auktioneringsverksamheten. |
|
4 |
Auktioneringsförfarandet ska vara förutsägbart, framför allt vad gäller auktionernas tidsschema och ordningsföljd samt de beräknade volymer som ska göras tillgängliga. De viktigaste aspekterna av auktionsmetoden, däribland tidsschema, datum och beräknade försäljningsvolymer, ska offentliggöras på webbplatsen för den enhet som ansvarar för auktioneringen minst en månad innan auktionerna inleds. Även alla viktigare ändringar ska meddelas så långt i förväg som möjligt. |
|
5 |
Auktioneringen av utsläppsrätter ska genomföras med målsättningen att minimera eventuell påverkan på parternas respektive utsläppshandelssystem. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska säkerställa att auktionspriserna inte skiljer sig avsevärt från det relevanta priset för utsläppsrätter på sekundärmarknaden under auktioneringsperioden, vilket skulle tyda på brister i auktionerna. Den metod som avgör den skillnad som avses i föregående mening bör anmälas till de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över marknaden. |
|
6 |
All icke-konfidentiell information som är relevant för auktionerna, inbegripet all lagstiftning, vägledning och alla formulär, ska offentliggöras på ett öppet och transparent sätt. Resultatet av varje genomförd auktion ska offentliggöras så snart det är praktiskt möjligt och ska omfatta all relevant icke-konfidentiell information. Rapporter om resultatet av auktionerna ska offentliggöras minst en gång om året. |
|
7 |
Auktionering av utsläppsrätter ska genomföras enligt lämpliga regler och förfaranden för att minska risken för konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med auktioner. Sådana regler och förfaranden ska i möjligaste mån inte vara mindre strikta än de som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska ansvara för att åtgärder, förfaranden och processer införs som säkerställer auktionernas integritet. Enheten ska även övervaka marknadsaktörernas beteende och underrätta behöriga myndigheter vid händelse av konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt eller finansiering av terrorism. |
|
8 |
Den enhet som genomför auktionerna och auktioneringen av utsläppsrätter ska stå under tillsyn av behöriga myndigheter. Utsedda behöriga myndigheter ska ha nödvändiga rättsliga befogenheter och tekniska arrangemang för att utöva tillsyn av –organisation och uppförande hos de som driver auktionsplattformarna, –organisation och uppförande hos professionella mellanhänder som agerar för kundernas räkning, –marknadsaktörers beteende och transaktioner, för att förhindra insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan, samt –marknadsaktörers transaktioner, för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillsynen ska i möjligaste mån inte vara mindre strikt än den som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning. |
Schweiz ska sträva efter att använda sig av en privat enhet för auktionering av sina utsläppsrätter, i enlighet med bestämmelserna för offentlig upphandling.
Fram till dess att en sådan enhet har anlitats, och om antalet utsläppsrätter som ska auktioneras under ett år understiger ett fast gränsvärde, får Schweiz fortsätta att använda sig av nuvarande arrangemang för auktionering, dvs. de auktioner som genomförs av FOEN, enligt följande villkor:
1.Gränsvärdet ska vara 1 000 000 utsläppsrätter, inbegripet utsläppsrätter som ska auktioneras för luftfartsverksamhet.
2.Med undantag för kriterierna 1 och 2, samt den sista meningen i kriterium 5 och kriterierna 7 och 8, som endast gäller FOEN, ska de grundläggande kriterierna i punkterna 1–8 gälla i möjligaste mån.
Det grundläggande kriteriet 3 ska gälla tillsammans med följande bestämmelse: tillstånd att lägga bud vid auktionering av schweiziska utsläppsrätter enligt de arrangemang för auktionering som tillämpades vid tidpunkten när detta avtal undertecknades ska garanteras för alla enheter inom EES som har tillstånd att lägga bud vid auktioner i unionen.
Schweiz får utse enheter som ansvarar för auktioner som äger rum i EES.
