EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.6.2023
COM(2023) 323 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN
Årsrapport till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet om de internrevisioner som utfördes 2022
{SWD(2023) 214 final}
Innehållsförteckning
1.Rapportens syfte och omfattning
2.Tjänsten för internrevisions uppdrag: ansvarighet, oberoende och objektivitet
3.Översikt av revisionsarbetet
3.1.Genomförande av revisionsplanen för 2022
3.2.Statistik över tjänsten för internrevisions rekommendationer
4.Slutsatser baserade på det revisionsarbete som utförts under 2022
4.1.Slutsats om resultatrevisioner
4.1.1.Resultatförvaltning
4.1.2.Genomförandet av EU:s politik
4.1.3.Internkontrollsystem: laglighet och korrekthet
4.1.4.Beredskap för och tidigt genomförande av EU:s budget
4.1.5.Samarbete med tredje parter som genomför politiska åtgärder och program
4.1.6.Informationsteknik
4.1.7.Övriga processer
4.2.Tjänsten för internrevisions begränsade slutsatser
4.3.Övergripande yttrande om kommissionens ekonomiska förvaltning
5.Samråd med kommissionens instans för finansiella oriktigheter
6.Mildrande åtgärder vad gäller potentiella intressekonflikter (internationella internrevisionsnormer) – undersökning av Europeiska ombudsmannen
1.Rapportens syfte och omfattning
Genom denna rapport informeras Europaparlamentet och rådet, som en del av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, om de internrevisioner som Europeiska kommissionens tjänst för internrevision utfört 2022 vid kommissionens generaldirektorat, avdelningar och genomförandeorgan. Rapporten innehåller i) en sammanfattning av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, ii) en sammanfattning av de rekommendationer som lämnats, samt iii) de åtgärder som vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer. Kommissionen överlämnar rapporten till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artiklarna 118.8 och 247 i budgetförordningen. Den bygger på den rapport som upprättats i enlighet med artikel 118.4 i budgetförordningen av kommissionens internrevisor om de revisionsrapporter och rådgivande rapporter från tjänsten för internrevision som färdigställts under 2022.
2.Tjänsten för internrevisions uppdrag: ansvarighet, oberoende och objektivitet
Tjänsten för internrevision har i uppdrag att förbättra och skydda organisationens värde genom att tillhandahålla riskbaserade och objektiva garantier, råd och insikter. Tjänsten för internrevision hjälper kommissionen att nå sina mål genom ett systematiskt och disciplinerat arbete för att utvärdera och göra riskhanteringen, kontrollerna och styrningsprocesserna mer effektiva. Dess uppgifter omfattar att utvärdera och utfärda lämpliga rekommendationer för hur riskhanteringen, kontrollerna och styrningsprocesserna kan förbättras för att uppnå följande tre mål: i) Främja lämplig etik och lämpliga värderingar inom organisationen. ii) Säkerställa en effektiv hantering av organisationens resultat och ansvar. iii) På ett effektivt sätt förmedla risk- och kontrollinformation till lämpliga delar av organisationen. I sitt arbete strävar tjänsten för internrevision efter att främja en kultur av effektiv och ändamålsenlig förvaltning vid kommissionen och dess avdelningar.
Tjänsten för internrevisions oberoende arbete är förankrat i budgetförordningen och i den uppdragsstadga som kommissionen har antagit. Enligt stadgan ska tjänsten för internrevision, för att säkerställa objektiva bedömningar och undvika intressekonflikter, bevara sitt oberoende i förhållande till de aktiviteter och verksamheter som den granskar. Om objektiviteten faktiskt eller till synes påverkas måste detta meddelas. Om internrevisorn anser det vara nödvändigt kan han eller hon vända sig direkt till kommissionens ordförande och/eller kommissionskollegiet.
Tjänsten för internrevision utför sitt arbete i enlighet med budgetförordningen, de internationella normerna för yrkesmässig internrevision och de yrkesetiska normerna från Institute of Internal Auditors.
Tjänsten för internrevision rapporterar om – och är funktionellt ansvarig inför – den kommitté för revisionsuppföljning som inrättats i enlighet med artikel 123 i budgetförordningen. Tjänsten för internrevision i) rapporterar till kommittén för revisionsuppföljning om större problem som framkommer i samband med dess revisioner samt ger förslag på möjliga förbättringar av de granskade processerna, ii) utfärdar ett årligt övergripande yttrande om kommissionens ekonomiska förvaltning och iii) rapporterar (åtminstone årligen) om sitt uppdrag och sina resultat enligt den årliga revisionsplanen. Rapporteringen omfattar exponering för betydande risker, kontrollproblem, problem i samband med styrningsarrangemang och andra frågor.
Kommittén för revisionsuppföljning bistår kommissionskollegiet med fullgörandet av åtagandena enligt fördragen, budgetförordningen och annan lagstiftning. Den gör detta genom att i) säkerställa tjänsten för internrevisions oberoende, ii) vaka över kvaliteten på det interna revisionsarbetet, iii) säkerställa att kommissionen på vederbörligt sätt beaktar interna och externa revisionsrekommendationer och iv) se till att dessa rekommendationer följs upp på lämpligt sätt. På så sätt bidrar kommittén till att förbättra kommissionens effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att uppnå målen. Kommittén för revisionsuppföljning underlättar också kollegiets uppsikt över kommissionens styrning, riskhantering och rutiner för intern kontroll.
Tjänsten för internrevision utför inte revisioner av medlemsstaternas system för kontroll av EU-medel. Sådana revisioner omfattar enskilda stödmottagare, och utförs av medlemsstaternas internrevisorer, nationella revisionsmyndigheter, andra generaldirektorat vid kommissionen och Europeiska revisionsrätten. Tjänsten för internrevision utför dock revisioner av åtgärder som vidtas av kommissionens avdelningar för att övervaka och granska i) organ i medlemsstaterna och ii) andra organ som ansvarar för utbetalning av EU-medel. I enlighet med artikel 118.2 i budgetförordningen ska internrevisorn ha fullständig och obegränsad tillgång till de uppgifter denne behöver för sin tjänsteutövning, vid behov på plats och även i medlemsstaterna och i tredjeländer.
