EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.6.2023

JOIN(2023) 17 final

GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

En ny dagordning för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien

En ny dagordning för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien

Inledning

Europeiska unionen (EU) och Latinamerika och Karibien är naturliga partner. EU och Latinamerika/Karibien har unika historiska och kulturella kopplingar, djupa ekonomiska och sociala band och en gemensam strävan efter fred och multilateralism. De två regionerna har byggt upp en stark relation som stöds av ett stort antal avtal. Detta stabila partnerskap, som kännetecknas av samarbete och dialog, utgår från gemensamma värderingar och ömsesidiga intressen.

I en snabbt föränderlig global kontext garanterar relationen mellan EU och Latinamerika/Karibien förnyelse. Allt större geopolitiska utmaningar, en förödande pandemi, den globala klimat- och miljökrisen, tekniska förändringar och växande klyftor understryker vikten av en intensifierad dialog och bättre samarbete mellan nära och pålitliga partner.

Som två partner som har valt varandra bör EU och Latinamerika/Karibien samarbeta för att utnyttja sin kollektiva styrka, försvara gemensamma intressen och gemensamt hantera globala utmaningar. Detta gemensamma meddelande omfattar EU:s förslag om att tillsammans utarbeta en ambitiös och framåtblickande agenda för en ny era av samarbete mellan jämbördiga och likasinnade partner.

Man förespråkar ett förnyat strategiskt partnerskap och föreslår ett antal prioriteringar och konkreta åtgärder på nyckelområden.

För det första är EU och Latinamerika/Karibien viktiga allierade i arbetet med att stärka det regelbaserade internationella systemet och intensifiera det gemensamma arbetet för fred, säkerhet, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Tillsammans utgör EU och Latinamerika/Karibien en tredjedel av Förenta nationernas (FN) medlemmar och fyller en viktig funktion i upprätthållandet av internationell rätt och försvaret av FN-stadgans principer, bland annat genom att stå upp mot Rysslands aggression mot Ukraina. Både EU och Latinamerika/Karibien vill också göra det multilaterala systemet mer effektivt och representativt. 

För det andra är EU och Latinamerika/Karibien nära handels- och investeringspartner med ett gemensamt intresse av att främja hållbar tillväxt och förbättra den ekonomiska resiliensen samtidigt som alltför stora beroenden minskas och handelsförbindelserna diversifieras. De två regionerna är förbundna genom ett av de tätaste nätverken av handelsavtal som bör kompletteras samtidigt som dess potential utnyttjas till fullo. EU är den största investeraren i regionen Latinamerika/Karibien, den tredje största handelspartnern 1 och den främsta bidragsgivaren inom utvecklingssamarbete.

För det tredje strävar båda regionerna efter att bygga inkluderande och hållbara samhällen med utgångspunkt i ett  gemensamt åtagande att uppfylla Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling 2 . Latinamerika/Karibien har stor betydelse för planetens ekologiska balans och är dessutom en stor livsmedelsproducent och ett viktigt centrum för förnybar energi. EU och Latinamerika/Karibien bör tillsammans gå i bräschen för en rättvis grön och digital omställning, bland annat genom att tillämpa Global Gateways investeringsstrategi.

1.Ett förnyat politiskt partnerskap

Ett starkt partnerskap mellan EU och Latinamerika/Karibien kräver ett förnyat politiskt engagemang på alla nivåer: mellan de två regionerna, med enskilda länder i Latinamerika/Karibien, med delregioner och i multilaterala forum. En öppen och regelbunden politisk dialog på hög nivå är en förutsättning för att relationen ska vara livskraftig och i fokus, för att regionerna ska förstå varandras intressen, komma överens om prioriteringar och gemensamma åtgärder och hantera eventuella utmaningar och olikheter i relationen.

Förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien bygger på en flexibel strategi med flera lager, med beaktande av regionens mångfald och skiftande dynamik. EU kommer att fortsätta stödja regional integration och samtidigt fördjupa arbetet mot gemensamma mål med intresserade länder. På biregional nivå ger toppmötet mellan EU och Celac (Comunidad de Estados Latinoamericanos y Caribeños) i juli 2023, det första sedan 2015, en unik möjlighet att stärka partnerskapet.

För att påskynda genomförandet av denna positiva dagordning bör båda sidor förbinda sig att hålla regelbundna möten på statschefs- och regeringsnivå, utrikesministermöten under alternerande år och möten mellan andra regeringsföreträdare och höga tjänstemän enligt vad som är lämpligt. En permanent samordningsmekanism mellan EU och Celac bör inrättas för att säkerställa kontinuitet och uppföljning i enlighet med utvecklingen av Celac mot egna strukturer. Målet är att bygga en gemensam grund inom alla frågor på dagordningen, bemöta nya händelseutvecklingar och främja sektorspecifika dialoger och gemensamma initiativ enligt vad som behövs.

En regelbunden biregional dialog med Celac kompletterar de stärkta förbindelserna med enskilda länder i Latinamerika/Karibien och (sub)regionala grupper som Mercosur, Centralamerikanska integrationssystemet (SICA) och Andinska gemenskapen, Stillahavsalliansen eller Alliansen för demokratiutveckling.

Karibien är en distinkt delregion med en egen specifik karaktär och förtjänar därmed större politiskt fokus och en strukturerad dialog. I detta hänseende bör samarbetet mellan EU och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (Osaks) utnyttjas. EU bör också fortsätta sitt engagemang i internationella organisationer som FN, inklusive FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien, Amerikanska samarbetsorganisationen och det iberoamerikanska generalsekretariatet.

EU:s bilaterala eller regionala ramverk, som omfattar nästan alla länder i Latinamerika/Karibien, kan också användas mer effektivt. Tillsammans med sina partner kommer EU att fortsätta uppgradera befintliga politiska avtal samt handels- och samarbetsavtal när det är relevant. Undertecknandet av avtalet mellan EU och Mercosur skulle ha stor betydelse för att stärka relationerna mellan EU och Latinamerika/Karibien. Bilaterala kontakter med enskilda länder som är skräddarsydda efter specifika intressen och behov kommer även fortsättningsvis att utgöra kärnan i förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien. EU:s närvaro i Latinamerika/Karibien genom sina fyra yttersta randområden 3 samt utomeuropeiska länder och territorier 4 är en tillgång för detta partnerskap.

