EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.3.2023

COM(2023) 177 final

2023/0089(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2023) 377 final} - {SWD(2023) 177 final} - {SWD(2023) 178 final} - {SWD(2023) 179 final}

MOTIVERING

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Företagen står i centrum för den inre marknaden. Tack vare deras affärsverksamhet och investeringar, också över gränserna, spelar de en ledande roll när det gäller att bidra till EU:s ekonomiska välstånd, konkurrenskraft och genomföra EU:s dubbla omställning till en hållbar och digital ekonomi. I detta syfte behöver företagen ett förutsägbart regelverk som främjar tillväxt och är anpassat till de nya ekonomiska och sociala utmaningarna i en alltmer digital värld. Även om företag etableras enligt nationell lagstiftning, fastställs i EU:s bolagsrätt ett regelverk som ökar rättssäkerheten på hela den inre marknaden och förutsägbarheten för dem. Detta bolagsrättsliga regelverk, som omfattar företagsregistrens uppgifter och ansvarsområden, måste hålla jämna steg med ny utveckling och nya utmaningar. Det är i detta syfte som kommissionen lägger fram detta förslag.

I linje med EU:s digitaliseringsmål, som särskilt anges i kommissionens meddelande Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet 1 syftar detta förslag till att hantera den utveckling inom digitalisering och teknik som avsevärt har förändrat hur företagsregistren fungerar och hur företagsregister, företag och offentliga myndigheter samverkar med varandra i bolagsrättsliga frågor. Covid-19-pandemin har tydligt visat hur viktiga digitala verktyg är för att säkerställa kontinuiteten i företagens kontakter med företagsregister och myndigheter. Detta förslag syftar också till att införa bolagsrättsliga åtgärder för att hantera de hinder för gränsöverskridande expansion som små och medelstora företag för närvarande ställs inför på den inre marknaden, i linje med kommissionens meddelanden Uppdatering av industristrategin 2020 2 och SMF-strategin för ett hållbart och digitalt EU 3 . 

Detta förslag kommer att bidra till att skapa en mer integrerad och digitaliserad inre marknad och leda till en minskning av företagens administrativa börda på cirka 437 miljoner euro per år. Det kommer också att begränsa nya bördor i möjligaste mån genom att bygga vidare på nationella företagsregister och deras sammankoppling genom företagsregistrens sammankopplingssystem (Bris) 4 , samtidigt som hänsyn tas till olika nationella system och rättstraditioner.

Förslaget syftar särskilt till att öka transparensen i företag på den inre marknaden genom användning av digitala verktyg såsom företagsregistrens sammankopplingssystem, förbättra tillförlitligheten hos bolagsuppgifter och skapa förtroende mellan medlemsstaternas register och myndigheter, bland annat genom att skapa mer sammankopplade offentliga myndigheter. Det syftar också till att avskaffa och minska formaliteterna i samband med användning av bolagsinformation i gränsöverskridande situationer och göra etablering av dotterbolag och filialer i andra medlemsstater mindre tidskrävande och mer kostnadseffektiv, bland annat genom att tillämpa engångsprincipen (enligt vilken företag inte uppmanas att lämna samma information till företagsregistren mer än en gång). På så sätt strävar det efter att minska den totala administrativa bördan för företag och andra berörda parter i gränsöverskridande situationer och göra det lättare för små och medelstora företag att expandera i hela EU.

För att den inre marknaden ska fungera smidigare är det viktigt att säkerställa att åtkomst och användning av bolagsuppgifter över gränserna kan göras enkelt och utan administrativa bördor, vilket stärker den ekonomiska verksamheten och skapar en säkrare och gynnsammare ekonomisk miljö för företag, konsumenter och andra berörda parter (investerare, borgenärer, anställda). Sådana förhållanden är i sin tur avgörande för att underlätta företagens verksamhet, särskilt för små och medelstora företag, och hjälpa dem att hitta sätt att utforska och expandera till andra EU-marknader och därmed bidra till ekonomisk tillväxt.

Även om det i en alltmer digitaliserad värld finns starkare krav på transparens från investerare, borgenärer, konsumenter och företagen själva, begränsas fortfarande åtkomsten till bolagsinformation från företagsregister i gränsöverskridande situationer av hinder. Bolagsinformation som berörda parter behöver finns ännu inte tillgänglig i tillräcklig utsträckning i nationella företagsregister och/eller över gränserna via företagsregistrens sammankopplingssystem, och berörda parter stöter på svårigheter när de söker efter den. EU:s bolagsrätt innehåller redan harmoniserade bestämmelser om offentlighet för bolag med begränsat ansvar, men vissa viktiga uppgifter (t.ex. om företagens huvudkontor och det huvudsakliga verksamhetsstället eller företagskoncerner) finns fortfarande inte tillgängliga på EU-nivå och förekommer sällan i medlemsstaternas register. Det finns inte heller någon information på EU-nivå om andra enheter, såsom partnerskap (handelsbolag, kommanditbolag, enskilda bolag), som spelar en viktig roll i många medlemsstaters ekonomier.

Kraven på transparens innebär också att bolagsinformationen bör vara tillförlitlig. Berörda parter, myndigheter och allmänheten måste kunna lita på att informationen om bolag är korrekt, aktuell och tillförlitlig så att de kan använda den för affärsändamål, administrativa förfaranden eller domstolsförfaranden. EU:s bolagsrätt innehåller bara partiella minimistandarder för förhandskontroller. Alla medlemsstater utför i viss utsträckning förhandsgranskning av bolagshandlingar och bolagsinformation, men de nationella förfarandena skiljer sig åt. Detta leder ofta till ett otillräckligt förtroende för den registrerade bolagsinformationen från andra medlemsstater.

Den direkta användningen av bolagsinformation hindras också ofta, eller är inte möjlig, i gränsöverskridande situationer på grund av de ofta förekommande administrativa hindren. Detta skapar bördor för företagen och kan till och med ha en avskräckande effekt, särskilt för små och medelstora företag. När exempelvis ett dotterbolag eller en filial etableras i en annan medlemsstat kan de ännu inte förlita sig på engångsprincipen och behöver på nytt lämna in sina egna uppgifter, som finns i deras nationella företagsregister, till registren i andra medlemsstater. De måste ofta få dessa handlingar legaliserade (apostill). Företag stöter också ofta på liknande svårigheter när de vill använda sin information från det nationella företagsregistret, till exempel när de har att göra med behöriga myndigheter eller vid domstolsförfaranden i en annan medlemsstat. Dessutom varierar utdragen ur företagsregistren, som ofta används av företag och rättstillämpare för att bekräfta information och identifiera företag för många olika ändamål, och kan inte användas i gränsöverskridande situationer utan betungande och kostsamma formaliteter.

De övergripande målen med detta förslag är att öka transparensen och förtroendet för företagsklimatet, uppnå mer digitaliserade och sammankopplade gränsöverskridande offentliga tjänster för företag och underlätta gränsöverskridande expansion för små och medelstora företag, vilket i sin tur leder till en mer integrerad och digitaliserad inre marknad.

För att uppnå detta kommer förslaget att

·öka mängden tillgängliga bolagsuppgifter i företagsregister och/eller företagsregistrens sammankopplingssystem och förbättra dess tillförlitlighet,

·möjliggöra direkt användning av bolagsuppgifter som finns tillgängliga i företagsregister vid etablering av gränsöverskridande filialer och dotterbolag, samt i andra gränsöverskridande verksamheter och situationer.

Detta förslag ingår i kommissionens arbetsprogram för 2023 som en av nyckelåtgärderna inom kommissionens övergripande ambition om ett ”Europa rustat för den digitala tidsåldern” 5 .

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna kommer att direkt bidra till de digitaliseringsmål som anges i meddelandet Digital kompass 2030 7 , särskilt att närma sig målet att alla de viktigaste offentliga tjänsterna ska vara tillgängliga online för europeiska medborgare och företag senast 2030 och att skapa sammankopplade offentliga förvaltningar, bland annat genom användning av engångsprincipen. Förslaget kommer också att ligga i linje med strategin i meddelandet Digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen 8 , där vikten av digitala verktyg för företag för att få åtkomst till information, interagera med myndigheter och få tillgång till rättslig prövning betonas.

De föreslagna åtgärderna syftar till att underlätta för små och medelstora företag att expandera över gränserna, särskilt genom att avskaffa eller minska de formaliteter som krävs för att använda bolagsinformation i gränsöverskridande situationer och vid etablering av dotterbolag och filialer i andra medlemsstater. De är också ett direkt svar på meddelandena Uppdatering av industristrategin 2020 9 och En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU 10 . I SMF-strategin nämns särskilt att kommissionen kommer att samråda med och bedöma behovet av ytterligare bolagsrättsliga åtgärder för att underlätta gränsöverskridande expansion och expansion för små och medelstora företag.

På det hela taget kommer förslaget att vara relevant för att tillmötesgå uppmaningen från Europeiska rådet i dess slutsatser av den 24–25 mars 2022 om att fullborda den inre marknaden, särskilt för digitala tjänster och noga övervaka och förebygga flaskhalsar samt undanröja återstående omotiverade hinder och administrativa bördor och undvika nya sådana. 11

Förslaget kommer, särskilt genom sina åtgärder för att förbättra förhandskontrollerna av bolagsuppgifter och öka transparensen, också att bidra till att bekämpa missbruk av bolagsrättsliga strukturer och till ett effektivt införande av EU-sanktioner mot sådana företag.

Förslaget kompletterar och är förenligt med andra pågående initiativ som är relevanta för digitaliseringen. Det finns till exempel en nära koppling till eIDA-förordningen 12 och förslaget från 2021 om ändring av den förordningen vad gäller inrättande av ett regelverk för en europeisk digital identitet 13 . Digitaliseringsdirektivet från 2019 inkluderade redan användningen av elektronisk identifiering och betrodda tjänster genom eIDA-förordningen för elektronisk identifiering i bolagsrättsliga förfaranden. Det nuvarande förslaget bygger vidare på användningen av betrodda tjänster (t.ex. för att säkerställa att det föreslagna EU-registreringsbeviset och den digitala EU-fullmakten är tillräckligt bestyrkta för att man ska kunna förlita sig på dem i gränsöverskridande situationer) och kommer att anpassas till de nya digitala metoderna, t.ex. den europeiska e-identitetsplånbok som infördes som en del av den pågående översynen av eIDA-regelverket.

Förslaget kompletterar också andra EU-regler och EU-initiativ som syftar till att öka transparensen för företagen. Detta inbegriper penningtvättsdirektivet 14 , som fokuserar på uppgifter om verkligt huvudmannaskap, eller förordningen om insolvensförfaranden 15 , som omfattar information om insolventa enheter som finns tillgänglig i insolvensregister. Förslaget syftar särskilt till att koppla företagsregistrens sammankopplingssystem till systemet för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap (Boris) 16 och insolvensregistrens sammankopplingssystem (IRI) 17 , samtidigt som man inte ändrar eller kringgår reglerna och begränsningarna för åtkomst till den information som finns tillgänglig i dessa sammankopplingar. Detta förslag är relevant för de senaste skatteinitiativen, t.ex. förslaget om att förhindra missbruk av skalbolag för skatteändamål 18 , eftersom ökad transparens och mer tillförlitliga bolagsuppgifter kommer att hjälpa skattemyndigheterna att arbeta som en del av dessa andra initiativ.

Förslaget kompletterar också andra EU-initiativ som syftar till att underlätta gränsöverskridande information eller förfaranden, såsom förordningen om en gemensam digital ingång 19 eller förslaget om en gemensam europeisk kontaktpunkt 20 . I detta förslag fastställs bolagsrättsliga förfaranden och särskilda regler för bolagsinformation som finns tillgänglig i företagsregister och/eller via företagsregistrens sammankopplingssystem och som möjliggör direkt gränsöverskridande användning, men förordningen om en gemensam digital ingång föreskriver allmänna regler för tillhandahållande online av information, förfaranden och stödtjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion. Den undantar uttryckligen från sitt tillämpningsområde förfaranden som rör inledande registrering av en affärsverksamhet i företagsregistret och förfaranden för bildande eller efterföljande uppgiftsinlämning av bolag i den mening som avses i artikel 54.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), eftersom sådana förfaranden kräver en övergripande strategi som syftar till att underlätta digitala lösningar under ett företags hela livscykel 21 . För att säkerställa synergier med förordningen om en gemensam digital ingång kommer medlemsstaterna dock att göra den information om onlineförfaranden som anges i detta förslag tillgänglig på de webbplatser som är åtkomliga genom förordningen om en gemensam digital ingång 22 . Den gemensamma europeiska åtkomstpunkten, som främst fokuserar på enhets- och produktrelaterad finansmarknadsinformation för investerare och som syftar till att tillgodose marknadens behov, kommer att rikta sig till olika avsedda användare för att få åtkomst till och använda annan information på ett annat sätt än företagsregistrens sammankopplingssystem som detta förslag bygger på.

Detta förslag fokuserar på behoven hos direkta användare såsom företag, andra berörda parter och offentliga myndigheter att i ett gränsöverskridande sammanhang få åtkomst till och använda tillförlitliga och uppdaterade officiella bolagsuppgifter baserade på rättsliga skyldigheter från företagsregister. Det omfattar därför inte vidareutnyttjande av bolagsinformation från företagsregister för kommersiella och icke-kommersiella ändamål, vilket regleras i direktivet om öppna data 23 . Förslaget omfattar inte heller företagsregistrens skyldighet att fungera som företagsstatistikregister, vilket regleras i förordningen om europeisk företagsstatistik 24 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 50 i EUF-fördraget är kombinerad med artikel 114.1 i EUF-fördraget som tillåter antagande av åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att inrätta och upprätthålla en fungerande inre marknad. Detta förslag syftar också till att hantera fragmenteringen av nationella regleringsstrategier för gränsöverskridande användning och godtagande av bolagsinformation i företagsregister samt handlingar som upprättats av notarie eller förvaltningshandlingar i samband med förfaranden enligt det kodifierade bolagsrättsdirektivet. Genom att införa enhetliga kontroller av bolagsinformation innan den förs in i företagsregister för att förbättra dess tillförlitlighet, genom att undanröja administrativa hinder för användning av sådan information i gränsöverskridande situationer, inbegripet administrativa förfaranden eller domstolsförfaranden, och genom att införa ett harmoniserat EU-registreringsbevis, kommer detta förslag att bidra till den inre marknadens funktion i enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) 

Det övergripande syftet med detta lagstiftningsförslag är att säkerställa att EU:s inre marknad fungerar smidigt genom att underlätta gränsöverskridande åtkomst till och användning av bolagsinformation i gränsöverskridande situationer. Det finns ett stort mervärde för åtgärder på EU-nivå, eftersom de problem som detta förslag hanterar inte är begränsade till en medlemsstats territorium utan är av gränsöverskridande karaktär, i synnerhet på grund av skillnader i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna kan inte på egen hand åstadkomma tillräckliga förbättringar av dessa problem.

