EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.1.2023

COM(2023) 53 final

2023/0018(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut (EU) 2022/563 vad gäller beloppet för det makroekonomiska stödet till Republiken Moldavien

{SWD(2023) 25 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Under 2022 försämrades den globala ekonomiska situationen. De omständigheter som låg till grund för Moldaviens första ansökan om makroekonomiskt stöd från 2022 förvärrades ytterligare. Moldavien påverkas både direkt och indirekt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som inleddes i ett läge då landet befunnit sig i en energikris sedan oktober 2021. Sedan kriget bröt ut har dessutom mer än en halv miljon människor passerat den moldaviska gränsen, och omkring 90 000 av dessa har stannat kvar i landet. Detta har ökat trycket på Moldaviens offentliga finanser. Den övergripande makroekonomiska ställningen försvagades därför avsevärt under 2022. Efter en markant återhämtning efter pandemin 2021 sjönk tillväxten under de första 9 månaderna 2022 och landet gick in i en djup recession. Med begränsade buffertar för att mildra krisen begärde Moldavien ytterligare bistånd från internationella partner. Denna föreslagna ökning av det makroekonomiska stödet kommer således som en del av mer omfattande EU-stöd och internationellt bistånd till Moldavien.

Den pågående makroekonomiska stödinsatsen begärdes av Moldavien den 19 november 2021. Det makroekonomiska stödet på 150 miljoner euro (i form av lån på förmånliga villkor samt bidrag) antogs av Europaparlamentet och rådet den 6 april 2022 och trädde i kraft den 18 juli 2022. Sedan de politiska villkoren uppfyllts gjordes den första utbetalningen den 1 augusti 2022. Inom ramen för denna pågående insats är 100 miljoner euro (i lån på förmånliga villkor och bidrag) fortsatt tillgängliga för Moldavien fram till januari 2025. Den andra utbetalningen förväntas ske under första kvartalet 2023.

I linje med de ordinarie förfarandena för makroekonomiskt stöd gjordes insatsen tillgänglig för Moldavien i kombination med ett nytt IMF-avtal som antogs i december 2021 och utvidgades i maj 2022. IMF:s utvidgade stöd inom ramen för programmet för utvidgad kreditfacilitet/utvidgad lånemöjlighet (ECF/EFF) uppgår till 795 miljoner US-dollar.

Trots det nuvarande stödet till Moldavien ger den pågående energikrisen och effekterna av kriget i Ukraina fortsatt upphov till betydande utmaningar. Enligt IMF:s senaste beräkningar (december 2022) har Moldaviens totala externa finansieringsgap för 2023 ökat med 430 miljoner euro (cirka 3 % av bruttonationalprodukten (BNP)) jämfört med IMF:s första programöversyn (september 2022). Detta innebär ett totalt finansieringsgap på cirka 803 miljoner euro (5 % av BNP) för 2023. Kommissionen lägger mot denna bakgrund och i linje med principen om rättvis fördelning av bördorna fram ett förslag för parlamentet och rådet om att öka det pågående makroekonomiska stödet till Moldavien med 145 miljoner euro, varav 100 miljoner euro i lån och 45 miljoner euro i bidrag.

Det ytterligare makroekonomiska stödet skulle betalas ut i två nya delbetalningar, kopplade till i) ytterligare politiska villkor, ii) goda framsteg i genomförandet av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet, samt iii) positiva resultat i genomförandet av IMF-programmet. De politiska villkor som är knutna till de två nya delbetalningarna skulle bygga på de villkor som överenskommits i samförståndsavtalet om det nuvarande makroekonomiska stödet. Detta skulle stärka programmets inriktning och säkerställa överensstämmelse med EU:s och Moldaviens politiska prioriteringar och den moldaviska regeringens agenda. Det ytterligare stödet ligger också i linje med de stärkta förbindelserna mellan EU och Moldavien. Landet beviljades status som kandidatland den 23 juni 2022.

Genomförandet av den föreslagna stödinsatsen förväntas ske parallellt med ytterligare budgetstöd som ges genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI).

Som beskrivs närmare i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag, har kommissionen tagit hänsyn till Europeiska utrikestjänstens bedömning av det politiska läget, och anser att de politiska och ekonomiska förhandsvillkoren för det föreslagna makroekonomiska stödet är uppfyllda.