På multilateral nivå kan det väletablerade samarbetet mellan EU och FN-gruppen av latinamerikanska och karibiska länder (GRULAC) stärkas, bland annat genom en mer regelbunden sakfrågebaserad dialog och en aktuell och kontinuerlig interaktion mellan EU:s och Latinamerikas/Karibiens diplomatiska nätverk i huvudstäder och multilaterala centra.

Exempel på samarbetsområden är genomförandet av Agenda 2030 och globala åtaganden avseende klimatförändringar och miljö, global hälsa och den global digitala pakten samt stöd till FN:s generalsekreterares ”Our Common Agenda”. De två regionerna har också ett intresse av att säkerställa att den multilaterala arkitekturen är mer representativ och anpassad för 2000-talets utmaningar.

EU och Latinamerika/Karibien bör stärka sitt samarbete inom Internationella valutafonden (IMF), G20, multilaterala utvecklingsbanker som Världsbanksgruppen och den interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) samt i regionala utvecklingsbanker.

EU och Latinamerika/Karibien har ett starkt intresse av att samarbeta för att se till att det globala finansiella systemet bättre kan tillgodose behoven i de länder som är mest sårbara för klimatförändringarna, inte minst genom reformering av multilaterala utvecklingsbanker. Detta innefattar gemensamma insatser för att säkerställa ett framgångsrikt toppmöte för en ny global finansieringspakt och sedan följa upp resultaten, med beaktande av sådana förslag som Bridgetown-initiativet.

EU och Latinamerika/Karibien bör fortsätta att samarbeta för en god skatteförvaltning. De två regionerna har ett gemensamt intresse av att tillämpa de internationella standarderna för transparens och informationsutbyte, rättvis beskattning och minimistandarderna mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. EU kommer att fortsätta stödja latinamerikanska/karibiska kandidatländers anslutning till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 5 och stödja deras medlemskap i relevanta internationella/multilaterala forum.

2.Stärka en gemensam handelsagenda mellan EU och Latinamerika/Karibien

Handels- och investeringsrelationerna mellan EU och Latinamerika/Karibien baseras på ett nätverk av bilaterala och regionala handelsavtal som har ökat den ömsesidiga handeln med 40 % sedan 2018 6 Dessa avtal är en viktig tillväxtfaktor eftersom de ger förmånstillträde och utgör ett stabilt ramverk för hållbar handel.

Handelsavtal underlättar export från små och medelstora företag (SMF), ökar transparensen vid offentlig upphandling, stärker skyddet av immateriella rättigheter och främjar investeringar och innovation. Genom handelsavtal och relaterade investeringar diversifierar de två regionerna handeln och skapar hållbara leveranskedjor, bland annat leveranskedjor för ren energi och råvaror av avgörande betydelse. Avtalen fungerar som katalysatorer för hållbar och inkluderande utveckling, ger röst åt civilsamhället på båda sidor och skapar en plattform för att stärka respekten för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, miljöskyddet och den regionala integrationen.

Undertecknandet av avtalet mellan EU och Mercosur är en prioriterad fråga för EU eftersom det skulle resultera i ett ömsesidigt gynnsamt partnerskap mellan de två regionerna som skapar möjligheter till fortsatt tillväxt, ökar sysselsättningen och främjar hållbar utveckling.

EU och Chile har förhandlat fram en modernisering av sitt nuvarande avtal som förbättrar tillgången till respektive marknad, inbegriper ambitiösa åtaganden avseende handel och hållbar utveckling (bland annat i fråga om genus och hållbara livsmedelssystem) och underlättar omställningen till förnybar energi och hållbar användning av råvaror.

EU och Mexiko arbetar med en modernisering av sitt befintliga avtal med syftet att fördjupa och bredda sina politiska och ekonomiska band. Förutom att rasera de flesta återstående handelshinder kommer moderniseringen bland annat att stärka EU:s och Mexikos ambitiösa åtaganden avseende handel och hållbar utveckling samt förbättra förutsättningarna för investering.

När avtalen med Centralamerika och Colombia, Peru och Ecuador har ratificerats av alla EU-länder bör en förstärkning av deras hållbarhetsbestämmelser övervägas. De två avtalen har bidragit till en stabil, diversifierad och förutsägbar handel och investeringsmiljö mellan de två regionerna 7 . De har också etablerat välfungerande dialogstrukturer för samtal och arbete inom arbetsrätt och miljö. En ratificering av det nya avtalet mellan EU och OACPS är också viktig för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och CARIFORUM som dess politiska ramverk.

Långsiktiga implementeringsåtgärder är också nödvändiga för att båda regionerna ska realisera handelsavtalens fulla potential. Det kräver en fullständig involvering av alla berörda aktörer, bl.a. företag av alla storlekar och civilsamhället. En dialog kring strategin för grön omställning inom ramen för avtalen bör stärka handelns bidrag till hållbarhetsmålen. Den pågående gemensamma femårsöversynen av CARIFORUM kommer att resultera i operativa slutsatser och rekommendationer för bättre genomförande av avtalet och bidra till en fullständig operationalisering av alla viktiga avtalsbestämmelser och hjälpa till att frigöra avtalets fulla ekonomiska potential.

EU kommer att fortsätta samarbeta med partner i Latinamerika/Karibien för att hjälpa till att skapa förutsättningar för hållbara investeringar, bland annat genom Global Gateway och stöd av öppna, stabila och förutsägbara rättsliga ramar, eliminering av diskriminerande hinder och investeringsfrämjande åtgärder.

Handelsavtal bidrar till en affärsinriktad, transparent och stabil rättslig ram för handel och investeringar i råvaror mellan EU och länderna i Latinamerika och Karibien. På grundval av de partnerskap som håller på att utvecklas med enskilda länder i Latinamerika och Karibien kommer EU att samarbeta med berörda partner i regionen för att inrätta en global klubb för kritiska råvaror, för att stärka hållbara leveranskedjor och diversifiera källorna. Klubben ska föra samman konsumtionsländer och resursrika länder så att de tillsammans kan lösa gemensamma problem 8 .