3.Översikt av revisionsarbetet
3.1.Genomförande av revisionsplanen för 2022
Tjänsten för internrevision genomförde revisionsplanen för 2022 mot bakgrund av ett större tryck på resurserna vid vissa av kommissionens generaldirektorat och avdelningar, som beror på det krishanteringsläge som råder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Dessutom påverkade förseningar i samband med antagandet av lagstiftning och inledandet av genomförandet av program den ursprungliga revisionsplanen. Trots de utmaningar som uppstått tack vare dessa omständigheter slutförde tjänsten för internrevision 89 revisionsuppdrag (revisioner, granskningar och uppföljningsuppdrag) och utfärdade 101 rapporter (inklusive slutliga revisions- och granskningsrapporter, uppföljningsmeddelanden och avslutande anmärkningar samt skriftliga uttalanden).
Det totala antalet och en uppdelning per typ av uppdrag och rapporter som slutförts på brytdatumet den 31 januari 2023 visas i diagrammen nedan.
Källa: Europeiska kommissionen, tjänsten för internrevision.
Antalet rapporter är fler än antalet uppdrag eftersom tjänsten för internrevision för vissa övergripande revisioner eller revisioner som omfattar flera enheter utarbetar flera rapporter för de olika revisionsobjekt som omfattas av revisionen. Under 2022 genomförde tjänsten för internrevision 14 övergripande revisioner och revisioner som omfattade flera enheter (och utfärdade 22 slutrapporter för dessa revisioner).
Den ursprungliga revisionsplanen för 2022 omfattade 37 revisionsuppdrag (exklusive uppföljningsuppdrag) som skulle slutföras senast på brytdatumet den 31 januari 2023. Dessutom ingick 35 uppdrag som skulle inledas under rapporteringsperioden och som skulle slutföras efter rapporteringsperioden.
I enlighet med sin uppdragsstadga och internationella revisionsnormer planerar tjänsten för internrevision sitt revisionsarbete baserat på en riskbedömning och en kapacitetsanalys. Syftet är att upprätta en plan som täcker de största riskområdena, vilket maximerar mervärdet för tjänsten för internrevision, och att bidra till att säkerställa att revisionsplanen genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Tjänsten för internrevision övervakar regelbundet genomförandet av revisionsplanen och anpassar den vid behov.
Tjänsten för internrevisions ursprungliga revisionsplan för 2022 uppdaterades i augusti 2022 för att ta hänsyn till de framväxande riskerna. I denna uppdatering planerade tjänsten för internrevision att slutföra 29 revisionsuppdrag senast den 31 januari 2023. Kommittén för revisionsuppföljning beaktade både de ursprungliga och de uppdaterade planerna.
På brytdatumet den 31 januari 2023 hade tjänsten för internrevision slutfört 30 revisionsuppdrag. Detta motsvarar 100 % av revisionsplanen för 2022, som uppdaterades vid halvårsskiftet, samt ett ytterligare uppdrag som skulle slutföras efter rapporteringsperioden.
Denna rapport avser det revisionsarbete som utfördes av tjänsten för internrevision under rapporteringsperioden, som sträckte sig mellan den 1 februari 2022 och den 31 januari 2023. Ytterligare arbete som fortfarande pågick den 31 januari 2023 (som inte omfattas av rapporteringsperioden), och som bidrog till tjänsten för internrevisions övergripande yttrande om kommissionens ekonomiska förvaltning 2022, sammanfattas därför inte i bilagan till denna rapport. Detta gäller särskilt uppdragen om utformning och genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens och om kommissionens risk vid betalning. Relevant information från dessa uppdrag har beaktats i det övergripande yttrandet för 2022 (se avsnitt 4.3).
3.2.Statistik över tjänsten för internrevisions rekommendationer
Tjänsten för internrevision lämnade 172 rekommendationer till följd av sitt revisionsarbete 2022. Som framgår nedan bedömdes de flesta av dessa rekommendationer (71 %) som viktiga, varav två rekommendationer ansågs vara absolut nödvändiga.
Källa: Europeiska kommissionen, tjänsten för internrevision.
Under 2022 godtog revisionsobjekten 167 av de 172 rekommendationer som lämnades av tjänsten för internrevision. Två rekommendationer godtogs delvis och tre rekommendationer avvisades. För alla (delvis) godtagna rekommendationer utarbetade revisionsobjekten handlingsplaner. Dessa handlingsplaner lämnades in till tjänsten för internrevision, som därefter bedömde att de var tillfredsställande eller begärde en reviderad handlingsplan.
REKOMMENDATIONER SOM LÄMNATS MELLAN 2018 OCH 2022
En omfattande översikt över uppföljningen av tjänsten för internrevisions rekommendationer som var försenade med mer sex månader skickades till kommittén för revisionsuppföljning. Dessutom utarbetade tjänsten för internrevision kvartalsvisa rapporter om genomförandet av rekommendationer som var försenade med mer än sex månader, som diskuterades vid de förberedande mötena i kommittén för revisionsuppföljning.
Som visas nedan bedömde revisionsobjekten att 635 (74 %) av totalt 854 (delvis) godtagna rekommendationer
som utfärdades av internrevisionstjänsten under perioden 2018–2022 hade genomförts på brytdatumet den 31 januari 2023
. Detta innebär att totalt 219 rekommendationer (26 %) ännu inte har genomförts.
Källa: Europeiska kommissionen, tjänsten för internrevision.
Av de 219 rekommendationer som ännu inte hade avslutats på brytdatumet bedöms två vara absolut nödvändiga, 62 vara mycket viktiga och 155 vara viktiga.
Av de rekommendationer som ännu inte har genomförts är 46 försenade (har inte genomförts senast på det ursprungligen överenskomna datumet). Dessa försenade rekommendationer utgör 5,4 % av de (delvis) godtagna rekommendationerna. Av de försenade rekommendationerna anses tre mycket viktiga rekommendationer vara mycket försenade (mycket försenade rekommendationer är rekommendationer som ännu inte har genomförts mer än sex månader efter det ursprungliga genomförandedatumet). Detta är en betydande minskning jämfört med tidigare år, vilket visar att tjänsten för internrevision iakttar en strikt uppföljningspolicy vid bedömningen av genomförandet av dess rekommendationer. Dessa mycket viktiga och mycket försenade rekommendationer står för 0,4 % av det totala antalet (delvis) godtagna rekommendationer under perioden 2018–2022 (jämfört med 0,8 % under den föregående rapporteringsperioden). Det finns inga mycket viktiga rekommendationer som är mycket försenade som utfärdats före 2018.
Källa: Europeiska kommissionen, tjänsten för internrevision.