•Allmän bakgrund

Rysslands invasion av Ukraina fick en stark negativ inverkan på den moldaviska ekonomin i ett alltmer utmanande globalt sammanhang. Från januari–september 2022 krympte den moldaviska ekonomin med 4 %, vilket talar för på en djup recession för året som helhet. Nedgången berodde till stor del på en nedgång i hushållens konsumtion och investeringar. På produktionssidan hade jordbruket en starkt negativ inverkan på tillväxten efter torkan sommaren 2022. Energikrisen, som intensifierades 2022, har ökat trycket på Moldaviens offentliga finanser. Den kraftiga ökningen av energipriserna underblåste den höga inflationen och ledde till ett behov av ytterligare utgifter i form av bidrag till de mest utsatta konsumenterna.

För 2023 är Moldaviens utsikter fortsatt dystra. De kommer att påverkas ytterligare av Rysslands intensifierade angrepp mot Ukraina och av den ekonomiska avmattningen i hela EU (Moldaviens viktigaste handelspartner). Enligt en IMF-prognos (november 2022) väntas endast en måttlig tillväxtökning under 2023 på 1,5 %. Först 2024–2025 tros tillväxten vara tillbaka på nivåerna för krisen.

Under 2023 förväntas inflationen sjunka markant, men ligga kvar på tvåsiffriga tal, i genomsnitt 13,7 % jämfört med 28,5 % 2022. Uppgången i energi- och livsmedelspriser drev på den höga inflationen 2022, som nådde en topp på 34 % i oktober. Som svar på det starka inflationstrycket höjde centralbanken styrräntan tre gånger förra året (med sammanlagt 9 procentenheter) till 21,5 %. I slutet av året började inflationen att sjunka, om än måttligt (till 31 % i november), vilket ledde till en liten nedjustering av basräntan till 20 %.

Budgetunderskottet beräknas förbli omfattande under 2023 och ligga på 6 % av BNP, jämfört med 4,2 % av BNP 2022. En stor del av ökningen kommer att bero på högre utgifter för de mest utsatta konsumenterna till följd av de höjda energiavgifterna och vissa löneökningar inom den offentliga sektorn som anses nödvändiga på grund av den kraftigt stigande inflationen. Moldaviens offentliga skuld i förhållande till BNP är låg jämfört med de flesta av landets regionala grannar, men väntas öka till 38 % 2023 från 36 % i slutet av 2022. Omkring 95 % av Moldaviens offentliga utlandsskuld till multilaterala fordringsägare har kunnat förlängas på förmånliga villkor. På grund av landets stora känslighet för externa chocker har IMF dock vid sin bedömning av Moldaviens risk för skuldsättningsproblem kommit fram till att denna bör revideras upp från låg till medelhög.

På den externa sidan är underskottet i bytesbalansen fortsatt högt, 13,7 % av BNP tredje kvartalet 2022, och förväntas ligga kvar på jämförbara nivåer under 2023, närmare bestämt 11,8 % av BNP. Detta beror till stor del på en stor negativ handelsbalans på omkring 32 % av BNP tredje kvartalet 2022. Penningöverföringarna var dock i stort sett stabila på 14,2 % av BNP, trots vissa inledande prognoser om att överföringar från utlandet, särskilt Ryssland och Oberoende staters samvälde, skulle minska markant. De utländska nettoinvesteringarna uppvisade viss motståndskraft under första halvåret 2022 (främst på grund av höga återinvesteringar av vinstmedel från företagens sida). Mot bakgrund av den osäkerhet som orsakats av kriget räknar man dock i en IMF-prognos (november 2022) med en kraftig minskning till 0,4 % av BNP för 2022.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes har Moldaviens valutareserver varit mycket volatila, vilket har lett till betydande ingripanden från centralbanken. Inledningsvis minskade Moldaviens valutareserv avsevärt från 3,9 miljarder US-dollar i slutet av 2021 (omfattande 5,5 månaders import) till en lägsta nivå på 3,3 miljarder US-dollar (omfattande 4,5 månaders import) i april 2022. Detta berodde till stor del på snabba uttag av banktillgodohavanden. Den moldaviska valutan (leu) deprecierade också gentemot US-dollarn med omkring 7 % under första halvåret 2022. Även om reservnivåerna återställdes i slutet av 2022 finns det fortfarande en nedåtrisk som till stor del har att göra med det pågående kriget i Ukraina. Centralbanken räknar med en minskning av reserverna i början av 2023, delvis på grund av en svag ekonomisk återhämtning och högre importefterfrågan samt ytterligare fluktuationer på valutamarknaden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Den föreslagna ökningen av det makroekonomiska stödet skulle komplettera de medel som tilldelats Moldavien inom ramen för den befintliga insats som antogs av Europaparlamentet och rådet den 6 april 2022 enligt beslut (EU) 2022/563 om makroekonomiskt stöd till Moldavien på 150 miljoner euro i lån och bidrag. De ytterligare villkor som är knutna till det ökade beloppet skulle bygga på de reformprioriteringar som anges i det befintliga samförståndsavtalet, med fortsatt fokus på styrning av de offentliga finanserna, rättsstatsprincipen, korruptionsbekämpning, förbättring av företagsklimatet och främjande av ytterligare reformer av energisektorn.