För att öka omfattningen av tillgängliga bolagsuppgifter på EU-nivå genom företagsregistrens sammankopplingssystem krävs samordnade åtgärder för att säkerställa att alla medlemsstater har uppgifterna i sina företagsregister och att uppgifterna är åtkomliga i ett jämförbart och flerspråkigt format centralt på EU-nivå genom systemet för sammankoppling av register. Detta system finns redan och är i drift på EU-nivå. På samma sätt krävs samordnade åtgärder för att säkerställa att det finns gemensamma kontroller av bolagsuppgifter innan de förs in i de nationella företagsregistren för att förbättra tillförlitligheten och underlätta användningen i gränsöverskridande situationer. För att möjliggöra gränsöverskridande användning av bolagsuppgifter, inbegripet tillämpning av engångsprincipen, måste dessutom hinder i gränsöverskridande situationer undanröjas. På samma sätt kan mervärdet av sammankoppling av register på EU-nivå också uppnås enbart genom EU-åtgärder.

•Proportionalitetsprincipen

De åtgärder som införs genom detta förslag står i proportion till dess mål att öka mängden och tillförlitligheten hos de bolagsuppgifter som finns tillgängliga i företagsregister och/eller via företagsregistrens sammankopplingssystem, och möjliggöra dess direkta användning i gränsöverskridande situationer. De föreslagna bestämmelserna är väl riktade eftersom de fokuserar på behoven hos direkta användare (t.ex. företag, andra berörda parter och offentliga myndigheter) för att använda tillförlitliga och uppdaterade officiella bolagsuppgifter från företagsregister i ett gränsöverskridande sammanhang (se avsnitt 1.3 i konsekvensbedömningen). Förslaget fokuserar på gränsöverskridande aspekter och inför lösningar som medlemsstaterna inte skulle kunna uppnå på egen hand. Harmoniseringsdelarna är begränsade till vad som är nödvändigt och proportionellt för att uppnå de mål som krävs, samtidigt som nationella rättstraditioner respekteras, inbegripet när notarier deltar i bolagsrättsliga förfaranden och, när så är möjligt, ger medlemsstaterna flexibilitet att uppnå kraven i enlighet med sina nationella lagar och system. Genom förslaget införs inte heller några nya system, utan det bygger på användningen av det befintliga och operativa systemet för sammankoppling av register samt på eIDA-förordningen 26 och 2021 års förslag om ändring av den förordningen vad gäller införandet av ett regelverk för europeisk digital identitet 27 .

Paketet med rekommenderade åtgärder kan bäst bidra till att uppnå målen, eftersom det kommer att göra så mycket information som möjligt tillgänglig över gränserna och koppla samman företagsregistrens sammankopplingssystem med två andra EU-system för sammankoppling av register. Detta kommer i hög grad att öka transparensen för EU-företag på den inre marknaden. Det kommer också att medföra betydande fördelar i form av ökad rättssäkerhet, eftersom det kommer att införa förhandskontroller och även ytterligare gemensamma förfarandekrav för att hålla bolagsinformationen uppdaterad. Dessutom kommer det att ha den starkaste positiva effekten när det gäller att möjliggöra direkt användning av bolagsuppgifter i gränsöverskridande situationer, eftersom det inte bara kommer att tillämpa engångsprincipen vid etablering av gränsöverskridande dotterbolag och filialer, utan även införa EU-registreringsbevis och avskaffa formaliteter som apostill (se avsnitt 7.2 i konsekvensbedömningen).

Paketet går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de valda åtgärderna. Den flerkriterieanalys som gjordes för alla handlingsalternativ, som tog hänsyn till deras ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och proportionalitet, visade att alla alternativ hade en positiv nettofördel och att de rekommenderade åtgärderna rankades högst i analysen (se avsnitt 6.5 i konsekvensbedömningen och bilaga 4 om metoden).

I enlighet med proportionalitetsprincipen kommer det planerade initiativet inte att gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål genom att inrikta sig på specifika gränsöverskridande frågor (dvs. direkta användares behov av att få åtkomst till och använda gränsöverskridande officiella bolagsuppgifter från företagsregister). Detta kan inte uppnås av medlemsstaterna på egen hand.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

Kommissionen samlade in synpunkter på den inledande konsekvensbedömningen sommaren 2021, där olika berörda parter (däribland myndigheter (företagsregister), näringslivsorganisationer, företag, medborgare och rättstillämpare) gav återkoppling. Det offentliga samrådet om digital uppgradering av bolagsrätten pågick från den 21 december 2021 till den 8 april 2022 28 . Kommissionen mottog 83 svar från näringslivsorganisationer, EU-medborgare, myndigheter, företag, rättstillämpare och notarier, akademiska institutioner/forskningsinstitut, icke-statliga organisationer samt fackföreningar. Det särskilda samrådet med små och medelstora företag, genom en SMF-panel 29 , ägde rum mellan den 2 maj och den 10 juni 2022. 158 berörda parter svarade, och majoriteten av svaren kom från små och medelstora företag i form av bolag med begränsat ansvar. Dessutom anordnades riktade e-undersökningar (med företagsregister, offentliga myndigheter, rättstillämpare, företags- och finansorganisationer och enskilda företag) och två virtuella workshoppar, med företag och företagsregister, som en del av en extern uppdragsstudie 30 som utfördes för kommissionens räkning inom ramen för detta initiativ.

Under dessa samråd bekräftade en stor majoritet berörda parter, däribland små och medelstora företag, att de stötte på svårigheter när de letade efter information om företag. Detta inbegrep det faktum att informationen om företag i olika medlemsstater inte var jämförbar, att det inte var möjligt att hitta relevant bolagsinformation på EU-nivå, utan endast i de nationella företagsregistren och språksvårigheter. Alla grupper av berörda parter som rådfrågats (företag, myndigheter, näringslivsorganisationer, företagsregister, fackföreningar, rättstillämpare, medborgare) uttryckte sitt stöd för att göra mer harmoniserad bolagsinformation tillgänglig på EU-nivå, medan näringslivsorganisationer betonade att inga ytterligare kostnader bör åläggas företagen. En majoritet av de berörda parterna (särskilt myndigheter, företagsregister och rättstillämpare) ansåg också att det skulle vara lämpligt att koppla samman företagsregistrens sammankopplingssystem med EU:s system med register för verkligt huvudmannaskap och insolvensregister.

Under samråden betonade många berörda parter vikten av tillförlitliga bolagsuppgifter. Vikten av lämpliga kontroller för att säkerställa att bolagsuppgifterna i företagsregistren är tillförlitliga betonades särskilt av rättstillämpare, däribland notarier. Samråden bekräftade också att företag, inklusive små och medelstora företag, stöter på svårigheter när de använder den information som redan finns i deras nationella företagsregister, när de har att göra med behöriga myndigheter, vid rättsliga förfaranden eller vid etablering av dotterbolag eller filialer i en annan medlemsstat, särskilt på grund av behovet av att tillhandahålla en bestyrkt översättning av bolagshandlingar och att få bolagshandlingar legaliserade (apostill). De berörda parterna uttryckte i allmänhet sitt stöd för de planerade åtgärderna för att underlätta gränsöverskridande användning av bolagsuppgifter. Många synpunktslämnare, särskilt små och medelstora företag, ansåg till exempel att det skulle minska de administrativa kostnaderna om de inte behövde lämna in uppgifter på nytt när de etablerar dotterbolag/filialer i en annan medlemsstat eller om de kan ha ett gemensamt utdrag ur företagsregister. Samråd med auktoriserade advokater som är specialiserade på bolagsrätt bekräftade också att tillämpningen av engångsprincipen och avskaffandet av formaliteter skulle minska kostnaderna och den tid som krävs för förfaranden. Rättstillämpare, inklusive notarier, stödde idén om ett gemensamt utdrag ur företagsregistret.

Kommissionen anordnade också ett antal bilaterala möten med viktiga berörda parter på bolagsrättens område som företräder företag, rättstillämpare och anställda för att diskutera de frågor som är mest relevanta för dem. Den anordnade också ett antal intervjuer med rättstillämpare som arbetar med bolagsrätt, vilket gav konkreta exempel på administrativa bördor, kostnader och tidsåtgång för förfaranden, samt praktiska behov av förbättringar.

Under 2021–2022 hölls tre möten i sakkunniggruppen för bolagsrätt (Cleg) 31 , som samlade företrädare för medlemsstaterna från ministerier med ansvar för bolagsrätt för att diskutera de viktigaste politiska frågorna i initiativet Digital uppgradering av bolagsrätt 32 . I allmänhet var medlemsstaternas sakkunniga öppna och uttryckte sitt stöd för de åtgärder som planeras enligt detta förslag. Medlemsstaterna ansåg i allmänhet att förbättrad transparens vad gäller bolagsuppgifter är viktig och stödde en utvidgning av de bolagsuppgifter som finns tillgängliga i företagsregistrens sammankopplingssystem. Det ansågs lämpligt att koppla samman olika system av register med företagsregistrens sammankopplingssystem. I diskussionerna tog medlemsstaterna upp frågor om den potentiella inverkan på nationella företagsregister och ansåg att vissa problem kunde uppkomma på detta område. De frågade också om förhållandet mellan de föreslagna åtgärderna samt befintliga EU-regler och nationella regler. Generellt konstaterade medlemsstaterna också vikten av tillförlitliga bolagsuppgifter och uttryckte sina åsikter om hur förhandskontrollerna av bolagsinformation bör se ut mot bakgrund av de nationella kontroller som redan genomförs. Många medlemsstater stödde åtgärderna för att underlätta gränsöverskridande användning av bolagsinformation (t.ex. införande av engångsprincipen för etablering av gränsöverskridande dotterbolag och filialer, gemensamt utdrag ur företagsregister och avskaffande av formaliteterna för legalisering). Medlemsstaterna lämnade också synpunkter på dessa frågor, t.ex. om vilka uppgifter som ska ingå i det gemensamma utdraget ur företagsregistret eller om vikten av att bolagshandlingar bestyrks av register.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen använde också resultaten av en extern studie 33 som utförts för dess räkning för att hjälpa till att samla in underlag för detta initiativ. Den omfattade en rättslig kartläggning av de nationella bolagsrättssystemen i alla medlemsstater, riktade e-undersökningar, inklusive två virtuella workshoppar, och en kvalitativ och kvantitativ bedömning av potentiella åtgärders konsekvenser.

Den informella sakkunniggruppen för bolagsrätt, bestående av 17 akademiker inom bolagsrätt och rättstillämpare från 12 medlemsstater och länder i Europeiska frihandelssammanslutningen, utarbetade två rapporter om frågor som är relevanta för detta initiativ, om transparens i bolagsrättsliga uppgifter och om gränsöverskridande användning av bolagsuppgifter 34 .

•    Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag granskades av nämnden för lagstiftningskontroll den 12 oktober 2022. Ett positivt yttrande med reservationer mottogs den 14 oktober 35 , och rekommendationerna från nämnden beaktades i den slutliga versionen av konsekvensbedömningen.

I konsekvensbedömningen analyserades handlingsalternativen inom fyra huvudområden som är relevanta för detta initiativ. Tre alternativ bedömdes för att göra fler bolagsuppgifter tillgängliga i företagsregister och/eller företagsregistrens sammankopplingssystem, som består av olika grupper av bolagsuppgifter och varierar beroende på om uppgifterna redan finns tillgängliga i företagsregister eller inte, samt i fråga om omfattning, dvs. antalet företag som omfattas. Det rekommenderade alternativet var att göra information om partnerskap, filialer till företag från tredjeland, gränsöverskridande koncernstrukturer och ägande, platsen för huvudkontoret och den huvudsakliga ekonomiska verksamheten tillgänglig i nationella register/företagsregistrens sammankopplingssystem. Två alternativ bedömdes för att koppla samman företagsregistrens sammankopplingssystem med andra system av register på EU-nivå och möjliggöra bättre sökningar. Det rekommenderade alternativet var att företagsregistrens sammankopplingssystem kopplas samman med systemen för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap och insolvensregistren (IRI), att man använder den europeiska unika företagsidentifieringen, samt att nya sökfunktioner införs i företagsregistrens sammankopplingssystem. Två alternativ bedömdes för att säkerställa en adekvat kontroll av bolagsuppgifter innan de förs in i företagsregistret. Det rekommenderade alternativet var att införa en skyldighet att kontrollera en harmoniserad förteckning över delar och vissa gemensamma grundläggande förfarandekrav för att säkerställa tillförlitliga och uppdaterade bolagsuppgifter. Dessutom bedömdes tre alternativ för att möjliggöra direkt gränsöverskridande användning av bolagsuppgifter från företagsregister i gränsöverskridande situationer. Det rekommenderade alternativet var att införa engångsprincipen för etablering av dotterbolag eller filialer i en annan medlemsstat, tillhandahålla ett harmoniserat utdrag ur företagsregister i EU, säkerställa ömsesidigt erkännande av vissa bolagsuppgifter och avskaffa formaliteterna (apostill). Det rekommenderade alternativet består av ett paket med de rekommenderade åtgärderna inom var och en av de fyra huvudfrågorna. Dessa ansågs vara ömsesidigt förstärkande och alla är därför nödvändiga för att på bästa sätt uppnå målen i detta förslag. Paketet skulle till exempel inte bara göra fler bolagsuppgifter tillgängliga och mer lättåtkomliga i hela EU, utan också säkerställa att sådana uppgifter blir mer tillförlitliga. Detta skulle i sin tur vara en förutsättning för att möjliggöra direkt användning av sådana uppgifter på hela den inre marknaden.

Paketet med rekommenderade åtgärder förväntas minska den administrativa bördan för företagen totalt sett genom att göra fler bolagsuppgifter tillgängliga för allmänheten i företagsregister och på EU-nivå genom företagsregistrens sammankopplingssystem och förbättra dess tillförlitlighet, vilket i sin tur gör det lättare att få åtkomst till finansiering och starta företag. Dessutom förväntas underlättande av gränsöverskridande användning av sådana uppgifter vid etablering av nya dotterbolag eller filialer i en annan medlemsstat eller i andra gränsöverskridande situationer, inbegripet administrativa förfaranden eller domstolsförfaranden, leda till betydande återkommande kostnadsbesparingar. Det bör därför göra det mycket lättare att bedriva gränsöverskridande affärsverksamhet och underlätta åtkomsten till andra medlemsstaters marknader.

De återkommande kostnadsbesparingarna (minskning av den administrativa bördan) för företag som etablerar nya gränsöverskridande dotterbolag eller filialer och för alla företag som bedriver gränsöverskridande affärsverksamhet uppskattas till cirka 437 miljoner euro per år. Samtidigt kommer paketet att leda till engångskostnader för vissa företag, dvs. för de företag som för närvarande inte lämnar in specifik information i ett register. Dessa kostnader uppskattas till cirka 311 miljoner euro. De kommer att begränsas av det faktum att medlemsstaterna till exempel inte bör tillämpa registreringsavgifter separat för varje ny bolagsuppgift som registreras. De förväntade återkommande fördelarna för företagen skulle därför vida uppväga engångskostnaderna, och initiativet kommer att avsevärt minska den administrativa bördan för företagen på den inre marknaden.

