EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.3.2023
COM(2023) 127 final
2023/0053(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om körkort och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2023) 350 final} - {SWD(2023) 128 final} - {SWD(2023) 129 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Detta förslag avser en omfattande översyn av unionens körkortsregler. Det är den tredje översynen av dessa regler, som först infördes 1980 genom direktiv 80/1263/EEG, vilket åtföljdes av det andra körkortsdirektivet 91/439/EEG och det tredje körkortsdirektivet 2006/126/EG,.
•Motiv och syfte med förslaget
Trafiksäkerheten i EU har förbättrats avsevärt under de senaste 20 åren. Antalet dödsoffer i trafiken har minskat med 61,5 %, från omkring 51 400 under 2001 till omkring 19 800 under 2021. Förbättringen av trafiksäkerheten har dock inte varit tillräcklig. Från och med 2014 har minskningen av antalet dödsoffer i trafiken saktat in, vilket i mars 2017 föranledde EU:s transportministrar att utfärda en ministerförklaring om trafiksäkerhet vid det informella transportrådsmötet i Valletta. I denna förklaring uppmanas kommissionen att undersöka möjligheten att stärka EU:s regelverk för trafiksäkerhet för att minska antalet dödsfall i trafiken.
Som en del av sitt tredje mobilitetspaket från maj 2018 utfärdade kommissionen en strategisk handlingsplan för trafiksäkerhet, där den förespråkade en ny strategi för att bryta den stagnerande trenden vad gäller förbättringen av EU:s trafiksäkerhet och göra framsteg mot det långsiktiga målet om noll dödsoffer i trafiken i hela EU senast 2050 (nollvisionen). I juni 2019 offentliggjorde kommissionen EU:s ram för trafiksäkerhetspolitik 2021–2030 – Nästa steg mot nollvisionen. I detta dokument föreslog kommissionen nya etappmål för att halvera antalet dödsoffer i trafiken mellan 2020 och 2030 samt halvera antalet allvarliga skador under samma period, såsom rekommenderas i Vallettaförklaringen.
I sin strategi för hållbar och smart mobilitet från 2020 upprepade kommissionen målet om noll dödsoffer inom alla transportslag senast 2050 och tillkännagav en översyn av körkortsdirektivet, bland annat för att ta hänsyn till teknisk innovation, inbegripet digitala körkort (mobila körkort), inom ramen för flaggskeppsinitiativ 10 ”Förbättra transportsäkerheten”. I oktober 2021 antog Europaparlamentet en resolution om EU:s ram för trafiksäkerhetspolitik 2021–2030, i vilken kommissionen uppmanades att ytterligare främja trafiksäkerheten, särskilt genom strängare krav på förarutbildning.
Detta förslag aviserades i kommissionens arbetsprogram för 2022 i bilaga II (Refit-initiativ), under rubriken ”En ny satsning på demokrati i Europa”, och det bidrar till agendan för bättre lagstiftning genom att förenkla och förtydliga den befintliga lagstiftningen, undvika att skapa onödiga bördor samt att hålla jämna steg med den politiska, samhälleliga och tekniska utvecklingen.
Ett av världens mest avancerade regelverk för körkort är i kraft och tillämpas av EU och andra EES-medlemsstater. Sammanlagt omfattar det över 250 miljoner förare. Hörnstenen i detta regelverk är körkortsdirektivet, där gemensamma rättsliga åtgärder fastställs för erkännande och utfärdande av körkort i Europeiska unionen. Målet är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta invånarnas fria rörlighet inom EU. EU:s körkortsregler bidrar till den fria rörligheten som upprättats genom EU:s inre marknad, då reglerna underlättar gränsöverskridande resor och gör det lättare för invånare att bosätta sig i en annan medlemsstat. Invånarna påverkas dock fortfarande av skillnaderna mellan olika nationella tillvägagångssätt, vilket i sin tur påverkar deras rätt att framföra fordon. De drabbas också när genomförandet av direktivet brister eller stöter på svårigheter.
Initiativet bygger på direktiv 2006/126/EG som syftar till att förbättra trafiksäkerheten och underlätta den fria rörligheten genom
·införandet av en enda körkortsmodell för Europeiska unionen som är obligatorisk för alla förare från och med 2033, i syfte att förbättra skyddet mot bedrägeri och förfalskning,
·kategorisering av körkort efter fordonstyp samt minimiåldrar för att få framföra dessa fordon,
·obligatorisk administrativ förnyelse av alla nya körkort vart tionde år,
·förenklade administrativa förfaranden för förare som bosätter sig i en annan medlemsstat,
·tillämpning av gemensamma miniminormer för förares färdigheter, kunskaper och fysiska och psykiska lämplighet,
·gradvis tillgång till tyngre motorcyklar, baserad på minimiålder och tidigare erfarenhet av lättare motorcyklar,
·inrättande av ett nätverk för utbyte av körkortsuppgifter mellan nationella myndigheter (Resper).
I konsekvensbedömningsrapporten bekräftades behovet av en uppdatering av EU:s körkortsregler för att stödja insatserna för att minska antalet dödsoffer och allvarliga skador i trafiken och ytterligare minska de administrativa bördorna och hindren för den fria rörligheten för EU:s invånare. Vid många allvarliga olyckor som leder till dödsfall, allvarliga men och skador utan dödlig utgång spelar förarens färdigheter, kunskaper, beteende och medicinska lämplighet en viktig roll, och det finns fortfarande alltför många körkortsinnehavare på EU:s vägar som utgör en risk på grund av sin bristande lämplighet att framföra fordon. Efterhandsutvärderingen har visat att den nuvarande åldersbaserade screeningen inte längre uppfattas som den mest relevanta. Även om det finns belägg för att åldern leder till en potentiell fysisk försämring har man i vissa studier dragit slutsatsen att vissa medicinska tillstånd, som drogmissbruk, psykisk ohälsa, epilepsi, diabetes, hjärtsjukdomar och sömnapné, inte nödvändigtvis är kopplade till ålder. När det gäller medicinsk lämplighet att köra är sådana tillstånd dock viktigare än personens ålder.
Förarnas färdigheter, kunskaper, riskmedvetenhet och erfarenhet är fortfarande begränsade, vilket särskilt gäller nya förare. Det högre antalet olyckor och dödsoffer bland nya förare tyder på att kraven för utfärdande av körkort inte är helt anpassade till trafiksäkerhetsmålen. Dessutom kommer det gradvisa införandet av ny teknik, såsom avancerade förarstödsystem och, i framtiden, automatiserade fordon, att ha en betydande inverkan på användningen av fordon. Även om sådan teknik potentiellt sett kan förbättra trafiksäkerheten och bidra till mer inkluderande rörlighet medför den också nya utmaningar för förarna när det gäller färdigheter och kunskaper om nya funktioner som inte omfattas av det nuvarande direktivet.
När det gäller hinder för den fria rörligheten för personer måste förare som bosätter sig i ett annat EU-land genomgå onödiga eller omotiverade förfaranden för att få, utöva eller upprätthålla rätten att framföra fordon i ett annat EU-land när de skaffar, använder, ersätter, förnyar eller byter ut körkort. Detta hindrar i slutändan deras rörlighet inom EU. Enligt utvärderingen har vissa delar av direktivet (t.ex. begreppet permanent bosättningsort) varit svåra att tillämpa och kan ha lett till en tung administrativ börda eller hindrat den fria rörligheten. I praktiken kan personer med väldokumenterade körrättigheter som ställs inför sådana hinder tvingas vara utan körkort i upp till sex månader eller till och med längre. Dessutom kan det nuvarande direktivet i vissa fall hindra EU-invånare från att skaffa körkort i EU-länder där personerna har otillräckliga kunskaper i det lokala språket och där tolkning inte är tillåten under proven. Vidare finns det inga gemensamma regler för körkort som utfärdats av tredjeländer och bytts ut till ett EU-körkort när innehavaren har bosatt sig i Europeiska unionen. Körkort som lämnas i utbyte mot ett körkort från ett tredjeland kan upphöra att gälla om personen sedan flyttar till en annan medlemsstat.
Slutligen har flera medlemsstater infört, eller planerar att införa, nationella mobila (digitala) körkort som inte åtföljs av utfärdande av en fysisk handling (dvs. ett fysiskt körkort). Enligt det nuvarande direktivet gäller principen om ömsesidigt erkännande endast för fysiska körkort. Mobila körkort är därför för närvarande giltiga endast på den utfärdande statens territorium. Följaktligen utgör det nuvarande regelverket ett hinder för den digitala omställningen av vägtransporter på europeisk nivå och den fria rörligheten inom EU, och minskar fördelarna med dem.
Det nya förslaget till körkortsdirektiv bygger på målen i det tidigare direktivet – nämligen att förbättra trafiksäkerheten och underlätta den fria rörligheten – men tillgodoser också behovet av ökad hållbarhet och digital omställning av vägtransporter. Förslaget är också avgörande för att uppnå målen för hållbar utveckling, genom att det bidrar till att senast 2030 göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara och till att ge tillgång till säkra, överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Särskild uppmärksamhet ägnas också alla samhällsgruppers behov av trafiksäkerhet, särskilt oskyddade trafikanter som fotgängare, cyklister, användare av motordrivna tvåhjuliga fordon, användare av anordningar för personlig rörlighet och personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet och orienteringsförmåga. I förslaget införs nya regler om automatiska växellådor och den högsta vikten för de flesta utsläppsfria fordon i kategori B höjs, vilket underlättar införandet av sådana fordon och bidrar därmed till målen i den europeiska klimatlagen och den
europeiska gröna givens
nollföroreningsmål, dvs. målet om att miljön senast 2050 ska vara fri från skadliga föroreningar.
Det nya förslaget till körkortsdirektiv är förenligt med förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång, varigenom onlineinformation, hjälp- och problemlösningstjänster och förfaranden för e-förvaltning görs tillgängliga via portalen Ditt Europa. Den information som förslaget gäller ingår redan i bilaga I till förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång. För att den administrativa bördan ska minskas ytterligare kommer bilaga II till körkortsdirektivet att ändras så att det administrativa förfarande som medborgare och invånare erbjuds blir helt tillgängligt online.
Syftet med initiativet är därför att förbättra trafiksäkerheten och underlätta den fria rörligheten för personer i Europeiska unionen och samtidigt bidra till hållbara vägtransporter och den digitala omställningen på följande sätt:
–Förbättra färdighet, kunskap och erfarenhet för körning samt motverka och bestraffa farligt beteende. Reglerna om förarutbildning, uppkörning och prövotid kommer att säkerställa att särskilt unga och nya förare får de färdigheter, kunskaper och erfarenheter och den riskmedvetenhet som behövs för att köra säkert. Alla förare bör dessutom öka sin kompetens och kunskap om avancerad teknik, för att de innovativa lösningarnas potential för säkerhet och miljön ska kunna utnyttjas till fullo, och för att motoriserad trafik och aktiva transportsätt ska kunna samexistera på ett säkert sätt. Förarna bör hållas ansvariga för sitt farliga körbeteende i alla medlemsstater, detta för att skapa en miljö som bidrar till att förbättra trafiksäkerheten.
–Säkerställa tillräcklig fysisk och psykisk lämplighet för förare i hela EU. Reglerna om icke-professionella förares fysiska och psykiska lämplighet att framföra fordon ska förbättras och uppdateras med hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen, i linje med den människorättsbaserade modellen för funktionsnedsättning. Dessutom kommer den medicinska screeningen i hela EU att förbättras, vilket ska bidra till att trafiksäkerhetsmålen uppnås på bättre sätt.
–Undanröja brister och onödiga hinder för sökande och innehavare av körkort. Det finns fortfarande flera hinder för att förare ska få tillgång till körkort och få sina körrättigheter erkända, vilket i sin tur begränsar den fria rörligheten i EU: svårigheter att genomgå körprov på grund av bristande språkkunskaper, olika regler för att fastställa permanent bosättningsort för personer som är bosatta i EU eller avsaknad av kontinuitet för vissa körrättigheter vid resor och vid byte av bosättningsort i EU. Undanröjandet av dessa hinder förväntas också bidra till att åtgärda den nuvarande bristen på förare, särskilt lastbilschaufförer, utan att äventyra trafiksäkerheten. Dessutom bör giltighetstiden för körkort och mobila körkort harmoniseras ytterligare.
Mer detaljerad information om hur ovannämnda mål och relaterade problem hanteras i initiativet finns i kapitel 3 i denna motivering.
För att säkerställa att trafiksäkerhetsstrategin är konsekvent när det gäller gränsöverskridande verkställighet av trafikregler har ett förhandlingspaket utformats som består av tre initiativ: utöver detta förslag ingår även ett förslag till direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-direktivet) och ett förslag till direktiv om den unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag är förenligt med annan EU-lagstiftning om trafiksäkerhet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 av den 14 december 2022 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport , direktiv (EU) 2015/413, och den så kallade förordningen om allmän säkerhet . Det är också förenligt med EU:s ram för trafiksäkerhetspolitik 2021–2030 – Nästa steg mot nollvisionen.
Initiativet är även anpassat till CBE-direktivet. När det gäller ömsesidigt bistånd (artikel 15) föreskrivs i körkortsdirektivet också ett nätverk för utbyte av information om körkort (Resper) som kan användas för att genomföra – och kontrollera efterlevnaden av – körkortsdirektivet, direktivet om yrkesförares kvalifikationer och utbildning samt CBE-direktivet. Det råder för närvarande rättslig osäkerhet om huruvida Resper får användas för CBE-direktivet (som bygger på användning av Eucaris) på grund av det sätt som artikel 15 i körkortsdirektivet är formulerat och det faktum att artikel 4.4 i CBE-direktivet kräver att medlemsstaterna säkerställer att informationsutbytet enligt CBE-direktivet sker ”utan utbyte av uppgifter från andra databaser som inte används för tillämpningen av detta direktiv”. Följaktligen använder de flesta brottsbekämpande myndigheter inte Resper för kontrolländamål.
CBE-direktivet håller på att ses över parallellt med översynen av körkortsdirektivet, både av rättsliga skäl och av konsekvensskäl. I detta sammanhang överväger man att avskaffa begränsningen av användningen av andra databaser. Åtkomst till Resper för polisiära ändamål kommer att vara möjlig på de villkor som anges i körkortsdirektivet. Till följd av detta förväntas fler brott utredas framgångsrikt. Dessutom kommer översynen av körkortsdirektivet att göra det möjligt att klargöra alla användningsfall som kräver tillgång till Resper i samband med brottsbekämpning, i syfte att helt undanröja rättslig osäkerhet.
Bestämmelserna om den unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer föreslås ingå i en separat rättsakt, som kommer att omfatta gränsöverskridande verkställighet av sådana beslut. Konsekvenserna för utfärdandet kommer däremot att behandlas i detta initiativ.
Förslaget är också en del av Europaåret för färdigheter, som syftar till att främja livslångt lärande, stärka EU-företagens konkurrenskraft och stödja den gröna och den digitala omställningen på ett socialt rättvist sätt.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
I direktivet regleras körrättigheter efter fordonskategori. Vissa kategorier definieras genom hänvisningar till följande EU-regler:
·Rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik, där kategorier av fordon som drivs med alternativa bränslen definieras.
·Förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, med definitioner av mopeder, motorcyklar, trehjuliga motorcyklar och fyrhjulingar.
I direktivet fastställs minimiåldrar för körkort för (blivande) yrkesförare, som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 av den 14 december 2022 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport.
Dessutom gäller reglerna om skydd av personuppgifter även för utbyte av information om körkort, särskilt förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning).
Kommissionen antog den 3 juni 2021 ett förslag till översyn av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet. Denna nya ram innehåller inslag som är relevanta för mobila körkort. I synnerhet kan den elektroniska identiteten och eventuellt de elektroniska plånboksfunktionerna användas för att utveckla en driftskompatibel lösning för mobila EU-körkort.
Förslaget är förenligt med och bidrar till EU:s mål att senast 2050 uppnå klimatneutralitet i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 där EU:s ram för att uppnå klimatneutralitet inrättas.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 91.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I artikel 91.1 c i EUF-fördraget föreskrivs att unionen har befogenhet på transportområdet att besluta om åtgärder för att förbättra transportsäkerheten, inbegripet trafiksäkerheten.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Unionen har redan behörighet på körkortsområdet i enlighet med direktiv 2006/126/EG. Det finns gränsöverskridande aspekter av körkortsfrågorna som inte kan hanteras av enskilda medlemsstater på egen hand. Körkortsdirektivet utgör ett viktigt steg i harmoniseringen av körkortsreglerna och bidrar till genomförandet av EU:s politik. Sedan 2006 har det ändrats elva gånger för att de gemensamma normerna och kraven ska harmoniseras och reglerna anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. De nya regler som ska införas genom detta förslag ligger inom ramen för de befogenheter som unionen tilldelas genom tillämpning av artikel 91.1 i EUF-fördraget. Med tanke på deras koppling till det befintliga regelverket för körkort är det endast på unionsnivå som reglerna kan genomföras tillfredsställande.
Mot bakgrund av EU:s trafiksäkerhetsmål och att framstegen antagligen kommer att vara otillräckliga när det gäller att minska antalet dödsoffer och allvarliga skador i trafiken krävs ytterligare EU-åtgärder för att uppnå de uppsatta målen. För att kampen mot farligt beteende på vägarna till fullo ska ge resultat krävs till exempel att utrikes bosatta gärningsmän får påföljder för sitt beteende på samma villkor som personer som bor i landet. Dessa mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand, eftersom de berörda frågorna har en gränsöverskridande dimension.
Det behövs också ytterligare åtgärder på EU-nivå för att undanröja de onödiga och omotiverade hinder för den fria rörligheten för personer som uppstår på grund av att förfarandena för utfärdande och förnyelse av körkort inte är optimala. Problemen måste hanteras på EU-nivå eftersom de även har en gränsöverskridande dimension. När det gäller det specifika fallet med mobila körkort kan de erkännas ömsesidigt i hela EU endast om de lösningar som medlemsstaterna använder är harmoniserade och driftskompatibla.
Utan EU-ingripande skulle samarbetet om körkort mellan medlemsstaterna fortsätta att bygga på bi- eller multilaterala avtal, vilket skulle göra körkortssystemet mer komplext och öka den administrativa bördan för körkortsinnehavarna. Förare som rest till medlemsstater som inte är parter i Wienkonventionen kan också ha fått administrativa problem, till exempel på grund av kravet på att ha ett internationellt körkort. Vidare skulle innehavare av EU-körkort när de flyttar inom EU behöva erhålla ett nytt körkort som utfärdats av deras nya bosättningsland, antingen genom ett administrativt utbyte eller genom uppkörning som alla andra sökande. I avsaknad av EU-åtgärder kommer integrationen av utländska yrkesförare i EU:s vägtransportsektor att förbli begränsad på grund av de administrativa svårigheterna för utländska förare att behålla sina körrättigheter. Undanröjandet av detta hinder kan tillsammans med andra åtgärder bidra till att lösa problemet med förarbrist i EU. De andra åtgärderna gäller exempelvis förarkvalifikationer, förbättrade arbetsvillkor och strukturella utmaningar.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är nödvändigt och står i proportion till målet att underlätta den fria rörligheten genom harmoniserade kompletterande regler om körkort, eftersom medlemsstaterna inte på egen hand kan säkerställa smidigt erkännande av rätten att framföra fordon enligt ett körkort som utfärdats av en annan medlemsstat.
Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen att förbättra trafiksäkerheten och underlätta den fria rörligheten, eftersom de utvalda politiska alternativen fortfarande ger medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet. För mobila körkort finns endast minimikrav på harmonisering. Reglerna om prövotid gör det möjligt för medlemsstaterna att ålägga nya förare ytterligare nationella villkor eller begränsningar. Reglerna för utbyte av körkort med tredjeländer är snävt definierade.
Det behövs därför en öppen, effektiv och samordnad strategi med likabehandling av trafikanter på EU:s vägar, vilket i synnerhet är ett nödvändigt villkor för principen om ömsesidigt erkännande av körkort, och det planerade förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.
•Val av instrument
För att lagstiftningen ska få en så tydlig och konsekvent utformning som möjligt är en fullständig översyn av direktivet det lämpligaste alternativet.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Europeiska kommissionen offentliggjorde 2022 en efterhandsutvärdering av direktiv 2006/126/EG, i enlighet med principerna om bättre lagstiftning. Utvärderingen visade att de kombinerade åtgärderna i direktiv 2006/126/EG och dess två föregångare har ökat säkerheten för trafikanter inom unionen och underlättat den fria rörligheten. Utvärderingen visade också att körkortsdirektivet har bidragit till att minska körkortsbedrägerier och körkortsturism. Direktivet har lett till en minskning av den administrativa bördan, särskilt för körkortsinnehavare. Utvärderingen visade också att det finns utrymme för att ytterligare öka säkerheten och göra vissa av kraven mer effektiva och proportionerliga. Där konstaterades att EU:s transportsystem förändras snabbt på grund av digitaliseringens effekter, den ökade tonvikten på aktiva transportsätt inom stadstransporter, framväxten av nya former av mobilitet, utvecklingen när det gäller konnektivitet och automatisering, den ökade rollen för artificiell intelligens och användningen av utsläppssnåla och utsläppsfria fordon. Slutsatsen var att det nuvarande rättsliga regelverket måste anpassas, inte bara för att tillgodose nuvarande behov utan också för att ta itu med framtida utmaningar.
Utvärderingen visade vidare att digitala lösningar, däribland mobila körkort och Resper, inte har utforskats tillräckligt. Den visade också att reglerna om körförmåga och körkunskap inte i tillräcklig utsträckning återspeglar nya tekniska lösningar, såsom avancerade förarstödsystem, halvautomatiserad och automatiserad körning, användning av simulatorer samt användning av mikromobilitetslösningar och utsläppssnåla och utsläppsfria fordon med automatisk växellåda.
Dessutom är vissa bestämmelser inte optimala när det gäller att underlätta den fria rörligheten för personer, såsom bestämmelserna om fastställande av permanent bosättningsort, erkännande av utländska körkort och giltighetsperioder. Direktivet är inte heller helt anpassat till direktiv (EU) 2015/413 om verkställighet av påföljder för sådana brott. Direktivet behöver också anpassas bättre till förordningen om allmän säkerhet.
•Samråd med berörda parter
I enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning har samråd genomförts med berörda parter under efterhandsutvärderingen och konsekvensbedömningen.
Under efterhandsutvärderingen hölls en workshop för berörda parter den 16 oktober 2020 för att samla in beslutsunderlag, bekräfta preliminära resultat, inhämta synpunkter på nya resultat och samla in synpunkter.
Ett öppet offentligt samråd hölls 28 oktober 2020–20 januari 2021, då den berörda allmänheten och berörda parter fick möjlighet att framföra sina synpunkter på gällande regler.
Under den förberedande fasen av konsekvensbedömningen hade berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på den inledande konsekvensbedömningen (andra kvartalet 2021). Därefter genomfördes följande riktade samråd:
–Två intervjuomgångar:
·Sonderande intervjuer under inledningsfasen (första och andra kvartalet 2022)
·Djupintervjuer för att fylla informationsluckor och bedöma de politiska åtgärdernas förväntade effekter (andra och tredje kvartalet 2021).
–Två enkätundersökningar:
·En undersökning för att underbygga problemanalysen (andra kvartalet 2022).
·En undersökning för att bedöma de politiska åtgärdernas effekter (andra och tredje kvartalet 2022).
Slutligen ägde ett nytt öppet offentligt samråd rum under tredje kvartalet 2022.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Under konsekvensbedömningen hölls följande tre expertworkshoppar:
–Utbildning, uppkörning och fordonskategorier, första kvartalet 2022.
–Utfärdande och ömsesidigt erkännande av körkort, andra kvartalet 2022.
–Påföljder för trafikbrott samt medicinsk lämplighet, andra kvartalet 2022.
Kommissionens eget arbete med konsekvensbedömningen kompletterades med en extern stödstudie som utfördes av det oberoende konsortiet COWI, Ecorys och NTUA.
Under den förberedande fasen av efterhandsutvärderingen och konsekvensbedömningen informerades och rådfrågades regelbundet den körkortskommitté som inrättats enligt artikel 9 i det gällande direktivet och som huvudsakligen består av experter från medlemsstaterna.
•Konsekvensbedömning
Förslaget till översyn av körkortsdirektivet åtföljs av en konsekvensbedömningsrapport. Utkastet till denna rapport överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 12 oktober 2022. Nämnden avgav ett positivt yttrande den 18 november 2022. Konsekvensbedömningsrapporten reviderades i linje med nämndens rekommendationer. Mer detaljerade tekniska kommentarer från nämnden togs också upp. Konsekvensbedömningsrapporten innehåller en detaljerad beskrivning av de politiska alternativen, som ingår i avsnitt 5, medan en omfattande analys av konsekvenserna av alla alternativ presenteras i avsnitt 6. De analyserade alternativen kan sammanfattas enligt följande:
Alternativ A:
Alternativ A omfattar politiska åtgärder som är gemensamma för alla tre alternativ. Åtgärderna inom ramen för detta alternativ syftar till att anpassa körkortsdirektivet till den tekniska, vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen i EU genom att förbättra de viktigaste bestämmelserna, och till att tillgodose marknadens behov och ta vara på dess möjligheter.
I fråga om trafiksäkerhet ökas omfattningen för vad som bör ingå i uppkörningen. De tekniska medlen (Resper) uppgraderas för att stödja samarbete mellan behöriga myndigheter i samband med kampen mot bedrägerier och förfalskningar. Reglerna anpassas för att ta hänsyn till ökningen av fordon som drivs med alternativa bränslen i EU:s fordonspark. Slutligen uppdateras också kraven för fysisk och psykisk lämplighet som förare, och en ny särskild plattform för informationsutbyte inrättas för att möjliggöra en bredare kunskapsspridning mellan myndigheter.
När det gäller den fria rörligheten införs samma administrativa giltighetstid för körkort för kategorierna A och B som ska tillämpas i alla medlemsstater, och det klargörs i vilka fall giltighetsperioden kan minskas eller förlängas. I detta alternativ fastställs också ömsesidigt erkännande av valfria överensstämmelser. Vissa aspekter som rör genomförandet av begreppet permanent bosättningsort förtydligas och ytterligare överensstämmelser införs. Slutligen införs ett mobilt EU-körkort liksom möjligheten att förse det fysiska körkortet med en QR-kod.
Alternativ B:
I alternativ införs fler politiska åtgärder för trafiksäkerhet och de administrativa bördorna minskas för vissa kategorier av förare.
När det gäller trafiksäkerhet införs, utöver de åtgärder som ingår i alternativ A, nya regler om utbildning och prövotid. Reglerna om fysisk och psykisk lämplighet som förare kompletteras med icke-bindande riktlinjer för att kontrollera de sökandes syn och med en obligatorisk screening baserad på en självbedömning. Ett utbildningsprogram för allmänpraktiserande läkare inrättas.
När det gäller fri rörlighet förenklas reglerna för utfärdande, utöver de åtgärder som ingår i alternativ A, genom att EU-medborgare som hindras av det språk körkortsprovet är utformat på får möjlighet att skaffa sitt första körkort i det land där de är medborgare. För att minska bristen på yrkesförare förenklas också de befintliga reglerna om buss- och lastbilschaufförer och regler om utbyte av körkort som utfärdats av tredjeländer införs. För att ta itu med rörlighetsfrågor i avlägsna områden kommer medlemsstaterna slutligen att ha möjlighet att utvidga körrättigheterna för innehavare av ett B1-körkort genom att tillåta dem att köra fordon med en högre vikt med en högsta hastighet på upp till 45 km/h, men endast på den berörda medlemsstatens nationella territorium.
Alternativ C
Alternativ C innebär ökad harmonisering och utvidgat tillämpningsområde jämfört med alternativ B.
När det gäller trafiksäkerhet ändras, utöver de åtgärder som ingår i alternativen A och B, körkortskraven så att de 1) omfattar nya fordon för mikromobilitet med en högsta hastighet på mellan 25 och 45 km/h, 2) tillåter ömsesidigt erkännande för nationella körkort som krävs för att köra jordbruksfordon och 3) anpassas bättre till marknadens möjligheter och behov för bussar i kategori D1. Reglerna om fysisk och psykisk lämplighet som förare skärps.
När det gäller fri rörlighet ingår, utöver de åtgärder som ingår i alternativen A och B, ömsesidigt erkännande av bedömningen av fysisk och psykisk lämplighet som förare. Personer som tidigare har haft ett utländskt körkort kan fortsätta att köra när de bosätter sig i en annan medlemsstat, förutsatt att de ur trafiksäkerhetssynpunkt har visat goda resultat under minst fem års tid.
Bedömning av åtgärder och politiska alternativ
De åtgärder som ingår i de olika alternativen har varit föremål för en kvantitativ och kvalitativ bedömning av de ekonomiska och sociala konsekvenserna vad gäller trafiksäkerhet, samt av konsekvenserna för de grundläggande rättigheterna. Konsekvensbedömningen görs med tidshorisonten 2025–2050, i linje med referensprognoserna. När det gäller trafiksäkerhet förväntas alternativ A inte vara optimalt för att uppnå motsvarande EU-mål. Alternativ B förbättrar trafiksäkerheten mer än alternativ A, och alternativ C går väsentligt längre. Dock är kostnads-nyttoförhållandet mer fördelaktigt för alternativ B än för alternativ C. När det gäller fri rörlighet och ekonomiska konsekvenser förväntas det huvudsakliga bidraget komma från införandet av digitala körkort och harmoniseringen av den administrativa giltighetstiden för förare i grupp 1 till 15 år (båda dessa åtgärder ingår redan i alternativ A). De ytterligare åtgärder som införs i alternativen B och C kommer att lösa blockeringar som påverkar vissa specifika grupper av förare, men kommer att ha betydligt mindre effekt. När det gäller de grundläggande rättigheterna kommer konsekvenserna även fortsättningsvis att kontrolleras av ett strikt genomförande av reglerna om uppgiftsskydd, särskilt i Resper.
Alla politiska alternativ omfattade till fullo principen om ”digitalt som standard”, vilket återspeglar meddelandet om den digitala kompassen från 2030.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Detta initiativ ingår i kommissionens arbetsprogram för 2022 i bilaga II (Refit-initiativ) under rubriken ”En ny satsning på demokrati i Europa”. Initiativet har en viktig Refit-dimension när det gäller förenkling och anpassning av medlemsstaternas körkortsförfaranden.