EU och Latinamerika/Karibien har ett gemensamt intresse av en stark, regelbaserad handelsordning och en reformerad Världshandelsorganisation (WTO) med en tvistlösningsmekanism som omfattar alla medlemmar, såväl stora som små. De två regionerna har en viktig roll att spela i förhandlingen kring plurilaterala initiativ som e-handel. EU ska främja och stödja tillämpningen av WTO:s avtal om underlättande av investeringar i Latinamerika/Karibien som, när det har undertecknats, kommer att öka investeringarna i Latinamerika/Karibien ytterligare.

EU:s och Latinamerikas/Karibiens hållbarhetsagenda bör också inbegripa en gemensam hantering av konsekvenserna av EU:s lagstiftning, i synnerhet med avseende på den europeiska gröna given (avskogningspolitiken, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid och andra instrument som främjar den gröna omställningen) och lagstiftning som syftar till att säkerställa människors hälsa och djurskydd och växtskydd. Diskussionen bör också omfatta åtgärder som underlättar handel med produkter som omfattas av denna lagstiftning.

3.Global Gateway och stöd till partnerskap för en rättvis, grön och digital omställning

Samarbetet mellan EU och Latinamerika/Karibien kräver innovativa strategier som baseras på jämbördiga partnerskap på alla nivåer. Regionen Latinamerika/Karibien består främst av medelinkomstländer och är rik på naturresurser. Klyftorna är dock fortfarande stora och det finns stora strukturella utmaningar 9 , som förvärras ytterligare av överlappande kriser. Som ledande bidragsgivare och investerare i regionen kan EU använda en mängd olika politiska verktyg och instrument 10 och Team Europe-strategin, som kopplar samman medlemsstater och finansinstitut inom EU för hantering av både utmaningar och möjligheter, och samarbeta med Latinamerika/Karibien om en rättvis och inkluderande grön och digital omställning och hållbar utveckling i enlighet med de globala målen för hållbar utveckling.

Genom Global Gateway 11 kan EU också mobilisera kvalitetsinvesteringar som gör det lättare att tillgodose Latinamerikas/Karibiens infrastrukturbehov, främja utvecklingen av humankapital, inklusive ett stärkande av människors egenmakt (i synnerhet kvinnor, ungdomar och de mest utsatta personerna), och stärka ett gynnsamt företagsklimat och regelverk i syfte att skapa lokalt mervärde, tillväxt och kvalitetssysselsättning. Global Gateway är ett positivt och värdebaserat investeringserbjudande som uppfyller en hög internationell standard. Det är ett erbjudande om en gemensam ekonomisk, social och regelmässig inriktning utifrån ett människocentrerat perspektiv och enligt principerna hållbarhet, öppenhet, inkludering, ansvarighet och respekt för grundläggande rättigheter.

Global Gateway kommer att främja och mobilisera den privata sektorns investeringar i konkreta projekt. Latinamerika/Karibien har goda förutsättningar för samarbete inom ramen för Global Gateway: Betydande EU-investeringar har redan gjorts och de två regionernas politiska dagordningar utgår från samma värderingar. Global Gateways investeringsplan ska därför kartlägga rättvisa gröna och digitala investeringsmöjligheter i Latinamerika/Karibien som kommer att gynnas av det öppna och icke-diskriminerande klimat som skapas genom handels- och investeringsavtal.

a.Samarbete för en rättvis grön omställning

Klimatkrisen är en utmaning för människans existens. EU och Latinamerika/Karibien kan göra stora insatser i det globala samarbetet för att klara denna utmaning.

Regionen Latinamerika/Karibien har unik potential i fråga om biologisk mångfald, naturresurser, hållbar förnybar energi, jordbruksproduktion och strategiska råvaror av avgörande betydelse. Här återfinns 50 % av den biologiska mångfald som är avgörande för planetens ekologiska balans, främst i Amazonas 12 . Regionen fyller en viktig roll i uppfyllandet av de globala klimat- och miljömålen, bland annat tillämpningen av Parisavtalet, den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, fördraget om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion och resolutionen om ett globalt avtal om plastföroreningar.

Det finns stor potential för samarbete som syftar till klimatneutrala, rena och naturpositiva ekonomier. De två regionerna strävar efter att skydda den biologiska mångfalden, stoppa avskogningen, övergå till mer cirkulära ekonomier, förbättra avfalls- och vattenhanteringen, minska föroreningarna 13 och investera i klimatresiliens.

För att dessa mål ska uppnås bör EU och Latinamerika/Karibien stärka sitt partnerskap vad gäller den gröna omställningen, bland annat genom Global Gateway-investeringar, utökad dialog och samarbete kring strategier och regelverk samt genom tillämpning av handelsavtal och förbättrade relationer med regionala organisationer 14 . EU kommer att föra en dialog med partner i Latinamerika/Karibien om konsekvensernas av EU:s lagstiftning och instrument för genomförande av den europeiska gröna given.

Inom energisektorn har Latinamerikas/Karibiens totala elproduktionsmix den högsta andelen förnybar energi i världen: 61 % år 2021 15 . Gemensamma åtgärder kan vidtas på flera olika områden för att minska beroendet av fossila bränslen genom att öka användningen av förnybara energikällor 16 och öka energieffektiviteten (vilket ger energibesparingar). Global Gateway-investeringar bidrar dessutom till att säkra tillgången till ren energi till ett rimligt pris. Det finns potential för gemensamma investeringar i e-mobilitet, säkra och hållbara flygförbindelser samt uppgradering av system och infrastruktur för kollektivtrafik som gör dem renare, mer energieffektiva och innovativa.

EU och Latinamerika/Karibien stärker också sitt energisamarbete och samarbete i energirelaterade frågor, både bilateralt och i multilaterala forum 17 , bland annat genom samförståndsavtal om grön omställning, inklusive vätgas 18 .

