Yttrande från Europeiska regionkommittén om Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen: Det regionala och lokala perspektivet

(2023/C 257/03)

Föredragande:

Thomas HABERMANN (DE–EPP), distriktsordförande, Rhön-Grabfeld

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén (ReK) konstaterar att Rysslands anfallskrig i Ukraina och den fortsatta folkrättsvidriga ockupationen av ukrainskt territorium inte bara orsakar enorm förstörelse och oerhört lidande där, utan också har en påtaglig inverkan på Europeiska unionen, dess medlemsstater och de lokala och regionala myndigheterna i både landsbygds- och stadsområden.

Kommittén konstaterar vidare att Europeiska unionen ännu inte har återhämtat sig helt från covid-19-pandemin, som redan medfört en ekonomisk börda, särskilt för de lokala och regionala myndigheterna.

Den gällande fleråriga budgetramen upprättades före kriget i Ukraina, covid-19-pandemin, de höga energikostnaderna och den höga inflationen. Redan två år efter antagandet står det klart att den nuvarande ramen inte kan ge ett svar på de rådande kriserna.

Mot denna bakgrund välkomnar vi att det interinstitutionella avtal som åtföljer den fleråriga budgetramen ålägger kommissionen att lägga fram en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen, och efterlyser en heltäckande bedömning av dess omfattning, inklusive dess budgettak, funktionssätt och flexibilitetsåtgärder.

Kommittén understryker vikten av de övergripande principer som ligger till grund för den fleråriga budgetramen och all relaterad EU-politik, särskilt när det gäller att uppnå unionens mål för klimat och biologisk mångfald och främja jämställdhet. Översynen måste bibehålla dessa principer i centrum för den fleråriga budgetramen och uppfylla unionens åtagande att säkerställa en rättvis, resilient, hållbar och socialt rättvis återhämtning för alla, inbegripet genomförandet av den reviderade ramen för unionens klimat-, energi- och miljömål fram till 2030, med målet att göra EU klimatneutralt senast 2050.

Den fleråriga budgetramens utformning har en betydande inverkan på utvecklingen i de lokala och regionala myndigheterna, och en stor del av EU-medlen används direkt för att stärka kommunerna och regionerna.

ReK bekräftar EU-sammanhållningspolitikens betydelse för att uppnå ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i alla regioner. Utan denna centrala pelare av EU-stöd skulle den europeiska inre marknadens framgång äventyras. Kommittén åtar sig att inom ramen för sammanhållningsalliansen verka för att den kommande fleråriga budgetramen möjliggör en stark och förbättrad sammanhållningspolitik som förblir central för Europa.

Det låga utnyttjandet av EU:s sammanhållningsmedel i vissa länder beror främst på det sena godkännandet av programmen och på att en rad olika EU-stödprogram har olika regler och tidsfrister för åtaganden och att betalningarna löper parallellt (t.ex. faciliteten för återhämtning och resiliens, React-EU, Fonden för en rättvis omställning samt struktur- och investeringsfonderna) samt på att planerings- och genomförandeperioderna för krisåtgärder som möjliggjorts i efterhand är för korta. Kommittén efterlyser en anpassning av reglerna för de olika fonderna med delad förvaltning inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser, och betonar att den nuvarande låga utnyttjandegraden inom vissa program inte får användas som ett riktmärke för att skära i de medel som avsätts för sammanhållning.

En flerårig budgetram som stöder investeringar på lokal och regional nivå

Den höga inflationen, kostnaderna för inkvartering, omhändertagande och integration av flyktingar och de kraftigt ökade energikostnaderna medför också stora utmaningar för de lokala och regionala myndigheterna. Även i ekonomiskt starkare medlemsstater kan de lokala och regionala myndigheterna ofta inte längre göra de nödvändiga investeringarna av egen kraft. Dessutom utgör råvarubristen, kompetensbristen och de instabila leveranskedjorna ytterligare utmaningar som äventyrar den ekonomiska stabiliteten i Europa.

10.

