EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.8.2023
COM(2023) 488 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Tredje rapporten om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium)
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Tredje rapporten om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium)
I sina slutsatser av den 26 november 2021 betonade rådet forskningsinfrastrukturernas betydelse för integrering och strukturering i det europeiska kunskaps- och innovationsekosystemet. Rådet godkände Esfris senaste färdplan, välkomnade bedömningen av den rättsliga ramen för konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) och upprepade sin uppmaning till kommissionen att lägga fram nästa rapport om Eric-konsortiernas genomförande. I rådets slutsatser av den 2 december 2022 bekräftades att ramen för Eric-konsortier är relevant för inrättandet av organisationer som driver forskningsinfrastrukturer. Man erkände framstegen som gjorts med de Eric-konsortier som inrättats sedan ramen trädde i kraft och uppmanade kommissionen att föreslå ett initiativ om en eventuell utveckling av ramen.
I denna tredje rapport om genomförandet av Eric-förordningen finns en översikt över läget för Eric-konsortierna. Viktiga möjligheter för Eric-konsortierna att tillhandahålla sociala och ekonomiska fördelar för Europa och dess medborgare identifieras, och återstående utmaningar och möjliga lösningar för en effektiv finansiering och drift av Eric-konsortierna diskuteras.
I Eric-förordningen tar man upp en av de största svårigheterna med att inrätta nya europeiska forskningsinfrastrukturer, nämligen avsaknaden av en lämplig rättslig ram som alla medlemsstater kommit överens om och som gör det möjligt att upprätta ett partnerskap med medlemmar från olika länder. Förordningen förenklar förfarandet att inrätta en internationell juridisk person i syfte att inrätta och driva en forskningsinfrastruktur, minimerar förhandlingarna mellan regeringar och prioriterar investeringar för att möta viktiga utmaningar. Den möjliggör en flexibel intern styrningsstruktur och gör det möjligt för medlemmarna att i stadgarna fastställa sina rättigheter och skyldigheter, organen och deras befogenheter samt andra interna arrangemang, i enlighet med varje forskningsinfrastrukturs specifika typ och tillämpningsområde.
Sedan den senaste rapporten om Eric-konsortier som kom 2018 har antalet konsortier ökat. Hittills har 26 Eric-konsortier inrättats och minst ytterligare sju Eric-ansökningar är på gång, varav några redan är i mogen fas. När det gäller Eric-konsortier som har funnits i minst fem år har deras sammanlagda antal medlemskap ökat med 70 % jämfört med antalet grundande medlemmar. Detta bekräftar att Eric-konsortiernas rättsliga ram är attraktiv för forskningsanläggningar och medlemsstater. I genomsnitt omfattar varje Eric-konsortium 14 medlemmar som företräder hälften av EU:s medlemsstater, medan vissa konsortier redan omfattar större delen av unionen. De totala investeringarna i Eric-konsortier fram till i dag uppskattas till omkring nio miljarder euro. Eric-konsortiernas framgångar har lett till att liknande ramar har utarbetats, såsom det europeiska konsortiet för digital infrastruktur och det europeiska konsortiet för chipinfrastruktur.
Inom det europeiska landskapet för forskningsinfrastrukturer spelar Eric-konsortier en allt viktigare roll när det gäller att stödja banbrytande forskning och innovation, ta itu med samhällsutmaningar och hjälpa Europa att samarbeta och konkurrera globalt. Deras vidareutveckling bör göra det möjligt att koppla samman det bredare nätet för forskningsinfrastrukturer och öka tillgängligheten till deras tjänster i linje med prioriteringarna för det nya europeiska forskningsområdet. För att detta ska kunna uppnås bör ett antal frågor optimeras ytterligare.
Vidareutvecklingen av forskningsinfrastrukturer, inklusive Eric-konsortier, bör fortsätta anpassas till EU:s bredare politiska mål. Eric-konsortiernas långsiktiga finansieringsramar måste bygga på effektiva synergier mellan alla möjliga finansieringskällor på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå. Det krävs ytterligare insatser för att stärka Eric-konsortiernas tillträdesprogram och tillgången till deras tjänster. Medlemsländer i Eric-konsortier bör ta itu med bristen på karriärutsikter för Eric-konsortiernas personal genom en harmonisering av anställningsvillkoren. En bättre definition av Eric-konsortiets verksamhet skulle bidra till tillämpningen av undantaget från mervärdesskatt och underlätta gränsöverskridande investeringar. Ytterligare vägledning om Eric-konsortiernas ekonomiska verksamhet och om reglerna för statligt stöd bör tillhandahållas för att öka Eric-konsortiernas bredare inverkan och därmed deras hållbarhet.
Eric-konsortier har potential att bli det rättsliga instrument som väljs för att vidareutveckla globalt integrerad forskningsinfrastrukturverksamhet, förutsatt att tredjeländers deltagande i Eric-konsortier underlättas på lämpligt sätt, för att övervinna de nuvarande rättsliga och operativa hindren. Detta skulle möjliggöra en bättre användning av forskningsinfrastrukturer mellan kontinenter och möjliggöra utbyte av kapacitet, kunskapsresurser och tjänster mellan internationella partner.
Den fortsatta utvecklingen av ramen för Eric-konsortier bör inriktas på dessa områden som kräver ytterligare optimering eller harmonisering.
1.Inledning
Europas vetenskapliga spetskompetens stöds av globalt konkurrenskraftiga forskningsinfrastrukturer som utvecklas och underhålls av EU:s medlemsstater och unionen. Med detta stöd har forskningsinfrastrukturerna blivit en ryggrad inom det europeiska forskningsområdet och bidragit till hur forskningen i dag bedrivs i Europa, med tonvikt på samarbete, delaktighet och öppet tillträde. På samma sätt som offentliga infrastrukturer, till exempel transportsystem, tenderar forskningsinfrastrukturer att vara mycket kapitalintensiva och samtidigt avgörande för regionernas ekonomiska utveckling och välstånd.
Utvecklingen av forskningsinfrastrukturer i Europa gynnas av en väletablerad EU-policyram som bygger på strategiska prioriteringar fastställda av Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) 1 och en gemensam rättslig ram för konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier), med stöd av särskild finansiering inom EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Eric-förordningen 2 antogs 2009 i syfte att underlätta inrättandet och driften av stora europeiska forskningsinfrastrukturer i EU:s medlemsstater och associerade länder. Det har varit en mycket framgångsrik mekanism för att ta initiativ till och integrera många forskningsinfrastrukturer på europeisk nivå, samordna nationella investeringar och forskningsprioriteringar samt samla resurser och expertis. De 26 Eric-konsortier som redan inrättats utgör en kapitalinvestering som uppskattas till cirka nio miljarder euro. Av de 41 forskningsinfrastrukturer som redan genomförts genom Esfris färdplan, Esfris riktmärken, har 60 % inrättats som Eric-konsortier. Antalet medlemmar i de flesta Eric-konsortier ökade avsevärt under åren efter att de inrättats. För närvarande har Eric-konsortierna i genomsnitt 14 medlemmar, vilket innebär att de omfattar hälften av EU-länderna. Deras attraktionskraft som ett effektivt verktyg för internationellt vetenskapligt samarbete ökar också bland de associerade länderna, varav vissa redan har införlivat Eric-förordningen i nationell lagstiftning (t.ex. Norge), och bland Europas internationella partner.