Detta paket är en fortsättning på den digitalisering som hittills har ägt rum inom bolagsrätten. Företagsuppgifternas ökade åtkomlighet och tillförlitlighet och bättre förbindelser mellan företagsregister tack vare engångsprincipen och sammankopplingen mellan andra system på EU-nivå och företagsregistrens sammankopplingssystem bör underlätta arbetet med registren som en följd av enklare sökningar i bolagsuppgifter från andra medlemsstater och ett minskat behov av att begära handlingar från företag. Eftersom företagsregistren måste anpassa it-systemen beräknas engångskostnaderna för paketet uppgå till cirka 5,4 miljoner euro för alla företagsregister tillsammans. Återkommande kostnader, t.ex. för att utföra förhandskontroller av bolagsuppgifter, uppskattas till cirka 4 miljoner euro per år för alla register. Medlemsstaterna skulle dock kunna bygga vidare på de it-investeringar som redan har gjort i företagsregistrens sammankopplingssystem under senare år, och ytterligare kostnader för kontroll borde bli begränsade med tanke på de förhandskontroller som redan finns i många medlemsstater. Det är också troligt att det kommer att uppstå en viss intäktsförlust för register, som tar ut avgifter för utdrag ur företagsregister för gränsöverskridande användning, som uppskattas till cirka 7,9 miljoner euro för alla register.

När det gäller andra myndigheter skulle enklare åtkomst till en större mängd tillförlitliga bolagsuppgifter underlätta också deras arbete, eftersom de skulle kunna konsultera bolagsuppgifter direkt i företagsregister och företagsregistrens sammankopplingssystem och därmed kräva färre handlingar från företag, vilket skulle resultera i vissa besparingar. Även om myndigheter med ansvar för att utfärda apostill kommer att förlora intäkter, på uppskattningsvis 9,5 miljoner euro per år, förväntas avskaffandet av apostill leda till en total minskning av den administrativa bördan, sett till den rådande rättsosäkerheten och de personalresurser och den tid som behövs för att utfärda den.

Paketet förväntas också vara till stor nytta för samhället i stort, däribland konsumenterna, på grund av de positiva effekterna av att mer tillgängliga och tillförlitliga bolagsuppgifter kommer att tillhandahållas i hela EU. Det kommer därför att göra det möjligt för konsumenterna att göra mer välgrundade val när de köper från eller ingår avtal med företag från andra medlemsstater. Mer tillgängliga, åtkomliga och tillförlitliga gränsöverskridande bolagsuppgifter kommer också att underlätta bekämpningen av missbruk och bedrägeri. Detta initiativ kommer därför att bidra till att skapa en rättvisare inre marknad.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Tack vare den ökade möjligheten att använda digitala förfaranden och verktyg mellan företagsregister och företag, och även mellan företagsregister, och en ökad tillämpning av engångsprincipen, kommer detta förslag sannolikt att få vissa små positiva miljöeffekter. Det anses därför vara förenligt med principen om att inte orsaka betydande skada, med det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i den europeiska klimatlagen 37 och med målen för 2030 och 2040. Detta förslag kommer också att indirekt bidra till mål 8 för hållbar utveckling om anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, eftersom det kommer att förbättra företagsklimatet på den inre marknaden.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Ändring av direktiv 2009/102/EG

Artikel 3 i direktiv 2009/102/EG ersätts. Den nya bestämmelsen syftar till att säkerställa att den enskilda medlemmens identitet alltid offentliggörs i nationella företagsregister och görs åtkomlig genom systemet för sammankoppling av register.

Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132

I artikel 1 utvidgas det område som omfattas av direktiv (EU) 2017/1132 till att omfatta de nya områden till vilka åtgärder läggs till genom detta förslag.

Artikel 7 utvidgas till att omfatta partnerskap i enlighet med artikel 10.

Artikel 10 ersätts med en ny bestämmelse som inför ett krav på förebyggande administrativ eller rättslig kontroll och ett förfarande för laglighetskontroll av stiftelseurkunden för både bolag med begränsat ansvar och partnerskap vid bildande som görs helt online, i hybridform eller offline. Om ett partnerskap inte har någon stiftelseurkund ska laglighetskontrollen tillämpas på alla handlingar som ger samma information som stiftelseurkunden.

Den ändrade artikel 13 inkluderar partnerskap som omfattas av avsnitten 1 och 1A i direktiv (EU) 2017/1132, om så anges i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 13a innehåller definitioner som rör den nya artikel 14b om koncerner och den nya artikel 16d om undantag från legalisering.

Artikel 13b ändras för att anpassa den till översynen av eIDA-förordningen med avseende på den europeiska e-identitetsplånboken.

Artikel 13c ändras för att säkerställa att de nationella reglerna om handlingars eller informationens äkthet, korrekthet, tillförlitlighet, trovärdighet och lämpliga rättsliga form inte hindrar tillämpningen av de nya bestämmelserna om EU-registreringsbevis, den digitala EU-fullmakten, handlingar som är undantagna från legalisering/apostill och översättningen av dessa handlingar.

Den ändrade artikel 13f om informationskrav omfattar information om regler för partnerskap och information om regler och förfaranden för tidsfrister för ingivande och andra regler om uppdatering av registerinformation.

Artikel 13g ändras för att inkludera engångsprincipen enligt vilken ett företag inte behöver lämna in information på nytt som finns i dess egna register när det bildar ett bolag i en annan medlemsstat. I stället utbyter registren denna information, varigenom det register där bolaget ska bildas hämtar denna information från företagsregistret.

Artikel 13h ändras för att överensstämma med den ändrade artikel 10.

Artikel 13j anpassas till de ändrade artiklarna 10 och 15.

Artikel 14 ändras för att i förteckningen över handlingar och information som ska offentliggöras i företagsregistret inkludera huvudkontoret och det huvudsakliga verksamhetsstället om dessa inte är belägna i samma medlemsstat som styrelsens registrerade säte. 

Genom den nya artikel 14a införs en förteckning över handlingar och information som partnerskap måste lämna ut till företagsregistret.

Genom den nya artikel 14b införs ett krav på offentliggörande av koncernrelaterad information. Detta krav bör uppfyllas av både det yttersta moderbolaget och dotterbolaget. Om det yttersta moderbolaget är etablerat utanför EU bör det mellanliggande moderbolaget inom EU genomföra det relevanta offentliggörandet. Om inget mellanliggande moderbolag omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat ska det dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat offentliggöra de uppgifter som krävs. Det yttersta moderbolaget inom EU eller det mellanliggande moderbolaget inom EU eller dotterbolaget måste offentliggöra information om koncernens dotterbolag inom och utanför EU. Denna information bör också delas med dotterbolagens register. En visualisering av koncernen görs tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register.

Artikel 15 ersätts. Genom den nya bestämmelsen införs en tidsfrist för inlämning av ändringar av handlingar och information i registret och de ändringar som ska offentliggöras i registret. Det krävs också att medlemsstaterna har förfaranden för att hålla informationen i företagsregistret uppdaterad, inbegripet bolagens status.

Artikel 16 ändras för att inkludera partnerskap och offentliggjord information om partnerskap i dess tillämpningsområde, och den koncerninformation i enlighet med artikel 14b som ska registreras i företagsregistret.

Artikel 16a ändras för att inkludera information om partnerskap och koncerner i tillämpningsområdet och för att säkerställa förenlighet med förslaget xxx om den europeiska e-identitetsplånboken.

Genom den nya artikel 16b införs det harmoniserade EU-registreringsbeviset.

Den nya artikel 16c innehåller en standardmodell för en digital EU-fullmakt som kan användas i gränsöverskridande förfaranden inom ramen för direktiv 2017/1132. Även om fullmakten bör upprättas och återkallas i enlighet med nationell lagstiftning, införs genom bestämmelsen vissa obligatoriska kontroller när den utarbetas. Fullmakten bör tas med i bolagets företagsregister och tredje parter med ett berättigat intresse bör ges åtkomst till den.

Enligt den nya artikel 16d ska medlemsstaterna säkerställa att kopior och utdrag ur handlingar som lämnats in, bestyrkta kopior ur företagsregister, notariehandlingar, administrativa handlingar och bestyrkta kopior av dessa samt bestyrkta översättningar är undantagna från alla former av legalisering eller liknande förfaranden så länge de uppfyller vissa minimikrav avseende handlingens ursprung.

I den nya artikel 16e föreskrivs skyddsåtgärder om de myndigheter till vilka kopior och utdrag ur handlingar med information och bestyrkta kopior ur företagsregister läggs fram hyser tvivel om handlingarnas ursprung och äkthet. I tveksamma fall införs ett förfarande för att kontrollera handlingarnas ursprung genom register.

Enligt den nya artikel 16f ska medlemsstaterna inte kräva översättning av kopior av handlingar och information som tillhandahålls ur företagsregister och som används i gränsöverskridande situationer där informationen är åtkomlig genom systemet för sammankoppling av register via den förklarande information som avses i artikel 18 eller om den specifika informationen ingår i det EU-registreringsbevis som avses i artikel 16b. Bestämmelsen begränsar också kravet på bestyrkta översättningar av stiftelseurkunden och bolagsordningen eller andra handlingar ur företagsregistren till det som är strikt nödvändigt.

Artikel 17 utvidgas till att omfatta den information som ska offentliggöras om partnerskap.

Artikel 18 utvidgas till att omfatta information om partnerskap och koncerner. Dessutom anges i den ändrade artikel 18 vilka personuppgifter som bör göras tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register. I artikeln klargörs också att medlemsstaterna inte bör lagra personuppgifter som överförs genom systemet för sammankoppling av register för särskilda ändamål, såvida inte annat föreskrivs i gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

Genom den nya artikel 19a införs regler om avgifter som ska tas ut för information om partnerskap som finns tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register på samma sätt som de befintliga reglerna för information om bolag med begränsat ansvar (dvs. nuvarande artikel 19).

Den ändrade artikel 21 gäller även information som ska offentliggöras om partnerskap och koncerner.

Artikel 22 ändras för att föreskriva åtkomstlänkar mellan systemet för sammankoppling av register, sammankopplingssystemet för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap 42 och insolvensregistrens sammankopplingssystem 43 .

Den ändrade artikel 24 innehåller de relevanta nya genomförandeakter som krävs för att genomföra de särskilda bestämmelserna.

Artikel 26 ändras så att den blir tillämplig på partnerskap.

I den ändrade artikel 28 anges att sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande och anger de obligatoriska fall där sanktioner ska tillämpas.

Artikel 28a ändras för att närmare ange tillämpningen av engångsprincipen för ingivande för filialer (för att anpassa den till reglerna i artikel 13g (i dess ändrade lydelse) för att bilda gränsöverskridande dotterbolag) när ett bolag registrerar en filial i en annan medlemsstat.

Artikel 28b ändras för att överensstämma med den ändrade artikel 15. 

Artikel 30 ändras genom att led b i punkt 2 stryks, eftersom detta nu omfattas av artikel 16b vad avser EU-registreringsbevis.

I den ändrade artikel 36 föreskrivs att information om filialer från tredjeland ska göras tillgänglig för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register och anger närmare vilken information som ska vara åtkomlig kostnadsfritt.

Artikel 40 ändras för att kräva att sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

I bilaga IIB införs en förteckning över partnerskap i de medlemsstater som omfattas av direktivet.

2023/0089 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50.1, 50.2 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 44 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 45 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1.I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 46 fastställs bland annat regler om offentliggörande av bolagsinformation i medlemsstaternas företagsregister och ett system för sammankoppling av register. Detta system har varit i drift sedan juni 2017 och kopplar för närvarande samman alla medlemsstaters register. Som svar på den digitala utvecklingen ändrades direktiv (EU) 2017/1132 genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 47 för att fastställa regler för bildande av bolag med begränsat ansvar helt online, registrering av gränsöverskridande filialer och inlämning av handlingar till företagsregister.

2.I en alltmer digitaliserad värld är digitala verktyg avgörande för att säkerställa kontinuitet i affärsverksamheten och företagens samverkan med företagsregister och myndigheter. För att öka förtroendet och transparensen i företagsklimatet och underlätta företagens transaktioner och verksamhet på den inre marknaden, särskilt när det gäller mikroföretag samt små och medelstora företag, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG 48 , är det avgörande att företag, myndigheter och andra berörda parter har åtkomst till tillförlitlig information om företag som kan användas utan betungande formaliteter i ett gränsöverskridande sammanhang.

3.Detta direktiv är ett svar på de digitaliseringsmål som fastställs i meddelandena ”Digital kompass 2030” 49 och ”Digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen” 50 , och på behovet av att underlätta gränsöverskridande expansion för små och medelstora företag som betonas i meddelandena ”Uppdatering av industristrategin 2020” 51 och ”En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU” 52 .

4.Åtkomst till och användning av tillförlitlig bolagsinformation från registren begränsas fortfarande av hinder i gränsöverskridande situationer. För det första är bolagsinformation som användare, inklusive företag och myndigheter söker, ännu inte tillräckligt tillgänglig i nationella register och/eller över gränserna genom systemet för sammankoppling av register. För det andra begränsas användningen av sådan bolagsinformation i gränsöverskridande situationer, inbegripet administrativa förfaranden inför nationella myndigheter eller EU-institutioner och EU-organ, domstolsförfaranden eller etablering av gränsöverskridande dotterbolag eller filialer, fortfarande av tidskrävande och kostsamma förfaranden och krav, inbegripet behovet av apostill eller översättning av bolagshandlingar.

5.Alla berörda parter, inbegripet företagen själva, myndigheterna och allmänheten i stort, måste kunna förlita sig på information om bolag för sina affärsändamål eller i administrativa förfaranden eller domstolsförfaranden. Det är därför nödvändigt att bolagsuppgifter, som förs in i företagsregister och är åtkomliga genom systemet för sammankoppling av register, är korrekta, uppdaterade och tillförlitliga.

6.Införandet, genom direktiv (EU) 2019/1151, av standarder för kontroll av identitet och rättskapacitet för personer som bildar ett bolag, registrerar en filial eller offentliggör handlingar eller information online var ett viktigt första steg. Det är nu nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra tillförlitligheten och trovärdigheten hos bolagsinformation i register för att underlätta dess användning i gränsöverskridande administrativa förfaranden och domstolsförfaranden.

7.Även om alla medlemsstater i viss utsträckning genomför en förhandskontroll av bolagshandlingar och bolagsinformation innan de förs in i företagsregistret, finns det olika tillvägagångssätt i medlemsstaterna när det gäller kontrollintensiteten, tillämpliga förfaranden eller också vad gäller den person eller det organ som ansvarar för att kontrollera informationen. Detta leder till ett otillräckligt förtroende för bolagshandlingar eller bolagsinformation över gränserna och till situationer där bolagshandlingar eller information från ett företagsregister i en medlemsstat ibland inte godtas som bevis i en annan medlemsstat.

8.Samtidigt som man respekterar medlemsstaternas traditioner är det därför viktigt att säkerställa att vissa kontroller utförs i alla medlemsstater enligt samma standarder som garanterar en hög nivå av korrekthet och tillförlitlighet hos informationen. I detta syfte är det nödvändigt att utvidga de nuvarande standarderna genom att göra dem obligatoriska i allmänhet, inte bara för bildande av bolag helt online, utan även för alla andra former av bildande av bolag. Om medlemsstaterna fortfarande tillåter andra inlämningsmetoder än onlineinlämning bör samma standarder tillämpas för att all information som förs in i registret ska omfattas av samma standard.

