EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 29.6.2023
COM(2023) 356 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Första tvåårsrapporten om genomförandet av den globala strategin för forskning och innovation
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 29.6.2023
COM(2023) 356 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Första tvåårsrapporten om genomförandet av den globala strategin för forskning och innovation
1.Inledning
I ett globalt sammanhang som kännetecknas av ökade geopolitiska spänningar och den därav följande ökade fragmenteringen av världens leveranskedjor står Europeiska unionen inför utmaningen att diversifiera och ersätta försörjningskällor för råvaror av avgörande betydelse och ren energi. EU behöver också höja sin egen förmåga till tekniskt oberoende, i nära samarbete med tillförlitliga partner, och därmed säkerställa sin öppna strategiska autonomi.
I industriplanen i den gröna given 1 erkänns att den tekniska utvecklingen, tillverkningen och installationen av nettonollprodukter samt energiförsörjningen behöver öka massivt under det kommande decenniet. EU är en framstående aktör på innovationsområdet och har världsledande vetenskapsmän och forskare. Med dessa fördelar som grund arbetar kommissionen och dess partner för att utveckla och bygga ut nettonollteknik, genom en öppen men beslutsam strategi.
I sitt meddelande om den globala strategin för forskning och innovation 2 har kommissionen lagt fram en strategi för att fördjupa det internationella forsknings- och innovationssamarbetet utifrån öppenhet och respekt för grundläggande rättigheter och värden. Rådet har bekräftat EU:s åtagande för öppenhet i internationellt forsknings- och innovationssamarbete samtidigt som man eftersträvar lika villkor och balanserad ömsesidig öppenhet 3 , och Europaparlamentet har understrukit att det behöver utvecklas ett regelbaserat multilateralt samarbete, där forskning och utveckling bör spela en avgörande roll 4 .
Meddelandet om den globala strategin genomförs genom anpassat bilateralt samarbete med enskilda länder, där man eftersträvar ömsesidig öppenhet och lika villkor. Samtidigt ger meddelandet om den globala strategin stöd för multilaterala partnerskap som ska få fram nya lösningar på globala utmaningar och göra EU mer motståndskraftigt. Det är avgörande för Global Gateway 5 , EU:s strategi för att få fart på investeringar i digitalisering, klimat och energi, transporter, hälsa, utbildning och forskning.
Detta är den första tvåårsrapporten med en utvärdering av framstegen med att nå målen i meddelandet om den globala strategin. Den ger en ögonblicksbild av hur EU ligger till i det internationella forsknings- och innovationssamarbetet på olika temaområden. Den innehåller också en reflektion om den vetenskapliga diplomatin för att ytterligare integrera den globala strategin för forskning och innovation i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik 6 .
2.Bekräftat EU-åtagande för internationell öppenhet och grundläggande värden inom forskning och innovation
|
EU har utvecklat en gemensam uppsättning principer och värden för forskning och innovation och inlett en multilateral dialog med partnerländer och internationella forum om värden och principer för internationellt forsknings- och innovationssamarbete. EU har bekräftat sitt åtagande att agera förebild för att bevara öppenheten i det internationella forsknings- och innovationssamarbetet, samtidigt som man också sätter in restriktiva åtgärder när det behövs. Man har framgångsrikt infört nya bestämmelser om associering av tredjeländer till Horisont Europa. |
2.1 Värden och principer vid internationellt forsknings- och innovationssamarbete
Enligt den globala strategin bör de grundläggande värden och principer som ligger till grund för det internationella forsknings- och innovationssamarbetet diskuteras med internationella partner genom en multilateral dialog. Detta arbetssätt bekräftades av rådet i tre omgångar med slutsatser om forskning och innovation 7 , samt i Marseilledeklarationen 8 om internationellt samarbete inom forskning och innovation. Kommissionen stod värd för invigningsmötet för den multilaterala dialogen i virtuellt format den 8 juli 2022. Där deltog representanter från 46 länder 9 och flera internationella organisationer och europeiska intressentorganisationer.
Dialogen genomförs genom workshoppar inriktade på värden och principer för forskning och innovation 10 , med syftet att diskutera gemensam terminologi, utbyta erfarenheter om det praktiska genomförandet och komma fram till god praxis. Diskussionerna är utvärderingar av, och bygger på, pakten för forskning och innovation i Europa 11 och arbetet i internationella forum som G7, G20, Globala forskningsrådet, OECD och Unesco. Resultaten från workshopparna kommer att sammanställas genom ”utvärderingsmöten”, som hålls under 2023, och ett ministerarrangemang 2024 där representanter för länder och organisationer som är med i den multilaterala dialogen förväntas delta.
EU har också varit särskilt aktiva med att försvara den akademiska friheten, främst genom projektet Inspireurope+ som finansieras genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna inom Horisont Europa. Projektet är tänkt att underlätta gränsöverskridande samarbete genom att stärka och sprida god praxis för stöd till forskare som är utsatta för risk t.ex. genom covid-19-pandemins konsekvenser, den talibanska de facto-regimens våldsamma övertagande av Afghanistan eller internt förtryck i eller tvångsförvisning från Ryssland pga. motstånd mot landets anfallskrig mot Ukraina 12 .
EU går i spetsen för att lyfta fram och börja tillämpa metoder för öppen forskning genom internationella samarbetsinitiativ, t.ex. det europeiska öppna forskningsmolnet. Detta är ett initiativ som också finns med i biregionalt och bilateralt samarbete, t.ex. om att utforska möjliga kopplingar till den afrikanska plattformen för öppen forskning. EU bidrar även till internationella anpassningar av och samarbeten kring öppen forskning genom att agera medordförande i en särskilt avsedd arbetsgrupp i G7. Fortfarande behövs det mer internationell anpassning av policyer, regler och åtgärder för att öppet kunna dela vetenskapliga kunskaps- och forskningsdata och för att skapa principer för att förändra forskningsbedömningen, t.ex. inom koalitionen för forskningsbedömning, CoARA.
Vetenskaplig diplomati 13 har i dag fått en ännu större betydelse, pga. ett antal faktorer: att de globala utmaningarna blir allt mer komplicerade, belastningen på de globala gemensamma resurserna, påverkan från ny teknik, de globala säkerhetsförhållandena med i synnerhet Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt EU:s strävan efter öppen strategisk autonomi och tekniskt oberoende. Insatserna för vetenskaplig diplomati i EU är fortfarande i hög grad dåligt samordnade, då det saknas synergi och en EU-omfattande strategi 14 .. I en snabbt föränderlig geopolitisk, vetenskaplig och teknisk miljö ger sådana brister upphov till sårbarheter, då andra internationella aktörer använder vetenskaplig diplomati mycket mer målinriktat.