Sammantaget anser tjänsten för internrevision att genomförandet av dess rekommendationer är tillfredsställande och jämförbart med tidigare rapporteringsperioder. Detta visar att kommissionens avdelningar är noga med att genomföra de absolut nödvändiga och mycket viktiga rekommendationerna, och därigenom minskar de risker som identifieras av tjänsten för internrevision. Icke desto mindre bör man uppmärksamma de mycket försenade enskilda rekommendationer som anses vara mycket viktiga.
I del 3 i bilagan till denna rapport sammanfattas dessa mycket viktiga och mycket försenade rekommendationer.
4.Slutsatser baserade på det revisionsarbete som utförts under 2022
4.1.Slutsats om resultatrevisioner
För att bidra till kommissionens resultatbaserade kultur och en ökad inriktning på valuta för pengarna genomförde tjänsten för internrevision resultatrevisioner och övergripande revisioner
under 2022 som en del av sin strategiska revisionsplan.
De resulterande revisionsslutsatserna avsåg följande: 1) Genomförandet av EU:s politik. 2) Interna kontrollsystem vad gäller laglighet och korrekthet. 3) Beredskap för och tidigt genomförande av EU:s budget. 4) Resultathantering. 5) Samarbete med tredje parter som genomför politiska åtgärder och program. 6) Informationsteknik. 7) Övriga processer.
Tjänsten för internrevision gör i överensstämmelse med sina metoder och bästa praxis en indirekt bedömning av resultaten genom att bedöma hur de olika avdelningarna genomför politik, program och åtgärder mot bakgrund av de risker som är förenade med detta. Med denna strategi syftar den till att säkerställa att
generaldirektorat och avdelningar har utvecklat lämpliga resultatramar, resultatmätningsverktyg och övervakningssystem.
I avsnitten nedan anges tjänsten för internrevisions slutsatser om de olika resultataspekter som den fokuserade på under de revisioner som utfördes 2022.
Resultatförvaltning
Ett robust system för resultatförvaltning är avgörande för att säkerställa att mål och resultatindikatorer fastställs effektivt och i linje med kommissionens prioriteringar, att de regelbundet övervakas och rapporteras och att kommissionens verksamhet ger bästa möjliga resultat och mervärde. Politiska intressenter och allmänheten kräver i allt större utsträckning tydliga bevis på att kommissionen uppnår politiska och operativa mål.
Kommissionen har därför åtagit sig att tillämpa en stark resultatram. Meddelandet om resultatramen för EU:s budget inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 innehåller de verktyg och förfaranden som krävs för att fastställa mål och mäta och övervaka framstegen mot dem. Det är inom denna ram som tjänsten för internrevision utförde fyra revisioner på området resultatförvaltning.
1)För att övervaka sitt resultat och på lämpligt sätt rapportera till allmänheten och andra intressenter måste kommissionen ha rimliga garantier för att dess resultatinformation om EU:s finansieringsprogram är tillförlitlig. Tjänsten för internrevision utförde en revision vid generaldirektoratet för budget och kommissionens generalsekretariat. Den bedömde om det befintliga kontrollsystemet var lämpligt för att hjälpa kommissionen att garantera att resultatinformationen om dess finansieringsprogram är tillförlitlig. Tjänsten för internrevision medgav att den övergripande kontrollstrategin för resultatinformationens tillförlitlighet inte kan tillämpas på samma sätt som för laglighets- och korrekthetsaspekterna, vilket delvis förklaras av den utmanande process genom vilken resultatinformationen samlas in, behandlas och rapporteras, med tanke på den stora mängden sådan information och dess mångfald, samt antalet aktörer som deltar i förvaltningen av denna information, särskilt när det rör sig om delad och indirekt förvaltning. Mot bakgrund av detta mycket utmanande sammanhang drog tjänsten för internrevision slutsatsen att även om kommissionen har gjort framsteg när det gäller att förbättra resultatramen för EU:s budget och genomföra det kontrollsystem som krävs för att garantera tillförlitligheten i rapporteringen av resultatinformation om dess finansiella program, så krävs ett antal centrala förbättringar för att stärka detta system ytterligare. I synnerhet identifierades en betydande svaghet i samband med kontrollverksamheten, som inbegrep luckor eller inkonsekvenser i den gemensamma vägledningen när det gäller att bedöma resultatinformationens tillförlitlighet (som återspeglas i hur de relaterade kontrollerna rapporteras) och när det gäller kvalitetskontroller på central nivå, som inte alltid genomförs som de ska, särskilt de kvalitetsgranskningar och konsekvenskontroller som rör de årliga verksamhetsrapporterna.
2)Mot bakgrund av situationen för EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioderna 2014–2020 och 2021–2027 bedömde tjänsten för internrevision särskilda inslag i resultatramarna för Horisont 2020 (det effektiva genomförandet av övervaknings- och rapporteringssystemet) och Horisont Europa (utformningen av resultatramen). Revisionen omfattade generaldirektoraten för forskning och innovation, klimatpolitik, energi, transport och rörlighet, Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö samt Gemensamma forskningscentrumet
. Utformningen av resultatramen och av övervaknings- och rapporteringssystemet för Horisont Europa och dess genomförandestatus är överlag tillfredsställande och i linje med programmets livscykelfas. Tjänsten för internrevision noterade dock en mycket stor svaghet när det gäller ändamålsenligheten i rapporteringssystemet för Horisont 2020.
Slutligen genomfördes två revisioner av resultatförvaltningen vid följande generaldirektorat:
3)Eurostat.
4)Skatter och tullar.
I båda fallen (3) och (4) har resultatförvaltningssystemen utformats på ett lämpligt sätt och genomförts ändamålsenligt och effektivt, vilket gör det möjligt att planera, övervaka och rapportera om uppnåendet av de viktigaste politiska målen
Genomförandet av EU:s politik
Under 2019 fastställde kommissionens ordförande de politiska prioriteringarna för en femårsperiod. Ett viktigt ansvar för kommissionen är att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder. De olika generaldirektoraten och avdelningarna spelar en aktiv roll i utformningen och genomförandet av EU:s politik. De gör detta bland annat genom att föreslå EU-lagstiftning, hjälpa medlemsstaterna att genomföra den, säkerställa att EU-lagstiftningen efterlevs och säkerställa unionens externa representation i andra frågor än utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Fem revisioner som utfördes av tjänsten för internrevision bedömde respektive generaldirektorats resultat på vissa av dessa områden. Fyra av de fem revisionerna visade att betydande förbättringar måste till, och tjänsten för internrevision utfärdade flera mycket viktiga rekommendationer 2022 till de granskade generaldirektoraten
.