En betydande kostnadsbörda som uppstår till följd av direktiv 2006/126/EG är förfarandena för utfärdande och uppvisande av fysiska körkort, detta på grund av det stora antalet berörda EU-invånare. En viktig del av förenklingen och den därmed sammanhängande minskningen av bördan är införandet av det mobila EU-körkortet. Närmare bestämt blir det lättare att skaffa, ersätta, förnya eller byta ut ett körkort, eftersom det blir möjligt att genomföra hela förfarandet på nätet. Harmoniseringen av den administrativa giltighetstiden för körkort för förare av fordon i kategorierna A, A1, A2, AM, B, B1 och BE minskar dessutom innehavarnas kontakter med myndigheterna, eftersom körkortsförnyelsen sker mer sällan (vart 15:e år i stället för vart tionde år i de medlemsstater som för närvarande tillämpar denna regel).
•Grundläggande rättigheter
Körkortsreglerna är anpassade till EU:s gällande dataskyddslagstiftning. För att undanröja de rättsliga oklarheter som utgör en risk för skyddet av förarnas personuppgifter föreslås en tydligare definition av de fall där Resper kan användas. Användningen av eIDAS-funktioner för EU-körkort, särskilt e-legitimation för registrering och EU-plånbok för lagring och utbyte av uppgifter, kommer att säkerställa att informationen hanteras med en hög nivå av säkerhet och integritet.
Övergången till det mobila EU-körkortet förväntas inte innebära att vissa kategorier av befolkningen utesluts. Även om körkortet i första hand utfärdas som mobilt körkort kommer det även att vara möjligt att få ett fysiskt körkort.
När det gäller den fria rörligheten bör förtydligandet av begreppet permanent bosättningsort lösa problemet med att strax efter flytten fastställa vilken myndighet som är utfärdande myndighet. Förenklingen av reglerna om administrativ giltighetstid innebär att innehavare av EU-körkort behandlas lika, oavsett i vilket land de ansöker om körkort eller förlänger körkortets giltighet. Ömsesidigt erkännande av valfria överensstämmelser kommer att göra det möjligt för körkortsinnehavare att åtnjuta rättigheter som beviljas genom valfri överensstämmelse även i andra medlemsstater som tillämpar samma regler.
Det föreslagna direktivet kommer också att ha en positiv inverkan på rätten till icke-diskriminering, eftersom det kommer att ge flexibilitet för det första utfärdandet av körkort i händelse av språksvårigheter, då de sökande får möjlighet att välja var de ska göra proven.
Genom det föreslagna direktivet kommer respekten för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning att säkerställas, i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU och alla medlemsstater är parter i.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Konsekvenserna för unionens budget är främst inrättandet av en informationsplattform för myndigheter för utbyte av information om fysisk och psykisk lämplighet som förare, samt utvecklingen av ett nätbaserat utbildningsprogram för allmänpraktiserande läkare. Kostnaden beräknas till mellan 0,7 miljoner euro och 1,1 miljoner euro.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Om förslaget antas ska medlemsstaterna årligen informera kommissionen om antalet körkort som utfärdas, förnyas, ersätts, återkallas och byts ut för varje kategori, inbegripet uppgifter om utfärdande och användning av mobila körkort.
•Förklarande dokument (för direktiv)
Förslaget kräver inga förklarande dokument om införlivandet.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
De centrala bestämmelser som i väsentlig grad ändrar direktiv 2006/126/EG eller tillför nya element är följande:
·I artikel 1 definieras direktivets syfte och tillämpningsområde. Här fastställs vilka områden som berörs av de gemensamma reglerna.
·Genom artikel 2 införs definitioner för att ta hänsyn till de nya begrepp som införs för att skapa rättslig klarhet.
·Genom artikel 3 införs grundläggande regler för fysiska och mobila körkort, särskilt när det gäller ömsesidigt erkännande av körkort. De detaljerade kraven anges i artikel 4 för fysiska körkort och i artikel 5 för mobila körkort.
·Artiklarna 6 och 7 ersätter den tidigare artikel 4 i direktiv 2006/126/EG genom vilken reglerna för 1) kategorier av körkort och 2) minimiåldrar delas upp i två separata artiklar.
·Artikel 8 motsvarar den tidigare artikel 5 i direktiv 2006/126/EG, där kopplingen mellan unionskoder och eventuella villkor och begränsningar av rätten att framföra fordon klargörs.
·Artikel 9 ersätter den tidigare artikel 6 i direktiv 2006/126/EG med följande ändringar:
oAvskaffande av kravet på C- eller D-körkort för att få ta CE- respektive DE-körkort
oBorttagande av den valfria karaktären hos den tidigare överensstämmelsen som fastställdes i enlighet med den tidigare artikel 6.4 c.
oBehörighet att framföra fordon i kategori D1E för innehavare av körkort i kategorierna D1 och C1E eller D1 och CE.
oInförande av en valfri överensstämmelse som gör det möjligt att köra vissa fordon med B1-körkort.
oÖmsesidigt erkännande av valfria överensstämmelser.
·Artikel 10 motsvarar den tidigare artikel 7 i direktiv 2006/126/EG, med följande ändringar:
oDen administrativa giltighetstiden på 15 år blir den allmänna regeln för kategorigrupperna A och B
oKommissionen och medlemsstaterna kan i undantagsfall förlänga körkortens administrativa giltighetstid.
oKörkortens administrativa giltighetstid kan förkortas för att anpassas till giltighetstiden för tillfälliga uppehållstillstånd.
oFörkortning av körkortens administrativa giltighetstid med hänsyn till körkortsinnehavarens ålder får endast ske från 70 års ålder.
·Artikel 11 motsvarar den tidigare artikel 11.1, 11.2, 11.3 och 11.5 i direktiv 2006/126/EG.
·Genom artikel 12 införs särskilda nya regler för utbyte av körkort som utfärdats av ett tredjeland till innehavare som har flyttat till en permanent bosättningsort inom en medlemsstats territorium.
·I artikel 13 ingår den tidigare artikel 11.4 i direktiv 2006/126/EG. Här införs vissa bestämmelser om verkningarna av en medlemsstats begränsning, omhändertagande, återkallelse eller ogiltigförklaring av körkort.
·Genom artikel 14 införs den nya principen om beledsagad körning för förare mellan 17 och 18 år.
·Genom artikel 15 införs en prövotid på minst två år under vilken nya förare omfattas av strikta regler för rattonykterhet och eventuella ytterligare nationella villkor.
·Artikel 16 motsvarar den tidigare artikel 10 i direktiv 2006/126/EG.
·I artikel 17 ingår den tidigare artikel 12 i direktiv 2006/126/EG. Här införs också vissa undantag när en körkortsinnehavare inte kan bevisa sin permanenta bosättningsort eller, vid ett första utfärdande av körkort för kategori B, när en EU-medborgare inte behärskar språket i den medlemsstat där han eller hon är bosatt.
·Artikel 18 motsvarar den tidigare artikel 13 i direktiv 2006/126/EG, med beaktande av den information som offentliggjorts av kommissionen om körkort som inte motsvarar EU-modellen.
·Artikel 19 motsvarar den tidigare artikel 15 i direktiv 2006/126/EG och klargör särskilt i vilka fall medlemsstaterna bör bistå varandra ömsesidigt.
·Artikel 20 grundar sig på artikel 14 i direktiv 2006/126/EG och möjliggör insamling av information i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning.
·Artikel 21 innehåller en standardbestämmelse som gör det möjligt för kommissionen att anta delegerade akter i enlighet med vissa bestämmelser i direktivet.
·Artikel 22 motsvarar den tidigare artikel 9 i direktiv 2006/126/EG om inrättande av en körkortskommitté och uppdateras med hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, som gör det möjligt att vid behov anta genomförandeakter.
·Genom artikel 23 läggs ett led c till i artikel 5.2 i direktiv (EU) 2022/2561 för att tillåta beledsagad körning för förare som har fyllt 17 år med körkort i kategori C.
·Genom artikel 24 ändras bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724.
·Artikel 25 innehåller en bestämmelse om införlivande, särskilt med beaktande av den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument.
·Artikel 26 innehåller en standardbestämmelse som fastställer villkoren för upphävande av direktiv 2006/126/EG.
·Artikel 27 innehåller en standardbestämmelse som fastställer direktivets ikraftträdande.
·Artikel 28 innehåller en standardbestämmelse enligt vilken direktivet riktar sig till medlemsstaterna.
·Bilaga I motsvarar den tidigare bilaga I till direktiv 2006/126/EG. Den har uppdaterats med beaktande av de krav som infördes genom kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 av den 4 maj 2012 om fastställande av tekniska krav på körkort som är försedda med ett lagringsmedium (mikroprocessor) (del B), tekniska specifikationer för det mobila körkortet (del C) och införandet av nya unionskoder, som nu är individualiserade, i del E.
·Bilaga II motsvarar den tidigare bilaga II till direktiv 2006/126/EG. Den har uppdaterats för att ta hänsyn till
obehovet av att personer som söker körkort klarar ett test av förares riskmedvetenhet,
okravet på att bedöma kunskaperna om riskfaktorer i samband med mikromobilitet, säkerheten hos fordon som drivs med alternativa bränslen, färdigheter som rör avancerade förarstödsystem och andra automatiseringsaspekter hos fordon,
ouppmjukning av kraven på förare som klarat körprovet med automatisk växellåda när de ansöker om att ta bort den därmed sammanhängande begränsningen av körkortet,
·Bilaga III motsvarar den tidigare bilaga III till direktiv 2006/126/EG. Den har uppdaterats genom
oinförandet av en obligatorisk säkerhetskontroll genom självbedömning för förare i grupp 1,
oen minskning av den testfrekvens som krävs när föraren lider av ett sjukdomstillstånd i samband med diabetes mellitus.
·Bilagorna IV, V och VI återger dem i direktiv 2006/126/EG utan några väsentliga ändringar.
·Bilaga VIII innehåller standardinformation om upphävande och införlivande.
2023/0053 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om körkort och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Gemensamma körkortsbestämmelser är en grundläggande förutsättning för den gemensamma transportpolitiken, bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och underlättar den fria rörligheten för människor som bosätter sig i en annan medlemsstat än den som utfärdat körkortet. Eftersom privata färdmedel fyller en viktig funktion, gynnas och underlättas individernas fria rörlighet och etableringsfrihet om de har ett körkort som vederbörligen erkänns i värdmedlemsstaten. På samma sätt påverkar alla former av olagligt erhållande av en sådan handling eller rätten att framföra fordon, eller förlust av ett körkort som erhållits på rätt sätt på grund av olagligt beteende, inte bara den medlemsstat där överträdelserna begicks utan även trafiksäkerheten i unionen som helhet.
(2)Dagens regler bör uppdateras till de nya tiderna och göras hållbara, inkluderande, intelligenta och resilienta. För att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft bör hänsyn bör tas till behovet av att minska utsläppen från transporter samt till digitaliseringen, befolkningsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Det är viktigt att förenkla och digitalisera de administrativa förfarandena för att undanröja kvarvarande hinder, bland annat administrativa bördor, för den fria rörligheten för förare som bosätter sig i en annan medlemsstat än den som utfärdar körkortet. En harmoniserad ram för standardunionsspecifikationer för körkort bör omfatta både fysiska och mobila körkort och föreskriva ömsesidigt erkännande av dessa, om de utfärdats i vederbörlig ordning i enlighet med detta direktiv.
(3)Europeiska unionen införde den första gemenskapsmodellen för fysiska körkort den 4 december 1980. Sedan dess har reglerna för denna gemenskapsmodell blivit hörnstenen i världens mest avancerade tillståndsstruktur som omfattar över 250 miljoner förare. Detta direktiv bör därför bygga på den samlade erfarenheten och praxisen och fastställa harmoniserade regler för unionsspecifikationer för fysiska körkort. För de fysiska körkort som utfärdas inom unionen bör en hög nivå av säkerhet mot förfalskning föreskrivas genom åtgärder mot förfalskning och möjligheten att införa mikrochip eller QR-koder på dokumenten.
(4)Det bör säkerställas att behandlingen av personuppgifter för genomförandet av detta direktiv är förenlig med unionens ram för dataskydd, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.
(5)I detta direktiv fastställs en rättslig grund för lagring av en obligatorisk uppsättning personuppgifter i de fysiska körkorten och deras mikrochip eller QR-koder och i mobila körkort för att garantera en hög trafiksäkerhetsnivå i hela unionen och i enlighet med artikel 6.1 e och, i tillämpliga fall, artikel 9.2 g i förordning (EU) 2016/679. Sådana uppgifter bör begränsas till vad som är nödvändigt för att bevisa en persons rätt att framföra fordon, identifiera denna person och kontrollera hans eller hennes identitet och rätt att framföra fordon. I detta direktiv föreskrivs också ytterligare skyddsåtgärder för att säkerställa skyddet av personuppgifter som lämnas ut under kontrollprocessen.
(6)För att skapa rättslig klarhet och garantera en smidig övergång mellan detta direktiv och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort bör medlemsstaterna kunna lagra ytterligare personuppgifter på ett mikrochip, om detta föreskrivs i nationell lagstiftning som är förenlig med förordning (EU) 2016/679. Detta direktiv fungerar dock inte som rättslig grund för införandet av sådana ytterligare uppgifter.
(7)I motsats till detta bör den QR-kod som fastställs i detta direktiv, som gör det möjligt att kontrollera om den information som trycks på det fysiska körkortet är äkta, inte göra det möjligt att lagra mer information än den som lämnas på det fysiska körkortet.
(8)Detta direktiv utgör inte någon rättslig grund för att upprätta eller underhålla databaser på nationell nivå för lagring av biometriska uppgifter i medlemsstaterna, vilket är en fråga för nationell rätt som måste vara förenlig med unionsrätten avseende dataskydd. Detta direktiv utgör inte heller någon rättslig grund för att inrätta eller upprätthålla en centraliserad databas med biometriska uppgifter på unionsnivå.
(9)Ytterligare åtaganden behövs för att påskynda kampen mot förfalskning och bedrägeri i samband med körkort. Det är därför önskvärt att det datum som ursprungligen fastställdes i direktiv 2006/126/EG flyttas fram för alla fysiska körkort som utfärdats eller är i omlopp för att uppfylla alla krav i unionsrätten.
(10)Den digitala omställningen är en av unionens prioriteringar. När det gäller vägtransporter kommer direktivet att bidra till att undanröja de återstående administrativa hindren för den fria rörligheten för personer, t.ex. tidsåtgången för att utfärda fysiska körkort. Därför bör en separat unionsstandard fastställas för mobila körkort som utfärdas inom unionen. För att underlätta den digitala omställningen bör mobila körkort utfärdas som standard från och med [datum för antagandet + 4 år], utan att det påverkar sökandens rätt att förvärva enbart ett fysiskt körkort eller både ett fysiskt och mobilt körkort samtidigt.
(11)Det mobila körkortet bör inte bara innehålla den information som lämnas på det fysiska körkortet, men även information som gör det möjligt att kontrollera uppgifternas äkthet och en pekare för engångsbruk. Det bör dock säkerställas att mängden personuppgifter som görs tillgängliga även i sådana fall begränsas till vad som skulle lagras på det fysiska körkortet och vad som är absolut nödvändigt för att kontrollera sådana uppgifters äkthet. Dessa ytterligare uppgifter bör vara olika när personen innehar flera mobila körkort, vilket är möjligt under förutsättning att de har utfärdats av samma medlemsstat.
(12)I strategin för hållbar och smart mobilitet fastställs en EU-vision för avsevärd förbättring av hållbarheten inom mobilitet och transporter. Utsläppen från vägtransportsektorn omfattar bland annat utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, buller och mikroplast från däck- och vägslitage. Körstilen påverkar dessa utsläpp, som kan ha negativa effekter på miljön och människors hälsa. Därför bör körutbildningen ge förarna kunskaper att kunna minska sin påverkan på utsläppen och den bör förbereda dem för att köra utsläppsfria fordon.
(13)För att medborgare och invånare direkt ska kunna utnyttja fördelarna med den inre marknaden utan att drabbas av onödiga ytterligare administrativa bördor fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 möjligheten till tillträde till onlineförfaranden som är relevanta för den inre marknadens funktion, även för användare i gränsöverskridande situationer. Den information som omfattas av detta direktiv omfattas redan av bilaga I till förordning (EU) 2018/1724. Bilaga II till den förordningen bör också ändras för att säkerställa att alla sökande ska kunna dra nytta av förfaranden helt online.
(14)Körkort bör kategoriseras enligt de typer av fordon som de ger rätt att framföra. Detta bör göras på ett tydligt och konsekvent sätt och med full hänsyn till de berörda fordonens tekniska egenskaper och de färdigheter som krävs för att köra dem.
(15)I enlighet med Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 13 december 2006, som EU har varit part i sedan den 21 januari 2011, bör särskilda bestämmelser antas för att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att framföra fordon. Med kommissionens förhandsgodkännande bör medlemsstaterna därför ha rätt att undanta vissa specifika typer av motordrivna fordon från tillämpningen av artikel 6.
(16)Minimiåldern för sökande för de olika kategorierna av körkort bör fastställas på unionsnivå. Medlemsstaterna bör dock tillåtas att fastställa en högre åldersgräns för att framföra vissa fordonskategorier för att ytterligare främja trafiksäkerheten. Under exceptionella förhållanden bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa lägre åldersgränser i syfte att beakta nationella förhållanden. I synnerhet för att göra det möjligt att köra fordon med anknytning till brandförsvar och upprätthållande av allmän ordning samt pilotprojekt med anknytning till ny fordonsteknik.
(17)En behörighetsordning – nämligen att fastställa behörighet för körkort i kategori B som en förutsättning för att sökanden ska kunna inneha vissa andra kategorier – och överensstämmelse mellan olika kategorier bör inrättas. Ett sådant system bör vara delvis bindande för alla medlemsstater, men bör också ge medlemsstaterna möjlighet att tillämpa det ömsesidigt på sina respektive territorier. Medlemsstaterna bör också tillåtas att fastställa vissa överensstämmelser som är begränsade till deras eget territorium.
(18)Av trafiksäkerhetsskäl är det nödvändigt att fastställa minimikrav för utfärdande av körkort. Normerna för förarprov och utfärdande av körkort bör standardiseras. I detta syfte bör de kunskaper, den förmåga och det beteende som är nödvändiga för att framföra motordrivna fordon fastställas, och förarprovet bör utformas i enlighet med detta. Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att framföra sådana fordon bör definieras.
(19)När körkortet utfärdas och med regelbundna mellanrum därefter bör det lämnas bevis på att körkortsinnehavaren uppfyller minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att framföra fordon som används för person- eller godstransport. Genom sådana regelbundna kontroller av att minimikraven är uppfyllda, i enlighet med nationell lagstiftning, stöder man den fria rörligheten för personer, undviker en snedvridning av konkurrensen och tar bättre hänsyn till det särskilda ansvar som förare av sådana fordon har. Medlemsstaterna bör tillåtas föreskriva om medicinsk kontroll för att garantera att minimikraven uppfylls i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att framföra andra motordrivna fordon. För öppenhetens skull bör sådana kontroller sammanfalla med förnyelse av körkort.
(20)För att säkerställa enhetliga rättigheter i hela unionen och med beaktande av trafiksäkerheten bör körkort i kategorierna AM, A1, A2, A, B1 och B ha en administrativ giltighetstid på 15 år, medan kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E bör ha en administrativ giltighetstid på fem år. I undantagsfall, enligt definitionen i detta direktiv, bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa en kortare period.
(21)För att göra det möjligt för medlemsstaterna och, i vederbörligen motiverade fall, unionen som helhet, att reagera på kriser som gör det omöjligt för nationella myndigheter att förnya körkort vars giltighetstid annars skulle löpa ut, bör det vara möjligt att förlänga den administrativa giltighetstiden för sådana körkort med den tid som är absolut nödvändig.
(22)Principen ”en innehavare – ett körkort” bör hindra varje person från att inneha mer än ett fysiskt körkort. Principen bör dock också utvidgas med hänsyn tagen till de tekniska särdragen hos mobila körkort.
(23)Av skäl som har samband med trafiksäkerheten bör det dessutom finnas möjlighet för medlemsstaterna att, för körkortsinnehavare som har sin permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa sina nationella bestämmelser om återkallelse, omhändertagande, förnyelse och ogiltigförklaring av körkort.
(24)Förare som innehar ett körkort som utfärdats av den medlemsstat där de är bosatta efter ett utbyte mot ett körkort som utfärdats av ett tredjeland bör ha samma rätt att framföra fordon i hela unionen som om de ursprungligen hade erhållit körkortet inom unionen. Ett sådant utbyte skulle kunna påverka trafiksäkerheten och den fria rörligheten för personer på olika sätt.
(25)Kommissionen bör ges befogenhet att anta ett beslut om identifiering av tredjeländer där en trafiksäkerhetsnivå som är jämförbar med unionens säkerställs och där innehavare av körkort som utfärdats av dessa länder ges möjlighet att byta ut sina körkort på liknande villkor som om körkorten hade utfärdats av en medlemsstat. Dessa villkor bör vara detaljerade och väldefinierade för alla relevanta körkortskategorier.
(26)När det gäller körkort som utfärdats av tredjeländer som inte omfattas av ett sådant kommissionsbeslut, eller för vilka beslutet inte uttryckligen tillåter eller förbjuder utbyte, bör medlemsstaterna tillåtas att byta ut dem i enlighet med sina nationella bestämmelser, förutsatt att de använder den relevanta unionskoden på det körkort som byts ut. Om innehavaren av ett sådant körkort byter bosättningsort till en ny medlemsstat bör denna medlemsstat inte vara skyldig att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande på ett sådant körkort.
(27)”Körkortsturism”, det vill säga att byta bosättningsort för att erhålla ett nytt körkort, i syfte att kringgå effekterna av en kördiskvalifikation som införts i en annan medlemsstat, är en utbredd företeelse som påverkar trafiksäkerheten negativt. Byte av bosättningsort bör inte vara ett sätt för förare att undantas från de krav som ställs på dem att återfå sitt körkort eller sin rätt att framföra fordon. Samtidigt bör det klargöras att förarnas beteende endast i vederbörligen motiverade fall bör leda till ett obegränsat körförbud, och att verkan av sådana beslut bör begränsas till den utfärdande medlemsstatens territorium.
(28)För att förbättra trafiksäkerheten bör ett unionsomfattande system införas för vissa körkortskategorier. Reglerna för ett sådant system bör göra det möjligt för sökande att förvärva körkort i de relevanta kategorierna innan den föreskrivna minimiåldern har uppnåtts. Villkoret för att få använda dessa körkort bör dock vara att föraren åtföljs av en erfaren förare. I sådana situationer bör det av trafiksäkerhetsskäl vara tillåtet för medlemsstaterna att fastställa strängare villkor och regler inom sitt territorium för de körkort som de har utfärdat.
(29)Det övergripande målet med systemet med beledsagad körning är att förbättra trafiksäkerheten, men det kan även göra yrket som lastbilschaufförer mer tillgängligt och tilltalande för yngre generationer, bredda deras yrkesmässiga möjligheter och bidra till att åtgärda bristen på förare inom unionen. Det bör därför omfatta körkort för kategori C och de körkort i kategori B som är en förutsättning för dem.
(30)Det bör säkerställas att förare som nyligen förvärvat körkort i en viss kategori inte äventyrar trafiksäkerheten på grund av sin oerfarenhet. En prövotid på två år bör fastställas för de nya förarna. Under denna tid bör de omfattas av strängare regler och hårdare påföljder i hela unionen när de bryter mot reglerna under inverkan av alkohol. Påföljderna för sådant beteende bör vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande, och deras stränghet bör i största möjliga utsträckning ta hänsyn till unionens mål att på medellång sikt halvera antalet dödsfall och allvarliga skador, och på lång sikt undvika dem nästan helt. När det gäller alla andra begränsningar för nya förare bör medlemsstaterna fritt få införa ytterligare regler på sitt territorium.
(31)Miniminormer för yrkesbehörighet och utbildningskrav för förarprövare bör fastställas i syfte att höja förarprövarnas kompetens och färdighet och därigenom säkerställa en mera objektiv bedömning av körkortsaspiranterna och mer harmoniserade uppkörningsprov. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter för att vid behov ändra och anpassa dessa miniminormer till den tekniska, operativa eller vetenskapliga utvecklingen på detta område.
(32)Begreppet permanent bosättningsort bör definieras så att definitionen löser de problem som uppstår när det inte är möjligt att fastställa bosättningsort hemvist på grundval av yrkes- eller familjeband. Det är också nödvändigt att föreskriva en möjlighet för sökande att göra teoretiska eller praktiska prov i den medlemsstat där de är medborgare, om det i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort inte är möjligt att göra dessa prov på det officiella språket i den medlemsstat där de är medborgare. Särskilda regler bör fastställas för diplomater och deras familjer, om deras uppdrag kräver att de bosätter sig utomlands under en längre tid.
(33)Medlemsstaterna bör bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv. Där så är möjligt bör de använda nätverket för EU-körkort för att tillhandahålla sådan hjälp. Nätverket för EU-körkort, vanligen kallat Resper, är ett nav för informationsutbyte mellan de nationella myndigheter som ansvarar för att utfärda körkort och underlätta genomförandet av detta direktiv.
(34)Nätverket för EU-körkort syftar till att garantera erkännande av handlingar och förvärvade rättigheter som härrör från medlemsstaterna, bekämpa dokumentförfalskning, undvika utfärdande av flera körkort och underlätta verkställigheten av kördiskvalifikationer. Medlemsstaterna bör särskilt ges möjlighet att systematiskt kontrollera att de skäl som ledde till eventuella tidigare införda begränsningar, omhändertagande, återkallelse eller ogiltigförklaring av ett körkort eller rätten att framföra fordon har försvunnit. Användning av Resper för genomförandet av andra unionsakter bör endast tillåtas så länge som dessa användningar uttryckligen föreskrivs i detta direktiv.
(35)För att det ska bli möjligt för kommissionen att lämna meningsfulla rapporter om genomförandet av detta direktiv bör den varje år erhålla information om antalet körkort som utfärdats, förnyats, ersatts, återkallats och bytts ut för varje kategori, inbegripet uppgifter om utfärdande och användning av mobila körkort.
(36)I syfte att uppnå målen för detta direktiv, särskilt att anpassa dess bilagor till den tekniska, operativa eller vetenskapliga utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av delarna A, B och D i bilaga I (specifikationerna för fysiska körkort), ändring av del C i bilaga I (specifikationerna för mobila körkort), ändring av del E i bilaga I (reglerna för tillämpliga nationella koder och unionskoder), ändring av bilagorna II, III, V och VI (vissa minimikrav för utfärdande, giltighet och förnyelse av körkort), och ändring av bilaga IV (miniminormer för förarprövare). En sådan befogenhet bör beviljas för en period av fem år, med tanke på att det tekniska, operativa och vetenskapliga läget på de områden som regleras av dessa bilagor är under ständig utveckling. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(37)Mot bakgrund av den gradvisa digitaliseringen och automatiseringen, de ständigt skarpare kraven på utsläppsminskning inom vägtransportsektorn samt den ständiga tekniska utvecklingen av motordrivna fordon är det nödvändigt att hålla alla förare uppdaterade när det gäller trafiksäkerhets- och hållbarhetskunskap. Främjandet av livslångt lärande kan vara avgörande för erfarna förares kompetens ska hållas uppdaterad i fråga om trafiksäkerhet, ny teknik, miljövänlig körning, som förbättrar bränsleeffektiviteten och minskar utsläppen, och hastighetsstyrning.
(38)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att specificera de driftskompatibilitetsegenskaper och säkerhetsåtgärder som är tillämpliga på QR-koder på fysiska körkort, bestämmelser om driftskompatibilitet, säkerhet och provning av mobila körkort, förlängning av den administrativa giltighetstiden för körkort i hela unionen i händelse av en kris, innehållet i den självbedömning av fysisk och psykisk lämplighet som ska utföras för förare i grupp 1, villkoren för utbyte av körkort från tredje land mot körkort som utfärdats av medlemsstaterna utan att det på körkortet anges att det har bytts ut, samt driftskompatibilitet mellan nationella system som är anslutna till nätverket för EU-körkort och skydd av personuppgifter som utbyts i detta sammanhang. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
(39)För konsekvensens skull bör Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561, där vissa frågor som omfattas av det här direktivet behandlas, samt förordning (EU) 2018/1724 ändras.
(40)Direktiv 126/2006/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 bör upphävas.
(41)Detta direktivs mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna eftersom deras regler för utfärdande, förnyelse, ersättning och utbyte av körkort skulle leda till så varierande krav att det skulle bli svårt att uppnå samma trafiksäkerhet och fria rörlighet för medborgare som man kan uppnå genom harmoniserade krav. Sådana mål kan bättre uppnås genom att minimikrav fastställs på unionsnivå. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(42)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [DD/MM/ÅÅÅÅ].
(43)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument, har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll och tillämpningsområde
1.I detta direktiv fastställs gemensamma regler om
a)modeller, standarder och kategorier för körkort,
b)utfärdande, giltighet, förnyelse och ömsesidigt erkännande av körkort,
c)vissa aspekter av utbyte, ersättning, återkallelse, begränsning, omhändertagande och ogiltigförklaring av körkort,
d)vissa aspekter som är tillämpliga på nya förare.
2.Detta direktiv ska inte tillämpas på motordrivna fordon på hjul eller band som har minst två axlar och vars huvudsakliga funktion är dragkraften, och som dessutom är särskilt konstruerade för att dra, skjuta, bära eller driva vissa redskap, maskiner eller släpvagnar vilka används i samband med jord- och skogsbruk och som endast sekundärt utnyttjas för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon som används för person- eller godstransport.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
1.körkort: elektronisk eller fysisk handling som styrker rätten att framföra motordrivna fordon med angivande av på vilka villkor innehavaren är behörig att köra.
2.fysiskt körkort: körkort i fysisk form som utfärdats i enlighet med artikel 4.
3.mobilt körkort: körkort i digital form som utfärdats i enlighet med artikel 5.
4.motordrivet fordon: varje med motor försett fordon som av egen kraft kan framföras på väg och som inte är spårbundet.
5.tvåhjuligt fordon: fordon som avses i artikel 4.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013.
6.trehjuligt fordon: fordon som avses i artikel 4.2 b i förordning (EU) nr 168/2013.
7.lätt fyrhjuling: fordon som avses i artikel 4.2 f i förordning (EU) nr 168/2013.
8.motorcykel: tvåhjuligt fordon med eller utan sidovagn som avses i artikel 4.2 c och d i förordning (EU) nr 168/2013.
9.motordriven trehjuling: fordon med tre symmetriskt placerade hjul som avses i artikel 4.2 e i förordning (EU) nr 168/2013.
10.motorfordon: motordrivet fordon som normalt är avsett för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon avsedda för person- eller godstransport. Definitionen innefattar trådbussar, dvs. icke spårbundna fordon som är anslutna till en strömförande ledning.
