EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.9.2023
COM(2023) 558 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Mot ett mer resilient, hållbart och konkurrenskraftigt Europa
1.Inledning
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har utmanat den regelbaserade världsordningen och påskyndat omvälvande förändringar i en föränderlig geopolitisk och ekonomisk miljö som kräver brådskande, samordnade och varaktiga politiska insatser på alla områden. Den brådskande kampen mot klimatförändringarna har lett till ny konkurrens om resurser och en teknisk och industriell kapplöpning mot ren teknik, medan covid-19-pandemin redan blottlagt brister i leveranskedjorna och behovet av ökad resiliens.
EU har reagerat snabbt. I en tid av ökad instabilitet, strategisk konkurrens och säkerhetshot innehöll Versaillesförklaringen av den 11 mars 2022 1 ett åtagande från EU:s sida att ta större ansvar för vår säkerhet och vidta ytterligare beslutsamma åtgärder för att stärka Europas suveränitet, minska vårt beroende och skapa en ny tillväxt- och investeringsmodell för 2030. Förklaringen innehöll en omfattande gemensam dagordning för att stärka Europas kapacitet att bidra till såväl regional som global säkerhet. EU har anpassat sin politik och påskyndat genomförandet av den, och har samtidigt hållit fast vid sina långsiktiga prioriteringar. Hit hör den europeiska gröna given som EU:s strategi för hållbar tillväxt, en digital omställning i linje med våra värden, och behovet av att öka EU:s ekonomiska och sociala resiliens och beredskap för framtida chocker.
EU fortsätter att stå sida vid sida med Ukraina så länge det behövs. EU har mobiliserat totalt 81 miljarder euro i militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina och välkomnat dem som flyr från Rysslands anfallskrig. Sedan krigets början har EU antagit elva sanktionspaket som riktar sig mot kritiska sektorer som finansierar den ryska krigsmaskinen, utöver att frysa tillgångarna för omkring 1 800 personer och företag. EU står fast vid sitt åtagande att se till att Ryssland ställs till svars för sina brott, inbegripet aggressionsbrott mot en suverän stat. I syfte att stödja Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad bidrar EU avsevärt till att stärka landets resiliens.
Mot bakgrund av de ökande geopolitiska spänningarna och den tekniska omvandlingen har unionen inlett en ny strategi för att bättre skydda sina ekonomiska, säkerhetsmässiga och strategiska intressen. I nära samarbete med den privata sektorn och med utgångspunkt i framgångsrik forskning vidtar EU åtgärder för att minska riskerna och hantera sårbarheter i EU:s ekonomi inom ett antal viktiga sektorer, främja industrins resiliens och bygga partnerskap med ett brett spektrum av tredjeländer 2 .
För att förverkliga EU:s strategiska prioriteringar och hantera framtida utmaningar krävs det betydande ytterligare investeringar. Huvuddelen av finansieringen måste komma från den privata sektorn, men offentliga investeringar spelar en viktig roll. EU-budgeten har visat sitt värde genom betydande och snabba omfördelningar för att ta itu med aldrig tidigare skådade utmaningar. Men budgetflexibiliteten är nu uttömd. Medan de framtida behoven av offentliga och privata investeringar är betydligt större, utgör de riktade anpassningar som föreslogs i juni 2023 ett nödvändigt minimum för att säkerställa att EU:s budget kan förverkliga de mest närliggande målen.
18 månader efter Versaillesförklaringen är det dags att utvärdera och blicka framåt. Med beaktande av Europeiska rådets slutsatser från mars 2023 3 sammanfattas i detta meddelande vad som har uppnåtts för att främja och bygga upp en mer resilient, konkurrenskraftig och hållbar ekonomi och skydda EU-medborgarna och deras välbefinnande. Meddelandet utgör ett bidrag till ledarnas kommande debatt i Granada om den framtidsinriktade strategin för att stärka EU:s öppna strategiska oberoende och om prioriterade politiska mål för EU under de kommande åren.
2.En samordnad strategi för att stärka EU:s resiliens och hållbara konkurrenskraft
EU har på ett beslutsamt, snabbt och enat sätt reagerat på de många kriserna sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. EU har mobiliserat sin kollektiva styrka och beslutsamhet på ett aldrig tidigare skådat sätt och flyttat gränserna för vad unionen ansetts kapabel att göra. Stora utmaningar kvarstår dock.
2.1. Stärka vår försvarsförmåga och skapa varaktig fred i Europa
Sedan toppmötet i Versailles har EU tagit djärva steg för att vidareutveckla sin försvarsdimension och stärka Europas försvarsförmåga. Unionen reagerade därigenom beslutsamt på de akuta försvarsbehov som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Med den strategiska kompassen för säkerhet och försvar 4 har EU vidtagit åtgärder för att stärka sin kapacitet som säkerhetsgarant och samtidigt säkerställt komplementaritet med Nato. Framsteg har gjorts på kompassens samtliga arbetsområden – handling, säkerhet, investeringar och partner. I detta sammanhang spelar kommissionen och den höga representanten en viktig roll genom initiativ som omfattar material, teknik, infrastruktur och industriellt stöd samt snabbt framväxande utmaningar på områdena land, rymden, sjöfart och cyberfrågor.
EU har fortsatt att bygga upp och utvidga viktiga säkerhetspartnerskap. I synnerhet har det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato förstärkts avsevärt genom undertecknandet av en tredje gemensam förklaring i januari 2023. Nya samarbetsområden omfattar ny och disruptiv teknik, klimat och försvar samt rymden. EU och Nato har också inrättat en arbetsgrupp för motståndskraft mot kritisk infrastruktur som lade fram rekommendationer i juni 2023 5 .
Viktiga steg har tagits när det gäller tillhandahållande av militärt bistånd, gemensam försvarsupphandling och stöd till ammunitionstillverkning med EU:s budget. Omfattningen och arten av EU:s orubbliga stöd till Ukraina saknar motstycke. Det militära stöd som tillhandahålls genom den europeiska fredsfaciliteten och av medlemsstaterna direkt uppgår nu till ungefär 25 miljarder euro. Massiva och varaktiga donationer har oundvikligen skapat kritiska luckor i medlemsstaternas försvarslager. Med utgångspunkt i analysen av investeringsgapet på försvarsområdet 6 i maj 2022 har lagstiftnings- och samordningsinitiativ tagits för att främja gemensam upphandling av militär utrustning som det finns ett akut behov av 7 . I mars 2023 enades rådet om en tredelad strategi för att påskynda tillverkning, gemensam upphandling och leverans av artilleriammunition och robotar till Ukraina 8 . För att öka den befintliga tillverkningskapaciteten trädde ett nytt rättsligt instrument i kraft i juli 2023, förordningen om stöd till ammunitionstillverkning, med en budget på 500 miljoner euro.