Denna tredje rapport om genomförandet av Eric-förordningen återspeglar Eric-konsortiernas ökande strategiska betydelse i det europeiska landskapet för forskningsinfrastruktur och tar hänsyn till EU:s senaste prioriteringar. I rapporten ges en översikt över det aktuella läget för Eric-konsortier och man identifierar viktiga möjligheter för Eric-konsortier att flytta fram vetenskapens gränser samt ge EU och dess medborgare sociala och ekonomiska fördelar. I rapporten diskuteras också återstående utmaningar och möjliga lösningar för effektiv finansiering och drift av Eric-konsortierna. Ett viktigt bidrag till rapporten lämnades av kommissionens expertgrupp 3 som utarbetade en bedömning av genomförandet av förordningen på grundval av information som inhämtats från ett brett spektrum av intressenter, däribland Esfri och Eric-forumet 4 . I rapporten tas slutligen tillfället i akt att samarbeta med EU:s medlemsstater om hur man ytterligare kan dra nytta av Eric-förordningen och stärka dess europeiska mervärde, och om potentiella behov av att optimera eller harmonisera vissa delar av ramen.
2.Möjliggöra sammanslagning av avancerade forskningsresurser och forskningsexpertis
Europeiska forskningsinfrastrukturer utgör en central pelare i det europeiska forskningsområdet och är ett av dess mest framgångsrika resultat hittills.
Inom ramen för Esfri och dess färdplan har de nationella regeringarna under de senaste 20 åren arbetat i nära partnerskap med Europeiska kommissionen och forskarsamhället för att driva på utvecklingen av alleuropeiska forskningsinfrastrukturer och för att främja samarbete och nätverksarbete mellan dem.
Esfri har möjliggjort ett strategiskt svar på hur ett europeiskt ekosystem för forskningsinfrastrukturer på effektivast möjliga sätt kan stödja vetenskapliga framsteg och innovation i hela unionen, bland annat genom att bidra till att uppnå Europas bredare politiska mål och FN:s mål för hållbar utveckling. I december 2021 offentliggjorde Esfri den sjätte upplagan av sin färdplan 5 som har blivit ett av det europeiska forskningsområdets mest slående resultat med sina 41 genomförda forskningsinfrastrukturer och 22 pågående projekt, vilka har mobiliserat investeringar till ett värde av mer än 24 miljarder euro.
Dessa gemensamma investeringar har också bidragit till att bekräfta unionsmålet att investera 3 % av unionens BNP i FoU. De främjar nationella investeringar där EU:s prioriteringar och nationella och regionala strategier möts.
Utvecklingen har i grunden förändrat tillgången till toppmoderna anläggningar för forskare och innovatörer och stärkt Europas starka forskningsresultat genom att slå samman forskningsresurser och forskningsexpertis och ge forskare tillgång till specialiserad utrustning, teknik och resurser som de behöver för att underlätta vetenskapliga upptäckter, förbättra forskningsresultaten och driva innovationen framåt.
Det nya europeiska forskningsområdet svarar på nya krav på miljömässiga, sociala och ekonomiska mål genom större bidrag från forsknings- och innovationsverksamhet till Europas bredare politiska mål bakom den gröna given, den digitala omvandlingen, en konkurrenskraftig och stark ekonomisk bas och ett betydande bidrag för att ta itu med globala utmaningar. Prioriteringarna i de europeiska forskningsinfrastrukturerna har utvecklats i linje med dessa mål. De strävar dessutom efter att ytterligare stödja insatserna för EU:s suveränitet inom kritisk och framväxande teknik, inbegripet sådan som är relevant för den rättvisa 6 gröna och digitala omställningen.
För att stärka utvecklingen i linje med Europas bredare politiska mål krävs nya, strategiska gemensamma insatser från forskningsinfrastrukturerna själva. Här spelar en effektiv drift och ett effektivt ledarskap för Eric-konsortier en viktig roll.
Den fortsatta utvecklingen av forskningsinfrastrukturer, inbegripet Eric-konsortier, bör fortsätta anpassas till EU:s bredare politiska mål, inbegripet att ta itu med den rättvisa dubbla omställningen, bidra till målet på 3 % för FoU-investeringar och stödja EU:s konkurrenskraft.
2.1.Politiskt sammanhang för forskningsinfrastrukturer
Utvecklingen av Europas forskningsinfrastrukturer under de senaste åren har formats genom ett antal strategiska dokument.
I Esfris vitbok ”Making Science Happen” 7 , som offentliggjordes 2020 som ett bidrag till utvecklingen av det nya europeiska forskningsområdet, föreslogs en vision för ett konsoliderat europeiskt ekosystem av forskningsinfrastrukturer som ligger till grund för det europeiska forskningsområdet. Det skulle erbjuda tvärvetenskapliga, integrerade och harmoniserade tjänster som gör det möjligt för användarna att både ta itu med de största vetenskapliga utmaningarna och generera ny kunskap samt maximera deras inverkan på de mest akuta globala samhällsutmaningarna och EU-medborgarnas vardagsliv.
Genomförandet av ett sådant robust ekosystem kräver att man upprätthåller ett absolut försprång globalt när det gäller forskningsinfrastrukturernas kapacitet i Europa, påskyndar deras utveckling och utnyttjande som kunskaps- och innovationsnav, stärker deras roll inom utbildning, samt bättre utnyttjar deras expertis inom datavetenskap och datateknik och ökar utbytet och användningen av data. I Esfris färdplan för 2021 8 vidareutvecklades hur detta kan uppnås.
I pakten för forskning och innovation i Europa 9 underströks att forskningsinfrastrukturer utgör ryggraden i ett välfungerande forsknings- och innovationssystem. Det erkändes också att det nuvarande landskapet för forskningsinfrastrukturer i Europa är ett av de viktigaste resultaten av det europeiska forskningsområdet och man betonade behovet av att ytterligare stödja dess utveckling och bredare inverkan i linje med Esfris vitbok. En prioriterad åtgärd inom den nuvarande politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 10 syftar särskilt till att stärka hållbarhet, tillgänglighet och resiliens hos forskningsinfrastrukturer i det europeiska forskningsområdet som är ett viktigt inslag i en ytterligare fördjupning av den inre marknaden för kunskap i EU.
Att främja det europeiska ekosystemet för forskningsinfrastrukturer har också stått högt på dagordningen för på varandra följande rådsordförandeskap. I synnerhet utfärdade rådet (konkurrenskraft) i december 2022 slutsatser om forskningsinfrastrukturer 11 , där man tog upp ekosystemets olika dimensioner och dess roll för europeisk forskning och innovation, ekonomisk och social utveckling samt unionens politiska prioriteringar.
2.2.Läget för genomförandet av Eric-förordningen – de viktigaste resultaten
I Eric-förordningen tar man upp en av de största svårigheterna som identifierades för att inrätta nya europeiska forskningsinfrastrukturer, nämligen avsaknaden av en lämplig rättslig ram som alla medlemsstater enats om och som gör det möjligt att upprätta ett partnerskap med medlemmar från olika länder. Den förenklar förfarandet för att inrätta en internationell juridisk person med syftet att inrätta och driva en forskningsinfrastruktur, vilket minimerar förhandlingarna mellan regeringar. Den möjliggör en flexibel intern styrningsstruktur och gör det möjligt för medlemmarna att i stadgarna fastställa sina rättigheter och skyldigheter, organen och deras befogenheter samt andra interna arrangemang, i enlighet med varje forskningsinfrastrukturs specifika typ och tillämpningsområde.
26 Eric-konsortier har redan inrättats 12 och fler planeras. De täcker ett brett spektrum av vetenskapliga områden och driver olika typer av forskningsinfrastrukturer, på en enda plats, på flera platser och spridda.