Mer än hälften av medlen från Fonden för en rättvis omställning (FRO) kommer från instrumentet NextGenerationEU och har endast en kortare löptid fram till 2023. ReK noterar med oro att den helt nya FRO därmed står under ett enormt investeringstryck under de första åren, ett tryck som inte finns för de etablerade sammanhållningspolitiska fonderna. Vi efterlyser en förlängning av investeringsfristen för FRO-medel från NextGenerationEU (t.ex. genom att man förlänger fristerna för åtaganden) för att inte äventyra utflödet av medel och se till att FRO-medlen används fullt ut för effektiva och hållbara projekt i linje med målen i den europeiska gröna given.

11.

För att genomföra en stor del av de bestämmelser som antagits för att uppnå gemensamma EU-mål krävs dessutom betydande investeringar på lokal och regional nivå, vilket direkt påverkar de subnationella budgetarna. Detta gäller bl.a., men inte bara, EU:s digitala mål och den europeiska gröna given eller 55 %-paketet, inom vars ram mer än hälften av de nödvändiga investeringarna måste göras på lokal och regional nivå.

12.

Kommittén vill se den länge väntade utfasningen av skadliga subventioner och samstämmighet mellan alla EU-fonder och EU-program i den fleråriga budgetramen efter 2027. Projekt och program som är oförenliga med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 oC, eller med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bör inte vara berättigade till stöd i nästa fleråriga budgetram.

13.

ReK varnar för att de lokala och regionala myndigheterna är överbelastade av sina befintliga investeringsskyldigheter på grund av den dåliga budgetsituationen på många håll, och befarar att de sammantaget minskande offentliga investeringarna allvarligt kommer att äventyra uppnåendet av alleuropeiska mål (såsom målen i den europeiska gröna given) samt hämma medborgarnas välstånd och regionernas och kommunernas sammantagna ekonomiska potential.

14.

Mot denna bakgrund är det inte ändamålsenligt att enbart stärka den fleråriga budgetramen utan att samtidigt stärka de lokala och regionala myndigheternas investeringskapacitet. I detta sammanhang är det också viktigt att främja strategier för territoriell utveckling (LLU/ITI) – vid behov genom att deras användning görs obligatorisk – för att göra de förvaltningsnivåer som befinner sig närmast medborgarna delaktiga i planeringen, samrådet, genomförandet och förvaltningen av medlen.

15.

EU-medel kan visserligen i hög grad bidra till att stödja lokala och regionala myndigheter, men kommer inte överallt att vara tillräckliga för att möjliggöra de investeringar på lokal och regional nivå som krävs för att genomföra EU-bestämmelserna.

16.

I detta sammanhang påpekar vi också att det i de flesta medlemsstater inte finns några mekanismer för automatisk och fullständig kompensation från de högre nivåernas sida för de lokala och regionala myndigheternas kostnader för att genomföra EU-bestämmelser.

17.

Ett starkt, konkurrenskraftigt och hållbart EU kan endast uppnås om budgetarna på alla förvaltningsnivåer omfattar tillräckliga, sammanlänkade och ömsesidigt kompletterande medel. ReK efterlyser därför en verklig översyn av den fleråriga budgetramen, som bör ta hänsyn till de nya utmaningarna och tillhandahålla ytterligare medel för att hantera dem.

18.

När det gäller nya EU-lagstiftningsförslag bör kommissionen bedöma kostnaderna för genomförandet på den ansvariga nivån, om det finns kompensationsmekanismer på nationell nivå och i vilken utsträckning medel från den fleråriga budgetramen kommer att bidra till att kompensera för kostnaderna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att i händelse av ett investeringsgap sörja för att det finns tillräckliga medel för att kompensera för utgifterna i syfte att säkerställa en samstämmig utveckling överallt.

19.

För att bedöma dessa aspekter uppmanas kommissionen att innan bestämmelserna utarbetas genomföra en omfattande territoriell konsekvensbedömning, där både medlemsstaterna och de regionala naven görs delaktiga.

20.

I den åttonde sammanhållningsrapporten efterlyses en förstärkning av territoriella konsekvensbedömningar och landsbygdssäkring, så att de olika EU-regionernas behov och särdrag beaktas bättre. I detta avseende hänvisar vi till ReK:s yttrande ”Inte orsaka skada för sammanhållningen – en övergripande princip som bidrar till sammanhållning som ett övergripande mål och värde för EU” (1). Budgetmyndigheten uppmanas att använda översynen av den fleråriga budgetramen i syfte att tillföra ekonomiska medel för att finansiera dessa territoriella konsekvensbedömningar.