EU:s försvarsinitiativ förblir avgörande för att stärka försvarssamarbetet mellan medlemsstaterna. Det fortsatta genomförandet av Europeiska försvarsfonden främjar innovation och samarbetsstrategier inom EU:s försvarsindustri. Hittills har mer än 3 miljarder euro investerats i morgondagens försvarsteknik och försvarssystem. Under 2023 kommer ytterligare 1,2 miljarder euro från Europeiska försvarsfonden att gå till projekt inom kritiska försvarsområden, som rymdlägesbild, motverkande av överljudsmissiler och prototyputveckling av en europeisk patrullkorvett. Genom EU:s system för försvarsinnovation stöder EU också små och medelstora företag, inklusive nystartade företag och andra icke-traditionella aktörer, i försvarsindustrins ekosystem.
Mer behöver dock göras för att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, bland annat genom fler investeringar. I kommissionens förslag till halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen förutses ytterligare 1,5 miljarder euro för Europeiska försvarsfonden som en del av plattformen för strategisk teknik för Europa (STEP). Dessutom kommer kommissionen att föreslå en strategi för den europeiska försvarsindustrin för att förbereda den framtida ramen för försvarssamarbete, med utgångspunkt i erfarenheterna med Edirpa och akten till stöd för ammunitionstillverkning för att kartlägga vilken lagstiftning, programplanering, politisk samordning och andra verktyg som kan stärka vår försvarsberedskap.
Arbetet måste fortsätta för att främja militär rörlighet i EU och hantera cyber- och hybridhot. Den nya handlingsplanen för militär rörlighet 2.0 9 utvidgar arbetet på detta avgörande område. 790 miljoner euro har anslagits för infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden under 2023. Till följd av detta kommer vi att ha utnyttjat hela budgeten på 1,69 miljarder euro för militär rörlighet från Fonden för ett sammanlänkat Europa 10 . Militär rörlighet i hela EU kräver fortsatt uppmärksamhet. Samtidigt syftar förslaget om en EU-politik för cyberförsvar 11 till att hjälpa EU och medlemsstaterna att lättare upptäcka, avskräcka från, skydda sig och försvara sig mot cyberattacker. EU har också nyligen reviderat sin verktygslåda för cyberdiplomati 12 . Med tanke på den viktiga roll EU:s sanktioner spelar för att säkerställa en rättvis fred bidrar kommissionen till en enhetlig och effektiv tillämpning i hela unionen med hjälp av omfattande vägledning, utåtriktad verksamhet, informationsutbyte, skräddarsytt stöd till tillsynsmyndigheter och samordning med tredjeländer för att motverka kringgående.
Desinformation och utländsk påverkan är en central del i hybridhoten mot unionen, särskilt inför valen till Europaparlamentet i juni 2024. Det krävs åtgärder på alla nivåer för att snabbt kunna reagera på informationsmanipulering, liksom stöd till fria medier och förbättrad digital kompetens. Kommissionen och den höga representanten har samarbetat med medlemsstaterna om verktygslådan för att motverka hybridhot, verktygslådan för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning, och arbetar för närvarande med framtida snabbinsatsteam för hybridhot. 13
Viktiga initiativ har lanserats för rymden, som spelar en viktig roll inte bara för våra samhällen och ekonomier utan också för vår säkerhet och vårt försvar. Med den europeiska rymdstrategin för säkerhet och försvar 14 från 2023 är kommissionens och den höga representantens avsikt att stärka resiliensen hos EU:s rymdinfrastruktur och rymdkapacitet, EU:s insatser mot rymdhot och användningen av rymden för säkerhet och försvar, och samtidigt främja partnerskap för ansvarsfullt beteende i yttre rymden. Det pågående genomförandet av programmet för säker konnektivitet i rymden 2023–2027 15 säkerställer långsiktig och världsomfattande tillgång till säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster. Dessutom bidrar EU:s strategi för rymdtrafikledning 16 till att göra EU:s och medlemsstaternas rymdtillgångar säkra och resilienta. Innan mandatperioden löper ut kommer kommissionen att lägga fram ett förslag till en EU-rymdlag.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina understryker också vikten av EU:s fortsatta utvidgning för att visa att det europeiska projektet ger många hopp om ett liv i fred och frihet. I juni 2022 gav Europeiska rådet Ukraina, Moldavien och Georgien utsikter till EU-medlemskap. Ukraina, Moldavien och Bosnien och Hercegovina har beviljats status som kandidatland för anslutning, medan anslutningsförhandlingar inleddes för Albanien och Nordmakedonien. EU fortsätter att ge stöd till alla kandidatländer på deras väg mot ett fullvärdigt medlemskap och kommer att bedöma de framsteg som hittills gjorts i det kommande årliga utvidgningspaketet. EU har vidtagit ytterligare åtgärder för att underlätta Ukrainas tillträde till den inre marknaden, på grundval av den reviderade prioriterade handlingsplanen för ett förbättrat genomförande av det djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan EU och Ukraina, bland annat genom att föra in Ukraina i EU:s område för avgiftsfri mobilroaming, i konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande och genom att upprätta en viktiga fysiska kopplingar till världsmarknaderna genom solidaritetskorridorerna. Ukraina har snabbt integrerats i Europas transportnätverk och synkroniserat sitt elnät med Europas. Samtidigt måste vi se till att unionen, inbegripet dess politik och institutioner, är beredd att välkomna nya medlemmar.
2.2. Förbättra Europas energitrygghet och hantera klimatkrisen
Sedan krigsutbrottet har EU allvarligt försvagat Rysslands grepp om vår ekonomi och energiförsörjning genom enade och beslutsamma åtgärder 17 . Mot bakgrund av Rysslands användning av energi som ett politiskt och ekonomiskt vapen agerade vi som en union för att minska vårt beroende av ryska fossila bränslen, stärka vår energitrygghet och samtidigt fortsätta hantera klimatkrisen. De nödåtgärder som antogs 2022 gjorde det möjligt att rida ut stormen genom att minska efterfrågan och fokusera på prisöverkomlighet och försörjning 18 . Vi vidtog också åtgärder för att stärka resiliensen hos EU:s kritiska infrastruktur och kritiska entiteter, inbegripet viktiga tjänster inom energisektorn, som elproduktion och energilagring. Vi måste hålla fast vid det breda erkännandet att energiomställningen är viktig och brådskande med tanke på vår suveränitet, konkurrenskraft och klimathotet.
