EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.10.2023

COM(2023) 669 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EU:s handlingsplan för vindkraft

1.INLEDNING

Vindkraft är förnybar, säker och rikligt förekommande i EU. Den är avgörande för att EU ska kunna nå sina mål för minskade koldioxidutsläpp och för att hushållen, industrin och – i allt större utsträckning – transportsektorn ska få tillgång till ren och säker el till ett överkomligt pris. Utbyggnaden av vindkraft och industrin för vindkraft i hela EU kommer att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och öka vår energisäkerhet.

Prognoserna för utbyggnad av vindkraft i EU och globalt är ljusa. EU:s mål om minst 42,5 % förnybar energi till 2030 kommer att kräva att den installerade kapaciteten ökar från 204 GW år 2022 till mer än 500 GW år 2030 1 . Globalt sett bör den årliga utbyggnaden av vindkraftskapacitet uppgå till minst 329 GW per år fram till 2030 för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, vilket är mer än en fyrdubbling av dagens utbyggnadsnivåer (75 GW) 2 .

Ändå har den europeiska vindkraftsindustrin nyligen haft svårigheter att driva sin verksamhet. Alla största vindturbintillverkare rapporterade betydande rörelseförluster 2022 3 . Och med 16 GW nya vindkraftsprojekt installerade 2022 4 är vi inte i närheten av de 37 GW/år som behövs för att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att uppnå EU:s 2030-mål.

Denna situation kräver omedelbara åtgärder. EU kan inte fördubbla takten i utbyggnaden av vindkraft utan en sund, hållbar och konkurrenskraftig försörjningskedja för vindkraft. Och vindkraftsindustrin kan inte vara sund utan en tydlig och säker projektplanering, som lockar till sig den nödvändiga finansieringen och konkurrerar på lika villkor globalt.

Energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har dessutom understrukit de risker som följer av ett alltför stort beroende av en dominerande utländsk leverantör av fossila bränslen och har visat hur viktiga vindkraft och andra förnybara energikällor är för energisystemets stabilitet och säkerhet. I en värld som genomgår en snabb grön och digital omställning är ren teknik avgörande för Europas öppna strategiska oberoende. Med detta i åtanke erkände president von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen den 13 september 2023 att vindkraftsindustrin i EU står inför en unik kombination av utmaningar, och hon tillkännagav ett europeiskt vindkraftspaket. Syftet med denna handlingsplan är att stödja EU-företag inom vindkraftssektorn och förbättra deras konkurrenskraft för att säkerställa att EU:s vindkraftsindustri kan fortsätta att spela en viktig roll i den gröna omställningen.

Handlingsplanen innehåller åtgärder som snarast bör vidtas för att uppnå detta mål. Handlingsplanen kommer också indirekt att stödja andra sektorer för ren energi, inklusive solenergiindustrin, eftersom flera av de föreslagna åtgärderna är relevanta för alla förnybara källor. Den är strukturerad i sex huvudpelare för samordnade åtgärder från Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och industrin: (i) Snabbare utbyggnad genom ökad förutsägbarhet och snabbare tillståndsgivning. (ii) Bättre utformning av auktioner. (iii) Tillgång till finansiering. (iv) En rättvis och konkurrenskraftig internationell miljö. (v) Kompetens. (vi) Industrins medverkan och medlemsländernas åtaganden.

2.TILLSTÅNDET FÖR VINDKRAFTSINDUSTRIN I EUROPA

Vindkraft, både på land (92 % av den installerade vindkraftskapaciteten) och till havs, är redan en central pelare i vårt elsystem. År 2022 levererade den i genomsnitt 16 % av elförbrukningen i EU och ofta för mer än 30 % per dag 5 . Den teknik för att utnyttja vindkraft som utvecklats och som används allt mer i Europa har blivit betydligt billigare under de senaste tio åren, tack vare innovation och stordriftsfördelar 6 . I många delar av Europa är vindkraft den billigaste elkällan 7 .

Hittills har de vindkraftverk som används i EU huvudsakligen levererats av den inhemska vindkraftsindustrin. De största europeiska tillverkarna stod för 85 % av EU:s vindkraftsmarknad (94 % inom offshore-sektorn) 8 . Tillverkningen av turbiner och deras komponenter (blad, maskinhus och torn, växellådor, fundament, understationer, generatorer etc.) sträcker sig över hela EU. Detta gör vindkraftssektorn till en viktig tjänsteleverantör: det uppskattas att hela vindkraftssektorn erbjuder mellan 240 000 och 300 000 direkta och indirekta arbetstillfällen i EU, och att cirka 45 000 (28 % av de direkta arbetstillfällena) finns hos turbin- och komponenttillverkare 9 .

Europeiska företag har en betydande andel av den växande globala marknaden för vindkraftsutrustning. Denna andel minskade dock från 42 % 2020 till 35 % 2022 10 . Till stor del beror detta på den snabba utbyggnaden av vindkraft i Kina, som främst är beroende av den växande inhemska tillverkningssektorn. Av världens tio största tillverkare av vindturbiner (som täcker över 80 % av den globala efterfrågan på vindturbiner) har fyra sina huvudkontor i EU, medan fyra är belägna i Kina.

Europeiska operatörer och utvecklare av vindkraftsprojekt är också aktiva globalt, men till skillnad från tillverkare av vindkraftsutrustning redovisade de betydande vinster under 2022 och under tidigare år. Problemen för EU:s tillverkare påverkar dock i allt högre grad resultaten för EU:s vindkraftsoperatörer, vilket till exempel leder till att projekt försenas eller avbryts. Dessutom möter EU:s tillverkare allt oftare hinder för tillträde till utländska marknader.

Vindkraftsindustrin har också problem med tillgången till råvaror som koppar, sällsynta jordartsmetaller, stål, nickel, fiberglas eller kisel. Europa är beroende av tredjeländer för leverans av dessa material, för vilka efterfrågan ökar med utvecklingen av sektorn i hela världen, och för vilka priserna är volatila.

3.DE VIKTIGASTE ORSAKERNA TILL SVÅRIGHETERNA FÖR EU:S VINDKRAFTSINDUSTRI

Trots den överlag positiva utvecklingen under de senaste åren står den europeiska vindkraftsindustrin för närvarande inför stora problem. Orsakerna till svårigheterna för EU:s tillverkare av vindkraftutrustning att bedriva sin verksamhet kan delas in i fem huvudkategorier.

För det första underutnyttjande av produktionskapaciteten på grund av otillräcklig och osäker efterfrågan på vindkraftverk i EU. För närvarande har tillverkarna inte en tillräcklig överblick över den planerade utbyggnaden av vindkraft i medlemsstaterna, vilket leder till svårigheter att planera produktion och investeringar. Dessutom kräver transporten av delar och komponenter till vindkraftverk särskilda tillstånd, som varierar mellan medlemsstaterna, vilket leder till förseningar i transporten av dem från produktionsanläggningen till de planerade vindkraftsparkerna.

Underutnyttjandet beror också till stor del på långsam och komplicerad tillståndsgivning för projekt inom förnybar energi. Branschen uppskattar att 80 GW vindkraftskapacitet genomgår tillståndsförfaranden i hela EU, dvs. fem gånger mer än den totala utbyggnaden av vindkraft förra året. En stor del av denna kapacitet har varit i tillståndsprocessen i flera år på grund av långsamma och ineffektiva tillståndsförfaranden.

För det andra har tillgången till råvaror, hög inflation och höga råvarupriser 11 , i kombination med att tillverkare av vindkraftsutrustning i begränsad utsträckning säkrar sig mot prisvolatilitet på insatsvaror, försämrat tillverkarnas finansiella ställning. Detta förvärrades av stigande räntor och svårigheter att få tillgång till finansiering.

För det tredje innebär utformningen av nationella anbudsförfaranden för utveckling av förnybar energi att de höga miljömässiga och sociala standarderna för europeiska produkter ofta inte belönas på lämpligt sätt, och de tar inte heller hänsyn till behovet av resiliens i försörjningskedjan, eftersom dessa anbudsförfaranden endast eller till största delen baseras på priskriterier. Detta är fallet för de flesta auktioner, även om vissa medlemsstater, t.ex. Nederländerna eller Frankrike, har börjat införa icke prisrelaterade kriterier. Vissa anbudsförfaranden för havsbaserad vindkraft, t.ex. de som organiseras på grundval av ”negativ budgivning utan tak”, leder till mycket höga bud från operatörerna. Detta, i kombination med fall där det saknas tillräckliga påföljder om projektet inte genomförs, ökar risken för att projekten inte genomförs fullt ut och i tid. Dessutom är utformningen av auktioner i hela EU mycket heterogen. Sammantaget försvårar detta tillverkarnas investeringsplanering, påverkar produktionslinjernas stabilitet och minskar stordriftsfördelarna 12 .