BILAGA IV
DEFINITION AV KÄNSLIGHETSNIVÅER FÖR UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM
A.1 – Sekretess- och integritetsklassning
Med sekretess avses den konfidentiella karaktären hos uppgifter eller hos hela eller delar av ett informationssystem (såsom algoritmer, program och dokumentation) till vilka tillträdet är begränsat till godkända personer, organ och förfaranden.
Med integritet avses att informationssystemet och behandlade uppgifter endast kan ändras genom avsiktliga och legitima åtgärder, och att systemet kommer att producera det förväntade resultatet korrekt och fullständigt.
För varje uppgift i utsläppshandelssystemet som betraktas som känslig måste sekretessaspekten övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgiften röjdes, och integritetsaspekten måste övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgifterna oavsiktligt ändrades eller helt eller delvis förstördes.
Sekretessnivån för uppgifter och integritetsnivån för informationssystem ska klassas efter en bedömning baserad på kriterierna i avsnitt A.2. Dessa klassningar möjliggör en bedömning av uppgifternas övergripande känslighetsnivå med hjälp av mappningstabellen i avsnitt A.3.
A.2 – Sekretess- och integritetsklassning
A.2.1 – ”Låg klassning”
En låg klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla begränsad skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att
— i begränsad utsträckning påverka politiska eller diplomatiska förbindelser,
— vålla negativ lokal publicitet i fråga om parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,
— vålla förlägenhet för enskilda personer,
— påverka personalens arbetsmoral/produktivitet,
— vålla begränsade ekonomiska förluster eller i begränsad utsträckning underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,
— i begränsad utsträckning påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller
— i begränsad utsträckning påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.
A.2.2 – ”Medelhög klassning”
En medelhög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att
— vålla förlägenhet i politiska eller diplomatiska förbindelser,
— vålla skada för parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,
— vålla obehag för enskilda personer,
— vålla en betydande minskning av personalens arbetsmoral/produktivitet,
— vålla förlägenhet för parterna eller andra institutioner i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra,
— vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,
— påverka brottsutredningar,
— bryta mot juridiska eller avtalsmässiga skyldigheter om sekretesskydd av uppgifter,
— påverka utvecklingen eller genomförandet av parternas strategier, eller
— påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.
A.2.3 – ”Hög klassning” 2
En hög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla katastrofal och/eller oacceptabel skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att
— påverka diplomatiska förbindelser negativt,
— vålla väsentligt obehag för enskilda personer,
— försvåra upprätthållandet av den operativa effektiviteten eller säkerheten hos parterna eller andra medverkandes styrkor,
— vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,
— bryta mot relevanta åtaganden om att upprätthålla förtroendet för uppgifter som tillhandahålls av tredje part,
— bryta mot lagstadgade restriktioner om utlämnande av uppgifter,
— skada brottsutredningar eller göra det lättare att begå brott,
— vara till nackdel för parterna i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra,
— hindra en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller
— undergräva en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.
A.3 – Bedömning av känslighetsnivåer för uppgifter i utsläppshandelssystem
Utifrån klassningen av sekretess och integritet enligt avsnitt A.2 och i enlighet med känslighetsnivåerna enligt bilaga III till detta avtal, fastställs uppgifternas övergripande känslighetsnivå med hjälp av följande mappningstabell:
|
Sekretessklassning Integritetsklassning |
Låg |
Medelhög |
Hög |
|
Låg |
Markering EU:
KÄNSLIG: ETS Gemensam upphandling
|
Markering EU: KÄNSLIG: ETS
(eller (*)
|
Markering EU/CH: SPECIALHANTERING: ETS Kritisk |
|
Medelhög |
Markering EU: KÄNSLIG: ETS (eller (*)
Markering EU:
Markering CH:
|
Markering EU: KÄNSLIG: ETS (eller (*)
Markering EU/CH:
|
Markering EU/CH: SPECIALHANTERING: ETS Kritisk |
|
Hög |
Markering EU/CH:
SPECIALHANTERING:
|
Markering EU/CH: SPECIALHANTERING: ETS Kritisk |
Markering EU/CH: SPECIALHANTERING: ETS Kritisk |
|
(*) Möjligt alternativ som måste bedömas från fall till fall. |
|||