Rådet har också uppmanat kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att utarbeta en europeisk agenda för vetenskaplig diplomati, i sina slutsatser om den globala strategin och om den framtida styrningen av det europeiska forskningsområdet. Vid diskussionerna som hölls i undergruppen om den globala strategin inom det europeiska forskningsområdets forum, och med olika intressentgrupper, framträdde fyra pelare för vetenskaplig diplomati 15 . Utifrån detta fortsätter nu diskussionerna, både inom EU-institutionerna och med berörda intressenter.
2.2. Horisont Europas internationella dimension och dess associationspolicy
Det krävs internationellt samarbete om forskning och innovation för att få tillgång till begåvning, kunskap, infrastrukturer och marknader världen över, för att på ett verkningsfullt sätt ta sig an globala utmaningar och för att uppfylla globala åtaganden. EU är en framstående katalysator för att internationalisera forskning och innovation, då Horisont Europa – EU:s ramprogram för forskning och innovation – lockar toppforskare, innovatörer och kunskapsintensiva företag 16 .
Att vara öppen mot världen är ett kännetecken för Horisont Europa. Partner från hela jorden kan vara med i samarbetsprojekten. Med några undantag är partner från låg- och medelinkomstländer automatiskt berättigade till EU-finansiering, medan industriländer i allmänhet förväntas själva stå för finansiering till projekt.
I de två första tvååriga arbetsprogrammen i Horisont Europa (för 2021–2022 och 2023–2024) uppmuntrades det aktivt till internationellt samarbete på ca 21 % av alla de samarbetande forskningsområdena. Det inleddes också särskilda initiativ inriktade på samarbete med länder i Afrika och södra Medelhavsområdet. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna är den viktigaste internationella delen av Horisont Europa 17 och är nödvändiga för att upprätta internationella partnerskap mellan forsknings- och innovationsorganisationer. Av de enskilda forskare som valts ut för postdoktorandstipendier inom åtgärderna är 38 % från länder utanför EU 18 . Uppdragen i Horisont Europa är förankrade bl.a. i FN:s mål för hållbar utveckling, och har en kraftig internationell dimension 19 (se avsnitt 4).
Genom Horisont Europa har EU fortsatt att finansiera gränsöverskridande tillgång till forskningsinfrastrukturer, däribland dem som drivs av kommissionens gemensamma forskningscentrum 20 , för användare från tredjeländer. EU lyfter fram internationella tillgångsprogram i G7:s grupp om globala forskningsinfrastrukturer för högre tjänstemän 21 . År 2022 stödde kommissionen och medlemsländerna Brnodeklarationen 22 , som ska gynna ett globalt ekosystem för forskningsinfrastrukturer.
Medan tidigare ramprogram har varit öppna för den krets av associerade länder som gränsar till EU, erbjuder Horisont Europa för första gången möjligheten att associera tredjeländer var som helst i världen som har god kapacitet i fråga om vetenskap, teknik och innovation 23 och delar EU:s värderingar. Nya Zeeland är det första landet utanför EU:s direkta närområde som det slutförts förhandlingar om associering med, i december 2022. Förhandlingar med Kanada pågår och inledandet av förhandlingar med Republiken Korea tillkännagavs vid toppmötet mellan EU och Sydkorea i maj 2023. Även med Japan överväger man att eventuellt inleda förhandlingar.
I EU:s grannskap bekräftar Horisont Europa möjligheten till associering till programmet för tredjeländer som tillhör Europeiska frihandelsorganisationen (Efta) och är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, för anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, samt för länder i den europeiska grannskapspolitiken. Hittills har redan 16 länder associerats till programmet: Albanien, Armenien, Bosnien och Hercegovina, Färöarna, Georgien, Island, Israel, Kosovo*, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Serbien, Tunisien, Turkiet och Ukraina 24 . EU arbetar vidare med att slutföra associeringsprocessen med Storbritannien, och formella förhandlingar pågår med Marocko.
3.Ombalansering av EU:s globala strategi för forskning och innovation: mot lika villkor och ömsesidighet
|
EU har fastställt gemensamma åtaganden med prioriterade partner, såsom Förenta staterna, Kanada, Japan, Indien, länder i södra Medelhavsområdet samt Afrikanska unionen, för att genomföra ramförutsättningar som är utformade för att säkerställa lika villkor och främja gemensamma värden (se fler detaljer i avsnitt 5 nedan). Kommissionen genomförde artikel 22.5 och 22.6 i förordningen om Horisont Europa 25 för att slå vakt om EU:s strategiska tillgångar, intressen, autonomi och säkerhet. Man utarbetade riktlinjer om utländsk inblandning, vägledande principer om kunskapsvärdering, en uppförandekod för förvaltning av immateriella tillgångar och regler för god praxis angående standardisering 26 . |
Covid-19-pandemin och den snabbt föränderliga geopolitiska bakgrunden har visat de allvarliga riskerna med att EU är beroende av åtskilliga strategiska sektorer 27 . Man måste därför uppmärksamma hur den tekniska kapaciteten är fördelad mellan de stora ekonomiska aktörerna 28 . För tekniskt oberoende krävs både den vetenskapliga kunskap som är nödvändig för att bygga upp, driva och förstå avgörande tekniktyper, och tillgång till de komponenter och material som behövs för att överföra tekniken från laboratorium till marknad 29 .
Artikel 22.5 i förordningen om Horisont Europa gör det möjligt att begränsa deltagandet till rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna eller i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer enligt vad som identifieras i arbetsprogrammet. Detta för att slå vakt om EU:s strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet. Restriktioner kan även tillämpas för enheter som är etablerade i länder som är stödberättigade men direkt eller indirekt kontrolleras av ett icke-stödberättigat land eller av en enhet som är etablerad i ett icke-stödberättigat land. Deltagandet begränsades med hänvisning till artikel 22.5 för 49 ämnesområden i arbetsprogrammet 2021–2022 och för 31 ämnesområden i arbetsprogrammet 2023–2024. Dessa stod för 4 % respektive 3,5 % av budgetarna för dessa arbetsprogram 30 . Bestämmelserna i artikel 22.5 utnyttjades för ämnesområden som gällde kvantforskning, rymd och råvaror av avgörande betydelse. Utnyttjandet av artikel 22.5 är i form av undantagsfall och vederbörligen motiverat.
När det är lämpligt och vederbörligen motiverat medger artikel 22.6 i förordningen om Horisont Europa att det införs ytterligare kriterier för stödberättigande där hänsyn tas till särskilda politiska krav eller till åtgärdens karaktär och mål. Kommissionen har använt sig av denna artikel gentemot tredjeländer där man bedömde att ramförutsättningarna för att åstadkomma lika villkor i forsknings- och innovationssamarbetet inte fanns på plats.