Eftersom flera länder i Latinamerika/Karibien är mycket sårbara för klimatförändringar kommer EU att fortsätta att stödja effektiva nationella klimatanpassningsstrategier och på biregional nivå hjälpa samhällen att reparera skador orsakade av naturkatastrofer med utgångspunkt i befintliga initiativ 19 . EU kommer att fortsätta stödja katastrofberedskapsprogram och intensifiera det övergripande samarbetet på området katastrofriskreducering samt utbyta bästa praxis.

Ett närmare samarbete med Latinamerika/Karibien kring en effektiv tillämpning av FN:s havsrättskonvention och dess genomförandeavtal skulle skapa förutsättningar för en hållbar havsförvaltning, inklusive utformningen av ett representativt system av skyddade havsområden i Antarktis, genomförandet avseende marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion och navigationssäkerhet. Ett förbättrat samarbete är också nödvändigt i kampen mot illegalt, orapporterat och oreglerat fiske samt i regionala och multilaterala organisationer som arbetar med havsrelaterade frågor, bland annat fiske, liksom för utvecklingen av vetenskaplig(t) kunnande och rådgivning.

Latinamerika/Karibien arbetar med att utveckla ett ramverk för en taxonomi för hållbar ekonomi, vilket är en förutsättning för att stödja åtgärder för regional och global interoperabilitet och attrahera internationella investerare. Detsamma gäller utvecklingen av trovärdiga ramverk för gröna obligationer. 

Stödet för utfasning av fossila bränslen världen över, i synnerhet i de stora utsläppsländerna, är mycket viktigt för att världen ska bli klimatneutral senast 2050. EU har länge stöttat prissättning på utsläpp av koldioxid. Baserat på Latinamerikas/Karibiens utsläppsprofil finns ett tydligt intresse av att gemensamt fokusera på begränsande åtgärder inom jordbruk, transport, skogsbruk och energi.

Efterfrågan på råvaror av avgörande betydelse beräknas öka exponentiellt när omställningen till en grön ekonomi tar fart. En varaktig tillgång till säkra och hållbara leveranser börjar bli en allt större gemensam utmaning för världens länder. Latinamerika/Karibien har god tillgång på råvaror av avgörande betydelse och kommer att spela en avgörande roll i säkerställandet av en skyndsam omställning som förbättrar produktions- och exportkapaciteten och ökar naturresursernas värde genom innovation och teknik 20 och genom höga standarder vad gäller miljö, det sociala området och styrelseformer.

De två regionerna skulle gynnas av närmare samarbete, dialog, diversifiering och investeringar för att kunna möta en ökande efterfrågan, säkra tillgången till resurser, utveckla och förbättra resiliensen i värdekedjorna och säkerställa en hög miljömässig och social standard. I enlighet med meddelandet om råvaror av avgörande betydelse från 2023 21 ska EU eftersträva ömsesidigt gynnsamma strategiska partnerskap som syftar till att främja de latinamerikanska/karibiska ländernas utveckling på ett hållbart sätt samt stödja utvecklingen av värdekedjor.

EU och Latinamerika/Karibien bör samarbeta bilateralt och multilateralt för att uppnå ett fullständigt och snabbt genomförande av Parisavtalet, den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald och fördraget om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion .

b.Tillsammans verka för en inkluderande och människocentrerad digital omställning

EU och Latinamerika/Karibien har ett gemensamt intresse av att föra en digital politik som ger människor och företag möjlighet att dra nytta av en människocentrerad, hållbar och mer välmående digital framtid. I enlighet med målen för EU:s Digital kompass 27 att upprätta internationella digitala partnerskap lanserades den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika/Karibien i mars 2023 som ett informellt nätverk baserat på gemensamma värderingar och principer 28 i syfte att utveckla en biregional dialog och samarbete i alla digitala frågor. Alliansen utgår från ett antal flaggskeppsprojekt som genomförs enligt en Team Europe-strategi 29 och kompletterar dialogerna kring den digitala politiken med enskilda länder.

Digital omställning och uppkoppling är stora utmaningar för regionen. Genom Global Gateway kommer alliansen att främja investeringar i uppbyggnaden av en säker och resilient digital infrastruktur och stödja partner i deras arbete mot digitala klyftor, däribland genom tillhandahållandet av samhällsservice som utbildning och hälso-/sjukvård. Ett utökat engagemang från europeiska finansinstitut, i synnerhet Europeiska investeringsbanken, när det gäller digital konnektivitet kommer att ha stor betydelse för detta mål.

En dialog kring regelverket är viktig för att den digitala kompatibiliteten ska öka. De två regionerna ska arbeta regionalt och bilateralt inom gemensamma intresseområden, bland annat en säker utrullning av 5G, regler för digitala marknader och tjänster, artificiell intelligens (AI) till nytta för allmänheten, högpresterande datorsystem, dataförvaltning och cybersäkerhet.

Ett annat område där samstämmighet kan innebära fördelar för de två regionerna är främjandet av fria och säkra dataflöden. Detta omfattar bland annat ett aktivt samarbete med partner för nå en ”adekvat skyddsnivå”, såsom redan har gjorts med vissa länder i Latinamerika/Karibien. Sådana upplägg kan förstärka handelsavtalens fördelar och stärka samarbetet på andra områden, till exempel forskning eller brottsbekämpning. Det faktum att många partner i regionen har infört eller håller på att implementera moderna dataskyddslagar skapar nya möjligheter att underlätta dataflöden. De två regionerna bör intensifiera sin dialog i regionala organisationer och nätverk som spelar en allt viktigare roll i utformningen av gemensamma dataskyddsregler.

EU och Latinamerika/Karibien bör tillsammans föra fram sin vision om en digital omställning i multilaterala forum 30 , främst med vägledning av den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer i det digitala decenniet 31 , den digitala agendan för Latinamerika och Karibien (eLAC 2024) 32 och förklaringen om internets framtid 33 . Den digitala omställningen bör också utformas så att den ökar möjligheterna till digitalt lärande, i synnerhet för barn och ungdomar.