EU har utnyttjat sin kollektiva styrka för att stärka banden med internationella partner och diversifiera energiförsörjningen. Med hjälp av befintliga och nya samarbeten med pålitliga partner runt om i världen har EU avsevärt kunnat öka sin gasimport från dessa partner och samtidigt minska sitt beroende av ryska fossila bränslen. Norge är i dag EU:s största gasleverantör och USA är dess största leverantör av flytande naturgas. Sedan 2022 har EU också ingått avtal med ytterligare länder, bland annat Egypten, Israel, Japan, Kazakstan, Namibia, Argentina, Uruguay och Ukraina, och stärkt energipartnerskapen som ett led i anpassningen till den nya geopolitiska verkligheten. Med EU:s nya energiplattform samordnar EU efterfrågan på gas på de globala marknaderna för att undvika att medlemsstaterna bjuder över varandra. Genom att utnyttja sin politiska och marknadsmässiga tyngd förbättrar EU försörjningstryggheten för konsumenterna och säkerställer hög konkurrens på utbudssidan. Samtidigt, framför allt genom Global Gateway, stöder EU låg- och medelinkomstländer i deras gröna och digitala omställning och tillgång till energi. EU deltar också i partnerskap för en rättvis energiomställning inom ramen för G7.
För att bli en klimatneutral union senast 2050 står EU fast vid sitt åtagande att minska beroendet av fossila bränslen och avsevärt påskynda användningen av förnybar energi. Tack vare kommissionens REPowerEU-plan 19 har EU redan diversifierat en betydande del av sin energiförsörjning och minskat beroendet av Ryssland och rysk rörledningsgas som minskat från 50 % av den totala gasimporten 2021 till mindre än 10 % 2023. Oljeimporten från Ryssland har minskat från 27 % av den totala oljeimporten till 6 % medan kolimporten nu är noll, vilket är en minskning från 46 % av den totala kolimporten 2021. Med tanke på de 210 miljarder euro i ytterligare investeringar som behövs mellan 2022 och 2027 för att genomföra REPowerEU hjälper kommissionen medlemsstaterna att på bästa sätt utnyttja den befintliga faciliteten för återhämtning och resiliens 20 . Europeiska investeringsbanken kompletterade REPowerEU med ytterligare 45 miljarder euro i lån och finansiering med eget kapital, vilket möjliggör investeringar för 150 miljarder euro fram till 2027. Under 2022 införde medlemsstaterna en tillfällig ram för att påskynda tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi. Genom det reviderade direktivet om förnybar energi 21 införs regler som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla snabbare och enklare tillståndsregler på permanent basis och öka andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning till 42,5 % senast 2030, vilket ger industrin rättssäkerhet på vägen mot nettonollutsläpp.
EU vidtog samordnade åtgärder för att öka beredskapen inför vintern och skydda konsumenterna från höga energipriser, men risken för prisökningar kvarstår. Tack vare den snabba överenskommelsen om förordningen om gaslagring 22 uppnådde medlemsstaterna en fyllnadsnivå på över 95 % före vintern 2022/2023, vilket överskred det överenskomna målet på 80 %. När Europa går mot nästa vinter har gaslagren fyllts redan över 90 % mer än två månader före novembermålet, och de europeiska handlarna har börjat lagra gas i Ukraina vilket ytterligare stärker vår beredskap. Under året från augusti 2022 har medlemsstaterna minskat efterfrågan på gas med 17 % vilket överstiger kraven i förordning om minskning av efterfrågan på gas. Mot bakgrund av de höga energipriserna vidtog kommissionen åtgärder för att göra det möjligt för medlemsstaterna att använda den flexibilitet som föreskrivs i reglerna om statligt stöd för att tillfälligt och på ett målinriktat sätt stödja den europeiska industrin, samt att tillfälligt ingripa, i enlighet med artikel 122 i EUF-fördraget, i regleringen av detaljhandelspriserna och omfördela oväntade vinster från energiföretag. Den marknadskorrigeringsmekanism som antogs som en nödåtgärd syftar till att skydda företag och konsumenter från periodvisa alltför höga gaspriser. När prispressen minskade övergick fokus till att fasa ut de nationella skatteåtgärderna som infördes för att skydda hushåll och företag mot energiprischocken 23 . Under 2023 och därefter bör dock alla aktörer övervaka energimarknaderna och – med hjälp av erfarenheten, de verktyg och den vägledning som EU har infört – vara beredda att vid behov göra förnyade insatser för att trygga energiförsörjningen och skydda de mest utsatta i samhället. I detta sammanhang kommer minskad strukturell efterfrågan på alla energikällor genom energieffektivitet fortsätta vara ett mål för EU 24 . Även om vi är bättre rustade inför en ny vinter kan vi inte slå oss till ro, särskilt med tanke på att den totala inflationen fortfarande är högre än väntat.
De återstående flaskhalsarna bör åtgärdas som en prioriterad fråga. Reformen av elmarknadens utformning kommer att göra det ännu lättare att integrera förnybar energi och säkerställa tillgång till förnybar och icke-fossil el till överkomliga priser. Medlagstiftarna bör slutföra de interinstitutionella förhandlingarna så snart som möjligt. EU måste förbättra sammanlänkningarna av energinät på den inre marknaden och uppgradera sina nät. För detta ändamål håller kommissionen på att ta fram åtgärder som ska hjälpa medlemsstaterna utvidga och uppgradera sina nätverk för att anpassa dem till den ökande andelen förnybar energi i elmixen. Medlemsstaterna bör snabbt införliva de förenklade tillståndsreglerna för att påskynda nätutbyggnaden. Det minskade beroendet av ryskt kärnbränsle börjar nu ge resultat.
EU fortsätter att stödja konkurrenskraften på lång sikt för sin industri för förnybar energi i den globala kapplöpningen mot nettonollutsläpp. Inom ramen för 55 %-paketet stärktes innovationsfonden för att stödja innovativ produktion av förnybar energi tillsammans med andra koldioxidsnåla tekniker och processer. Vätgasbanken håller på att färdigställas och kommissionen kommer att inleda den första pilotauktionen för europeisk produktion av förnybar vätgas i november. Vår kamp mot den globala klimatkrisen går in i en ny fas med världens första mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.