1)I en revision bedömdes lämpligheten och effektiviteten hos Europeiska fonden för hållbar utvecklings garantisystem. Tjänsten för internrevision erkände de insatser som gjorts av generaldirektoraten för internationella partnerskap och för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar för att förvalta detta garantisystem, som är ett nytt och unikt instrument. Trots stora utmaningar i samband med inrättandet av den nya genomförandemetoden, behovet av att förhandla fram flera övergripande klausuler och omorienteringen för att ta itu med de utmaningar som följt på covid-19-pandemin undertecknades överenskommelser för hela instrumentets belopp inom den tidsfrist som fastställs i fondens förordning. För att stärka styrnings-, genomförande- och rapporteringsprocesserna måste dock arrangemangen för styrningen, säkerställandet av garantier, kontrakt och resultatövervakningen förbättras avsevärt.
2)En andra revision genomfördes vid generaldirektoraten för handel, jordbruk och landsbygdsutveckling samt miljö, som var inriktad på de förfaranden som införts för att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av bilaterala handelsavtal. Den visade att generaldirektoratet för handel vidtog åtgärder för att stärka genomförandet och verkställandet av bilaterala handelsavtal, med fokus på samordning med externa intressenter och samarbetet med kommissionens övriga avdelningar. Ytterligare förbättringar krävs dock vid generaldirektoratet för handel när det gäller bidraget från efterhandsutvärderingar och studier till genomförandet av handelsavtalen och dokumentationen av information om befintliga handelshinder.
3)En tredje revision syftade till att bedöma de förfaranden som införts av generaldirektoraten för jordbruk och landsbygdsutveckling och för hälsa och livsmedelssäkerhet samt av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning
för att förebygga och upptäcka livsmedelsbedrägerier. Livsmedelsbedrägerier kan inte bara hindra den inre marknadens funktion utan utgör också en risk för människors, djurs eller växters hälsa, för djurskyddet eller för miljön i EU. Även om de processer som de två generaldirektoraten har inrättat på det hela taget är lämpliga finns det fortfarande mycket stora svagheter som påverkar deras effektivitet och ändamålsenlighet. Dessa gäller fördelningen av uppgifter med koppling till ekologiska livsmedelsprodukter, granskningen av anmälningar för att identifiera potentiella bedrägerifall, övervakningen av potentiella problem i medlemsstaternas kontrollsystem, och funktionerna hos de relaterade informationstekniksystemen.
4)I en fjärde revision bedömdes det interna kontrollsystemet vid generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling för genomförandet av de nationella stödprogrammen inom vinsektorn. Även om generaldirektoratet på det hela taget har tillräckliga kontroller för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av de nationella stödprogrammen inom vinsektorn kvarstår en betydande svaghet. Denna rör övervakningen av programmens resultat (dvs. vägledningen till medlemsstaterna om de resultatuppgifter som de måste rapportera till kommissionen och generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutvecklings bedömning av dessa uppgifter).
5)Studier utgör ett viktigt bidrag till beslutsprocessen. Tjänsten för internrevision drog slutsatsen att det internkontrollsystem som finns vid generaldirektoratet för transport och rörlighet säkerställer att de olika stadierna av studiernas livscykel förvaltas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och överensstämmer med tillämplig lagstiftning och gemensam vägledning.
Internkontrollsystem: laglighet och korrekthet
En av tjänsten för internrevisions prioriteringar är att ge kollegiet, liksom generaldirektoraten och avdelningarna, garantier för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av internkontrollerna av den ekonomiska förvaltningen. Baserat på en djupgående riskbedömning och den efterföljande strategiska revisionsplanen för 2021–2023 genomförde tjänsten för internrevision sju revisionsuppdrag på detta område under 2022. Genom dessa revisioner visade det sig att det behövs betydande förbättringar, och flera rekommendationer utfärdades
.
1)Införandet 2016 av det ”uppskattade totala riskbeloppet vid avslutande” utgjorde ett stort steg mot att förbättra kommissionens rapportering om ekonomisk förvaltning, eftersom det kompletterar rapporteringen om program med fleråriga kontrollsystem genom att tillhandahålla ytterligare information om de beräknade riskbelopp som kommissionen förväntar sig kvarstår när alla uppskattade korrigerande åtgärder har genomförts. I detta sammanhang genomförde tjänsten för internrevision en begränsad granskning av rapporteringen av kommissionens förebyggande och korrigerande åtgärder (korrigerande kapacitet) vid generaldirektoraten för budget, jordbruk och landsbygdsutveckling, sysselsättning, sociala frågor och inkludering, internationella partnerskap, regional- och stadspolitik och forskning och innovation samt vid Europeiska genomförandeorganet för forskning. Tjänsten för internrevision erkände generaldirektoratet för budgets pågående insatser för att förbättra kvaliteten på och tydligheten hos rapporteringen om de förebyggande och korrigerande åtgärderna i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2021. Den konstaterade att de gemensamma anvisningarna för rapporteringen om de förebyggande och korrigerande åtgärderna på det hela taget är väl utformade och genomförs effektivt av de generaldirektorat och avdelningar som ingick i urvalet. Det finns dock fortfarande mycket stora svagheter i de interna kontrollerna (både på organisationsnivå och lokal nivå) för att säkerställa att enkel, tydlig och tillförlitlig information rapporteras av generaldirektoraten i deras årliga verksamhetsrapporter och av generaldirektoratet för budget i kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport. Dessa rör tillgången till kvantitativa uppgifter och kvalitativ information för att på ett effektivt sätt styrka kommissionens övergripande korrigerande kapacitet och tydligheten och konsekvensen i rapporteringen om korrigeringar i de årliga verksamhetsrapporterna och den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.
2)Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument som kommissionen använder för att samla in medel för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra reformer och investeringar i linje med EU:s prioriteringar. Tjänsten för internrevision bedömde kontroll- och revisionsstrategierna vid generaldirektoratet för ekonomi och finans när det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens. Det erkände att det har varit utmanande att inrätta kontroll- och revisionsstrategierna på grund av den komplexa operativa miljön och instrumentets rättsliga ram, liksom trycket på resurserna för att godkänna de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna och göra de första utbetalningarna. Det finns dock fortfarande mycket stora svagheter vad gäller utformningen av dessa kontroller, som kan stå i vägen för garantierna för att utbetalningarna är lagliga och korrekta, och vad gäller effektiviteten hos medlemsstaternas kontrollsystem för att skydda unionens ekonomiska intressen. Dessa svagheter rörde metoden för betalningsanstånd i händelse av att delmål och mål inte uppnås, tillämpningen av korrigeringar som härrör från efterhandsrevisioner, definitionen av kriterier för att dra slutsatser om efterlevnaden hos medlemsstaternas kontrollsystem och metoden för att definiera systemrevisionernas omfattning.