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

Kandidatländer och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken kan komma i fråga för makroekonomiskt stöd (om de uppfyller vissa villkor). Det ökade makroekonomiska stödet skulle komplettera de bidrag som mobiliserats genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, förstärkt med ytterligare 55 miljoner euro år 2023, och andra EU-program. Det ökade makroekonomiska stödet skulle också komplettera de villkor som anges i de budgetstödpaket som för närvarande genomförs av EU. Genom att stödja en lämplig ram för makroekonomisk politik och strukturreformer ökar EU:s makroekonomiska stöd mervärdet och effektiviteten i EU:s samlade finansiella insatser, bland annat genom andra finansieringsinstrument.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen respekteras. Målen att på kort sikt återställa makroekonomisk stabilitet i Moldavien kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand och kan därför bättre uppnås av EU. De främsta orsakerna till detta är budgetbegränsningar på nationell nivå och behovet av nära samordning mellan givarna för att maximera biståndets omfattning och effektivitet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Såsom kommissionen fastställt på grundval av IMF:s beräkningar inom ramen för den utvidgade lånefaciliteten motsvarar det föreslagna beloppet – 295 miljoner euro – av det ökade makroekonomiska stödet, inklusive det befintliga beloppet, 33 % av Moldaviens uppskattade återstående finansieringsgap 2022–2024. Detta är förenligt med standardpraxis för bördefördelning vid makroekonomiska stödåtgärder. Enligt Ekofinrådets slutsatser av den 8 oktober 2002 är den övre gränsen 60 % för ett kandidatland och ett land med associeringsavtal. Förslaget tar också hänsyn till det bistånd som andra bilaterala och multilaterala givare utlovat till Moldavien.

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de makroekonomiska målen. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det skulle minska det externa finansieringsgapet och bidra till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Genom att bidra till att skapa lämpliga förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet öka effekterna av åtgärder i Moldavien som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, finansieringsinstrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet ges som en integrerad del av det internationella stödet till Moldaviens ekonomiska stabilisering. Under utarbetandet av detta förslag samrådde kommissionen med IMF och Världsbanken, som redan har inrättat omfattande finansieringsprogram. Den 12 januari 2023 samrådde kommissionen med ekonomiska och finansiella kommittén (suppleanter), som godkände utkastet till förslag. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de moldaviska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med kraven i budgetförordningen genomförde kommissionens avdelningar inom ramen för det makroekonomiska stödpaketet till följd av covid-19 en operativ bedömning av Moldaviens finansiella och administrativa flöden. Syftet var att förvissa sig om att förfarandena för förvaltning av programstöd, inklusive makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. En slutrapport om den operativa bedömningen, upprättad av ett konsultföretag, överlämnades i juni 2020. I rapporten konstateras tydliga framsteg i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna och andra ekonomihanteringsprocesser sedan 2015, då den senaste utvärderingen genomfördes. I rapporten bedöms Moldaviens finansiella flöden och förfaranden vara gynnsamma för en efterföljande makroekonomisk stödinsats. Utvecklingen på detta område kommer att följas mycket noga, däribland genom regelbundna lägesrapporter om reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna som utarbetats av EU:s delegation i Chisinau.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Eftersom det är politisk nödvändigt att agera skyndsamt i en situation som kräver snabba insatser är detta förslag om makroekonomiskt stöd undantaget från kravet på att genomföra en konsekvensbedömning, i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning (SWD (2015) 111 final).