En flerårig budgetram som stärker Europeiska unionen och gör den kristålig

21.

Under de senaste åren har EU:s reaktionsförmåga i händelse av en kris begränsats på grund av utdragna diskussioner om budgeten och finansieringen av nya åtgärder samt otillräckliga budgetflexibilitetsinstrument. Kommittén är övertygad om att man enades om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för att kunna ta itu med dessa oförutsägbara nya utmaningar.

22.

Den fleråriga budgetramen är inte längre tidsenlig och måste ses över.

23.

Den fleråriga budgetramen och de egna medlen är sammankopplade. Rådet och kommissionen uppmanas att respektera färdplanen för införandet av nya egna medel, enligt vad som överenskommits i det rättsligt bindande interinstitutionella avtal som undertecknades i december 2020, vilket är nödvändigt för att åtminstone täcka återbetalningen av NextGenerationEU.

24.

Kommittén välkomnar att kommissionen kommer att lägga fram förslag om ytterligare verkliga egna medel under 2023. Dessa nya intäkter bör tillföras EU-budgeten som inkomster som inte är avsatta för särskilda ändamål och inte bara användas för att refinansiera NextGenerationEU-skulderna, utan också för att på lång sikt stärka EU:s, medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas förmåga att reagera på kriser i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). De bör dessutom inom ramen för de primärrättsliga bestämmelserna och med fullt beaktande av medlemsstaternas befogenheter bidra till att ta itu med brådskande politiska problem i ett ekonomiskt klimat som präglas av inflation och höga energipriser samt minska EU:s beroende av BNI-medel. Vid reformen av systemet för egna medel bör man undersöka konsekvenserna för kommunerna och regionerna genom territoriella konsekvensbedömningar, ta full hänsyn till de berörda bestämmelserna i EU-fördraget och ytterligare begränsa beroendet av de befintliga BNI-baserade egna medlen.

25.

Innan nya egna medel uppbärs bör deras inverkan på lokala och regionala myndigheter, företag och hushåll i EU undersökas. I synnerhet måste befintliga skattesystem på nationell, regional och lokal nivå beaktas för att undvika konkurrens mellan europeisk och nationell, regional eller lokal nivå, eller till och med dubbelbeskattning. I detta sammanhang hänvisas också till ReK:s yttrande ”Nästa generation av egna medel för EU:s budget” (2).

26.

ReK upprepar sin uppmaning i yttrandet ”Att få utsläppshandelssystemet och gränsjusteringsmekanismen för koldioxid att fungera för EU:s städer och regioner” (3) om att en del av de nya intäkterna ska anslås direkt till den nivå som ansvarar för genomförandet av de relaterade EU-bestämmelserna.

27.

Den fleråriga budgetramen bör bidra till decentralisering genom att stärka de lokala och regionala myndigheternas resiliens och investeringskapacitet på fältet. En sammanslagning av kapacitet på europeisk nivå får inte inverka negativt på de lokala och regionala myndigheternas krisresiliens och reaktionsförmåga.

28.

Kommissionen uppmanas med eftertryck att analysera möjliga modeller för deltagande i förhandlingarna om samt fördelningen, planeringen och genomförandet av sammanhållningsmedlen (i synnerhet de fonder som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser och Ejflu), i syfte att optimera de regionala och lokala myndigheternas deltagande i varje steg av förvaltningen av EU-medlen under 2028–2034. Lärdomarna av den första halvan av den fleråriga budgetramen bör användas för att utföra denna analys.

29.

Kommittén föreslår att en central och övergripande krishanteringsreserv inrättas i den fleråriga budgetramen. Om den inte utnyttjas före budgetperiodens slut, bör den användas för att stärka krisförebyggandet på lokal och regional nivå inom ramen för respektive fonder med förlängda genomförandeperioder för redan planerade åtgärder.

30.

Kommittén upprepar att återuppbyggnaden av Ukraina är en europeisk nödvändighet och en moralisk skyldighet. Detta kommer att förutsätta en EU-omfattande samordning av medlemsstaternas direkta stödåtgärder samt ytterligare medel utöver EU:s nuvarande fleråriga budgetram (4). Dessa skulle bl.a. kunna tillhandahållas genom vidareutveckling av den av kommissionen understödda myndighetsövergripande givarsamordningsplattformen för Ukraina. Återuppbyggnadsstrategin bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på metoden för EU:s sammanhållningspolitik för att på bästa sätt förbereda Ukraina på vägen mot EU-anslutning och tillnärmning till EU:s regelverk.