Majoriteten av de Eric-konsortier som hittills har inrättats driver spridda forskningsinfrastrukturer och i många fall tillåts flera tekniker, multimodala och tvärvetenskapliga metoder. Detta bekräftar att Eric-konsortiernas rättsliga struktur är lämplig för att genomföra ett brett spektrum av samarbeten. Denna strategi har erkänts som framgångsrik och kommissionen och rådet överväger nu jämförbara ramar för andra områden, bland annat för digitala infrastrukturer 13 , halvledare 14 och europeiskt försvar 15 .
Förteckningen över etablerade Eric-konsortier finns i bilaga II. Alla EU-medlemsstater är medlemmar i minst ett Eric-konsortium och tio av dem har det stadgeenliga sätet för ett Eric-konsortium. Nio associerade länder 16 är medlemmar i ett Eric-konsortium och, när det gäller Norge och Förenade kungariket, är också värdar för ett Eric-konsortiums stadgeenliga säte. Två mellanstatliga organisationer är medlemmar i ett Eric-konsortium. Det är värt att notera att antalet medlemmar i Eric-konsortier ökar med tiden. Det sammanlagda medlemskapet (inklusive observatörer) i alla befintliga Eric-konsortier uppgår till 357 medlemmar och observatörer, varav endast 232 är grundande. Detta innebär en total ökning med 54 % jämfört med de grundande. Om man beaktar Eric-konsortier som har funnits i minst fem år uppgår denna ökning till 70 %, vilket bekräftar att den rättsliga ramen för Eric-konsortiet är attraktiv.
De spridda Eric-konsortierna omfattar noder och knutpunkter som är verksamma vid hundratals universitet och nationella (och vissa internationella) forskningsinstitut. Det rör sig om långsiktiga institutionella partnerskap som kommer att löpa under årtionden framöver, långt utöver de begränsade tidsperspektiven för det pågående ramprogrammet för forskning och innovation eller nationella program och initiativ.
3.Eric-konsortiers bidrag till att ta itu med EU:s prioriteringar och globala utmaningar
Forskningsinfrastrukturer är ett prioriterat område för gemensamma åtgärder i unionen inom ramen för pakten för forskning och innovation i Europa. De syftar till att förbättra det öppna tillträdet till forskningsinfrastrukturer, bättre utnyttja och koppla samman forskningsinfrastrukturer, integrera dem i det europeiska forskningsområdet och utnyttja deras potential när det gäller att tillhandahålla lösningar på de globala utmaningar enligt FN:s agenda för hållbar utveckling och Parisavtalet.
För att uppnå dessa mål behövs forskningsinfrastrukturer för att lägga grunden för banbrytande forskning och innovation som tar itu med globala utmaningar såsom klimatförändringar och globala hälsofrågor, och hjälper Europa att samarbeta och konkurrera globalt, bland annat genom att utnyttja den digitala omställningen och teknik såsom artificiell intelligens (AI).
Inom det europeiska landskapet för forskningsinfrastrukturer spelar Eric-konsortier en allt viktigare roll när det gäller att stödja forskning och innovation för att bättre kunna möta dessa utmaningar. Deras fortsatta utveckling bör göra det möjligt att i större utsträckning koppla samman det bredare nätverket för forskningsinfrastrukturer och det nya europeiska forskningsområdet.
3.1.Grön omställning
Allt fler Eric-konsortier stöder forskning och innovation för en rättvis grön omställning, begränsning av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. ECCSEL ERIC bidrar till kostnadseffektiva lösningar för avskiljning, användning och lagring av koldioxid och därmed till energi- och industrisektorn med lägre koldioxidutsläpp. Ceric-Eric utvecklar tjänster på området energilagring och samarbetar med partnerskapet för ren vätgas. Uppbyggnaden av European Spallation Source Eric bidrar till nya och bättre material för energilösningar samt teknik som minskar forskningsinfrastrukturernas koldioxidavtryck. ESS Eric tillhandahåller tillförlitliga uppgifter om beteendemönster som är relevanta för att hantera klimatförändringarna. Icos Erics uppgifter om koldioxidcykeln och budgeten för växthusgaser stöder politiken för klimatförändringar och ett koldioxidneutralt Europa samt utvecklar nya koncept för att observera städernas utsläpp av växthusgaser. Euro-Argo-Eric bidrar till klimatförändringstillämpningar, t.ex. inom ramen för Copernicus, och till övervakning av havens hälsa. LifeWatch Eric tillhandahåller forskningsanläggningar för e-vetenskap för att förstå den biologiska mångfaldens och ekosystemens funktioner och tjänster. EMBRC-Eric möjliggör tillgång till marinbiologisk mångfald i hela Europa. AnaEE-Eric stöder anpassnings- och begränsningsstrategier för framtiden för växter, marker, vatten och biologisk mångfald. Vissa av dessa Eric-konsortier är också viktiga aktörer på den globala arenan. Icos Eric-konsortiet är till exempel en viktig bidragsgivare till det globala koldioxidprojektet, och Euro-Argo-Eric är en viktig bidragsgivare till det internationella Argoprogrammet.
Precis som alla forskningsinfrastrukturer står Eric-konsortier också inför det akuta behovet av en egen miljöanpassning. Den senaste energikrisen har äventyrat den normala verksamheten för många Eric-konsortier, särskilt de energiintensiva, men inte bara dessa. För att uppnå EU:s mål för klimatneutralitet och hantera resurskriser (såsom energi, vatten och råvaror) bör en strategi och möjliga åtgärder skyndsamt diskuteras med tanke på ett hållbart landskap för forskningsinfrastrukturer. Eric-konsortiernas miljöanpassade investeringsbehov bör identifieras och nya finansieringsmekanismer bör undersökas.
Spridda Eric-konsortier, som uppfattas som mindre energiintensiva, har dock utmaningen att utveckla gemensamma strategier och synergier mellan de olika noderna. Detta kräver gemensamma validerade metoder för att bedöma miljöavtrycket under hela livscykeln, identifiera tekniska behov och utveckla operativa strategier, bland annat för tillgång. Exempelvis diskuteras samlokalisering av anläggningar och utveckling av gemensamma tjänster. Digitalisering som stärker fjärråtkomst och virtuell åtkomst kan ingå i dessa strategier.
§Resurser bör prioriteras för att stärka Eric-konsortiernas kapacitet att stödja forskning och innovation för en rättvis grön omställning samt begränsning av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
§Eric-konsortiernas miljöavtryck och resurseffektivitet – nuvarande och framtida – bör beaktas under hela forskningsinfrastrukturens livscykel, särskilt i koncept- och utformningsfaserna.
3.2.Digital omställning
Många Eric-konsortier hör till de mest avancerade organisationerna när det gäller digitalisering, oavsett om det är för deras egen drift, utrustning och instrumentering, för den tillgång och de tjänster som de tillhandahåller samt för de data och resultat som de själva genererar. Inom miljöområdet ligger till exempel Eric-konsortier och andra forskningsinfrastrukturer långt framme när det gäller att digitalisera hela datalivscykler genom automatiserade instrument, kalibrering och databehandling, AI-drivna analyser samt arkivering eller genom fjärråtkomst och virtuell åtkomst.
Covid-19-pandemin har i hög grad påskyndat utvecklingen och användningen av virtuella tjänster och fjärråtkomst. Detta har dock krävt stora it-investeringar, ny kompetens för Eric-konsortiernas personal samt starkare stöd på plats och ytterligare utbildning för fjärranvändare. Virtuell åtkomst och fjärråtkomst kan vara en särskild utmaning för nya användare och medföra förlorade möjligheter till nätverkande och samarbete, särskilt för forskare som är i början av karriären.