9.En förebyggande administrativ kontroll eller domstolskontroll, som respekterar medlemsstaternas traditioner, inbegripet eventuellt deltagande av notarier, bör säkerställas i alla medlemsstater för att säkerställa tillförlitligheten hos gränsöverskridande bolagsuppgifter. Det bör göras en laglighetskontroll av bolagets stiftelseurkund, av bolagsordningen om den ingår i en särskild handling, och av eventuella ändringar av dessa, eftersom dessa är bolagets viktigaste handlingar.

10.För att ytterligare minska kostnaderna och minska de administrativa bördorna i samband med bildandet av bolag, inbegripet förfarandenas längd, och för att underlätta företagens expansion på den inre marknaden, särskilt små och medelstora företag, bör tillämpningen av engångsprincipen utvidgas ytterligare på bolagsrättens område. Denna princip är redan väl erkänd i unionen, bland annat inom ramen för meddelandet om den digitala kompassen 2030, som ett sätt att göra det möjligt för offentliga förvaltningar att utbyta uppgifter och bevis över gränserna, och används på olika områden, t.ex. det enda tekniska systemet för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis inom ramen för en gemensam digital ingång 53 .

11.Tillämpningen av engångsprincipen medför att bolag inte uppmanas lämna in samma information till myndigheter mer än en gång. Företag bör till exempel inte behöva lämna in de bolagshandlingar eller bolagsuppgifter som redan lämnats in till det register där företaget är registrerat när de bildar ett dotterbolag i en annan medlemsstat. I stället bör information om bolaget utbytas elektroniskt, med hjälp av systemet för sammankoppling av register, mellan det register där det är registrerat och det register där ett dotterbolag ska registreras. Företagsregistret bör göra sådan information tillgänglig för alla myndigheter, organ eller personer som enligt nationell lagstiftning bemyndigats att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag.

12.För att öka transparensen och förtroendet för företag på den inre marknaden och för att underlätta företagens gränsöverskridande transaktioner och verksamhet är det viktigt att göra mer bolagsinformation tillgänglig i hela unionen och säkerställa att den är jämförbar och lättillgänglig. Detta bör ske genom att man bygger vidare på den bolagsinformation som redan finns i nationella register och gör den tillgänglig på unionsnivå genom systemet för sammankoppling av register, samt genom att ge åtkomst till mer information både i de nationella registren och genom systemet för sammankoppling av register.

13.Information om platsen för huvudkontoret och det huvudsakliga verksamhetsstället är viktig för att öka transparensen och därmed stärka rättssäkerheten när det gäller unionsföretagens affärsförbindelser, även när investeringar görs i dessa företag. Denna information är också relevant i olika sammanhang, t.ex. vid insolvens eller omstrukturering, konkurrensrätt, skatte- eller socialförsäkringsändamål eller för myndigheter när de bekämpar bedrägeri eller missbruk, eftersom den kan bidra till att identifiera bedrägliga eller otillbörliga skalbolag. Dessa uppgifter kan ge användbar information om hur företag bedriver verksamhet och i vilken utsträckning företagen är kopplade till unionen.

14.I artikel 54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt hänvisas det till huvudkontoret och det huvudsakliga verksamhetsstället tillsammans med det registrerade sätet som avgörande förbindelser med unionen, och det är vanligt att de är belägna i samma medlemsstat. Etableringsfrihet innebär emellertid, såsom klargjorts av Europeiska unionens domstol, att ett företag har rätt att ha sitt huvudkontor eller sitt huvudsakliga verksamhetsställe i en annan medlemsstat än den medlemsstat där det registrerade sätet är beläget. I detta fall bör berörda parter ges åtkomst till denna information för att kunna fatta välgrundade beslut och skydda sina intressen. För att underlätta åtkomsten till denna information och minska den administrativa bördan för företag och myndigheter bör därför information om den medlemsstat eller det tredjeland där huvudkontoret eller det huvudsakliga verksamhetsstället är beläget, när det inte är i samma medlemsstat som det registrerade sätet, offentliggöras i nationella företagsregister och göras tillgänglig för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.

15.För att skydda tredje parters intressen och öka förtroendet för affärstransaktioner med olika typer av företag på den inre marknaden är det viktigt att öka transparensen och underlätta gränsöverskridande åtkomst till information om så kallade ”kommersiella partnerskap”. Dessa spelar en viktig roll för medlemsstaternas ekonomi och finns registrerade i alla nationella företagsregister, men det finns ändå skillnader mellan de typer av partnerskap och typer av information som görs tillgängliga om dem i EU, vilket gör det svårt att få åtkomst till denna information över gränserna. För att åtgärda detta bör samma grundläggande information om ”kommersiella partnerskap” offentliggöras i alla medlemsstater. Kraven på offentlighet för partnerskap bör återspegla de befintliga kraven på offentlighet för bolag med begränsat ansvar, men anpassas till de särskilda egenskaperna hos partnerskap. Kraven på offentlighet bör till exempel också omfatta information om partner, inbegripet sådana som är bemyndigade att företräda partnerskapet. Liksom i fallet med bolag med begränsat ansvar bör medlemsstaterna ha rätt att kräva att partnerskap offentliggör handlingar eller information utöver vad som krävs enligt detta direktiv. Om sådana ytterligare handlingar eller sådan ytterligare information innehåller personuppgifter bör medlemsstaterna behandla sådana personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 54 .

16.Information om ”kommersiella partnerskap” bör också vara tillgänglig på unionsnivå genom systemet för sammankoppling av register på samma sätt som för bolag med begränsat ansvar, med vissa uppgifter som ska göras tillgängliga kostnadsfritt, och de bör entydigt identifieras genom den europeiska unika identitetsbeteckningen (EUID).

17.Aktieägare, potentiella investerare, borgenärer, myndigheter, anställda och organisationer i det civila samhället har ett legitimt intresse av att få åtkomst till information om strukturen i den koncern som företaget tillhör. Information om företagskoncerner är viktig för att främja transparens och öka förtroendet för företagsklimatet samt för att bidra till effektiv upptäckt av bedrägliga eller otillbörliga system som kan påverka offentliga intäkter och den inre marknadens trovärdighet. Därför bör information om koncernstrukturer offentliggöras i företagsregister och genom systemet för sammankoppling av register för både inhemska och gränsöverskridande koncerner.

18.Yttersta moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat bör offentliggöra grundläggande information om alla sina dotterbolag till sina nationella register, eftersom de är bäst lämpade att tillhandahålla sådan information. Om det yttersta moderbolaget styrs av lagstiftningen i ett tredjeland bör detta krav på offentliggörande uppfyllas av det dotterbolag som befinner sig närmast det yttersta moderbolaget i kontrollkedjan, men som är etablerat i unionen och regleras av en medlemsstats lagstiftning. Om ett sådant dotterbolag är ett mellanliggande moderbolag bör detta mellanliggande moderbolag lämna information om hela koncernen, dvs. det yttersta moderbolaget och alla dess dotterbolag. Om koncernen omfattar flera mellanliggande moderbolag som är etablerade i unionen bör koncernen välja vilket mellanliggande moderbolag som ska uppfylla kravet på offentliggörande. Om inget mellanliggande moderbolag omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat bör koncernen välja ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat som ska uppfylla kravet på offentliggörande.

19.För att öka transparensen om dotterbolag som tillhör en koncern bör information om koncernen och i synnerhet information om det yttersta moderbolaget och eventuella mellanliggande moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat också finnas tillgänglig i dotterbolagens register och i detta syfte delas med dotterbolagens register genom systemet för sammankoppling av register. Dessutom får de medlemsstater där företagsregistren har en decentraliserad struktur också besluta att överföra nödvändig information mellan nationella register genom systemet för sammankoppling av register.

20.För att undvika onödiga bördor bör skyldigheten att uppdatera koncerninformationen minst en gång per år åligga det yttersta moderbolaget eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolaget eller det dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat. Om ingen förändring har skett inom ett år bör ett sådant moderbolag eller dotterbolag bekräfta detta i sitt register, som bör registrera och offentliggöra denna information. Dessutom bör varje dotterbolag vara ansvarigt för att hålla informationen om sin anknytning till koncernen uppdaterad i sitt register. I detta avseende bör det yttersta moderbolaget eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolaget eller dotterbolaget som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat utan dröjsmål tillhandahålla eventuella ändringar i koncerninformationen till (andra) dotterbolag så att dotterbolagen i tid kan uppfylla skyldigheten att hålla den koncernrelaterade informationen uppdaterad i sitt register.

21.Företagskoncerner kan ha komplexa strukturer. Därför bör en visualisering av koncernstrukturen på grundval av kontrollkedjan göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register för att ge en heltäckande överblick över koncernen och underlätta en bättre förståelse av koncernens arbetssätt. Detta bör utarbetas på grundval av information om varje dotterbolags ställning i koncernstrukturen som lämnas av det yttersta eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolaget eller det dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

22.Utöver gemensamma standarder för kontroll av bolagsinformation innan den förs in i registret är det nödvändigt att säkerställa att uppgifterna i registret hålls uppdaterade. I rekommendation 24 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder, om transparens och juridiska personers verkliga huvudmannaskap, som reviderades i mars 2022, ingår krav på att bolagsinformation i bolagsregister ska hållas korrekt och uppdaterad. Det ligger också i företagens intresse att säkerställa att deras information uppdateras i registret eftersom denna information, inbegripet EU-registreringsbevis, ska kunna användas av tredje parter. Företagen bör därför vara skyldiga att offentliggöra ändringar av bolagsinformation utan onödigt dröjsmål, och registren bör registrera och tillgängliggöra sådana ändringar i god tid. Tidsfristen för offentliggörande av redovisningshandlingar regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU 55 , men registren bör också göra dem allmänt tillgängliga utan onödigt dröjsmål. För att ytterligare öka tillförlitligheten hos bolagsuppgifterna bör företagen dessutom en gång per kalenderår bekräfta att deras information i företagsregistret är uppdaterad, även när ingen förändring skett. Företagen kan göra detta samtidigt som de lämnar in andra ändringar eller när de lämnar in redovisningshandlingar.

23.För att hålla bolagsinformationen uppdaterad i registren är det också viktigt att identifiera företag som inte längre uppfyller kraven för att fortsätta att vara registrerade i företagsregistret. Medlemsstaterna bör ha transparenta förfaranden för att, om tvivel föreligger, kontrollera dessa företags status. Företag kan av giltiga orsaker tillfälligt avbryta sin verksamhet, men det är viktigt att deras status i företagsregistret uppdateras i enlighet med detta. Indikatorer kan till exempel vara det faktum att ett företag inte har en fungerande styrelse i enlighet med nationell lagstiftning, inte har lämnat in redovisningshandlingar eller inte har haft någon ekonomisk verksamhet under ett antal år. På samma sätt kan det faktum att ett stort antal företag är registrerade på samma adress tyda på att vissa av dessa företag kan ha bildats i missbrukssyfte. Sådana förfaranden bör inbegripa möjligheten för företag att förklara sin situation och tillhandahålla nödvändiga uppgifter inom rimliga tidsfrister, och bör säkerställa att företagets status, till exempel om det är stängt, avvecklat, upplöst, ekonomiskt verksamt eller inaktivt, uppdateras i enlighet med detta. Förfarandena bör också omfatta en möjlighet, som en sista utväg, att avregistrera ett företag från registret i enlighet med de förfaranden som fastställs i nationell lagstiftning. Information om dessa förfaranden bör göras allmänt tillgänglig i enlighet med detta direktiv.

24.På den inre marknaden bör företag kunna bevisa att deras bolag är lagligt registrerad i en medlemsstat på ett enkelt och tillförlitligt sätt som erkänns över gränserna av andra medlemsstater. Därför bör ett harmoniserat EU-registreringsbevis införas. Företag skulle kunna ansöka om ett sådant EU-registreringsbevis för att använda det för olika ändamål, bland annat för administrativa förfaranden hos nationella myndigheter och domstolsförfaranden i andra medlemsstater eller i EU:s institutioner och organ. Ett sådant EU-registreringsbevis bör utfärdas och certifieras av de nationella företagsregistren, innehålla väsentlig bolagsinformation som används av företag i gränsöverskridande situationer, inbegripet företagsnamn, dess registrerade säte och juridiska ombud, och bör finnas tillgängligt på alla unionens officiella språk. Det elektroniska EU-registreringsbeviset bör bestyrkas med hjälp av betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014 56 . Detta EU-registreringsbevis skulle också vara åtkomligt för tredje parter, inbegripet myndigheter, som behöver tillförlitlig väsentlig information om företag. Medlemsstaterna bör tillåtas att ta ut en avgift för EU-registreringsbevis, men registren bör vara skyldiga att på begäran minst en gång om året kostnadsfritt tillhandahålla varje företag som är registrerat i det registret ett eget EU-registreringsbevis. Register och myndigheter i andra medlemsstater bör godta ett EU-registreringsbevis i enlighet med detta direktiv.

25.För att ytterligare underlätta gränsöverskridande förfaranden för företag och förenkla och minska formaliteterna, såsom apostill eller översättning, bör en digital EU-fullmakt inrättas. Den digitala EU-fullmakten kommer att vara en flerspråkig standardmodell som bygger på en gemensam europeisk mall som företag kan välja att använda i gränsöverskridande situationer. Den bör ha ett obligatoriskt minimiinnehåll, medan den ska utarbetas i enlighet med nationella rättsliga och formella krav. Den standardiserade digitala EU-fullmakten skulle bara existera i digital form och bör bestyrkas genom användning av betrodda tjänster i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014. För att bidra till ökad säkerhet i samband med transaktioner bör den digitala EU-fullmakten dessutom registreras i företagets register där tredje parter som kan styrka ett berättigat intresse kan ta del av den. I synnerhet skulle tredje parter, såsom advokater, notarier, kredit- och finansinstitut eller behöriga myndigheter för vilka den digitala EU-fullmakten uppvisas, kunna kontrollera att dessa befogenheter finns i företagsregistret. Medlemsstaterna kan också kräva att den digitala EU-fullmakten dessutom registreras i ett annat register i enlighet med nationell lagstiftning. För att överbrygga språkbarriärer och underlätta deras användning bör mallen för ett EU-registreringsbevis och en standardmodell för den digitala EU-fullmakten finnas tillgängliga i e-juridikportalen på unionens alla språk.

26.Företag stöter ofta på svårigheter och administrativa hinder för att använda bolagsinformation, som redan finns tillgänglig i deras nationella företagsregister, i gränsöverskridande situationer, bland annat när de har att göra med behöriga myndigheter eller vid domstolsförfaranden i en annan medlemsstat. De bolagsuppgifter som finns tillgängliga i företagsregistret i en medlemsstat godtas ofta inte i en annan medlemsstat utan betungande formaliteter som leder till kostnader och förseningar. För att underlätta gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden bör medlemsstaterna därför säkerställa att det inte krävs legalisering eller liknande förfaranden, såsom apostill, för bestyrkta kopior av handlingar och information om företag från register. Samma tillvägagångssätt bör också tillämpas för handlingar och information som utbyts genom systemet för sammankoppling av register (exempelvis förfarandeintyg) samt för notariehandlingar eller administrativa handlingar i samband med förfaranden enligt detta direktiv som används i gränsöverskridande sammanhang. Sådana förfaranden omfattar bildande av bolag och registrering av filialer i en annan medlemsstat, gränsöverskridande ombildningar, sammanslagningar och delningar.