11.tung fyrhjuling: fordon som avses i artikel 4.2 g i förordning (EU) nr 168/2013.
12.kördiskvalifikation: varje beslut som leder till att en motorfordonsförares körkort eller rätt att framföra motorfordon återkallas, ogiltigförklaras, begränsas eller omhändertas och som inte längre kan överklagas. Beslutet kan utgöra en primär, sekundär eller kompletterande påföljd eller en säkerhetsåtgärd.
Artikel 3
Standardunionsspecifikationer för körkort och ömsesidigt erkännande
1.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella körkort utfärdas i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och överensstämmer med standardunionsspecifikationerna och andra kriterier i enlighet med
a)artikel 4 för fysiska körkort,
b)artikel 5 för mobila körkort.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska och mobila körkort som utfärdas till samma person är helt likvärdiga sinsemellan och anger exakt samma uppsättning rättigheter och villkor enligt vilka den personen är behörig att framföra fordon.
3.Medlemsstaterna får inte som en förutsättning kräva innehav av ett fysiskt eller mobilt körkort av sökanden när de utfärdar, ersätter, förnyar eller byter ut ett körkort i det andra formatet.
4.Senast den [datum för antagande + 4 år] ska medlemsstaterna säkerställa att endast mobila körkort utfärdas som standard. Fram till den dagen får medlemsstaterna besluta att utfärda mobila körkort.
5.Genom undantag från punkt 4 ska medlemsstaterna erbjuda möjligheten att ett fysiskt körkort utfärdas på sökandens begäran i stället för eller tillsammans med ett mobilt körkort.
6.Körkort som är utfärdade av medlemsstaterna ska erkännas ömsesidigt.
7.Genom undantag från punkt 6 ska medlemsstaterna ömsesidigt erkänna endast mobila körkort som utfärdats efter den [dag för antagande + 3 år] i enlighet med artikel 5. Mobila körkort som utfärdats före denna dag men som uppfyller kraven i artikel 5 ska erkännas ömsesidigt efter denna dag.
Artikel 4
Fysiska körkort
1.Medlemsstaterna ska utfärda fysiska körkort på grundval av de standardunionsspecifikationer som anges i del A1 i bilaga I.
2.Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att körkort förfalskas, även i fråga om körkort enligt modellen som utfärdades före detta direktivs ikraftträdande. De ska underrätta kommissionen om detta.
Det fysiska körkortet ska göras säkert mot förfalskning med hjälp av standardunionsspecifikationerna i del A2 i bilaga I. Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer.
3.Om innehavaren av ett giltigt fysiskt körkort utan administrativ giltighetstid bosätter sig permanent i en annan medlemsstat än den som utfärdade körkortet, får värdmedlemsstaten från och med två år efter den dag då innehavaren bosatte sig permanent på dess territorium tillämpa de administrativa giltighetstider som anges i artikel 10.2 genom att förnya körkortet.
4.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla fysiska körkort som har utfärdats eller är gällande uppfyller alla krav i detta direktiv senast den 19 januari 2030.
5.Medlemsstaterna får besluta att införa ett lagringsmedium (ett mikrochip) som en del av det fysiska körkortet. Om en medlemsstat beslutar att införa ett mikrochip som en del av sitt fysiska körkort får den, om det föreskrivs i dess nationella lagstiftning om körkort, också besluta att lagra fler uppgifter på mikrochipet än vad som anges i del D i bilaga I.
När medlemsstaterna föreskriver att ett mikrochip ska ingå i det fysiska körkortet ska de tillämpa de tekniska kraven i del B i bilaga I. Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om eventuella beslut om att införa ett mikrochip på det fysiska körkortet, eller om eventuella ändringar av ett sådant beslut, inom tre månader efter att beslutet fattats. Medlemsstater som redan har infört ett mikrochip på sina fysiska körkort ska underrätta kommissionen om detta inom tre månader från den dag då detta direktiv träder i kraft.
6.Om mikrochipet inte införs som en del av det fysiska körkortet får medlemsstaterna också besluta att i det utrymme som är reserverat för detta ändamål trycka en QR-kod på de fysiska körkort som de utfärdar. QR-koden ska göra det möjligt att kontrollera att informationen på det fysiska körkortet är äkta.
7.Medlemsstaterna ska säkerställa att de personuppgifter som krävs för att kontrollera informationen på det fysiska körkortet inte lagras av kontrollanten och att körkortets utfärdande myndighet inte underrättas om kontrollprocessen.
Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om de driftskompatibilitetsegenskaper och säkerhetsåtgärder som QR-koder på fysiska körkort ska överensstämma med. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla åtgärder som rör införande av en QR-kod på körkort, eller om eventuella ändringar av sådana åtgärder, inom tre månader efter antagandet.
8.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av delarna A, B och D i bilaga I när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 5
Mobila körkort
1.Medlemsstaterna ska utfärda mobila körkort på grundval av de standardunionsspecifikationer som anges i del C i bilaga I.
2.För att möjliggöra kontroller av att körkortsinnehavaren har körrättigheter ska medlemsstaterna säkerställa att elektroniska tillämpningar för mobila körkort är tillgängliga kostnadsfritt för personer med permanent bosättningsort på deras territorium eller för personer som på annat sätt har rätt att inneha mobila körkort utfärdade av dem.
Sådana tillämpningar ska bygga på europeiska e-identitetsplånböcker som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 910/2014.
3.Medlemsstaterna ska offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över tillgängliga elektroniska tillämpningar som skapats och underhålls för de syften som avses i denna artikel.
Medlemsstaterna ska se till att de elektroniska tillämpningarna inte innehåller, eller om en pekare används inte tillgängliggör, fler uppgifter än vad som avses i del D i bilaga I.
4.Medlemsstaterna ska tillgängliggöra och regelbundet underrätta varandra om den information som krävs för åtkomst till de nationella system som avses i del C i bilaga I och som används för kontroll av mobila körkort.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de personuppgifter som krävs för att kontrollera körrättigheterna för det mobila körkortets innehavare inte lagras av kontrollanten och att körkortets utfärdande myndighet behandlar den information som inkommer genom anmälan uteslutande för att svara på begäran om kontroll.
5.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om förteckningen över relevanta nationella system som är godkända för att utfärda uppgifter och pekare för mobila körkort. Kommissionen ska se till att förteckningen över medlemsstaternas nationella system genom en säker kanal görs tillgänglig för allmänheten i en elektroniskt undertecknad eller förseglad form som lämpar sig för automatiserad behandling.
6.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av del C i bilaga I när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.
7.Senast den [dag för antagande + 18 månader] ska kommissionen anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om driftskompatibilitet, säkerhet och provning av mobila körkort, inbegripet kontrollfunktioner och gränssnittet mot de nationella systemen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.
Artikel 6
Kategorier av körkort
1.Körkortet ska be behörighet att framföra motordrivna fordon i följande kategorier:
a)Mopeder
Kategori AM:
–Tvåhjuliga fordon eller trehjuliga fordon med en högsta konstruktionshastighet på högst 45 km/h (utom sådana som är konstruerade för en högsta hastighet av högst 25 km/h).
–Lätta fyrhjulingar.
b)Motorcyklar och motordrivna trehjulingar:
i)
Kategori A1:
–Motorcyklar vars motor har en cylindervolym på högst 125 kubikcentimeter, en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg.
–Motordrivna trehjulingar med en effekt av högst 15 kW.
ii)
Kategori A2:
–Motorcyklar med effekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som inte hänför sig till ett fordon med effekt på mer än 70 kW.
iii)
Kategori A:
–Motorcyklar
–Motordrivna trehjulingar med en effekt av mer än 15 kW.
c)Motorfordon:
i)
Kategori B1:
–Tunga fyrhjulingar.
Kategori B1 ska inte vara obligatorisk. I medlemsstater som inte inför denna kategori ska ett B-körkort krävas för att få köra sådana fordon.
Medlemsstaterna får också besluta att införa denna kategori uteslutande för sådana fordon som avses i artikel 9.4 första stycket c och på de villkor som anges i den punkten. Om en medlemsstat beslutar att göra det, ska detta markeras på körkortet med unionskod 60.03.
ii)
Kategori B:
–Motorfordon med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren.
–Till motorfordon i denna kategori får en släpvagn kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen får till ett motorfordon i denna kategori kopplas en släpvagn vars totalvikt överstiger 750 kg, förutsatt att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg. Om fordonskombinationen överstiger 3 500 kg ska medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, kräva att kombinationen bara får köras efter
–avslutad utbildning, eller
–godkänt körprov.
Medlemsstaterna får också ställa krav på både sådan utbildning och godkänt körprov.
Medlemsstaterna ska med hjälp av tillämplig unionskod enligt del E i bilaga I på körkortet ange att en sådan fordonskombination får köras.
iii)
Kategori BE:
–Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på släp- eller påhängsvagnen på högst 3 500 kg.
iv)
Kategori C1:
–Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren.
–Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.
v)
Kategori C1E:
–Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.
–Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på över 3 500 kg, under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.
vi)
Kategori C:
–Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt över 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren.
–Till motorfordon i denna kategori får en släpvagn kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.
vii)
Kategori CE:
–Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg.
viii)
Kategori D1:
–Motorfordon som är konstruerade och tillverkade för att ta högst 16 passagerare utöver föraren, och med en största längd av 8 meter.
–Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.
ix)
Kategori D1E:
–Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.
x)
Kategori D:
–Motorfordon konstruerade och tillverkade för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett motorfordon som får föras med D-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.
xi)
Kategori DE:
–Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.
2.Med förhandsgodkännande av kommissionen, som ska bedöma den föreslagna åtgärdens inverkan på trafiksäkerheten, får medlemsstaterna från tillämpningen av denna artikel undanta vissa specifika typer av motordrivna fordon, inbegripet specialfordon för personer med funktionshinder.
Medlemsstaterna får besluta att detta direktiv inte ska tillämpas på fordon som används av försvarsmakten och civilförsvaret eller som står under deras kontroll. De ska underrätta kommissionen om detta.
Artikel 7
Minimiåldrar
1.Minimiåldern för utfärdande av körkort ska vara följande:
a)16 år för kategorierna AM, A1 och B1.
b)18 år för kategorierna A2, B, BE, C1 och C1E.
c)Vad gäller kategori A:
i)
20 år för motorcyklar. För behörighet att framföra motorcyklar i denna kategori krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motorcyklar med körkort för kategori A2. Kravet på två års erfarenhet får dock åsidosättas om sökanden har fyllt 24 år.
ii)
21 år för motordrivna trehjulingar med en effekt på mer än 15 kW.
d)21 år för kategorierna C, CE, D1 och D1E.
e)24 år för kategorierna D och DE.
2.Medlemsstaterna får höja eller sänka minimiåldern för utfärdande av körkort enligt följande:
a)För kategori AM ned till 14 år eller upp till 18 år.
b)För kategori B1 upp till 18 år.
c)För kategori A1 upp till 18 år, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:
i)
Om det är två års skillnad mellan minimiåldern för kategori A1 och minimiåldern för kategori A2.
ii)
Om en minimiperiod om två års erfarenhet av motorcyklar i kategori A2 krävs innan tillstånd att köra motorcyklar av kategori A kan beviljas, så som anges i punkt 1 c i).
d)För kategorierna B och BE ned till 17 år.
3.Medlemsstaterna får sänka minimiåldern för kategori C till 18 år och för kategori D till 21 år när det gäller
a)fordon som används av räddningstjänsten och ordningsmakten,
b)fordon som provas på väg i syfte att göra reparationer eller underhåll.
4.Körkort som utfärdats i enlighet med punkterna 2 och 3 ska endast vara giltiga på den utfärdande medlemsstatens territorium till dess att körkortshavaren har nått den minimiålder som anges i punkt 1.
Medlemsstaterna får erkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den minimiålder som anges i punkt 1.
5.Genom undantag från punkt 1 d och e i denna artikel ska minimiåldern för utfärdande av körkort, om sökanden innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2022/2561, vara följande:
a)För kategorierna C och CE de minimiåldrar som anges i artikel 5.2 a i) i direktiv (EU) 2022/2561.
b)För kategorierna D1 och D1E den minimiålder som anges i artikel 5.3 a i) andra stycket i det direktivet.
c)För kategorierna D och DE de minimiåldrar som anges i artikel 5.3 a i) första stycket, artikel 5.3 a ii) första stycket och artikel 5.3 b i det direktivet.
Om en medlemsstat i enlighet med artikel 5.3 a i) andra stycket eller artikel 5.3 a ii) andra stycket i direktiv (EU) 2022/2561 tillåter körning på dess territorium från en lägre ålder, ska körkortet endast vara giltigt på den utfärdande medlemsstatens territorium till dess att körkortinneshavaren har nått den relevanta minimiålder som avses i första stycket i denna punkt och innehar ett yrkeskompetensbevis.
Artikel 8
Villkor och begränsningar
1.Medlemsstaterna ska märka körkort som har utfärdats till en person som omfattas av ett eller flera villkor enligt vilka han eller hon har rätt att framföra fordon. För detta ändamål ska medlemsstaterna använda motsvarande unionskoder enligt del E i bilaga I. De får också använda nationella koder för villkor som inte ingår i del E i bilaga I.
Om körkortet till följd av fysisk funktionsnedsättning endast gäller för vissa typer av fordon eller för fordon som är anpassade för att kompensera för sådan funktionsnedsättning, ska det körprov som föreskrivs i artikel 10.1 avläggas i ett sådant fordon.
2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av del E i bilaga I när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 9
Behörighetsordning och överensstämmelse mellan kategorier
1.Körkort för kategorierna BE, C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B.
2.I fråga om körkortens giltighet gäller följande:
a)Körkort för kategorierna C1E, CE, D1E, eller DE gäller även för fordonskombinationer i kategori BE.
b)Körkort för kategori CE gäller även för kategori DE om innehavaren har behörighet att framföra fordon i kategori D.
c)Körkort för kategori C1E eller CE gäller även för kategori D1E om innehavaren har behörighet att framföra fordon i kategori D1.
d)Körkort för kategorierna CE och DE gäller även för fordonskombinationer i kategori C1E respektive D1E.
e)Körkort för samtliga kategorier ska ge behörighet att framföra fordon i kategori AM. När det gäller körkort som är utfärdade inom dess territorium får en medlemsstat dock begränsa överensstämmelsen för kategori AM till kategorierna A1, A2 och A om denna medlemsstat inför ett körprov som ett villkor för att erhålla behörighet för kategori AM.
f)Körkort för kategori A2 gäller även för kategori A1.
g)Körkort för kategorierna A, B, C eller D gäller även för kategorierna A1, A2, B1, C1 respektive D1.
h)Två år efter att ett körkort för kategori B utfärdats för första gången ska det vara giltigt för framförande av sådana fordon som drivs med alternativa bränslen enligt artikel 2 i rådets direktiv 96/53/EG med en tillåten totalvikt på över 3 500 kg men högst 4 250 kg utan släpvagn.
3.För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande:
a)Körkort för kategori B ger behörighet att framföra motordrivna trehjulingar; för motordrivna trehjulingar med en effekt som överstiger 15 kW är åldersgränsen 21 år.
b)Körkort för kategori B ger behörighet att framföra motorcykel enligt kategori A1.
Överensstämmelserna enligt första stycket ska erkännas ömsesidigt av de medlemsstater som beviljat dem.
Medlemsstaterna får på körkortet ange att innehavaren är behörig att framföra fordon enligt första stycket endast med hjälp av de tillämpliga unionskoderna i del E i bilaga I.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de överensstämmelser som avses i första stycket och som beviljas på deras territorium, inbegripet nationella koder som kan ha använts före detta direktivs ikraftträdande. Kommissionen ska göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna i syfte att underlätta tillämpningen av denna punkt.
4.Medlemsstaterna får på sitt territorium tillåta att följande kategorier av fordon körs:
a)Fordon i kategori D1 med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, exklusive all specialutrustning avsedd för transport av personer med funktionshinder, framförda av förare över 21 års ålder med körkort för kategori B minst två år efter att körkortet utfärdades för första gången och förutsatt att fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande och att föraren utan ersättning bidrar med sina tjänster.
b)Fordon med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg som framförs av förare över 21 års ålder med körkort för kategori B minst två år efter att körkortet utfärdades för första gången, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
i) Fordonen är avsedda att användas endast för undervisning eller rekreation när de står stilla.
ii) Fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande.
iii) Fordonen har ändrats så att de inte kan användas vare sig för transport av fler än nio personer eller för transport av andra varor än de som är absolut nödvändiga för ändamålet.
c)Fordon i kategori B med en tillåten totalvikt på 2 500 kg och en högsta hastighet som är fysiskt begränsad till 45 km/h framförda av förare som är yngre än 21 år och som innehar körkort för kategori B1.
Medlemsstaterna får på körkortet ange att innehavaren är behörig att framföra fordon enligt första stycket a och b endast med hjälp av de tillämpliga nationella koderna.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla godkännanden de medger i enlighet med denna punkt.
Artikel 10
Utfärdande, giltighet och förnyelse
1.Körkort får endast utfärdas till sökande som uppfyller följande villkor:
a)De har godkänts i ett körprov och ett kunskapsprov samt uppfyller de lägsta fysiska och psykiska kraven på lämplighet som förare i enlighet med bilagorna II och III.
b)För kategori AM att de har godkänts enbart i ett teoriprov. Medlemsstaterna får föreskriva att sökande ska ha godkänts i ett körprov och en läkarundersökning för denna kategori.
För tre- och fyrhjulingar inom denna kategori får medlemsstaterna införa ett särskilt körprov. För differentiering av fordon inom kategori AM får en nationell kod införas i körkortet.
c)För kategori A2 eller kategori A, och under förutsättning att de har minst två års erfarenhet av en motorcykel i kategori A1 respektive kategori A2, antingen
i) endast klarat ett körprov, eller
ii) genomgått en utbildning i enlighet med bilaga VI.
d)De har genomfört en utbildning eller fått godkänt resultat på ett körprov, eller genomgått en utbildning och fått godkänt resultat på ett körprov i enlighet med bilaga V när det när det gäller kategori B för att köra sådana fordonskombinationer som avses i artikel 6.1 c ii) tredje stycket.
e)De har permanent bosättningsort inom den medlemsstat som utfärdar körkortet eller kan intyga att de har studerat där i minst sex månader.
2.Den administrativa giltighetstiden för körkort som utfärdats av medlemsstaterna ska vara följande:
a)Femton år för kategorierna AM, A1, A2, A, B, B1 och BE.
b)Fem år för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E.
Förnyelse av ett körkort får automatiskt medföra en ny administrativ giltighetstid för en annan kategori eller andra kategorier som körkortshavaren har behörighet för, i den utsträckning som detta överensstämmer med villkoren i detta direktiv.
Att körkortet är försett med ett mikrochip eller en QR-kod enligt artikel 4.5 respektive artikel 4.6 ska inte utgöra en förutsättning för körkortets giltighet. Att ett mikrochip eller en QR-kod har försvunnit, inte kan läsas eller på annat sätt har skadats ska inte påverka körkortets giltighet.
Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstiden för körkort som utfärdas till nya förare i den mening som avses i artikel 15.1 för alla kategorier för att tillämpa särskilda åtgärder på sådana förare i syfte att förbättra deras trafiksäkerhet.
Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstiden för individuella körkort av alla kategorier, om det anses nödvändigt att tillämpa tätare läkarundersökningar eller andra särskilda åtgärder, exempelvis begränsningar för den som begår trafiköverträdelser.
Medlemsstaterna ska förkorta den administrativa giltighetstid som anges i första stycket till fem år eller mindre för körkort för innehavare bosatta på deras territorium som uppnått 70 års ålder i syfte att införa krav på tätare läkarundersökningar eller andra särskilda åtgärder, inbegripet repetitionskurser. Denna förkortade administrativa giltighetstid får endast tillämpas efter förnyelse av körkort.
Medlemsstaterna får förkorta den administrativa giltighetstid som anges i denna punkt för körkort för personer som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd eller som åtnjuter tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd enligt nationell lagstiftning på deras territorium. För detta ändamål ska denna förkortade administrativa giltighetstid vara lika med eller kortare än den administrativa giltighetstiden för det tillfälliga uppehållstillståndet eller det tillfälliga skyddet eller det tillräckliga skyddet.
3.För förnyelse av körkort vid den administrativa giltighetstidens utgång ska följande villkor båda vara uppfyllda:
a)De lägsta krav på fysisk och psykisk lämplighet som förare enligt bilaga III fortsätter att vara uppfyllda.
b)Permanent bosättning på territoriet i den medlemsstat som utfärdar körkortet eller bestyrkande av att sökanden sedan minst sex månader studerat där vid tidpunkten för ansökan.
4.I händelse av en kris får medlemsstaterna förlänga den administrativa giltighetstiden med högst sex månader för körkort som annars skulle ha löpt ut. Förlängningen får utökas om krisen kvarstår.
Varje sådan förlängning ska vara vederbörligen motiverad och omedelbart anmälas till kommissionen. Kommissionen ska omedelbart offentliggöra dessa uppgifter i Europeiska unionens officiella tidning. Medlemsstaterna ska erkänna giltigheten för körkort vars administrativa giltighetstid har förlängts enligt denna punkt.
Om en kris påverkar flera medlemsstater får kommissionen anta genomförandeakter för att förlänga den administrativa giltighetstiden för alla eller vissa kategorier av körkort som annars skulle ha löpt ut. Förlängningen får inte överstiga sex månader och får utökas om krisen kvarstår. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3.
Om en medlemsstat inte påverkas, och sannolikt inte kommer att påverkas, av svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att förnya körkort till följd av en sådan kris som avses i tredje stycket, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att mildra krisens effekter, får den medlemsstaten besluta att inte tillämpa den förlängning som införts genom den genomförandeakt som avses i tredje stycket, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.
I denna punkt avses med kris en exceptionell, oväntad och plötslig naturlig eller människoskapad händelse av extraordinär karaktär och omfattning som äger rum i eller utanför unionen, med betydande direkta eller indirekta konsekvenser för vägtransportområdet och som också hindrar eller avsevärt försämrar möjligheten för körkortsinnehavare eller relevanta nationella myndigheter att genomföra de förfaranden som krävs för att förnya körkort.
5.Utan att det påverkar tillämpningen av nationell straffrätt och ordningsbestämmelser får medlemsstaterna för utfärdande av körkort tillämpa bestämmelser i sin nationella lagstiftning som rör andra förhållanden än de som avses i detta direktiv. De ska underrätta kommissionen om detta.
6.När medlemsstaterna utfärdar eller förnyar körkort i kategorierna AM, A, A1, A2, B, B1 och BE får de i stället för den självbedömning som anges i punkt 3 bilaga III kräva ett prov med tillämpning av de lägsta krav på fysisk och psykisk lämplighet som förare som anges i den bilagan. I så fall ska läkarundersökningen omfatta alla de medicinska funktionsnedsättningar som anges i bilaga III.
Kommissionen ska senast den [dag för antagande + 18 månader] anta genomförandeakter om innehållet i den självbedömning som avses i punkt 3 i bilaga III och alla de medicinska funktionsnedsättningar som anges i den bilagan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.
7.Det är inte tillåtet att inneha fler än ett fysiskt körkort. En person får dock inneha flera mobila körkort, förutsatt att dessa har utfärdats av samma medlemsstat.
Ingen person får inneha körkort utfärdade av fler än en medlemsstat.
En medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort om det har fastställts att sökanden redan har ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av tredje stycket. Nödvändiga åtgärder när det gäller utfärdande, ersättning, förnyande eller utbyte av ett körkort ska vara att kontrollera med andra medlemsstater att sökanden inte redan har ett annat körkort, om det finns rimlig anledning att misstänka detta. För detta ändamål ska medlemsstaterna använda det nätverk för EU-körkort som avses i artikel 19.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.6 ska den medlemsstat som utfärdar ett körkort med vederbörlig noggrannhet försäkra sig om att den som ansöker om körkort uppfyller kraven i punkt 1 i den här artikeln och tillämpa sina nationella bestämmelser om upphävande eller återkallelse av körkortet eller av rätten att köra om det kan fastställas att ett körkort har utfärdats utan att dessa krav var uppfyllda.
8.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av bilagorna II, III, V och VI när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 11
Utbyte och ersättning av körkort som utfärdats av medlemsstaterna
1.Om innehavaren av ett giltigt körkort utfärdat av en medlemsstat har förlagt sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat, får han eller hon begära att få körkortet utbytt mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som verkställer utbytet ska kontrollera för vilken kategori det inlämnade körkortet fortfarande är giltigt.
2.Om inte annat följer av tillämpningen av territorialprincipen i straffrätt och ordningsbestämmelser får den medlemsstat där körkortsinnehavaren har sin permanenta bosättningsort tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, omhändertagande, återkallelse och ogiltigförklaring av innehavarens rätt att framföra fordon om körkortet utfärdats av en annan medlemsstat, och vid behov byta ut körkortet i detta syfte.
3.Den medlemsstat som verkställer utbytet ska återlämna det gamla körkortet till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat körkortet och ange skälen för detta.
4.Vid förlust eller stöld av ett körkort får endast de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där innehavaren har sin permanenta bosättningsort utfärda ett körkort som ersätter det förlorade körkortet. Dessa myndigheter ska utfärda ersättningskörkortet på grundval av de uppgifter de har tillgängliga eller då så är lämpligt på grundval av ett intyg från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprungliga körkortet.
Artikel 12
Utbyte av körkort som utfärdats av tredjeländer
1.Om en medlemsstat föreskriver utbyte av körkort som utfärdats av ett tredjeland till en innehavare som har bosatt sig permanent på dess territorium, ska den medlemsstaten byta ut körkortet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
2.Om en medlemsstat byter ut ett körkort som har utfärdats av ett tredjeland som inte har varit föremål för ett sådant genomförandebeslut som avses i punkt 7, ska utbytet antecknas på det körkort som utfärdats av den medlemsstaten med hjälp av den relevanta koden i del E i bilaga I, liksom eventuell senare förnyelse eller ersättning. Om innehavaren av ett körkort som har utfärdats på detta sätt förlägger sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat behöver denna senare medlemsstat inte tillämpa principen om ömsesidigt erkännande i artikel 3.6.
Medlemsstaterna ska vid sådana utbyten tillämpa bestämmelserna i sin nationella lagstiftning i enlighet med villkoren i denna punkt.
3.Om körkortet har utfärdats i en kategori och av ett tredjeland som varit föremål för ett sådant genomförandebeslut som avses i punkt 7, ska utbytet inte antecknas på det körkort som utfärdats av den berörda medlemsstaten. I sådana fall ska medlemsstaterna byta ut körkortet i enlighet med de villkor som anges i det relevanta genomförandebeslutet.
4.Om ett körkort som utfärdats av en medlemsstat har bytts ut mot ett körkort som utfärdats av ett tredjeland, får medlemsstaterna inte kräva att några ytterligare villkor är uppfyllda utöver dem som anges i artikel 10.3 a, eller anteckna ytterligare uppgifter för utbyte av detta körkort mot ett körkort som utfärdats av dem, med avseende på kategorierna i det ursprungliga körkortet.
I den situation som avses i första stycket ska, om en sökande begär att få byta ut ett körkort som även är giltigt för kategorier för vilka han eller hon har förvärvat rätten att framföra fordon i ett tredjeland, följande regler gälla:
a)Om körkortet har utfärdats i en kategori och av ett tredjeland som varit föremål för ett sådant genomförandebeslut som avses i punkt 7, ska punkt 3 tillämpas.
b)I avsaknad av ett sådant genomförandebeslut ska punkt 2 tillämpas.
5.Sådana utbyten som avses i punkterna 2, 3 och 4 ska endast genomföras om det körkort som utfärdats av tredjelandet har återlämnats till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som genomför utbytet.
6.Kommissionen får fastställa att ett tredjeland har en ram för vägtransporter som helt eller delvis garanterar en trafiksäkerhetsnivå som är jämförbar med unionens, vilket gör det möjligt att byta ut körkort som utfärdats av detta tredjeland utan att ett sådant utbyte antecknas på de körkort som utfärdas av medlemsstaterna, vid behov efter att vissa på förhand fastställda villkor har uppfyllts.
När kommissionen fastställer ett sådant tredjeland får den bedöma tredjelandets ram för vägtransporter i samarbete med medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska ha sex månader på sig att yttra sig om den ram för vägtransporter som finns i det aktuella tredjelandet. Kommissionen ska genomföra bedömningen så snart den har tagit emot yttranden från alla medlemsstater eller när tidsfristen för att sända yttrandena har löpt ut, beroende på vilket som inträffar senast.
Vid bedömningen av den ram för vägtransporter som finns i ett tredjeland ska kommissionen beakta åtminstone följande faktorer:
a)Gällande körkortskrav, såsom klassificering av körkortskategorier, krav på minimiålder, krav på och villkor för utbildning och körprov samt medicinska normer för utfärdande av körkortet.
b)Huruvida tredjelandet utfärdar mobila körkort, och om så är fallet tillämpliga tekniska och strukturella uppgifter för driften av systemet.
c)Den utsträckning i vilken det finns förfalskade körkort i omlopp och de åtgärder som vidtas för att förhindra förfalskning av körkort.
d)Den administrativa giltighetstiden för körkort som utfärdats av tredjelandet.
e)Trafikförhållandena i tredjelandet och deras jämförbarhet med trafikförhållandena på unionens vägnät.
f)Tredjelandets trafiksäkerhet.
7.Kommissionen får, efter att ha gjort den bedömning som avses i punkt 6 och genom genomförandebeslut, besluta att ett tredjeland har en ram för vägtransporter som helt eller delvis garanterar en trafiksäkerhetsnivå som är jämförbar med den i unionen för utbyte av körkort som utfärdats av dessa tredjeländer utan att utbytet antecknas på körkort som utfärdas av en medlemsstat.
Genomförandebeslutet ska innehålla åtminstone följande:
a)Körkortskategorier som avses i artikel 6 mot vilka ett utbyte får genomföras utan att det antecknas på det körkort som utfärdas av en medlemsstat.
b)Datum för utfärdande av körkort från tredje land från vilka utbyte får genomföras utan att det antecknas på det körkort som utfärdas av en medlemsstat.
c)Alla allmänna villkor som ska vara uppfyllda för kontroll av äktheten hos den officiella handling som ska utbytas.
d)Alla allmänna villkor som sökanden måste uppfylla för att styrka att de medicinska kraven i bilaga III är uppfyllda före utbytet.
Om sökandens körkort inte gör det möjligt att uppfylla kraven i andra stycket a eller b i denna punkt, får medlemsstaterna besluta att byta ut körkortet i enlighet med punkt 2. Om sökanden inte kan uppfylla kraven i andra stycket c eller d i denna punkt ska medlemsstaterna vägra att byta ut körkortet. Alla ytterligare villkor som kan ingå i genomförandebeslutet ska föreskriva antingen tillämpligheten av medlemsstatens nationella bestämmelser i enlighet med punkt 2 eller vägran att byta ut körkortet, om sökanden inte uppfyller dessa villkor.