Eric-konsortier främjar dataintensiv vetenskap och är aktivt engagerade i att göra sina data sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara (FAIR data). Eric-konsortier är därför viktiga aktörer när det gäller att bidra till genomförandet av det europeiska öppna forskningsmolnet. I detta syfte deltar de antingen direkt eller genom sina medlemmars företrädande enheter i många verksamheter som syftar till att utveckla det europeiska öppna forskningsmolnet och ansluta sig till det europeiska öppna forskningsmolnet inom olika vetenskapliga områden. Många Eric-konsortier är också medlemmar i föreningen för det europeiska öppna forskningsmolnet.
Det behövs stora IKT-investeringar och utveckling av relevant kompetens för Eric-konsortiernas personal för att främja en framgångsrik digital omställning av/genom Eric-konsortier, bland annat utnyttjandet av AI:s potential, och lämpliga åtgärder bör övervägas för nya användare, särskilt forskare som är i början av karriären och industrin.
3.3.Hälsoutmaningar och krisresiliens
Eric-konsortier inom biovetenskap har förbättrat sina forsknings- och tjänsteresultat samt sin kvalitet. Deras arbetsflöden har förbättrats och analyserna har blivit effektivare. Integrerade operationella standardförfaranden (SOP) har inrättats, data har blivit mer tillgängliga och håller på att standardiseras. Eric-konsortierna är därför bättre rustade för att stödja forskning som tar itu med de många olika hälsoutmaningarna, från att bekämpa cancer och infektionssjukdomar till att förstå och behandla sällsynta sjukdomar. Ett resultat av de senaste årens intensiva kapacitetsuppbyggnad är att Eric-konsortierna spelar en viktig roll när det gäller att uppnå målen för EU:s canceruppdrag genom att tillhandahålla tjänster och data. Detta möjliggör spetsforskning och innovation för att bättre förstå och behandla cancer. De är också viktiga för att inom det europeiska öppna forskningsmolnet utveckla en ingång till olika typer av cancerforskningsdata som finns tillgängliga i hela EU och göra dem tillgängliga via en enda kontaktpunkt 17 . Eric-konsortier har också utvecklat ett effektivt samarbete med canceruppdragets styrelse och det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.
Eric-konsortier uppvisade, precis som andra forskningsinfrastrukturer, en mycket betydande kapacitet att reagera på den kris som covid-19-pandemin innebar, genom att snabbt se över och anpassa sina insatser inom ramen för tillträdesprogram och tillhandahålla sina tjänster, inbegripet snabba, tillfälligt nya tjänster för att stödja forskning med anknytning till covid-19. Eric-konsortier deltog i hela kedjan för utveckling av vaccin (t.ex. Eatris-Eric) och behandlingsmetoder (t.ex. EU-Openscreen-Eric och Instruct-Eric), för forskning om diagnosverktyg och analys av krisens direkta och indirekta effekter. På samma sätt har forskningsdata om covid-19-sjukdomen lätt gjorts tillgängliga för allmänheten, vilket har bidragit till vår kliniska förståelse av dess effekter samt till utvecklingen av behandlingar och spårning av nya virusvarianter genom genomsekvensering och samordnade insatser för datadelning. Infrastrukturer som BBMRI-Eric spelade en viktig roll för att mobilisera offentlig datainfrastruktur för att möjliggöra delning av forskningsdata via den europeiska covid-19-dataplattformen 18 .
Covid-19-pandemin visade att Eric-konsortier är ett viktigt inslag för att bygga upp krisresiliensen i EU. Samtidigt har Eric-konsortiernas egen resiliens testats hårt av pandemin. Med tanke på mångfalden av Eric-konsortier kan flera lärdomar dras för att öka deras beredskap inför framtida kriser. På organisationsnivå är det särskilt viktigt att bygga upp kapacitet för att snabbt anpassa tillträdesmodeller och använda forskningsinfrastrukturer på innovativa sätt samt att stärka samordningen mellan olika noder i Eric-konsortier och mellan dem. På politisk nivå, liksom när det gäller forskning i allmänhet, beaktas inte forskningsinfrastrukturer i nationella krishanteringsplaner. Det försvårar deras funktion och användningen av deras unika kapacitet.
För att ta itu med hälsoutmaningar och stärka krisresiliensen bör Eric-konsortier utarbeta planer för tillträdeshantering som inbegriper ett läge för tillträde vid kriser och som ingår i nationella krishanteringsplaner.
3.4.Teknisk utveckling, innovation och utbildning
Industriellt samarbete är en viktig faktor som stärker forskningsinfrastrukturernas långsiktiga hållbarhet samt bidrar till att bredda och diversifiera deras användarbas. Det möjliggör också funktionella synergier mellan forsknings- och industripolitik. Genom optimering av deras användning eller eventuella avknoppningar kan infrastrukturer dessutom stödja små och medelstora företag antingen för teknisk utveckling eller för användning av innovativa lösningar, vanligtvis till betydligt lägre kostnader än genom kommersiella tjänster.
Eric-konsortier och de anläggningar som bildar deras nationella noder kan också spela en viktig roll när det gäller att främja utvecklingen av lokala eller regionala ekosystem som integrerar forskningsinfrastrukturer, teknikinfrastrukturer, inkubationsföretag och industriella användare. Det öppnar nya möjligheter att vara värd för projekt med industrin, särskilt små och medelstora företag med vilka forskningsinfrastrukturerna vanligtvis har lokal interaktion.
Eftersom Eric-konsortiernas tillhandahållande av tjänster till industrin fortfarande är både begränsat och fragmenterat på europeisk och nationell nivå är dock deras innovationspotential fortfarande underutnyttjad. För att synliggöra industriella användare och skapa hållbara partnerskap krävs betydande investeringar i resurser, tid och personal. Endast vissa Eric-konsortier har råd att ha ett etablerat industriellt samarbete/kontaktkontor med särskild personal. Deras roll är inte bara att kommunicera med industrin utan framför allt att utveckla erbjudandet till sådana användare som vanligtvis har andra behov av tjänster än vetenskapliga användare. Detta är särskilt viktigt för forskningsinfrastrukturer där utbudet till industrin är komplicerat, t.ex. kompetens och tillgång till instrumentet. I sådana fall tillhandahåller Eric-konsortiet också särskild utbildning, konsulttjänster och rådgivning. Industrin väljer vanligtvis äganderättslig tillgång mot en avgift som inte är förenlig med de spetskompetensbaserade reglerna om öppen tillgång. Detta måste stämma överens med Eric-konsortiernas primära mål att stödja vetenskaplig spetskompetens och med principen om begränsad ekonomisk verksamhet.
Effekterna av ett sammanlänkat ekosystem kring Eric-konsortierna är också synliga inom området utbildning och utveckling av mänskliga resurser. De lockar erfarna forskare och ingenjörer och fungerar därför som plattformar för kompetensutveckling och kunskapsöverföring till samhället och ekonomin. De spelar också en viktig roll när det gäller att utbilda forskare och främja vetenskaplig kompetens, bidra till kompetensutveckling och göra forskarkarriärer mer attraktiva.
Bevarandet av det primära målet för vetenskaplig spetskompetens, Eric-konsortiernas roll i lokala, regionala och nationella innovationsekosystem, industrins och myndigheternas användning av dem samt deras förmåga att överföra kompetens och kunskap till samhället bör främjas ytterligare.