27.För att förhindra bedrägeri eller förfalskning bör det samtidigt vara möjligt för myndigheterna i den medlemsstat där bolagshandlingen eller bolagsinformationen visas upp att, om de hyser rimliga tvivel om dess äkthet, kontrollera handlingen eller informationen via det utfärdande registret eller registret i den egna medlemsstaten, varigenom information skulle kunna utbytas om handlingens äkthet genom systemet för sammankoppling av register. Ett sådant informationsutbyte bör bidra till ömsesidigt förtroende och samarbete mellan medlemsstaterna på den inre marknaden.

28.Företagens stiftelseurkund är ibland utarbetad på två eller flera språk, varav ett ofta är ett officiellt unionsspråk som i stort sett förstås av största möjliga antal användare i andra länder. Företag publicerar också ofta frivilligt en översättning av sin stiftelseurkund till ett sådant språk på sina webbplatser. Dessutom är en allt större mängd bolagsinformation i stiftelseurkunden tillgänglig separat och lätt att identifiera med hjälp av flerspråkig information genom systemet för sammankoppling av register. Bolagsinformation måste också lagras i företagsregister i ett maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data, i enlighet med direktiv (EU) 2019/1151, vilket kommer att underlätta maskinöversättning av dessa data. Denna utveckling gör det lättare att konsultera och använda sådan företagsinformation i gränsöverskridande situationer utan att det behövs någon officiell översättning. Rättsliga krav på bestyrkta översättningar av stiftelseurkunden och, på samma sätt, av andra handlingar ur företagsregistret bör därför begränsas till vad som är strikt nödvändigt och att ålägga översättningar bör bara tillåtas i särskilda fall, som när det finns ett krav på bestyrkta översättningar av de handlingar som ska offentliggöras eller när bestyrkta översättningar krävs på andra rättsområden, som i samband med rättsliga förfaranden.

29.För att öka transparensen, underlätta åtkomst till bolagsinformation och skapa mer sammankopplade offentliga förvaltningar över gränserna på den inre marknaden är det viktigt att sammankoppla det redan fungerande system med viktig information om bolag som finns på unionsnivå. Därför bör företagsregistrens sammankopplingssystem (Bris) kopplas samman med EU-systemet för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap (Boris), som infördes genom direktiv (EU) 2015/849 57 i dess ändrade lydelse enligt direktiv (EU) 2018/843 58 , som länkar nationella centrala register som innehåller information om de verkliga huvudmännen för bolag och andra juridiska enheter, truster och andra typer av juridiska konstruktioner med EU-insolvensregistrens sammankopplingssystem (IRI) som inrättades i enlighet med förordning (EU) 2015/848 59 . Den europeiska unika identitetsbeteckningen (EUID) bör användas för att länka information om ett särskilt bolag med dessa system. En sådan koppling mellan systemen bör inte påverka reglerna och kraven vad avser åtkomst till den information som anges i de relevanta regelverk genom vilka dessa register och sammankopplingar införs. Detta innebär exempelvis att en användare av företagsregistrens sammankopplingssystem bara ska kunna få åtkomst till registret med uppgifter om verkligt huvudmannaskap om den användaren har rätt till åtkomst till det systemet i enlighet med dess respektive regler och krav.

30.För att hjälpa företag, och särskilt små och medelstora företag, att lättare expandera sina affärsverksamheter över gränserna bör engångsprincipen utvecklas ytterligare i fall där företag registrerar filialer i en annan medlemsstat. Information om det företag som registrerar den gränsöverskridande filialen bör hämtas elektroniskt från företagets register genom systemet för sammankoppling av register. Detta utbyte av uppgifter kommer, liksom vid allt annat utbyte av uppgifter mellan register genom systemet för sammankoppling av register, att utföras genom säker överföring mellan nationella register, vilket säkerställer att uppgifterna är tillförlitliga och inte behöver bestyrkas eller omfattas av någon legalisering eller liknande förfaranden.

31.Information om gränsöverskridande filialer i bolag med begränsat ansvar inom EU finns redan tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register, men det finns ingen information om filialer till bolag från tredje länder, även om den redan är offentliggjord i nationella register i enlighet med direktiv (EU) 2017/1132. För att underlätta berörda parters åtkomst till denna information på unionsnivå bör information om sådana filialer till bolag från tredje länder göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register och en viss del av denna information bör vara avgiftsfri, vilket redan är fallet för gränsöverskridande filialer till bolag med begränsat ansvar inom EU.

32.Handlingarna och informationen om bolaget, inklusive information om juridiska ombud, partner i partnerskap och andra personer som har laglig rätt att företräda ett bolag, bör offentliggöras i företagsregister för att säkerställa rättssäkerhet vid förbindelser mellan bolag och tredje parter. I synnerhet tredje parter, såsom borgenärer, investerare och affärspartner, men också myndigheter och domstolar, bör ha fullständig rättssäkerhet om den person som utnämns att agera för bolagets räkning och har befogenhet att ingå kontrakt eller bedriva verksamhet för bolagets räkning. I ett partnerskap är partnerna ofta bemyndigade att representera partnerskapet i förbindelser med tredje parter och i domstolsförfaranden. På samma sätt är det nödvändigt att, för att skydda tredje parter när alla aktier i ett privat bolag med begränsat ansvar innehas av en enda aktieägare, identiteten på den enda aktieägaren, som kan vara en fysisk eller juridisk person, görs åtkomlig till allmänheten i företagsregistret. Eftersom en enda aktieägare exempelvis kan utöva de befogenheter som tillkommer bolagsstämman eller ingå kontrakt mellan sig och bolaget som företräds av honom eller henne, bör tredje parter kunna identifiera den enda bolagsmannen för att känna till identiteten på den person som utövar kontroll över bolaget eller företräder det. Därför bör sådana personer otvetydigt identifieras.

33.För att förbättra den inre marknadens funktion behöver tredje parter inte bara ges åtkomst till information om bolag i sina egna medlemsstater, utan också om bolag i andra medlemsstater. På samma sätt som vid en inhemsk situation behöver tredje parter ges rättssäkerhet om de juridiska ombuden, partner i partnerskap och andra personer som lagligen företräder ett bolag och om de enda aktieägarna i bolag i andra medlemsstater. Därför bör sådan information göras tillgänglig på unionsnivå genom systemet för sammankoppling av register som ger åtkomst till sådan information på ett flerspråkigt och jämförbart sätt, varigenom tredje parter ges samma skyddsnivå i gränsöverskridande situationer. För att säkerställa rättssäkerhet vad avser de juridiska ombudens identitet, partner i partnerskap och andra personer som lagligen kan företräda ett bolag, samt enda aktieägare, är det nödvändigt att sådana personer otvetydigt kan identifieras. Behovet av att säkerställa säkerhet vad gäller sådana personers exakta identitet är särskilt stort i gränsöverskridande situationer där systemet för sammankoppling av register ger åtkomst till sådan information om alla bolag med begränsat ansvar och ”kommersiella partnerskap”. Mot bakgrund av att nationella system har olika metoder för att identifiera sådana personer är det nödvändigt att harmonisera de personuppgiftskategorier som det ges åtkomst till på unionsnivå. Även om sådana personers förnamn och efternamn utgör personuppgifter för att identifiera dem garanterar inte förnamn och efternamn alla gånger en unik identifiering, utan behöver kompletteras med ytterligare information. Att endast lägga till födelseåret skulle inte heller vara tillräckligt i detta avseende med tanke på att vissa namn är vanliga i medlemsstaterna, både förnamn och efternamn för sig och tillsammans, och med tanke på att populära namn ofta följer årliga cykler, vilket innebär att många personer med identiska namn är födda samma år. Det är därför nödvändigt och proportionerligt att kräva att register ger tillgång till hela födelsedatumet för juridiska ombud, partner i partnerskap och andra personer med rätt att företräda ett företag, samt enskilda aktieägare.

34.Medlemsstaterna bör behandla alla personuppgifter om juridiska ombud, partner i partnerskap och andra personer med rätt att företräda ett företag, och om enskilda aktieägare, inbegripet de personuppgifter som ska vara allmänt tillgängliga i registren, i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Kommissionen bör behandla personuppgifter i förbindelse med detta direktiv i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 60 . I synnerhet bör medlemsstaterna och kommissionen införa lämpliga dataskyddsgarantier för att säkerställa att behandlingen av personuppgifter vid tillämpningen av detta direktiv begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå direktivets mål.

35.För att säkerställa att alla unionsmedborgare kan åtnjuta fördelarna av att mer bolagsinformation blir tillgänglig i företagsregister är det viktigt att sådan information tillhandahålls personer med funktionsnedsättning i tillgängliga format. Enligt artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska de länder som är parter i konventionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kan få tillgång till bland annat information och kommunikation, inbegripet teknik och system för information och kommunikation, och till andra anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. I detta avseende fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 61 allmänna krav på tillgänglighet avseende offentliga organs webbplatser och mobila applikationer i syfte att göra dem mer tillgängliga för användare, särskilt personer med funktionsnedsättning, och för att främja interoperabilitet. Medlemsstaterna uppmuntras genom direktiv (EU) 2016/2102 att utvidga dess tillämpning till att omfatta privata enheter som tillhandahåller anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. Vidare innehåller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 62 krav på tillgänglighet till vissa produkter och tjänster, inbegripet deras webbplatser och tillhörande information. Eftersom många olika organ ansvarar för förvaltningen av företagsregister, från domstolar och administrativa myndigheter till privata enheter, och eftersom företagsregistren har många olika funktioner, bör det bedömas om det behövs särskilda åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till bolagsinformation genom företagsregistren i alla medlemsstater på samma villkor som andra användare.

36.Målen med detta direktiv, som är att den bolagsinformation som finns tillgänglig i företagsregister eller i systemet för sammankoppling av register ska bli mer omfattande och tillförlitlig, och att den bolagsinformation som finns tillgänglig i företagsregister ska kunna användas direkt vid etablering av filialer och dotterbolag över landsgränserna och i andra gränsöverskridande verksamheter och situationer, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför, på grund av deras omfattning och verkningar, bättre uppnås på unionsnivå. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

37.I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument 63 , har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. När det gäller detta direktiv anser lagstiftaren att det är berättigat att sådana dokument översänds.

38.Kommissionen bör utvärdera detta direktiv. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning bör denna utvärdering baseras på de fem kriterierna effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde och bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingen bör omfatta de praktiska erfarenheterna av EU-registreringsbevis, digital EU-fullmakt och minskade formaliteter för företag i gränsöverskridande situationer. Dessutom bör kommissionen bedöma potentialen för sektorsövergripande interoperabilitet mellan systemet för sammankoppling av register och andra system som erbjuder mekanismer för samarbete mellan behöriga myndigheter, till exempel inom beskattning och social trygghet, eller det tekniska system som bygger på engångsprincipen och som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 64 , i syfte att skapa mer sammankopplade offentliga förvaltningar över gränserna på den inre marknaden 65 . Slutligen bör kommissionen också bedöma behovet av att införa ytterligare åtgärder för att fullt ut tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning när de söker tillgång till bolagsinformation som finns i företagsregistren.

39.Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [XX XX 2022/2023] 66 .

40.Direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2009/102/EG

Artikel 3 i direktiv 2009/102/EG ska ersättas med följande:

”Artikel 3

När ett bolag blir enmansbolag genom att alla dess andelar förenas på en hand ska uppgift om det och om den ende bolagsmannens identitet förvaras i den akt eller föras in i det register som avses i artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 68/151/EEG, och göras allmänt tillgängliga genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 16.1 i direktiv (EU) 2017/1132.

Artiklarna 18 och 19.1 i direktiv (EU) 2017/1132 ska gälla i tillämpliga delar.”

Artikel 2

Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132

Direktiv (EU) 2017/1132 ska ändras på följande sätt:

1.Rubriken på avdelning I ska ersättas med följande:

”ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV BOLAG”

2.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)Följande strecksats ska införas efter den andra strecksatsen:

”– gemensamma regler för förebyggande kontroll av bolagsinformation,”

b)Följande strecksats ska införas efter den tredje strecksatsen:

”– krav på offentlighet i partnerskap,”

3.I avdelning I kapitel II ska rubriken till avsnitt 2 ersättas med följande:

”Bolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser”

4.Artikel 7.1 ska ersättas med följande:

”1. De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt ska tillämpas på de bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om bolagsformer som förtecknas i bilaga II, och i de fall där så anges, på de bolagsformer som förtecknas i bilaga IIB.”

5.Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Förebyggande kontroll

1.Medlemsstaterna ska föreskriva att en förebyggande kontroll görs av en förvaltningsmyndighet eller en domstol, vid bolagsbildningen, av stiftelseurkunden, av bolagsordningen samt av ändringar i dessa. Medlemsstaterna får föreskriva att dessa handlingar ska upprättas i form av officiellt bestyrkta handlingar.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att det i deras lagstiftning om bildande av bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB fastställs ett förfarande för laglighetskontroll av ett bolags stiftelseurkund och av dess bolagsordning, om den har tagits in i en särskild handling. Medlemsstaterna ska säkerställa att en sådan kontroll också utförs vid eventuella ändringar av dessa handlingar.

Genom laglighetskontrollen ska det åtminstone säkerställas att

a)de formella kraven för stiftelseurkunden, och för bolagsordningen om den har tagits in i en särskild handling, är uppfyllda och att det kontrolleras att de mallar som avses i artikel 13h har använts korrekt,

b)det obligatoriska minimiinnehållet finns med,

c)det inte finns några uppenbara rättsliga oriktigheter i materiellt hänseende, och

d)bidraget, antingen som kontant betalning eller naturabidrag, har betalats i enlighet med nationell rätt.

Om det för bildande av bolag som förtecknas i bilaga IIB inte krävs enligt nationell rätt att stiftelseurkund och bolagsordning upprättas ska förfarandet för laglighetskontrollen omfatta en formell och materiell kontroll av de handlingar som krävs enligt nationell rätt för att bilda sådana bolag.

3.    Medlemsstaterna får bevilja undantag från skyldigheten att utföra laglighetskontrollen enligt punkt 2 b och c i denna artikel om de mallar som avses i artikel 13h används av de sökande.

4.    Bestämmelserna i artiklarna 13.4 b och c, 13.5, 13.7 och 13g.3 a, d, e och f ska i tillämpliga delar gälla för andra former av bildande av de bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB och som inte sker helt online. 

Medlemsstaterna ska säkerställa att det fastställs bestämmelser för att kontrollera de sökandes identitet vid sådana andra former av bolagsbildning.