För att säkerställa att åtgärder utförda inom Horisont Europa följer de tillämpliga säkerhetsreglerna enligt artikel 20.1 i förordningen om Horisont Europa, genomförde kommissionen ett säkerhetsgranskningsförfarande för projekt med känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, eller information eller material som är underställt nationella säkerhetsrestriktioner. Den aktuella geopolitiska situationen ledde till ökad efterfrågan på säkerhetsgranskningsförfaranden för diverse projekt inom Horisont Europa.
Kommissionen utgav riktlinjer om bekämpning av utländsk inblandning i forskning och innovation 31 . I detta dokument beskrivs bästa praxis för att hjälpa EU:s lärosäten och forskningsorganisationer att skydda sin akademiska frihet, integritet och institutionella autonomi, samt sina forskningsresultat och tillgångar. Inom G7:s arbetsgrupp SIGRE 32 utvecklade kommissionen tillsammans med sina likasinnade partner gemensamma principer för forskningssäkerhet.
För att få fart på utnyttjandet av kunskap antog kommissionen en rekommendation om vägledande principer för kunskapsutnyttjande 33 . Vetenskapsvärlden måste vara medveten om förvaltningen av immateriella tillgångar, däribland immateriella rättigheter, för att det ska gå lättare att ändamålsenligt använda och sätta in kunskapsresurser och för att göra det lättare att få tillgång till och dela IP-skyddade tillgångar. För att förbättra samarbetet kring globala standarder kan kommissionen eftersträva utökat samarbete med likasinnade partner, med hjälp av sina rekommendationer om uppförandekoden för förvaltning av immateriella tillgångar och om reglerna för god praxis angående standardisering 34 .
4.Gemensamma globala insatser för att tillsammans ta itu med globala utmaningar
4.1.I spetsen för globala insatser mot en rättvis grön omställning
|
EU bidrog till att den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald antogs vid FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) den 18 december 2022, och till att FN-fördraget om det fria havet gick igenom vid den mellanstatliga konferensen om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion den 4 mars 2023. Man undertecknade den transatlantiska havsforskningsalliansens deklaration om att gynna havsforskningssamarbete i Atlanten, och det gemensamma uttalandet vid det tredje ministermötet om arktisk forskning för att ytterligare stödja forskningen i Arktis. EU blev också mer involverat i Mission Innovation, och fortsatte främja sin egen ledande roll med att stödja multilateralt forsknings- och innovationssamarbete; detta ska åstadkomma vetenskapsbaserade lösningar för en hållbar politik för havs- och markförvaltning, jordbruks- och livsmedelssystem, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, bioekonomi, klimat, skogsbruk och biologisk mångfald, samt jordobservation. Kommissionen inrättade också en internationell kunskapsförvaltningsplattform för informationsutbyte om standarder, vägledning och finansieringsmöjligheter inom initiativet om det nya europeiska Bauhaus. |
För att förverkliga den europeiska gröna given är det avgörande med vidare vetenskapliga framsteg för att skydda och återställa naturkapital, fasa ut fossila bränslen ur ekonomin och industrin med hjälp av kemikalier och material som är inbyggt säkra och hållbara, förebygga och minska föroreningar, modernisera vår infrastruktur och göra den mer motståndskraftig, skydda folkhälsan och allmänhetens välbefinnande samt utforma hållbara livsmedels- och vattensystem. Som en del av sitt arbete för att gynna en rättvis, grön och inkluderande omställning, och i enlighet med Global Gateway-strategin 35 och andra internationella åtaganden, har EU också hjälpt sina partnerländer att få tillgång till miljödata och följa upp och rapportera om framsteg genom initiativ inriktade på att höja kunskapen och kapaciteten och stärka kontakterna mellan vetenskap och politik.
I det gemensamma meddelandet om internationell världshavsförvaltning 36 underströks behovet av att bygga upp kunskap om haven för att skydda och hållbart förvalta dem. Med detta mål i åtanke undertecknade kommissionen på EU:s vägnar en politisk deklaration 37 om att upprätta den nya transatlantiska havsforskningsalliansen med Argentina, Brasilien, Kanada, Kap Verde, Marocko, Sydafrika och USA. Som en återspegling av den internationella prägeln på Horisont Europa-uppdraget ”Återställa våra hav och vatten senast 2030” utförs internationella samarbetsaktiviteter inom uppdragets fyrtornsprojekt för Atlanten-Arktis och Medelhavet, och även med partnerländerna vid Svarta havet.
Inom ramen för Mission Innovation 38 har kommissionen främjat påskyndandet av omställningen till ren energi i enlighet med den europeiska gröna given. Genom att vara med och leda uppdraget Clean Hydrogen tänker kommissionen göra den rena vätgasen mer kostnadsmässigt konkurrenskraftig, genom att minska dess heltäckande kostnader och genom att bygga ut minst 100 vätgasdalar världen över senast 2030. Genom sitt stöd för Horisont Europa-uppdraget ”Klimatneutrala och smarta städer” är kommissionen också med och leder uppdraget Urban Transitions, där man arbetar med 300 städer i världen för att stärka deras nettonollvisioner, trappa upp åtgärderna och få fart på genomförandet.
På multilateral nivå har kommissionen gett evidensbaserat stöd för beslutsfattande, format agendorna och bidragit till arbetet i ett antal organisationer, däribland Gruppen för jordobservationer – om att bättre utnyttja EU:s jordobservationstillgångar (t.ex. Copernicus), Internationellt bioekonomiskt forum och andra multilaterala samarbetsforum – om bioekonomi, Mellanstatliga panelen för klimatförändringar – om klimatvetenskap, Mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och FN:s konvention om biologisk mångfald 39 – om biologisk mångfald, Internationella resurspanelen och den globala alliansen för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet 40 , FN:s initiativ om livsmedelssystem, och FN:s globala markpartnerskap genom Horisont Europa-uppdraget ”En giv för den europeiska marken”.
Inom det nya europeiska Bauhaus har kommissionen upprättat en internationella kunskapsförvaltningsplattform för att utbyta information om standarder, vägledning och finansieringsmöjligheter, så att aspekterna om hållbarhet, inkludering och estetik/upplevelsekvalitet kan integreras i byggnader och offentliga områden. Vissa initiativ är öppna för enheter från tredje länder, underställt olika deltagandevillkor: Bauhausgemenskapen, Bauhauslaboratoriet, Bauhauspriset samt möjligheterna till finansiering av det nya europeiska Bauhaus inom EU-programmen 41 .