För det fjärde har trycket från internationella konkurrenter på EU:s vindkraftssektor ökat. Till exempel har EU:s handelsbalans med Kina inom vindkraftssektorn varit negativ med ett rekordunderskott på 462 miljoner euro 2022 13 . Kina är en viktig leverantör av råvaror och komponenter till tillverkare i EU och globalt, men håller också på att bli en allvarlig konkurrent på marknader i tredjeländer, som är viktiga för europeiska företag. Tack vare priser som i genomsnitt är 20 % lägre än motsvarande priser i Europa och Förenta staterna 14 , ibland, enligt branschen, uppbackade av attraktiva uppskjutna betalningar, har kinesiska företags närvaro utomlands stadigt ökat. Konkurrens stimulerar innovation och produktförbättringar, men ojämlika villkor skulle kunna påverka EU:s tillverkare av vindkraftutrustning negativt och till och med minska deras konkurrenskraft på EU-marknaden.

Kinesiska tillverkare har också dragit nytta av vertikalt integrerade affärsmodeller med kortare leveranskedjor på grund av Kinas dominans inom stålproduktion och råvaror, samt möjligen av mycket attraktiva finansiella villkor. Allt detta undergräver allvarligt EU-företagens förmåga att konkurrera på lika villkor.

Och för det femte kan tillgången på kvalificerad arbetskraft inom vindkraftsindustrin påverka hur snabbt den europeiska produktionskapaciteten kan ökas 15 . Särskilt inom havsbaserad vindkraft är det svårt att hitta kvalificerade operatörer av fartyg, kranar eller hissar för tunga lyft. Industrin kommer att kräva fler arbetstagare, inklusive ingenjörer och hantverkare.

Det uppskattas att europeiska tillverkare kan täcka större delen av den nuvarande efterfrågan på vindkraftverk i EU 16 . Men för att behålla sin konkurrenskraft på en växande marknad som drivs av EU:s ambitioner för land- och havsbaserad vindkraft måste de europeiska vindkraftstillverkarna snabbt öka sin kapacitet. Om detta inte sker kan flaskhalsar i utbudet snart uppstå, vilket antingen leder till en långsammare utveckling eller till en ökad import för att klara efterfrågan.

4.ÅTGÄRDER SOM KOMMISSIONEN VIDTAGIT

Kommissionen har redan lagt fram initiativ för att ta itu med några av de viktigaste frågor som EU:s vindkraftssektor står inför.

I det reviderade direktivet om förnybar energi 17 fastställs ett bindande mål på minst 42,5 % förnybar energi till 2030 med en strävan att nå 45 %. Det sätter kursen för en snabb ökning av utbyggnaden av förnybar energi, samtidigt som hänsyn tas till andra politiska överväganden, t.ex. mångsidig markanvändning. Det kommer att krävas en massiv utbyggnad av projekt för förnybar energi, vilket kommer att öka efterfrågan på bland annat vindkraftsutrustning.

För att påskynda utbyggnaden av förnybar energi på kort sikt lade kommissionen fram en krisförordning för tillståndsgivning 18 som förenklar och förkortar tillståndsförfarandena för förnybar energi, inklusive uppgradering av kraftverk och nät. Förordningen har varit i kraft sedan slutet av 2022 och löper ut i mitten av 2024. Kommissionen har också vidtagit åtgärder för att förenkla och effektivisera tillståndsförfarandena för transport av vindturbinkomponenter, som för närvarande kräver flera tillstånd för att använda motorvägar även inom samma medlemsstat 19 .

Genomförandet av förordningen har varierat mellan medlemsstaterna, men ger redan de första resultaten. Efter att förordningen trätt i kraft utfärdades till exempel en rekordvolym av nya tillstånd i Tyskland 2023 och uppgraderingsgraden ökade till 34 %, den högsta siffran på nio år. När det reviderade direktivet om förnybar energi genomförs kommer det att förenkla och förkorta tillståndsförfarandena på ett mer omfattande och strukturerat sätt. Nästan alla medlemsstater åtföljer denna översyn av regelverket med tillståndsreformer som ingår i deras återhämtnings- och resiliensplaner, inklusive i de nyligen antagna REPowerEU-kapitlen. Enligt förordningen om ett instrument för tekniskt stöd 20 kan medlemsstaterna, antingen genom fristående projekt eller projekt som omfattar flera länder, få teknisk expertishjälp för att påskynda tillståndsgivningen för vindkraft. Sex medlemsstater har redan utnyttjat detta instrument för stöd till påskyndade tillståndsförfaranden. Den antagna översynen av förordningen om transeuropeiska energinät (TEN-E) 21 innehåller också förenklade tillståndsbestämmelser för gränsöverskridande infrastrukturprojekt, såsom hybridsammanlänkningar till havs. Ramen för transeuropeiska energinät bidrar också till att genomföra eller sätta fart på viktiga gränsöverskridande elinfrastrukturprojekt med ekonomiskt stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa för energi.

Förslaget till reform av elmarknadens utformning 22 syftar till att ge stabila investeringssignaler för investeringar i förnybar energi genom att främja långsiktiga avtal via differenskontrakt (CFD-kontrakt) och energiköpsavtal. Samtidigt innehåller förslaget regler för att skapa ett mer flexibelt kraftsystem som kan påskynda integrationen av variabla förnybara energikällor, såsom vindkraft.

När det gäller tillverkningssektorn för nettonollteknik, inklusive vindkraft, har kommissionen i hög grad stött dess resiliens med industriplanen i den gröna given och förslagen till rättsakt om nettonollindustri och en rättsakt om kritiska råvaror 23 . Genom förslaget till rättsakt om nettonollindustri införs hållbarhets- och resilienskriterier vid offentlig upphandling och auktioner för att stödja förnybar energi. Dessutom kommer den att påskynda tillståndsgivningen för att inrätta tillverkningsanläggningar, förbättra kompetenshöjningen och omskolningen samt främja innovation och bättre samordning mellan medlemsstaterna. Förslaget till rättsakt om kritiska råvaror syftar till att stärka värdekedjan för kritiska råvaror, varav ett antal används av vindkraftsindustrin, och främja cirkulär ekonomi – en viktig strategi för att minska beroendet av råvaror – samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

EU:s reviderade strategi för sjöfartsskydd 24 tar upp hot mot kritisk sjöfartsinfrastruktur, inklusive vindkraftsanläggningar till havs, och förbättrar övervakningen, skyddet och resiliensen mot konventionella angrepp, hybridangrepp och cyberangrepp.

För att stödja de investeringar som behövs har kommissionen, utöver möjligheterna till stöd enligt riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, också infört ett nytt avsnitt i den tillfälliga kris- och omställningsramen, som fram till den 31 december 2025 tillåter investeringsstöd för tillverkning av strategisk utrustning för övergången till en nettonollekonomi, inklusive bland annat vindturbiner och deras viktigaste komponenter och relaterade kritiska råvaror 25 . På grundval av detta nya avsnitt inrättar vissa medlemsstater stödsystem för utbyggnad av ren teknik. Sedan mars 2023 har kommissionen godkänt program som inrättats av flera medlemsstater för en total budget på cirka 6,9 miljarder euro och håller för närvarande på att utvärdera ytterligare program.

Dessutom kan medlemsstaterna också stödja vindkraftssektorn inom ramen för den allmänna gruppundantagsförordningen 26 , rambestämmelserna för statligt stöd 27 , riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 28 samt riktlinjerna för statligt regionalstöd 29 .

I juni 2023 föreslog kommissionen inrättandet av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) för att stödja investeringar i kritisk och framväxande teknik som är relevant för den gröna och digitala omställningen 30 . STEP skulle göra det möjligt att rikta både befintlig och ytterligare EU-finansiering inom ett antal EU-program mot teknikområden som är avgörande för Europas ledarskap, särskilt inom tillverkning av ren teknik, och därmed bidra till lika villkor för investeringar på hela den inre marknaden.

EU:s utgiftsprogram erbjuder möjligheter till stöd till vindkraftsindustrin. Innovationsfonden, som kan stödja utbyggnad av innovativa tillverkningsprojekt, har sedan 2020 valt ut sex vindkraftsprojekt för ett totalt stöd på 150 miljoner euro. Den senaste storskaliga ansökningsomgången 31 innehöll en särskild del för tillverkning av ren teknik, och ytterligare ansökningsomgångar planeras. Några medlemsstater använder faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja uppbyggnaden av industriell kapacitet för förnybar teknik.