Mer generellt bygger kommissionens förslag om makroekonomiskt bistånd på erfarenheter från utvärderingar som gjorts vid tidigare insatser i EU:s grannskap. Det ökade makroekonomiska stödet och det ekonomiska anpassnings- och reformprogram som är knutet till det kommer på kort sikt att lindra Moldaviens finansieringsbehov. Det kommer också att stödja politiska åtgärder som syftar till att stärka betalningsbalansen och de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt och till att öka den hållbara tillväxten, som ett komplement till det pågående IMF-programmet med Moldavien. En del av de grundläggande brister i Moldaviens ekonomi och ekonomiska styrning som framkommit under åren bör åtgärdas genom de politiska villkor som ställs.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den föreslagna ökningen på 145 miljoner euro av de pågående makroekonomiska stödinsatserna för Moldavien planeras att betalas ut i två lika stora delbetalningar under 2023, förutsatt att villkoren är uppfyllda. Den finansiella programmeringen över perioden 2022–2024 gör det möjligt att finansiera en bidragsdel på 45 miljoner euro från den tillgängliga budgeten under budgetpost 14 20 03 01 ”Beviljanden av makroekonomiskt stöd”. För lånekomponenten på 100 miljoner euro kommer de nödvändiga avsättningarna (med en sats på 9 % enligt garantin för yttre åtgärder) att programmeras inom ramen för instrumentet Europa i världen, till ett totalt belopp på 9 miljoner euro (budgetpost 14 02 01 70 ”NDICI – Europa i världen – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden”).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

EU kommer att göra makroekonomiskt stöd om 145 miljoner euro tillgängligt för Moldavien i form av medel- till långfristiga lån samt en bidragsdel. Detta kommer att bidra till att täcka Moldaviens återstående finansieringsbehov för2023. Utbetalningen av de två ytterligare delutbetalningarna kommer att vara beroende av att ytterligare politiska åtgärder genomförs.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Kommissionen och de moldaviska myndigheterna har i ett samförståndsavtal kommit överens om strukturreformer i samband med det pågående makroekonomiska stödet, bland annat om när och i vilken ordning de ska vidtas. Till följd av ökningen av det makroekonomiska stödet kommer ytterligare politiska åtgärder att förhandlas fram med myndigheterna och läggas till i det befintliga avtalet.

Utbetalningarna skulle, såsom normalt är fallet med makroekonomiskt stöd, bland annat vara villkorade av ett tillfredsställande resultat av de granskningar som görs inom ramen för IMF-programmet, samt av framsteg i genomförandet av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med myndigheterna för att övervaka framstegen med de politiska åtgärderna och de ovannämnda förhandsvillkoren.

2023/0018 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut (EU) 2022/563 vad gäller beloppet för det makroekonomiska stödet till Republiken Moldavien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Den 6 april 2022 antog Europaparlamentet och rådet beslut (EU) 2022/563 1 om nytt makroekonomiskt stöd till Moldavien till ett belopp av 150 miljoner euro, i form av medelfristiga lån och en bidragsdel. Det makroekonomiska stödet trädde i kraft den 18 juli för två och ett halvt år. Den 1 augusti 2022 gjordes den första delutbetalningen på 50 miljoner euro efter ett framgångsrikt genomförande av alla politiska åtgärder som överenskommits med unionen i samförståndsavtalet.

(2)Det makroekonomiska stödet antogs parallellt med ett nytt IMF-program för Moldavien den 20 december 2021 (utvidgad kreditfacilitet/utvidgad lånemöjlighet till ett värde av 564 miljoner US-dollar). Den 11 maj 2022 antog IMF ett beslut om att utöka arrangemanget med 267 miljoner US-dollar till följd av de växande finansieringsbehoven till stor del till följd av effekterna av kriget i Ukraina på den moldaviska ekonomin. Den 9 januari 2023 meddelade IMF att Moldavien framgångsrikt har slutfört den andra översynen av programmet, vilket möjliggjorde en omedelbar utbetalning av ytterligare 27 miljoner US-dollar inom ramen för avtalet.