3)I samband med en revision vid generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder bedömdes utformningen och genomförandet av kontroller i samband med bidragsförvaltningen, från tilldelning till slutbetalning och efterhandsrevisioner, med anknytning till unionens civilskyddsmekanism. Även om kontrollstrategin för bidragsförvaltningen har utformats på ett lämpligt sätt konstateras en mycket stor svaghet i samband med genomförandet av kontrollstrategin, som hör ihop med det faktum att kriterierna för urval av stödmottagare vid förfaranden för direkt tilldelning inte lämnas ut och motiveringen för användningen av sådana förfaranden.
4)Europeiska unionens finansiering, under budgetrubriken Grannskapet och omvärlden, kan tillhandahållas stödmottagare på alla kontinenter. EU-delegationernas kapacitet är dock begränsad, och generaldirektoraten för yttre åtgärder kan inte granska varje utgiftspost i ansökningar om slutbetalning. Därför är stödmottagare och entreprenörer kontraktsmässigt skyldiga att tillhandahålla utgiftskontroller som utförs av en extern revisor. Dessa kontroller av kontraktsenliga utgifter kan förhindra att ett stort antal laglighets- och korrekthetsfel inträffar för kommissionen gör en utbetalning och har därför en framträdande roll i den interna kontrollkedjan. Tidigare revisioner som utförts av tjänsten för internrevision visade att kontroller av kontraktsenliga utgifter kanske inte alltid är en tillräckligt tillförlitliga, eftersom de inte alltid kunde upptäcka icke stödberättigande utgifter före en slutbetalning. Under 2022 bedömde tjänsten för internrevisions utformningen och genomförandet av de kontroller som rörde kontraktsenliga utgiftskontroller vid generaldirektoraten för internationella partnerskap, för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och vid tjänsten för utrikespolitiska instrument. Tjänsten för internrevision noterade att generaldirektoratet för internationella partnerskap gjorde stora ansträngningar för att genomföra förfarandet för kontroll av kontraktsenliga utgifter, som även används av generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och av tjänsten för utrikespolitiska instrument. Detta förfarande är dock inte helt lämpligt och är därför endast delvis ändamålsenligt och effektivt när det gäller att fungera som en tillförlitlig källa till garantier om att betalningarna är lagliga och korrekta. I detta sammanhang identifierade tjänsten för internrevision två mycket stora svagheter med anknytning till utformningen av förfarandet och dess mål, liksom övervakningen av återkopplingen om de kontraktsenliga utgiftskontrollerna.
5)Generaldirektoratet för informationsteknik har en ledande roll i upphandlingsförfarandena med anknytning till informations- och kommunikationsteknik, som inte bara omfattar Europeiska kommissionen utan även andra EU-institutioner och EU-organ. Tjänsten för internrevision utförde en revision av offentlig upphandling vid generaldirektoratet för informationsteknik. Med tanke på denna utmanande roll drog tjänsten för internrevision slutsatsen att generaldirektoratet hade utformat och genomfört en lämplig och effektiv ram för styrning, riskhantering och intern kontroll för sin upphandlingsverksamhet. Det finns dock fortfarande betydande svagheter när det gäller effektiviteten, särskilt när det rör sig om att styra upphandlingsförfaranden för informations- och kommunikationsteknik mot mer konkurrenskraftiga och ekonomiska metoder.
6)I den allmänna dataskyddsförordningen
sattes efterlevnaden av uppgiftsskyddet i centrum för organisationernas styrning och en riskbaserad strategi infördes för att bedöma behandlingen av uppgifter i syfte att stärka varje persons grundläggande rätt till skydd för sina uppgifter. För att säkerställa en enhetlig och harmoniserad strategi för personuppgiftsskyddet vid EU:s institutioner, organ och byråer antogs 2018
en intern dataskyddsförordning som är anpassad till principerna och reglerna i den allmänna dataskyddsförordningen. Den har som huvudsakligt mål att säkerställa att EU:s institutioner, organ och byråer behandlar personuppgifter på ett rättvist och öppet sätt. Genomförandeorganen behandlar stora mängder personuppgifter. Med tanke på kommissionens nyckelroll i antagandet av dataskyddsförordningar på EU-nivå är det viktigt att genomförandeorganen också föregår med gott exempel vid tillämpningen av EU:s nya dataskyddsbestämmelser. Tjänsten för internrevision utförde en revision vid fem genomförandeorgan
och vid generaldirektoratet för forskning och innovation för att bedöma om hade infört ett effektivt och ändamålsenligt internt kontrollsystem för skyddet av personuppgifter, i enlighet med de centrala bestämmelserna i den interna dataskyddsförordningen. Tjänsten för internrevision konstaterade att genomförandeorganen, med stöd av generaldirektoratet för forskning och innovation, har infört ett kontrollsystem för skyddet av personuppgifter som syftar till att följa de centrala bestämmelserna i den tillämpliga förordningen. Även om generaldirektoratet för forskning och innovation har inrättat en solid styrningsstruktur för att hjälpa till att ta itu med vanliga frågor om hanteringen av personuppgifter och på det hela taget har gjort framsteg med genomförandet av ett kontrollsystem för skydd av personuppgifter, kvarstår betydande svagheter som påverkar dess effektivitet och ändamålsenlighet. Dessa svagheter rör formaliseringen av avtalet om gemensamt personuppgiftsansvar för behandlingen av personuppgifter och överföringen av personuppgifter till tredjeländer via EU-portalen för finansiering och anbud.
7)Slutligen genomförde tjänsten för internrevision en översyn av den interna kontrollramen vid generaldirektoratet för skatter och tullar och drog slutsatsen att generaldirektoratet utfört en adekvat bedömning av förekomsten och funktionen av dess principer och komponenter för intern kontroll.