4.Användning av Eric-förordningen fullt ut
Eric-konsortiernas övergripande utmaningar ligger i deras vetenskapliga, finansiella och operativa hållbarhet. Vetenskaplig hållbarhet är förmågan att tillhandahålla senaste forskningstjänster och forskningsdata samt kapaciteten att kontinuerligt utveckla och uppgradera utbudet. Ekonomisk hållbarhet uppnås när Eric-konsortiets finansieringsmodell säkerställer tillräckliga ekonomiska resurser för att upprätthålla alla dess funktioner, utan störningar, åtminstone på medellång sikt, vilket också lämnar utrymme för dess fortsatta utveckling. Den operativa hållbarheten är kopplad till upprätthållandet av tillräckliga personalresurser samt ett kontinuerligt tillhandahållande av nödvändiga komponenter som kan säkerställa att organisationens vetenskapliga potential utnyttjas effektivt och fungerar väl.
4.1.Mobilisering av gemensamma investeringar
Finansieringsmodellerna för de flesta spridda Eric-konsortier säkerställer endast finansieringen av samordningskostnader och de deltagande medlemmarnas åtaganden gäller i de flesta fall endast de utgifter som är kopplade till den centrala noden. Finansieringen av driften av de spridda noderna kommer från olika budgetar, ofta från de institutionella budgetarna för de universitet och institutioner som är värdar för noderna. Detta leder till ett kortsiktigt finansieringsperspektiv som är begränsat till samordning. Det hindrar många av de gemensamma verksamheter som ofta föreskrivs i Eric-konsortiernas stadgar, såsom samordning av forsknings- och innovationsagendor, gemensam upphandling, gemensamma projekt mellan noder i olika länder samt samordnad utbildning och rekrytering av personal. Sådan verksamhet bedrivs därför vanligtvis genom tillfälliga, externt finansierade projekt, som ofta tilldelas på EU-nivå. Det skapar betydande finansieringsosäkerhet för Eric-konsortiernas fortsatta utveckling och verksamhet, och begränsar också deras resiliens och förmåga att reagera på särskilda behov.
En viktig flaskhals som fortsätter att hindra många Eric-konsortier från att nå sin fulla potential är bristen på hållbar finansiering för deras tillträdesprogram, som vanligtvis inte finansieras som en del av den ordinarie driftsbudgeten. I stället är tillgången i stor utsträckning beroende av tillfällig projektfinansiering. Detta är en viktig utmaning som måste övervinnas för att fullt ut kunna dra nytta av de investeringar som gjorts i Eric-konsortierna och för att säkerställa att forskare i och utanför Europa har tillgång till de bästa forskningsinfrastrukturerna.
För att upprätthålla sin globala konkurrenskraft behöver Eric-konsortier samtidigt fortlöpande investeringar för att uppgradera sin vetenskapliga kapacitet, utveckla nya och förbättrade tjänster samt optimera sin verksamhet. Det behövs betydande finansiering, till exempel för miljöanpassning av Eric-konsortierna, datahantering i enlighet med principerna för Fairdata och utveckling av ny teknik, som sällan planeras i medlemsländernas långsiktiga åtaganden.
Eric-konsortiernas investeringsbehov måste kartläggas och erkännas på korrekt sätt. Långsiktiga finansieringsramar måste utvecklas utifrån effektiva synergier mellan alla möjliga finansieringskällor på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå.
4.2.Optimering av verksamheten
De första Eric-konsortierna har nu flera års operativ erfarenhet och håller på att bli mogna organisationer som är medvetna om sina styrkor, utmaningar och flaskhalsar. Deras funktion förbättras ständigt, men ett antal frågor behöver övervägas ytterligare för att säkerställa operativ hållbarhet.
Mänskliga resurser
Trots att Eric-konsortier är juridiska personer som inrättats enligt EU-lagstiftningen förvaltas deras personal huvudsakligen i ett nationellt sammanhang, dvs. den rättsliga ramen i varje verksamhetsland. Till följd av detta anställs Eric-konsortiets personal under olika anställningsvillkor, vilket skapar en betydande administrativ börda för Eric-konsortiernas huvudkontor. Det påverkar också i hög grad Eric-konsortiernas förmåga att locka till sig vetenskaplig och teknisk personal samt stödpersonal (administrativa och rättsliga experter samt kommunikations- och dataexperter osv.) på europeisk nivå. På samma sätt begränsas möjligheterna för personal vid Eric-konsortier att göra en europeisk karriär. Det är ett stort hinder för rörligheten för personal inom spridda Eric-konsortier. Sådan rörlighet inom och mellan Eric-konsortier, liksom med andra europeiska forskningsinfrastrukturer, skulle i hög grad underlätta utbildning och livslångt lärande för (ofta) sällsynt och mycket specialiserad personal. Fragmenteringen av pensionssystemen är också en stor utmaning. Det kan i viss mån hanteras genom pensionssystemet Resaver 19 , men endast ett begränsat antal Eric-konsortier erbjuder sin personal denna möjlighet.
Statusen för personal som arbetar för Eric-konsortierna bör harmoniseras i största möjliga utsträckning mellan olika länder och med statusen för annan personal som arbetar för EU, t.ex. i gemensamma företag, i syfte att främja rörlighet och karriärmöjligheter i hela EU. Länder som är medlemmar i Eric-konsortier skulle på frivillig basis kunna dra nytta av flexibiliteten i Eric-förordningen och inkludera relevanta bestämmelser i Eric-konsortiernas stadgar för att underlätta en sådan harmonisering. Ytterligare anpassning till en strategi för gemensamma företag skulle kunna övervägas i lämpliga fall som har potential att dra till sig stort politiskt stöd.
Skatter och upphandling
Ett Eric-konsortium kan, på vissa villkor och inom vissa gränser, beviljas undantag från mervärdesskatt och punktskatter på sina inköp samt får anta sina egna upphandlingsregler. Det bidrar till den rättsliga ramens attraktionskraft och är ett incitament för ett land att investera i en forskningsinfrastruktur i ett annat land. Det främjar gemensam utveckling av prototypupphandling och industriell avkastning för teknikintensiva forskningsinfrastrukturer som fysik, rymdteknik och astronomi.
Undantagen är dock begränsade, vanligtvis begränsade till varor och tjänster som helt och hållet betalas och upphandlas av Eric-konsortiet 20 . För spridda Eric-konsortier är förmånen därför mycket ofta begränsad till dess centrala samordning och, för att begränsa komplicerade administrativa förfaranden, till inköp i värdlandet.
En bättre förståelse av de bakomliggande omständigheterna hos skattemyndigheterna och en bättre beskrivning av den verksamhet som är knuten till Eric-konsortiets tillämpningsområde skulle underlätta tillämpningen av undantagen.
Kommissionens meddelande om kommissionens bidrag till det europeiska försvaret 21 , där man undersöker en rättslig ram som inspirerats av Eric-konsortiet, skulle kunna vara ett tillfälle att ytterligare klargöra rollen för momsbefrielse vid gemensamma investeringar i Eric-konsortier.