Rymden erbjuder också samarbetsmöjligheter. Rymdbaserade data, tjänster och tillämpningar kan ha positiv inverkan på uppfyllandet av målen kopplade till den gröna och digitala omställningen och en hållbar ekonomisk tillväxt. 2021 beslutade Celac att inrätta Latinamerikas och Karibiens rymdorganisation (ALCE), som skulle kunna dra nytta av Europas kunnande inom internationell rymdförvaltning. Samarbete pågår redan inom ramen för EU:s jordobservationsprogram Copernicus och det finns möjligheter för mer samarbete inom Copernicus och EU:s satellitnavigeringsprogram Galileo. De två regionerna bör stärka det befintliga samarbetet kring utvecklingen av informationssystem till stöd för en evidensbaserad politik och evidensbaserade anpassningsåtgärder, bland annat inom katastrofhantering.

c.Verka för en hållbar ekonomisk tillväxt för mänsklig utveckling

Människor på båda sidor av Atlanten strävar efter att leva i inkluderande och välmående samhällen där ingen lämnas utanför. Covid-19-pandemin och det ryska anfallskriget mot Ukraina har förstärkt befintliga utmaningar och klyftor, vilket leder till ökad fattigdom, skuldsättning och livsmedelsosäkerhet 37 .

Det ligger i båda regionernas intresse att intensifiera sitt gemensamma arbete för en robust och hållbar återhämtning som främjar jämställdhet och social inkludering. EU och Latinamerika/Karibien bör intensifiera sitt samarbete för att kunna möta ihållande makroekonomiska utmaningar, diversifiera och modernisera ekonomierna och öka resiliensen mot framtida negativ påverkan.

EU kan bidra till Latinamerikas/Karibiens diversifiering till sektorer med högre förädlingsvärde och ta vara på möjligheterna i gröna, blå, kreativa och digitala tillväxtekonomier. En utökad dialog kring regelverket, en förstärkt handelsagenda mellan EU och Latinamerika/Karibien och Global Gateway kan bidra till större hållbara biregionala investeringar och mer resilienta leveranskedjor som gynnar befolkningen. Att öka produktiviteten, innovationen och jobbskapandet, i synnerhet för små och medelstora företag i Latinamerika/Karibien, och främja strategier för smart specialisering och innovation samt omställning till cirkulära och hållbara produktions- och konsumtionssystem och hållbara och avskogningsfria värdekedjor är viktiga mål.

På senare år har Latinamerika/Karibien satt sin prägel på innovationslandskapet och allt fler Latinamerikanska företag får ”enhörningsstatus” 38 . Lärosäten för högre utbildning har en viktig roll att spela, framförallt när det gäller att främja innovation och företagande i de omgivande samhällena genom att bygga broar med lokala entreprenörer, små och medelstora företag, forskningsinstitut och civilsamhället.

I enlighet med den globala strategin för forskning och innovation 39 är utökat samarbete inom forskning och innovation, bland annat genom att utnyttja alla möjligheter inom programmet Horisont Europa 40 , viktigt för att hitta och tillhandahålla de lösningar som behövs för en rättvis grön och digital omställning. EU:s och Celacs strategiska färdplan för forskning och innovation 41 utgör ett ramverk för förbättring av forskares rörlighet och samarbete inom områden som havsforskning, cirkulär ekonomi, ren energi, forskningsinfrastrukturer, biologisk mångfald och tillgång till vacciner och läkemedel 42 .

Att driva på den mänskliga utvecklingen är en gemensam prioritering. Det gemensamma arbetet för att öka den sociala sammanhållningen och minska klyftorna bör intensifieras, med fokus på ekonomisk egenmakt och inkludering av kvinnor, ungdomar, urfolk, HBTQI+-personer och personer med funktionsnedsättningar. Samarbete kring tillgången till bra utbildning för alla barn och ungdomar, yrkesutbildning och kompetensutveckling som överensstämmer med arbetsgivarens behov är avgörande för att alla ska ges möjligheter.

De två regionerna bör prioritera standarder, företagens samhällsansvar och ansvarsfullt företagande. EU och dess medlemsstater kan dela med sig av sina erfarenheter av att stärka system för socialt skydd och verka för en effektiv trepartsdialog i sociala frågor. EU kommer att fortsätta samarbeta med partner i Latinamerika/Karibien för att använda handelsavtal som instrument för hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling.

Ett gemensamt arbete för att utveckla One Health-åtgärder och förbättra hälsosäkerheten har blivit mer relevant i enlighet med EU:s nya globala hälsostrategi 43 . EU:s och Latinamerikas/Karibiens partnerskap för tillverkning av vacciner, läkemedel och medicinsk teknik och förbättring av hälsoresiliensen i Latinamerika 44 kompletterar och stödjer till exempel det regionala arbetet, framförallt Celacs plan för självförsörjande hälso-/sjukvård 45 .

Som stora livsmedelsproducenter har de två regionerna ett gemensamt ansvar för den globala livsmedelssäkerheten 46 . För att minska produktionssystemens sårbarhet för klimatpåverkan och annan negativ påverkan och minimera de negativa effekterna på planetens ekosystem bör de två regionerna intensifiera samarbetet kring hållbara livsmedelssystem, bland annat vad gäller antimikrobiell resistens, användning av bekämpningsmedel, markhälsa, utsläpp från boskap, trädjordbruk och livsmedelssvinn.

4.Tillsammans verka för rättvisa och allmän säkerhet och bekämpa internationell organiserad brottslighet.

EU och Latinamerika/Karibien står inför gemensamma utmaningar vad gäller säkerhet och rättvisa som kräver ett starkare biregionalt partnerskap och samarbete på alla nivåer. Säkerhet är en viktig fråga för alla invånare i Latinamerika/Karibien. Organiserad brottslighet som trafficking, i synnerhet med kvinnor och barn, drog- och vapensmuggling, olaglig handel med vilda djur och växter och timmer, korruption, ekonomisk brottslighet samt miljö- och cyberbrott utgör fortfarande svårhanterliga hot mot människor, samhällen och ekonomier.