4.2.Främjande av den digitala omställningen
|
EU har stärkt de gemensamma forskningsaktiviteterna främst inom viktig digital teknik och inom smarta nät och tjänster, däribland genom att anta den gemensamma grundläggande rättsakten om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa 42 . EU har utvecklat internationella digitala partnerskap med Latinamerika, Japan, Sydkorea och Singapore, i enlighet med meddelandet om Digital kompass 2030 43 (se även avsnitt 5). |
EU går starkt inom industriell forskning och utveckling, i synnerhet när det gäller sektorerna för fordon, informations- och kommunikationsteknik och hälsa, och har en stabil tradition av kvantforskning och robotik. I fråga om avancerad tillverkning och avancerade material ligger EU visserligen bra till, men det är nödvändigt att minska det strategiska beroendet av viktiga tekniska områden och värdekedjor, t.ex. artificiell intelligens, stordata, molntjänster, cybersäkerhet, säker kommunikation, robotik och mikroelektronik. Reglering, styrning och standardisering av digital teknik blir avgörande faktorer för att maximera de digitala möjligheterna och samtidigt minska de utmaningar eller hot som de utgör 44 .
EU stöder utvecklingsländer och länder med tillväxtekonomier, och är särskilt uppmärksamt på Afrika, där man gynnar den digitala konnektiviteten genom paket för den digitala ekonomin, finansierade genom Team Europe-initiativ 45 . Dessa paket är utformade för att främja en människocentrerad modell av digital utveckling. EU har också utökat sitt stöd till projekt för utbyggnad av bredband och konnektivitet och upprättat regionala datacentrum för att tillhandahålla rymdbaserade tjänster i Afrika, Latinamerika och Karibien samt Asien, i enlighet med Global Gateway-strategin 46 . Framsteg har vidare uppnåtts genom att det upprättats regionala avdelningar av hubben Digital for Development (D4D) 47 , främst i Afrika, Latinamerika och Karibien samt i Asien och Stillahavsområdet. I och med att den digitala alliansen med stater i Latinamerika och Karibien kom igång 2023, stärkte EU det biregionala digitala partnerskapet för att bemöta den digitala klyftan och uppnå inkluderande digital omställning i regionen.
Genom att upprätta samarbeten och koalitioner med likasinnade länder kan EU utforma etiska, säkra och inkluderande internationella tekniska standarder 48 . EU har satt trenden globalt i internationella diskussioner om dataskydd (den allmänna dataskyddsförordningen, dataförvaltningsakten), om plattformsekonomi (rättsakten om digitala tjänster, rättsakten om digitala marknader), om en människocentrerad pålitlig artificiell intelligens (rättsakten om artificiell intelligens) och om rättigheter och friheter på nätet (mediefrihetsakten, förklaringen om internets framtid, den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer). Man har förhandlat i multilaterala organ 49 för att få den digitala ekonomin att fungera bättre globalt och för att skydda EU:s värden runtom i världen. EU framhåller en global, öppen, stabil och säker cyberrymd som bygger på respekt för internationell rätt och för icke-bindande normer, regler och principer för staters ansvarsfulla agerande.
4.3.Stärka samarbetet om global hälsa
|
Kommissionen antog EU:s strategi för global hälsa och den första rapporten om beredskapsnivån för hälsan, som bidrar till den medellång- och långsiktiga agendan om hälsosäkerhet och beredskap och stärker hälso- och sjukvårdssystemet. Genom samordningsnämnden för prövningar främjade kommissionen internationell samordning av de EU-finansierade prövningarna på den europeiska plattformen. Man fortsatte samarbetet med initiativet för snabbare tillgång till verktyg mot covid-19 (ACT-acceleratorn), finansierade forskning om covid-19 och andra smittsamma sjukdomar, samt stöttade Coalition for Epidemic Preparedness Innovations (CEPI). EU inrättade det tredje programmet i partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP) som ett gemensamt företag inom Horisont Europa, för att bekämpa smittsamma sjukdomar och folkhälsonödlägen i Afrika söder om Sahara. |
I EU:s strategi för global hälsa 50 konstateras att forskning och innovation är centrala för att åstadkomma bättre hälsa, tillsammans med digitalisering och kompetent arbetskraft. Denna strategi åtföljdes av den första rapporten om beredskapsnivå för hälsa 51 , som lyfter fram de framsteg som gjorts på områdena beredskap och förmåga att vidta åtgärder, inbegripet i internationellt forsknings- och innovationssamarbete, sedan covid-19-pandemin började. Fokus ligger framför allt på medicinska motåtgärder.
Kommissionen fortsatte sitt samarbete med initiativet för snabbare tillgång till verktyg mot covid-19 (ACT-acceleratorn) 52 och med likasinnade internationella organisationer som finansierar forskning och innovation på hälsoområdet, i och utanför Europa, genom europeiska partnerskap och internationella allianser 53 . Kommissionen utökade förberedelserna för nya europeiska partnerskap med internationella partner 54 och fortsatte att stödja internationella engagemang på regional nivå, t.ex. initiativet EU-Africa PerMed mellan EU och afrikanska länder 55 .
”Global hälsa EDCTP3” är det tredje programmet i partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning och är upprättat som ett gemensamt företag inom Horisont Europa 56 . Detta företag får allt fler medlemmar, just nu 15 europeiska och 25 afrikanska länder, och har som syfte att påskynda den kliniska utvecklingen av nya eller förbättrade hälsotekniska produkter för att identifiera, behandla och förebygga fattigdomsrelaterade och försummade infektionssjukdomar, även nyframträdande och återuppdykande, i Afrika söder om Sahara. För alla bidrag från Global hälsa EDCTP3 krävs det att mottagarna ser till att de produkter eller tjänster som utvecklas genom kliniska studier blir prismässigt överkomliga och tillgängliga för allmänheten enligt rimliga villkor.
4.4.Främjande av innovation
I meddelandet om den globala strategin erkänns att det är viktigt med internationellt samarbete för innovation, och det lyfts fram ömsesidigt fördelaktiga internationella innovationspartnerskap med länder och regioner där man är ömsesidigt öppen för företagande och investeringar. Exempelvis finns det intressenter i USA (Silicon Valley) och Afrika (Afrikanska unionens och EU:s innovationsagenda).
EU:s nya innovationsagenda 57 har en internationell dimension som gör att man kan fostra, locka och behålla talanger världen över och få viktiga internationella partner att vara med och genomföra relevanta initiativ. För detta krävs det en förbättrad ram för att locka utländska entreprenörer, däribland mer gynnsam behandling av eget kapital, förenklade förteckningsförfaranden, mer tillgängligt kapital från institutionella investerare och fler möjligheter för kvinnor i riskkapitalinvesteringar.