2.3. Bygga upp en stabilare och hållbarare ekonomisk bas
EU har fortsatt bygga upp en mer konkurrenskraftig, cirkulär och resilient ekonomisk bas som är rustad för en rättvis grön och digital omställning, samtidigt som den utnyttjar möjligheterna med öppen handel och investeringar och förblir socialt inkluderande. I detta sammanhang behöver den inre marknaden fördjupas ytterligare. Den måste fortsätta att anpassa sig till den föränderliga miljön, stärka EU:s konkurrenskraft och produktivitet på lång sikt och samtidigt värna om sammanhållningen och lika villkor. I meddelandet Inre marknaden 30 år 25 har kommissionen förnyat sitt åtagande att fullborda den inre marknaden i samarbete med alla förvaltningsnivåer och alla berörda parter, med särskilt fokus på att genomdriva befintliga inremarknadsregler och undanröja nationella hinder som kan hämma investeringar, särskilt inom tjänstesektorn. I detta syfte håller en högnivårapport om den inre marknadens framtid på att utarbetas av den tidigare italienske regeringschefen Enrico Letta, i samarbete med rådets ordförandeskap och kommissionen, och den ska läggas fram för Europeiska rådet i mars 2024. Samtidigt bidrar programmet för den inre marknaden och industriallianser 26 till att bygga starkare och mer diversifierade förbindelser mellan relevanta aktörer i värdekedjor inom och utanför EU. I händelse av framtida krissituationer kommer krisinstrumentet 27 för den inre marknaden att bidra till att bevara den fria rörligheten för varor, tjänster och personer och tillgången till viktiga varor och tjänster, till gagn för medborgare och företag i hela EU.
Som en uppföljning av den långsiktiga strategin för konkurrenskraft 28 vidtar kommissionen ytterligare åtgärder för att stärka drivkrafterna bakom EU:s konkurrenskraft. Kommissionen kommer att bygga vidare på tidigare framgångar, som Horisont Europa, för att stärka innovationen i Europa. Kommissionen kommer årligen att rapportera om utvecklingen för de centrala resultatindikatorer som anges i denna strategi, som att 3 % av BNP ska investeras i forskning och utveckling, och har bett Italiens f.d. regeringschef och ECB:s tidigare ordförande Mario Draghi att utarbeta en rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid. Under de kommande månaderna kommer kommissionen att lägga fram ytterligare förslag för att rationalisera och minska rapporteringskraven för företag och förvaltningar inom gröna, digitala och ekonomiska tematiska områden, med det slutliga målet att minska rapporteringsbördan med 25 % utan att undergräva de relaterade politiska målen. Det nyligen antagna stödpaketet för små och medelstora företag, med fokus på att förbättra företagsklimatet när det gäller betalningar, efterlevnaden av skatteregler och regelbördan, kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att starta och utöka sin verksamhet. Vid sidan av stödpaketet för små och medelstora företag antog kommissionen också förslaget Befit: regler för inkomstbeskattning av företagen i EU för att förenkla skattereglerna och minska kostnaderna för att följa skattereglerna för koncerner i EU. Kommissionen har också föreslagit långtgående reformer av EU:s tullunion för att ta itu med illojal konkurrens och säkerställa efterlevnaden av höga hälso-, säkerhets- och miljöstandarder.
Kriget har förvärrat befintliga risker för vår ekonomiska säkerhet. EU:s strategi för ekonomisk säkerhet 29 syftar till att minska riskerna för leveranskedjornas resiliens, kritisk infrastruktur, it-säkerhet, teknikläckage, ekonomiskt tvång eller att ekonomiskt beroende används som vapen mot bakgrund av ökade geopolitiska spänningar och allt snabbare tekniska förändringar. Strategin fokuserar på att minska riskerna samtidigt som den ser till att EU skördar frukterna av ekonomisk öppenhet i samarbete med partner runt om i världen.
EU fortsätter att föra en ambitiös handelspolitik och samtidigt anpassa sig till ökad geopolitisk instabilitet och fragmentering. EU strävar efter stabilitet i den internationella handeln genom att stödja det regelbaserade systemet och leda insatserna för att reformera WTO. EU skapar resiliens och nya möjligheter genom att utveckla sitt nätverk av handelsavtal 30 och fördjupa partnerskapen genom flexibla former av samarbete med tredjeländer, som handels- och teknikråd med USA och Indien, och inrättandet av en klubb för kritiska råvaror. EU har tagit fram och fortsätter utveckla nödvändiga verktyg för att bättre hantera de geopolitiska riskerna och fragmenteringen och bättre identifiera, utvärdera och begränsa potentiella risker för säkerheten och den allmänna ordningen och samtidigt förbli öppen för utländska investeringar. Hit hör instrumentet mot tvång 31 , exportkontrollförordningen för produkter med dubbla användningsområden 32 , förordningen om utländska direktinvesteringar 33 som nu ska revideras och det kommande initiativet om utgående investeringar.
För att bevara och främja EU:s unika sociala modell i samband med den gröna och den digitala omställningen och den omvälvande geopolitiska situationen har kommissionen fortsatt att genomföra handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. För att uppnå sysselsättnings- och kompetensmålen och målen för minskad fattigdom för 2030 och bevara EU:s konkurrenskraft krävs ytterligare insatser för att komma till rätta med den allt större arbetskrafts- och kompetensbristen, samtidigt som den gröna och den digitala omställningen måste bli rättvisa och inte lämna någon utanför. Med utgångspunkt i den europeiska kompetensagendan bygger industriplanen i den gröna given och förslaget till rättsakt om nettonollindustri på en ”kompetens först”-metod. Nya initiativ har inletts för att främja omskolning och kompetenshöjning, som nya kompetenspartnerskap för landbaserad förnybar energi, värmepumpar och energiintensiva industrier. Europaåret för kompetens 34 ger ytterligare en skjuts åt dessa insatser. Kommissionen kommer att lägga fram en demografisk verktygslåda under de närmaste veckorna för att bedöma hur EU kan behålla sin konkurrensfördel. Det är också viktigt att Europa blir bättre på att locka till sig begåvningar från tredjeländer: här krävs det proaktiva åtgärder för att matcha arbetsgivare mot arbetstagare med rätt kompetens, och partnerskap med viktiga länder som nämns i den nya migrations- och asylpakten. För att ta itu med de utmaningar på arbetsmarknaden som härrör från arbetskraft- och kompetensbristen eller effekterna av artificiell intelligens planerar kommissionen och det belgiska ordförandeskapet att sammankalla ett nytt toppmöte för arbetsmarknadens parter i Val Duchesse under första halvåret 2024.