En flerårig budgetram som tillhandahåller skräddarsydd finansiering för genomförandet av EU-åtgärder

31.

Kommissionen har tidigare regelbundet föreslagit nya åtgärder och allmänt hänvisat till regionalpolitiken eller faciliteten för återhämtning och resiliens när det gäller finansieringen, utan att kontrollera om det utifrån programmen eller planerna över huvud taget finns medel tillgängliga för att finansiera åtgärderna på fältet.

32.

Mot denna bakgrund betonar vi att nya uppgifter för Europeiska unionen också förutsätter nya medel, och välkomnar antagandet av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel. I fråga om nya EU-åtgärder uppmanas kommissionen dessutom att undersöka om medel finns tillgängliga för detta ändamål i den fleråriga budgetramen och om dessa medel kan användas i alla medlemsstater för att genomföra bestämmelserna. När det gäller de regionalpolitiska medlen bör man noga kontrollera om de befintliga medlen redan har anslagits någon annanstans eller om användningen av dem förutsätter att de operativa programmen anpassas.

33.

Den fleråriga budgetramen bör anpassas till EU:s politik och tillhandahålla de ekonomiska medel som krävs för att genomföra den. Översynen av den fleråriga budgetramen bör användas för att korrigera brister i den nuvarande fleråriga budgeten.

34.

Kommissionen måste säkerställa att unionen lever upp till sina internationella klimatåtaganden i finansiellt hänseende och tillhandahålla medel för internationell klimatfinansiering i linje med gjorda utfästelser, och i synnerhet tillhandahålla finansiering för den förlust- och skadefond som man enades om vid COP27 och de relevanta programmen inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

35.

Kommittén har sedan sitt grundande för nästan 30 år sedan varit underfinansierad i förhållande till EU-organ med liknande primärrättsligt tilldelade uppgifter. (5) Ändå har ReK på ett effektivt sätt främjat åtgärder för bättre lagstiftning och territoriell konsekvensbedömning och stärkt den europeiska demokratin genom folkvalda lokala och regionala företrädare.

36.

Vi påminner om att ReK:s institutionella budget för 2022 utgör mindre än 1 % av EU-budgetrubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning” (6) och att det i fråga om investeringar i ReK handlar om att förverkliga EU:s politiska prioriteringar, med tanke på att 70 % av EU:s bestämmelser genomförs på lokal och regional nivå och att de lokala och regionala myndigheterna i genomsnitt står för hälften av de offentliga investeringarna, en tredjedel av de offentliga utgifterna och en fjärdedel av skatteintäkterna.

37.

Kommittén betonar därför att skattebetalarnas pengar i kapitlet om förvaltningen i den fleråriga budgetramen (budgetrubrik 7) i större utsträckning bör användas för att återupprätta förtroendet och stärka dialogen med medborgarna, särskilt genom EU:s två politiska församlingar som består av demokratiskt valda ledamöter, dvs. Europaparlamentet och Europeiska regionkommittén, varvid medborgarnas höga förtroende för sina regionala och lokala beslutsfattare och förslagen från konferensen om Europas framtid (7) bör beaktas.

38.

Kommittén beklagar att kommissionen i sitt konsoliderade förslag till 2024 års budget under budgetrubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning” i den fleråriga budgetramen inte inkluderar ReK:s budgetberäkning för 2024, som den 15 mars 2023 antogs med bred majoritet (projektet ”Att utnyttja de regionala och lokala myndigheternas potential att stärka EU” eller ”Cinderella”), särskilt med tanke på den exceptionella situationen med det förestående valet till Europaparlamentet 2024, framstegen med resultaten från konferensen om Europas framtid och lärdomarna av flera kriser där de lokala och regionala förvaltningsnivåerna i allt större utsträckning står i främsta ledet.

En flerårig budgetram som främjar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

39.