EU når ut ännu längre globalt på innovationsområdet genom verksamheten på Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), som nyligen har uppdaterat sin strategiska ram 58 så att den anpassats till meddelandet om den globala strategin. Samtidigt lyfter Europeiska innovationsrådet (EIC) fram sitt program för handelsmässor utomlands, som hjälper rådets stödmottagare att synliggöra sin kommersialiseringsstrategi på utländska marknader och utnyttja affärsmöjligheterna på de populäraste internationella handelsmässorna.
5.Anpassa samarbetet med prioriterade länder och regioner
|
Över 20 % av Horisont Europas ämnesområden var specifikt inriktade på internationellt samarbete, och gynnade samverkan med andra EU-program, särskilt Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Pga. konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina riktade kommissionen in sig på särskilt anpassade stödåtgärder för Ukraina och gjorde det lättare för landet att delta i Horisont Europa och Euratom, bland annat inrättandet av ett Horisont Europa-kontor i Kiev. Samarbetsavtalet om vetenskap och teknik mellan EU och Ukraina förnyades 2022 så att det blev giltigt för en period på fem år räknat från 8 november 2019. För första gången någonsin är nu samtliga partnerländer på västra Balkan associerade till Horisont Europa. Relationerna är inriktade på att genomföra agendan för västra Balkan om innovation, forskning, kultur, utbildning, ungdomsfrågor och idrott 59 . På grundval av de aktuella diskussionerna om den gemensamma färdplanen mellan EU och Kina om samarbete inom vetenskap, teknik och innovation kommer EU och Kina att samarbeta om två framstående forskningsprojekt på områden av ömsesidigt intresse, samtidigt som man har en begränsad strategi för åtgärder som gäller innovation. Tillsammans med Afrikanska unionen har EU tagit fram ett utkast till gemensam innovationsagenda för Afrikanska unionen och EU och godkänt ministerförklaringen om unionen för Medelhavsområdet. Man inledde ett särskilt ”Afrika-initiativ” och ”Medelhavsinitiativ” inom Horisont Europa, vart och ett med en total EU-investering på ca 300 miljoner euro. EU har utökat de bilaterala förbindelserna med USA genom handels- och teknikrådet mellan EU och USA, med Kanada, Nya Zeeland och Republiken Korea, främst genom förhandlingar om associering till Horisont Europa, med Japan t.ex. i samband med det japanska G7-ordförandeskapet 2023, och med Indien i och med uppstarten av handels- och teknikrådet mellan EU och Indien. Kommissionen har fortsatt att genomföra den strategiska färdplanen för vetenskap, teknik och innovation mellan EU och Celac 60 för 2021–2023, och ska diskutera ett framtida samarbete under det andra halvåret 2023. EU har vidare godkänt en handlingsplan för 2023–2027 för att genomföra det strategiska partnerskapet mellan Asean och EU och åtagit sig att främja samarbete i Indiska oceanen/Stilla havet, däribland med Australien, Sydkorea, Nya Zeeland och Singapore. |
5.1.Stärkt samarbete med industrialiserade länder utanför EU och framväxande ekonomier
Samarbetet med USA har stärkts avsevärt, i linje med den ambition som fastställs i meddelandet om den globala strategin och i det gemensamma meddelandet om en ny agenda mellan EU och USA för globala förändringar 61 . Vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna i juni 2021 startade formellt handels- och teknikrådet mellan EU och Förenta staterna, som ledde till nya och aktiva arbetsflöden inom standardisering, kvantteknik och artificiell intelligens samt forskning om klimat och ren teknik. I ett aktivt arbetsflöde om elektromobilitet och driftskompatibilitet med smart nät inom handels- och teknikrådets arbetsgrupp om klimat och ren teknik utarbetade man rekommendationer för offentlig laddarinfrastruktur för e-mobilitet.
I enlighet med den mångfacetterade strategin i det gemensamma meddelandet EU och Kina – en strategisk hållning 62 har kommissionen ytterligare utökat sitt arbete för att omorganisera forsknings- och innovationssamarbetet med Kina. Diskussioner pågår om en gemensam färdplan för framtiden för EU:s och Kinas samarbete inom vetenskap, teknik och innovation, däribland om en uppsättning ramförutsättningar. Omfattningen av EU:s och Kinas forsknings- och innovationssamarbete visar att den systematiska rivaliteten har blivit mer viktig och att diskussionerna om färdplanen gett positiva resultat för de forskningsrelaterade ramförutsättningarna 63 men bristande framsteg med de innovationsrelaterade 64 . Följaktligen fortsätter forsknings- och innovationssamarbetet mellan EU och Kina i Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024 genom två framstående forskningsinitiativ, ett om livsmedel, jordbruk och bioteknik och ett om klimatförändringar och biologisk mångfald. Med tanke på den betydande oron över användningen av immateriella rättigheter som framkommer inom Horisont Europa, har artikel 22.6 i förordningen om Horisont Europa använts för att förhindra att kinesiska organ deltar i innovationsåtgärder 65 .
Med Kanada, Australien och Nya Zeeland fortsatte samarbetet på ömsesidigt prioriterade områden, t.ex. hälsa och den gröna och digitala omställningen. I enlighet med EU:s strategi för samarbete med Indiska oceanen/Stilla havet har kommissionen ingått internationella digitala partnerskap 66 med Japan, Sydkorea och Singapore. Samarbetet med Indien har kommit igång ordentligt genom uppstarten av ett handels- och teknikråd mellan EU och Indien 67 , som kommer att vara inriktat på teknik för digital, grön och ren energi och på handel och motståndskraftiga värdekedjor. Indien har också godkänt att inrätta en medfinansieringsmekanism för specifika ämnesområden i Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.
I forsknings- och innovationssamarbetet mellan EU och Brasilien blev det bilaterala vetenskaps- och teknikavtalet förnyat på fem år, och man undertecknade en administrativ överenskommelse med tre brasilianska finansieringsorgan för forskning, om att upprätta en medfinansieringsmekanism för brasilianska enheter som deltar i Horisont Europa. Genom det bilaterala samarbetet mellan EU och Mexiko blev det möjligt att starta upp ”Puerta Horizonte Europa-Mexico”, som ger stöd och medfinansiering till Mexikos deltagande i Horisont Europa. Samtidigt väntas en administrativ överenskommelse med Argentina om Copernicus kunna undertecknas 2023. Det bilaterala vetenskaps- och teknikavtalet mellan EU och Chile förnyades underförstått fram till 2027.
5.2.Integrerat samarbete inom EU:s grannskap
Genomförandet av agendan för västra Balkan om innovation, forskning, kultur, utbildning, ungdomsfrågor och idrott fortskred väl. Med den agendan vill man främja vetenskaplig spetskompetens och reformera utbildningssystemen i regionen, så att man skapar möjligheter för ungdomen och förhindrar kompetensflykt. För första gången någonsin är samtliga partnerländer på västra Balkan associerade till Horisont Europa.