Länderna i Latinamerika/Karibien förändrar nu sitt sätt att hantera säkerhetsutmaningarna och fokuserar allt mer på förebyggande åtgärder som reformer av polis och rättsväsende, samhällsnära polisverksamhet samt förebyggande av ungdomsvåld och genusrelaterat våld. Detta ligger i linje med konceptet människors säkerhet och EU:s strategi för allmän säkerhet. Det finns utrymme för ett samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien som kombinerar brottsbekämpning med en förebyggande dimension som syftar till att eliminera grundorsakerna.

Biregionala politiska initiativ och program utgör redan en solid grund för samarbete kring internationell organiserad brottslighet genom att bygga broar mellan rättsskipnings- och säkerhetsorgan med utgångspunkt i rättsstatsprincipen och en hög skyddsnivå för grundläggande rättigheter, bland annat dataskydd. Stärkandet av program och Team Europe-initiativ kommer att ha stor betydelse för operationaliseringen av samarbetet mellan EU och Latinamerika/Karibien på det här området genom uppbyggnad av institutioners kapacitet och förespråkande av gemensamma standarder. En annan viktigt punkt på vår gemensamma dagordning för rättvisa och säkerhet är upprättandet av avtal och överenskommelser med länder i Latinamerika/Karibien om samarbete med Eurojust och Europol 48 .

EU bör också intensifiera sitt engagemang med regionala organisationer, bland annat Ameripol, som fyller en viktig funktion i utarbetandet av gemensamma principer och strategier. De två regionerna bör verka för ratificering och tillämpning av relevanta internationella konventioner för att underlätta internationellt samarbete inom rättsväsende och brottsbekämpning.

5.Arbeta tillsammans för att främja fred och säkerhet, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd

Demokrati och mänskliga rättigheter står i centrum för EU:s partnerskap med Latinamerika och Karibien. EU samarbetar med Latinamerika/Karibien för att skydda och främja mänskliga rättigheter – såväl civila och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella – genom många olika mekanismer, bland annat bilaterala dialoger och kapacitetsuppbyggnad för civilsamhälle och utbildning 50 . De två regionerna strävar efter att stärka det multilaterala systemet för mänskliga rättigheter och samarbeta regionalt.

EU och Latinamerika/Karibien bör intensifiera sin dialog och sitt samarbete när det gäller att bekämpa diskriminering, främja jämställdhet och upprätthålla barns, sårbara personers, minoriteters, urfolks, HBTQI+-personers, funktionshindrades, migranters och flyktingars rättigheter samt rättigheterna för personer som påverkas av våld och konflikter.

Skyddet av människorättsförsvarare och journalister bör stärkas och de nya utmaningar som uppstår genom nya digitala tekniker bör bemötas mer resolut, bland annat genom att öka människors digitala kompetens och mediekompetens. Miljörättsförsvarare har varit särskilt utsatta för hot i delar av regionen. EU och Latinamerika/Karibien har en gemensam vision vad gäller kvinnors likvärdiga roll i samhället och bör samarbeta för att främja denna vision och stoppa genusrelaterat våld.

En viktig gemensam uppgift är att stärka demokratin, inklusive ansvarighet, valrörelsernas motståndskraft, respekten för rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende, samt att bygga motståndskraft mot desinformation och växande hybridhot, öka ungdomars och kvinnors delaktighet och skapa en meningsfull plats för civilsamhället. EU och Latinamerika/Karibien bör diskutera dessa frågor samt bästa praxis med avseende på exempelvis brottsoffers, vittnens och frihetsrövade personers rättigheter. EU:s valobservatörsuppdrag och deras rekommendationer är viktiga verktyg för att öka oberoende statliga organs kapacitet 51 . EU kommer att fortsätta samarbeta med länder i Latinamerika/Karibien för att främja Romfördragets allmängiltighet och stödja Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

EU:s livräddningsinsatser kan bidra till att göra samhällen i Latinamerika/Karibien mer resilienta. EU ska fortsätta att samarbeta med nyckelaktörer i Latinamerika/Karibien för genomförandet av program för humanitärt bistånd och katastrofberedskap, bland annat genom samarbete kring civilskydd. Hälsa, säkerhet, utbildning i nödsituationer och livsmedelssäkerhet är fortsatt viktiga arbetsområden. EU kommer att fortsätta med sitt stöd- och påverkansarbete avseende de humanitära kriser som påverkar Latinamerika/Karibien, bland annat genom att samarrangera givar- och solidaritetskonferenser.

Genom sina olika freds-, stabilitets- och säkerhetsinstrument ska EU fortsätta att bidra till fredliga och demokratiska lösningar, bland annat fredsprocessen i Colombia, den internationella kontaktgruppen för Venezuela, medlingsinsatser i Bolivia och hantering av krisen i Haiti.

EU och Latinamerika/Karibien bör också gå samman och verka för fred och säkerhet i hela världen. I enlighet med EU:s strategiska kompass 52 kan de två regionernas åtaganden fördjupas, till exempel genom ingående av ramavtal om deltagande 53 och deltagande i EU:s insatser i tredjeländer. Samarbete kring säkerhet och försvar, inklusive till havs och i rymden, samt terrorbekämpning, cybersäkerhet och hantering av hybridhot, icke-spridning och nedrustning är också viktiga områden för gemensamma insatser.

De två regionerna bör också undersöka möjligheterna för samarbeta om kampen mot utländsk informationsmanipulering och inblandning genom nya verktyg som syftar till att identifiera, analysera, utvärdera och bekämpa informationsmanipulering.

6.Bygga ett vitalt partnerskap mellan människor i EU och Latinamerika/Karibien

Människan står i centrum för vårt partnerskap och alla åtgärder bör syfta till att skapa konkreta fördelar för medborgarna. Relationen mellan EU och Latinamerika/Karibien omfattar unika mänskliga och kulturella band som bör vårdas och stärkas. Ungdomar spelar en mycket viktig roll för de framtida relationerna mellan EU och Latinamerika/Karibien. Tätare band mellan de yngre generationerna kan främjas genom kulturella initiativ och rörlighetsprogram i enlighet med EU:s första handelsplan för ungdomar 55 .