EU har agerat beslutsamt för att hantera ekonomiska risker och strategiska beroenden genom åtgärder för att minska riskerna på viktiga områden som:
a)Kritiska råvaror
Kritiska råvaror är oumbärliga för en rad strategiska sektorer, däribland nettonollindustrin, den digitala industrin, hälsa, rymdsektorn och försvarssektorn. Med den föreslagna akten och meddelandet om kritiska råvaror 35 kommer EU att ha en omfattande uppsättning åtgärder för att förbättra tillgången till en säker, diversifierad, prismässigt överkomlig och hållbar försörjning av kritiska råvaror. På detta område kommer de offentliga myndigheterna att ha ett nära samarbete med industrin, till exempel genom ett storskaligt kompetenspartnerskap om kritiska råvaror och förbättrad kapacitet för materialutnyttjande och återvinning för att minska importberoendet. STEP kommer också att bidra till finansieringen av kritiska råvaror som är nödvändiga för utveckling och tillverkning av kritisk teknik i unionen. Dessutom stärker EU sitt globala engagemang med pålitliga partner och strävar efter ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med resursrika länder och utvecklingsekonomier, däribland inrättandet av en klubb för kritiska råvaror för att stärka globala leveranskedjor.
b)Halvledare
Ambitiösa och snabba åtgärder för halvledare kommer också att stärka EU:s tekniska ledarskap och ytterligare utveckla den inhemska produktionskapaciteten. Med EU:s förordning om halvledare 36 leder politiskt drivna investeringar på EU-nivå och nationell nivå till mer forskning, utveckling och ökad produktionskapacitet för halvledare i hela Europa vilket stimulerar långsiktiga privata investeringar. Kommissionen har redan godkänt statligt stöd på nästan 3,2 miljarder euro till två projekt i Italien och Frankrike som leder till investeringar för mer än 8 miljarder euro. Det viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse inom mikroelektronik och kommunikationsteknik, som godkändes av kommissionen i juni 2023, får 8,1 miljarder euro i offentligt stöd från medlemsstaterna, vilket förväntas frigöra ytterligare 13,7 miljarder euro i privata investeringar. Sedan kommissionens förslag till förordning om halvledare i februari 2022 har flera företag aviserat investeringar i tillverkningsanläggningar med anknytning till halvledare på totalt cirka 100 miljarder euro. Detta kommer att bidra till att säkerställa Europas digitala suveränitet och återställa de globala leveranskedjorna. EU samarbetar också med likasinnade länder när det gäller halvledare.
c)Nettonollteknik
För att öka produktionen av ren teknik i EU föreslog kommissionen rättsakten om nettonollindustri 37 efter industriplanen i den gröna given 38 . Syftet är att snabbare skapa bättre förutsättningar för nettonollindustriprojekt i Europa och locka till sig investeringar. Rättsakten har som mål att öka unionens strategiska nettonolltillverkningskapacitet så att den tillgodoser minst 40 % av utbyggnadsbehovet senast 2030. Rättsakten omfattar frågor som tillståndsgivning, utformning av auktioner och upphandling, innovation och kompetens och tar särskilt upp teknik som i hög grad kommer att bidra till utfasningen av fossila bränslen. Som ett komplement till 2022 års solenergistrategi kommer det aviserade europeiska vindkraftspaketet att bistå och föregripa genomförandet av rättsakten om nettonollindustri genom stöd till företag inom sektorn, inbegripet snabbare tillståndsgivning, förbättringar av auktionssystemen i hela EU, kompetens, tillgång till finansiering och stabila leveranskedjor. I bredare bemärkelse har kommissionen föreslagit en rad initiativ för att främja resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin i viktiga värdekedjor, däribland batterier och fordon. Kommissionen följer noga effekterna av andra länders befintliga och framtida stödprogram för Europas marknader och konkurrenskraft. Kommissionen agerar snabbt för att motverka eventuell diskriminering. På begäran av Europeiska rådet ska kommissionen de närmaste veckorna avlägga rapport om vilka konsekvenser den amerikanska lagen om inflationsminskning haft på investeringar i Europa och hur effektiva svarsåtgärderna är.
d)Hälsa
Med utgångspunkt i lärdomarna från pandemin förbättrar EU försörjningstryggheten för läkemedel och ser till att de är tillgängliga för patienter oavsett var de bor i EU. Den nyligen föreslagna reformen av EU:s läkemedelslagstiftning 39 syftar till att säkerställa tillgången till läkemedel och stärka Europas innovationskapacitet och den hållbara europeiska produktionen av medicinska produkter till överkomliga priser. Forskning och utveckling inom hälso-, -sjukvårds- och läkemedelssektorerna samt medicinska motåtgärder får ekonomiskt stöd från EU, särskilt inom ramen för Horisont Europa, men även inom ramen för de sammanhållningspolitiska fonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens och EU för hälsa-programmet. Kommissionens myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) har vidtagit särskilda åtgärder för att stödja utvecklingen av och tillgången till nödvändiga medicinska motåtgärder vid pandemier och andra framväxande hälsokriser, med anslag på närmare 2 miljarder euro. EU har också utökat samarbetet med partner runt om i världen för att förebygga pandemier och stärka beredskapen vid pandemier, och stödja resilienta hälso- och sjukvårdssystem på det globala planet.
Tillsammans med den biotekniska industrin i EU och EU-initiativet för bioteknik och biotillverkning för 2024 kommer STEP att ge ytterligare stöd till bioteknisk produktion, till hälsa och hela ekonomin. Slutligen kommer kommissionen i oktober 2023 att föreslå ytterligare åtgärder som bidrar till att säkerställa tillgången till läkemedel i alla lägen och förhindra kritiska brister.
e)Digital omställning
EU har tagit viktiga steg mot att bygga upp en digital ekonomi som främjar rättigheter och principer för en människocentrerad digital tidsålder och den inre marknadens digitala dimension. Med policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 40 har Europa en stabil ram för sin digitala omställning. EU har vidtagit avgörande åtgärder för att stärka sin normativa ram. I och med det snabba antagandet av dataakten 41 , rättsakten om digitala marknader 42 och rättsakten om digitala tjänster 43 fastställde kommissionen standarder för ett säkrare och öppnare digitalt område för användare och lika villkor för företag som är verksamma på den inre marknaden. När rättsakten om artificiell intelligens (AI) 44 väl har antagits skulle den bli världens första övergripande rättsliga ram för AI för att tillhandahålla innovationsvänliga, riskbaserade skyddsmekanismer och ett styrningssystem för att främja tillförlitlig AI. EU står fast vid sitt åtagande att fortsätta och intensifiera sitt aktiva engagemang i olika internationella forum, särskilt genom G7-gruppens Hiroshimaprocess, och bilateralt för att främja utvecklingen och användningen av tillförlitlig AI globalt.