Genomförandebesluten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.
8.I sådana genomförandebeslut som avses i punkt 7 ska regelbundna översyner, minst vart fjärde år, av trafiksäkerhetssituationen i det berörda tredjelandet föreskrivas. Beroende på hur översynen utfaller ska kommissionen i den utsträckning det är nödvändigt bibehålla, ändra eller tillfälligt eller permanent upphäva den genomförandeakt som avses i punkt 7.
9.Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning och på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de tredjeländer som har varit föremål för ett genomförandebeslut i enlighet med punkt 7 och även offentliggöra alla relevanta ändringar som gjorts i enlighet med punkt 9.
10.Kommissionen ska inrätta ett kunskapsnätverk för att sammanställa, bearbeta och sprida kunskap och information om bästa praxis för integration av utländska yrkesförare på den inre marknaden. Nätverket ska omfatta relevanta myndigheter i medlemsstaterna, kompetenscentrum, högskolor och forskare, arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer inom vägtransportsektorn.
Artikel 13
Verkan av begränsning, omhändertagande, återkallelse eller ogiltigförklaring av rätten att framföra fordon eller av körkort
1.En medlemsstat ska vägra att utfärda körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits, återkallats eller ogiltigförklarats av en annan medlemsstat.
2.En medlemsstat ska vägra att erkänna giltigheten av ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat till en person vars körkort eller rätt att framföra fordon har begränsats, omhändertagits, återkallats eller ogiltigförklarats på den förstnämnda medlemsstatens territorium.
3.Vid tillämpningen av denna artikel ska körkort eller rätt att framföra fordon anses ha begränsats, omhändertagits, återkallats eller ogiltigförklarats så länge som den berörda personen ännu inte har uppfyllt de villkor som en medlemsstat uppställt och som han eller hon måste uppfylla för att kunna återfå sin rätt att framföra fordon eller sitt körkort eller för att kunna ansöka om ett nytt körkort.
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla villkor som de uppställer för att innehavaren ska kunna återfå sin rätt att framföra fordon eller sitt körkort eller ansöka om ett nytt körkort är proportionerliga och icke-diskriminerande för innehavare av körkort som utfärdats av en annan medlemsstat och att de inte i sig leder till en vägran på obestämd tid att utfärda körkort eller att erkänna körkort som utfärdats av en annan medlemsstat.
4.Ingenting i denna artikel ska tolkas som ett hinder för medlemsstaterna att på obestämd tid förbjuda en person att framföra fordon inom sina territorier utan att ge honom eller henne möjlighet att återfå sin rätt att framföra fordon eller sitt körkort eller ansöka om ett nytt körkort, om detta är motiverat på grund av hans eller hennes beteende.
Om en medlemsstat i enlighet med denna punkt har påfört ett körförbud på obestämd tid, får den medlemsstaten vägra att erkänna giltigheten av ett körkort som utfärdats av en annan medlemsstat på dess territorium på obestämd tid. Med avvikelse från punkt 1 får andra medlemsstater, efter samråd med den medlemsstat som påfört körförbudet på obestämd tid, utfärda ett körkort till en sådan person.
Artikel 14
Beledsagad körning
1.Genom undantag från artikel 7.1 b respektive d ska medlemsstaterna utfärda körkort i enlighet med artikel 10.1 för kategorierna B och C märkta med unionskod 98.02 enligt del E i bilaga I till sökande som har fyllt 17 år.
2.Innehavare av körkort med unionskod 98.02 som inte har fyllt 18 år får endast framföra fordon om de beledsagas av en person som uppfyller följande villkor:
a)Är minst 25 år gammal.
b)Innehar körkort av tillämplig kategori som utfärdats för mer än fem år sedan.
c)Har inte varit föremål för kördiskvalifikation under de senaste fem åren.
d)Har inte varit föremål för ett straffrättsligt beslut till följd av ett vägtrafikrelaterat brott.
e)För fordon i kategori C, har de kvalifikationer och den utbildning som föreskrivs i direktiv (EU) 2022/2561.
3.Medlemsstaterna får kräva att beledsagare som avses i punkt 2 identifieras för att säkerställa överensstämmelse med denna artikel. Medlemsstaterna får begränsa antalet möjliga ledsagare.
4.Medlemsstaterna får tillämpa ytterligare villkor för utfärdande av körkort märkt med unionskod 98.02 till sökande som inte har fyllt 18 år. De ska underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter.
Artikel 15
Prövotid
1.Innehavaren av ett körkort i en viss kategori som utfärdats för första gången ska betraktas som ny förare och ska vara föremål för en prövotid på minst två år.
2.Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder för nya förare som kör med en alkoholhalt i blodet som överstiger 0,0 g/ml och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande.
3.För att förbättra trafiksäkerheten får medlemsstaterna fastställa ytterligare regler som ska tillämpas på nya förare på deras territorium under prövotiden. De ska underrätta kommissionen om detta.
4.Medlemsstaterna ska märka körkort som utfärdats under en prövotid med unionskod 98.01 enligt del E i bilaga I.
5.En prövotid ska inte tillämpas på förare som erhåller körkort i kategori A2 eller A i enlighet med artikel 10.1 c.
Artikel 16
Förarprövare
1.Förarprövare ska uppfylla de minimikrav som anges i bilaga IV.
Förarprövare som var verksamma före den 19 januari 2013 ska dock endast omfattas av bestämmelser om kvalitetssäkring och regelbunden fortbildning.
2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av bilaga IV när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.
Artikel 17
Permanent bosättningsort
1.Med permanent bosättningsort avses i detta direktiv den plats där en person normalt bor, dvs. under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där personen bor.
För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater ska dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han eller hon har personlig anknytning, under förutsättning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Sistnämnda villkor behöver inte vara uppfyllt om personen i fråga bor i en medlemsstat för att genomföra en uppgift av bestämd varaktighet. Vistelse för studier vid ett universitet eller en skola medför inte att byte av permanent bosättningsort ska anses ha skett.
2.Vid tillämpning av artikel 10.3 b och artikel 11.4 ska den permanenta bosättningsorten för personal vid unionens eller dess medlemsstaters diplomattjänster, eller för deras familjemedlemmar som ingår i deras hushåll, anses vara belägen på territoriet i den medlemsstat som utfärdade de körkort som håller på att förnyas eller ersättas.
I denna artikel avses med unionens diplomattjänster tjänstemän från relevanta avdelningar vid rådets generalsekretariat och vid kommissionen samt personal som utstationerats från medlemsstaternas nationella diplomattjänster och alla andra anställda eller uppdragstagare som arbetar för unionens institutioner, organ och byråer på området för yttre representation och som för att kunna utföra sina avtalsenliga uppgifter måste bo minst 181 dagar på ett eller flera tredjeländers territorium under ett kalenderår.
3.Om körkortsinnehavaren inte kan styrka att han eller hon har sin permanenta bosättningsort i en viss medlemsstat enligt punkt 1, kan innehavaren som en sista utväg få sitt körkort förnyat i den medlemsstat som ursprungligen utfärdade det.
4.Genom undantag från artikel 10.1 e och särskilt för det första utfärdandet av ett körkort i kategori B får en sökande vars permanenta bosättningsmedlemsstat är en annan än den medlemsstat där han eller hon är medborgare få sitt körkort utfärdat av denna medlemsstat, om den medlemsstat där han eller hon har sin permanenta bosättningsort inte medger en möjlighet att klara de teoretiska eller praktiska proven på ett av de officiella språken i den medlemsstat där han eller hon är medborgare eller med hjälp av tolk.
Artikel 18
Överensstämmelse mellan körkort som inte motsvarar unionsstandardmodellen
1.Medlemsstaterna ska tillämpa de överensstämmelser som fastställs i kommissionens beslut (EU) 2016/1945 mellan behörigheter som erhållits före den 19 januari 2013 och de kategorier som anges i artikel 6 i detta direktiv.
2.Behörighet att framföra fordon som beviljats före den 19 januari 2013 får inte dras in eller på något sätt inskränkas genom bestämmelserna i detta direktiv.
Artikel 19
Ömsesidigt bistånd
1.Medlemsstaterna ska bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv. De ska utbyta information om körkort som de har utfärdat, bytt ut, ersatt, förnyat, begränsat, omhändertagit, återkallat, ogiltigförklarat eller dragit in, om kördiskvalifikationer som de har påfört eller planerar att påföra samt samråda med varandra för att kontrollera huruvida den som ansöker om körkort är föremål för en kördiskvalifikation i någon medlemsstat. De ska använda det nätverk för EU-körkort som inrättats för detta ändamål.
2.Medlemsstaterna får också använda nätverket för EU-körkort för utbyte av information i följande syften:
a)För att göra det möjligt för sina myndigheter att kontrollera körkortets giltighet och äkthet vid vägkontroller eller som en del av åtgärder mot förfalskning.
b)För att underlätta utredningar som syftar till att identifiera den person som är ansvarig för trafiksäkerhetsrelaterade brott, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413.
c)För att förebygga, upptäcka och utreda sådana brott som avses i [REFERENS TILL PRÜM II].
d)För att se till att direktiv (EU) 2022/2561 efterlevs.
e)För att genomföra och genomdriva [nytt direktiv om unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer].
3.Åtkomsten till nätverket ska skyddas. Nätverket ska möjliggöra både synkront (i realtid) och asynkront informationsutbyte samt sändning och mottagning av säkra meddelanden, underrättelser och bilagor.
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den information som utbyts genom nätverket är aktuell.
Medlemsstaterna får bevilja åtkomst till nätverket endast till de myndigheter som är behöriga för de ändamål som avses i punkterna 1 och 2.
4.Medlemsstaterna ska också bistå varandra i genomförandet av det mobila körkortet, särskilt för att garantera skarvfri driftskompatibilitet mellan de tillämpningar och kontrollfunktioner som avses i del C i bilaga I.
5.För att säkerställa driftskompatibilitet mellan nationella system som är anslutna till nätverket för EU-körkort och skyddet av personuppgifter som utbyts i detta sammanhang ska kommissionen senast den 6 juni 2026 anta genomförandeakter om detaljerade operativa krav, gränssnittskrav och tekniska krav för nätverket för EU-körkort. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.
6.Medlemsstaterna får samarbeta för att verkställa alla partiella begränsningar, omhändertaganden, återkallelser eller ogiltigförklaringar av rätten att framföra fordon eller av körkort, särskilt om åtgärderna är begränsade till vissa körkortskategorier eller till vissa medlemsstaters territorier, särskilt genom anteckningar på de körkort som de har utfärdat.
Artikel 20
Översyn
Medlemsstaterna ska årligen informera kommissionen om antalet körkort som utfärdats, förnyats, ersatts, återkallats och bytts ut för varje kategori, inbegripet uppgifter om utfärdande och användning av mobila körkort.
Senast [ikraftträdande + 5 år] och därefter vart femte år ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv, inbegripet dess inverkan på trafiksäkerheten.
Artikel 21
Utövande av delegeringen
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.8, 5.6, 8.2, 10.8 och 16.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med [dag för direktivets ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.8, 5.6, 8.2, 10.8 och 16.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.8, 5.6, 8.2, 10.8 och 16.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 22
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av körkortskommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.
Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta genomförandeakten och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 23
Ändringar av direktiv (EU) 2022/2561
I artikel 5.2 i direktiv (EU) 2022/2561 ska följande led läggas till som led c:
”c) från och med 17 års ålder framföra fordon i körkortskategori C, förutsatt att de innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6.1 och endast på de villkor som anges i artikel 14.2 i direktiv [hänvisning till det här direktivet].”
Artikel 24
Ändringar av förordning (EU) 2018/1724
Bilaga II till förordning (EU) 2018/1724 ska ändras på följande sätt:
a)I den andra kolumnen, som hör till raden ”Flytta”, ska följande ruta läggas till: ”Erhålla och förnya körkort”
b)I den tredje kolumnen, som hör till raden ”Flytta”, ska följande ruta läggas till: ”Utfärdande, utbyte och ersättning av EU-körkort”.
Artikel 25
Införlivande
1.Medlemsstaterna ska senast den [dag för antagande + 2 år] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [dag för antagandet + 3 år].
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 26
Upphävande
1.Direktiv 2006/126/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med [dag för antagandet + 3 år].
Hänvisningar till direktiv 2006/126/EG ska tolkas som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VII.
2.Förordning (EU) nr 383/2012 ska upphöra att gälla med verkan från och med [dag för antagandet + 3 år].
3.Hänvisningar till förordning (EU) 383/2012 ska tolkas som hänvisningar till del B i bilaga I till det här direktivet och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VII.
Artikel 27
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 28
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordföranden
Ordföranden
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om körkort och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 383/2012
1.2Berörda politikområden
Transport, trafiksäkerhet
1.3Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd
X en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4Mål
1.4.1Allmänt/allmänna mål:
De allmänna målen är att förbättra trafiksäkerheten och underlätta den fria rörligheten för personer.
1.4.2Specifikt/specifika mål:
–Förbättra färdighet, kunskap och erfarenhet för körning samt minska och bestraffa farligt beteende.
–Säkerställa tillräcklig fysisk och psykisk lämplighet för förare i hela EU.
–Undanröja otillräckliga eller onödiga hinder för sökande och innehavare av körkort.
1.4.3Verkan eller resultat som förväntas
Positiva samhällseffekter förväntas i form av effekter på trafiksäkerheten och på den fria rörligheten för personer. Omkring 1 153 liv tros bli räddade och 11 020 allvarliga skador förebyggas under 2025–2050 jämfört med nollalternativet, genom att förarnas färdigheter och kunskaper förbättras och genom att antalet förare på unionens vägar som har farligt beteende eller som av medicinska skäl är olämpliga att köra minskar. Uttryckt i pengar uppskattas minskningen av de externa kostnaderna för olyckor till omkring 7,1 miljarder euro i nuvärde 2025–2050 i förhållande till nollalternativet. Dessutom förväntas åtgärderna undanröja omotiverade eller onödiga hinder för erhållande, erkännande eller förnyelse av körkort. Framför allt för personer som är bosatta i Europeiska unionen och har utländska körkort från en annan medlemsstat än det där de är medborgare, förare av lätta lastbilar och husbilar som drivs med alternativa bränslen, personer som lider av diabetes mellitus och yrkesförare.
Slutligen förväntas positiva effekter för de offentliga förvaltningarna (4,8 miljarder euro i kostnadsbesparingar), för den privata sektorn (1,5 miljarder euro i kostnadsbesparingar) och för allmänheten (6,6 miljarder euro i kostnadsbesparingar) i förhållande till nollalternativet i nuvärde 2025–2050, framför allt på grund av den fullständiga harmoniseringen av den administrativa giltigheten och införandet av mobila EU-körkort.
1.4.4Prestationsindikatorer
Eftersom det allmänna målet är att förbättra trafiksäkerheten är det viktigaste indikatorn för initiativets framgång en minskning av antalet förolyckade i trafiken och antalet allvarligt skadade personer i olyckor för vilka föraren anses vara en av orsakerna. För detta ändamål kommer antalet olyckor att beaktas totalt och när vissa villkor är uppfyllda (t.ex. singelolyckor eller olyckor med en ny förare eller en fysiskt/psykiskt olämplig förare). Indikatorn behöver också ta hänsyn till trafiksäkerhetens övergripande utveckling, vägtrafikens utveckling och antalet körkort i varje medlemsstat (för att få med andra möjliga faktorer i beräkningen).
När det gäller det andra allmänna målet att underlätta den fria rörligheten för personer är den viktigaste indikatorn på initiativets framgång en minskning av antalet klagomål och domstolsärenden som rör körkort.
Indikatorerna för båda målen kommer dock att fortsätta att vara relativt svårbedömda på grund av de många bakomliggande orsakerna till olyckor, bristen på uppgifter och det låga antalet klagomål och domstolsärenden som rör körkort.
När det gäller målet ”Förbättra färdighet, kunskap och erfarenhet för körning samt minska och bestraffa farligt beteende” mäts utfallet genom att de krav på färdigheter, kunskaper och prövotider som ska vara uppfyllda för att ett körkort ska utfärdas för första gången harmoniseras och farligt beteende bestraffas oberoende av gärningsmannens hemvist.
När det gäller ”lämplighet som förare” är andelen förare som genomgår regelbundna läkarundersökningar, beroende på hälsa och ålder, ett mått på framgång. När det gäller undanröjande av hinder som drabbar sökande och innehavare av körkort är antalet medlemsstater som utfärdar mobila körkort och/eller erkänner mobila EU-körkort ett mått på framgång, liksom ett litet antal klagomål och domstolsärenden där permanent bosättningsort är ett hinder för erkännande av befintliga körrättigheter.
Kommissionen kommer att övervaka initiativets genomförandet och genomslag på flera sätt med hjälp av en uppsättning centrala indikatorer som mäter framstegen mot de operativa målen. Fem år efter att direktivet ska ha införlivats ska kommissionen göra en utvärdering för att kontrollera i vilken utsträckning initiativets mål har uppnåtts.
Befintliga övervakningsinstrument (t.ex. Care-databasen) ska användas för att övervaka korrelationen mellan trafikolyckor och körkort. Rapporteringen ska omfatta information om antalet olyckor med skador och/eller dödsfall samt om de inblandade förarna, t.ex. deras ålder, körkortets giltighet och utfärdandedatum och resultat av narkotika- och alkoholtester. För att i största möjliga utsträckning kunna skilja effekterna av det reviderade direktivet från andra faktorer ska statistik om antalet utfärdade körkort inhämtas från medlemsstaterna. Detta bör göra det möjligt att bedöma den relativa utvecklingen av trafiksäkerheten för de huvudsakliga grupper av förare som berörs av översynen (t.ex. nya förare, förare med sjukdomar).
Kommissionen kommer även fortsättningsvis att ta fram statistik om användningen av Resper-nätverket för utbyte av information om körkort, som inrättades genom artikel 15 i direktiv 2006/126/EG. Kommissionen kan också undersöka möjligheten att komplettera denna information med statistik som tagits fram av Eucaris, den tillämpning som ett antal medlemsstater använder för att ansluta sig till Resper.
När det gäller driftskompatibiliteten hos det mobila EU-körkortet ska en särskild arbetsgrupp i kommittén enligt artikel 21 i direktivet att övervaka framstegen i syfte att kartlägga och lösa eventuella problem.
Kommissionen tänker också uppmana medlemsstaterna att dela med sig av statistik från nationella register, som har gjorts i den studie som ligger till grund för den här konsekvensbedömningen, om antalet utfärdade körkort efter kategori, kön och åldersgrupp.
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Detta EU-initiativ är det fjärde om EU-regler för körkort (som infördes 1980 genom direktiv 80/1263/EEG). Reglerna har bidragit till att minska antalet förolyckade i trafiken med 61,5 %, från omkring 51 400 personer 2001 till omkring 19 800 personer 2021. Förbättringen av trafiksäkerheten har dock inte varit tillräcklig.
För att ytterligare minska antalet dödsoffer och skadade på vägarna i EU innehåller förslaget flera åtgärder som ökad digitalisering, bland annat nya digitala körkort, samt anpassning till tekniska framsteg som automatisk körning och hållbarhet. En av ändringarna på grund av elektrifieringen av Europas nuvarande fordonspark är att automatiska växellådor kommer att bli standard vid utbildning och uppkörning, vilket föranleder en ändring av begränsningen enligt kod 78.
Utbildningskraven uppdateras också, bland annat på grund av digitala hjälpmedel, samt metoderna för att kontrollera och garantera lämplighet som förare. Det övervägs också att införa ett utbildningsprogram som bygger på ledsagad körning, så att nya förare kan köra fler mil beledsagat innan de får körkort. Detta påverkar inte minimiåldern för att köra obeledsagat, utan bygger på bästa praxis i flera medlemsstater.
Förslaget bygger också på erfarenheter i flera medlemsstater av prövotider, så det införs en tvåårig period då strängare regler gäller för nya förare. Förslaget förbättrar också säker tillgång till körkort för alla EU-medborgare och tredjelandsmedborgare, och det är tänkt att lösningar ska övervägas för att ge medlemsstaterna fler möjligheter att minska antalet farliga förare på vägarna i EU.
1.5.2Mervärde
Utan detta EU-ingripande skulle samarbetet om körkort mellan medlemsstaterna bygga på bi- eller multilaterala avtal, vilket skulle leda till större komplexitet i körkortssystemet och större administrativ börda för körkortsinnehavarna. Dessutom beror en del av de kvarstående frågorna i dag på att direktivet har genomförts på olika sätt i medlemsstaterna.
Förare kan också få administrativa problem när de reser till medlemsstater som inte är parter i Wienkonventionen, till exempel på grund av kravet att ha ett internationellt körkort. Vidare skulle innehavare av EU-körkort när de flyttar inom EU behöva erhålla ett nytt körkort som utfärdats av deras nya bosättningsland, antingen genom ett administrativt utbyte eller genom uppkörning som alla andra sökande.
Slutligen skulle villkoren för att erhålla körkort variera, vilket skulle leda till ojämlik behandling av EU-medborgare och minskad ändamålsenlighet i fråga om trafiksäkerhet.
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Som nämns i punkt 1.5.1 kommer översynen av körkortsdirektivet att leda till en fjärde rättsakt på detta område antas. De tre första direktiven har redan i hög grad bidragit till att förbättra trafiksäkerheten och den fria rörligheten för personer, vilket har lett till att förarna har bättre färdigheter, har mer kunskaper och är bättre lämpade som förare. Dessutom har straffriheten för förövare av trafikförseelser minskat genom införandet av ett enda körkort i EU och inrättandet av Resper-nätverket.
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Den föreslagna översynen av körkortsdirektivet är förenlig med andra EU-instrument och relevant EU-politik samt med internationella skyldigheter (Uneces konventioner om vägtrafik i Genève 1949 och Wien 1968). I direktivet regleras körrättigheter efter fordonskategori. Vissa kategorier definieras genom hänvisningar till EU:s regler, nämligen följande:
–Förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, med definitioner av mopeder, motorcyklar, trehjuliga motorcyklar och fyrhjulingar.
–Rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik, där kategorier av fordon som drivs med alternativa bränslen definieras.
I direktivet fastställs också minimiålder för körkort för (blivande) yrkesförare, som omfattas av direktiv (EU) 2022/2561 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport.
Dessutom gäller reglerna om skydd av personuppgifter även för utbyte av information om körkort, särskilt följande:
–Förordning (EU) 2018/1725 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter.
–Förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680.
Slutligen antog kommissionen den 3 juni 2021 ett förslag till översyn av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet. Denna nya ram innehåller inslag som är relevanta för mobila körkort. I synnerhet kan den elektroniska identiteten och eventuellt de elektroniska plånboksfunktionerna användas för att utveckla en driftskompatibel lösning för mobila EU-körkort.
För att körkortsdirektivet ska överensstämma med andra rättsliga instrument som rör kontrollen av efterlevnaden av trafikregler läggs ett förhandlingspaket fram bestående av tre initiativ: utöver detta nya förslag till körkortsdirektiv ingår också ett förslag till direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/413 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott och ett förslag till direktiv om unionsomfattande verkan av kördiskvalifikationer.
1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Engångskostnaderna 2025 och kommissionens löpande anpassningskostnader fram till 2050 beror främst på inrättandet av en expertgrupp där myndigheterna kan utbyta information och bästa praxis om fysisk och psykisk lämplighet som förare samt utvecklingen av ett nätbaserat utbildningsprogram om lämplighet som förare för allmänpraktiserande läkare. Inrättandet av dessa två initiativ kräver inte någon ökning av personalresurserna.
1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
begränsad varaktighet
–
verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
–
budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.
X obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)
X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
–
av genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– EIB och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten.
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Genomförandet av förslaget förutsätter att det inrättas och drivs en expertgrupp där myndigheterna kan utbyta information och bästa praxis om fysisk och psykisk lämplighet som förare samt att det utvecklas ett nätbaserat utbildningsprogram om lämplighet som förare för allmänpraktiserande läkare. Inrättandet av dessa initiativ kräver inte någon ökning av personalresurserna.
-
De återkommande anpassningskostnaderna 2025–2028 till följd av inrättandet av expertgruppen där myndigheterna kan utbyta information och bästa praxis om fysisk och psykisk lämplighet som förare beräknas till 30 000 EUR per år.
-
De icke-återkommande anpassningskostnaderna (engångskostnader) på 80 000 EUR planeras för 2025 till följd av inrättandet och utvecklingen av ett nätbaserat utbildningsprogram om lämplighet som förare för allmänpraktiserande läkare.
-
Löpande anpassningskostnader (uppdatering av det nätbaserade utbildningsprogrammet för allmänläkare om lämplighet som förare) är uppskattningsvis 80 000 EUR vart femte år.
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
De uppgifter som utförs direkt av GD Transport och rörlighet kommer att följa den årliga planerings- och övervakningscykeln på det sätt som denna genomförs av kommissionen och genomförandeorganen, inbegripet resultatrapportering genom GD Transport och rörlighets årliga verksamhetsrapport.
Medlemsstaterna ska enligt artikel 20 i körkortsdirektivet årligen informera kommissionen om antalet körkort som utfärdats, förnyats, ersatts, återkallats och bytts ut för varje kategori, inbegripet uppgifter om utfärdande och användning av mobila körkort.
Kommissionen kommer också att bedöma om medlemsstaterna har införlivat direktivet korrekt.
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Den enhet inom GD Transport och rörlighet som ansvarar för politikområdet kommer att ansvara för genomförandet av direktivet.
Utgifterna kommer att genomföras genom direkt förvaltning, med full tillämpning av bestämmelserna i budgetförordningen. Kontrollstrategin för upphandlingar och bidrag inom GD Transport och rörlighet omfattar särskilda rättsliga, operativa och finansiella förhandskontroller av förfarandena (för upphandlingar ingår en översyn av den rådgivande kommittén för upphandling och kontrakt) samt av undertecknandet av kontrakt och avtal. Dessutom är utgifter för upphandling av varor och tjänster föremål för förhands- och, vid behov, efterhandskontroller och finansiella kontroller.
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
När det gäller genomförandet av uppgifterna i samband med inrättandet av mekanismen är de identifierade riskerna kopplade till användningen av upphandlingsförfaranden: förseningar, tillgång till uppgifter, aktuell information till marknaden osv. Dessa risker omfattas av budgetförordningen och mildras genom den uppsättning interna kontroller som GD Transport och rörlighet genomför för upphandlingar till detta värde.
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
GD Transport och rörlighet rapporterar varje år i sin årliga verksamhetsrapport om kostnaderna för kontroll av sin verksamhet. Riskprofilen och kostnaderna för kontroller av upphandlingar är i linje med kraven.
Den begärda budgetökningen gäller inrättandet och genomförandet av en informationsplattform för myndigheter för utbyte om fysisk och psykisk lämplighet som förare samt utveckling av ett (nätbaserat) utbildningsprogram för allmänpraktiserande läkare. När det gäller kontroller i samband med de it-system som utvecklats eller förvaltas av det direktorat som ansvarar för förslaget övervakar it-styrkommittén regelbundet direktoratets databaser och de framsteg som görs, med beaktande av förenkling och kostnadseffektivitet i kommissionens it-resurser.
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
Kommissionens ordinarie förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder tillämpas, särskilt följande:
- Betalningar för tjänster kontrolleras av kommissionens personal innan utbetalningen görs, med beaktande av villkoren i avtalen, ekonomiska principer samt god ekonomisk och administrativ sed. Åtgärder för bedrägeribekämpning (övervakning, rapporteringskrav osv.) kommer att ingå i alla avtal och kontrakt mellan kommissionen och dess betalningsmottagare.
- Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2013 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska tillämpas fullt ut i syfte att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet.
GD Transport och rörlighet antog 2020 en reviderad strategi för bedrägeribekämpning. GD Transport och rörlighets strategi för bedrägeribekämpning bygger på kommissionens strategi för bedrägeribekämpning och en särskild riskbedömning som genomförts internt för att identifiera de områden som är mest sårbara för bedrägeri, de kontroller som redan införts och de åtgärder som behövs för att förbättra GD Transport och rörlighets förmåga att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägeri.
De kontraktsbestämmelser som gäller för offentlig upphandling säkerställer att revisioner och kontroller på plats kan genomföras av kommissionens avdelningar, däribland Olaf, med tillämpning av de standardbestämmelser som rekommenderas av Olaf.
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
Budgetpost
|
Typ av
utgifter
|
Bidrag
|
|
|
Nummer
|
Diff./Icke-diff.
|
från Efta-länder
|
från kandidatländer och potentiella kandidater
|
från andra tredjeländer
|
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
|
|
01
|
02.200401
|
Diff.
|
NEJ
|
NEJ
|
NEJ
|
NEJ
|
·Nya budgetrubriker som föreslås
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
Budgetpost
|
Typ av
utgifter
|
Bidrag
|
|
|
Nummer
|
Diff./Icke-diff.
|
från Efta-länder
|
från kandidatländer och potentiella kandidater
|
från andra tredjeländer
|
övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
|
|
|
[XX.YY.YY.YY]
|
|
JA/NEJ
|
JA/NEJ
|
JA/NEJ
|
JA/NEJ
|
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
–
Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
–X
Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: Inga ytterligare anslag behövs De belopp som behövs för att finansiera projektet kommer att omfördelas från de anslag som redan planerats i den officiella budgetplaneringen under de särskilda budgetposterna.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga
budgetramen
|
01
|
Inre marknaden, innovation och digitalisering
|
|
GD TRANSPORT OCH RÖRLIGHET
|
|
|
År
2025
|
År
2026
|
År
2027
|
År
2028
|
TOTALT
2025–2028
|
|
□ Driftsanslag
|
|
|
|
|
|
|
Budgetpost 02.200401
|
Åtaganden
|
(1a)
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
|
|
Betalningar
|
(2a)
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
|
Budgetpost
|
Åtaganden
|
(1b)
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
(2b)
|
|
|
|
|
|
|
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
|
|
|
|
|
|
|
Budgetpost
|
|
(3)
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
för GD Transport och rörlighet
|
Åtaganden
|
=1a+1b+3
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
|
|
Betalningar
|
=2a+2b
+3
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
□ TOTALA driftsanslag
|
Åtaganden
|
(4)
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
|
|
Betalningar
|
(5)
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
|
□ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
|
(6)
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
Delsumma för RUBRIK 01
i den fleråriga budgetramen
|
Åtaganden
|
=4+6
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
|
|
Betalningar
|
=5+6
|
0,110
|
0,030
|
0,030
|
0,030
|
0,200
|
Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:
|
□ TOTALA driftsanslag (alla rubriker avseende driftsanslag)
|
Åtaganden
|
(4)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
(5)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)
|
(6)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
under RUBRIKERNA 1 till 6
i den fleråriga budgetramen
(Referensbelopp)
|
Åtaganden
|
=4+6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
=5+6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rubrik i den fleråriga
budgetramen
|
7
|
”Administrativa utgifter”
|
Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i
bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt
(bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År
N+2
|
År
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
|
GD: <…….>
|
|
□ Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
□ Övriga administrativa utgifter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
GD TOTALT <…….>
|
Anslag
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
(summa åtaganden = summa betalningar)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År
N+2
|
År
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
|
TOTALA anslag
under RUBRIKERNA 1 till 7
i den fleråriga budgetramen
|
Åtaganden
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Ange mål och output
|
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År
N+2
|
År
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
|
|
OUTPUT
|
|
|
Typ
|
Genomsnittliga kostnader
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Totalt antal
|
Total kostnad
|
|
SPECIFIKT MÅL nr 1…
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma för specifikt mål nr 1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SPECIFIKT MÅL nr 2…
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma för specifikt mål nr 2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
–X
Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–
Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År
N+2
|
År
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
|
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga administrativa utgifter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra anslag
av administrativ natur
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.3.1Beräknat personalbehov
–
Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–
Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År n+2
|
År n+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
|
□ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
|
|
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 01 02 03 (vid delegationer)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Annan budgetrubrik (ange vilken)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
□ Extern personal (i heltidsekvivalenter )
|
|
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
XX 01 xx yy zz
|
- vid huvudkontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Annan budgetrubrik (ange vilken)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
|
|
|
|
|
|
XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda
|
|
|
Extern personal
|
|
3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
Förslaget/initiativet:
–X
kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.