EU och Latinamerika/Karibien har ett gemensamt intresse av att utveckla det humankapital som behövs för att tillgodose efterfrågan på snabba tekniska förändringar och en rättvis grön och digital omställning. Inom området rörlighet har de flesta länder i Latinamerika/Karibien redan viseringsfri tillgång till EU:s Schengenområde för kortare vistelser. Medborgare i Latinamerikas/Karibiens länder kan också utnyttja befintliga legala möjligheter att migrera till EU. Vidare utgör Erasmus+ och Horisont Europa, och i synnerhet Marie Skłodowska-Curie-systemet, ett regelverk för samarbete i syfte att intensifiera forskning och innovation. Detsamma gäller pelaren rörlighet för forskare enligt EU:s och Celacs strategiska färdplan för 2021–2023, som inkluderar rörlighet för forskare och studenter.

Båda regionerna bör arbeta tillsammans för att maximera potentialen i deras olika kulturella uttryck, arv, vitala kreativa sektorer för hållbar utveckling och interkulturella dialog.

Parlamentarisk diplomati är en viktig komponent i den biregionala relationen, bland annat genom Euro-Latin Amerikan Parliamentary Assembly (EuroLat). Andra organ som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och dessas motsvarigheter i Latinamerika/Karibien kan mobilisera regionala och lokala myndigheter samt ekonomiska och sociala partner för att öka kontakterna mellan människor.

EU och Latinamerika/Karibien bör främja ett nära samarbete med civilsamhälle och tankesmedjor, bland annat genom stiftelsen EU––Latinamerika/Karibien, som har etablerat sig som en relevant aktör i de biregionala relationerna.

Båda regionerna har ett ansvar att förbättra och aktivt informera sina medborgare och intressenter om de ömsesidiga fördelarna med deras partnerskap.

Slutsats

Den föreslagna nya dagordningen för förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien förespråkar ett närmare och moderniserat partnerskap mellan regionerna, med människan i centrum.

Genom att stärka partnerskapet mellan två regioner som är två av världens mest samstämmiga när det gäller intressen och värderingar kan EU och Latinamerika/Karibien skapa bättre förutsättningar att hantera globala utmaningar och ta vara på möjligheter som gynnar båda. I en värld med flera jättar representerar EU och Latinamerika/Karibien tillsammans 14 % av världens befolkning och 21 % av världens BNP. För att säkerställa fred och välstånd för invånarna i respektive region och utöva inflytande över den framtida internationella regelbaserade ordningen är det en strategisk nödvändighet att upprätta ett närmare partnerskap som stärker båda regionerna.

För att detta mål ska uppnås krävs mer samarbete på båda sidor, bland annat genom större politiskt engagemang, ökad handel, ökade investeringar samt byggandet av mer hållbara och sammankopplade samhällen, i synnerhet genom Global Gateway. EU ska sträva efter att mobilisera sin politik, sina instrument och sina resurser i en Team Europe-strategi. Det kommande toppmötet mellan EU och Celac är ett mycket bra tillfälle att bygga förtroende och gjuta nytt liv i relationen mellan EU och Latinamerika/Karibien så att regionerna verkliga partner.

Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik uppmanar rådet och Europaparlamentet att godkänna den nya dagordning som presenteras i detta gemensamma meddelande och att arbeta tillsammans med Latinamerika och Karibien för ett förnyat strategiskt partnerskap med utgångspunkt i förslaget.

(1)

Eurostat. Totalt uppgick EU:s utländska direktinvesteringar i Latinamerika/Karibien till 693 miljarder euro i slutet av 2021.

(2)

Samt Parisavtalet, den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald och fördraget om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

(3)

Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique och Saint-Martin.

(4)

Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint-Eustatius, Sint-Maarten och Saint-Barthélemy.

(5)

Argentina, Brasilien och Peru.

(6)

ESTAT Comext: Total handel 2018: 209,44 miljarder euro. 2022: 293,09 miljarder euro Tillväxt 39,9 %.

(7)

Se GD Handels webbplats, efterhandsutvärdering av handelsavtalen: https://policy.trade.ec.europa.eu/analysis-and-assessment/ex-post-evaluations_en

(8)

COM(2023)165, 16.3.2023: En säker och hållbar försörjning av råvaror av avgörande betydelse till stöd för den gröna och den digitala omställningen.

(9)

År 2022 levde 32,1 % av Latinamerikas/Karibiens befolkning (201 miljoner människor) i fattigdom och 13,1 % (82 miljoner) i extrem fattigdom (en ökning med 12 miljoner av antalet personer i extrem fattigdom jämfört med situationen före pandemin 2019).

(10)

Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen) är ett ramverk för samarbete med alla länder i Latinamerika/Karibien på regional och subregional nivå i syfte att främja den gröna omställningen genom flaggskeppsprogram som EUROCLIMA+, Amazon Basin-programmet eller EU:s initiativ för uppbyggnad av Karibiens resiliens (EU Caribbean Resilience-Building Facility).

(11)

JOIN(2021) 30 final, 1.12.2021: Global Gateway.

(12)

FN:s miljöprogram (2016), Biodiversity in Latin America and the Caribbean.

(13)

Till exempel återaktiverar Brasilien Amazonasfonden för att främja hållbar utveckling, skogsskydd och mänskliga rättigheter.

(14)

Till exempel Amazon Cooperation Treaty Organization.

(15)

OECD/ECLAC/European Commission/CAF (2022), Latin American Economic Outlook 2022: Towards a green and just transition.

(16)

Inklusive vatten-, vind- och solkraft, som också möjliggör produktion av förnybar vätgas som energibärare.

(17)

Till exempel Latinamerikanska energiorganisationen (Olade).

(18)

Främja utvecklingen av regelbaserade, transparenta och ej snedvridna globala vätgasmarknader baserade på tillförlitliga internationella standarder och certifieringssystem, bland annat genom Europeiska vätgasbanken.