De befintliga återhämtnings- och resiliensplanerna innehåller åtgärder för att bygga ut upp till ytterligare 15,9 GW vind- och solkraftskapacitet 32 , och öronmärker upp till 5,6 miljarder euro för vind- och solkraftsrelaterade projekt. De åtgärder som är särskilt inriktade på vindkraft omfattar byggandet av vindkraftsparker till havs eller på land och tillhörande infrastruktur som energiöar eller terminalinfrastruktur till havs.

Dessutom kan investeringar i tillverkning och utbyggnad stödjas av InvestEU-programmet, inom vilket mer än 1,8 miljarder euro i lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) för vindkraftsprojekt hittills har godkänts. Forskningsprogrammet Horisont Europa gav omkring 250 miljoner euro till vindkraftsrelaterade ämnen. Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning stöder innovation, uppbyggnad av industriell kapacitet, särskilt i små och medelstora företag, och utbyggnad på vindkraftsområdet, på grundval av nationella och regionala sammanhållningspolitiska program. Sammanhållningspolitikens stöd till enbart utbyggnad förväntas uppgå till mer än 580 miljoner euro under perioden 2021–2027 och uppgå till totalt 819 miljoner euro, inklusive nationella bidrag.

Kommissionen stödde också inrättandet av det storskaliga kompetenspartnerskapet. Detta partnerskap drivs av intressenter och syftar till att samla in information om kompetensbehov inom sektorn för förnybar energi, bidra till tillhandahållandet av lämplig kompetens och ge vägledning och rekommendationer till myndigheter.

Vid sidan av denna handlingsplan antar kommissionen ett meddelande om genomförandet av strategin för havsbaserad förnybar energi som innehåller en rad åtgärder som är särskilt inriktade på havsbaserad förnybar energi.

5.EN HANDLINGSPLAN FÖR VINDKRAFT

Mer bör dock göras för att stödja den europeiska vindkraftssektorn. Denna europeiska handlingsplan för vindkraft, som bygger på de åtgärder som kommissionen redan vidtagit, innehåller därför ytterligare åtgärder för att hantera de utmaningar som identifierats. Dessa åtgärder är indelade i sex huvudpelare: (i) snabbare utbyggnad genom ökad förutsägbarhet och snabbare tillståndsgivning, (ii) bättre utformning av auktioner, (iii) tillgång till finansiering (iv) en rättvis och konkurrenskraftig internationell miljö, (v) kompetens och (vi) industrins medverkan och medlemsstaternas åtaganden.

I.SNABBARE UTBYGGNAD GENOM ÖKAD FÖRUTSÄGBARHET OCH SNABBARE TILLSTÅNDSGIVNING

För att frigöra befintliga projekt i tillståndsfasen och påskynda nya projekt krävs effektivare och öppnare tillståndsprocesser, bättre bemanning och utbildning av de nationella tillståndsmyndigheterna och ett snabbare genomförande av det nya regelverket om tillstånd. För att ta itu med dessa hinder kommer kommissionen att fokusera på att digitalisera tillståndsprocessen i alla EU:s medlemsstater. Ett bättre utbyte mellan medlemsstaterna om befintliga metoder för att få acceptans från lokalsamhällena kommer också att ge processen ett mervärde.

Inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens har medlemsstaterna föreslagit åtgärder för att stödja de nationella tillståndsmyndigheterna till ett belopp motsvarande 31 miljoner euro. Stödet förväntas stärkas ytterligare genom ytterligare åtgärder via RepowerEU-kapitlen i medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.

Dessutom är den detaljerade planeringen av auktioner för förnybara energikällor antingen otillförlitlig eller saknas i många medlemsstater, trots de särskilda rättsliga bestämmelser som gäller 33 . Kommissionen kommer att samarbeta närmare med medlemsstaterna för att säkerställa en öppen planering av auktioner för förnybara energikällor och, om detta inte är tillräckligt, vidta åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomförande av de relevanta bestämmelserna i direktivet om förnybar energi.

Slutligen saknas strategier för att underlätta utbyggnaden av vindkraft genom avtal om köp av förnybar energi. Oklara utsikter för utbyggnadsvolymerna under de kommande åren gör att EU:s tillverkare håller tillbaka utbyggnaden av produktion och kapacitet. En mer omfattande och detaljerad auktionsplanering kommer att ge branschen större säkerhet i fråga om affärsmöjligheter på kort och medellång sikt.

Åtgärd 1: Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att påskynda tillståndsgivningen. ”Accele-RES” – tidigareläggning av införlivandet och genomförandet av det reviderade direktivet om förnybar energi. Tillfälligt undantagsförfarande

Kommissionen kommer att lansera initiativet ”Accele-RES”, som bland annat består av följande särskilda åtgärder:

·Kommissionen kommer att prioritera en snabbare tillståndsgivning genom att lägga stor vikt vid digitaliseringen av nationella tillståndsprocesser i hela EU och stödja införandet av utbildning för nationella tillståndsmyndigheter. Denna åtgärd kommer att stödjas i utvalda medlemsstater genom RepowerEU-kapitlen i deras planer för återhämtning och resiliens. Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att använda instrumentet för tekniskt stöd 34 för att ytterligare stödja ett snabbt genomförande av tillståndsbestämmelserna i direktivet om förnybar energi.

·Före årets slut kommer kommissionen att lansera ett särskilt onlineverktyg för att stödja medlemsstaterna i tillståndsprocessen. Verktyget kommer bland annat att ge svar på vanliga praktiska frågor från medlemsstaterna som rör genomförandet av de reviderade tillståndsbestämmelserna.

·För att stödja ett snabbt genomförande av tillståndsreglerna kommer kommissionen att uppmana alla medlemsstater att upprätta detaljerade genomförandeplaner för det reviderade direktivet om förnybar energi.

·Senast i april 2024 kommer kommissionen att uppdatera rekommendationen om påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi 35 och den vägledning om god praxis för påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi och om underlättande av energiköpsavtal 36 som åtföljer den, med ytterligare vägledning om ämnen som uppgradering, förenkling av miljöförfaranden eller tillstånd för nät, efter behov. Kommissionen kommer också att utfärda en vägledning till medlemsstaterna om hur områdena för förnybar energi ska utses 37 .

·Kommissionen kommer att uppgradera den informella expertgruppen om tillståndsgivning till ett särskilt forum för att regelbundet utbyta bästa praxis och identifiera kvarstående hinder, inklusive rättsliga hinder, som kräver ytterligare åtgärder på EU-nivå. Andra samarbetsforum med medlemsstaterna, såsom den samordnade åtgärden för direktivet om förnybar energi (The Concerted Action on the renewable energy directive – CA RES) och arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, kommer att mobiliseras för att stödja genomförandet av den nya lagstiftningen 38 .

Kommissionen genomför för närvarande en översyn av krisförordningen om tillståndsgivning i samband med den pågående bedömningen av behovet av att förlänga giltighetstiden för krisförordningarna. Förordningen påskyndar redan tillståndsförfarandena i medlemsstaterna, innan bestämmelserna i det reviderade direktivet om förnybar energi faktiskt har införlivats (medlemsstaterna är skyldiga att införliva vissa av dessa bestämmelser senast den 1 juli 2024). Vi ser att energimarknaden har stabiliserats jämfört med 2022, men EU står fortfarande inför konsekvenserna av energikrisen. Samtidigt som vår beredskap och försörjningstrygghet har förstärkts kvarstår risker, såsom störningar av vår energiimport. Elpriserna är höga och fortsätter att vara volatila. Behovet av att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, särskilt vindkraft, i hela EU är större än någonsin eftersom det bidrar till att hantera riskerna för försörjningstryggheten, avlägsna fossila bränslen från energimixen och uppnå våra ambitiösa mål för 2030.

Senast i november kommer kommissionen att lägga fram rapporten om de viktigaste resultaten av denna översyn och överväga att föreslå en förlängning av ett tillfälligt undantagsförfarande. Ett sådant tillfälligt system skulle medföra konkreta fördelar för förnybara energikällor och skulle sända en stark signal till industrin och medlemsstaterna om behovet av att skynda på utbyggnaden av vindkraft och andra förnybara energikällor. För att säkerställa att de gynnsamma villkor som skapades genom krisförordningen bevaras på ett strukturellt sätt uppmanas medlemsstaterna att tidigarelägga införlivandet av bestämmelserna i den reviderade direktivet om förnybar energi.