Ekonomiska verksamheter
På vissa villkor kan ett Eric-konsortium ha begränsad ekonomisk verksamhet genom att erbjuda varor och/eller tjänster på en viss marknad. Sådan verksamhet kan på ett positivt sätt bemöta de ökande kraven på ”innovativa” och ”socioekonomiska” effekter och därmed öka Eric-konsortiets hållbarhet. Det är dock endast ett begränsat antal Eric-konsortier som regelbundet bedriver sådan verksamhet. Osäkerhet om den verkliga innebörden av ”begränsad ekonomisk verksamhet” samt om efterlevnaden av reglerna om statligt stöd och villkoren för undantag från mervärdesskatt står sannolikt på spel. Denna fråga bör också diskuteras bland annat i samband med ”smart specialisering” när det gäller eventuellt stöd från regionala fonder (t.ex.för uppförande och senare användning av delar av ett Eric-konsortiums anläggningar). Den omfattar också andra aspekter såsom hur Eric-konsortier kan utveckla (och sedan delta i) avknoppningar, tekniköverföringar och få intäkter från tjänster, utan att deras status som Eric-konsortium försvagas.
Operativa synergieffekter
De flesta Eric-konsortier, särskilt de spridda, har små centrala kontor med begränsade personalresurser och begränsade budgetmedel för integration. I detta sammanhang har förvaltare och ledning av Eric-konsortier (generalförsamlingar) svårt att genomföra kostnadseffektiva strategier såsom att inrätta eller upphandla gemensamma interna tjänster mellan olika Eric-konsortier (t.ex. att förvärva gemensam juridisk rådgivning eller skatterådgivning, inrätta gemensam reservkapacitet eller stödja gemensamma möten mellan regeringsföreträdare för olika Eric-konsortier).
Dessutom behövs mer detaljerad vetenskaplig, operativ och finansiell rapportering för att underlätta utvecklingen av gemensamma externa tjänster för relevanta grupper av olika Eric-konsortier. Kunskap om de verkliga kostnaderna skulle till exempel bidra till en smidigare aggregering av Eric-konsortier för att uppnå en mer synergiinriktad reaktion på vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Det skulle också visa på ett tydligare sätt att utvärdera det eventuella EU-stödet till det första genomförandet av tjänster, särskilt de som rör EU:s prioriteringar. Kataloger över tillgängliga tjänster för forskningsinfrastruktur vid Eric-konsortier bör vidareutvecklas.
§Medlemmar i Eric-konsortier bör ta itu med bristen på karriärutsikter för Eric-konsortiernas personal genom att harmonisera anställningsvillkoren, t.ex. genom lämpliga principer i Eric-konsortiernas stadgar.
§En bättre definition av Eric-konsortiernas verksamhet skulle bidra till tillämpningen av undantaget från mervärdesskatt och underlätta gränsöverskridande investeringar.
§Ytterligare och specifik vägledning om innebörden av ”begränsad ekonomisk verksamhet” i samband med reglerna om statligt stöd bör tillhandahållas för ett konsekvent genomförande, för att öka Eric-konsortiernas bredare inverkan och därmed deras hållbarhet.
§Eric-konsortiernas styrning och EU-stöd bör främja operativa synergier mellan Eric-konsortier och med andra relevanta forskningsinfrastrukturer.
§Den fortsatta utvecklingen av ramen för Eric-konsortier bör inriktas på dessa områden som kräver ytterligare optimering eller harmonisering.
4.3.Rationalisering av styrningen av Eric-konsortier
De 26 Eric-konsortierna når och integrerar resurser i hela Europa genom att involvera alla EU-medlemsstater och nio associerade länder. De kräver omfattande finansiering och naturabidrag och därför betydande åtaganden och investeringar, med förväntningen att avkastningen är större än enskilda nationella investeringar. Eric-konsortierna fungerar också som drivkrafter för ytterligare investeringar, t.ex. genom synergier med strukturfonderna och deltagande i konkurrensutsatt projektfinansiering. I detta sammanhang övervakas och stimuleras de kontinuerligt genom internationella utvärderingsmetoder, konkurrens och samarbete som äger rum i alla Eric-konsortier, med internationell tillgång för utvalda användare som bygger på spetskompetens.
Kommissionens expertgrupp som utvärderade genomförandet av Eric-förordningen betonade att ett ”Eric-system” håller på att växa fram med en roll som strukturerar och integrerar forskningsverksamhet och forskningsresurser. Den identifierade dock också tydliga problem för att detta ”Eric-system” ska bli en verklig ”institutionell ryggrad” inom det europeiska forskningsområdet 22 .
Samordning och övervakning
För att åtgärda bristen på register- eller observationsfunktion och därmed bristen på detaljerad kunskap om alla komponenter i Eric-systemet har en EU-finansierad åtgärd inletts för att stödja samordningen och övervakningen av Eric-konsortierna. Mer djupgående kunskaper om Eric-konsortier, särskilt de spridda, kommer att underlätta deras systemstyrning, på individuell nivå och klusternivå, vilket kommer att öka synligheten och förståelsen för utmaningar i samband med genomförandet och hur de ska hanteras. Det bör underlätta erkännandet av Eric-konsortier i det nationella landskapet och sökandet efter alternativ till tidsbegränsad projektfinansiering. Det bör också leda till harmoniserad rapportering och bidra till Esfris övervakningsprocess.
Eric-forum
Eric-forumet organiserar Eric-konsortier och blivande ERIC-konsortier i ett nätverk i syfte att säkerställa en gemensam representation och stödja integrerings- och samordningsverksamhet samt på så sätt utveckla en systemstrategi. Forumet har också inrättat kluster som möjliggör ett snabbare och starkare samarbete inom mer homogena ämnesområden, samtidigt som det bidrar till tvärvetenskapliga åtgärder mellan kluster. Eric-konsortier håller nu på att lära sig att förena sina krafter för att ta itu med nya och stora samhällsutmaningar på global nivå. I detta syfte tar de i allt högre grad upp krav på driftskompabilitet, bland annat för deras utveckling och instrumentering. Eric-forumet utvecklar också sin analyskapacitet till stöd för politiken för forskningsinfrastrukturer.
Förstärkning av tillträdesprogram och rationalisering av tillträdespolicy
Enligt Eric-förordningen ska det europeiska forskarsamhället beviljas faktiskt tillträde. Följaktligen måste Eric-konsortiets stadgar, som väsentliga delar, innehålla de grundläggande principerna som omfattar konsortiets tillträdespolicy för användarna och säkerställer att förordningen efterlevs. Eric-konsortier är därför viktiga för att möjliggöra öppen vetenskap och främja gränsöverskridande tillträde. Även om Eric-konsortier är mycket olika i fråga om omfattning, storlek, typ och användarprofil, kan gemensamma strategier och trender inom Eric-konsortier (när de är spridda) och bland Eric-konsortier (och andra europeiska forskningsinfrastrukturer) identifieras, särskilt inom tematiska kluster. En mer synlig och rationaliserad tillträdespolitik kommer att stärka Eric-konsortiernas integrerande och samordnande roller.
Bristen på permanent och hållbar finansiering av tillträdesprogram begränsar utvecklingen av många Eric-konsortier och undergräver uppnåendet av deras fulla potential. För att ta itu med denna utmaning skulle nya samarbetsmodeller mellan europeisk och nationell nivå samt mellan Eric-konsortierna kunna övervägas. Tillträde till forskningsinfrastrukturer är en del av den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet. Eric-konsortier och Eric-forumet uppmanas att bidra till relaterad utveckling, bland annat översynen av stadgan om tillträde till forskningsinfrastrukturer och de diskussioner som formar det framtida EU-stödet för tillträde.