(3)Unionens vägledande anslag till Moldavien inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet var 518,15 miljoner EUR för perioden 2014–2020, inbegripet budgetstöd och tekniskt stöd. I de gemensamma stödramarna för 2014–2017 och 2017–2020 fastställdes den prioriterade sektor för samarbete med Moldavien som finansierades genom det europeiska grannskapsinstrumentet under föregående budgetperiod. Prioriteringarna för åren 2021–2027 fastställs i det nya fleråriga vägledande program som utarbetats i nära samråd med alla berörda parter.

(4)Med tanke på att det fortfarande finns ett betydande återstående externt finansieringsgap i Moldaviens betalningsbalans för 2023, som överstiger de medel som tillhandahålls av IMF och andra multilaterala institutioner, är det nödvändigt att öka det makroekonomiska stöd som unionen beviljar Moldavien i enlighet med beslut (EU) 2022/563. Under rådande exceptionella omständigheter anses denna ökning, tillsammans med IMF-programmet, vara ett lämpligt svar på Moldaviens begäran om stöd till den ekonomiska stabiliseringen. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Moldaviens ekonomiska stabilisering och strukturreformagenda samt utgöra ett komplement till de resurser som görs tillgängliga under IMF:s finansiella arrangemang. Beslut (EU) 2022/563 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)Storleken på unionens ytterligare makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en uppdaterad kvantitativ bedömning av Moldaviens återstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Vid fastställandet av stödbeloppet tas hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare, inbegripet IMF och Världsbanken, och vikten av att säkerställa en rättvis ansvarsfördelning mellan unionen och andra givare, samt till befintligt utnyttjande av unionens andra externa finansieringsinstrument i Moldavien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(6)Ökningen av unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomisk-politiska villkor som fogas till det befintliga samförståndsavtalet, som följaktligen måste ändras i enlighet med detta. De närmare finansiella villkoren för unionens makroekonomiska stöd måste dessutom fastställas i ett addendum till låneavtalet och bidragsavtalet som undertecknades den 22 juni 2022 av kommissionen och Moldavien.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Beslut (EU) 2022/563 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Unionen ska tillgängliggöra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 295 miljoner EUR (unionens makroekonomiska stöd) för Moldavien i syfte att stödja Moldaviens ekonomiska stabilisering och omfattande reformagenda. Av detta maximibelopp ska högst 220 miljoner EUR ges i form av lån och högst 75 miljoner EUR i form av bidrag. Frigörandet av unionens makroekonomiska stöd förutsätter att Europaparlamentet och rådet godkänner unionens budget för det relevanta året. Stödet ska bidra till att täcka de betalningsbalansbehov som Moldavien har enligt IMF-programmet.

(2)Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

2.”1. Under förutsättning att de villkor som anges i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen tillgängliggöra unionens makroekonomiska stöd genom fem delutbetalningar, som var och en ska bestå av en lånedel och en bidragsdel. Storleken på varje delutbetalning ska fastställas i det ändrade samförståndsavtal som avses i artikel 2.”

(b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Den andra delutbetalningen ska i princip frigöras tidigast tre månader efter det att den första delutbetalningen har frigjorts. Den tredje delutbetalningen ska i princip frigöras tidigast tre månader efter det att den andra delutbetalningen har frigjorts. Den fjärde delutbetalningen ska i princip frigöras tidigast tre månader efter det att den tredje delutbetalningen har frigjorts. Den femte delutbetalningen ska i princip frigöras tidigast tre månader efter det att den fjärde delutbetalningen har frigjorts.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7Planerad metod för genomförandet

2FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 2  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

En ny åtgärd 

 En ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 3  

  En förlängning av en befintlig åtgärd 

X Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

·Bidra till Moldaviens behov av extern finansiering med anledning av den kraftiga försämring av landets betalningsbalans som orsakats verkningarna av Rysslands invasion av Ukraina på den moldaviska ekonomin och av den rådande energikrisen.

·Bidra till partnerlandets budgetbehov.

·Stödja konsolidering av de offentliga finanserna och extern stabilisering inom ramen för IMF-programmet.