Åtgärd 2: Medlemsstaterna ska öka synligheten för vindkraftsprojekten genom utfästelser om vindkraft, offentliggörande av tidsplaner för halvtidsauktioner och långsiktiga planer för utbyggnad av förnybar energi

Enligt direktivet om förnybar energi har medlemsstaterna redan en skyldighet att offentliggöra en långsiktig plan för den förväntade tilldelningen av stöd till förnybara energikällor som omfattar minst de kommande fem åren och att införa åtgärder för att säkerställa att energiköpsavtal också kommer att bidra till den nödvändiga utbyggnaden av förnybara energikällor 39 . I samarbete med medlemsstaterna kommer kommissionen att säkerställa att de nationella planerna för utbyggnad av förnybar energi blir synliga och förutsägbara, genom att säkerställa genomförandet av de relevanta bestämmelserna i direktivet om förnybar energi och genom att använda transparenta digitala verktyg. Detta skulle hjälpa industrin att bättre planera sina investeringar i tillverkningskapacitet, öka sin bankförmåga och stärka sin affärspraxis. Vissa medlemsstater, såsom Danmark och Polen, arbetar redan med konkreta upphandlingsprogram för stora offshore-investeringar.

För detta ändamål gäller följande:

·Kommissionen kommer att inrätta en interaktiv digital EU-plattform där medlemsstaternas auktionsplanering kommer att offentliggöras. Detta kommer att säkerställa en högre synlighet för kommande auktioner och förväntade utbyggnadsvolymer och göra det möjligt för företag att ha en enda informationspunkt för alla auktioner som planeras i EU.

·Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra specifika, konkreta utfästelser om utbyggnad av vindkraft åtminstone för perioden 2024–2026, vilket ger en tydlig och trovärdig översikt över vindkraftsutbyggnaden under de kommande åren, som ska formaliseras senast i slutet av 2023. Dessa utfästelser bör komplettera de ambitiösa åtagandena om havsbaserad energi som uppgår till 111 GW i alla EU:s havsområden senast 2030.

·Kommissionen kommer att stärka samarbetet med medlemsstaterna, projektansvariga och nätoperatörer inom ramen för de regionala högnivågrupperna 40 för att identifiera konkreta och färdiga projekt för vindkraft och andra förnybara energikällor, inklusive gränsöverskridande projekt, och stödja ett snabbt genomförande av dessa. Ett bra exempel är Energisamarbete för Nordsjön (NSEC), som antog ett gemensamt uttalande 41 med ambitiösa nya aggregerade mål om att nå minst 260 GW havsbaserad vindkraft till 2050, med delmål om minst 76 GW till 2030 och 193 GW till 2040. Kommissionen kommer också att använda regionala samarbetsforum för att samordna planeringen av havsbaserad vindkraft och andra projekt för förnybar energi med regionala effekter, vilket också förklaras i meddelandet om havsbaserad vindkraft.

·I december 2023, efter bedömningen av utkasten till nationella energi- och klimatplaner, kommer kommissionen att utfärda rekommendationer om tillståndsgivning och långsiktig planering av utvecklingen av förnybar energi. Medlemsstaterna bör i sina uppdaterade energi- och klimatplaner, utöver de nuvarande rättsliga skyldigheterna, utarbeta omfattande tioårsplaner för utbyggnaden av förnybara energikällor, särskilt vindkraft, med utsikter fram till 2040. Planerna bör innehålla mål för installerad kapacitet och/eller volymer eller produktion, projektprofil, rumslig fördelning och aspekter på integrering av energisystem. Detta kommer att synliggöra för tillverkningsindustrin och för nätoperatörerna att i god tid utveckla de nät som krävs för att integrera förnybar energi (genom nätutvecklingsplaner).

Åtgärd 3: Kommissionen ska anta en handlingsplan för att underlätta utbyggnaden av nät

Efter högnivåkonferensen om elnät i september 2023 kommer kommissionen att anta en handlingsplan för elnät i november 2023, som omfattar både överförings- och distributionsnivåerna. Handlingsplanen bygger på ramen för transeuropeiska energinät (TEN-E) och kommer särskilt att bidra till att påskynda viktiga gränsöverskridande elinfrastrukturprojekt som ska ingå i den första förteckningen över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse efter antagandet av den reviderade förordningen om transeuropeiska energinät. Dessa projekt kommer att vara avgörande för att integrera ökande volymer av förnybar energi och främja integrationen av energisystem.

Handlingsplanen kommer att innehålla åtgärder för att ta itu med flaskhalsar som hindrar förstärkning och utbyggnad av nätet, inklusive gränsöverskridande kostnadsdelning, och tillverkning, som är avgörande för att bidra till att frigöra ett större antal land- och havsbaserade vindkraftsprojekt, utlösa investeringar i vindkraftsprojekt i kustmedlemsstater och transportinfrastruktur till inlandsområden i Europa och på detta sätt skapa ytterligare efterfrågan på vindkraftsutrustning. Handlingsplanen för elnäten kommer också att underlätta tidiga investeringar för att säkerställa den nödvändiga utvecklingen av elnäten. Den kommer att syfta till att både påskynda utbyggnaden av ny infrastruktur genom att ta itu med flaskhalsar och säkerställa bättre användning av det befintliga nätet, till exempel genom att öka synligheten för befintlig kapacitet.

II.BÄTTRE UTFORMNING AV AUKTIONER

Det sätt på vilket medlemsstaterna utformar sina auktioner för att stödja förnybar energi påverkar utbyggnaden av förnybar energi och investeringssignaler som sänds över hela värdekedjan. Väl utformade objektiva, transparenta, icke-diskriminerande kriterier för förhandskvalificering och icke prisrelaterade kriterier som belönar produkter med högre mervärde och främjar industriell expansion kan bättre stödja en innovativ och konkurrenskraftig vindkraftsindustri. Kriterier som längre livslängd för anläggningar, kolinnehåll eller åtgärder för cirkulär ekonomi minskar vindkraftparkers miljöavtryck och bidrar till att minska vårt beroende av kritiska råvaror. Att hantera risken för projektförseningar eller uteblivet genomförande ger större förutsägbarhet och säkerhet för företag och investerare. Mer allmänt skulle en ytterligare harmonisering av medlemsstaternas principer för auktionsutformning minska transaktionskostnaderna och i hög grad bidra till att säkerställa att auktionerna är ändamålsenliga, samtidigt som det finns tillräckligt utrymme för flexibilitet och innovation på medlemsstatsnivå. När dessa delar används vid utformningen av auktioner bör hänsyn tas till budgetkonsekvenserna för medlemsstaterna och behovet av enkelhet.

Åtgärd 4: Medlemsstaterna ska i sina auktioner inkludera objektiva, öppna och icke-diskriminerande kvalitativa kriterier och åtgärder för att maximera genomförandegraden för projekten, med stöd av kommissionens rekommendationer och vägledning

Omedelbart efter antagandet av handlingsplanen kommer kommissionen att inleda en dialog med medlemsstaterna och berörda parter för att förbättra, förenkla och skapa enhetlighet i utformningen av auktioner för förnybar energi i syfte att åtgärda brister som leder till att projekt försenas eller avbryts. Denna osäkerhet skadar de europeiska vindkraftsaktörerna och medlemsstaterna, och undergräver uppnåendet av EU:s mål för förnybar energi. Dialogen kommer att leda till att kommissionen så snart som möjligt antar en rekommendation och vägledning som syftar till att föreslå standardinslag i auktioner, i full överensstämmelse med rättsakten om nettonollindustrin, samt till att göra utformningen av auktioner mer enhetlig och effektiv. På längre sikt skulle kommissionen vara beredd att säkerställa en mer enhetlig auktionsutformning genom att göra dessa bestämmelser rättsligt bindande genom en genomförandeakt i rättsakten om nettonollindustrin.

Åtgärden kommer att omfatta följande:

·Att föreslå en uppsättning icke-diskriminerande, objektiva och transparenta kriterier för förhandskvalificering som rör cybersäkerhet (överensstämmelse med NIS 1 och NIS 2) och internationell dataöverföring, i linje med EU-lagstiftningen och internationella skyldigheter, samt andra kriterier som hållbarhet/miljö/skydd av havsområden och förmåga att uppfylla dessa kriterier.

·Att förtydliga de icke prisrelaterade tilldelningskriterier som är avgörande för att belöna hållbarhet, innovation, integrering av energisystem, högkvalitativa produkter och bidrag till en resilient leveranskedja.

·Att utforska utvecklingen av en europeisk uppförandekod för företag som bland annat främjar transparens i leveranskedjan och som skulle kunna rekommenderas för framtida vindkraftsauktioner.

·Att stärka cyberresiliensen hos vindkraftsanläggningar och hos den infrastruktur som de är anslutna till.

·Att säkerställa att projekt genomförs fullständigt och i tid genom lämpliga incitament; detta bör inbegripa straffklausuler om projekt inte genomförs och prisindexering för att hjälpa industrin att bättre hantera kostnadsökningar på grund av inflation.