Styrningen av Eric-konsortier bör effektiviseras genom samordning och övervakning av de många komponenterna i Eric-konsortierna (inklusive de spridda), ett fullständigt erkännande av Eric-konsortier i det nationella (finansierings-) landskapet samt konsekventa och effektiva tillträdesstrategier och finansieringsmodeller. Eric-forumets roll bör, på grundval av dess erfarenheter, stärkas i dess förmåga att identifiera bästa praxis och föreslå en gemensam strategi, t.ex. för Eric-konsortiernas styrande organ samt för europeiska och nationella finansiärer.
4.4.Förstärkning av den internationella uppsökande verksamheten
Eric-konsortier har en allt större internationell dimension, som förstärks av globalt sammanlänkade nätverk som drar nytta av utbyte av erfarenheter och god praxis. De berikar sina resultat genom att dela tillträde till sina vetenskapliga tjänster, data och information.
Eric-konsortier utgör en ny rättslig modell för att strukturera internationellt samarbete mellan forskningsinfrastrukturer. I detta avseende är deras utveckling en viktig referens för internationella organ som samarbetar med forskningsinfrastrukturer, t.ex. OECD:s globala vetenskapsforum och G7:s grupp av högre tjänstemän för globala forskningsinfrastrukturer (GSO).
Eric-konsortiernas roll i det globala ekosystemet för forskningsinfrastrukturer har också erkänts vid den internationella konferensen om forskningsinfrastrukturer 23 , där konkreta exempel på deras globala räckvidd och inverkan lyftes fram. Den anläggning som drivs av Jiv-Eric har till exempel haft en avgörande roll för att möjliggöra en rad radioastronomiska observatorier som är spridda mellan Afrika, Europa och Asien. De fungerar som en enda och unik antenn av global storlek för att observera svarta hål, inbegripet det som driver vår galax. Det ger oss alla en tydligare bild av vår ställning i universum. Andra exempel är att observera vår jords miljö. Euro-Argo-Eric fungerar som EU:s bidrag till initiativet Global-Ocean Argo. Emso Eric, som omfattar havsbotten- och vattenpelareobservatoriet, är knutet till internationella partner i USA, Kanada, Australien och Japan. Icos Eric är observationssystemet för koldioxid och tillhandahåller uppgifter till FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Epos-Eric täcker i allt högre grad den fasta jordens beteende när det gäller tektoniska plattor och jordbävningar.
Genom att ta initiativ till och delta i nätverk, kluster och integrering av forskningsinfrastrukturanläggningar på internationell nivå utgör Eric-konsortier en viktig del av EU:s bidrag för att bygga upp ett integrerat, optimerat och ekonomiskt hållbart globalt ekosystem för forskningsinfrastruktur, i linje med målen i Brnoförklaringen 24 . Nyligen undertecknades två samförståndsavtal: Instruct-Eric och National Centre for Research in Energy and Materials, Brasilien, samt Euro-BioImaging Eric och Institut Pasteur de Montevideo, Uruguay. Denna process skulle kunna stärkas för att fastställa ytterligare gemensamma prioriteringar för internationellt samarbete samt lämpliga verktyg och möjligheter för att anpassa resurser och öka interoperabiliteten, vilket leder till ett effektivare utbyte av vetenskapliga data och tjänster.
Eric-konsortier har potential att bli det rättsliga instrument som väljs för att vidareutveckla globalt integrerad forskningsinfrastruktur, förutsatt att tredjeländers deltagande i Eric-konsortier underlättas på lämpligt sätt för att övervinna de nuvarande rättsliga och operativa hindren. Detta skulle möjliggöra en bättre användning av forskningsinfrastrukturer över kontinenter och möjliggöra utbyte av kapacitet, kunskapsresurser och tjänster mellan internationella partner.
4.5.Bedömning av socioekonomiska effekter
Med tanke på de relativt stora och långsiktiga investeringarna är det viktigt att bedöma Eric-konsortiernas målinriktade och faktiska resultat och effekter. Konsekvensbedömningen bygger på vad de bör uppnå inom fyra övergripande mål: Skapande av vetenskaplig kunskap, bidrag till samhällsutmaningar, bidrag till ekonomisk utveckling och innovation samt bidrag till beslutsfattande.
Det behövs en överenskommelse om de specifika målen och dimensionerna av inverkan samt om vem som skulle påverkas, vilken metod som valts och vilka indikatorer som fastställts.
Resultaten av ett särskilt policydokument som utarbetats av Eric-forumet 25 visar att vissa Eric-konsortier redan har gjort konsekvensbedömningar, dock med hjälp av olika metoder, med olika indikatorer och typer av målinriktade resultat. De har dock ofta varit punktinriktade. Strukturell integrering av konsekvensanalyser i ett Eric-konsortiums förvaltningskultur kräver särskild personal och finansiering samt ett robust övervakningssystem. Fortlöpande vägledning och stöd till Eric-konsortier skulle vara till nytta för att stärka deras bredare effekter samt för att vidareutveckla metoden för konsekvensbedömning och öka samstämmigheten mellan Eric-konsortier.
Regelbundna konsekvensbedömningar är en viktig del för att påvisa Eric-konsortiernas långsiktiga värde. För att Eric-konsortiernas effekter över tid ska kunna följas upp på ett enhetligt sätt måste bedömningen ingå i konsortiernas permanenta verksamhet, med särskilt avsatta mänskliga och ekonomiska resurser samt väl utvecklad intern expertis.
5.Slutsatser
Med 26 Eric-konsortier inrättade sedan 2011 har Eric-förordningen blivit ett viktigt rättsligt instrument för en stor del av de gemensamma europeiska initiativen inom området forskningsinfrastruktur. I synnerhet utgjorde den ett effektivt genomförandeverktyg för de forskningsinfrastrukturprojekt som prioriteras i Esfris färdplan. Genom att en ny typ av forskningsorganisation inrättats har den tydligt påverkat det europeiska forsknings- och innovationslandskapet. Den bidrar till att strukturera och integrera forskningsverksamhet och forskningsresurser inom det europeiska forskningsområdet.
Även om Eric-konsortierna visserligen ger ökad rättssäkerhet och finansiell stabilitet, som för många alleuropeiska forskningsinfrastrukturer, är Eric-konsortiernas vetenskapliga, finansiella och operativa hållbarhet fortfarande en utmaning. I synnerhet krävs det ytterligare insatser för att stärka Eric-konsortiernas tillträdesprogram och tillgängligheten till deras tjänster. Den finansiering som är tillgänglig för Eric-konsortierna är också fortfarande alltför fragmenterad och inkonsekvent, med begränsade synergier mellan de olika potentiella finansieringskällorna. Det behövs också en stabilare ram för genomförandet av de förmåner som beviljas i Eric-förordningen eller direktiven om mervärdesskatt och punktskatter, såsom momsbefrielse och särskilda upphandlingsregler. Omfattningen av Eric-konsortiernas tillåtna ekonomiska verksamhet kräver också ytterligare klargöranden av bestämmelserna om statligt stöd. Ett antal operativa utmaningar kvarstår fortfarande, såsom mångfalden av anställningsvillkor för Eric-konsortiernas personal, villkoren för medlemskap eller erkännandet av status som Eric-konsortium i de nationella rättssystemen.
Åtgärder bör vidtas för att ytterligare stärka Eric-konsortierna som forskningsorganisationer och öka deras inverkan, bland annat genom att samla in detaljerad information om alla komponenter i ”Eric-systemet” och om de verksamheter som är knutna till varje Eric-konsortium, utveckla operativa synergier, bland annat genom gemensamma interna eller externa tjänster, främja en rättvis grön och digital omställning samt stärka krisresiliensen.