Beredskap för och tidigt genomförande av EU:s budget
Den fleråriga budgetramen 2021–2027 utgör tillsammans med återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU ett aldrig tidigare skådat belopp för att bidra till att reparera de ekonomiska och sociala skador som covid-19-pandemin medfört och bidra till omställningen till ett modernt och mer hållbart Europa. De risker som hör ihop med förvaltningen av denna budget och uppnåendet av dess mål är stora. Detta fick tjänsten för internrevision att inkludera fyra revisioner som omfattade de inledande stegen i planeringen och genomförandet av EU:s budget i sin revisionsplan för 2022. Tjänsten för internrevision utfärdade flera rekommendationer, varav två bedömdes vara absolut nödvändiga, till följd av de svagheter som identifierades.
1)Den revision som genomfördes vid Europeiska innovationsrådet och Genomförandeorganet för små och medelstora företag och generaldirektoraten för forskning och innovation samt för kommunikationsnät, innehåll och teknik var inriktad på Europeiska innovationsrådet. Europeiska innovationsrådet lanserades som ett pilotprojekt inom ramen för det åttonde ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020, och inbegrep inrättandet av en särskild enhet för investeringar, Europeiska innovationsrådets fond. Europeiska innovationsrådet blev ett fullvärdigt program inom ramen för Horisont Europa (2021–2027), och omfattar tre system: Pathfinder (bidrag), Transition (bidrag) och Accelerator (endast bidrag, endast eget kapital och blandat finansiellt stöd). Även om de interna kontrollerna för Europeiska innovationsrådets bidragsdel (Pathfinder- och Transitionprogrammen) utformades och genomfördes på lämpligt sätt, fann tjänsten för internrevision kritiska och mycket stora svagheter i styrningssystemet och det interna kontrollsystemet för dess Acceleratorprogram. Svagheterna rör förvaltningen av programmet, genomförandeorganets interna kontrollmiljö i förhållande till Europeiska innovationsrådet, övergången till indirekt förvaltning, rapporteringen från Europeiska innovationsrådets fond till genomförandeorganet och generaldirektoratet för forskning och innovation, bristande konsekvens i kontrollerna av intressekonflikter under utvärderingsprocessen samt IKT-tjänster och -verktyg med anknytning till Acceleratorprogrammet.
2)En annan revision inriktades på bedömningen av den kontrollstrategi som generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor har genomfört i samband med förvaltningen av de tidiga skedena av Europeiska försvarsfonden. Trots att kontrollerna var lämpligt utformade konstaterades en betydande svaghet i samband med genomförandet av valideringen av statusen för små och medelstora företag och medelstora noterade företag.
Slutligen inriktades två revisioner på de tidiga faserna av genomförandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027:
3)Ett tidigt genomförande av programmet för Fonden för ett sammanlänkat Europa 2021–2027 av Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö och generaldirektoraten för energi och för transport och rörlighet.
4)Beredskapen vid generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur att genomföra programmet Erasmus+ 2021–2027.
Resultaten (3) och (4) var tillfredsställande. Inga stora kvarstående risker eller större svagheter identifierats vid de granskade generaldirektoraten och avdelningarna.
Samarbete med tredje parter som genomför politiska åtgärder och program
Uppgifter som gör genomförandet av budgeten kan anförtros de unionsorgan som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen. För närvarande har EU:s decentraliserade byråer olika slags styrningsstrukturer, mandat och uppgifter. Med tanke på de risker som identifierats av tjänsten för internrevision med koppling till kommissionens ansvar att samarbeta med, övervaka och tillse dessa organ samt förra årets första revisioner som omfattar både kommissionens partnerdirektorat och EU:s decentraliserade organ eller andra oberoende organ utförde tjänsten för internrevision under 2022 två liknande revisioner.
1)Den första revisionen omfattade samarbetsmekanismerna mellan Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och generaldirektoraten för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, internationella partnerskap, grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar samt utbildning, ungdom, idrott och kultur. Generaldirektoraten har inrättat lämpliga förfaranden för att stödja sina förbindelser med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Effektiviteten har dock försämrats på grund av att stiftelsens geografiska mandat inte är tillräckligt avgränsat, som huvudsakligen faller under generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkluderings ansvar.
2)Den andra revisionen omfattade samarbetet mellan generaldirektoratet för havsfrågor och fiske och Europeiska fiskerikontrollbyrån, och den fann att generaldirektoratet hade utformat lämpliga, effektiva och ändamålsenliga samarbetsprocesser för verksamhet med anknytning till efterlevnaden av internationella bestämmelser enligt artikel 30 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.
Informationsteknik
Mot bakgrund av de ökade säkerhetsproblemen, rättsliga skyldigheterna, medlemsstaternas förväntningar, nya användarkrav och en gemensam strategi för informationshantering antog kommissionen 2018 en digital strategi i syfte att skapa nya innovativa digitala lösningar till stöd för sin politik och verksamhet. I detta sammanhang genomförde tjänsten för internrevision under 2022 fyra revisioner som rörde informationsteknik.
1)Generaldirektoratet för informationsteknik har en central roll när det gäller att stödja och samordna genomförandet av kommissionens digitala strategi, vid sidan av att, i samarbete med kommissionens övriga avdelningar, tillhandahålla flera tekniska komponenter som är avgörande för att främja digitaliseringen vid kommissionen. Revisionen av hur genomförandet av kommissionens digitala strategi fortskrider visade att även om kommissionen utformade och införde lämpliga kontrollsystem för att tillse, förvalta och övervaka genomförandet av kommissionens digitala strategi kvarstår en betydande svaghet som påverkar ett effektivt genomförande av denna. Det gäller vägledningen och stödet från generaldirektoratet för informationsteknik till kommissionens avdelningar för att förbereda och övervaka framstegen i fråga om genomförandet av processdigitaliseringen, de relaterade åtgärderna i planen för modernisering av digitala lösningar och en digital genomförandemodell.
Tre revisioner där man bedömde utformningen och genomförandet av styrnings- och förvaltningsarrangemangen för informationsteknik genomfördes vid fyra generaldirektorat och avdelningar:
2)Migration och inrikes frågor samt rättsliga frågor och konsumentfrågor.
3)Skatte- och tullunionen.
4)Generalsekretariatet.
Tjänsten för internrevision identifierade inte några betydande sårbarheter genom dessa revisioner.
Övriga processer
Vid två revisioner bedömdes resultataspekter inom andra processer, nämligen fysisk säkerhet och personalförvaltning.
1)Revisionen av personalförvaltningen vid generaldirektoratet för ekonomi och finans visade inte på några större svagheter i kontrollsystemet.
2)Vid revisionen av fysisk säkerhet identifierades flera problem, vilket resulterade i fem mycket viktiga rekommendationer.