·Att bedöma konsekvenserna av negativ budgivning och utforska lösningar för att undvika en negativ inverkan på hastigheten på och omfattningen av införandet och på värdekedjan;

·när kommissionen samlar in medlemsstaternas utfästelser om utbyggnad av vindkraft mellan 2024–2026 och därefter kommer att fråga medlemsstaterna om de avser att använda negativ budgivning, särskilt negativ budgivning utan tak, vilket kan leda till mycket höga bud för vindkraftsprojekt och öka risken för fullständig och snabb leverans av sådana projekt; i förekommande fall kommer kommissionen att inleda en dialog med medlemsstaterna om huruvida en sådan anbudsstruktur kan undvikas.

·Att ta itu med budtak som leder till underteckning i auktioner.

Åtgärd 4 syftar till att åstadkomma snabba och konkreta förbättringar och mer harmonisering när det gäller utformningen av auktioner för förnybar energi. Några av de frågor som man avser att ta itu med behandlas på ett strukturellt sätt i förslagen om elmarknadens utformning och rättsakten om nettonollindustri. Med detta i åtanke uppmanar kommissionen medlagstiftarna att snarast nå en överenskommelse om elmarknadens utformning (senast i slutet av 2023) och rättsakten om nettonollindustri (senast i mars 2024). Kommissionen kommer att stödja medlagstiftarna när det gäller att i rättsakten om nettonollindustri införa bestämmelser om objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier för förhandskvalificering för auktioner och stärka användningen av icke prisrelaterade tilldelningskriterier, i synnerhet överväganden som rör affärsuppförande, cybersäkerhet och datasäkerhet samt förmåga att leverera projektet fullt ut och i tid. Om medlagstiftarna så beslutar är kommissionen dessutom beredd att snabbt föreslå en genomförandeakt till rättsakten om nettonollindustri för att införliva bästa praxis för utformningen av auktioner för förnybara energikällor i europeisk lagstiftning och ytterligare effektivisera utformningen av auktioner. Bestämmelserna i förslaget om elmarknadens utformning om användning av differenskontrakt och energiköpsavtal skulle, om de antas, kunna bidra till intäktsstabilitet inom vindkraftsindustrin.

Åtgärd 5: Hantering av cybersäkerhetsrisker och hantering av dataskyddsaspekter

Kommissionen kommer att identifiera cybersäkerhetsrisker som är relevanta för vindkraftsanläggningar och tillhörande infrastruktur, inbegripet dataskyddsaspekter, i syfte att bedöma om dessa skulle kunna utnyttjas för att skada den ekonomiska säkerheten eller elförsörjningstryggheten i EU. Denna identifiering och bedömning kommer att utföras i samband med den riskbedömning som för närvarande leds av kommissionen tillsammans med den höga representanten och samarbetsgruppen för NIS, i enlighet med rådets rekommendation av den 8 december 2022 om en unionsomfattande samordnad strategi för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft 42 . För denna specifika analys, och för att bidra till den bredare riskbedömningen, kommer kommissionen också att använda expertgrupper, som den nyligen inrättade expertgruppen för smart energi och dess arbetsgrupp för cybersäkerhet, med företrädare från industrin, inklusive leverantörer och elföretag. Arbetet med riskbedömningen kan bygga på erfarenheterna av 5G och skulle komplettera den befintliga säkerhetsinfrastrukturen, särskilt nätföreskrifterna om cybersäkerhet för gränsöverskridande elflöden som enligt planerna ska antas under första kvartalet 2024. Resultaten kan stödja upphandlingsprocesser och auktionsutformning, ytterligare beslutsfattande samt granskning av utländska direktinvesteringar.

Analysen av cybersäkerhetsrisker kommer att vara omfattande och även omfatta installationer.

Åtgärd 6: Kommissionen ska öka användningen av strategisk upphandling inom ramen för Global Gateway 

I december 2021 lanserade kommissionen Global Gateway-strategin genom vilken EU investerar, i en ”Team Europa”-strategi, i projekt för ren energi och infrastruktur runt om i världen, bland annat för vindkraft. Kommissionen ska föreslå ökad användning av strategisk upphandling inom ramen för Global Gateway. Detta kommer att säkerställa att projekten uppfyller höga miljömässiga, sociala och styrningsmässiga standarder och kommer att göra det möjligt för entreprenörer och producenter som uppfyller dessa standarder att hitta en lönsam affärsidé, samtidigt som man främjar hållbar utveckling på tillväxtmarknader och i utvecklingsekonomier. För projekt som omfattar användning av strategisk nettonollteknik, t.ex. förnybar vindkraft, kommer kriterier som de som ingår i rättsakten om nettonollindustri, när de väl har antagits, att fungera som referens för att samarbeta med internationella partner. Dessutom kommer kommissionen att undersöka möjligheten att tillämpa liknande krav på upphandling som görs av privata initiativtagare i Global Gateway-projekt.

III.TILLGÅNG TILL FINANSIERING

Den inflationsdrivna miljön med stigande råvarupriser, räntehöjningar och det frekventa behovet av förhandsgarantier för att säkra kontrakt har försämrat vindkraftssektorns tillgång till finansiering, både för tillverkning och utbyggnad. För att uppnå målen i rättsakten om nettonollindustrin behöver dock vindkraftsindustrin uppskattningsvis 6 miljarder euro i investeringar i tillverkningskapacitet. Inom kapitalmarknadsunionen och EU:s ram för hållbar finansiering har kommissionen arbetat för att skapa kapitalmarknadsregler som är attraktiva för investeringar från långsiktiga investerare, samt åtgärder för att mobilisera privat finansiering till miljömässigt hållbara verksamheter och möjligheter i den europeiska gröna given. Kommissionen är fullt medveten om att privata investeringar kommer att vara avgörande för att uppnå ambitionerna i denna handlingsplan och kommer att vidta åtgärder på detta område, parallellt med mobiliseringen av EU:s och andra offentliga investeringskällor.

Åtgärd 7: Kommissionen ska underlätta tillgången till EU-finansiering

Kommissionen kommer att utöka möjligheten till stöd för vindkraftstillverkning inom ramen för innovationsfonden, närmare bestämt genom att fördubbla budgeten för finansiering av projekt för tillverkning av ren teknik till 1,4 miljarder euro, inklusive projekt för tillverkning av vindturbiner och deras komponenter, i nästa ansökningsomgång den 23 november 2023.

Innovationsfondens medel uppgår till totalt 40 miljarder euro för perioden 2020–2030 43 . I den totala budgeten för innovationsfonden i år på 4 miljarder euro kommer, utöver det särskilda området tillverkning av ren teknik, innovativ vindkraftsproduktion och pilotprojekt också att vara stödberättigande under de andra områdena i den kommande ansökningsomgången den 23 november 2023. På samma sätt kommer vindkraftsprojekt inom ramen för denna ansökningsomgång att prioriteras.

För att stödja projektutvecklare och säkerställa att en stabil planering av innovativa projekt byggs upp, bör vindkraftsprojekt också prioriteras för de 90 miljoner euro i projektutvecklingsstöd från innovationsfonden som kommer att tillhandahållas i samarbete med Europeiska investeringsbanken under de kommande tre åren. Skräddarsytt rådgivningsstöd finns också tillgängligt från InvestEU:s rådgivningscentrum. Dessutom kan en kombination av finansiering från innovationsfonden och finansiering från EIB, andra internationella finansinstitut, nationella utvecklingsbanker och institutioner, inklusive inom ramen för InvestEU-programmet, också stödja beviljade projekt för att hjälpa till att nå ett slutligt investeringsbeslut.

I slutet av året kommer kommissionen också att stärka vindrelaterad verksamhet inom ramen för den reviderade strategiska planen för energiteknik (SET-planen 44 ), tillsammans med ökat stöd till forskning och innovation inom vindkraftssektorn, så att relevant europeisk teknik behåller sin konkurrensfördel, särskilt i frågor som rör cirkularitet och hållbarhet, förbättring av industriella processer och digitalisering.

STEP kommer också att öppna nya möjligheter att stödja investeringar som syftar till att öka EU:s tillverkning av ren teknik, inklusive vindkraft, vilket särskilt kan gynna övergångsregioner och mindre utvecklade regioner samt utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita som ligger under EU:s genomsnitt. Dessa regioner kommer att dra nytta av ekonomiska incitament och större flexibilitet när det gäller att använda anslagen från Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för att erbjuda stöd till produktiva investeringar i stora företag för investeringar i de strategiska sektorer som bidrar till STEP-målen.

Åtgärd 8: EIB ska tillhandahålla riskreducerande verktyg och garantier för vindkraftsföretag i EU

I juli 2023 godkände Europeiska investeringsbanken sitt andra REPowerEU-paket. Banken tillkännagav sin ambition att nästan fördubbla sin utlåning till industriplanen i den gröna given och rättsakten om nettonollindustri för att mobilisera cirka 150 miljarder euro kumulativt på fem år. Denna plan kommer delvis att stödjas av InvestEU:s garantimekanism. De europeiska tillverkarna av strategisk nettonollteknik, tillhörande komponenter i tidigare led och strategiska råvaror, kommer att vara ett av de prioriterade områdena/åtgärdsområdena för denna insats. Den kommer att omfatta EU:s tillverkningskapacitet inom vindkraftsindustrin på land och havsbaserad vindkraftsindustri.