·Stödja strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

–    verkan från 2022–2024

–    budgetkonsekvenser från och med 2022 till och med 2024 för åtagandebemyndiganden och från och med 2022 till och med 2025 för betalningsbemyndiganden

 begränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 4   

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–    av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de ges tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som ges tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av   utgifter	Bidrag
	Antal	Diff./Icke-diff 5 .	från Efta-länder 6	från kandidatländer 7	från tredjeländer	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
	14.02.01.70.06 [Makroekonomiskt stöd i form av lån – EAG]	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	14.20.03.01 [Makroekonomiskt stöd i form av bidrag]	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

6

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

GD: ECFIN				År  2021	År  2022	År  2023	År  2024	År  2025	TOTALT
□ Driftsanslag
Budgetrubrik 8   14.02.01.70.06 [Makroekonomiskt stöd i form av lån – EAG]	Åtaganden	1a			10,8	9			19,8
	Betalningar	2a			10,8	9			19,8
Budgetrubrik  14.20.03.01 [Makroekonomiskt stöd i form av bidrag]	Åtaganden	1b			30	45			75
	Betalningar	2b			20	55			75
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 9
Budgetrubrik 14.20.03.01		3						0,15	0,15
TOTALA anslag  för DG ECFIN	Åtaganden	=1a+1b+3			40,8	54		0,15	94,95
	Betalningar	=2a+2b +3			30,8	64		0,15	94,95

 

□ TOTALA driftsanslag	Åtaganden	4		40,8	54			94,8
	Betalningar	5		30,8	64			94,8
□ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		6					0,15	0,15
TOTALA anslag   för RUBRIK 6  i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6		40,8	54		0,15	94,95
	Betalningar	=5+ 6		30,8	64		0,15	94,95

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: (miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

GD: ECFIN				År  2021	År  2022	År  2023	År  2024	År  2025	TOTALT
Personalresurser				0,034	0,044	0,044	0,011	0,011	0,144
Övriga administrativa utgifter					0,020	0,020			0,040
TOTALA anslag   för RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen	Anslag			0,034	0,064	0,064	0,011	0,011	0,184
	(summa åtaganden = summa betalningar)			0,034	0,064	0,064	0,011	0,011	0,184

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

			År  2021	År  2022	År  2023	År  2024	År  2025	TOTALT
TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1 till 7  i den fleråriga budgetramen  (referensbelopp)	Åtaganden	=4+ 6	0,034	40,864	54,064	0,011	0,161	95,134
	Betalningar	=5+ 6	0,034	30,864	64,064	0,011	0,161	95,134

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År  2021

År  2022

År  2023

År  2024

År   2025

TOTALT

RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,034	0,044	0,044	0,011	0,011	0,144
Övriga administrativa utgifter		0,020	0,020			0,040
Delsumma för RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen	0,034	0,064	0,064	0,011	0,011	0,184

Utanför RUBRIK 7 12    i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter   av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,034

0,064

0,064

0,011

0,011

0,184

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

				År  2021	År  2022	År 2023	År 2024	År 2025
		□ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)				0,100	0,250	0,150	0,010	0,100
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01  (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
		□ Extern personal (i heltidsekvivalenter) 13
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)				0,200	0,350	0,200	0,010	0,100
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz   14			- vid huvudkontoret
			- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT				0,300	0,600	0,350	0,020	0,200

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Direktör Dir. D: Övervaka och förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla fram samförståndsavtalet med Moldaviens myndigheter, granska rapporter, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren. Enhetschef/vice enhetschef direktorat D: Bistå direktören med att förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla med de moldaviska myndigheterna om samförståndsavtalet och låneavtalet (tillsammans med GD BUDG), granska rapporter och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren. GD BUDG (enheterna E 1 och E 3 under överinseende av direktören): Utforma låneavtalet, förhandla fram det med Moldaviens myndigheter och få det godkänt av ansvariga kommissionsavdelningar och undertecknat av båda parter. Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion(er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till Moldavien. Utföra administrativa uppgifter för att följa upp återbetalningen av lånet/lånen. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal

Ekonomihandläggare, sektorn för makroekonomiskt stöd (direktorat D): Utarbeta beslutet och samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansiella institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens avdelningar och kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha kontakt med externa experter för den operativa bedömningen och efterhandsutvärderingen.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet:

–X    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–X    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

(1)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/563 av den 6 april 2022 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien (EUT L 109, 8.4.2022, s. 6).

(2)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(3)    I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(4)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(5)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(6)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(7)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(8)    Enligt den officiella kontoplanen.

(9)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(10)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(11)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(12)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(13)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(14)    SSärskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).