Ett antal områden kräver ytterligare optimering eller harmonisering. Detta gäller särskilt för att ta itu med karriärutsikterna på EU-nivå för Eric-konsortiernas anställda, skapa ytterligare möjligheter till innovation, förbättra Eric-konsortiernas erkännande i de nationella forskningslandskapen, inbegripet tillgång till nationell forskningsfinansiering, samt underlätta samarbetet med internationella partner.
Utvecklingen av den nya politiska agendan för det europeiska forskningsområdet, med stöd av Esfris arbete och berörda parters deltagande, kan utgöra en effektiv ram för att diskutera hur man ska gå vidare.
Bilaga I – Eric-förordningen: bakgrund och utveckling
Genom Eric-förordningen inrättas en gemensam rättslig ram som bygger på artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och som kompletterar nationella och mellanstatliga rättsliga ordningar och regelverk för att inrätta gränsöverskridande forskningsinfrastrukturer.
Den antogs 2009 i syfte att underlätta inrättandet och driften av stora europeiska forskningsinfrastrukturer mellan flera medlemsstater och associerade länder samt mellanstatliga organisationer, genom att tillhandahålla ett nytt rättsligt instrument, ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium).
Eric-konsortier inrättas av kommissionen på förslag av minst tre EU-medlemsstater och associerade länder. En förvaltningskommitté (Eric-kommittén) övervakar genomförandet från fall till fall, medan kommissionen kan ingripa ytterligare om ett Eric-konsortium inte uppfyller sitt tillämpningsområde. Kommissionen förelägger också rapporter till rådet och Europaparlamentet i enlighet med artikel 19 i Eric-förordningen.
Eric-förordningen ändrades i december 2013 26 för att bättre återspegla bidragen från de anslutna länderna i Eric-konsortiet, inbegripet som värdland, genom att dessa länder placerades på samma nivå som medlemsstaterna i Eric-konsortiets styrande organ när det gäller rösträtt.
Den första rapporten om tillämpningen av Eric-förordningen antogs av kommissionen den 14 juli 2014 27 och överlämnades till rådet och Europaparlamentet samt till Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
Den andra rapporten antogs av kommissionen den 6 juli 2018 28 på uppmaning av rådet i dess slutsatser av den 5 december 2014.
I sina slutsatser av den 19 november 2021 betonade rådet integreringen och struktureringen av forskningsinfrastrukturer på alla nivåer, inklusive e-infrastrukturer, i det europeiska kunskaps- och innovationsekosystemet. Rådet godkände den senaste Esfri-färdplanen som antogs 2021, välkomnade den pågående bedömningen av den rättsliga ramen för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) och upprepade sin uppmaning till kommissionen att lägga fram nästa rapport om Eric-konsortiers genomförande senast 2022.
Ett Eric-konsortium anses som ett internationellt organ eller en internationell organisation i den mening som avses i direktiven om mervärdesskatt och punktskatter. Eric-konsortiet och dess medlemmar kan således omfattas av ett undantag från mervärdesskatt och punktskatter för inköp av varor och tjänster som används för Eric-konsortiers institutionella verksamheter, om medlemmarna är överens om detta. Eftersom ett Eric-konsortium också betraktas som en internationell organisation i den mening som avses i direktivet om offentlig upphandling kan det även anta egna upphandlingsregler.
Bilaga II – Förteckning över etablerade Eric-konsortier och deras ökning med tiden.
Sju Eric-konsortier hade bildats vid tidpunkten för utarbetandet av den första rapporten om tillämpningen av Eric-förordningen. Dessa är följande:
·Share-Eric (undersökning om hälsa, åldrande och pensionering i Europa) 29 , som Tyskland nu är värd för.
·Clarin Eric (gemensam infrastruktur för språkresurser och språkteknologi) 30 , med Nederländerna som värd.
·Eatris-Eric (Europeiska infrastrukturen för avancerad överbryggande forskning inom medicin) 31 , med Nederländerna som värd.
·ESS Eric (europeisk socialundersökning) 32 , med Förenade kungariket som värd.
·BBMRI-ERIC (forskningsinfrastruktur med inriktning på biobanker och biomolekylära resurser) 33 , med Österrike som värd.
·Ecrin-Eric (Europeiska infrastrukturnätverket för klinisk forskning) 34 , med Frankrike som värd.
·Euro-Argo ERIC (forskningsinfrastrukturen Euro-Argo) 35 , med Frankrike som värd.
Vid tidpunkten för den andra rapporten hade ytterligare tio Eric-konsortier inrättats. Dessa är följande:
·Ceric-Eric 36 (centraleuropeiskt konsortium för forskningsinfrastruktur), med Italien som värd.
·Dariah-Eric 37 (digital forskningsinfrastruktur för konst och humaniora), med Frankrike som värd.
·Jiv-Eric 38 (Gemensamma institutet för långbasinterferometri), med Nederländerna som värd.
·European Spallation Source Eric 39 (forskningsanläggning för neutronspridning), med Sverige som värd.
·Icos Eric 40 (integrerat observationssystem för koldioxid), med Finland som värd.
·Emso Eric 41 (europeiska tvärvetenskapliga havsbotten- och vattenpelareobservatoriet), med Italien som värd.
·LifeWatch-Eric 42 (europeisk infrastruktur med inriktning på e-vetenskap och teknik för forskning om biologisk mångfald och ekosystem), med Spanien som värd.
·CESSDA Eric 43 (konsortium för arkiv för europeiska samhällsvetenskapliga data), med Norge som värd.
·ECCSEL ERIC 44 (europeiskt laboratorium för avskiljning och lagring av koldioxid), med Norge som värd.
·Instruct-Eric 45 (integrerad strukturbiologi), med Förenade kungariket som värd.
Sedan dess har ytterligare nio Eric-konsortier inrättats. Dessa är följande:
·EMBRC-Eric 46 (Europeiska centrumet för marinbiologisk forskning), med Frankrike som värd.
·EU-Openscreen-Eric 47 (europeisk infrastruktur av öppna screening-plattformar för kemisk biologi), med Tyskland som värd.
·Epos-Eric 48 (Europeiska observationssystemet för tektoniska plattor), med Italien som värd.
·Euro-BioImaging Eric 49 (Europeiskt forskningsinfrastruktur för avbildningstekniker inom biologisk och biomedicinsk vetenskap), med Finland som värd.
·ELI Eric 50 (forskningsinfrastruktur för extremt starkt ljus), med Tjeckien som värd.
·AnaEE-Eric 51 (analys och experiment avseende ekosystem), med Frankrike som värd.
·Mirri-Eric 52 (forskningsinfrastruktur för mikrobiella resurser), med Portugal som värd.
·EU-Solaris Eric 53 (europeisk forskningsinfrastruktur för koncentrerad solenergi), med Spanien som värd.
·Actris-Eric 54 (forskningsinfrastruktur för aerosoler, moln och spårgaser), med Finland som värd.
Bilaga III – Medlemskap i Eric-konsortier
Översikt över medlemskap i Eric-konsortier (från och med april 2023)
Utveckling av medlemskap
BBMRI-Eric, Eatris-Eric, Ecrin-Eric, EMBRC Eric, EU-Openscreen-Eric, Euro-BioImaging-Eric och Instruct-Eric ingår alla i projektet EOSC4Cancer. Projektet syftar till att göra data om cancergenomik, bilddiagnostik, medicinska, kliniska och socioekonomiska aspekter fullt tillgängliga samt förbättra befintliga federerade och driftskompatibla system för säker identifiering, delning, behandling och återanvändning av FAIR cancerdata över gränserna.