(19)

Bland annat Caribbean Disaster Risk Reduction Programme och EU:s och Latinamerikas/Karibiens dialog om skogsbränder.

(20)

Till exempel återfinns 60 % av världens identifierade litiumfyndigheter i Argentina, Bolivia och Chile.

(21)

COM(2023)165, 16.3.2023: En säker och hållbar försörjning av råvaror av avgörande betydelse till stöd för den gröna och den digitala omställningen.

(22)

Bland annat produktionen av förnybar vätgas i Chile, Argentina och Uruguay och hållbar urban mobilitet i Dominikanska republiken.

(23)

Bland annat Team Europe-initiativet för grön omställning.

(24)

Till exempel Latinamerikas/Karibiens koalition för cirkulär ekonomi och den globala alliansen för en cirkulär ekonomi.

(25)

Däribland Coordination Centre for Disaster Prevention in Central America (CEPREDENAC), Caribbean Disaster Emergency Management Agency (CDEMA), Andean Committee for Disaster Prevention and Care (CAPRADE) och Meeting of Ministers and High Authorities for Integral Management of Disaster Risk (RMAGIR).

(26)

Bland annat Team Europe-initiativet för Amazonasbäckenet.

(27)

COM(2021)118 final, 9.3.2021: ”Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet”.

(28)

Såsom avspeglas i den iberoamerikanska stadgan om digitala rättigheter och principer, vars värderingar till stor del överensstämmer med den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer.

(29)

Upprättandet av en biregional dialog kring den digitala politiken, utvidgningen av BELLA-programmet (BELLA II), tillämpningen av en regional Copernicus-strategi och EU:s och Latinamerikas/Karibiens digitala accelerator för främjande av företagande och innovation.

(30)

Bland annat inom ramen för WTO:s gemensamma uttalande om e-handel.

(31)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32023C0123(01)&from=EN  

(32)

  https://www.cepal.org/en/projects/digital-agenda-latin-america-and-caribbean-elac2024  

(33)

  https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/declaration-future-internet  

(34)

Bland annat paketet för en digital ekonomi, stöd till fredsprocessen i Colombia, 5G-utbyggnad i Dominikanska republiken, konnektivitet i Amazonas i Brasilien samt initiativ för digital konnektivitet i Jamaica och Costa Rica.

(35)

Bland annat en utvidgning av BELLA-programmet och dess användningsområden och införandet av en regional Copernicus-strategi.

(36)

I första fasen av BELLA byggdes en fiberoptisk direktförbindelse mellan Europa och Brasilien, Argentina, Chile, Ecuador och Panama. BELLA II syftar till att bygga ut förbindelsen till Peru, Costa Rica, Guatemala, El Salvador, Honduras, Dominikanska republiken och Trinidad och Tobago.

(37)

Enligt ECLAC (2021, 2022) är Latinamerika/Karibien den region som har störst utlandsskuld i förhållande till BNP (56,3 %) och högst skuldtjänstkvot (utlandsskuld i förhållande till export och tillväxt) (59 %). 2020 uppgick undernäringen till 9,1 %, en nivå som inte har förekommit i regionen sedan 2005.

(38)

  https://www.bbva.com/en/latin-americas-roadmap-to-innovation-the-most-enterprising-cities  

(39)

COM(2021)252 final, 18.5.2021: Den globala strategin för forskning och innovation – Europas strategi för internationellt samarbete i en föränderlig värld”.

(40)

  https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe_en  

(41)

  https://commission.europa.eu/system/files/2021-07/eu-celac_strategic-roadmap-2021-2023.pdf , kommer att granskas och uppdateras av högre tjänstemän 2024.

(42)

COM(2021)252 final, 18.5.2021: Den globala strategin för forskning och innovation – Europas strategi för internationellt samarbete i en föränderlig värld”.

(43)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_7153

(44)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_3890

(45)

  https://www.cepal.org/en/publications/47253-plan-self-sufficiency-health-matters-latin-america-and-caribbean-lines-action-and

(46)

Regionen Latinamerika/Karibien svarade för 14 % av världens livsmedelsproduktion och 45 % av den internationella nettohandeln med jordbruksbaserade livsmedel. Systemen för jordbruksbaserade livsmedel i Latinamerika/Karibien står för nästan hälften av den totala sysselsättningen och 30–40 % av BNP (FAC, 2021).

(47)

Till exempel avseende sjukvårdssystemens resiliens i Barbados och Mexiko och vatten- och sanitetssystemen i Ecuador och Guatemala.

(48)

Rådet har godkänt att förhandlingar inleds för samarbetsavtal mellan Eurojust och Argentina, Brasilien och Colombia och har godkänt inledandet av förhandlingar om Europol-samarbetsavtal med Bolivia, Brasilien, Ecuador, Mexiko och Peru.

(49)

Framförallt El PAcCTO 2.0, COPOLAD, Eurofront och det globala programmet mot olagliga flöden.

(50)

Till exempel genom det globala campuset för mänskliga rättigheter och dess kontor i Argentina.

(51)

Sedan 2019 har EU deltagit i åtta valobservatörsuppdrag och sex valexpertuppdrag i latinamerikanska/Karibien länder, på deras begäran.

(52)

 En strategisk kompass för EU:s säkerhet och försvar, Europeiska unionens råd, 21.3.2022.

(53)

Ramavtal om deltagande har redan slutits med Chile, Colombia och Peru.

(54)

Till exempel Latinamerikas/Karibiens del av Spotlight-initiativet och olika nationella och regionala åtgärder till stöd för lagändringar och genomförandekapacitet etc.

(55)

JOIN(2022) 53 final, 4.10.2022: Ungdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder 2022–2027. Främja ungdomars meningsfulla deltagande och egenmakt i EU:s yttre åtgärder för hållbar utveckling, jämlikhet och fred.

(56)

Bland annat genom ordinarie migrationskanaler, efterlevnad av Schengens viseringsundantag och ömsesidigt underlättande av visautfärdande, bland annat för studenter och forskare.

(57)

Till exempel EU:s deltagande som hedersgäst på 2023 års upplaga av den internationella bokmässan i Guadalajara i Mexiko.