5.    Punkterna 1, 2 och 3 ska tillämpas på förfaranden som sker helt online såväl som på andra förfaranden.”

6.I avdelning I ska rubriken till kapitel III ersättas med följande:

”Onlineförfaranden och andra förfaranden (bildande, registrering och ingivande), offentlighet och register”

7.Artikel 13 ska ersättas med följande:

”Artikel 13

Tillämpningsområde

De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt och i avsnitt 1A ska tillämpas på de bestämmelser i medlemsstaternas lagar och andra författningar om bolagsformer som förtecknas i bilaga II och, i de fall där så anges, på de bolagsformer som förtecknas i bilagorna I, IIA och IIB.”

8.I artikel 13a ska följande punkter läggas till:

”7. koncern: ett moderbolag och alla dess dotterbolag.

   8. dotterbolag: ett bolag som kontrolleras av ett moderbolag.

   9. yttersta moderbolag: ett moderbolag som, antingen direkt eller indirekt i enlighet med kriterierna i artikel 22.1–5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU*, kontrollerar ett eller flera dotterbolag och inte kontrolleras av ett annat bolag.

   10. mellanliggande moderbolag: ett moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och som inte kontrolleras av ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

   11. legalisering: det formella förfarandet för att intyga riktigheten av en namnunderskrift från en person som innehar ett offentligt ämbete, den egenskap vari den som undertecknat handlingen har uppträtt samt, i förekommande fall, äktheten hos det sigill eller den stämpel som åsatts handlingen.

   12. liknande förfaranden: tillägg av det intyg som föreskrivs i Apostillkonventionen.

________________________

*    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).”

9.Artikel 13b ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 b ska ersättas med följande:

”b) Ett medel för elektronisk identifiering som utfärdats i en annan medlemsstat i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014.”

b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.     Medlemsstaterna får vägra att erkänna medel för elektronisk identifiering där tillitsnivåerna för dessa medel för elektronisk identifiering inte uppfyller de villkor som anges i förordning (EU) nr 910/2014.”

10.Artikel 13c ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Detta påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser om förebyggande kontroller som avses i artikel 10.”

b)I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

”Denna punkt ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 16b, 16c, 16d och 16f.”

11.I artikel 13f ska följande punkter läggas till:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som avses i första stycket a, c och d även innehåller information som rör de bolag som förtecknas i bilaga IIB.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som anges i första stycket i denna artikel även omfattar de bestämmelser som avses i artikel 15 om tidsfrister för ingivande av information och om aktuell registerinformation.”

12.Artikel 13g ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt 2a ska införas:

”2a.    Om ett bolag som förtecknas i bilaga II eller IIB bildar ett bolag i en annan medlemsstat, ska medlemsstaterna säkerställa att registret i den medlemsstat där bolaget bildas, genom det system för sammankoppling av register som avses i artikel 22, samlar in handlingar och information om det bildande bolaget, som är av relevans för förfarandet för bolagsbildningen och som finns att tillgå i registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat, och denna information eller dessa handlingar ska inte begäras in från bolaget. Registret kan också hämta ett EU-registreringsbevis enligt artikel 16b.

   Om en myndighet, en person eller ett organ enligt nationell rätt har fått i uppdrag att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag, och handlingar och information som avses i första stycket behövs för att utföra detta uppdrag, ska registret i den medlemsstat där bolaget bildas tillhandahålla inhämtade handlingar och inhämtad informationen till myndigheten, personen eller organet.

Medlemsstaterna ska tillämpa denna punkt på alla andra former av bildande av bolag än de som sker helt online.”

b)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i) Punkt d ska ersättas med följande:

”d) Förfaranden för att kontrollera lagenligheten vad gäller föremålet för företagets verksamhet.”

ii) Led e ska ersättas med följande:

”e) Förfaranden för att kontrollera företagsnamnets lagenlighet.”

c)I punkt 4 ska led a utgå.

13.I artikel 13h.2 första stycket ska andra meningen utgå.

14.Artikel 13j ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första meningen ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information, inbegripet eventuella ändringar av dessa, kan ges in online till det register där bolaget är registrerat.”

b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.     Artiklarna 10.1, 10.2, 13g.2, 13g.3, 13g.4 och 13g.5 ska i tillämpliga delar gälla för ingivande av handlingar och information online.”

c)Följande stycke ska läggas till:

”6.    Artiklarna 10.1, 10.2, 13g.2, 13g.3, 13g.4 och 13g.5 ska i tillämpliga delar gälla för alla andra former av ingivande av handlingar och information än de som sker helt online, av bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB.”

15.Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken på artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Handlingar och information som ska offentliggöras av bolag med begränsat ansvar” 

b)Följande led ska läggas till:

”l) Orten för den centrala förvaltningen, om detta inte är i den medlemsstat där bolaget har sitt registrerade säte.

m) Orten för den huvudsakliga verksamheten, om detta inte är i den medlemsstat där bolaget har sitt registrerade säte.”

16.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 14a

Handlingar och information som ska offentliggöras av partnerskap

Medlemsstaterna ska säkerställa obligatoriskt offentliggörande av åtminstone följande handlingar och information för de bolagsformer som förtecknas i bilaga IIB:

a)Partnerskapets namn.

b)Partnerskapets rättsliga form.

c)Partnerskapets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat.

d)Varje eventuellt byte av partnerskapets registrerade säte.

e)Partnerskapets registreringsnummer.

f)Det totala bidragsbeloppet från alla partner.

g)Stiftelseurkunden och bolagsordningen, om den har tagits in i en separat handling, om dessa handlingar krävs enligt nationell rätt.

h)Alla eventuella ändringar i de handlingar som avses i led g, däribland förlängning av tiden för partnerskapets bestånd.

i)Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade handlingen.

j)Uppgifter om de partner som är behöriga att företräda partnerskapet gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden samt uppgifter om huruvida de partner som är behöriga att företräda partnerskapet får göra detta enskilt eller om de är skyldiga att agera gemensamt.

k)Om andra än i led j, uppgifter om komplementärerna och, när det gäller kommanditbolag, uppgifter om kommanditdelägarna.

l)De redovisningshandlingar för varje räkenskapsår som obligatoriskt ska offentliggöras enligt rådets direktiv 86/635/EEG* och 91/674/EEG**, och direktiv 2013/34/EU.

m)Upplösning av partnerskapet.

n)En rättslig förklaring om att partnerskapet är ogiltigt.

o)Uppgifter om likvidatorer och deras respektive behörighet, om inte behörigheten uttryckligen och uteslutande framgår av lagstiftning eller av partnerskapets bolagsordning.

p)Avslutande av likvidation och, i de medlemsstater där avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift om avregistreringen.

q)Orten för partnerskapets centrala förvaltning, om detta inte är i den medlemsstat där det har sitt registrerade säte.

r)Orten för partnerskapets huvudsakliga verksamhet, om detta inte är i den medlemsstat där det har sitt registrerade säte.

Artikel 14b

Information om koncerner

1.    Medlemsstaterna ska säkerställa att det yttersta moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat lämnar åtminstone följande information om sin koncern i det register där det är registrerat:

a)Namn och rättslig form för varje dotterbolag.

b)Medlemsstat eller tredjeland där varje dotterbolag är registrerat samt dess registreringsnummer.

c)EUID för varje dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat.

d)Koncernens namn, om det är ett annat än det yttersta moderbolagets namn.

e)Varje dotterbolags ställning i den koncernstruktur som fastställs på grundval av kontroll.

2. Om det yttersta moderbolaget omfattas av lagstiftningen i ett tredjeland ska det mellanliggande moderbolaget offentliggöra den information som avses i punkt 1. Om det finns mer än ett mellanliggande moderbolag ska endast ett av dem offentliggöra denna information. Det mellanliggande moderbolaget ska också offentliggöra namnet på det yttersta moderbolaget och det tredjeland där det yttersta moderbolaget är registrerat.

Om inget mellanliggande moderbolag omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat ska dotterbolaget som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat offentliggöra den information som avses i punkt 1. Om det finns mer än ett dotterbolag ska endast ett av dem offentliggöra den information som avses i punkt 1. Dotterbolaget ska också offentliggöra namnet på det yttersta moderbolaget och det tredjeland där det yttersta moderbolaget är registrerat.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att det yttersta moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolag eller det dotterbolag som avses i punkt 2, till det register där det är registrerat redovisar hur stor andel av kapitalet som innehas av det yttersta moderbolaget och av alla dotterbolag i koncernen.

4. Registret för det yttersta moderbolaget som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat eller, i tillämpliga fall, för det mellanliggande moderbolag eller för det dotterbolag som avses i punkt 2, ska göra den information som lämnats i enlighet med punkterna 1–3 allmänt tillgänglig, inbegripet den dag då denna information offentliggjordes eller då den uppdaterades eller bekräftades i enlighet med punkt 6.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att, om det yttersta moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat eller, i tillämpliga fall, om det mellanliggande moderbolag som avses i punkt 2 är registrerat i en annan medlemsstat än något av dotterbolagen, registret för det yttersta moderbolaget eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolaget, delar följande information med registret för varje dotterbolag som är registrerat i en annan medlemsstat genom systemet för sammankoppling av register:

a)    Namnet på det yttersta moderbolaget, dess EUID samt koncernens namn, om detta namn är ett annat än det yttersta moderbolagets namn, eller

b)    om det yttersta moderbolaget omfattas av lagstiftningen i ett tredjeland, namnet på det mellanliggande moderbolag som avses i punkt 2, dess EUID, namnet på det yttersta moderbolaget och det tredjeland där det är registrerat samt koncernens namn, om detta namn är ett annat än det yttersta moderbolagets namn.

Om det inte finns något mellanliggande moderbolag och det dotterbolag som avses i punkt 2 är registrerat i en annan medlemsstat än andra dotterbolag, ska det dotterbolagets register dela dotterbolagets namn, dess EUID, namnet på det yttersta moderbolaget och det tredjeland där det är registrerat samt koncernens namn, om detta namn är ett annat än det yttersta moderbolagets namn, med registret för varje annat dotterbolag som är registrerat i en annan medlemsstat genom systemet för sammankoppling av register.

Medlemsstaterna får tillämpa denna punkt även i situationer där det yttersta moderbolaget eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolaget och dotterbolagen är registrerade i samma medlemsstat.

Registret för varje dotterbolag ska göra denna information allmänt tillgänglig.

6. Det yttersta moderbolaget eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolag eller det dotterbolag som avses i punkt 2 ska minst en gång per år, och under alla omständigheter senast den dag då redovisningshandlingarna offentliggörs och, om sådant offentliggörande inte är obligatoriskt, i slutet av räkenskapsåret, uppdatera den information som krävs enligt punkterna 1–3, i tillämpliga fall, eller bekräfta att inga förändringar av koncernstrukturen har ägt rum.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att det yttersta moderbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat eller, i tillämpliga fall, det mellanliggande moderbolag eller det dotterbolag som avses i punkt 2, delar den information som avses i punkt 5 med alla dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat före det offentliggörande som avses i punkt 1 eller 2.

8. Vid ändringar av den information som avses i punkt 5 ska varje dotterbolag i koncernen som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet eventuella mellanliggande moderbolag, offentliggöra sådana ändringar i registret där det är registrerat inom två veckor från den dag då ändringarna gjordes.

9.    Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som avses i punkterna 1–3, 5, 6 och 8, i tillämpliga fall, är allmänt tillgängliga kostnadsfritt genom systemet för sammankoppling av register.

10. På portalen i systemet för sammankoppling av register ska koncernstrukturen återges visuellt baserat på den information som avses i punkterna 1 eller 2 och i punkterna 3, 6 och 8 och som överförs av registren genom systemet i enlighet med denna artikel.

11. Denna artikel är inte tillämplig om koncernen endast omfattar två bolag där dotterbolaget omfattas av direktiv 2009/102/EG.

*Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

**Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).”

_____

17.Artikel 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 15

Aktuella register

1. Medlemsstaterna ska ha förfaranden för att säkerställa att information om sådana bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB, som lagras i de register som avses i artikel 16, hålls aktuella.

2. Förfarandena ska åtminstone föreskriva följande:

a)Att de bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB ger in alla ändringar av handlingar och information till registret inom en tidsfrist på högst 15 arbetsdagar från och med den dag då ändringarna gjordes. Denna tidsfrist ska inte tillämpas på ändringar av den information som ska offentliggöras enligt artikel 14b och på de redovisningshandlingar som avses i artiklarna 14 f och 14a l.

b)Att alla ändringar av handlingar och information som rör bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB förs in i registret och offentliggörs i enlighet med artikel 16.3 inom fem arbetsdagar från dagen för avslutandet av alla formaliteter som krävs för ingivandet, inbegripet mottagande av alla handlingar och all information, som överensstämmer med nationell rätt.

c)Att de bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB en gång per kalenderår bekräftar att bolagsinformationen i registret är aktuell och att registren ger allmän tillgång till det datum då bolaget bekräftade eller uppdaterade informationen.

d)Att, för att kontrollera specifik bolagsinformation, registren får konsultera andra relevanta myndigheter eller register enligt de procedurbestämmelser som fastställs i nationell rätt.

3. Medlemsstaterna ska ha förfaranden för att i tvivelaktiga fall kontrollera om bolag som är registrerade i de register som avses i artikel 16 fortsatt uppfyller kraven för registrering. Dessa förfaranden ska regleras på ett sådant sätt att det är möjligt för bolaget att korrigera den relevanta informationen inom en rimlig tidsperiod, att det säkerställs att bolagens status uppdateras i registret i enlighet med detta och att det, i motiverade fall, är möjligt att stryka bolag från registret i enlighet med nationell rätt.”

18.Artikel 16.1 ska ersättas med följande:

”1. I varje medlemsstat ska en akt läggas upp i ett centralt register eller handels- eller företagsregister (registret) för varje bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB och som är registrerat där.

Medlemsstaterna ska säkerställa att bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB har en europeisk unik identifieringskod (EUID) enligt punkt 9 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1042*, som gör det möjligt att otvetydigt identifiera dem när information utbyts mellan register genom det system för sammankoppling av register som inrättats i enlighet med artikel 22 (systemet för sammankoppling av register). Denna unika identifieringskod ska åtminstone bestå av de element som gör det möjligt att identifiera medlemsstaten där registret finns, det inhemska ursprungliga registret, bolagets nummer i registret samt, om lämpligt, element som gör det möjligt att undvika identifieringsfel.”

____________

*Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1042 av den 18 juni 2021 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller tekniska specifikationer och förfaranden för systemet för sammankoppling av register och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2244 (EUT L 225, 25.6.2021, s. 7).

19.I artikel 16 ska följande punkt läggas till:

”7. Punkterna 2, 3, 4, 5 och 6 i denna artikel ska tillämpas på alla handlingar och all information som avses i artikel 14a. Punkt 2 i denna artikel ska tillämpas på all information som avses i artikel 14b.”

20.I artikel 16a ska följande punkter läggas till:

”5. Medlemsstaterna ska säkerställa att elektroniska kopior och utdrag av handlingar och information som tillhandahålls av registret är kompatibla med den europeiska e-identitetsplånbok som avses i [Publikationsbyrån: Hänvisning till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet].

6. Denna artikel ska i tillämpliga delar gälla för kopior av alla handlingar och all information, eller delar av dessa, som avses i artiklarna 14a och 14b.”