De belopp som behövs för att finansiera projektet kommer att omfördelas från budgetpost 02.200401.
–
kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.
Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.
–
kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.
3.2.5Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet:
–X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
–
innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År
N+2
|
År
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
Totalt
|
|
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
–
Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
Påverkan på egna medel
Påverkan på andra inkomster
ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Inkomstposter i den årliga budgeten:
|
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret
|
Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna
|
|
|
|
År
N
|
År
N+1
|
År
N+2
|
År
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
|
Artikel ………….
|
|
|
|
|
|
|
|
|
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.3.2023
COM(2023) 127 final
BILAGOR
till
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv
om körkort och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012
{SEC(2023) 350 final} - {SWD(2023) 128 final} - {SWD(2023) 129 final}
BILAGA I
BESTÄMMELSER OM KÖRKORT SOM UTFÄRDATS AV MEDLEMSSTATERNA
DEL A1: ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER FÖR DET FYSISKA KÖRKORTET
(1)De fysiska egenskaperna hos körkort av unionsmodellen ska vara i enlighet med ISO 7810 och ISO 7816-1.
Kortet ska vara tillverkat i polykarbonat.
De metoder som används för att kontrollera körkortens egenskaper i syfte att fastställa att de följer de internationella normerna ska vara i enlighet med ISO 10373.
(2)Körkortet ska ha två sidor och överensstämma med mallen i figur 1.
Sida 1
Sida 2
[1. Efternamn
2. Förnamn
3. Födelsedatum/-land
4a. Datum för utfärdande
4b. Upphör att gälla
4c. Utfärdande myndighet
5. Körkortsnummer
10. Datum för första utfärdande
11. Förarbehörighet upphör att gälla
12. Villkor]
Bild 1: Mall för EU-körkort
(3)Körkortet ska innehålla de uppgifter som anges i del D enligt följande:
Sidan 1 ska innehålla följande:
(a)Ordet ”körkort” i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet.
(b)Namnet på den medlemsstat som utfärdar körkortet (frivillig uppgift).
(c)Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som utfärdar körkortet, inlagd i vitt i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor, enligt del D punkt 1.
(d)Uppgifter som är specifika för det utfärdade körkortet (fälten 1–9), enligt del D punkt 3.
(e)Ordet ”EU-modell” på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet och ordet ”körkort” på EU:s övriga språk, tryckta i rosa som bakgrund på körkortet, enligt del D punkt 2.
Sidan 2 ska innehålla följande:
(a)Uppgifter som är specifika för det utfärdade körkortets kategorier (fälten 9–12), enligt del D punkt 4.
(b)Uppgifter som är specifika för administrationen av körkortet (fälten 13–14), enligt del D punkt 5.
(c)En förklaring av följande numrerade fält som finns på sidorna 1 och 2 på körkortet: 1, 2, 3, 4a, 4b, 4c, 5, 10, 11 och 12.
Om en medlemsstat önskar lämna dessa uppgifter på ett annat nationellt språk än bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska eller ungerska ska medlemsstaten upprätta en tvåspråkig version av körkortet där ett av de ovannämnda språken används, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna bilaga.
Ett utrymme på körkortet av unionsmodell ska reserveras för det eventuella införandet av ett mikrochip eller en liknande databärare, eller den möjliga tryckningen av en QR-kod.
Följande färgreferenser ska användas:
–Blå: Pantone Reflex Blue.
–Gul: Pantone Yellow.
(4)Särskilda bestämmelser
(a)Om innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat i enlighet med denna bilaga permanent bosatt sig i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat föra in sådana upplysningar på körkortet som är nödvändiga för dess administration, under förutsättning att detta slags upplysningar också förs in på de körkort som utfärdas av medlemsstaten och att det finns nödvändigt utrymme för detta ändamål.
(b)Medlemsstaterna får lägga till färger eller markeringar, exempelvis streckkoder och nationella symboler, utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i denna bilaga. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana tillägg.
Inom ramen för det ömsesidiga erkännandet av körkort får streckkoden inte innehålla någon annan information än vad som redan står att läsa på körkortet eller som är nödvändig för utfärdandet av körkortet.
(c)Informationen på körkortets fram- och baksida ska kunna läsas med blotta ögat, med en minsta teckenhöjd på 5 punkter för fälten 9–12 på sida 2.
DEL A2: SPECIFIKATIONER FÖR DET FYSISKA KÖRKORTET TILL SKYDD MOT FÖRFALSKNINGAR
(1)Hoten mot körkortens fysiska säkerhet utgörs av följande:
(a)Framställning av falska kort: skapandet ett nytt föremål som i hög grad liknar dokumentet, antingen genom att tillverka det från början eller genom att kopiera ett originaldokument.
(b)Väsentlig ändring: ändra egenskaperna för ett originaldokument, exempelvis genom att ändra vissa av uppgifterna som finns tryckta på dokumentet.
(2)Den övergripande säkerheten ska baseras på systemet i sin helhet, bestående av ansökningsförfarandet, överföringen av uppgifter, materialet i själva kortet, trycktekniken, en minimiuppsättning olika säkerhetsdetaljer och personaliseringsförfarandet.
(3)Materialet som används för körkorten ska skyddas mot förfalskning med följande tekniker (obligatoriska säkerhetsegenskaper):
(a)Själva kortet ska vara UV-dött.
(b)En säkerhetsmönstrad bakgrund som har utformats för att göra förfalskning genom skanning, tryck eller kopiering omöjlig, genom att använda iriserande tryck med säkerhetstryckfärg i många färger samt positivt och negativt guillocherat tryck. Mönstret får inte bestå av primärfärgerna (CMYK), ska innehålla komplexa mönsterutformningar i minst två särskilda färger och ska inbegripa mikrotext.
(c)Optiskt variabla detaljer som ger ett tillräckligt skydd mot kopiering och manipulering av fotografiet.
(d)Lasergravyr.
(e)På platsen för fotografiet ska den säkerhetsmönstrade bakgrunden och fotografiet åtminstone i kanten överlappa varandra (avtonande mönster).
(4)Dessutom ska det material som används för körkortet skyddas mot förfalskning genom användning av minst tre av följande tekniker (ytterligare säkerhetsdetaljer):
(a)Optiskt variabla tryckfärger*.
(b)Termokrom tryckfärg*.
(c)Specialutformade hologram*.
(d)Variabla laserbilder*.
(e)Fluorescerande ultraviolett tryckfärg, synlig och transparent.
(f)Iriserande tryck.
(g)Digitalt vattenmärke i bakgrunden.
(h)Infraröda eller fosforescerande pigment.
(i)Taktila bokstäver, symboler eller mönster*.
(5)Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer. I första hand ska de metoder som markerats med asterisk tillämpas, eftersom de möjliggör kontroll av kortets giltighet utan särskilda hjälpmedel.
DEL B: SPECIFIKATIONER FÖR DET MIKROCHIP SOM INFÖRS SOM EN DEL AV DET FYSISKA KÖRKORTET
(1)Mikrochipet och uppgifterna i mikrochipet, inklusive ytterligare information som föreskrivs i en medlemsstats nationella lagstiftning om körkort, ska uppfylla bestämmelserna i del B1.
(2)Förteckningen över tillämpliga standarder för körkort som är försedda med ett mikrochip anges i del B2.
(3)Körkort som är försedda med ett mikrochip ska omfattas av ett förfarande för EU-typgodkännande i enlighet med bestämmelserna i del B3.
(4)Om samtliga relevanta bestämmelser i EU-typgodkännandet har uppfyllts vad gäller körkort som är försedda med ett mikrochip i enlighet med punkterna 1–3, ska medlemsstaterna utfärda ett EU-typgodkännandeintyg till tillverkaren eller dennes företrädare.
(5)Vid behov, särskilt för att säkerställa att bestämmelserna i denna del iakttas, får en medlemsstat återkalla ett EU-typgodkännande som det har utfärdat.
(6)EU-typgodkännandeintyg och anmälan av deras återkallande ska överensstämma med den mall som fastställs i del B4.
(7)Kommissionen ska underrättas om alla utfärdade eller återkallade EU-typgodkännandeintyg. Vid återkallande ska närmare skäl tillhandahållas.
Kommissionen ska informera medlemsstaterna om varje återkallande av ett EU-typgodkännande.
(8)EU-typgodkännandeintyg utfärdade av medlemsstaterna ska erkännas ömsesidigt.
(9)Om en medlemsstat konstaterar att ett betydande antal körkort som är försedda med ett mikrochip vid upprepade tillfällen inte överensstämmer med denna del av bilaga I, ska den medlemsstaten underrätta kommissionen om detta förhållande. Det relevanta EU-typgodkännandeintygsnummer som är kopplat till dessa körkort samt en beskrivning av överträdelsen ska anges. Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål informera alla andra medlemsstater om de fakta som den underrättats om enligt denna punkt.
(10)Den medlemsstat som utfärdat dessa körkort ska omedelbart undersöka problemet och vidta lämpliga korrigerande åtgärder, inklusive återkallande av EU-typgodkännandeintyget om så krävs.
DEL B1: Allmänna krav för körkort som är försedda med ett mikrochip
De allmänna krav för körkort som är försedda med ett mikrochip som beskrivs i denna bilaga grundar sig på internationella standarder, särskilt standarderna i ISO/IEC 18013-serie. De omfattar
(a)specifikationerna för mikrochipet och mikrochipets logiska datastruktur,
(b)specifikationerna för harmoniserade och ytterligare data som ska lagras, och
(c)specifikationerna för dataskyddsmekanismer för de data som lagras digitalt på mikrochipet.
1.FÖRKORTNINGAR
|
Förkortning
|
Betydelse
|
|
AID
|
Application Identifier (Tillämpningsidentifiering)
|
|
BAP
|
Basic Access Protection (Grundläggande åtkomstskydd)
|
|
DG
|
Data Group (Datagrupp)
|
|
EAL 4+
|
Evaluation Assurance Level 4 Augmented (Säkerhetsbedömning nivå 4 utökad)
|
|
EF
|
Elementary File (Grundläggande fil)
|
|
EFID
|
Elementary File Identifier (Identifierare för grundläggande fil)
|
|
eMRTD
|
Machine Readable Travel Documents (Maskinläsbara resehandlingar)
|
|
ICC
|
Integrated Circuit Card (smartkort)
|
|
ISO
|
International Standard Organisation (Internationella standardiseringsorganisationen)
|
|
LDS
|
Logical Data Structure (logisk datastruktur)
|
|
PICC
|
Proximity Integrated Circuit Card (Närhets-IC-kort)
|
|
PIX
|
Proprietary Application Identifier Extension (Förlängning av äganderättsligt skyddad tillämpningsidentifiering)
|
|
RID
|
Registered Application Identifier (Registrerad tillämpningsidentifiering)
|
|
SOd
|
Document Security Object (Dokumentsäkerhetsobjekt)
|
2.UPPGIFTER SOM LAGRAS PÅ MIKROCHIPET
(1)Harmoniserade obligatoriska och frivilliga uppgifter om körkortet
Mikrochipet ska lagra de harmoniserade körkortsuppgifter som anges i del D. Om en medlemsstat beslutar att i körkortet ange uppgifter som anges som valfria i del D, ska dessa uppgifter lagras på mikrochipet.
(2)Ytterligare uppgifter
Medlemsstaterna får på mikrochipet lagra de ytterligare uppgifter som föreskrivs i deras nationella lagstiftning om körkort. De ska informera kommissionen om detta.
3.MIKROCHIP
(1)Typ av lagringsmedium
Lagringsmediet för körkortsuppgifterna ska vara ett mikrochip med ett kontaktgränssnitt, ett kontaktlöst gränssnitt eller ett kombinerat (dubbelt) kontaktgränssnitt och kontaktlöst gränssnitt, enligt del B2, post 1.
(2)Tillämpningar
Alla uppgifter på ett mikrochip ska lagras i elektroniska tillämpningar. Alla tillämpningar på mikrochipet ska identifieras med en unik kod som kallas tillämpningsidentifiering (AID) enligt del B2 post 2.
(a)EU-körkortstillämpningen
Obligatoriska och frivilliga körkortsuppgifter enligt bilaga I del D ska lagras i den särskilda EU-körkortstillämpningen. AID för EU-körkortstillämpningen ska vara:
”A0 00 00 04 56 45 44 4C 2D 30 31”,
bestående av både
– den registrerade tillämpningsidentifieringen (RID) för Europeiska kommissionen: ”A0 00 00 04 56”, och
–förlängningen av den äganderättsligt skyddade tillämpningsidentifieringen (PIX) för EU-körkortstillämpningen: ”45 44 4C 2D 30 31” (EDL-01).
Uppgifterna ska grupperas i datagrupper (DG) som del av en logisk datastruktur (LDS).
Datagrupperna ska lagras som grundläggande filer (EF) i EU-körkortstillämpningen, och ska skyddas i enlighet med del B2 post 3.
(b)Andra tillämpningar
Andra ytterligare uppgifter ska lagras i en eller flera särskilda tillämpningar förutom EU-körkortstillämpningen. Varje sådan tillämpning ska identifieras med en unik AID.
4.LOGISK DATASTRUKTUR FÖR EU-KÖRKORTSTILLÄMPNINGEN
(1)Logisk datastruktur
Körkortsuppgifter ska lagras på ett mikrochip i en logisk datastruktur (LDS) enligt del B2 post 4. I denna punkt anges ytterligare krav för obligatoriska och ytterligare datagrupper.
Varje datagrupp ska lagras i en grundläggande fil. De grundläggande filer som ska användas för EU-körkortstillämpningen ska identifieras med grundläggande filidentifierare (EFID) och korta grundläggande filidentifierare enligt del B2 post 5.
(2)Obligatoriska datagrupper
Obligatoriska och frivilliga dataelement ska lagras i följande datagrupper (DG):
(a)DG 1: Alla obligatoriska och frivilliga dataelement såsom de är tryckta på dokumentet, utom ansiktsfotot och underskriften.
(b)DG 5: Bild av körkortsinnehavarens underskrift.
(c)DG 6: Bild av körkortsinnehavarens ansikte.
Uppgifter i DG 1 ska struktureras enligt punkt 6 och såsom anges i del B2 post 6. Uppgifterna i DG 5 och DG 6 ska lagras i enlighet med specifikationerna i del B2 post 7.
(3)Ytterligare datagrupper
De ytterligare dataelement som föreskrivs i medlemsstaternas nationella lagstiftning om körkort ska lagras i följande datagrupper:
(a)DG 2: Uppgifter om körkortsinnehavaren, utom biometriska uppgifter.
(b)DG 3: Uppgifter om utfärdande myndighet.
(c)DG 4: Porträttbild.
(d)DG 7: Biometriska uppgifter avseende körkortsinnehavarens fingeravtryck.
(e)DG 8: Biometriska uppgifter avseende körkortsinnehavarens iris.
(f)DG 11: Andra uppgifter, såsom innehavarens fullständiga namn i nationella tryckbokstäver.
Uppgifterna i dessa datagrupper ska lagras i enlighet med specifikationerna i del B2 post 8.
5.MEKANISMER FÖR DATASÄKERHET
Lämpliga mekanismer ska användas för validering av autenticitet och integritet hos mikrochipet och uppgifterna på det, och för att begränsa tillgången till körkortsuppgifter.
Uppgifter på mikrochipet ska skyddas enligt specifikationerna i del B2 post 3. I detta avsnitt anges ytterligare krav som ska uppfyllas.
(1)Autenticitetsverifiering
(a)Obligatorisk passiv autentisering
Alla datagrupper som lagras i EU-körkortstillämpningen ska skyddas med passiv autentisering.
Uppgifter avseende passiv autentisering ska överensstämma med kraven i del B2 post 9.
(b)Frivillig aktiv autentisering
Mekanismer för frivillig aktiv autentisering ska tillämpas för att säkerställa att det ursprungliga mikrochipet inte har bytts ut.
(1)Åtkomstbegränsning
(a)Obligatoriskt grundläggande åtkomstskydd
Mekanismen för grundläggande åtkomstskydd (BAP) ska tillämpas för alla uppgifter i EU-körkortstillämpningen. För att underlätta driftskompatibilitet med befintliga system, som de som använder maskinläsbara resehandlingar (eMRTD), är det obligatoriskt att använda det enradiga maskinläsbara fältet, enligt del B2 post 10.
Dokumentnyckeln Kdoc som används för åtkomst av mikrochipet genereras från det enradiga maskinläsbara fältet, vilket kan anges antingen manuellt eller med hjälp av optisk teckenigenkänning (OCR-läsare). Den BAP 1-konfiguration som definierats för ett enradigt maskinläsbart fält enligt del B2 post 10 ska tillämpas.
(b)Villkorad utökad åtkomstkontroll
Om personuppgifter enligt artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/679 lagras på mikrochipet ska åtkomsten till dessa uppgifter skyddas med ytterligare åtgärder.
Mekanismerna för utökad åtkomstkontroll ska uppfylla specifikationerna i del B2 post 11.
(2)Infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) för körkort som är försedda med ett mikrochip
Medlemsstaterna ska inrätta de nödvändiga nationella åtgärderna för förvaltning av kryptering med öppen nyckel, i enlighet med bilaga A till ISO-standard 18013_3.
6.UPPGIFTSPRESENTATION
(1)Formatering av uppgifter i DG 1
|
Tagg
|
L
|
Värde
|
Kodning
|
O/F
|
|
61
|
V
|
DG1 Dataelement (kapslade)
|
|
|
|
|
|
Tagg
|
L
|
Värde
|
|
|
|
|
|
5F 01
|
V
|
Typgodkännandenummer
|
ans
|
O
|
|
|
|
5F 02
|
V
|
Sammansatta dataobjekt av demografiska dataelement
|
|
O
|
|
|
|
|
|
Tagg
|
L
|
Värde
|
|
|
|
|
|
|
|
5F 03
|
3
|
Utfärdande medlemsstat
|
a3
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 04
|
V
|
Innehavarens efternamn (ett eller flera)
|
as
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 05
|
V
|
Innehavarens förnamn (ett eller flera)
|
as
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 06
|
4
|
Födelsedatum (DDMMÅÅÅÅ)
|
n8
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 07
|
V
|
Födelseort
|
ans
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 08
|
3
|
Nationalitet
|
a3
|
F
|
|
|
|
|
|
5F 09
|
1
|
Kön
|
M/F/U
|
F
|
|
|
|
|
|
5F 0A
|
4
|
Datum för utfärdandet av körkortet (DDMMÅÅÅÅ)
|
n8
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 0B
|
4
|
Datum då körkortet upphör att gälla (DDMMÅÅÅÅ)
|
n8
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 0C
|
V
|
Utfärdande myndighet
|
ans
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 0D
|
V
|
Administrativt nummer (förutom dokumentnummer)
|
ans
|
F
|
|
|
|
|
|
5F 0E
|
V
|
Dokumentnummer
|
an
|
O
|
|
|
|
|
|
5F 0F
|
V
|
Permanent bostadsort eller postadress
|
ans
|
F
|
|
|
|
7F 63
|
V
|
Sammansatta dataobjekt för fordonskategorier/begränsningar/villkor
|
|
O
|
|
|
|
|
|
Tagg
|
L
|
Värde (kodad enligt definitionen nedan)
|
|
|
|
|
|
|
|
02
|
1
|
Antal kategorier/begränsningar/villkor
|
N
|
O
|
|
|
|
|
|
87
|
V
|
Kategori/begränsning/villkor
|
ans
|
O
|
|
|
|
|
|
87
|
V
|
Kategori/begränsning/villkor
|
ans
|
F
|
|
|
|
|
|
…
|
…
|
…
|
…
|
…
|
|
|
|
|
|
87
|
V
|
Kategori/begränsning/villkor
|
ans
|
F
|
(2)Logiskt postformat
Kategorierna beträffande fordon, begränsningar eller villkor ska sammanställas i ett dataobjekt enligt den struktur som anges i följande tabell:
|
Fordonskategorikod
|
Datum för utfärdande
|
Sista giltighetsdag
|
Kod
|
Beteckning
|
Värde
|
där
(a)Fordonskategorikoder ska anges enligt definitionen i artikel 6 (t.ex. AM, A1, A2, A, B1, B osv.).
(b)Datum för utfärdande ska anges i formatet DDMMÅÅÅÅ (dag anges med två siffror följt av månad med två siffror följt av år med fyra siffror) för fordonskategorin.
(c)Sista giltighetsdag ska anges i formatet DDMMÅÅÅÅ (dag anges med två siffror följt av månad med två siffror följt av år med fyra siffror) för fordonskategorin.
(d)Kod, beteckning och värde gäller ytterligare uppgifter eller begränsningar avseende fordonets kategori eller förare.
DEL B2: Förteckning över tillämpliga standarder för körkort som är försedda med ett lagringsmedium
|
Post
|
Ämne
|
Krav
|
Tillämpliga på
|
|
1
|
Lagringsmedium gränssnitt, organisation och kommandon
|
Serie ISO/IEC 7816 (kontakt), serie ISO/IEC 14443 (kontaktlöst) enligt ISO/IEC 18013–2:2008, bilaga C
|
Del B1, punkt 3.1
|
|
2
|
Tillämpningsidentifiering
|
ISO/IEC 7816–5:2004
|
Del B1, punkt 3.2
|
|
3
|
Mekanismer för datasäkerhet
|
ISO/IEC 18013–3:2009
|
Del B1, punkt 3.2 a
Del B1, punkt 5
|
|
4
|
Logisk datastruktur
|
ISO/IEC 18013–2:2008
|
Del B1, punkt 4.1
|
|
5
|
Identifierare för grundläggande fil
|
ISO/IEC 18013–2:2008 tabell C.2
|
Del B1, punkt 4.1
|
|
6
|
Datapresentation för DG 1
|
ISO 18013–2:2008, bilaga C.3.8
|
Del B1, punkt 4.2
Del B1, punkt 6.1
|
|
7
|
Obligatorisk datapresentation för DG 5 och DG 6
|
ISO/IEC 18013–2:2008, bilaga C.6.6 och bilaga C.6.7, bild av ansikte och bild av underskrift ska lagras i JPEG- eller JPEG2000-format
|
Del B1, punkt 4.2
|
|
8
|
Presentation av frivilliga och ytterligare uppgifter
|
ISO/IEC 18013–2:2008, bilaga C
|
Del B1, punkt 4.3
|
|
9
|
Passiv autentisering
|
ISO/IEC 18013–3:2009, punkt 8.1, uppgifter ska lagras i EF.SOd (Dokumentsäkerhetsobjekt) i LDS
|
Del B1, punkt 5.1 a
|
|
10
|
Grundläggande åtkomstbegränsning
|
ISO/IEC 18013–3:2009 och dess ändring 1
|
Del B1, punkt 5.2 a
|
|
|
Konfiguration av grundläggande åtkomstbegränsning
|
ISO/IEC 18013–3:2009, bilaga B.8
|
|
|
11
|
Utökad åtkomstbegränsning
|
Tekniska riktlinjer TR-03110, Advanced Security Mechanisms for Machine Readable Travel Documents – Extended Access Control (EAC), version 1.11
|
Del B1, punkt 5.2 b
|
|
12
|
Testmetoder
|
ISO 18013–4:2011
|
Del B3, punkt 1
|
|
13
|
Säkerhetsintyg
|
Säkerhetsbedömning nivå 4 utökad (EAL 4+) eller motsvarande
|
Del B3, punkt 2
|
|
14
|
Funktionsintyg
|
Test av smartkort enligt ISO 10373-serier
|
Del B3, punkt 3
|
DEL B3: Förfarande för EU-typgodkännande av körkort som är försedda med ett mikrochip
1.ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Tillverkare som ansöker om EU-typgodkännande av körkort som är försedda med ett mikrochip ska lägga fram ett säkerhetsintyg och ett funktionsintyg.
Varje planerad ändring av tillverkningsprocessen, inbegripet programvaran, ska kräva en förhandsanmälan till den myndighet som beviljade typgodkännandet. Myndigheten får kräva ytterligare uppgifter och tester innan den godtar ändringen.
Testerna ska följa de metoder som fastställts i del B2 post 12.
2.SÄKERHETSINTYG
Vid säkerhetsbedömningen ska mikrochip för körkort utvärderas i enlighet med kriterierna i del B2 post 13.
Ett säkerhetsintyg får endast utfärdas efter en bedömning med godkänt resultat av mikrochipets förmåga att motstå försök att manipulera eller ändra uppgifter.
3.FUNKTIONSINTYG
En funktionsutvärdering av körkort som är försedda med ett mikrochip ska laboratorietestas i enlighet med kriterierna i del B2 post 14.
Medlemsstater som inför ett mikrochip på körkort ska säkerställa att relevanta funktionsstandarder och kraven i del B1 är uppfyllda.
Ett funktionsintyg ska utfärdas till tillverkaren om samtliga följande villkor är uppfyllda:
–Det finns ett giltigt säkerhetsintyg för mikrochipet.
–Överensstämmelse med kraven i del B2 har visats.
–Funktionstester med godkänt resultat har genomförts.
Den berörda myndigheten i medlemsstaten ska ansvara för att utfärda funktionsintyget. Funktionsintyget ska ange den utfärdande myndigheten, den sökandes identitet, mikrochipets identifiering och en detaljerad förteckning över utförda tester och resultatet av dessa.
4.INTYG OM EU-TYPGODKÄNNANDE
(1)Mall
Medlemsstaterna ska utfärda EU-typgodkännandeintyget efter uppvisande av säkerhets- och funktionsintyg enligt bestämmelserna i denna bilaga. EU-typgodkännandeintyg ska följa mallen i del B4.
(2)Numreringssystem
Numreringssystemet för EU-typgodkännande ska bestå av:
(a)Bokstaven e, följd av det särskiljande numret för den medlemsstat som beviljat EU-typgodkännandet:
1
för Tyskland
2
för Frankrike
3
för Italien
4
för Nederländerna
5
för Sverige
6
för Belgien
7
för Ungern
8
för Tjeckien
9
för Spanien
12
för Österrike
13
för Luxemburg
17
för Finland
18
för Danmark
19
för Rumänien
20
för Polen
21
för Portugal
23
för Grekland
24
för Irland
25
för Kroatien
26
för Slovenien
27
för Slovakien
29
för Estland
32
för Lettland
34
för Bulgarien
36
för Litauen
49
för Cypern
50
för Malta
(b)Bokstäverna DL föregångna av ett bindestreck och följda av de två siffror som anger det löpnummer som tilldelats denna bilaga eller senaste större tekniska ändringen av den. Löpnumret för denna bilaga är 00.
(c)Ett unikt identifieringsnummer för EU-typgodkännandet som tilldelats av den utfärdande medlemsstaten.
Exempel på numreringssystem för EU-typgodkännandet: e50-DL00 12345
Godkännandenumret ska lagras på mikrochipet i DG 1 för varje körkort som är försett med ett sådant mikrochip.
DEL B4: Mall för EU-typgodkännandeintyg för körkort som är försedda med ett mikrochip
Namn på behörig myndighet: …
Underrättelse om (
*
):
— godkännande
— återkallat godkännande
av ett EU-körkort som är försett med ett mikrochip
Godkännandenummer: …
1. Tillverkarens märke eller varumärke: …
2. Modellens namn: …
3. Namn på tillverkaren eller, i tillämpliga fall, dennes ombud: …
…
4. Adress till tillverkaren eller, i tillämpliga fall, dennes ombud: …
…
5. Laboratorietestrapporter:
5.1 Säkerhetsintyg, nummer: … Datum: …
Utfärdat av: …
5.2 Funktionsintyg, nummer: … Datum: …
Utfärdat av: …
6. Datum för godkännande: …
7. Datum för återkallelse av godkännande …
8. Ort: …
9. Datum: …
10. Beskrivande dokument i bilaga: …
11. Underskrift: …
(*) Kryssa i relevant ruta.
DEL C: SPECIFIKATIONER FÖR DET MOBILA KÖRKORTET
(1)Tillämpningar för mobila körkort ska vara tillgängliga för de vanligaste mobiloperativsystemen och ska ge behöriga personer åtkomst till åtminstone följande funktioner:
(a)Hämtning och lagring av uppgifter eller pekare som gör det möjligt att bevisa en persons körrättigheter.
(b)Visning och överföring av dessa uppgifter eller pekare.
(2)Tillämpningen och andra relevanta system ska uppfylla kraven i standarden ISO/IEC 18013–5 om mobila körkort och förordning (EU) nr 910/2014.
(3)Vid tillämpningen av denna bilaga ska innehavaren av ett mobilt körkort som utfärdats i enlighet med detta direktiv endast anses vara dess behöriga användare om han eller hon identifieras som sådan. Det primära medlet för identifiering ska vara elektronisk identifiering. För elektronisk identifiering av sådana personer ska åtminstone alla medel för elektronisk identifiering som avses i förordning (EU) nr 910/2014 godtas.
(4)Det berörda nationella systemet ska vara det behöriga registret över körkort i den medlemsstat där körkortsinnehavaren har sin permanenta bosättningsort.