För att stärka sitt digitala ledarskap måste EU öka sina investeringar i viktig digital teknik. Kommissionen uppskattar att det krävs betydande offentliga och privata investeringar för att uppnå målen på detta område. I synnerhet behövs investeringar för AI, kvantteknik, moln och 5G, och för att främja EU:s ledarskap i utvecklingen av standarder för 6G och därefter. Inom ramen för den samordnade planen för artificiell intelligens är målet till exempel att gradvis öka de offentliga och privata investeringarna i AI till totalt 20 miljarder euro per år fram till 2030 (en ökning från uppskattningsvis 12,7–16 miljarder euro 2020) 45 . Investeringsgapet inom Gigabit-konnektivitet och 5G-konnektivitet kommer dessutom att kräva minst 174 miljarder euro i såväl privat som offentlig finansiering fram till 2030 46 . Som framhålls i kommissionens första lägesrapport om det digitala decenniet måste EU vidareutveckla mer oberoende digital teknik och främja utvecklingen och expansionen av innovativa ekosystem för nystartade företag på viktiga områden 47 . EU intar också en mer strategisk hållning till geopolitisk teknik genom sin digitala diplomati och partnerskap med likasinnade partner, särskilt genom sina digitala partnerskap och handels- och teknikråden 48 . Digitala handelsregler, inklusive regler om dataflöden, är en drivkraft för ekonomisk tillväxt genom att balansera öppenhet och skydd av våra värden och bestämmelser, och sprida EU:s strategi internationellt för att påverka globala bestämmelser.
f)Livsmedel
EU har vidtagit ytterligare åtgärder för att trygga livsmedelsförsörjningen, hållbarhet och resiliens globalt både på kort och medellång sikt. Utöver miljöförstöringens och klimatförändringarnas inverkan på jordbruket och fiskerinäringen har kriget lett till dyrare livsmedelsproduktion och instabila jordbruksmarknader. Som en reaktion har kommissionen lagt fram ett finansiellt stödpaket 49 och krisåtgärder som ska stödja EU:s jordbrukare och göra EU:s livsmedelssystem mer resilient, bland annat genom att utlösa den europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser 50 . Naturen och naturbaserade lösningar är avgörande i kampen mot klimatförändringarna och långsiktig hållbarhet och resiliens inom jordbrukssektorn. Från jord till bord-strategin och andra initiativ som faller under mekanismen syftar till att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem, vilket är en förutsättning för tryggad livsmedelsförsörjning och resiliens i framtiden. Den föreslagna förordningen om växter som framställts med hjälp av vissa nya genomiska metoder 51 kommer till exempel att bidra till att göra växtarter tillgängliga som är anpassade till de föränderliga klimatförhållandena och kan garantera stabil avkastning, medan den föreslagna markhälsolagstiftningen blir ett incitament för jordbrukarna att förbättra kvaliteten på marken och livsmedel som produceras där. Kommissionen ska också inleda en strategisk dialog om jordbrukets framtid i EU.
Kommissionen har gjort allt som står i dess makt för att underlätta Ukrainas jordbruksexport och därmed bidra till global tryggad livsmedelsförsörjning. Mellan maj 2022 och augusti 2023 bidrog solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina till att Ukraina kunde exportera mer än 53 miljoner ton jordbruksprodukter och närmare 42 miljoner ton andra produkter än jordbruksprodukter, och samtidigt importera de varor landet behöver. Sedan Ryssland ensidigt drog sig ur Svartahavsinitiativet är solidaritetskorridorerna en viktig livlina för Ukrainas jordbruksexport. Dessutom investerar EU i solidaritet, hållbar produktion och handel genom Team Europe-insatsen mot global livsmedelsotrygghet och samarbetar i multilaterala sammanhang 52 .
g)Kritisk teknik
Som ett led i EU:s strategi för ekonomisk säkerhet håller en lista på att utarbetas över teknik med potentiellt dubbla användningsområden som är av avgörande betydelse för ekonomisk säkerhet. Säkerhets- och läckageriskerna förknippade med denna teknik ska utvärderas för att utforma lämpliga riskreducerande åtgärder. På grundval av initiativ som STEP utgör förteckningen och de gemensamma riskbedömningarna nästa steg i den nya strategin för ekonomisk säkerhet i EU som främjar vår konkurrenskraft, skyddar mot ekonomiska säkerhetsrisker och samarbetar med länder som delar våra farhågor och intressen. Dessutom har kommissionen inrättat en EU-observationsgrupp för kritisk teknik för att regelbundet övervaka och analysera kritisk teknik med dubbla användningsområden, dess potentiella tillämpningar, värdekedjor och befintliga luckor och beroenden för försvars-, rymd- och tillhörande civil industri.
2.4. Främja offentliga och privata investeringar
EU underlättar investeringar på viktiga områden för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden, mobilisera privata investeringar och främja innovation i takt med att den globala kapplöpningen mot nettonollutsläpp påskyndas. Faciliteten för återhämtning och resiliens gav välbehövlig stimulans till återhämtningen och bidrar till att föra in EU på vägen mot hållbar tillväxt genom att skapa incitament för omfattande reformer och investeringar. Utöver de 338 miljarder euro i icke-återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som tillhandahålls genom instrumentet har medlemsstaterna ansökt om över 292 miljarder euro i lån fram till den 31 augusti 2023 53 . Sammanhållningspolitiska program bidrar till strategiska prioriteringar, till exempel med 92 miljarder euro till målen för den gröna omställningen. Horisont Europa anslår 20,2 miljarder euro för forskning och utveckling av ren teknik, 11,5 miljarder euro till bioteknik och läkemedel och 19,3 miljarder euro till digital teknik. Dessutom bidrar InvestEU till att mobilisera privata investeringar för EU:s främsta politiska prioriteringar, som den gröna och den digitala omställningen, innovation, sociala investeringar och kompetens samt stöd till små och medelstora företag. På grund av det starka utnyttjandet av InvestEU 54 och det faktum att efterfrågan överstiger utbudet, behövs en budgetförstärkning för att fortsätta ge stöd under de kommande åren, vilket föreslås inom ramen för STEP. Den tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd gör det möjligt för medlemsstaterna att stödja ekonomin genom att möjliggöra avgörande stöd och investeringar som behövs för att stå emot och återhämta sig från krisen, komma bort från fossila bränslen och utveckla en ekonomi med nettonollutsläpp. Fram till den 20 september 2023 har kommissionen godkänt stöd på cirka 743 miljarder euro inom ramen för den tillfälliga krisramen och kris- och omställningsramen. EU:s insatser kompletteras av investeringsstöd till EU-partner genom Global Gateway-initiativet, liksom samarbetet mellan EU och G7 genom partnerskapet för global infrastruktur och investeringar.