21.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 16b

EU-registreringsbevis

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de register som avses i artikel 16 utfärdar EU-registreringsbevis för bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB. EU-registreringsbeviset ska godtas i alla medlemsstater som bindande bevis för bolagets bildande och för den information som anges i punkterna 2 respektive 3 i denna artikel och som finns i det register där bolaget är registrerat vid tidpunkten för utfärdandet.

2. EU-registreringsbevis för bolag med begränsat ansvar som förtecknas i bilaga II ska innehålla följande information, tillsammans med datum för den senaste uppdateringen av informationen i EU-registreringsbeviset i enlighet med artikel 15.2:

a)Bolagets namn.

b)Bolagets rättsliga form.

c)Bolagets registreringsnummer och den medlemsstat där det är registrerat.

d)Bolagets EUID.

e)Bolagets registrerade säte.

f)Bolagets postadress eller kontaktadress.

g)Bolagets elektroniska adress.

h) Bolagets registreringsdatum.

i)Belopp för tecknat kapital.

j)Bolagets status.

k)Uppgifter om alla personer som, i egenskap av bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ, är behöriga att företräda bolaget gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden, samt om dessa personer får göra detta enskilt eller är skyldiga att agera gemensamt.

l)Föremålet för bolagets verksamhet.

m)Tiden för bolagets bestånd.

n)Uppgifter om bolagets webbplats, om sådana uppgifter finns i det nationella registret.

3. EU-registreringsbeviset för partnerskap som förtecknas i bilaga IIB ska innehålla den information som avses i punkt 2 a, b, c, d, e, f, g, h, j, k, l, m och n i denna artikel, inbegripet datum för den senaste uppdateringen av informationen i EU-registreringsbeviset i enlighet med artikel 15.2.

Följande information ska också finnas med:

a) Det totala bidragsbeloppet från alla partner.

b) Uppgifter om komplementärerna och, när det gäller kommanditbolag, uppgifter om kommanditdelägarna.

c) Uppgifter om de partner som är behöriga att företräda bolaget gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att EU-registreringsbeviset kan erhållas från det register som avses i artikel 16 efter ansökan som lämnas in till registret i pappersform eller elektronisk form.

Medlemsstaterna ska säkerställa att den elektroniska versionen av EU-registreringsbeviset också kan erhållas genom systemet för sammankoppling av register.

5. Priset för att erhålla EU-registreringsbeviset i pappersform eller elektronisk form får inte överstiga den administrativa kostnaden, inbegripet kostnaderna för utveckling och underhåll av register.

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB kostnadsfritt kan erhålla sitt EU-registreringsbevis i elektroniskt format minst en gång per kalenderår.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att EU-registreringsbevis i elektroniskt format från registret har autentiserats genom sådana betrodda tjänster som avses i förordning (EU) nr 901/2014, i syfte att garantera att de kommer från registret och att deras innehåll är en rätt avskriven kopia av den information som finns i registret eller att det överensstämmer med den informationen. De ska också vara kompatibla med den europeiska e-identitetsplånbok som avses i [Publikationsbyrån: Hänvisning till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet].

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att EU-registreringsbevis i pappersformat från registret måste innehålla datum för utfärdandet tillsammans med registrets sigill eller stämpel, i syfte att bestyrka att dess innehåll är en rätt avskriven kopia av den information som finns i registret eller att det överensstämmer med den informationen. EU-registreringsbeviset ska också ha en teknisk funktion som gör det möjligt att elektroniskt kontrollera handlingens ursprung och äkthet, till exempel ett unikt protokoll eller identifieringsnummer. 

8. Kommissionen ska offentliggöra mallen för EU-registreringsbevis på portalen på unionens alla officiella språk.

Artikel 16c

Digital EU-fullmakt

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att bolag som förtecknas i bilagorna II och IIB, för att genomföra förfaranden i en annan medlemsstat inom ramen för detta direktiv, får använda en standardmodell för digital EU-fullmakt i enlighet med denna artikel för att bemyndiga en person att företräda bolaget.

En digital EU-fullmakt ska upprättas och återkallas i enlighet med nationella rättsliga krav och formkrav. De nationella kraven för upprättande av en digital EU-fullmakt ska åtminstone omfatta kontroll av identitet, rättskapacitet och behörighet att företräda bolaget för den person som ger fullmakten.

Medlemsstaterna ska säkerställa att den digitala EU-fullmakten autentiseras genom sådana betrodda tjänster som avses i förordning (EU) nr 910/2014 och är kompatibel med den europeiska e-identitetsplånbok som avses i [Publikationsbyrån: Hänvisning till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet].

2. Den digitala EU-fullmakten ska godtas som bevis på den bemyndigade personens behörighet att företräda bolaget i enlighet med vad som anges i handlingen.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att bolag som avses i punkt 1 ger in den digitala EU-fullmakten, alla eventuella ändringar av den och alla eventuella återkallanden till det register där bolaget är registrerat.

4. Behöriga myndigheter, register som avses i artikel 16 eller varje annan tredje part som kan styrka ett berättigat intresse ska ha tillgång till den digitala EU-fullmakten i bolagets register.

5. Kommissionen ska lägga upp en standardmodell för digital EU-fullmakt på portalen på unionens alla officiella språk.

Artikel 16d

Undantag från legalisering och liknande förfaranden

1. Om kopior och utdrag av handlingar och information som lämnas ut och bestyrks som rätt avskrivna kopior av ett register som avses i artikel 16, inbegripet bestyrkta översättningar, ska förevisas i en annan medlemsstat, ska medlemsstaterna säkerställa att de undantas från alla former av legalisering och liknande förfaranden.

Denna punkt är tillämplig på kopior och utdrag av handlingar och information i elektronisk form, inbegripet bestyrkta översättningar, där de har autentiserats i enlighet med artikel 16a.4, och i pappersform, där de innehåller datum för utfärdande samt registrets sigill eller stämpel och har en teknisk funktion som gör det möjligt att elektroniskt kontrollera handlingens ursprung och äkthet, till exempel ett unikt protokoll eller identifieringsnummer.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att EU-registreringsbevis som utfärdats i enlighet med artikel 16b, digitala EU-fullmakter som avses i artikel 16c och de förfarandeintyg som översänds i enlighet med artiklarna 86n, 127a och 160n är undantagna från legalisering eller liknande förfaranden.

3. Om notariehandlingar, administrativa handlingar och bestyrkta kopior och översättningar av dessa som utfärdats i en medlemsstat inom ramen för förfarandena i detta direktiv ska förevisas i en annan medlemsstat, ska medlemsstaterna säkerställa att de undantas från alla former av legalisering och liknande förfaranden.

Denna punkt ska tillämpas på notariehandlingar, administrativa handlingar och bestyrkta kopior och översättningar av dessa i elektronisk form, där de har autentiserats genom sådana betrodda tjänster som avses i förordning (EU) nr 910/2014, och i pappersform, där de har en teknisk funktion som gör det möjligt att elektroniskt kontrollera handlingens ursprung och äkthet, till exempel ett unikt protokoll eller identifikationsnummer.

Artikel 16e

Skyddsåtgärder vid rimliga tvivel

1.    Om en annan medlemsstats myndigheter som förevisas kopior och utdrag av handlingar och information som lämnats och bestyrkts som rätt avskrivna kopior av ett register i enlighet med artikel 16d.1, eller EU-registreringsbevis som utfärdats i enlighet med artikel 16b, har rimliga tvivel beträffande ursprung och äkthet, inbegripet äktheten hos sigillet eller stämpeln, eller har skäl att misstänka att handlingen har förfalskats eller manipulerats, får de lämna in en begäran om information till kontaktpunkten

a) för det register som lämnade dessa kopior och utdrag av handlingar och information, eller

b) för registret i medlemsstaten för den myndighet som förevisats kopiorna och utdragen av handlingar och information. Det registret ska genom systemet för sammankoppling av register kontrollera äktheten hos dessa kopior och utdrag av handlingar och information mot det register som lämnade dem.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den relevanta kontaktpunkten för sitt register som avses i artikel 16.

2.    En begäran om information enligt punkt 1 ska innehålla en redogörelse för skälen till att myndigheten tvivlar på handlingens äkthet, där det som ett minimum ska framgå att det inte går att autentisera utdraget genom elektroniska kontrollmetoder. Varje begäran ska åtföljas av kopian eller utdraget av handlingarna och informationen i fråga som överförts elektroniskt.

Ett register ska utan prövning avslå ansökningar som inte uppfyller kraven i denna punkt och meddela avslaget till den myndighet som lämnade in begäran.

3.    Kontaktpunkterna ska besvara en begäran om information enligt punkt 1 inom en tidsfrist på högst fem arbetsdagar.

4.    Om äktheten hos kopiorna och utdragen av handlingar och information inte bekräftas, får den begärande myndigheten besluta att inte godta dem.

Artikel 16f

Undantag från översättning

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte krävs någon översättning för kopior eller utdrag av handlingar och information som lämnas av de register som avses i artikel 16 och som används i gränsöverskridande situationer, inbegripet i de situationer som avses i artiklarna 13g.2a och 28a.5

a)om handlingarna eller informationen finns på det officiella språket i den medlemsstat där handlingarna eller informationen förevisas, eller på ett av de officiella språken om medlemsstaten har flera officiella språk, eller på något annat språk som den medlemsstaten uttryckligen godtar,

b)om informationen är tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register och kan identifieras genom den förklarande information som avses i artikel 18,

c)om den specifika informationen ingår i det EU-registreringsbevis som avses i artikel 16b.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att, i fall där stiftelseurkunden och bolagsordningen, om den tagits in i en särskild handling, och andra handlingar som lämnas av de register som avses i artikel 16, ska förevisas i en annan medlemsstat, ska en bestyrkt översättning endast krävas om detta är motiverat med hänsyn till syftet med användningen av handlingen, till exempel att uppfylla ett krav på obligatoriskt offentliggörande eller att förevisas vid rättsliga förfaranden, och om det är absolut nödvändigt.”

22.I artikel 17 ska följande punkt läggas till:

”4. Denna artikel ska också tillämpas på den information om partnerskap som avses i artikel 14a.”

23.Artikel 18 ska ersättas med följande:

”Artikel 18

Tillgång till elektroniska kopior av handlingar och information

1.     Elektroniska kopior av handlingar och information som avses i artiklarna 14, 14a och 14b ska också göras allmänt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna får även göra handlingar och information som avses i artiklarna 14, 14a och 14b allmänt tillgängliga när det gäller andra bolagsformer än de som förtecknas i bilagorna II och IIB.

Artikel 16a.3, 16a.4 och 16a.5 ska i tillämpliga delar även gälla för elektroniska kopior av handlingar och information som gjorts allmänt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register.

2.     Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information som avses i artiklarna 14, 14a, 14b, 19.2 och 19a.2 finns att tillgå elektroniskt i ett standardmeddelandeformat genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna ska också säkerställa att minimistandarderna för säkerhet vid dataöverföring respekteras.

3.    Kommissionen ska tillhandahålla en söktjänst på unionens alla officiella språk avseende bolag som registrerats i medlemsstaterna, i syfte att genom portalen tillhandahålla

a) handlingar och information som avses i artiklarna 14, 14a, 14b, 19.2 och 19a.2, inbegripet för andra bolagstyper än de som förtecknas i bilaga II och IIB, när sådana handlingar görs tillgängliga av medlemsstaterna,

aa) handlingar och information som avses i artiklarna 86g, 86n, 86p, 123, 127a, 130, 160g, 160n och 160p,

b) den förklarande information på unionens alla officiella språk som anger denna information och typerna av dessa handlingar.

4.    Medlemsstaterna ska genom systemet för sammankoppling av företagsregister säkerställa att förnamn, efternamn och födelsedatum för de personer som avses i artiklarna 14 d, 14a j och k, 19.2 g, 19a.2 g, 30.1 e och 36.3 f görs allmänt tillgängliga.

5.    Medlemsstaterna ska genom systemet för sammankoppling av företagsregister säkerställa att förnamn, efternamn och födelsedatum för de personer som avses i artikel 3 i direktiv 2009/102/EG görs allmänt tillgängliga.

6.    Medlemsstaterna ska säkerställa att register, myndigheter eller personer eller organ som har fått i uppdrag enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av de förfaranden som omfattas av detta direktiv inte lagrar personuppgifter som överförts genom systemet för sammankoppling av register vid tillämpning av artiklarna 13g, 28a och 30a, såvida inte annat föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.”

24.Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a

Avgifter för handlingar och information vad avser partnerskap

1. De avgifter som tas ut för tillgång till handlingar och information som avses i artikel 14a genom systemet för sammankoppling av register får inte överskrida de administrativa kostnaderna för att få tillgång, inbegripet kostnaderna för utveckling och underhåll av register.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information om och handlingar gällande bolag som förtecknas i bilaga IIB är kostnadsfritt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register:

a) Partnerskapets namn och rättsliga form,

b) Partnerskapets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat.

c) Partnerskapets registreringsnummer och EUID.

d) Uppgifter om partnerskapets webbplats, om sådana uppgifter finns i det nationella registret.

e) Partnerskapets status, till exempel om det är nedlagt, har avförts från registret, är under avveckling, är upplöst, är ekonomiskt aktivt eller inaktivt enligt definition i nationell rätt.

f) Partnerskapets syfte.

g) Uppgifter om de partner som företräder partnerskapet gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden samt uppgifter om huruvida de partner som är behöriga att företräda partnerskapet får göra detta enskilt eller om de är skyldiga att agera gemensamt.

h) Information om filialer som startats av partnerskapet i en annan medlemsstat inklusive namn, registreringsnummer, EUID och den medlemsstat där filialen är registrerad.”

25.I artikel 21 ska följande punkt läggas till:

”5. Denna artikel ska tillämpas på artiklarna 14a och 14b.”

26.I artikel 22 ska följande punkt läggas till:

”7. Det ska upprättas länkar mellan systemet för sammankoppling av register, de sammankopplade registren över uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med artiklarna 30.10 och 31.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849* och de sammankopplade insolvensregistren i enlighet med artikel 25.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848**.

Upprättandet av länkar i enlighet med första stycket får inte ändra eller kringgå de bestämmelser och krav avseende tillgång till information som fastställs i de relevanta ramar som upprättar dessa register och sammankopplingar.”

___

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

**    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (omarbetning) (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

27.I artikel 24 ska följande punkt läggas till:

”2. Kommissionen ska genom genomförandeakter även anta följande:

a) En detaljerad förteckning över data och tekniska specifikationer som anger metoderna för att hämta information mellan registret för det bildande bolaget och registret för det bolag som bildas enligt vad som avses i artikel 13g.2a, samt mellan registret för bolaget och registret för filialen enligt vad som avses i artikel 28a.5.

b) En detaljerad förteckning över data, användning av förklarande information och tekniska specifikationer som närmare anger den information som avses i artiklarna 14a, 14b och 19a.2 och som ska göras tillgänglig genom systemet för sammankoppling av register.

c) En detaljerad förteckning över data och tekniska specifikationer för överföring av information mellan register enligt vad som avses i artikel 14b.5.

d) Tekniska detaljer och en detaljerad förteckning över data för det visuella återgivandet av koncernens struktur enligt artikel 14b.10.

e) Tekniska standarder och klassificering för handlingar och information som ska ges in i enlighet med artikel 16.6, med beaktande av tekniska standarder som redan används i medlemsstaternas register.

f) Tekniska specifikationer, klassificering och flerspråkiga mallar för det EU-registreringsbevis som avses i artikel 16b.

f) Tekniska specifikationer, klassificering och flerspråkig standardmodell för den digitala EU-fullmakt som avses i artikel 16c.

h) Tekniska specifikationer och detaljerad förteckning över data för att precisera den ömsesidiga tillgängligheten mellan sammankopplade register som avses i artikel 22.7, som ska innefatta användning av den unika identifieringskod för företag som tilldelats i enlighet med artikel 16.

i) Tekniska specifikationer och detaljerad förteckning över data för att precisera den kontroll som avses i artikel 16e.1 b.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 164.2.”