(5)Tillämpningen ska göra det möjligt för körkortsinnehavaren att från det berörda nationella systemet hämta verifierbara uppgifter som innehåller den information som förtecknas i del D och en engångstoken. Om en del av den information som förtecknas i del D inte finns tillgänglig i det nationella systemet får körkortsinnehavaren hämta de dataelement som saknas på annat säkert sätt (t.ex. innehavarens fotografi från hans eller hennes biometriska pass genom NFC).
Tillämpningen ska göra det möjligt att automatiskt eller manuellt uppdatera de verifierbara uppgifterna (de uppgifter som körkortet innehåller om innehavaren enligt del D) från det berörda nationella systemet i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort. Tillämpningen får inte göra det möjligt att ändra de hämtade uppgifterna på något annat sätt.
Tillämpningen ska göra det möjligt för körkortsinnehavaren att visa eller överföra alla eller en del av de uppgifter som finns på det mobila körkortet till tredje man. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ha rätt att hämta de uppgifter som finns på det mobila körkortet för att kunna fastställa körkortsinnehavarens körrättigheter (kontroll).
Tillämpningen ska göra det möjligt för körkortsinnehavaren att till tredje man överföra en engångstoken som hämtats från ett nationellt system. Denna token får användas av den mottagande parten för att hämta den information som förtecknas i del D från det berörda nationella systemet om den mottagande parten har godkänts av den berörda medlemsstaten. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ha behörighet att få tillträde till andra medlemsstaters nationella system. Medlemsstaterna ska säkerställa att de överförda uppgifterna inte lagras när väl körkortsinnehavarens uppgifter har kontrollerats.
Den information som överförs direkt från tillämpningen eller hämtas med engångstoken ska göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att fastställa körrättigheterna för innehavaren av det mobila körkortet (kontroll), inbegripet eventuella begränsningar som gäller i unionen eller på en medlemsstats territorium. Medlemsstaterna ska betrakta uppgifter som ogiltiga om de har hämtats tidigare än sju dagar före kontrollen eller om körkortets nummer ingår i den förteckning över indragna körkort som handhas av den medlemsstat som utfärdat det mobila körkortet. En förteckning över indragna körkort ska innehålla uppgifter om alla körkort som inte längre ger innehavaren rätt att framföra fordon.
(6)Genom undantag från förordning (EU) nr 910/2014 och i det enda syftet att ge innehavaren av det mobila körkortet möjlighet att styrka sin rätt att framföra fordon i sådana situationer, ska funktionerna för att visa och överföra uppgifter eller en engångstoken förbli tillgängliga om de personidentifieringsuppgifter som är kopplade till europeiska e-identitetsplånböcker och som avses i artikel 3 i den förordningen är ogiltiga.
(7)De nationella systemen får inte lagra eller behandla en begäran som baserar sig på ovannämnda engångstoken för ett annat ändamål än att genomföra bestämmelserna i detta direktiv. För detta ändamål får det nätverk för EU-körkort som avses i artikel 19 användas.
(8)Innehavare av mobila körkort ska ha möjlighet att förnya, ersätta eller byta ut sina körkort i unionen genom tillämpningen eller en särskild portal för digitala tjänster som tillhandahålls av medlemsstaterna.
DEL D: UPPGIFTER SOM SKA INFÖRAS I EU-KÖRKORTET
(1)Den särskiljande beteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet ska vara en av följande:
B: Belgien
BG: Bulgarien
CZ: Tjeckien
DK: Danmark
D: Tyskland
EST: Estland
GR: Grekland
E: Spanien
F: Frankrike
HR: Kroatien
IRL: Irland
I: Italien
CY: Cypern
LV: Lettland
LT: Litauen
L: Luxemburg
H: Ungern
M: Malta
NL: Nederländerna
A: Österrike
PL: Polen
P: Portugal
RO: Rumänien
SLO: Slovenien
SK: Slovakien
FIN: Finland
S: Sverige
(2)Ordet ”körkort” som ska tryckas på körkortet på medlemsstaternas språk ska vara följande:
Свидетелство за управление на МПС
Permiso de Conducción
Řidičský průkaz
Kørekort
Führerschein
Juhiluba
Άδεια Οδήγησης
Driving Licence
Permis de conduire
Ceadúas Tiomána
Vozačka dozvola
Patente di guida
Vadītāja apliecība
Vairuotojo pažymėjimas
Vezetői engedély
Liċenzja tas-Sewqan
Rijbewijs
Prawo Jazdy
Carta de Condução
Permis de conducere
Vodičský preukaz
Vozniško dovoljenje
Ajokortti
Körkort
(3)Information som är specifik för det utfärdade körkortet ska vara enligt följande:
|
Fält
|
Uppgifter
|
|
1
|
Innehavarens efternamn
|
|
2
|
Innehavarens förnamn (ett eller flera)
|
|
3
|
Födelsedatum och födelseort
|
|
4a
|
Datum för utfärdandet av körkortet
|
|
4b
|
Körkortets sista giltighetsdag eller ett tankstreck om körkortets giltighetstid är obegränsad enligt artikel 10.2 andra stycket.
|
|
4c
|
Namn på utfärdande myndighet
|
|
4d
|
Ett annat nummer än det som anges i fält 5, för administrativa ändamål (frivillig uppgift)
|
|
5
|
Körkortets nummer
|
|
6
|
Ett fotografi av innehavaren
|
|
7
|
Innehavarens underskrift
|
|
8
|
Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (frivillig uppgift).
|
|
9
|
Kategori eller kategorier av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier ska tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).
|
(4)Information som är specifik för det utfärdade körkortets kategorier ska vara enligt följande:
|
Fält
|
Uppgifter
|
|
9
|
Kategori eller kategorier av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier ska tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).
|
|
10
|
Datum för det första utfärdandet för varje kategori (detta datum ska föras över till det nya körkortet vid varje senare ersättande eller utbyte). Varje del av datumfältet ska fyllas i med två siffror enligt följande: dag, månad, år (DD, MM, ÅÅ)
|
|
11
|
Sista giltighetsdag för varje kategori. Varje del av datumfältet ska fyllas i med två siffror enligt följande: dag, månad, år (DD, MM, ÅÅ)
|
|
12
|
Ytterligare uppgifter/begränsningar, i kodad form, mittemot den berörda kategorin, enligt vad som anges i del E
|
När en kod som anges i del E gäller för samtliga kategorier för vilka körkortet utfärdas, får den tryckas i fält 9, 10 och 11
(5)Information som är specifik för det utfärdade körkortets administration ska vara enligt följande:
|
Fält
|
Uppgifter
|
|
13
|
Ett eventuellt införande av värdmedlemsstaten av uppgifter som är nödvändiga för körkortets administration vid tillämpning av del A1 punkt 4 a.
|
|
14
|
Ett eventuellt införande av den medlemsstat som utfärdar körkortet av uppgifter som är nödvändiga för körkortets administration eller som gäller trafiksäkerhet (frivillig uppgift). Om uppgifterna rör någon av rubrikerna i denna bilaga, ska de föregås av det berörda fältets nummer.
Med innehavarens särskilda, skriftliga medgivande får även uppgifter som inte gäller körkortets administration eller trafiksäkerhet läggas till i detta fält. Ett sådant tillägg får inte på något sätt ändra användningen av modellen som körkort.
|
DEL E: UNIONSKODER OCH NATIONELLA KODER
Koderna 01–99 ska vara harmoniserade EU-koder
FÖRARE (medicinska skäl)
|
01
|
.
|
Synkorrektion och/eller skydd
|
|
|
01.01.
|
Glasögon
|
|
|
01.02.
|
Kontaktlinser
|
|
|
01.05.
|
Ögonlapp
|
|
|
01.06.
|
Glasögon eller kontaktlinser
|
|
|
01.07.
|
Särskilt optiskt hjälpmedel
|
|
02
|
|
Hörapparat/kommunikationshjälpmedel
|
|
03
|
|
Protes eller ortopediskt hjälpmedel
|
|
|
03.01.
|
Armprotes eller ortopediskt hjälpmedel för arm
|
|
|
03.02.
|
Benprotes eller ortopediskt hjälpmedel för ben
|
ANPASSADE FORDON
|
10
|
|
Anpassad växellåda
|
|
|
10.02.
|
Automatiskt val av utväxling
|
|
|
10.04.
|
Anpassad växelväljare
|
|
15
|
|
Anpassad koppling
|
|
|
15.01.
|
Anpassad kopplingspedal
|
|
|
15.02.
|
Handmanövrerad koppling
|
|
|
15.03.
|
Automatisk koppling
|
|
|
15.04.
|
Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av kopplingspedal
|
|
20
|
|
Anpassat bromssystem
|
|
|
20.01.
|
Anpassad bromspedal
|
|
|
20.03.
|
Bromspedal för vänster fot
|
|
|
20.04.
|
Bromspedal med glidskena
|
|
|
20.05.
|
Vinklad bromspedal
|
|
|
20.06.
|
Handmanövrerad broms
|
|
|
20.07.
|
Bromsmanövrering med maximal kraft av …N (till exempel: ”20.07(300N)”)
|
|
|
20.09.
|
Anpassad parkeringsbroms
|
|
|
20.12.
|
Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av bromspedal
|
|
|
20.13.
|
Knämanövrerad broms
|
|
|
20.14.
|
Bromsreglage som får stöd utifrån
|
|
25
|
|
Anpassat gasreglage
|
|
|
25.01.
|
Anpassad gaspedal
|
|
|
25.03.
|
Vinklad gaspedal
|
|
|
25.04.
|
Handmanövrerat gasreglage
|
|
|
25.05.
|
Knämanövrerat gasreglage
|
|
|
25.06.
|
Gasreglage som får stöd utifrån
|
|
|
25.08.
|
Gaspedal till vänster
|
|
|
25.09.
|
Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av gaspedal
|
|
31
|
|
Anpassningar och skyddsåtgärder för pedaler
|
|
|
31.01.
|
Extra uppsättning med parallella pedaler
|
|
|
31.02.
|
Pedaler på samma (eller nästan samma) nivå
|
|
|
31.03.
|
Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av gas- och bromspedaler när pedalerna inte manövreras med foten
|
|
|
31.04.
|
Förhöjt golv
|
|
32
|
|
Kombinerade system för färdbroms och gasreglage
|
|
|
32.01.
|
Gasreglage och färdbroms som kombinerade system som manövreras med en hand
|
|
|
32.02.
|
Gasreglage och färdbroms som kombinerade system som manövreras utifrån
|
|
33
|
|
Kombinerade system för färdbroms, gasreglage och styrning
|
|
|
33.01.
|
Gasreglage, färdbroms och styrning som kombinerade system som manövreras utifrån med en hand
|
|
|
33.02.
|
Gasreglage, färdbroms och styrning som kombinerade system som manövreras utifrån med två händer
|
|
35
|
|
Anpassade reglage (ljusreglage, vindrutetorkare/spolare, signalhorn, körriktningsvisare, etc.)
|
|
|
35.02.
|
Reglage som kan manövreras utan att styrningsanordningen måste släppas
|
|
|
35.03.
|
Reglage som kan manövreras utan att styranordningen måste släppas med vänster hand
|
|
|
35.04.
|
Reglage som kan manövreras utan att styranordningen måste släppas med höger hand
|
|
|
35.05.
|
Reglage som kan manövreras utan att styrningsanordningen och gas- och bromsreglaget måste släppas
|
|
40
|
|
Anpassad styranordning
|
|
|
40.01.
|
Styrning med maximal manövreringskraft av … N (t.ex. ”40.01(140N)”)
|
|
|
40.05.
|
Anpassad ratt (större och/eller tjockare ratt, ratt med mindre diameter etc.)
|
|
|
40.06.
|
Anpassning av rattens position
|
|
|
40.09.
|
Fotmanövrerad styrning
|
|
|
40.11.
|
Stödjande anordning på ratten
|
|
|
40.14.
|
Anpassade styrsystem som manövreras med en hand/arm
|
|
|
40.15.
|
Alternativt styrsystem som manövreras med två händer/armar
|
|
42
|
|
Anpassade anordningar för sikt bakåt/åt sidan
|
|
|
42.01.
|
Anpassad anordning för sikt bakåt
|
|
|
42.03.
|
Extra invändig anordning som förbättrar sikt åt sidan
|
|
|
42.05.
|
Anordning som täcker den döda vinkeln
|
|
43
|
|
Förarens sittplats
|
|
|
43.01.
|
Förhöjt förarsäte som ger normal sikt på normalt avstånd från ratten och pedalerna
|
|
|
43.02.
|
Förarsäte som är anpassat efter kroppsformen
|
|
|
43.03.
|
Förarsäte med sidostöd för god stabilitet
|
|
|
43.04.
|
Förarsäte med armstöd
|
|
|
43.06.
|
Anpassat säkerhetsbälte
|
|
|
43.07.
|
Säkerhetsbälte med stöd för god stabilitet
|
|
44
|
|
Anpassning av motorcykel (obligatorisk användning av underkoder)
|
|
|
44.01.
|
Manövrering av båda bromsarna genom ett reglage
|
|
|
44.02.
|
Anpassad främre hjulbroms
|
|
|
44.03.
|
Anpassad bakre hjulbroms
|
|
|
44.04.
|
Anpassat gasreglage
|
|
|
44.08.
|
Säteshöjd som ger föraren till motorcykeln möjlighet att i sittande position ha båda fötterna på marken samtidigt vid stopp och stillastående
|
|
|
44.09.
|
Maximal manövreringskraft av främre hjulbroms … N (t.ex. ”44.09(140N)”)
|
|
|
44.10.
|
Maximal manövreringskraft av bakre hjulbroms … N (t.ex. ”44.10(240N)”)
|
|
|
44.11.
|
Anpassat fotstöd
|
|
|
44.12.
|
Anpassat handtag
|
|
45
|
|
Endast motorcykel med sidvagn
|
|
46
|
|
Endast motordrivna trehjulingar
|
|
47
|
|
Begränsat till fordon med mer än två hjul som inte kräver att föraren balanserar upp fordonet vid start, stopp och stillastående
|
|
50
|
|
Begränsat till ett visst fordon/chassinummer (fordonsidentifieringsnummer, VIN)
|
Bokstäver som används i kombination med koderna 01–44 för ytterligare specificering:
a
vänster
b
höger
c
hand
d
fot
e
mitten
f
arm
g
tumme
KODER FÖR BEGRÄNSAD ANVÄNDNING
|
60
|
|
Valfria överensstämmelser
|
|
|
60.01.
|
Innehavaren beviljas den valfria överensstämmelse som anges i artikel 9.3 a
|
|
|
60.02.
|
Innehavaren beviljas den valfria överensstämmelse som anges i artikel 9.3 b
|
|
|
60.03.
|
Behörigheten att köra fordon i kategori B1 är begränsad till de fordon som anges i artikel 9.4 c
|
|
61
|
|
Begränsad till resor under dagtid (t.ex. en timme efter soluppgången och en timme före solnedgången)
|
|
62
|
|
Begränsad till resor inom en radie av … km från körkortsinnehavarens bostad eller enbart inom staden/regionen
|
|
63
|
|
Begränsad till körning utan passagerare
|
|
64
|
|
Begränsad till körning med högst … km/h
|
|
65
|
|
Begränsad till körning endast med annan körkortsinnehavare som innehar ett körkort i minst samma kategori
|
|
66
|
|
Begränsad till körning utan släpvagn
|
|
67
|
|
Ingen körning på motorväg
|
|
68
|
|
Ingen alkohol
|
|
69
|
|
Begränsad till körning med fordon utrustade med alkolås i enlighet med EN 50436. Angivandet av en sista giltighetsdag är frivilligt (t.ex. ”69” eller ”69(01.01.2016)”)
|
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
|
70
|
|
Utbyte av körkort nr … utfärdat av … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredjeland, exempelvis ”70.0123456789.NL”)
|
|
71
|
|
Duplikat av körkort nr … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredjeland, exempelvis ”71.987654321.HR”)
|
|
73
|
|
Begränsat till fordon i kategori B av typen motordriven fyrhjuling (B1).
|
|
78
|
|
Begränsat till fordon med automatisk växellåda
|
|
79
|
|
Begränsat till fordon som överensstämmer med specifikationerna inom parentes i samband med tillämpningen av artikel 19 i detta direktiv.
|
|
|
79.01.
|
Begränsat till tvåhjuliga fordon med eller utan sidvagn
|
|
|
79.02.
|
Begränsat till fordon i kategori AM av typen trehjulingar eller lätta fyrhjulingar
|
|
|
79.03.
|
Begränsat till motordrivna trehjulingar
|
|
|
79.04.
|
Begränsat till motordrivna trehjulingar till vilka en släpvagn får kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg
|
|
|
79.05.
|
Motorcykel i kategori A1 med ett effekt/viktförhållande som överstiger 0,1 kW/kg
|
|
|
79.06.
|
Fordon i kategori BE där släpvagnens tillåtna totalvikt överstiger 3 500 kg
|
|
80
|
|
Begränsat till de innehavare av körkort för fordon i kategori A av typen motordriven trehjuling som inte uppnått 24 års ålder
|
|
81
|
|
Begränsat till de innehavare av körkort för fordon i kategori A av typen tvåhjulig motorcykel som inte uppnått 21 års ålder
|
|
95
|
|
Föraren innehar ett yrkeskompetensbevis enligt direktiv (EU) 2022/2561 giltigt t.o.m. … (t.ex. ”95(01.01.12)”).
|
|
96
|
|
Fordon i kategori B till vilka en släpvagn får kopplas med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg och där fordonskombinationens tillåtna överstiger 3 500 kg men är högst 4 250 kg
|
|
97
|
|
Ej behörig att framföra fordon i kategori C1 som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014.
|
|
98
|
|
|
|
|
98.01
|
Föraren betraktas som en ny förare och omfattas av villkoren för prövotiden. Om körkortet byts ut, förnyas eller ersätts ska koden kompletteras med prövotidens slutdatum (t.ex. 98.01.13.04.2028).
|
|
|
98.02
|
Innehavaren ska uppfylla villkoren för beledsagad körning tills han eller hon fyller 18 år.
|
Koderna 100 och däröver ska vara nationella koder som endast gäller inom den körkortsutfärdande medlemsstatens territorium.
BILAGA II
MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV OCH KUNSKAPER, FÄRDIGHETER OCH BETEENDE VID KÖRNING AV ETT MOTORFORDON
I. MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den som ansöker om körkort har de kunskaper och färdigheter samt uppvisar det beteende som krävs för att framföra ett motorfordon. De prov som införs i detta syfte ska bestå av
–ett kunskapsprov, och
–efter ett godkänt kunskapsprov, ett körprov.
Villkoren för genomförandet av dessa prov fastställs nedan.
A.
KUNSKAPSPROV
1.Utformning
Provet ska vara utformat så att det visar att den sökande har de kunskaper som krävs i de ämnen som är förtecknade i punkterna 2, 3 och 4.
Om den som ansöker om körkort i en kategori har godkänts på ett kunskapsprov för körkort i en annan kategori behöver de gemensamma bestämmelserna i punkt 2, 3 och 4 inte tillämpas.
2.Innehållet i kunskapsprovet för samtliga fordonskategorier
Provet ska innehålla frågor om varje ämne som finns förtecknat i följande punkter, medan varje medlemsstat själv ska fastställa frågornas innehåll och utformning.
(a)Vägtrafikbestämmelser:
–Särskilt vägmärken, vägmarkeringar, signaler, väjningsplikt och hastighetsbegränsningar.
(b)Föraren:
–Betydelsen av uppmärksamhet och samspel med andra vägtrafikanter, inbegripet användare av mikromobilitet.
–Allmän uppfattningsförmåga, inbegripet uppfattning av faror, omdömesförmåga och beslutsfattande, särskilt reaktionstiden, liksom förändringar i körförmågan som beror på alkohol, narkotika och läkemedel, psykiskt tillstånd och trötthet.
(c)Vägen:
–De viktigaste principerna avseende ett säkert avstånd mellan fordon, bromssträckor och väghållning vid olika väderleks- och vägförhållanden.
–Riskfaktorer vid körning som beror på olika vägförhållanden, inbegripet uppfattning och förutseende av faror, särskilt hur de ändras till följd av väderlek och tiden på dygnet.
–Olika vägtypers egenskaper och de därmed sammanhängande föreskrivna kraven.
–Säker körning i vägtunnlar.
(d)Andra vägtrafikanter:
–Särskilda riskfaktorer kopplade till andra vägtrafikanters bristande erfarenhet, särskilt när det gäller oskyddade trafikanter som är sämre skydddade i trafiken än användare av motorfordon som bilar, bussar och lastbilar och som är direkt utsatta för kollisionskrafter. Denna kategori omfattar fotgängare, cyklister, användare av motordrivna tvåhjuliga fordon, användare av anordningar för personlig rörlighet och personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet och orienteringsförmåga.
–Risker i samband med förflyttning och körning av olika typer av fordon och deras förares olika synfält, inklusive fordon med avancerade förarassistanssystem och andra automatiseringsfunktioner.
(e)Allmänna regler och förordningar samt andra bestämmelser:
–Bestämmelser i fråga om administrativa dokument som krävs för att få använda fordonen.
–Allmänna regler för hur föraren ska handla vid en olycka (placera ut varningstriangel och slå larm) och vilka åtgärder han eller hon kan vidta för att om så är nödvändigt hjälpa trafikolycksoffer.
–Säkerhetsfaktorer som rör fordonet och det gods och de personer som transporteras.
–Säkerhetsaspekter som rör fordon som drivs med alternativa bränslen.
(f)Nödvändiga försiktighetsåtgärder när fordonet lämnas.
(g)Mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten. Sökanden ska kunna upptäcka de vanligaste felen, särskilt på styr-, fjädrings- och bromssystem, däck, belysning och körriktningsvisare, reflexanordningar, backspeglar, vindruta och vindrutetorkare, avgassystem, säkerhetsbälten och signalhorn.
(h)Fordonets säkerhetsutrustning, särskilt användningen av säkerhetsbälten, nackskydd, säkerhetsutrustning för barn och laddning av elfordon.
(i)Regler och aspekter avseende fordons användning i förhållande till miljön, inbegripet när det gäller elfordon: lämplig användning av signalhorn, måttlig bränsleförbrukning/energiförbrukning, begränsning av utsläpp (utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, ljud och mikroplast från däck- och vägslitage osv.).
3.Särskilda bestämmelser för kategorierna A1, A2 och A
Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om
(a)användning av skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm,
(b)motorcykelförares synlighet för andra vägtrafikanter,
(c)riskfaktorer i samband med olika vägförhållanden, i enlighet med ovanstående, särskilt när det gäller hala partier som brunnslock, vägmarkeringar som linjer och pilar samt spårvagnsspår,
(d)mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten, vilket nämns ovan, särskilt när det gäller nödstoppreglage, oljenivå och kedja.
4.Särskilda bestämmelser för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E
(1)Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om
(a)bestämmelser om körtider och viloperioder enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006, användning av färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014,
(b)bestämmelser om typen av transport, dvs. gods eller passagerare,
(c)fordons- och transportdokument som krävs för nationell och internationell transport av gods och passagerare,
(d)hur man ska agera i samband med en olycka samt åtgärder som ska vidtas efter en olycka eller liknande, exempelvis akuta åtgärder såsom evakuering av passagerare och grundläggande kunskaper om första hjälpen,
(e)försiktighetsåtgärder vid avmontering och byte av hjul,
(f)bestämmelser om fordonsvikter och fordonsmått samt bestämmelser om hastighetsregulatorer,
(g)begränsningar av synfältet som beror på fordonens konstruktion,
(h)läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (frivilligt).
(i)säkerhet i samband med lastning av fordonet, dvs. kontroll av lasten (packning och fästanordningar), svårigheter vid olika typer av last (exempelvis vätskor, hängande last …), lastning och lossning av gods samt användning av lastningsutrustning (endast kategorierna C, CE, C1, C1E),
(j)förarens ansvar när det gäller transport av passagerare och deras komfort och säkerhet, transport av barn samt nödvändiga kontroller före avfärd. Samtliga busstyper bör ingå i kunskapsprovet (bussar i kollektivtrafik, långfärdsbussar, bussar med särskilda mått, etc.) (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).
(k)De som ansöker om körkort för fordon i kategori C1 eller C1E som inte omfattas av förordning (EU) nr 165/2014 får av medlemsstaterna undantas från kravet att visa sina kunskaper i de ämnen som är förtecknade i punkterna 4.1 a–c.
(2)Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om följande ytterligare bestämmelser för kategorierna C, CE, D och DE:
(a)Principerna för hur förbränningsmotorer, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätska, spolarvätska), bränslesystem, elsystem, tändningssystem och transmissionssystem (koppling, växellåda, etc.) är uppbyggda och fungerar.
(b)Smörjmedel och frostskyddsvätska.
(c)Principerna för konstruktion, montering, korrekt användning och underhåll av däck.
(d)Principerna för olika typer av bromssystem och hastighetsregulatorer, deras funktion och viktigaste delar samt anslutning, användning och dagligt underhåll, och användningen av låsningsfria bromsar.
(e)Principerna för olika typer av kopplingssystem, deras funktion och viktigaste delar samt anslutning, användning och dagligt underhåll (endast kategorierna CE, DE).
(f)Metoder för felsökning vid driftsfel.
(g)Förebyggande underhåll av fordon och nödvändiga löpande reparationer.
(h)Förarens ansvar när det gäller mottagande, transport och leverans av gods i enlighet med överenskomna villkor (endast kategorierna C, CE).
B.
KÖRPROV
5.Fordonet och dess utrustning
(1)Fordons växellåda
(a)För att få framföra ett fordon med manuell växellåda krävs ett godkänt körprov som genomförts i ett sådant fordon.
Med fordon med manuell växellåda avses ett fordon med kopplingspedal (eller manuell spak för kategorierna A, A2 och A1) som föraren måste använda när denne startar eller stannar och växlar fordonet.
(b)Fordon som inte uppfyller kriterierna i punkt 5.1 a ska anses ha automatisk växellåda.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5.1 c ska, om en sökande genomför körprov på ett fordon med automatisk växellåda, detta anges på ett körkort som utfärdas på grundval av ett sådant prov med tillämplig unionskod enligt del E i bilaga I. Körkort med en sådan angivelse får endast användas för att köra fordon med automatisk växellåda.
(c)Den unionskod som anges på ett körkort i kategorierna A1, A2, A, B1, B och BE som utfärdats på grundval av ett körprov genomfört på ett fordon med automatisk växellåda ska tas bort om innehavaren klarar ett särskilt körprov eller genomgår en särskild utbildning.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
i) godkänna och övervaka den särskilda utbildningen, eller
ii) anordna det särskilda körprovet.
Fordon som används för den utbildning eller det prov som avses i denna punkt ska ha manuell växellåda och ska omfattas av den kategori av körkort som deltagarna har ansökt om.
Längden på körprovet och den körda sträckan ska vara tillräckliga för att bedöma de färdigheter och beteenden som anges i punkt 6 eller 7 i denna bilaga, med särskild hänsyn tagen till hur fordonets transmission hanteras.
Utbildningen ska omfatta alla aspekter som omfattas av punkt 6 eller 7 i denna bilaga, med särskild uppmärksamhet på hur fordonets transmission hanteras. Varje utbildningsdeltagare ska utföra de praktiska delarna av utbildningen och visa sina färdigheter och sitt beteende på allmän väg. Utbildningen ska vara minst 7 timmar.
(d)Särskilda bestämmelser för fordon i kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E
Medlemsstaterna får besluta att inga begränsningar till fordon med automatisk växellåda ska anges på körkort för fordon i kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 eller D1E som avses i punkt 5.1 b, om den sökande redan har ett körkort för fordon med manuell växellåda som tillhör minst en av följande kategorier: B, BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 eller D1E, och om denne vid körprovet genomfört de manövrer som anges i punkt 8.4.
(2)De fordon som används vid körproven ska uppfylla de minimikrav som anges nedan. Medlemsstaterna får införa bestämmelser om strängare eller flera krav. På de fordon i kategorierna A1, A2 och A som används vid körprov får medlemsstaterna tillämpa en tolerans på 5 cm3 under fastställd minsta cylindervolym.
(a)Kategori A1:
Motorcykel i kategori A1 utan sidvagn, med en märkeffekt som inte överstiger 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg samt en maxhastighet som inte understiger 90 km/h.
Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor, ska slagvolymen vara minst 120 cm3.
Om motorcykeln drivs av en elektrisk motor, ska effekt/viktförhållandet vara minst 0,08 kW/kg.
(b)Kategori A2:
Motorcykel utan sidvagn, med en märkeffekt som inte understiger 20 kW eller överstiger 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg.
Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor, ska slagvolymen vara minst 250 cm3.
Om motorcykeln drivs av en elektrisk motor, ska effekt/viktförhållandet vara minst 0,15 kW/kg.
(c)Kategori A:
Motorcykel utan sidvagn, med en tomvikt som överstiger 180 kg och märkeffekt som inte understiger 50 kW. Medlemsstaten får godkänna en tolerans på 5 kg under fastställd minimivikt.
Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor, ska slagvolymen vara minst 600 cm3.
Om motorcykeln drivs av en elektrisk motor, ska effekt/viktförhållandet vara minst 0,25 kW/kg.
(d)Kategori B:
Ett fyrhjuligt fordon i kategori B med en maxhastighet på minst 100 km/h.
(e)Kategori BE:
En fordonskombination som består av ett provfordon i kategori B och en släpvagn med en högst tillåten vikt på minst 1 000 kg och som har en maxhastighet på minst 100 km/h och inte omfattas av kategori B. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som motorfordonet. Den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än motorfordonet, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg.
(f)Kategori B1:
En motordriven fyrhjuling med en maxhastighet på minst 60 km/h.
(g)Kategori C:
Ett fordon i kategori C med en högsta tillåten vikt på minst 12 000 kg, en längd på minst 8 m, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Lastutrymmet ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Fordonet ska ha en faktisk totalvikt på minst 10 000 kg.
(h)Kategori CE:
Antingen ett ledat fordon eller en fordonskombination som består av ett provfordon i kategori C och en släpvagn med en längd på minst 7,5 m. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen ska ha en högsta tillåten vikt på minst 20 000 kg, en längd på minst 14 m, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h samt vara försedd med låsningsfria bromsar och utrustad med en färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Lastutrymmet ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen ska ha en faktisk totalvikt på minst 15 000 kg.
(i)Kategori C1:
Ett fordon i underkategori C1 med en högsta tillåten vikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Lastutrymmet ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten.
(j)Kategori C1E:
En fordonskombination som består av ett provfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en högsta tillåten vikt på minst 1 250 kg. Fordonskombinationen ska ha en längd på minst 8 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än förarhytten, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar. Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg.
(k)Kategori D:
Ett fordon i kategori D med en längd på minst 10 m, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014.