Kommissionen och Europeiska investeringsbanken arbetar gemensamt och mycket skyndsamt på ett särskilt instrument för att motgarantera affärsbankernas kreditexponeringar mot viktiga leverantörer till vindkraftsindustrin, och för att öka tillgången till förskottsbetalningar och fullgörandegarantier. Kommissionens och EIB:s gemensamma mål är att lansera det nya instrumentet under de kommande tre till sex månaderna. Detta kommer att minska det finansiella trycket till följd av en växande orderbok som förvärras av makroekonomiska utmaningar, inklusive stigande inflation, räntor samt betydande störningar i leveranskedjan.

Kommissionen har också, som del av STEP, föreslagit att Eu-garantin ökas med 7,5 miljarder euro genom en särskild del av InvestEU, vilket skulle öka EIB-gruppens och andra genomförandepartners kapacitet att stödja investeringar i utveckling och tillverkning av ren och annan teknik, bland annat inom vindkraftssektorn.

Arbetet med att förbättra samordningen mellan externa finansiella verktyg – där medlemsstaternas exportkreditinstitut arbetar tillsammans med utvecklingsfinansiärer, särskilt inom ramen för Global Gateway – kommer att stödja bland annat projekt för förnybara energikällor, inklusive vindkraft.

Åtgärd 9: Medlemsstaterna ska fullt ut utnyttja den flexibilitet som reglerna om statligt stöd ger för EU:s värdekedja inom vindkraft

Medlemsstaterna bör till fullo utnyttja de möjligheter som den tillfälliga kris- och omställningsramen ger för att stödja vindkraftstillverkningen i EU. När det gäller vissa krisrelaterade delar av kris- och omställningsramen som löper ut i slutet av året har kommissionen samrått med medlemsstaterna och kommer snart att fatta beslut om en eventuell förlängning, med beaktande av behovet av att säkerställa lika villkor inom EU. Andra avsnitt som är avsedda att stödja övergången till en nettonollekonomi och som gör det möjligt för medlemsstaterna att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, inbegripet vindkraft, och stödja strategiska investeringar för tillverkning av utrustning som krävs för övergången till nettonoll, inbegripet vindturbiner, deras viktigaste komponenter och relaterade kritiska råvaror, är tillgängliga till slutet av 2025.

Åtgärd 10: Kommissionen ska stärka dialogen med investerare för att göra investeringar i EU:s vindkraftssektor mer attraktiva

Kommissionen samarbetar aktivt med intressenter, särskilt långsiktiga kapitalinvesterare inom ramen för investerardialogen, om lösningar för att göra EU:s vindkraftsindustri mer konkurrenskraftig när det gäller att locka till sig investeringar på global nivå. Detta kommer att bidra till att minska behovet av offentligt stöd. Fokus ligger på möjligheter och svagheter inom sektorn – operativa, finansiella och konkurrensmässiga – och på sätt att förbättra Europas starka sidor och ta itu med våra svagheter.

Under 2023 kommer kommissionen även att anordna särskilda möten med långsiktiga investerare för att få ökad insikt om de viktigaste hindren för investeringar i EU:s vindkraftssektor och de bästa sätten att ta itu med dem. Detta kommer att omfatta möjligheter att säkerställa snabbare tillgång till och utnyttjande av privat finansiering, samt diskussioner om investeringsklimatet i Europa, inklusive ett effektivt och om möjligt förenklat regelverk för investeringar i vindkraftssektorn.

IV.SÄKERSTÄLLA EN RÄTTVIS OCH KONKURRENSKRAFTIG INTERNATIONELL MILJÖ

EU:s vindkraftsindustri har visat att den under rättvisa förhållanden är mycket konkurrenskraftig både på sin hemmamarknad och på utländska marknader. EU bör skapa en gynnsam miljö för EU:s industri att konkurrera, förnya, investera och exportera till utländska marknader i enlighet med internationella åtaganden.

Åtgärd 11: Kommissionen ska underlätta EU-tillverkarnas tillträde till utländska marknader

Kommissionen kommer att fortsätta att använda sitt stora nätverk av handelsavtal för att stärka konkurrenskraften för EU:s vindkraftsindustri, bland annat genom effektivt genomförande och tillsyn 45 . Kommissionen fäster också stor vikt vid pågående handelsförhandlingar i syfte att slutföra kraftfulla kapitel om energi och råvaror, liksom andra relevanta bestämmelser för vindkraftsindustrin. Dessa avtal hjälper vindkraftsindustrin att diversifiera och minska riskerna i sina leveranskedjor samt att hantera strategiska beroenden, särskilt när det gäller råvaror och andra mellanprodukter. Kommissionen kommer därför att ytterligare intensifiera förhandlingarna om handelsavtal som skulle stärka EU-företagens ställning, även inom vindkraftssektorn, och säkerställa ett icke snedvridet tillträde till utländska marknader. Partnerskapen för nettonollindustrier kommer dessutom att stödja europeiska företags närvaro på viktiga marknader. Dessutom kommer kommissionen att söka mer strategiskt samarbete och initiativ inom denna sektor i EU:s grannskap.

EU kommer också att arbeta med sina partner i Världshandelsorganisationen (WTO) för att utveckla regelboken om subventioner, i syfte att öka insynen i statliga ingripanden och undvika den subventionskapplöpning som ökar handelskonflikterna och undergräver det samarbete som krävs för att uppnå de globala klimatmålen. Arbetet planeras inledas under WTO:s ministerkonferens i februari 2024.

Instrumentet för internationell upphandling 46 ger EU möjlighet att övertyga sina handelspartner som ännu inte har några åtaganden på området offentlig upphandling (i WTO-avtalet om offentlig upphandling eller i bilaterala frihandelsavtal) att öppna sina upphandlingsmarknader för EU-företag. Om det finns underbyggda påståenden från EU-industrin om begränsad tillgång till vindkraftsrelaterade varor och tjänster i ett land utanför EU i samband med offentlig upphandling, kan kommissionen inleda en undersökning inom ramen för instrumentet för internationell upphandling i syfte att öppna den marknaden för EU-aktörer genom samråd med det berörda landet utanför EU. Instrumentet för internationell upphandling ger också EU möjlighet att begränsa tillträdet till sina marknader för offentlig upphandling genom att införa respektive åtgärder inom ramen för instrumentet om det samråd som nämns ovan inte leder till den förväntade marknadsöppningen av tredjelandets marknad.

Åtgärd 12: Skydda den inre marknaden mot snedvridning av handeln och hot mot säkerhet och allmän ordning  

Kommissionen kommer i samarbete med den europeiska vindkraftsindustrin att noga övervaka eventuella illojala handelsmetoder som gynnar utländska vindkraftstillverkare. Detta kommer att innebära en noggrann granskning av den potentiella subventioneringen av vindkraftsrelaterade produkter som importeras till EU. Om det är motiverat kommer kommissionen att aktivera sina handelspolitiska skyddsinstrument. I den utsträckning som utländska snedvridande subventioner gör det möjligt för vindkraftstillverkare, som subventioneras, att gynnas i offentliga upphandlingsförfaranden eller i koncentrationer som inbegriper målföretag i EU, kommer EU också att använda de åtgärder som föreskrivs i förordningen om utländska subventioner. Den europeiska vindkraftsindustrin uppmuntras att lägga fram ytterligare bevis. Kommissionen kommer att bedöma alla bevis för påstådda otillbörliga metoder som lagts fram av industrin eller från andra oberoende källor.

Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att fullt ut beakta riskerna för kritisk energiinfrastruktur när de genomför sina granskningsmekanismer av säkerhetsskäl eller av hänsyn till den allmänna ordningen. Kommissionen kommer att fullt ut utnyttja samarbetsmekanismen enligt förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar 47 för att förhindra eventuella hot mot säkerheten och den allmänna ordningen i samband med utländska investeringar i EU:s vindkraftsindustri.