28.I artikel 26 ska följande stycke läggas till:

”Denna artikel ska också tillämpas på bolag som förtecknas i bilaga IIB.”

29.Artikel 28 ska ersättas med följande:

”Artikel 28

Sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva ändamålsenliga, proportionella och avskräckande sanktioner åtminstone för fall där

a) handlingar och information inte offentliggörs enligt vad som krävs enligt artiklarna 14, 14a och 14b,

b) ändringar inte ges in inom den tidsfrist som fastställs i artikel 15.2,

c) obligatorisk information som avses i artikel 26 inte lämnas i handelsdokument eller på bolagens webbplatser.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner verkställs.”

30.Artikel 28a.4 c ska ersättas med följande:

”c) kontrollera lagenligheten hos handlingar och information som lämnats in för registrering av filialen, med undantag för handlingar och information som hämtats från registret för bolaget i enlighet med punkt 5.”

31.I artikel 28a.5 ska första stycket utgå.

32.I artikel 28a ska följande punkt införas:

”5a.    Om ett bolag som förtecknas i bilaga II eller IIB registrerar en filial i en annan medlemsstat, ska medlemsstaterna säkerställa att registret där filialen registreras, genom systemet för sammankoppling av register hämtar handlingar och information om bolaget, som är av relevans för registreringsförfarandet och som finns att tillgå i registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat, och de ska inte begäras in från bolaget. Registret kan också hämta ett EU-registreringsbevis enligt artikel 16b. Medlemsstaterna ska även tillämpa denna punkt på alla andra former av registrering av filialer än de som sker helt online.

Om en myndighet, en person eller ett organ enligt nationell rätt har fått i uppdrag att hantera någon aspekt av registreringen av en filial, och handlingar och information som avses i första stycket behövs för att utföra detta uppdrag, ska registret i den medlemsstat där filialen registreras tillhandahålla myndigheten, personen eller organet inhämtade handlingar och inhämtad information.”

33.I artikel 28b.1 ska den första meningen ersättas med följande:

”1.     Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information som avses i artikel 30 eller ändringar av dessa får ges in online i enlighet med artikel 15.2 a och b.”

34.I artikel 30.2 ska led c utgå.

35.I artikel 36 ska följande punkter läggas till:

”3.    Handlingar och information som avses i artikel 37 ska göras allmänt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register. Artiklarna 18 och 19.1 ska gälla i tillämpliga delar.

4.    Medlemsstaterna ska säkerställa att minst följande handlingar och information är kostnadsfritt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register:

a)Namnet på bolaget och namnet på filialen, om det senare namnet avviker från namnet på bolaget.

b)Bolagets rättsliga form.

c)Den nationella rätt under vilken bolaget lyder.

d)Det register i vilket bolaget är infört och bolagets registreringsnummer, om sådan registrering krävs enligt nationell rätt.

e)Filialens adress.

f)Personuppgifter för de personer som är behöriga att företräda bolaget gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden,

– i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ,

– i egenskap av bolagets ständiga företrädare för filialens verksamhet.

Omfattningen av behörigheten hos dem som har rätt att företräda bolaget ska anges, liksom uppgift om huruvida de personerna får företräda bolaget enskilt eller är skyldiga att agera gemensamt.

g)Filialens unika identifieringskod i enlighet med punkt 5.

5.    Medlemsstaterna ska i tillämpliga delar tillämpa artikel 29.4 på filialer till bolag från tredje land.”

36.Artikel 40 ska ersättas med följande:

”Artikel 40

Sanktioner

Medlemsstaterna ska föreskriva ändamålsenliga, proportionella och avskräckande sanktioner för underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om offentlighet i artiklarna 29, 30, 31, 36, 37 och 38 liksom bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i brev och orderblanketter i artiklarna 35 och 39.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner verkställs.”

37.    Bilaga IIB, i enlighet med vad som anges i bilagan till detta direktiv, ska införas.

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den [Publikationsbyrån: sista dagen i den tjugofjärde månaden efter det datum då detta ändringsdirektiv träder i kraft] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [Publikationsbyrån: sista dagen i den trettionde månaden efter det datum då detta ändringsdirektiv träder i kraft].

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Rapportering och översyn

1.Kommissionen ska senast den [Publikationsbyrån: datum som infaller fem år efter slutet av perioden för införlivande av detta direktiv] göra en utvärdering av detta direktiv och lägga fram en rapport om slutsatserna till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som krävs för att utarbeta rapporten, särskilt genom att tillhandahålla uppgifter som rör punkt 2.

2.I kommissionens rapport ska bland annat följande utvärderas:

a)Erfarenheten med att använda EU-registreringsbeviset i praktiken.

b)Erfarenheten med att använda den digitala EU-fullmakten i praktiken.

c)Erfarenheten i praktiken med minskade formaliteter vid gränsöverskridande situationer för företag.

3.Kommissionen ska också bedöma

a)potentialen för sektorsövergripande interoperabilitet mellan systemet för sammankoppling av företagsregister och andra system som erbjuder mekanismer för samarbete mellan behöriga myndigheter,

b)det eventuella behovet av ytterligare åtgärder för att fullt ut tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning när de söker tillgång till bolagsinformation som finns i företagsregistren.

4.Rapporten ska, om tillämpligt, åtföljas av ett förslag till ytterligare ändring av direktiv (EU) 2017/1132.

Artikel 5

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och inverkan på budgeten

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade inverkan på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknade resultat som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Typ av förslag eller initiativ 

☒ en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 67  

 befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå 

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och inverkan på budgeten

 begränsad varaktighet

–    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–    inverkan på budgeten från och med YYYY till och med YYYY för åtaganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningar.

☒ obegränsad varaktighet

–Efter en startfas under 2025–2028

–beräknas direktivet kunna tillämpas fullt ut.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er) 68  

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–    av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har tilldelats tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den grundläggande akten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Förslagets beräknade inverkan på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

02.040501				2025	2026	2027 72		För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			TOTALT
□ Driftsanslag
02.040501	Åtaganden	1a.		2,000	2,000	2,000					6,000
	Betalningar	2a.		2,000	2,000	2,000					6,000
Budgetrubrik	Åtaganden	1b.
	Betalningar	2b.
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 73
Budgetrubrik		3.
TOTALA anslag  för 02.040501	Åtaganden	=1a+1b+3
	Betalningar	=2a+2b +3

Upprepa avsnittet ovan om flera driftsposter påverkas av förslaget eller initiativet:

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

TOTALA anslag  för RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,385

0,385

0,385

1,155

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknade resultat som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–X    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga administrativa utgifter
Delsumma RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen

Utanför RUBRIK 7 78   i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter  av administrativ natur
Delsumma  utanför RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen

TOTALT

Personalbehov och andra administrativa kostnader kommer att täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet:

–X    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–X    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–    Påverkan på egna medel

–    Påverkan på andra inkomster

–Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter     

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    COM(2021) 118 final. 

(2)    COM(2021) 350 final.

(3)    KOM(2020) 103 slutlig.

(4)     Företagsregister – sök företag i EU

(5)    COM(2022) 548 final.

(6)    Direktiv (EU) 2019/1151/EU om ändring av direktiv (EU) 2017/1132.

(7)    COM(2021) 118 final. 

(8)    COM(2020) 710 final. 

(9)    COM(2021) 350 final.

(10)    COM (2020) 103 final.

(11)     Europeiska rådets slutsatser, 24–25 mars 2022 – Consilium (europa.eu)

(12)    Förordning (EU) 910/2014.

(13)    COM(2021) 281 final.

(14)    Direktiv (EU) 2015/849 i dess ändrade lydelse enligt (EU) 2018/843.

(15)    Förordning (EU) 2015/848.

(16)     Europeiska e-juridikportalen – Sammankopplingssystem för register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap (Boris) (europa.eu)

(17)     Europeiska e-juridikportalen - Konkurs- och insolvensregister – sökning av insolventa gäldenärer i EU (europa.eu)

(18)

   Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM/2021/565 final).

(19)        Förordning (EU) 2018/1724.

(20)        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad åtkomst till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (COM(2021) 723 final).

(21)    Se skäl 23 och bilaga II i förordning (EU) 2018/1724.

(22)    I enlighet med det tillvägagångssätt som infördes i direktiv (EU) 2019/1151, skäl 9 och artikel 13f. I skäl 9 klargörs också skillnaden mellan det direktivet och förordningen om en gemensam digital ingång.

(23)        Direktiv (EU) 2019/1024.

(24)        Förordning (EU) 2019/2152.

(25)        Förordning (EU) 2016/1191.

(26)    Förordning (EU) 910/2014.

(27)    COM(2021) 281 final.

(28)     Digital uppgradering av bolagsrätten (europa.eu)

(29)    SMF-panelen är ett verktyg som gör det möjligt för kommissionen att nå ut till små och medelstora företag på ett målinriktat sätt och organiseras i samarbete med partnerna i Enterprise Europe Network.

(30)     Bolagsrätt och företagsstyrning (europa.eu)

(31)     Register över kommissionens sakkunniggrupper och liknande organ (europa.eu)

(32)    Den undergrupp till sakkunniggruppen för bolagsrätt som arbetar med företagsregistrens sammankopplingssystem, (Cleg-Bris), som sammanför företrädare för medlemsstaternas företagsregister, deltog också i två av dessa möten.

(33)     Bolagsrätt och företagsstyrning (europa.eu)

(34)     Register över kommissionens sakkunniggrupper och liknande organ (europa.eu)

(35)    SWD(2023) 179

(36)     EU-standard för länder som främjar nyföretagande – för att göra det möjligt att lämna in rättsliga handlingar från andra EU-jurisdiktioner som bevis för att ett nystartat företag (eller ett dotterbolag till ett befintligt uppstartsföretag som expanderar på den inre marknaden) har etablerats.

(37)    Förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet.

(38)    Förordning (EU) 2016/679, förordning (EU) 2018/1725, t.ex. Mål C-398/15 Manni.

(39)    Ytterligare stöd skulle kunna finnas tillgängligt genom EU-instrument, bland annat instrumentet för tekniskt stöd, som stöder medlemsstaterna med skräddarsydd teknisk expertis för att utforma, utveckla och genomföra reformer, bland annat när det gäller lätthanterlighet, digitaliseringsagendan och användningen av digitala verktyg.

(40)    COM(2022) 720 final.

(41)    COM(2017) 134 final.

(42)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(43)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (omarbetning) (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

(44)    EUT C, , s. .

(45)    EUT C, , s. .

(46)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

(47)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt (EUT L 186, 11.7.2019, s. 80).

(48)    Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(49)    COM(2021) 118 final. 

(50)    COM(2020) 710 final.

(51)    COM(2021) 350 final.

(52)    COM(2020) 103 final.

(53)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(54)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(55)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(56)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(57)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(58)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).

(59)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (omarbetning) (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

(60)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(61)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).

(62)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

(63)    EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(64)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(65)    Se även Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (akten om ett interoperabelt Europa) (COM(2022) 720 final), Meddelande om en stärkt interoperabilitetspolitik för den offentliga sektorn – Att sammankoppla offentliga tjänster, stödja offentlig politik och leverera samhällsnytta – Mot ett interoperabelt Europa (COM(2022) 710 final).

(66)    EUT...

(67)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(68)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx

(69)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(70)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(71)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(72)    It-utveckling kommer också att krävas under perioden från och med 2028 för att slutföra det utvecklingsrelaterade underhållet, följt av normalt underhåll. 

(73)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(74)    It-utveckling kommer också att krävas under perioden från och med 2028 för att slutföra det utvecklingsrelaterade underhållet, följt av normalt underhåll. 

(75)    It-utveckling kommer också att krävas under perioden från och med 2028 för att slutföra det utvecklingsrelaterade underhållet, följt av normalt underhåll. 

(76)    Resultat är produkter och tjänster som ska levereras (t.ex. antal studentutbyten som finansierats, antal km vägar som byggts osv.).

(77)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(78)    Personalresurser kommer också att krävas under perioden från och med 2028 för verksamhets- och projektledning för systemet. 

(79)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(80)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(81)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.3.2023

COM(2023) 177 final

BILAGA

till förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten

{SEC(2023) 377 final} - {SWD(2023) 177 final} - {SWD(2023) 178 final} - {SWD(2023) 179 final}

BILAGA

BILAGA IIB

TYPER AV BOLAG SOM AVSES I ARTIKLARNA 7, 10, 13, 13f, 13g, 13j, 14a, 15, 16, 16b, 16c, 18, 19a, 26 och 28a

—				I Belgien: société en nom collectif/ vennootschap onder firma, société en commandite/ commanditaire vennootschap.
—				I Bulgarien: cъбирателно дружество, kомандитно дружество.
—				Tjeckien: veřejná obchodní společnost, komanditní společnost.
—				I Danmark: interessentskab, kommanditselskab.
—				I Tyskland: offene Handelsgesellschaft, kommanditgesellschaft.
—				I Estland: täisühing, usaldusühing.
—				I Irland: comhpháirtíochtaí teoranta.
—				I Grekland: oμόρρυθμη εταιρεία, ετερόρρυθμη εταιρεία.
—				I Spanien: sociedad colectiva, sociedad comanditaria simple.
—				I Frankrike: société en nom collectif, société en commandite simple.
—				I Kroatien: javno trgovačko društvo, komanditno društvo.
—				I Italien: società in nome collettivo, società in accomandita semplice.
—		I Cypern: oμόρρυθμος ευνεταιρισμός, ετερόρρυθμος ευνεταιρισμός.
—				I Lettland: pilnsabiedrība, komanditsabiedrība.
—				I Litauen: tikroji ūkinė bendrija, komanditinė ūkinė bendrija.
—				I Luxemburg: société en nom collectif, société en commandite simple.
—				I Ungern: közkereseti társaság, betéti társaság.
—				I Malta: soċjetà f’isem kollettiv/partnership en nom collectif, soċjetà in akkomandita/partnership en commandite.
—				I Nederländerna: vennootschap onder firma, commanditaire vennootschap.
—				I Österrike: offene gesellschaft, kommanditgesellschaft.
—				I Polen: spółka jawna, spółka komandytowa.
—				I Portugal: sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.
—				I Rumänien: societatea in nume colectiv, societatea in comandita simpla.
—				I Slovenien: družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba.
—				I Slovakien: verejná obchodná spoločnosť, komanditná spoločnosť.
—				I Finland: avoinyhtiö, kommandiittiyhtiö.
—				I Sverige: handelsbolag, enkelt bolag.