(l)Kategori DE:
En fordonskombination som består av ett provfordon i kategori D och en släpvagn med en högsta tillåten vikt på minst 1 250 kg, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 m bred och 2 m hög. Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg.
(m)Kategori D1:
Ett fordon i underkategori D1 med en högsta tillåten vikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014.
(n)Kategori D1E:
En fordonskombination som består av ett provfordon i underkategori D1 och en släpvagn med en högsta tillåten vikt på minst 1 250 kg samt en maxastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 m bred och 2 m hög. Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg.
6.Färdigheter och beteende som ska prövas för kategorierna A1, A2 och A
(1)Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten
De sökande ska visa sin förmåga att förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav:
(a)Justera skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm.
(b)Göra slumpmässiga kontroller av däck, bromsar, styrning, nödstoppreglage (i tillämpliga fall), kedja, oljenivåer, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.
(2)Särskilda manövrer som ska provas med avseende på trafiksäkerheten:
(a)Ställa motorcykeln på och ta ner den från stödet och flytta den genom att leda den med motorn avstängd.
(b)Parkera motorcykeln med användning av stödet.
(c)Minst två manövrer, inbegripet slalomkörning, ska utföras vid låg hastighet. Detta ska göra det möjligt att bedöma förmågan att handha kopplingen i samspel med broms, balans, blickens riktning, placering på motorcykeln och fötternas placering på fotstöden.
(d)Minst två manövrer ska utföras vid högre hastighet, varav en med andra eller tredje växeln vid minst 30 km/h och en undanmanöver för hinder vid minst 50 km/h. Detta ska göra det möjligt att bedöma förmågan avseende placering på motorcykeln, blickens riktning, balans, styrteknik och växlingsteknik.
(e)Bromsning: Minst två inbromsningsmanövrer ska utföras, inbegripet en nödbromsning från en hastighet på minst 50 km/h. Detta ska göra det möjligt att bedöma förmågan att hantera främre och bakre broms, blickens riktning och förarens placering på motorcykeln.
(3)Trafikbeteende
Sökanden ska i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:
(a)Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.
(b)Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.
(c)Köra i kurvor.
(d)Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.
(e)Svänga till höger och vänster samt byta fil.
(f)Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.
(g)Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).
(h)Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, körning uppför och nedför långa backar, tunnlar.
(i)Reagera på och förutse farliga situationer med användning av simulatorer.
(j)Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.
7.Färdigheter och beteende som ska prövas för kategorierna B, B1 och BE
(1)Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten
De sökande ska visa sin förmåga att förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav:
(a)Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.
(b)Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.
(c)Kontrollera att dörrarna är stängda.
(d)Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, vätskor (exempelvis motorolja, kylarvätska, spolarvätska), lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.
(e)Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, låsmekanism för förarhytt, lastmetoder och säkring av lasten (endast kategori BE).
(f)Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategori BE).
(2)Kategorierna B och B1: särskilda manövrer att prova med avseende på trafiksäkerheten
Ett urval av följande manövrer ska prövas (minst två manövrer av de fyra punkterna, varav en vid backning):
(a)Backa rakt bakåt eller backa åt höger eller vänster runt ett hörn utan att komma över i fel fil.
(b)Vända fordonet med användning av fram- och backväxlar.
(c)Parkera fordonet och lämna en parkeringsplats (parallellt, snett eller vinkelrätt, framåt eller bakåt, på plan mark, i uppförs- eller nedförsbacke).
(d)Genomföra en korrekt inbromsning till stillastående. Nödbromsning är dock inte obligatoriskt.
(3)Kategori BE: särskilda manövrer att prova med avseende på trafiksäkerheten
(a)Koppla släpvagn till och från, eller från och åter till, dragfordonet; manövern måste inkludera att dragfordonet och släpvagnen är parkerade sida vid sida (dvs. inte efter varandra).
(b)Backa längs en kurva, vars linje medlemsstaterna själva får fastställa.
(c)Parkera säkert vid lastning och lossning.
(4)Trafikbeteende
Sökanden ska i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:
(a)Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.
(b)Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.
(c)Köra i kurvor.
(d)Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.
(e)Svänga till höger och vänster samt byta fil.
(f)Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.
(g)Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).
(h)Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, körning uppför och nedför långa backar, tunnlar.
(i)Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.
(j)Reagera på och förutse farliga situationer med användning av simulatorer.
8.Färdigheter och beteende som ska prövas för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E
(1)Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten
De sökande ska visa sin förmåga att förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav:
(a)Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.
(b)Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.
(c)Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.
(d)Kontrollera servostyrda broms- och styrsystem. Kontrollera att hjul, hjulbultar, stänkskydd, vindruta, fönster och vindrutetorkare, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätska, spolarvätska) är i gott skick. Kontrollera och kunna använda instrumentpanelen, inbegripet färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Sistnämnda krav är inte tillämpligt på dem som ansöker om körkort för fordon i kategori C1 eller C1E som inte omfattas av den förordningen.
(e)Kontrollera lufttryck, tryckluftsbehållare och upphängning.
(f)Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, lastmekanism (i tillämpliga fall), låsmekanism för förarhytt (i tillämpliga fall), lastmetoder och säkring av lasten (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).
(g)Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E).
(h)Vidta säkerhetsåtgärder för särskilda fordon: kontrollera kaross, dörrar, nödutgångar, förstahjälpenutrustning, brandsläckare och annan säkerhetsutrustning (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).
(i)Läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (frivilligt).
(2)Särskilda manövrer som ska provas med avseende på trafiksäkerheten:
(a)Koppla släpvagn till och från, eller från och åter till, dragfordonet; manövern måste inkludera att dragfordonet och släpvagnen är parkerade sida vid sida (dvs. inte på ett led) (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E).
(b)Backa längs en kurva, vars linje medlemsstaterna själva får fastställa.
(c)Parkera säkert vid lastning och lossning på lastramp/brygga eller liknande installation (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).
(d)Parkera så att passagerare säkert kan kliva av och på bussen (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).
(3)Trafikbeteende
Sökanden ska i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:
(a)Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.
(b)Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.
(c)Köra i kurvor.
(d)Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.
(e)Svänga till höger och vänster samt byta fil.
(f)Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.
(g)Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).
(h)Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, körning uppför och nedför långa backar, tunnlar.
(i)Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.
(4)Säker och energieffektiv körning
(a)Ett körsätt som tryggar säkerhet i trafiken och minskar bränsleförbrukning och avgaser under acceleration, fartminskning, körning i uppförs- och nedförsbackar.
(b)Reagera på och förutse farliga situationer med användning av simulatorer.
9.Bedömning av körprovet
(1)För var och en av de körsituationer som nämns i punkterna 6, 7 och 8 ska bedömningen återspegla hur obesvärat den sökande använder fordonets reglage och vilken förmåga han eller hon visar att köra helt säkert i trafiken. Förarprövaren ska under hela provet känna ge sig säker. Körfel eller farligt beteende som innebär en omedelbar risk för provfordonet, dess passagerare eller andra trafikanter ska, oavsett om förarprövaren eller ledsagaren behöver ingripa eller inte, leda till att den sökande underkänns. Förarprövaren ska dock ha rätt att avgöra om körprovet ska fullföljas eller inte.
Förarprövaren ska ha den utbildning som är nödvändig för att korrekt kunna bedöma sökandens förmåga att köra säkert. För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning av fel i enlighet med de normer som fastställs i denna bilaga ska förarprövarnas arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.
(2)Under förarprovet ska förarprövaren särskilt fästa avseende vid huruvida den sökande kör försiktigt och tar hänsyn till övriga trafikanter. Detta ska återspegla den generella körstilen, vilket förarprövaren ska ta hänsyn till i sin allmänna bedömning av den sökande. I bedömningen ingår anpassad och tydlig (säker) körning, med hänsyn till väg- och väderleksförhållanden, annan trafik, andra vägtrafikanter (särskilt oskyddade trafikanter) och framförhållning.
(3)Förarprövaren ska dessutom göra en bedömning av om den sökande
(a)behärskar fordonet i fråga om korrekt användning av säkerhetsbälten, backspeglar, nackskydd, säten, lysen och annan utrustning; använder koppling, växellåda, gas, bromssystem (även det tredje bromssystemet i tillämpliga fall) och styrsystem på rätt sätt; kontrollerar fordonet under olika förhållanden och olika hastigheter; håller fordonet stabilt på vägen; känner till fordonets vikt, dimensioner och egenskaper, lastvikt och lasttyp (endast kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, DE, D1E); ser till passagerarnas bekvämlighet (endast kategorierna D, DE, D1, D1E) (långsam acceleration, mjuk körning och inga häftiga inbromsningar),
(b)kör ekonomiskt, säkert och energieffektivt, med hänsyn till varvtal, växling, bromsning och acceleration (endast kategorierna B, BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E),
(c)har överblick över situationen både i fordonets omedelbara närhet och på medellångt och långt avstånd; använder backspeglarna på rätt sätt,
(d)respekterar företrädesrätten: lämnar eller utnyttjar företräde i olika typer av vägkorsningar, lämnar företräde i andra situationer (exempelvis vid byte av körriktning och fil och vid särskilda manövrer),
(e)placerar fordonet korrekt på vägen: placerar fordonet på vägen, i filer, rondeller och kurvor på ett sätt som är lämpligt för typen av fordon och dess egenskaper samt om den sökande har framförhållning,
(f)håller avstånd: håller lämpligt avstånd till fordon framför och vid sidan av det egna fordonet samt till andra vägtrafikanter, särskilt oskyddade trafikanter,
(g)respekterar hastighetsbegränsningar och rekommendationer: inte överskrider högsta tillåtna hastighet, anpassar hastigheten till väderleks- och trafikförhållanden och i tillämpliga fall till nationella hastighetsbegränsningar, kör i en sådan hastighet att det är möjligt att stanna inom ett synligt och fritt vägavsnitt, anpassar hastigheten till den genomsnittshastighet som samma typ av vägtrafikanter håller,
(h)respekterar trafikljus, vägmärken och andra markeringar: agerar korrekt vid trafikljus, följer trafikreglerares anvisningar, agerar korrekt vid vägmärken (förbud eller påbud), handlar korrekt vid vägmarkeringar,
(i)respekterar signalering: i förekommande fall ger tecken på rätt sätt och vid lämplig tidpunkt, använder körriktningsvisare på rätt sätt, tar vederbörlig hänsyn till samtliga tecken från andra vägtrafikanter,
(j)behärskar att bromsa och stanna: saktar in i tid, bromsar och stannar beroende på omständigheterna, har framförhållning, använder de olika bromssystemen (endast för kategorierna C, CE, D, DE), använder andra hastighetsreglerande system än bromsarna (endast för kategorierna C, CE, D, DE).
10.Provets längd
Körprovets tidslängd och den tillryggalagda sträckan ska vara tillräckliga för att bedöma de färdigheter och det beteende som fastställs i avdelning B i den här bilagan. Körtiden på vägen får inte i något fall vara kortare än 25 minuter för kategorierna A, A1, A2, B, B1 och BE och inte kortare än 45 minuter för övriga kategorier. Detta inbegriper inte mottagande av den sökande, förberedelse av fordonet, teknisk kontroll av fordonet med hänsyn till trafiksäkerheten, de särskilda manövrerna eller tillkännagivandet av resultatet av körprovet.
11. Platsen för provet
Den del av provet som syftar till att bedöma den sökandes förmåga att genomföra de särskilda manövrerna får utföras på en särskild testbana. Den del av provet som gäller trafikbeteendet ska om möjligt äga rum på landsvägar, motortrafikleder, motorvägar (eller liknande) och olika typer av stadsgator (bostadsområden, områden med 30 km/h och 50 km/h, genomfartsvägar), vilka ska vara typiska för de svårigheter som förare kan utsättas för. Det är också önskvärt att provet äger rum under förhållanden med varierande trafiktäthet. Körtiden på vägen ska utnyttjas optimalt för att bedöma den sökandes körning i alla de olika trafikmiljöer som kan bli aktuella, särskilt med hänsyn till övergången mellan sådana miljöer.
II. KUNSKAPER, FÄRDIGHETER OCH BETEENDE SOM KRÄVS FÖR ATT FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON
Förare av alla motordrivna fordon ska vid alla tidpunkter ha de kunskaper, de färdigheter och det beteende som anges i punkterna 1–9 för att kunna
–upptäcka och förutse trafikfaror och risker och bedöma deras allvar,
–ha sådan kontroll över sitt fordon att de inte skapar farliga situationer samt reagera på lämpligt sätt om sådana situationer skulle uppstå,
–följa vägtrafikbestämmelser, särskilt dem som är avsedda att förebygga trafikolyckor och bibehålla trafikrytmen,
–upptäcka allvarliga tekniska fel på sitt fordon, särskilt sådana som utgör en säkerhetsrisk, och låta åtgärda dem på lämpligt sätt,
–ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar körförmågan (exempelvis alkohol, trötthet, dålig syn etc.) för att kunna köra säkert,
–värna samtliga trafikanters säkerhet, särskilt oskyddade trafikanters, genom att visa tillbörlig hänsyn mot andra,
–ha tillräcklig kunskap om riskfaktorer i samband med mikromobilitet,
–ha tillräcklig kunskap om säkerhet i samband med användning av fordon som drivs med alternativa bränslen,
–ha tillräcklig kunskap om användningen av fordon med avancerade förarassistanssystem och om andra automatiserade funktioner.
Medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att se till att förare som inte längre har de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1-9 ovan kan öva upp dessa kunskaper och den förmågan så att de även i fortsättningen kan framföra ett motorfordon.
BILAGA III
MINIMIKRAV I FRÅGA OM FYSISK OCH PSYKISK LÄMPLIGHET ATT FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON
DEFINITIONER
1.I denna bilaga indelas förarna i två grupper:
(1)Grupp 1: Förare av fordon i kategorierna A, A1, A2 AM, B, B1 och BE.
(2)Grupp 2: Förare av fordon i kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E.
(3)I nationell lagstiftning får föreskrivas att bestämmelserna i denna bilaga för förare i grupp 2 ska gälla för förare av fordon i kategori B som använder sitt körkort i yrkesmässig verksamhet (taxibilar, ambulanser etc.).
2.På motsvarande sätt placeras de som ansöker om körkort för första gången eller om förnyat körkort i den grupp de kommer att tillhöra när körkortet har utfärdats eller förnyats.
LÄKARUNDERSÖKNINGAR
3.Grupp 1:
Sökande ska göra en egen bedömning av sin fysiska och psykiska lämplighet att framföra motordrivna fordon.
Sökande är skyldiga att genomgå läkarundersökning om det i samband med den egna bedömningen av sin fysiska och psykiska lämplighet, de obligatoriska formaliteterna eller under de prover som ska avläggas för att erhålla körkort framkommer att de sannolikt lider av ett eller flera av de medicinska problem som nämns i denna bilaga.
Samma förfarande ska gälla för förare när deras körkort förnyas.
4.Grupp 2:
Sökande ska genomgå läkarundersökning innan körkort utfärdas för första gången till dem, och därefter ska förare kontrolleras i enlighet med det nationella system som gäller i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort varje gång körkortet förnyas.
5.Medlemsstaterna får fastställa strängare krav för utfärdande eller förnyelse av körkort än de som fastställs i denna bilaga.
SYNFÖRMÅGA
6.Alla som ansöker om körkort ska genomgå en lämplig undersökning som syftar till att kontrollera att de har tillräcklig synskärpa och tillräckligt synfält för att framföra motorfordon. Om det finns anledning att tvivla på att den sökandes syn är tillräckligt god, ska han eller hon undersökas av behörig medicinsk personal. Vid denna undersökning ska följande faktorer särskilt uppmärksammas: synskärpan, synfältet, mörkerseende, bländnings- och kontrastkänslighet, dubbelseende och andra synfel som kan äventyra trafiksäkerheten.
Körkort får i undantagsfall övervägas för förare i grupp 1 då kraven på synfält eller synskärpa inte uppfylls, men det finns skäl att anta att utfärdandet av ett körkort för den sökande inte skulle försämra trafiksäkerheten. I sådana fall ska föraren undersökas av behörig medicinsk personal som kan konstatera att det inte föreligger någon annan nedsättning av synfunktionen, inklusive bländnings- och kontrastkänslighet eller nedsatt mörkerseende. Förare eller sökande ska även bli godkänd på ett praktiskt test som anordnas av en behörig myndighet.
Grupp 1:
(1)Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort ska, om nödvändigt med korrigerande linser, då båda ögonen används uppnå en binokulär synskärpa av minst 0,5.
Det horisontella synfältet ska dessutom vara minst 120 grader, som ska utvidgas minst 50 grader till höger och vänster och 20 grader uppåt och nedåt. Inga defekter får finnas inom den centrala tjugogradersradien.
Om en progredierande ögonsjukdom upptäcks eller fastställs får körkort utfärdas eller förnyas på villkor att sökanden regelbundet undersöks av behörig medicinsk personal.
(2)Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort och är helt blind på ett öga eller endast använder det ena ögat (exempelvis på grund av dubbelseende) ska ha en synskärpa av minst 0,5, om nödvändigt med korrigerande linser. Behörig medicinsk personal ska intyga att sökanden har haft denna monokulära syn tillräckligt länge för att ha anpassat sig till den och att synfältet för det ögat uppfyller det krav som fastställs i punkt 6.1.
(3)Om en förare nyligen utvecklat dubbelseende eller blivit blind på det ena ögat ska det föreskrivas en anpassningsperiod (exempelvis sex månader) under vilken det inte är tillåtet att framföra ett motorfordon. Efter denna anpassningsperiod får tillstånd att framföra ett motorfordon endast ges efter ett positivt yttrande från synexperter och trafiksäkerhetsexperter.
Grupp 2:
(4)Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort ska ha en synskärpa, om nödvändigt med korrigerande linser, av minst 0,8 på det bästa ögat och minst 0,1 på det sämsta ögat. Om korrigerande linser används för att uppnå synskärpan 0,8 och 0,1 ska minimiskärpan (0,8 och 0,1) uppnås antingen genom korrigering med glasögon som har en styrka på högst åtta dioptrier eller med hjälp av kontaktlinser. Korrektionen ska tolereras väl.
Det horisontella synfältet med båda ögonen ska dessutom vara minst 160 grader, som ska utvidgas minst 70 grader till höger och vänster och 30 grader uppåt och nedåt. Inga defekter får finnas inom den centrala trettiogradersradien.
Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare med nedsatt kontrastkänslighet eller dubbelseende.
Om en förare fått väsentligt nedsatt syn på ett öga ska det föreskrivas en lämplig anpassningsperiod (exempelvis sex månader) under vilken det inte är tillåtet att framföra ett motorfordon. Efter denna anpassningsperiod får tillstånd att framföra ett motorfordon endast ges efter ett positivt yttrande från synexperter och trafiksäkerhetsexperter.
HÖRSEL
7.Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare i grupp 2 efter ett utlåtande från behörig medicinsk personal. Vid läkarundersökningen ska särskild hänsyn tas till kompensationsmöjligheterna.
PERSONER MED FYSISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
8.Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som lider av motoriska besvär eller sjukdomar som gör det farligt att framföra ett motordrivet fordon.
Grupp 1:
(1)Till sökande och förare med fysiska funktionsnedsättningar får körkort med särskilda villkor utfärdas med stöd av ett utlåtande från behörig medicinsk personal. Utlåtandet ska grunda sig på en medicinsk bedömning av de aktuella besvären eller sjukdomarna och om nödvändigt på ett praktiskt prov. Det ska också ange på vilket sätt fordonet ska anpassas och om föraren behöver använda ett ortopediskt hjälpmedel, i den utsträckning som provet av färdigheter och beteende visar att det inte innebär någon fara att framföra fordonet med ett sådant hjälpmedel.
(2)Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare med tilltagande besvär på villkor att personen regelbundet genomgår undersökning för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet helt säkert.
Om den fysiska funktionsnedsättningen är stabil, får körkort utfärdas eller förnyas utan att den sökande måste genomgå regelbundna läkarundersökningar.
Grupp 2:
(3)Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.
HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR
9.Hjärt- och kärlproblem eller -sjukdomar kan leda till en plötslig störning av hjärnfunktionerna som innebär en fara för trafiksäkerheten. Dessa problem utgör grunder för tillfälliga eller varaktiga körbegränsningar.
(1)För följande hjärt- och kärlproblem får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare i de angivna grupperna först efter det att problemet verksamt har behandlats och med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk bedömning:
(a)Bradyarytmier (sinusknutesyndrom och överledningsstörningar) och takyarytmier (supraventrikulära och ventrikulära arytmier) med historia av synkope eller synkopeepisoder på grund av arytmiproblem (gäller grupperna 1 och 2).
(b)Bradyarytmier: sinusknutesyndrom och överledningsstörningar med andra gradens atrioventrikulärt (AV) block Mobitz II, tredje gradens AV-block eller alternerande skänkelblock (gäller endast grupp 2).
(c)Takyarytmier (supraventrikulära och ventrikulära arytmier) med
–strukturella hjärtsjukdomar och ihållande ventrikulär takykardi (VT) (gäller grupperna 1 och 2), eller
–polymorf kortvarig VT, varaktig VT eller med indikation för en defibrillator (gäller endast grupp 2).
(d)Symptom på angina pectoris (gäller grupperna 1 och 2).
(e)Implantering eller byte av en permanent pacemaker (gäller endast grupp 2).
(f)Implantering eller byte av defibrillator eller lämplig eller olämplig chock från defibrillator (gäller endast grupp 1).
(g)Synkope (kortvarig förlust av medvetande och kroppshållning som kännetecknas av snabb start, kort varaktighet och spontan återhämtning på grund av global cerebral hypoperfusion, förmodligen reflexmedierad, av okänd orsak, utan några tecken på underliggande hjärtsjukdom) (gäller grupperna 1 och 2).
(h)Akut koronarsyndrom (gäller grupperna 1 och 2).
(i)Stabil angina pectoris om symtom inte uppträder vid lätt fysisk aktivitet (gäller grupperna 1 och 2).
(j)Perkutan koronar intervention (PCI) (gäller grupperna 1 och 2).
(k)Kranskärlsoperation (CABG) (gäller grupperna 1 och 2).
(l)Stroke/transient ischemisk attack (TIA) (gäller grupperna 1 och 2).
(m)Betydande carotisstenos (gäller endast grupp 2).
(n)Den maximala diameterna på aorta överstiger 5,5 cm (gäller endast grupp 2).
(o)Hjärtsvikt:
–New York Heart Association (NYHA) klasserna I, II och III (gäller endast grupp 1),
–NYHA-klasserna I och II under förutsättning att den vänstra ventrikelns ejektionsfraktion är minst 35 % (gäller endast grupp 2).
(p)Hjärttransplantation (gäller grupperna 1 och 2).
(q)Instrument för hjärtstöd (gäller endast grupp 1).
(r)Hjärtklaffkirurgi (gäller grupperna 1 och 2).
(s)Malign hypertoni (förhöjning av det systoliska blodtrycket ≥ 180 mmHg eller det diastoliska blodtrycket ≥ 110 mmHg i samband med risk för eller progressiva organskador) (gäller grupperna 1 och 2).
(t)Blodtryck grad 3 (diastoliskt blodtryck ≥ 110 mmHg och/eller systoliskt blodtryck ≥ 180 mmHg) (gäller endast grupp 2).
(u)Medfödd hjärtsjukdom (gäller grupperna 1 och 2).
(v)Hypertrofisk kardiomyopati om synkope inte uppträder (gäller endast grupp 1).
(w)Långt QT-syndrom med synkope, torsade de pointes eller QTc > 500 ms (gäller endast grupp 1).
(2)För följande hjärt- och kärlproblem, får körkort inte utfärdas till de sökande eller förnyas för de förare som tillhör de angivna grupperna:
(a)Implantering av defibrillator (gäller endast grupp 2).
(b)Perifer vaskulär sjukdom – torakal och abdominal aortaaneurysm när största tillåtna aortadiameter är sådan att den medför en avsevärd risk för plötslig ruptur och därmed plötslig funktionsnedsättning (gäller grupperna 1 och 2).
(c)Hjärtsvikt:
–NYHA IV (gäller endast grupp 1).
–NYHA III och IV (gäller endast grupp 2).
(d)Instrument för hjärtstöd (gäller endast grupp 2).
(e)Hjärtklaffsjukdom med aortaregurgitation, aortastenos, mitral regurgitation eller mitralstenos, om funktionsförmågan uppskattas till NYHA IV eller om det har förekommit synkopeepisoder (gäller endast grupp 1).
(f)Hjärtklaffsjukdom med NYHA III eller IV eller med ejektionsfraktion (EF) under 35 % mitralstenos och allvarlig pulmonell hypertoni eller med allvarlig ekokardiografisk aortastenos eller aortastenos som orsakar synkope, undantaget helt asymtomatisk allvarlig aortastenos, om kraven i arbetsprovet uppfylls (gäller endast grupp 2).
(g)Strukturella och elektriska kardiomyopatier – hypertrofisk kardiomyopati med en historia av synkope eller när två eller flera av följande tillstånd föreligger: vänstra ventrikelväggens tjocklek > 3 cm, icke-ihållande ventrikulär takykardi, fall av plötslig död i släkten (förstagradssläkting), ingen ökning av blodtrycket vid fysisk övning (gäller endast grupp 2).
(h)Långt QT-syndrom med synkope, torsade de pointes och QTc > 500 ms (gäller endast grupp 2).
(i)Brugada syndrom med synkope eller avvärjt plötsligt hjärtstillestånd (gäller grupperna 1 och 2).
Körkort får utfärdas eller förnyas i undantagsfall, under förutsättning att detta kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet säkert med hänsyn till inverkan av det medicinska tillståndet.
(3)Andra kardiomyopatier
Risken för plötsliga funktionsnedsättande händelser ska bedömas hos den sökande eller föraren med väl beskrivna kardiomyopatier (t.ex. arytmogen högerkammarkardiomyopati, non-compaction kardiomyopati, katekolaminerg polymorf ventrikulär takykardi och kort QT-syndrom) eller med nya kardiomyopatier som kan komma att upptäckas. Det krävs en noggrann specialistutvärdering. Prognosdetaljerna för den specifika kardiomyopatin ska beaktas.
(4)Medlemsstaterna får begränsa utfärdandet av körkort till de sökande eller förnyelse av körkort för de förare som har andra hjärt- och kärlsjukdomar.
DIABETES
10.I de följande punkterna avses med
allvarlig hypoglykemi att en annan persons hjälp krävs, och med
återkommande hypoglykemi en andra allvarlig hypoglykemi under en tolvmånadersperiod.
Grupp 1:
(1)Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har diabetes mellitus. Vid medicinering krävs utlåtande av behörig medicinsk personal samt regelbunden medicinsk uppföljning som är anpassad till det enskilda fallet, men intervallerna får högst vara tio år.
(2)En sökande eller förare med diabetes som behandlas med mediciner som medför risk för hypoglykemi ska visa att han eller hon förstår de risker som är förknippade med hypoglykemi och har tillräcklig kontroll över sitt medicinska tillstånd.
Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har bristande medvetenhet om hypoglykemi.
Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har återkommande allvarlig hypoglykemi om det inte finns stöd för detta i läkarutlåtande och regelbundna hälsokontroller äger rum. För återkommande allvarlig hypoglykemi vid vaket tillstånd får körkort varken utfärdas eller förnyas förrän 3 månader efter den senaste episoden.
Körkort får utfärdas eller förnyas i undantagsfall, under förutsättning att detta kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet säkert med hänsyn till inverkan av det medicinska tillståndet.
Grupp 2:
(3)Utfärdande/förnyelse av körkort till förare i grupp 2 med diabetes mellitus kan övervägas. Vid medicinering som medför risk för hypoglykemi (det vill säga insulin eller viss oral medicinering) ska följande kriterier gälla:
(a)Inga incidenter med allvarlig hypoglykemi har inträffat under de senaste tolv månaderna.
(b)Föraren har full förmåga att hos sig själv uppfatta en hypoglykemi.
(c)Föraren måste ha erforderlig kontroll över tillståndet genom blodsockersensorer, insulinpump, insulinpenna och/eller sluten hybridslinga, åtminstone två gånger om dagen och vid tidpunkter som är relevanta för att framföra ett motorfordon.
(d)Föraren måste visa förståelse för risken med hypoglykemi.
(e)Det får inte föreligga några andra hindrande komplikationer av diabetes.
Sådana körkort får dessutom endast utfärdas om detta kan motiveras med stöd av ett utlåtande från behörig medicinsk personal samt på villkor att det sker under regelbunden uppföljning och bedömning i intervaller som inte får överskrida tre år.
(4)Allvarlig hypoglykemi vid vaket tillstånd, även om inget fordon framförs, ska rapporteras och föranleda ny bedömning av personens lämplighet att inneha körkort.
NEUROLOGISKA SJUKDOMAR OCH OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM
11.Följande bestämmelser gäller för sökande med neurologiska sjukdomar och obstruktivt sömnapnésyndrom.
NEUROLOGISKA SJUKDOMAR
(1)Om en sökande eller förare har en allvarlig neurologisk sjukdom, får körkort endast utfärdas eller förnyas om ansökan stöds av ett läkarutlåtande.
Neurologiska störningar som har samband med sjukdomar eller kirurgiska ingrepp som påverkar det centrala eller perifera nervsystemet och tar sig uttryck i sensoriska eller motoriska störningar samt påverkar balansen och koordinationen ska sålunda beaktas i förhållande till deras funktionsmässiga verkningar och risken för att de ska förvärras. I sådana fall kan det krävas regelbunden bedömning för utfärdande eller förnyelse av körkortet, om det finns risk för försämring.
OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM
(2)I de följande punkterna avses med
obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat form ett antal av 15–29 apnéer och hypopnéer per timme (apné-hypopnéindex) och med
obstruktivt sömnapnésyndrom i uttalad form ett apné-hypopnéindex på 30 eller mer, vilka båda ger upphov till svår dagtrötthet.
(3)Sökande eller förare som misstänks lida av obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form ska remitteras till vidare medicinsk rådgivning innan körkort utfärdas eller förnyas. De kan ordineras att inte framföra ett motorfordon till dess att diagnosen har bekräftats.
(4)Körkort får utfärdas till sökande eller förare med obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form som har tillräcklig kontroll över sitt medicinska tillstånd och följer lämplig behandling som lindrar problemet med sömnighet, om sådan föreligger, vilket bekräftats genom läkarutlåtande.
(5)Sökande eller förare som behandlas för obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form ska återkommande undergå medicinsk undersökning i intervaller på högst tre år för förare i grupp 1 och ett år för förare i grupp 2, i syfte att fastställa i vilken utsträckning behandlingen följs, behovet av fortsatt behandling och av fortsatt vaksamhet.
EPILEPSI
12.Epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten om de drabbar en person som framför ett motorfordon.