Unionen för Medelhavsområdet hade sin första ministerkonferens om forskning och innovation, och godkände där tre forsknings- och innovationsfärdplaner angående hälsa, klimatförändringar och förnybar energi 68 . I Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024 lanserades ett ”initiativ för Medelhavet”, inriktat på klimatförändringar och förnybar energi, där man uppmuntrade enheter etablerade i länder i södra Medelhavsområdet att delta. Forsknings- och innovationssamarbetet fortsätter genom fyrtornsprojektet för Medelhavet i Horisont Europa-uppdraget ”Återställa våra hav och vatten senast 2030”, i initiativet BlueMed, i partnerskapet för hållbar blå ekonomi samt i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) 69 .
Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har det regionala forsknings- och innovationssamarbetet i det östliga partnerskapet visat sig vara viktigare än någonsin för att lyfta fram värdena och principerna för forskning och innovation i regionen. Med forsknings- och innovationsdelen av det östliga partnerskapet vill man höja partnerländernas innovationskapacitet genom att införliva dem mer i EU:s forsknings- och innovationssystem, med tanke på Georgiens, Moldaviens och Ukrainas europeiska perspektiv.
Forsknings- och innovationssamarbetet med Schweiz och Storbritannien fortsätter; i det senare fallet blir samarbetsmöjligheterna ännu bättre när landet slutfört sin process med associering till Horisont Europa.
5.3.Fördjupade partnerskap mellan EU och Afrika, Latinamerika och Karibien samt Sydostasien
Kommissionen har uppfyllt sitt åtagande att få fart på stödet till forsknings- och innovationssamarbetet med Afrika, genom att utarbeta ett utkast till gemensam innovationsagenda för Afrikanska unionen och EU tillsammans med Afrikanska unionens (AU:s) kommission och medlemsstater. Denna agenda erkändes i slutdeklarationen vid det sjätte toppmötet mellan EU:s och AU:s statsöverhuvuden och regeringschefer i februari 2022. Den diskuterades sedan vidare i en dialog med intressenter i november 2022, och blev godkänd vid ett möte mellan högre tjänstemän den 4 maj 2023. Efter det framgångsrika ”Afrika-initiativet” inom Horisont Europas arbetsprogram 2021–2022 har kommissionen antagit ett nytt ”Afrika-initiativ II” inom Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024 70 . Dessutom startade kommissionen Africa Knowledge Platform 71 , en portal till data och information om Afrikas sociala, ekonomiska och miljömässiga utveckling, för att underlätta integrerad analys för politiskt beslutsfattande.
Investeringspaketet Global Gateway Afrika–Europa, som tillkännagavs på det ovan nämnda sjätte toppmötet mellan EU och AU, stöder AU:s och EU:s innovationsagenda, regionala kompetenscentrum för grön omställning i Afrika söder om Sahara, jordobservations- och rymdteknik samt investeringar i utbildning och digital konnektivitet 72 . Framstående initiativ håller på att utvecklas i linje med instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete 73 . Det rör sig om EU-AU Data Flagship, bron för digital innovation mellan Afrika och Europa, EurAfrica Gateway som ska sammankoppla Afrikas kuster, samt det kommande fiberoptiska kabelnätet som förbättrar de regionala digitala infrastrukturerna i västra, östra och södra Afrika. Andra exempel är Team Europe-initiativen om tillverkning och tillgång till mediciner, vacciner och hälsoteknik, om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara, om hälsosäkerhet/OneHealth, digitala hälsa och folkhälsoinstitut.
För gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac) har fokus legat på att genomföra EU:s och Celacs strategiska färdplan om vetenskap, teknik och innovation för 2021–2023 74 . Det första toppmötet på åtta år mellan EU:s och Celacs stats- och regeringschefer kommer att äga rum den 17–18 juli 2023, och följs under andra halvåret 2023 av ett möte för högre tjänstemän i EU:s och Celacs gemensamma forsknings- och innovationsinitiativ, vilket banar vägen för ett ministermöte om forskning och innovation.
I ledarnas gemensamma uttalande 75 vid jubileumstoppmötet mellan EU och Asean den 14 december 2022 efterlystes ett fördjupat samarbete inom utbildning, vetenskap, teknik och innovation. Där godkändes också handlingsplanen 2023–2027 för att genomföra de strategiska partnerskapen mellan Asean och EU 76 , som främst handlar om grön teknik, rymd och marina områden som prioriteringar i forsknings- och innovationssamarbetet. EU har meddelat att ett investeringspaket på 10 miljarder euro ska sättas igång inom Global Gateway inom Asean-regionen genom en Team Europe-strategi, något som ska bidra till EU:s mål i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
5.4.Konsekvenser av Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett brott mot internationell rätt, och undergräver både Europas och världens säkerhet och stabilitet. EU har beslutat att inte ägna sig åt vidare forsknings- och innovationssamarbete med ryska enheter. Ryska offentliga enheters deltagande i pågående eller framtida projekt har upphävts. 77 Sanktioner och åtgärder gör att alla rättsliga enheter som är etablerade i Ryssland, Belarus eller områden i Ukraina som inte kontrolleras av regeringen är uteslutna från att delta i programmet, oavsett vem de deltar i egenskap av. Emellertid får fysiska personer etablerade i Ryssland, Belarus eller områden i Ukraina som inte kontrolleras av regeringen fortfarande delta i Marie Skłodowska-Curie-åtgärder där personliga kontakter med det ryska och belarusiska vetenskapliga samfundet kan upprätthållas. På den här punkten uppmärksammas situationen för ryska och belarusiska vetenskapsmän som är i svårigheter eftersom de motsätter sig kriget eller regimen, i enlighet med kommunikén från G7:s vetenskapsministrar i juni 2022 78 .
Kommissionen riktade in sig på att inrätta särskilda stödåtgärder för Ukraina 79 och gjorde det lättare för Ukraina att delta i ansökningsomgångar i Horisont Europa och Euratom. Ett särskilt stipendiesystem, MSC4Ukraine, stöder fördrivna forskare från Ukraina och gör det möjligt för dem att fortsätta sin forskningsverksamhet i EU. Avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan EU och Ukraina förnyades 2022, på fem år med retroaktiv verkan från den 8 november 2019. Beroende på hur den politiska bakgrunden utvecklar sig kommer kommissionen att ha fortsatt samordning med medlemsstaterna och förespråka forskningens och innovationens roll i de politiska och operativa ramarna för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Detta betonades också i kommunikén från G7-ministrarna med ansvar för vetenskap och teknik i maj 2023 80 .