Som en EU-institution, arbetsgivare och förvaltare har kommissionen ansvaret för att vidta fysiska säkerhetsåtgärder för att skydda sina anställda och sina tillgångar. Det övergripande ansvaret för skyddet av tillgångar och personer för kommissionens samtliga lokaler och personal åligger generaldirektoratet för personal och säkerhet. Tjänsten för internrevision erkände att säkerhetsområdet är en utmanande och komplex fråga. När nya risker uppstår förändras säkerhetsläget, och kommissionens avdelningar (särskilt generaldirektoratet för personal och säkerhet) måste vidta nödvändiga åtgärder, utan ytterligare resurser. Även om kommissionen har gjort framsteg med att genomföra lämpliga ramar för styrning, riskhantering och intern kontroll för fysisk säkerhet för att skydda sina anställda och tillgångar krävs fortfarande ett antal viktiga åtgärder för att uppnå den nödvändiga mognadsgraden. Dessa rör styrningsramen för ramverket för riskhantering och åtgärderna för intern kontroll.
4.2.Tjänsten för internrevisions begränsade slutsatser
Tjänsten för internrevision utfärdade begränsade slutsatser om den interna kontrollen till kommissionens samtliga generaldirektorat och avdelningar i februari 2023. Dessa begränsade slutsatser bidrog till de berörda generaldirektoratens och avdelningarnas årliga verksamhetsrapporter för 2022. De baseras på det revisionsarbete som utförts under de fem senaste åren och omfattar alla rekommendationer som ännu inte har genomförts. Tjänsten för internrevisions slutsatser om den interna kontrollen är begränsade till de förvaltnings- och kontrollsystem som var föremål för revision och omfattar inte system som inte har granskats av internrevisionstjänsten under de fem senaste åren.
4.3.Övergripande yttrande om kommissionens ekonomiska förvaltning
Tjänsten för internrevision utfärdar i enlighet med sin uppdragsstadga ett årligt övergripande yttrande om kommissionens ekonomiska förvaltning. Yttrandet baseras på tjänstens revisionsarbete på området ekonomisk förvaltning vid kommissionen under de senaste tre åren (2020 till 2022). I yttrandet beaktas även uppgifter från andra källor, som Europeiska revisionsrättens rapporter. Det övergripande yttrandet utfärdas samtidigt som denna rapport och omfattar samma år.
På grundval av denna information ansåg internrevisorn att kommissionen under 2022 hade infört förfaranden för styrning, riskhantering och internkontroll som sammantaget är tillräckliga för att ge rimliga garantier för uppnåendet av de finansiella målen. Det allmänna yttrandet innehöll dock förbehåll med avseende på de reservationer som de delegerade utanordnarna framfört i sina revisionsförklaringar i de årliga verksamhetsrapporterna.
Tjänsten för internrevision baserade sitt allmänna yttrande på den kombinerade effekten av samtliga belopp som mot bakgrund av de årliga verksamhetsrapporterna uppskattas vara riskbelopp vid utbetalning utöver de belopp som omfattas av reservationer. De totala riskbeloppen vid utbetalning är de delegerade utanordnarnas bästa uppskattning av det utgiftsbelopp som inte har godkänts i enlighet med tillämpliga bestämmelser i kontraktet och lagstiftning vid tidpunkten för utbetalningen under 2022. I sina årliga verksamhetsrapporter uppskattar generaldirektoraten och avdelningarna riskbeloppen till totalt 2 722–3 294 miljoner euro. Detta motsvarar mellan 1,6 % och 1,9 % av de totala relevanta utgifterna från kommissionens budget, Europeiska utvecklingsfonden och EU:s förvaltningsfonder 2022, och ligger därför under väsentlighetsprincipen på 2 % enligt instruktionerna för utarbetandet av de årliga verksamhetsrapporterna 2022.
Dessa riskbelopp vid utbetalning under 2022 omfattar ännu inte några finansiella korrigeringar och återkrav för de brister och fel som generaldirektoraten och avdelningarna kommer att upptäcka och korrigera i framtiden till följd av de fleråriga korrigerande mekanismer som är inbyggda i kommissionens internkontrollsystem.
Mot denna bakgrund anser tjänsten för internrevision att EU:s budget är skyddad på ett lämpligt sätt i sin helhet och på sikt.
Utan ytterligare förbehåll för det övergripande yttrandet betonade internrevisionstjänsten följande frågor:
1. Genomförande av EU:s budget i samband med oförutsägbara och upprepade kriser
Den hälsomässiga, sociala, ekonomiska och finansiella situation som covid-19-pandemin och de efterföljande kriserna (Rysslands anfallskrig mot Ukraina, energikrisen, inflation, migration) har gett upphov till medför eventuellt höga och övergripande risker för institutionen vad gäller genomförandet av EU-budgeten och uppnåendet av dess politiska prioriteringar.
Detta inbegriper de verksamheter som ingår i den fleråriga budgetramen 2014–2020, för vilka adekvata kontroller (framför allt efterhandskontroller) fortfarande måste utföras, och insatser inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och återhämtningspaketet enligt NextGenerationEU vad gäller garanti-, efterlevnads- och resultataspekter.
För att säkerställa att budgeten skyddas på vederbörligt sätt över tid inför dessa helt nya utmaningar betonar internrevisionstjänsten att kommissionens generaldirektorat och avdelningar bör fortsätta att i) vederbörligen bedöma de risker som covid-19-pandemin orsakar för den ekonomiska förvaltningen när det gäller garantier, resultat, efterlevnad av den rättsliga ramen, och den potentiella effekten på kommissionens möjligheter att vidta korrigerande åtgärder till följd av eventuella logistiska begränsningar vad gäller kontroller på plats samt den mycket utmanande situationen på EU-nivå och nationell nivå (bland annat risken för att slutliga stödmottagare går i konkurs, vilket kan göra det svårt att återkräva felaktigt utbetalda belopp) och ii) fastställa och genomföra lämpliga begränsande åtgärder, exempelvis genom att justera eller omdefiniera sina kontrollstrategier.
2. Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
Åtgärderna för att skydda EU:s budget måste också stärkas ytterligare i samband med genomförandet av den resultatbaserade faciliteten för återhämtning och resiliens.