Hela den fleråriga budgetramen bör anpassas till målen i artikel 174 i EUF-fördraget och bidra till den övergripande ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom en balanserad fördelning av medlen. I detta sammanhang måste man också – i synnerhet genom förenklade ansökningsförfaranden och riktat stöd från EU – se till att små kommuner har lika tillgång till stödmedel.

40.

Den europeiska sammanhållningspolitikens mål kan endast uppnås om medlen finns tillgängliga för långsiktiga investeringar. Sammanhållningspolitiken har visat sig vara ett användbart verktyg för att komma med ett omedelbart svar vid den senaste tidens kriser, bland annat tack vare flexibiliteten och effektiviteten i principen om partnerskap och flernivåstyret samt förekomsten av ett specialiserat ekosystem av europeiska fondförvaltare förankrade på fältet. Kommittén påminner dock om att det visserligen måste finnas viss flexibilitet, men att medlen inte får användas för omedelbara krisinsatser, såsom under de senaste månaderna och åren. Det behövs en krissäker, skyddad budgetpost som möjliggör förutsägbara och långsiktiga investeringar för förvaltningsmyndigheter och stödmottagare.

41.

Kommittén betonar att det är av yttersta vikt att de nationella sammanhållningsanslagen är tillgängliga för alla medlemsstater så snart som möjligt i enlighet med de rättsliga kraven för att inte hindra genomförandet och för att skapa lika villkor för alla stödmottagare.

42.

Alla medel bör även i fortsättningen fördelas med full respekt för partnerskapsprincipen. Medlen kan ge störst nytta om relevanta partner deltar i kartläggningen av utmaningar på fältet. För att säkerställa fullt deltagande, öka rättssäkerheten för förvaltningsmyndigheterna och minska de administrativa bördorna uppmanas kommissionen att så snart som möjligt se över den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (8).

43.

Systemet med delad förvaltning har visat sig vara framgångsrikt när det gäller strukturfonderna och bör bibehållas i framtiden. Även nya fonder som inrättas och befintliga fonder bör följa detta system, och medlen bör om möjligt fördelas inom ramen för decentraliserad förvaltning.

44.

I detta sammanhang kritiserar ReK att medlen för återhämtning efter krisen (NextGenerationEU) inte formellt ingår i budgeten och att denna struktur försvårar en samstämmig användning av medlen. Alla nuvarande och framtida fonder bör integreras fullt ut i budgeten.

45.

Man bör öka insatserna för att minska skillnaderna på lokal och regional nivå i Europa, som har förvärrats till följd av de olika kriserna.

46.

Många regioner med en stark industriell bas genomgår en djupgående strukturomvandling. I detta sammanhang anser kommittén att den framtida investerings- och sammanhållningspolitiken bör bidra till omvandlingen och att de berörda regionerna bör ges riktat stöd när det gäller att forma den gröna, den sociala, den demografiska och den digitala omställningen, i enlighet med principen om att ”inte orsaka skada för sammanhållningen”, enligt vilken ”ingen åtgärd får hindra konvergensprocessen eller bidra till regionala skillnader”.

47.

I detta avseende bör man vid utarbetandet och genomförandet av omställningsfonden ta hänsyn inte bara till de områden som står inför de största utmaningarna, utan även till de områden som redan har inlett omställningen på någon nivå. Om de lokala och regionala myndigheterna inte involveras ordentligt i denna process finns det också en risk för obalanserad fördelning av medlen, utan att Nuts 3-nivån prioriteras.

48.

Kommissionen uppmanas att senast vid utarbetandet av nästa fleråriga budgetram från och med 2028, men helst redan vid halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen, tillhandahålla budgetmedel för en rättvis omställning i fordonsindustriregionerna. I detta sammanhang måste regionerna ges flexibilitet i användningen av stödmedlen, eftersom utmaningarna varierar kraftigt.

En flerårig budgetram där befintliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt

49.

Kommissionen uppmanas därför att undersöka hur befintliga medel skulle kunna användas så effektivt som möjligt. Bestämmelser på EU-nivå bör säkerställa att inte bara EU:s budget utan även de lokala och regionala budgetarna kan användas så effektivt som möjligt och att användningen av medlen inte försvåras av onödig byråkrati.

50.