6.Slutsatser
Den första tvåårsrapporten om genomförandet av den globala strategin för forskning och innovation visar att EU gjort rejäla framsteg med att genomföra de åtgärder som identifieras i meddelandet om den globala strategin och med att stärka Europas ställning i världen. EU har bevarat öppenheten i det internationella forsknings- och innovationssamarbetet och främjat en multilateral dialog om värden och principer. Man har framgångsrikt infört de nya bestämmelserna om associering av länder utanför EU till Horisont Europa. EU utvecklade gemensamma åtaganden med internationella partner som hjälpte till att forma den globala styrningen. Man skyddade med bestämdhet sina strategiska tillgångar, intressen, autonomi och säkerhet, samtidigt som man höjde EU:s öppna strategiska autonomi. EU utnyttjade sin roll som ledande inom multilateralt forsknings- och innovationssamarbete till att få fram vetenskapsbaserade lösningar till förmån för den rättvisa gröna och digitala omställningen och för hälsosäkerhet, beredskap och krishantering. Samtidigt utvecklade man också internationella partnerskap för att minska det strategiska beroendet av centrala tekniska områden och värdekedjor. Man etablerade internationella innovationspartnerskap med länder och regioner som erbjuder ömsesidig öppenhet för entreprenörskap och investeringar.
Med tanke på de komplicerade och dynamiskt föränderliga geopolitiska förhållandena, som förvärrades av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, blev den globala strategin för forskning och innovation bevisat ändamålsenlig och relevant och är alltjämt den lämpliga strategiska ramen för internationellt forsknings- och innovationssamarbete. Vetenskap och teknik får en allt viktigare roll i utrikespolitiken. Det är nödvändigt att komma fram till fler synergier med EU:s yttre åtgärder, i synnerhet Global Gateway. Man bör också överväga att reflektera ytterligare över hur man kan främja vetenskaplig diplomati i Europa. Slutligen kommer kommissionen att fortsätta följa upp hur meddelandet om den globala strategin genomförs, och kommer att rapportera till rådet och Europaparlamentet i den andra tvåårsrapporten, som kommer 2025.
COM(2023) 62 final.
COM(2021) 252 final.
Rådets slutsatser om den globala strategin för forskning och innovation, 28/9/2021, dokument 12301/21.
Resolution om den globala strategin för forskning och innovation, 6 april 2022, 2021/3001(RSP).
Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Global Gateway (JOIN(2021) 30 final).
Se punkt 34 i rådets slutsatser om den globala strategin för forskning och innovation.
Rådets slutsatser om den globala strategin för forskning och innovation, 28/9/2021, dokument 12301/21, om den framtida styrningen av det europeiska forskningsområdet, 26/11/2021, dokument 14308/21, och om principer och värden för internationellt samarbete inom forskning och innovation, 10/6/2022, dokument 10125/22.
Marseillekonferensen om den globala strategin för forskning och innovation anordnades under ledning av det franska ordförandeskapet i rådet och ägde rum den 8 mars 2021. Den ledde till att man antog ordförandeskapets förklaring om internationellt samarbete inom forskning och innovation .
Det rörde sig om EU:s medlemsländer, länder med associering till Horisont Europa samt länder med avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med EU.
Dessa värden och principer är de som fastställs i rådets slutsatser av den 10 juni 2022, dokument 10125/22. Workshopparna utformas och anordnas gemensamt av medlemsstaterna och/eller internationella partner och intressentorganisationer, i nära samarbete med undergruppen om den globala strategin inom det europeiska forskningsområdets forum.
Rådets rekommendation (EU) 2021/2122 av den 26 november 2021 om en pakt för forskning och innovation i Europa.
Mer information finns här: Inspireurope+ .
Med vetenskaplig diplomati menas här att direkt eller indirekt använda vetenskap, vetenskaplig bevisning och vetenskapligt samarbete för att försöka nå diplomatiska mål. Begreppet omfattar naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt samhällsvetenskap och humaniora.
Tools for an EU Science Diplomacy, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2017.
Att använda vetenskaplig diplomati för att hantera geopolitiska utmaningar i en fragmenterad, multipolär värld; att göra den europeiska diplomatin mer strategisk, ändamålsenlig och motståndskraftig genom vetenskaplig bevisning och framförhållning; att stärka den vetenskapliga diplomatin i EU:s och medlemsländernas delegationer och ambassader och gynna de globala kontakterna för vetenskaplig diplomati; samt att bygga upp kapaciteten för den europeiska vetenskapliga diplomatin.
Europeiska kommissionen, Impact assessment accompanying the proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing Horizon Europe – the Framework Programme for Research and Innovation, laying down its rules for participation and dissemination, SWD(2018) 307 (inte översatt till svenska).
De organisationer från tredjeländer som deltar i Horisont Europa gör det i omkring 50 % av fallen genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna. I många länder är det över 50 % av deras totala deltagande i Horisont Europa-projekt som äger rum genom dessa åtgärder: USA (77,5 %), Argentina (76,5 %), Indonesien, Singapore, Nya Zeeland (75 %), Japan (66,7 %), Australien (62,2 %), Chile (57,1 %), Kanada (54,1 %).
Detta enligt de första uppgifterna från Horisont Europa. Dessutom har kommissionen inlett en särskild åtgärd för att gynna internationellt samarbete i Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna ( MSCAdvocacy ) . Där bedömer man exempelvis ramförutsättningarna för samarbete kring forskares utbildning och rörlighet ihop med länder som har ett gällande bilateralt avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med EU.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013; se dess artikel 8.
Se Open access to JRC Research Infrastructures (europa.eu) .
GSO – Group of Senior Officials (GSO) on global Research Infrastructures (gsogri.org) .
Brno Declaration on Fostering a Global Ecosystem of Research Infrastructures (icri2022.cz) .
Här hänvisas till om tredjeländerna uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 16.1 d i förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa.
* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Ukraina är också associerat till Euratoms forsknings- och utbildningsprogram.
Förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa.
Kommissionens rekommendation (EU) 2023/498 av den 1 mars 2023 om regler för god praxis angående standardisering inom det europeiska forskningsområdet, och kommissionens rekommendation (EU) 2023/499 av den 1 mars 2023 om en uppförandekod för förvaltning av immateriella tillgångar för kunskapsutnyttjande inom det europeiska forskningsområdet.
Se bland annat följande: EU research and innovation and the invasion of Ukraine: Main channels of impact (europa.eu) .
Crespi, F., Caravella, S., Menghini, M., och Salvatori, C., ”European Technological Sovereignty: An emerging framework for policy strategy”, Intereconomics, 56(6), s. 348–354.
Edler, J., Blind, K., och Frietsch, R., ”Technological Sovereignty: From Demand to Concept”, finns på https://www.isi.fraunhofer.de/en/presse/2020/presseinfo-11-Technologiesouveraenitaet.html .