I de följande punkterna avses med
epilepsi ett medicinskt tillstånd där den berörda personen har haft två eller flera epileptiska anfall med mindre än fem års mellanrum, och med
provocerat epileptiskt anfall ett anfall som utlösts av en igenkännlig faktor som kan undvikas.
En person som drabbas av ett första eller ett enstaka anfall eller en första eller enstaka medvetandeförlust ska uppmanas att inte framföra motorfordon. En specialistrapport ska upprättas som anger den period under vilken personen inte får framföra motorfordon och vilken uppföljning som krävs.
Det är ytterst viktigt att personens specifika epilepsisyndrom och anfallets art fastställs för att man korrekt ska kunna utvärdera personens trafiksäkerhet (däribland risken för ytterligare anfall) och för att adekvat behandling ska kunna sättas in. Denna utredning ska göras av en neurolog.
Grupp 1:
(1)Körkort för förare i grupp 1 med epilepsi ska vara under prövning till dess att föraren varit fri från anfall under åtminstone fem år.
Om personen har epilepsi ska kraven för ett villkorsfritt körkort inte anses vara uppfyllda. Den körkortsutfärdande myndigheten ska underrättas.
(2)Provocerat epileptiskt anfall: Sökande som haft ett sådant tillstånd på grund av en utlösande igenkännlig faktor som sannolikt inte inträffar vid ratten får i enskilda fall erhålla tillstånd att framföra motorfordon förutsatt att detta stöds i en neurologbedömning (bedömningen ska i tillämpliga fall utföras i enlighet med andra relevanta avsnitt i bilaga III, t.ex. i samband med alkoholproblem eller annan sjukdom).
(3)Första eller enskilt oprovocerat anfall: Sökande som drabbats av ett första oprovocerat epileptiskt anfall får förklaras kunna framföra ett motorfordon efter en sexmånadersperiod utan anfall efter adekvat läkarbedömning. Nationella myndigheter får ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att framföra motorfordon tidigare.
(4)Annan typ av medvetandeförlust: Medvetandeförlusten ska bedömas mot bakgrund av risken för återfall i samband med framförande av fordon.
(5)Epilepsi: Förare och sökande får förklaras kunna framföra ett motorfordon efter att ha varit anfallsfria under en ettårsperiod.
(6)Anfall som inträffar enbart i sömntillstånd: Sökande eller förare som aldrig drabbats av anfall annat än i sömntillstånd får förklaras kunna framföra ett motorfordon förutsatt att detta sjukdomsmönster kunnat fastställas under en period som inte är kortare än den anfallsfria period som krävs vid epilepsi. Om personen drabbas av ett anfall i vaket tillstånd krävs en ettårsperiod utan ytterligare incidenter innan ett körkort kan utfärdas (se punkt 12.5).
(7)Anfall som inte inverkar på medvetandegraden eller handlingsförmågan: Sökande eller förare som aldrig drabbats av andra anfall än anfall som visat sig varken påverka medvetandegraden eller medfört någon nedsatt funktion får förklaras kunna framföra ett motorfordon förutsatt att detta mönster kunnat fastställas under en period som inte får vara kortare än den anfallsfria period som krävs vid epilepsi. Om personen drabbas av någon annan form av anfall krävs en ettårsperiod utan ytterligare incidenter innan ett körkort kan utfärdas (se punkt 12.5).
(8)Anfall beroende på att läkare ordinerat ändring eller reduktion av läkemedel mot epilepsi: En patient får ordineras att inte framföra ett motorfordon när han eller hon upphör med att ta ett läkemedel och därefter under en sexmånadersperiod efter avslutad behandling. Anfall som inträffar i samband med av läkare ordinerad ändrad eller upphörd medicinering kräver ett uppehåll i framförandet av fordon på tre månader om den tidigare verkningsfulla behandlingen återupptas.
(9)Efter botande epilepsioperation: se punkt 12.5.
Grupp 2:
(10)Sökande ska inte behandlas med läkemedel mot epilepsi under den erforderliga anfallsfria perioden. Erforderlig läkaruppföljning ska ha genomförts. En omfattande neurologisk undersökning ska ha visat att det varken förekommer en relevant hjärnpatologi eller någon epilepsiformaktivitet på elektroencefalogrammet (EEG). EEG och lämplig neurologisk bedömning ska genomföras efter ett akut anfall.
(11)Provocerat epileptiskt anfall: Sökande som drabbats av ett provocerat epileptiskt anfall som utlösts av en igenkännlig faktor som sannolikt inte inträffar vid ratten får efter individuell bedömning och ett neurologiskt utlåtande förklaras kunna framföra ett fordon. EEG och lämplig neurologisk bedömning ska genomföras efter ett akut anfall.
En person med en strukturell intercerebral lesion som har en ökad risk för anfall får inte framföra fordon i grupp 2 tills risken för epilepsianfall fallit till högst 2 % per år. Bedömningen ska i tillämpliga fall överensstämma med andra relevanta avsnitt i bilaga III (t.ex. vad gäller alkohol).
(12)Första eller enskilt oprovocerat anfall: Sökande som drabbats av ett första oprovocerat epileptiskt anfall får, efter adekvat neurologisk bedömning, förklaras kunna framföra motorfordon efter fem anfallsfria år utan läkemedel mot epilepsi. Nationella myndigheter får ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att framföra motorfordon tidigare.
(13)Annan typ av medvetandeförlust: Medvetandeförlusten ska bedömas mot bakgrund av risken för återfall i samband med framförande av fordon. Återfallsrisken ska vara högst 2 % per år.
(14)Epilepsi: Det krävs tio anfallsfria år utan epilepsiläkemedel. Nationella myndigheter får ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att framföra motorfordon tidigare. Detta gäller även vid juvenil epilepsi.
Vissa störningar (t.ex. arteriovenösa missbildningar eller intracerebrala blödningar) ökar risken för anfall, även om inga anfall ännu inträffat. I sådana fall ska behörig medicinsk personal göra en bedömning. Risken för ett anfall ska vara högst 2 % per år för att körkort ska kunna utfärdas.
PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
13.Följande bestämmelser gäller för sökande eller förare med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar.
Grupp 1:
(1)Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare med
(a)allvarlig psykisk funktionsnedsättning, oavsett om den är medfödd eller beror på sjukdom, skada eller neurokirurgiska ingrepp,
(b)allvarlig intellektuell funktionsnedsättning,
(c)allvarliga beteendestörningar, beteendestörningar som beror på åldrande, eller störningar av personligheten som leder till allvarligt försämrat omdöme, beteende eller allvarligt försämrad anpassningsförmåga,
om inte ansökan stöds av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.
Grupp 2:
(2)Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.
ALKOHOL
14.Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.
Grupp 1:
(1)Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att framföra fordon i alkoholpåverkat tillstånd, såvida inte lämpliga begränsningar tillämpas genom användning av teknik som gör det möjligt att kompensera för beroendet (till exempel genom obligatorisk användning av alkolås).
För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utan ytterligare begränsningar utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.
Grupp 2:
(2)Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.
NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL
15.Följande bestämmelser gäller avseende narkotika och läkemedel.
Missbruk
(1)Oavsett vilken kategori av körkort ansökan gäller ska körkort inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av eller, utan att vara beroende, regelbundet missbrukar psykofarmaka.
Regelbundet bruk
Grupp 1:
(2)Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som regelbundet, och i sådana mängder som kan påverka körningen negativt, använder psykofarmaka, oberoende av form, som kan försämra förmågan att köra säkert. Detta gäller för alla andra läkemedel eller kombinationer av läkemedel som påverkar körförmågan.
Grupp 2:
(3)Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.
NJURSJUKDOMAR
16.Följande bestämmelser gäller för sökande med njursjukdomar.
Grupp 1:
(1)Med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs får körkort utfärdas eller förnyas till sökande eller förare som lider av allvarlig njurinsufficiens.
Grupp 2:
(2)Körkort får varken utfärdas eller förnyas om sökande eller förare med allvarlig, irreversibel njurinsufficiens, dock med undantag för särfall som har stöd i ett läkarutlåtande och då på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
17.Följande bestämmelser betraktas som övriga bestämmelser.
Grupp 1:
(1)Med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum, får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har genomgått en organtransplantation eller en implantation av ett konstgjort organ som påverkar körförmågan.
Grupp 2:
(2)Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.
Om sökande eller förare har en sjukdom som kan nedsätta eller medföra nedsättning av förmågan att köra säkert, men som inte nämns i punkterna i denna bilaga, gäller som en generell regel att körkort endast får utfärdas med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.
BILAGA IV
MINIMIKRAV PÅ PERSONER SOM FUNGERAR SOM PRÖVARE VID KÖRPROV
1.Kompetens som krävs av förarprövare
(1)En person som är behörig att göra praktiska bedömningar i ett motorfordon av en sökandes körprestation ska ha kunskaper, färdigheter och insikter rörande de teman som förtecknas i punkterna 1.2–1.6.
(2)Förarprövarens kompetens ska vara relevant för bedömningen av en sökandes prestation i den körkortskategori som körprovet gäller.
(3)Kunskaper och insikter om körförmåga och bedömning:
(a)Teori om trafikbeteende.
(b)Riskmedvetande och undvikande av olyckor.
(c)Den kursplan som bedömningskriterierna bygger på.
(d)Körprovskraven.
(e)Relevant väg- och trafiklagstiftning, inbegripet relevant unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt förklarande riktlinjer.
(f)Bedömningsteori och bedömningsteknik.
(g)Defensiv körning.
(4)Bedömningsförmåga:
(a)Förmåga att korrekt iaktta samt övervaka och utvärdera sökandens totala prestation, särskilt avseende följande:
(b)Korrekt och övergripande uppfattning av farliga situationer.
(c)Korrekt fastställande av orsaken till och den sannolika följden av sådana situationer.
(d)Utveckling av kompetens och förmåga att inse misstag.
(e)Enhetlighet och konsekvens i omdömet.
(f)Snabbt tillgodogöra sig information och ringa in de viktigaste punkterna.
(g)Framförhållning, identifiering av potentiella problem och utarbetande av strategier för att hantera dem.
(h)Tillhandahållande av snabb och konstruktiv återkoppling.
(5)Personlig körförmåga:
En person med tillstånd att förrätta körprov för en viss kategori av körkort ska med genomgående hög standard kunna framföra den typen av motorfordon.
(6)Kvaliteten på tjänsterna:
(a)Fastställa och meddela vad den sökande kan förvänta sig under provet.
(b)Kommunicera tydligt och välja ett innehåll, en stil och ett språk som lämpar sig för åhörarna och sammanhanget samt besvara sökandenas frågor.
(c)Ge tydlig återkoppling om provresultatet.
(d)Behandla sökande med respekt och utan diskriminering.
(7)Kunskaper om fordonsteknik och fysik:
(a)Kunskaper om fordonsteknik, exempelvis styranordningar, däck, bromsar, belysning, särskilt för motorcyklar och tunga fordon.
(b)Säkerhet i samband med lastning.
(c)Kunskap om fordonsfysik, exempelvis fart, friktion, dynamik, energi.
(8)Ett bränsle/energieffektivt och miljövänligt körsätt.
2.Allmänna krav
(1)Förarprövare för kategori B
(a)ska ha haft B-körkort i minst 3 år,
(b)ska ha fyllt minst 23 år,
(c)ska ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i denna bilaga och därefter ha deltagit i den kvalitetssäkring och den fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,
(d)ska ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt den internationella standarden för utbildningsklassificering (ISCED),
(e)får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola.
(2)Förarprövare för de andra kategorierna
(a)ska ha körkort i den berörda kategorin eller ha förvärvat motsvarande kunskaper genom adekvata yrkeskvalifikationer,
(b)ska ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i denna bilaga och därefter ha deltagit i den kvalitetssäkring och den fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,
(c)ska ha varit kvalificerad förarprövare för kategori B under minst 3 år; undantag får göras från kravet på denna tidslängd om förarprövaren kan styrka
i) minst 5 års körvana för den berörda kategorin eller
ii) en körförmåga som enligt teoretisk och praktisk bedömning är av högre standard än vad som krävs får att få körkort, vilket gör det kravet överflödigt,
(d)ska ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt den internationella standarden för utbildningsklassificering (ISCED),
(e)får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola.
(3)Likvärdighet
(a)Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna AM, A1, A2 och A när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.
(b)Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna C1, C, D1 och D när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.
(c)Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna BE, C1E, CE, D1E och DE när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.
3.Grundläggande kompetens
(1)Grundläggande utbildning
(a)Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov ska denne med godkänt resultat genomgå ett sådant utbildningsprogram som medlemsstaten fastställer för att få den kompetens som anges i punkt 1.
(b)Medlemsstaterna ska fastställa huruvida innehållet i ett visst utbildningsprogram ska gälla tillstånd att förrätta förarprov för en körkortskategori eller för mer än en kategori.
(2)Examina
(a)Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov ska denne uppvisa en tillfredsställande nivå på kunskaper, insikt, färdigheter och lämplighet beträffande de frågor som anges i punkt 1.
(b)Medlemsstaterna ska ha ett examensförfarande som på ett pedagogiskt lämpligt sätt bedömer dennes kompetens enligt definitionen i punkt 1, särskilt i punkt 1.4. Examensförfarandet ska vara tillgängligt och omfatta såväl en teoretisk som en praktisk del. Datorbaserad bedömning får användas om lämpligt. Detaljerade bestämmelser om art och längd på de olika proven och bedömningarna i examen ska den enskilda medlemsstaten själv fastställa.
(c)Medlemsstaterna ska fastställa huruvida innehållet i en viss examination ska leda till behörighet att förrätta förarprov för en körkortskategori eller mer än en kategori.
4.Kvalitetssäkring och fortbildning
(1)Kvalitetssäkring
(a)Medlemsstaterna ska ha system för kvalitetssäkring för att sörja för att förarprövarnas standard upprätthålls.
(b)Systemen för kvalitetssäkring ska omfatta övervakning av prövarna i arbetet, deras fortbildning och nya ackreditering, deras fortlöpande yrkesmässiga utveckling samt periodisk översyn av resultaten av de förarprov de har förrättat.
(c)Medlemsstaterna ska se till att alla prövare blir föremål för årlig övervakning med hjälp av de arrangemang för kvalitetssäkring som förtecknas i punkt 4.1 b. Dessutom ska medlemsstaterna föreskriva att varje förarprövare en gång vart femte år ska iakttas när han eller hon förrättar prov, under minst en halv dag, så att det är möjligt att iaktta flera prov. Om problem konstateras ska korrigeringsåtgärder vidtas. Den person som sköter övervakningen ska vara förordnad av medlemsstaten för detta.
(d)Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyllande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier ska innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori.
(e)För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning, ska förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.
(2)Fortbildning
(a)Medlemsstaterna ska föreskriva att förarprövare för att behålla sitt tillstånd, oberoende av antalet kategorier tillståndet gäller, ska genomgå
i) regelbunden fortbildning på sammanlagt minst fyra dagar per tvåårsperiod för att
— bevara och uppdatera de nödvändiga kunskaperna och den nödvändiga prövarfärdigheten,
— utveckla ny kompetens som blivit nödvändig för utövande av yrket,
— se till att prövare fortsätter att förrätta prov enligt rättvisa och enhetliga normer,
ii) minimifortbildning på minst fem dagar under varje femårsperiod,
— för att utveckla och bibehålla den nödvändiga praktiska körfärdigheten.
(b)Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att särskild utbildning omedelbart ges sådana prövare vars arbete enligt det befintliga kvalitetssystemet har befunnits ha allvarliga brister.
(c)Fortbildningen får ges i form av instruktioner, klassrumsutbildning, konventionell utbildning eller e-utbildning och får ske individuellt eller i grupp. Den får innefatta ny ackreditering på de villkor som medlemsstaterna anser lämpliga.
(d)Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyllande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier ska innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori, förutsatt att det villkor som anges i punkt 4.2 e är uppfyllt.
(e)När en prövare under en tjugofyramånadersperiod inte har förrättat prov för en viss kategori ska denne på lämpligt sätt bedömas på nytt innan han eller hon tillåts förrätta förarprov i den kategorin. Den nya bedömningen får genomföras som ett av kraven i punkt 4.2 a.
5.Förvärvade rättigheter
(1)Medlemsstaterna får tillåta att personer som fått tillstånd att förrätta förarprov omedelbart innan bestämmelserna i direktiv 2006/126/EG trädde i kraft fortsätter att förrätta förarprov trots att de inte har fått tillstånd i enlighet med de allmänna villkoren i punkt 2 eller den grundläggande utbildning för att erhålla kompetens som anges i punkt 3.
(2)Dessa prövare ska trots detta bli föremål för regelbunden övervakning och arrangemang för kvalitetssäkring enligt punkt 4.
BILAGA V
MINIMIKRAV PÅ UTBILDNING AV FÖRARE OCH FÖRARPROV FÖR KOMBINATIONER ENLIGT DEFINITIONEN I ARTIKEL 6.1 C ANDRA STRECKSATSEN ANDRA STYCKET
1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
(a)godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 10.1 d, eller
(b)anordna körprov enligt artikel 10.1 d.
2.Förarutbildningens längd ska vara minst 7 timmar.
3.Förarutbildningens innehåll
Förarutbildningen ska omfatta de kunskaper, de färdigheter och det beteende som beskrivs i punkterna 2 och 7 i bilaga II. Särskild uppmärksamhet ska ägnas fordons rörelsedynamik, säkerhetskriterier, dragfordon och släpvagn (kopplingsmekanism), riktig lastning och säkerhetsdon.
En praktisk del av utbildningen ska omfatta följande övningar: Acceleration, fartminskning, backning, bromsning, stoppsträcka, körfältsbyte, bromsning/väjning, släpvagnens svängrörelser, på- och avkoppling av en släpvagn på ett motorfordon, parkering.
Varje utbildningsdeltagare ska genomföra den praktiska delen och ska visa sina färdigheter och sitt beteende på allmän väg.
De fordonskombinationer som används för utbildningen ska omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.
4.Körprovets längd och innehåll
Provets längd och den tillryggalagda sträckan ska vara tillräckligt för bedömning av färdigheter och beteende enligt punkt 3.
BILAGA VI
MINIMIKRAV PÅ UTBILDNING AV FÖRARE OCH FÖRARPROV FÖR MOTORCYKLAR I KATEGORI A (STEGVIS TILLTRÄDE)
1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
(a)godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 10.1 c, eller
(b)anordna körprov enligt artikel 10.1 c.
2.Förarutbildningens längd ska vara minst 7 timmar.
3.Förarutbildningens innehåll
Förarutbildningen ska omfatta alla aspekter som beskrivs i punkt 6 i bilaga II.
Varje utbildningsdeltagare ska utföra de praktiska delarna av utbildningen och ska visa sina färdigheter och sitt beteende på allmän väg.
De motorcyklar som används för utbildningen ska omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.
4.Körprovets längd och innehåll
Provets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräckligt för bedömning av färdigheter och beteende enligt punkt 3 i denna bilaga.
BILAGA VII
JÄMFÖRELSETABELL
|
Direktiv 2006/126/EG
|
Förordning (EU) nr 383/2012
|
Nya direktivet
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 1
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 2.1, 2.2, 2.3 och 2.12
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 3.1, 3.2, 3.3, 3.4. 3.5 och 3.7
|
|
|
|
|
|
Artikel 1.1
|
|
Artikel 4.1
|
|
Artikel 1.2
|
|
Artikel 4.5 första stycket
|
|
Artikel 1.3 första stycket
|
|
Artikel 4.5 andra stycket, första meningen
|
|
Artikel 1.3 andra stycket
|
|
Artikel 4.5 andra stycket, andra meningen
|
|
Artikel 1.3 tredje stycket
|
|
Artikel 4.8
|
|
Artikel 1.4
|
|
—
|
|
|
|
|
|
Artikel 2.1
|
|
Artikel 3.6
|
|
Artikel 2.2
|
|
Artikel 4.3
|
|
|
|
|
|
Artikel 3.1
|
|
Artikel 4.2 första stycket
|
|
Artikel 3.2
|
|
Artikel 4.2 andra stycket
|
|
Artikel 3.3
|
|
Artikel 4.4
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 4.6 och 4.7 första och andra styckena
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 5
|
|
Artikel 4.1 första meningen
|
|
Artikel 6.1
|
|
Artikel 4.1 andra meningen
|
|
Artikel 7.1, 7.2, 7.3 och 7.5
|
|
Artikel 4.2 inledningsfrasen
Artikel 4.2 första stycket
|
|
Artikel 6.1 a inledningsfrasen
Artikel 6.1 a första stycket
|
|
Artikel 4.2 första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 a första och andra strecksatserna
Artikel 2.5 och 2.6
|
|
Artikel 4.2 andra strecksatsen
Artikel 4.3 a tredje strecksatsen
Artikel 4.4 a andra strecksatsen
|
|
Artikel 7.1 a
|
|
Artikel 4.3 inledningsfrasen
|
|
|
|
Artikel 4.3 första strecksatsen
|
|
Artikel 2.8
|
|
Artikel 4.3 andra strecksatsen
|
|
Artikel 2.9
|
|
Artikel 4.3 a inledningsfrasen
Artikel 4.3 a första och andra strecksatserna
|
|
Artikel 6.1 b i
Artikel 6.1 b i) första och andra strecksatserna
|
|
Artikel 4.3 b inledningsfrasen
Artikel 4.3 b första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 b ii
Artikel 6.1 b ii första strecksatsen
|
|
Artikel 4.3 b andra strecksatsen
Artikel 4.4 b femte stycket
Artikel 4.4 c andra strecksatsen
Artikel 4.4 e tredje strecksatsen
|
|
Artikel 7.1 b
|
|
Artikel 4.3 c inledningsfrasen
Artikel 4.3 c i) inledningsfrasen
Artikel 4.3 c ii inledningsfrasen
|
|
Artikel 6.1 b iii
Artikel 6.1 b iii första strecksatsen
Artikel 6.1 b iii andra strecksatsen
|
|
Artikel 4.3 c i) första strecksatsen
|
|
Artikel 7.1 c i
|
|
Artikel 4.3 c ii första strecksatsen
|
|
Artikel 7.1 c ii
|
|
Artikel 4.4 inledningsfrasen
|
|
Artikel 6.1 c inledningsfrasen
|
|
Artikel 4.4 första strecksatsen
|
|
Artikel 2.10
|
|
Artikel 4.4 andra strecksatsen
|
|
—
|
|
Artikel 4.4 a inledningsfrasen
|
|
Artikel 6.1 c i) inledningsfrasen
|
|
Artikel 4.4 a första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 a andra strecksatsen
Artikel 2.7
Artikel 6.1 c i
Artikel 2.11
|
|
Artikel 4.4 a tredje strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 c i) andra stycket
|
|
—
|
|
Artikel 6.1 c i) tredje stycket
|
|
Artikel 4.4 b inledningsfrasen
Artikel 4.4 b första–fjärde styckena
|
|
Artikel 6.1 c ii
Artikel 6.1 c ii första–fjärde styckena
|
|
Artikel 4.4 c inledningsfrasen
Artikel 4.4 c första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 c iii
Artikel 6.1 c iii första strecksatsen
|
|
Artikel 4.4 d
|
|
Artikel 6.1 c iv
|
|
Artikel 4.4 e inledningsfrasen
Artikel 4.4 e första och andra strecksatserna
|
|
Artikel 6.1 c v
Artikel 6.1 c v första och andra strecksatserna
|
|
Artikel 4.4 f
|
|
Artikel 6.1 c vi
|
|
Artikel 4.4 g inledningsfrasen
Artikel 4.4 g första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 c vii första strecksatsen
|
|
Artikel 4.4 g andra strecksatsen
Artikel 4.4 i) andra strecksatsen
|
|
Artikel 7.1 d
Artikel 7.1 d
|
|
Artikel 4.4 h
|
|
Artikel 6.1 c viii
|
|
Artikel 4.4 i) inledningsfrasen
Artikel 4.4 i) första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 c ix
|
|
Artikel 4.4 j
|
|
Artikel 6.1 c x
|
|
Artikel 4.4 k inledningsfrasen
Artikel 4.4 k första strecksatsen
|
|
Artikel 6.1 c xi
Artikel 6.1 c xi första strecksatsen
|
|
Artikel 4.4 k andra strecksatsen
|
|
Artikel 7.1 e
|
|
Artikel 4.5
|
|
Artikel 6.2
|
|
Artikel 4.6 första stycket
|
|
Artikel 7.2
|
|
Artikel 4.6 andra stycket
|
|
Artikel 7.3
|
|
Artikel 4.6 tredje och fjärde styckena
|
|
Artikel 7.4
|
|
Artikel 4.7
|
|
Artikel 7.5
|
|
|
|
|
|
Artikel 5.1
|
|
Artikel 8.1
|
|
Artikel 5.2
|
|
Artikel 8.1 andra stycket
|
|
|
|
|
|
Artikel 6.1
|
|
Artikel 9.1
|
|
Artikel 6.2 inledningsfrasen
|
|
Artikel 9.2 inledningsfrasen
|
|
Artikel 6.2 a
|
|
Artikel 9.2 a
|
|
Artikel 6.2 b
|
|
Artikel 9.2 b
|
|
—
|
|
Artikel 9.2 c
|
|
Artikel 6.2 c
|
|
Artikel 9.2 d
|
|
Artikel 6.2 d
|
|
Artikel 9.2 e
|
|
Artikel 6.2 e
|
|
Artikel 9.2 f
|
|
Artikel 6.2 f
|
|
Artikel 9.2 g
|
|
—
|
|
Artikel 9.2 h
|
|
Artikel 6.3
|
|
Artikel 9.3
|
|
Artikel 6.4
|
|
Artikel 9.4
|
|
|
|
|
|
Artikel 7.1
|
|
Artikel 10.1
|
|
Artikel 7.2
|
|
Artikel 10.2
|
|
|
|
Artikel 10.2 tredje stycket
|
|
Artikel 7.3 inledningsfrasen
Artikel 7.3 a och b
|
|
Artikel 10.3 inledningsfrasen
Artikel 10.3 a och b
|
|
Artikel 7.3 första stycket
|
|
Artikel 10.6
|
|
Artikel 7.3 andra stycket
|
|
Artikel 10.3 första stycket
|
|
Artikel 7.3 tredje stycket
|
|
Artikel 10.2 tredje stycket
|
|
Artikel 7.3 fjärde stycket
|
|
|
|
Artikel 7.3 femte stycket
|
|
Artikel 10.2 femte stycket
|
|
—
|
|
Artikel 10.2 sjunde stycket
|
|
—
|
|
Artikel 10.4
|
|
Artikel 7.4
|
|
Artikel 10.5
|
|
Artikel 7.5
|
|
Artikel 10.7
|
|
|
|
|
|
Artikel 8
|
|
Artiklarna 4.8 och 8.2 för bilaga I
Artikel 10.8 för bilagorna II, III, V och VI
Artikel 16.2 för bilaga IV
|
|
|
|
|
|
Artikel 9
|
|
Artikel 22
|
|
|
|
|
|
Artikel 10
|
|
Artikel 16.1
|
|
|
|
|
|
Artikel 11.1, 11.2 och 11.3
|
|
Artikel 11.1, 11.2 och 11.3
|
|
Artikel 11.4 första och tredje styckena
|
|
Artikel 13.1
|
|
Artikel 11.4 andra stycket
|
|
Artikel 13.2
|
|
—
|
|
Artikel 13.3 och 13.4
|
|
Artikel 11.5
|
|
Artikel 11.4
|
|
Artikel 11.6 första stycket
|
|
Artikel 12.2 första meningen
|
|
Artikel 11.6 andra stycket första meningen
|
|
Artikel 12.5
|
|
Artikel 11.6 andra stycket andra meningen
|
|
Artikel 12.2 andra meningen
|
|
—
|
|
Artikel 12.1, 12.3, 12.4, 12.6, 12.7, 12.8 och 12.9
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 14
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 15
|
|
|
|
|
|
Artikel 12
|
|
Artikel 17.1
|
|
—
|
|
Artikel 17.2, 17.3 och 17.4
|
|
|
|
|
|
Artikel 13
|
|
Artikel 18
|
|
|
|
|
|
Artikel 14
|
|
Artikel 20
|
|
|
|
|
|
Artikel 15.1
|
|
Artikel 19.1
|
|
Artikel 15.2
|
|
Artikel 19.2
|
|
Artikel 15.3
|
|
—
|
|
Artikel 15.4 första meningen
|
|
Artikel 19.3 första stycket första meningen
|
|
—
|
|
Artikel 19.3 första stycket andra meningen
Artikel 19.3 andra stycket
|
|
Artikel 15.4 andra meningen
|
|
Artikel 19.3 tredje stycket
|
|
—
|
|
Artikel 19.4 och 19.5
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 22
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Artikel 24
|
|
|
|
|
|
Artikel 16
|
|
Artikel 25
|
|
|
|
|
|
Artikel 17
|
|
Artikel 26
|
|
|
|
|
|
Artikel 18
|
|
Artikel 27
|
|
|
|
|
|
Artikel 19
|
|
Artikel 28
|
|
|
|
|
|
Bilaga I
|
|
Bilaga I delarna A1 och A2
Bilaga I del D
Bilaga I del E
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 1
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 2.1
|
Bilaga I del B punkt 1
|
|
|
Artikel 2.2
|
Bilaga I del B1 punkt 2.1
|
|
|
Artikel 2.3
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 3
|
Bilaga I del B punkt 2
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 4
|
Bilaga I del B punkt 3
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 5.1
|
Bilaga I del B punkt 4
|
|
|
Artikel 5.2
|
Bilaga I del B punkt 5
|
|
|
Artikel 5.3
|
Bilaga I del B punkt 6
|
|
|
Artikel 5.4
|
Bilaga I del B punkt 7
|
|
|
Artikel 5.5
|
Bilaga I del B punkt 8
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 6
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 7.1
|
Bilaga I del B punkt 9
|
|
|
Artikel 7.2
|
Bilaga I del B punkt 10
|
|
|
|
|
|
|
Artikel 8
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga I
|
Bilaga I del B1
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga II
|
Bilaga I del B2
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga III
|
Bilaga I del B3
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga IV
|
Bilaga I del B4
|
|
|
|
|
|
—
|
|
Bilaga I, Del C
|
|
|
|
|
|
Bilaga II
|
|
Bilaga II
|
|
|
|
|
|
Bilaga III
|
|
Bilaga III
|
|
|
|
|
|
Bilaga IV
|
|
Bilaga IV
|
|
|
|
|
|
Bilaga V
|
|
Bilaga V
|
|
|
|
|
|
Bilaga VI
|
|
Bilaga VI
|
|
|
|
|
|
Bilaga VII
|
|
—
|
|
|
|
|
|
Bilaga VIII
|
|
Bilaga VII
|