EU:s långtidsbudget för 2021–2027 har visat sig vara ett flexibelt instrument i kristider. En omfattande användning av omfördelningar och programändringar, utöver den befintliga budgetflexibiliteten, har varit nödvändig för att hantera oförutsedda utmaningar. De snabba ändringarna av förordningarna om sammanhållningspolitiken (Care, Fast-Care, SAFE) gjorde det möjligt för medlemsstaterna att mobilisera investeringar i bostäder, hälso- och sjukvård, översättningstjänster eller utbildning för personer som fördrivits till följd av Rysslands anfallskrig och att ta itu med dess konsekvenser för utsatta människor och företag i EU. Andra fall där omfördelningar har använts för att hantera nya utmaningar är REPowerEU, programmet för säker konnektivitet och förordningen om halvledare.
De omfattande och snabba insatser som beskrivs ovan har uttömt möjligheterna inom den nuvarande fleråriga budgetramen, och kommissionen har därför förslagit en riktad halvtidsöversyn begränsad till det nödvändiga minimum som behövs för EU:s omedelbara politiska prioriteringar och investeringsprioriteringar. De nyckelområden som ska förstärkas inom ramen för översynen är långsiktigt stöd till Ukraina, migration och stärkta partnerskap samt främjande av EU:s långsiktiga konkurrenskraft 55 . Kommissionen föreslog STEP-initiativet 56 som skulle stärka befintliga EU-instrument (t.ex. InvestEU, innovationsfonden och Europeiska innovationsrådet) och fungera som en hävstång för andra (som sammanhållningsfonderna) för att finansiera investeringar i deep tech, digital och ren teknik och bioteknik samt i människor som kan utveckla och sprida sådan teknik. Initiativet är ett första steg för att lösa det ökade behovet av offentliga investeringar i kritisk teknik i EU där hävstångseffekten ska generera betydligt mer omfattande privata investeringar. Den ökade frekvensen av extrema väderhändelser, som bränder, torka och översvämningar som drabbade Europa under sommaren, belyser också behovet av att stärka EU:s verktyg för förebyggande, beredskap, insatser och solidaritet, särskilt Europeiska unionens solidaritetsfond.
En snabb överenskommelse om reformen av ramen för ekonomisk styrning är en brådskande prioritering i det nuvarande kritiska läget för EU:s ekonomi, med höga räntor, ökade klimatrelaterade finanspolitiska risker, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och geopolitisk instabilitet. Det är därför viktigt att skuldkvoterna minskar på ett hållbart sätt genom realistiska och trovärdiga finans- och strukturpolitiska planer som kombinerar gradvis konsolidering med tillväxtvänliga reformer och investeringar. Faktum är att den gröna och den digitala omställningen kommer att kräva en betydande och varaktig ökning av investeringarna. Den privata sektorn kommer att ta på sig den största delen, men offentliga investeringar spelar en avgörande roll för att minska riskerna för innovativa projekt och korrigera marknadsmisslyckanden. Kommissionens förslag till reform av EU:s ram för ekonomisk styrning syftar till att säkerställa en mer hållbar offentlig skuldsättning och samtidigt främja hållbar tillväxt i alla medlemsstater i linje med gemensamma prioriteringar. Med tanke på att den allmänna undantagsklausulen löper ut i slutet av detta år är det mycket viktigt att snabbt enas om den föreslagna reformen för att på lämpligt sätt möta de kommande utmaningarna och skapa klarhet och förutsägbarhet för finanspolitiken framöver.
Eftersom merparten av finansieringen av EU:s viktigaste prioriteringar måste komma från den privata sektorn är det mycket viktigt att skapa ett investeringsvänligt företagsklimat. Regelverket i EU måste också bidra till att effektivt öka och kanalisera privat finansiering till ekonomisk verksamhet som bidrar till minskade koldioxidutsläpp, digitalisering och ökad motståndskraft i våra ekonomier. Djupa och integrerade kapitalmarknader, framsteg i fullbordandet av bankunionen och en effektiv ram för hållbar finansiering är avgörande förutsättningar för att mobilisera den finansiering som krävs för den dubbla omställningen. Som en uppföljning av 2020 års handlingsplan för kapitalmarknadsunionen har kommissionen lagt fram alla planerade lagstiftningsförslag. Ett snabbt antagande av medlagstiftarna av den pågående börsnoteringsakten och av förslagen om att harmonisera vissa aspekter av insolvenslagstiftningen för företag, underlätta gränsöverskridande källskatteförfaranden och förbättra effektiviteten på unionens clearingmarknader skulle förbättra tillgången till finansiering, diversifiera finansieringskällorna för företag, motverka strukturella hinder för gränsöverskridande finansiella tjänster och bidra till att hantera risker för EU:s finansiella stabilitet. Samtidigt som kommissionen har utvecklat ramen för hållbar finansiering har den fortsatt att reagera på användarnas behov och utarbetat en rad riktade åtgärder och initiativ för att minska komplexiteten, öka reglernas användbarhet och stödja berörda parter i genomförandet av dem. Kommissionen vidtog också åtgärder för att rationalisera rapporteringsskyldigheterna i syfte att minska den administrativa bördan för företagen.
3.Slutsats
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har blottlagt strategiska beroenden och sårbarheter, bland annat genom störningar i leveranskedjan. EU har vidtagit viktiga åtgärder för att ta itu med dessa på flera områden, som försvar, energi, livsmedel, kritiska råvaror, digital teknik och hälsa. EU har gjort framsteg för att främja konkurrenskraften genom att bygga vidare på sina tillgångar, bland annat kvalificerad arbetskraft, fungerande infrastruktur, innovation, teknik och en stark industri- och tillverkningsbas. Grön tillväxt och betrodda digitala verktyg är EU:s styrka.