Åtgärd 13: Ökad standardisering inom vindkraftssektorn

I det nuvarande utvecklingsstadiet för vindkraftsindustrin är tekniska standarder ett viktigt instrument för att säkerställa driftskompatibilitet, minska kostnaderna och påskynda marknadsutbyggnaden av vindkraftsteknik på land och till havs. Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) har antagit ett brett spektrum av standarder, som antagits som europeiska standarder av Cenelec, men fler standarder skulle kunna bidra till att ytterligare förbättra vindkraftutrustningens effektivitet och hållbarhet och undanröja hinder för dess spridning i hela EU. I synnerhet är cirkulär ekonomi viktigt för att säkerställa strategiskt oberoende i en nyckelsektor som vindkraftsindustrin, samtidigt som man minskar dess miljöpåverkan i linje med den europeiska gröna given. De skulle också kunna stärka det industriella ekosystemet, särskilt om de kombineras med det parallella arbetet med utformning av auktioner för förnybar energi. Att främja standardiseringsprocessen på internationell nivå och säkerställa EU:s aktiva deltagande kommer också att stödja den europeiska vindkraftsindustrins förmåga att bättre konkurrera med globala konkurrenter när det gäller kvalitet.

För att främja antagandet av EU-standarder och internationella standarder för vindkraftssektorn kommer följande åtgärder att vidtas före utgången av 2023:

·Som en del av det etablerade högnivåforumet om europeisk standardisering kommer man vid en särskild arbetssession om vindkraftsteknik att kartlägga de viktigaste europeiska och internationella standardiseringsbehoven, identifiera eventuella befintliga hinder och öka medvetenheten bland medlemsstaterna och industrin för att säkerställa att deras experter deltar i standardiseringsverksamheten.

·Kommissionen kommer att uppmana de europeiska standardiseringsorganisationerna att utarbeta europeiska standardiseringsresultat till stöd för målen i rättsakten om nettonollindustri.

V.KOMPETENS

Det uppskattas att det kommer att behövas cirka 100 000 ytterligare arbetstillfällen inom vindkraftssektorn fram till 2030, medan de tillhörande investeringarna i kompetens skulle kunna uppgå till cirka 850 miljoner euro 48 . I mars 2021 och mars 2023 ska branschorganisationer för förnybar energi, företrädare för installatörer av ren teknik, utbildningssamordnare, forskningscentrum och regionala nätverk, inbegripet intressenter från vindkraftsindustrin, med stöd av kommissionen inrätta storskaliga kompetenspartnerskap för det industriella ekosystemet för förnybar energi inom ramen för kompetenspartnerskapet. Partnerskapen fungerar, men behöver utvecklas ytterligare för att uppnå sina mål.

Åtgärd 14: Ingå storskaliga kompetenspartnerskap för förnybar energi för att utforma projekt som stöder kompetensutveckling inom förnybar energi, inklusive vindkraft.

De storskaliga kompetenspartnerskapen för förnybar energi och havsbaserad förnybar energi uppmuntras att så snart som möjligt identifiera de EU-program och kompetensinitiativ som erbjuder den bästa ramen för genomförandet av projekt som möjliggör kartläggning av kompetensbehoven inom sektorn, översyn av jobbprofiler, utarbetande och drift av nya arbetsmarknadsrelevanta utbildningsmoduler och därtill hörande material och/eller stöd för utveckling av kompetens som är absolut nödvändig inom sektorn för förnybar energi, med särskild inriktning på kvinnor, ungdomar (som inte är under utbildning eller yrkesutbildning eller i sysselsättning) och äldre människor. Med särskilt fokus på hållbarhet och metoder för cirkulär ekonomi. Detta skulle kunna inbegripa en ansökan till inbjudan att lämna förslag inom ramen för Erasmus+ om en strategi för branschsamverkan kring kompetens. Partnerskapet kan också dra nytta av befintliga initiativ som Europeiska alliansen för lärlingsutbildning och yrkeskompetenscentrumen 49 .

Dessutom kommer rättsakten om nettonollindustri att underlätta lanseringen av europeiska kompetensakademier för nettonollindustrin som är utformade för att stödja medlemsstaternas åtgärder för att höja kompetensen och omskola arbetstagare. Akademierna kommer att utveckla utbildningsinnehåll och material som de gör tillgängliga för utbildningsanordnare i medlemsstaterna för att möta efterfrågan på kvalificerade arbetstagare inom nettonollindustrier. Akademierna, som var och en fokuserar på en teknik för nettonollindustrin, inklusive en som ska lanseras för vindkraftssektorn, kommer att sträva efter att utbilda 100 000 elever vardera inom tre år efter etableringen.

VI.INDUSTRINS ENGAGEMANG OCH MEDLEMSSTATERNAS ÅTAGANDEN

Förutom de åtgärder som vidtas av EU och medlemsstaterna kommer även den europeiska vindkraftsindustrins egna åtgärder att bidra till en mer stabil och lönsam affärsmiljö. Det handlar bland annat om att mer aktivt skydda sig mot inflation och prisvolatilitet för sina viktigaste insatsvaror, såsom råmaterial, och att utveckla ytterligare långsiktiga partnerskap mellan vindkraftstillverkare och vindkraftsoperatörer som kan vara till ömsesidig nytta.

Åtgärd 15: EU-stadga för vindkraft

För att öka utbyggnaden av vindkraft och tillverkningskapaciteten i EU uppmanar kommissionen medlemsstaterna och företrädare för vindkraftsindustrin att före utgången av 2023 underteckna frivilliga åtaganden som en del av en vindkraftsstadga. Som en uppföljning av dialogen med investerare kommer kommissionen att försöka inkludera finansiella investerare i vindkraftsstadgan eller utvidga stadgan till att omfatta dessa aktörer så snart det är genomförbart.

Syftet med stadgan, som bygger på denna handlingsplan och dess politik, är att anpassa och snabbt genomföra kommissionens, medlemsstaternas och de industriella aktörernas åtgärder och samtidigt visa på en gemensam och samordnad insats för att förbättra förutsättningarna för den europeiska vindkraftsindustrin. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna och industriaktörer för att utveckla de exakta åtagandena i stadgan, i samråd med arbetsmarknadens parter. De garantier som denna handlingsplan och stadgan kommer att ge bör göra det möjligt för industrin att öka investeringarna och säkerställa att dess tillverkningskapacitet utökas, för att möta den förväntade ökade efterfrågan på vindkraftsprojekt under de kommande åren.

6.SLUTSATSER OCH KOMMANDE ÅTGÄRDER

Vindkraftsindustrin är en stolthet för Europa. EU har en solid tillverkningsbas och många starka utvecklare av vindkraftparker med global räckvidd. Sektorn har stor innovationskraft och uppfinningsrikedom och är en grogrund för utveckling av nya färdigheter. Europeiska företag som är verksamma inom vindkraftssektorn är avgörande aktörer i den pågående omvandlingen av vårt energisystem och för att vi ska kunna nå våra ambitiösa klimat- och energimål. Tillsammans med andra nettonollindustrier gör vindkraftsindustrin EU väl rustat för omställningen till morgondagens rena och cirkulära ekonomi. EU:s vindkraftssektor mår bra av konkurrens och är därför världsledande. Den är en trend- och standardsättare för världen. Europeiskt samarbete om vindkraft med internationella partner skapar nya marknader och tillhandahåller globala lösningar för att ersätta fossila bränslen.

Det är därför den europeiska vindkraftsindustrin måste expandera och investera nu så att EU:s industri och medborgare kan ta vara på möjligheterna med den europeiska gröna given och de globala insatserna för att minska koldioxidutsläppen. För att göra detta möjligt behöver branschen mer förutsägbarhet och en tydligt synlig och stabil projektplanering. Det kräver en robust affärsmodell som säkerställer lämplig lönsamhet och tillgång till finansiering för att växa och locka investerare. Det behövs utbyggda och förstärkta nät för att integrera dess energi. Och det krävs rättvis konkurrens.

Det finns ingen tid att förlora. Denna handlingsplan syftar därför till konkreta resultat redan under de kommande månaderna. EU:s, medlemsstaternas och industrins genomförande av denna handlingsplan kommer att hjälpa den europeiska vindkraftssektorn att övervinna svårigheterna och förbättra dess konkurrenskraft för att säkerställa att denna sektor fullt ut bidrar till den pågående energiomställningen.

Handlingsplanen ger den europeiska vindkraftsindustrin en försäkran om att dess affärsmöjligheter i EU är starka, hållbara och långsiktiga. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna och industrin att stödja denna handlingsplan och genomföra åtgärderna i enlighet med sina respektive roller. Kommissionen uppmanar parlamentet, rådet och andra EU-institutioner att bidra till detta arbete och stödja målet med denna handlingsplan.