Kommissionens generaldirektorat bör
a) fortsätta att se över och vid behov ytterligare förbättra utformningen och genomförandet av systemen för ekonomisk förvaltning och revisions- och kontrollstrategierna för att säkerställa att de är lämpliga,
b) effektivt tillämpa ramen för bedömning av delmål och mål och kommissionens metod för fastställande av betalningsanstånd enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens som antogs den 21 februari 2023. Dessa centrala inslag i kontrollstrategin ger klarhet om hur kommissionen i praktiken kommer att tolka och tillämpa begreppet ”tillfredsställande uppfyllande” i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, i de fall då vissa delmål och mål för en viss begäran om utbetalning antingen inte har uppfyllts helt eller delvis. Eftersom den tillhörande ramen och metoden är nya och å ena sidan ger utrymme för en viss flexibilitet och å andra sidan säkerställer likabehandling av mycket komplexa och olikartade situationer, bör kommissionen se över och ändra dem eftersom detta innebär att mer information om tillämpningen av dessa samlas in.
Dessutom bör vederbörlig uppmärksamhet även fortsättningsvis ägnas åt att säkerställa att det finns effektiva kontrollsystem när det gäller medlemsstaternas primära ansvar och kommissionens särskilda ansvar när det gäller andra efterlevnadsfrågor (dvs. skydd av unionens ekonomiska intressen vid bristande efterlevnad av EU-regler och nationella regler, särskilt när det gäller att förebygga, upptäcka och korrigering av felaktigheter, korruption, dubbel finansiering och intressekonflikter eller ett allvarligt åsidosättande av en skyldighet till följd av låne- eller finansieringsavtalet). I detta sammanhang är tillgången till information om användningen av medel avseende åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt inom ramen för planerna för återhämtning och resiliens mycket viktig på nationell nivå och EU-nivå för ändamål som rör revision, kontroll och bedrägeribekämpning samt för politiska intressenter. Kommissionen måste därför fortsätta att vidta åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna samlar in och ger tillgång till standardiserade kategorier av uppgifter som särskilt rör slutmottagare av medel, entreprenörer och underleverantörer där slutmottagarna av medel är upphandlande myndigheter och verkliga huvudmän för mottagarna av medel eller entreprenörer (se detaljerade krav i artikel 22.3 d och e i förordning (EU) 2021/241). I detta sammanhang bör kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att medlemsstaterna sammanställer och offentliggör information om de 100 främsta slutmottagarna av finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med den reviderade förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
3. Övervakningsstrategier för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning för tredje parts genomförande av politik och program
Under de senaste åren har kommissionen introducerat nya, innovativa finansiella system och instrument som kompletterar de traditionella förvaltningsmetoderna. Genomförandet av dessa kräver att tredje parter deltar, liksom vid delad och indirekt förvaltning. Dessa parter inbegriper finansinstitut, internationella organisationer, nationella myndigheter och nationella organ i medlemsstaterna, tredjeländer, gemensamma företag och EU:s decentraliserade organ. Kommissionen anförtror eller delegerar uppgifter till dessa tredje parter, varav vissa innebär beslutsfattande ansvar. Detta medför särskilda utmaningar och risker för kommissionen, vilket också påpekades av Europeiska revisionsrätten.
Oavsett vilket instrument och vilken förvaltningsmetod som används för att genomföra EU:s politik är kommissionen fortfarande helt ansvarig för att säkerställa att utgifterna är lagliga och korrekta och en sund ekonomisk förvaltning samt för att uppnå de politiska målen.
För att fullgöra sitt övergripande ansvar måste generaldirektoraten definiera och genomföra lämpliga, effektiva och ändamålsenliga mekanismer för tillsyn, övervakning och rapportering. Syftet är att säkerställa att de delegerade enheterna och övriga partner genomför programmen på ett effektivt sätt, skyddar EU:s ekonomiska intressen, uppfyller delegeringsavtalen i förekommande fall och tar itu med eventuella problem så fort som möjligt. Det har vidtagits åtgärder under de senaste åren för att minska de risker som identifierats som ett resultat av revisionsarbetet, särskilt på området indirekt förvaltning, men ytterligare förbättringar krävs fortfarande när det gäller tillsyn och övervakning av nya, innovativa finansiella system och instrument. Detta är inte bara relevant för avslutande av verksamheter som har delegerats enligt den gällande fleråriga budgetramen 2014–2020, utan är ännu viktigare med tanke på den ökade användningen av aktie-, garanti- och riskdelningsinstrument under den fleråriga budgetramen 2021–2027.
5.Samråd med kommissionens instans för finansiella oriktigheter
Inga systematiska problem rapporterades 2022 av den panel som inrättats enligt artikel 143 i budgetförordningen, i de fall den avger det yttrande som avses i artikel 93 i budgetförordningen.
6.Mildrande åtgärder vad gäller potentiella intressekonflikter (internationella internrevisionsnormer) – undersökning av Europeiska ombudsmannen
Tjänsten för internrevisions nuvarande generaldirektör, kommissionens internrevisor Manfred Kraff, tillträdde sin tjänst den 1 mars 2017. Han var tidigare vice generaldirektör och räkenskapsförare för kommissionen vid kommissionens generaldirektorat för budget.
I enlighet med internationella revisionsnormer (
) utfärdade Manfred Kraff den 7 mars 2017, efter att ha utsetts till generaldirektör och internrevisor, instruktioner om vilka arrangemang som skulle införas för att mildra och/eller undvika alla potentiella eller upplevda intressekonflikter vad gäller tjänsten för internrevisions revisionsarbete och hans tidigare ansvarsområden. Dessa arrangemang förlängdes 2018, 2019, 2020, 2021, 2022 och 2023 genom instruktioner från Manfred Kraff till all personal vid tjänsten för internrevision. Enligt dessa arrangemang ska Manfred Kraff inte vara inblandad i tillsynen av revisionsarbetet i samband med den verksamhet som han var ansvarig för innan han tillträdde sin tjänst vid tjänsten för internrevision. I sådana fall ska Jeff Mason, direktör vid tjänsten för internrevision (direktorat B, Audit in Commission, Executive Agencies, EU Agencies and other autonomous bodies II) få ansvar för tillsynen av revisionsarbetet.
Arrangemangen innebär även att kommittén för revisionsuppföljning ska informeras om dessa instruktioner och genomförandet av dessa och att Jeff Mason skulle vända sig till kommittén för revisionsuppföljning för bedömning av alla situationer som kan tolkas som att Manfred Kraffs oberoende eller objektivitet påverkas. I sådana fall ska Manfred Kraff avstå från tillsynen av revisionsarbetet i fråga.
Kommittén för revisionsuppföljning noterade att dessa arrangemang fortfarande var tillämpliga under sitt möte (i beredningsgruppen) i januari 2023.