Med full hänsyn till subsidiaritetsprincipen och principen om lokalt självstyre bör EU:s bestämmelser och deras nationella genomförande i medlemsstaterna när så är möjligt medge de lokala och regionala myndigheterna ett stort handlingsutrymme i syfte att möjliggöra platsbaserade och praktiska strategier.

51.

ReK påpekar dessutom att regelverket är omfattande och komplext i synnerhet när det gäller reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling. En betydande del av de lokala och regionala myndigheterna är inte längre i stånd att själva göra en fullständig rättslig och teknisk bedömning av projekten och måste söka juridisk och teknisk rådgivning från tredje part. De medel som används för detta ändamål kan inte användas för investeringar, vilket avsevärt minskar de lokala och regionala myndigheternas investeringsförmåga. Kommittén uppmanar lagstiftaren att sörja för förenklingsåtgärder, och betonar behovet av att undvika överreglering. Finansiering efterlyses även för att förbättra den administrativa kapaciteten på regional och lokal nivå.

52.

I detta sammanhang konstaterar ReK också att utdragna upphandlingsförfaranden gör det mycket svårare att genomföra projekt inom projekt- eller finansieringsperioden.

53.

För att stärka EU:s och dess lokala och regionala myndigheters konkurrenskraft bör även EU:s regler för statligt stöd anpassas för att skapa lika villkor för alla regioner vad gäller investeringar i framtidsteknik och produktion av sådan teknik.

54.

Även inom ramen för strukturfondsförordningarna bör man undersöka ytterligare möjligheter att förenkla ansökningar och förvaltning. Kommittén föreslår att kommissionen och medlemsstaterna ska kartlägga de administrativa bördorna, med beaktande av regionernas särdrag, skillnader och mål, när stödet utformas. Till exempel bör samstämmigheten mellan de olika fonderna på europeisk nivå och deras samverkan med nationella och regionala stödmedel förbättras. Kommittén betonar även den särskilda situationen för de yttersta randområdena, landsbygdsområden och områden med naturbetingade nackdelar och/eller demografiska utmaningar, och anser att man bör möjliggöra undantag från vissa skyldigheter som i de flesta fall endast kan fullgöras effektivt av stödmottagare med mer budgetmedel, bättre utrustning och större befolkning. Dessutom bör en flexibel användning av fonderna, såsom möjliggjordes för att hantera covid-19-pandemin, medges även på lång sikt. På så sätt skulle dels de administrativa bördorna kunna minskas, dels i synnerhet mindre kommuner och företag dra nytta av förenklingarna.

55.

En eventuell ”suveränitetsfond” för EU, som svar på den amerikanska lagen om inflationsminskning, bör i likhet med Europeiska fonden för strategisk investeringar (Efsi) stödja europeiska företag i form av garantier genom att använda frigjorda budgetmedel som hävstång, men med en bättre geografisk balans där mindre utvecklade områden beaktas på ett rättvist och flexibelt sätt.

Bryssel den 24 maj 2023.

Vasco ALVES CORDEIRO

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) COTER-VII/026 (se sidan 16 i detta nummer EUT).

(2) Yttrande från Europeiska regionkommittén om Nästa generation av egna medel för EU:s budget (EUT C 79, 2.3.2023, s. 99).

(3) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att få utsläppshandelssystemet och gränsjusteringsmekanismen för koldioxid att fungera för EU:s städer och regioner (EUT C 301, 5.8.2022, s. 116).

(4) Yttrande från Europeiska regionkommittén – EU:s kommuners och regioners roll i återuppbyggnaden av Ukraina (EUT C 498, 30.12.2022, s. 12), punkt 3.

(5) ”Stärka EU:s demokrati: Frigöra potentialen hos en miljon lokala och regionala politiker”, Europeiska regionkommittén, s. 6.

(6) ReK:s 154:e plenarsession, 15.3.2023 – bilaga 1, detaljerat förslag till ReK:s budget för 2024, COR-2023-00005-01-00-NB-REF, s. 9.

(7) Konferensen om Europas framtid, ”Rapport om slutresultatet”, maj 2022, bl.a. stärkande av den representativa demokratin ”inte bara under valet till Europaparlamentet utan även före nationella, regionala och lokala val” (förslag 38.4), deltagande i frågor som rör hälsounionen (förslag 10.2) och inrättande av lokala ungdomsråd (förslag 36.8).

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).