Dessutom använde det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) artikel 22.5 i en åtgärd i sitt arbetsprogram för 2023, en åtgärd i sitt arbetsprogram för 2022 och två åtgärder i sitt arbetsprogram för 2021.
Europeiska kommissionen, Tackling R&I foreign interference, 14 januari 2022 (inte översatt till svenska). Detta behandlas också av EU-kunskapsnätverket om Kina i dess arbete.
G7 Working Group on the Security and Integrity of the Global Research Ecosystem (G7:s arbetsgrupp om det globala forskningsekosystemets säkerhet och integritet, SIGRE), Common values and principles on research security and research integrity, juni 2022.
Rådets rekommendation (EU) 2022/2415 av den 2 december 2022 om de vägledande principerna för kunskapsutnyttjande.
Exempelvis gör det internationella samarbetet om Eurokoderna det möjligt att höja tillsynskapaciteten och infrastrukturens kvalitet.
Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Global Gateway, JOIN(2021) 30 final.
Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Vägen till en hållbar blå planet – gemensamt meddelande om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning, JOIN(2022)28 final.
Mission Innovation är ett viktigt internationellt forum för länder som står bakom 90 % av den offentliga innovationsfinansieringen för energi.
Kommissionen kommer också att stödja inrättandet av en stödtjänst för global kunskap.
Vid FN:s femte miljöförsamling antogs en banbrytande resolution som banar vägen för ett globalt juridiskt bindande avtal om plastföroreningar.
New European Bauhaus: beautiful, sustainable, together (europa.eu) .
Rådets förordning (EU) 2021/2085 av den 19 november 2021 om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa och om upphävande av förordningarna (EG) nr 219/2007, (EU) nr 557/2014, (EU) nr 558/2014, (EU) nr 559/2014, (EU) nr 560/2014, (EU) nr 561/2014 och (EU) nr 642/2014 (EUT L 427, 30.11.2021, s. 17).
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, COM(2021) 118 final.
Cagnin, C., Muench, S., Scapolo, F., Störmer, E., Vesnic-Alujevic, L. Shaping and securing the EU’s open strategic autonomy by 2040 and beyond, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2021.
I Team Europe-initiativet kombineras resurser från EU, medlemsstaterna, finansinstitut och den privata sektorn.
Tydliga exempel på det är utökningen av BELLA (”Building the Europe Links with Latin America”) och Copernicuscentren i latinamerikanska länder och Filippinerna.
Rådets slutsatser om EU:s digitala diplomati, dokument 11406/22.
T.ex. G7, G20, OECD, Internationella teleunionen, Internationella standardiseringsorganisationen, Internationella elektrotekniska kommissionen, Institute of Electrical and Electronics Engineers.
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7153 .
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7154 .
https://www.who.int/publications/m/item/act-accelerator-outcomes-report--2020-22 .
Främst det informella nätverket Heads of International Health Research Organisations, Global Research Collaboration for Infectious Disease Preparedness, Global Alliance on Chronic Diseases, International Rare Diseases Research Consortium och International Consortium for Personalised Medicine. Kommissionen stödde också initiativet Epidemics Intelligence from Open Sources (EIOS).
Här ingår det gemensamma programplaneringsinitiativet om antimikrobiell resistens och ett nytt framtida europeiskt partnerskap om antimikrobiellt resistens, det gemensamma programplaneringsinitiativet om neurodegenerativa sjukdomar, det europeiska gemensamma programmet om sällsynta sjukdomar och ett nytt kommande europeiskt partnerskap om sällsynta sjukdomar.
EU-Africa PerMed-projektet har som syfte att bygga förbindelser mellan Europa och Afrika om precisionsmedicin.
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En ny europeisk agenda för innovation, COM(2022) 332 final.
20190605-gb57-17-strategic_framework_for_eit_community_global_outreach_activities.pdf (europa.eu) .
Med Celac menas gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater.
Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet En ny agenda mellan EU och USA för globala förändringar, JOIN(2020) 22 final.
Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet EU och Kina – en strategisk hållning, JOIN(2019) 5 final.
Till dessa hör öppen vetenskap, forskningsetik och forskningsintegritet, rörlighet för forskare samt jämställdhet inom forskning och innovation.
Till dessa hör immateriella rättigheter, prenormativ forskning, överensstämmelsebedömning och standardisering, tillträde till offentliga upphandlingar samt rättvisa och transparenta regelverk.
Innovationsåtgärder är åtgärder som har en hög teknisk utvecklingsnivå och ligger närmare marknaden.
Viktiga ämnen som omfattas av respektive partnerskap: Motståndskraft i leveranskedjan för halvledare. 5G/6G. Cybersäkerhet. Regelverk för plattformar, data och AI. Digital handel. Digital identitet och digitala signaturer. Överbryggande av de digitala kompetensklyftorna och digital inkludering.
UfM-Ministerial-Declaration-RI-EN-270622.pdf (ufmsecretariat.org) .
Se http://www.bluemed-initiative.eu/ , https://bluepartnership.eu/ och PRIMA: Partnership for Research & Innovation in the Mediterranean area (prima-med.org) .
Exempelvis har kommissionen fortsatt utveckla EU:s och Afrikanska unionens långsiktiga gemensamma forsknings- och innovationspartnerskap om förnybar energi, och utökat det till förnybar vätgas.
Digital konnektivitet handlar om att sammankoppla Europa med Afrika via kablar under havet, Afrikas regioner via fiberoptiska stamnät och ouppnådda regioner via satellitkommunikation, samt om att stödja digitala innovationsekosystem i regionen.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättandet av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.
Plan of Action to Implement the ASEAN-EU Strategic Partnership (2023-2027).pdf (europa.eu) .
117 deltaganden av ryska (offentliga eller offentligt anknutna) enheter sades upp främst på grundval av det femte sanktionspaketet, se artikel 5l i rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1). Vissa undantag räknas i denna artikel, t.ex. på områdena för rymd- och kärnsamarbete. 37 belarusiska deltaganden i Horisont Europa sades upp 2022, på grundval av rådets förordning (EU) 2021/1986 av den 15 november 2021 om ändring av förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland .
Microsoft Word – deklaration från G7:s vetenskapsministrar 20220613 (bundesregierung.de) .
ERA4Ukraine ger en översikt av alla befintliga åtgärder på EU-nivå och nationell nivå, däribland MSCA4Ukraine , arbetserbjudanden från Europeiska forskningsrådet och stipendiesystemet från det gemensamma forskningscentrumet vid Europeiska universitetsinstitutet) .
https://www8.cao.go.jp/cstp/kokusaiteki/g7_2023/230513_g7_communique.pdf