BILAGA I – EU:S HANDLINGSPLAN FÖR VINDKRAFT I KORTHET

Kategori	Åtgärder/instrument	Tidsplan
Snabbare utbyggnad genom ökad förutsägbarhet och snabbare tillståndsgivning	1.Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att påskynda tillståndsgivningen. ”Accele-RES” – tidigareläggning av införlivandet och genomförandet av det reviderade direktivet om förnybar energi. Tillfälligt undantagsförfarande	1 november 2023
	2.Medlemsstaterna ska öka synligheten för vindkraftsprojekten genom utfästelser om vindkraft, offentliggörande av tidsplaner för halvtidsauktioner och långsiktiga planer för utbyggnad av förnybar energi	1 november 2023
	3.Kommissionen ska anta en handlingsplan för att underlätta utbyggnaden av nät	November 2023
Bättre utformning av auktioner	4.Medlemsstaterna ska i sina auktioner inkludera objektiva, öppna och icke-diskriminerande kvalitativa kriterier och åtgärder för att maximera genomförandegraden för projekten, med stöd av kommissionens rekommendationer och vägledning.	snarast möjligt
	5.Hantering av cybersäkerhetsrisker och hantering av dataskyddsaspekter	Med start i början av 2024
	6.Kommissionen ska öka användningen av strategisk upphandling inom ramen för Global Gateway	Från och med antagandet
Tillgång till finansiering	7.Kommissionen ska underlätta tillgången till EU-finansiering	Vid utgången av 2023
	8.EIB ska tillhandahålla riskreducerande verktyg och garantier för vindkraftsföretag i EU	Fjärde kvartalet 2023
	9.Medlemsstaterna ska fullt ut utnyttja den flexibilitet som reglerna om statligt stöd ger för EU:s värdekedja för vindkraft	Från och med antagandet
	10.Kommissionen ska stärka dialogen med investerare för att göra investeringar i EU:s vindkraftssektor mer attraktiva.	Vid utgången av 2023
En rättvis och konkurrenskraftig internationell miljö	11. Kommissionen ska underlätta EU-tillverkarnas tillträde till utländska marknader	Från och med antagandet
	12.Skydda den inre marknaden mot snedvridning av handeln och hot mot säkerhet och allmän ordning	Från och med antagandet
	13.Ökad standardisering inom vindkraftssektorn	Vid utgången av 2023
Kompetens	14.Ingå storskaliga kompetenspartnerskap för förnybar energi för att utforma projekt som stöder kompetensutveckling inom förnybar energi, inklusive vindkraft.	Senast i mitten av 2024
Industrins medverkan och medlemsländernas åtaganden	15.EU-stadgan för vindkraft	December 2023

(1) MIX-scenariot i de politiska scenarierna för att leverera den europeiska gröna given (finns på https://energy.ec.europa.eu/data-and-analysis/energy-modelling/policy-scenarios-delivering-european-green-deal_en ).

(2) Irena World Energy Transition Outlook 2023.

(3) Rapport från Rystad (2023) State of the European Wind Energy Supply Chain.

(4)

WindEurope (2023) Wind Energy in Europe-2022 Statistics and the outlook for 2023–2027.

(5) Uppgifter från Entso-E.

(6) Irena (2023) Renewable power generation costs in 2022.

(7) Georgakaki, A. m.fl., Clean Energy Technology Observatory Overall Strategic Analysis of Clean Energy Technology in the European Union – 2022 Status Report.

(8) SWD(2023) 68 final av den 23 mars 2023.

(9) Telsnig, T. m.fl., Clean Energy Technology Observatory: Wind Energy in the European Union – 2022 Status Report on Technology Development, Trends, Value Chains and Markets, Europeiska unionens publikationsbyrå.

(10)

 SWD(2023) 68 final av den 23 mars 2023.

(11)   Rapport från Rystad (2023) State of the European Wind Energy Supply Chain.

(12) Ett typiskt exempel är den snabba tillväxten av vindkraftverk, som tvingar tillverkarna att kontinuerligt anpassa sina produktionslinjer med nya investeringar.

(13) Gemensamma forskningscentrumet, Clean Energy Technologies Observatory Report 2023, kommande.

(14) Uppgifter från BloombergNEF (2023) https://about.bnef.com/blog/cost-of-clean-energy-technologies-drop-as-expensive-debt-offset-by-cooling-commodity-prices/ .

(15) Se 2023 års rapport om konkurrenskraften på området ren energiteknik (offentliggörs den 25 oktober 2023).

(16) Enligt Global Wind Energy Council (GWEC) har Europa som helhet en produktionskapacitet i fråga om vindturbiner på omkring 30 GW.

(17) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (COM(2021) 557). 

(18) Rådets förordning (EU) 2022/2577 av den 22 december 2022 om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi (EUT L 335, 29.12.2022, s. 36).

(19) Förslag till ändring av direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner (COM(2023) 445).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022.

(22) COM(2023) 148 final av den 14 mars 2023.

(23) Förslagen COM(2023) 62 final av den 1 februari 2023, COM(2023) 161 av den 16 mars 2023 och COM(2023) 160 av den 16 mars 2023.

(24) JOIN/2023/8 Gemensamt meddelande om uppdateringen av EU:s strategi för sjöfartsskydd och dess handlingsplan: En förstärkt EU-strategi för sjöfartsskydd mot framväxande hot till sjöss.

(25) Kommissionens meddelande 2023/C 101/03.

(26) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

(27) Meddelande från kommissionens – Rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUT C 2022, 414.01.

(28) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022, C/2022/481.

(29) Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt regionalstöd, EUT C 153/01.

(30) COM(2023) 335 final av den 20 juni 2023.

(31) https://climate.ec.europa.eu/eu-action/eu-funding-climate-action/innovation-fund/calls-proposals/large-scale-calls_en.

(32) De flesta av de åtgärder som stöds inom ramen för planerna för återhämtning och resiliens har gemensamma införandemål som omfattar både sol- och vindkraft utan uppdelning per tekniktyp.

(33) Artikel 6.3 i direktivet om förnybar energi.

(34) https://commission.europa.eu/funding-tenders/find-funding/eu-funding-programmes/technical-support-instrument/technical-support-instrument-tsi_sv .

(35)  Kommissionens rekommendation C(2022) 3219 final.

(36) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Vägledning till medlemsstaterna om god praxis för påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi och underlättande av energiköpsavtal, Följedokument till kommissionens rekommendation om påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi och underlättande av energiköpsavtal, SWD(2022) 0149 final.

(37) Medlemsstaterna måste utse accelerationsområden för förnybar energi för minst en teknik för förnybar energi i enlighet med artikel 15.c i det reviderade direktivet om förnybar energi.

(38) Arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden kommer att fortsätta sitt arbete med att undanröja processrelaterade hinder för tillståndsgivning för vindkrafts- och solenergiprojekt. Den kommer också att stödja utbyte av god praxis för en gemensam kontaktpunkt, digital tillståndsgivning och tydlig information och tidsfrister.

(39) Artikel 6.3 i direktiv (EU) 2018/2001: Medlemsstaterna ska offentliggöra en långsiktig plan för förväntade stödanslag vilken, som referens, minst ska omfatta de fem kommande åren, eller de tre kommande åren vid budgetplaneringsbegränsningar, och som ska innehålla en vägledande tidsplan, frekvens för anbudsförfaranden när det är lämpligt, förväntad kapacitet och budget eller högsta stödbelopp per enhet samt teknik som förväntas vara stödberättigad, i tillämpliga fall. Planen ska uppdateras årligen eller när det är nödvändigt för att ta hänsyn till aktuell marknadsutveckling eller förväntad stödtilldelning.

(40)  den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, Cesec, den rådgivande nämnden för sydvästliga vatten och Energisamarbete för Nordsjön.

(41) https://energy.ec.europa.eu/system/files/2022-09/220912_NSEC_Joint_Statement_Dublin_Ministerial.pdf.

(42) Rådets rekommendation av den 8 december 2022 om en unionsomfattande samordnad strategi för att stärka den kritiska infrastrukturens motståndskraft, 2023/C 20/01 (EUT C 20, 20.1.2023, s. 1).

(43) Till ett genomsnittligt koldioxidpris på 75 euro per ton.

(44) Meddelande från kommissionen om översynen av SET-planen (ska antas i oktober 2023).

(45) EU:s handelsavtal innehåller bestämmelser som förbjuder import- och exportrestriktioner, krav på lokalt innehåll samt öppnande av tillträde till offentlig upphandling.

(46) Förordning (EU) 2022/1031 om tillträdet för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från tredjeländer till unionens marknader för offentlig upphandling och koncession trädde i kraft den 29 augusti 2022.

(47) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen, EUT L 79I, 21.3.2019, s. 1.

(48)    Kommissionens rapport Employment and Social Developments in Europe: Addressing labour shortages and skills gaps in the EU, https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=26989&langId=en .

(49) Till exempel syftar det Erasmus+ finansierade yrkeskunskapscentrumet Technical Skills for Harmonised Offshore Renewable Energy (T-shore) till att utveckla utbildningsprogram och resurser för att ge arbetstagarna de färdigheter och den kompetens de behöver för att lyckas inom havsbaserad vindkraftsindustri.