Men inför svårigheter måste EU hålla kursen och ställa om till en mer resilient, konkurrenskraftig och hållbar ekonomi som främjar medborgarnas välbefinnande 57 . Ytterligare insatser krävs för att bygga en mer innovativ och sammanlänkad inre marknad, bevara den interna sammanhållningen och ingå allianser med ett stort antal internationella partner. Vi måste fortsätta med riskreducerande åtgärder och stärka Europas ekonomiska och industriella bas och samtidigt värna om dess ekonomiska säkerhet. I en tid med betydande ekonomiska snedvridningar måste vi ta oss an strategiska beroenden och kritiska risker med förnyad energi och arbeta aktivt för bättre och lika villkor på det globala planet. Vi måste vara beredda på både direkta och indirekta försök att underminera våra demokratiska processer. Stabilitet och resiliens förutsätter också långsiktiga lösningar på de gemensamma problem vi står inför i Europa i dag. Den nya migrations- och asylpakten – som innehåller omedelbara operativa åtgärder – är en viktig byggsten på ett område där vi måste stå enade och hitta varaktiga och trovärdiga lösningar.
För att uppnå dessa viktiga mål har EU:s budget visat flexibilitet när det gäller att anpassa sig till den föränderliga verkligheten. Dock föreligger det nu ett brådskande behov av riktade anpassningar av den fleråriga budgetramen om den ska kunna fortsätta uppfylla de viktigaste målen, som fortsatt finansiellt stöd till Ukraina, konkurrenskraft, migration och partnerskap med våra närmaste grannar. Kommissionen uppmanar därför Europaparlamentet och rådet att snabbt enas om de relevanta förslagen.
De nya säkerhetsutmaningarna, den stigande inflationen och de investeringar som krävs för att genomföra den gröna och den digitala omställningen har också satt extra press på de nationella budgetarna. Detta belyser behovet av en snabb överenskommelse om reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning, Den kommer att säkerställa en mer hållbar offentlig skuldsättning, främja hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar och stödja medborgarnas välbefinnande och välfärd, särskilt de mest utsatta befolkningsgrupperna.
Den nya geopolitiska verkligheten kräver en union som stärker sin förmåga att skydda sina strategiska intressen, på ett trovärdigt sätt garanterar våra medborgares och partners säkerhet och därmed bidrar till den globala säkerheten. Unionen måste stå enad när den ställs inför nya säkerhetsutmaningar, samtidigt som banden med likasinnade partnerländer och med dem som delar våra farhågor och intressen i specifika frågor fördjupas ytterligare. Den framtida utvidgningen av unionen innebär viktiga möjligheter och en grund för varaktig fred i Europa.
https://www.consilium.europa.eu/media/54782/20220311-versailles-declaration-sv.pdf
JOIN (2023) 20 final.
EUCO 4/23.
Utrikestjänsten (2022), En strategisk kompass för säkerhet och försvar.
Nato-EU-arbetsgruppen (2023), slutlig bedömningsrapport.
JOIN(2022) 24 final.
Arbetsgruppen för gemensam upphandling och instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) som ska träda i kraft i år med en budget på 300 miljoner euro.
I detta sammanhang har Europeiska försvarsbyrån inrättat ett projektarrangemang för gemensam upphandling av ammunition.
JOIN(2022) 48 final.
PE/52/2021/INIT.
JOIN(2022) 49 final.
10289/23
En gemensam rapport från kommissionen och kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot tillhandahåller för första gången en övergripande ram för att öka motståndskraften mot hybridhot: Hybrid threats: A Comprehensive Resilience Ecosystem, EUR 31104 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2023, ISBN 978–92–76–53292–7. Det övriga arbetet inbegriper åtgärder på områdena kopplingen mellan klimat och säkerhet (JOIN(2023) 19 final) och sjöfartsskydd (JOIN(2023) 8 final).
JOIN(2023) 9 final.
PE/65/2022/REV/1.
JOIN(2022) 4 final.
Rapporten om tillståndet i energiunionen 2023 kommer att innehålla en närmare beskrivning av hur EU reagerade på den aldrig tidigare skådade energikrisen och reflektera över de återstående utmaningarna.
De omfattade förordningen om minskning av efterfrågan på gas, förordningen för att ta itu med höga energipriser, solidaritetsförordningen, marknadskorrigeringsmekanismen och tillståndsförordningen.
COM(2022) 230 final.
När detta meddelande offentliggörs har 21 medlemsstater formellt skickat in REPowerEU-kapitel till kommissionen varav fyra har antagits.
PE/48/2018/REV/1.
PE/24/2022/INIT.
Meddelande från kommissionen till rådet: Finanspolitisk vägledning för 2024 COM(2023) 141 final.
Jfr den ambitiösa överenskommelsen om det omarbetade energieffektivitetsdirektivet och det kommande omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
COM(2023) 162 final.
https://single-market-economy.ec.europa.eu/industry/strategy/industrial-alliances_sv
COM(2022) 459 final.
COM(2023) 168 final.
JOIN(2023) 20 final.
Inklusive avslutande förhandlingar med Chile, Nya Zeeland och Kenya och framsteg i förhandlingarna med Australien, Mexiko och Mercosur liksom Indien och Indonesien.
COM(2021) 775 final.
PE/54/2020/REV/2.
PE/72/2018/REV/1.
COM(2022) 526 final.
COM/2023/160 final och COM(2023) 165 final.
COM(2022) 46 final.
COM(2023) 161 final.
COM(2023) 62 final.
COM(2023) 190 final.
PE/50/2022/REV/1.
COM(2022) 68 final.
PE/17/2022/REV/1.
PE/30/2022/REV/1.
COM(2021) 206 final.
Tatjana Evas, Maikki Sipinen, Martin Ulbrich, Alessandro Dalla Benetta, Maciej Sobolewski och Daniel Nepelski, AI Watch: Estimating AI investments in the European Union, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2022.
Europeiska kommissionen (2023), Investerings- och finansieringsbehov för konnektivitetsmålen för det digitala decenniet.
COM(2023) 570.
Bland de första resultaten av handels- och teknikrådet mellan EU och USA finns den gemensamma färdplanen för tillförlitlig AI och riskhantering.
COM(2022) 133 final.
COM(2021) 689 final.
COM(2023) 411 final.
Team Europe har en budget på 18 miljarder euro för tryggad livsmedelsförsörjning fram till 2024.
Hittills har 20 medlemsländer lämnat in betalningsansökningar som totalt uppgår till 188,22 miljarder euro.
Utnyttjandet har kommit en god bit på väg då 87 % eller 22,75 miljarder euro av den ursprungliga garantin redan har avtalats med genomförandepartner, vilket gjort det möjligt att mobilisera drygt 320 miljarder euro i ytterligare investeringar.
COM(2023) 336 final.
COM(2023) 335 final.
COM(2023) 376 final, 2023 Strategisk framsynsrapport 2023: Hållbarhet och människors välbefinnande i centrum av EU:s öppna strategiska oberoende.