EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.3.2023

COM(2023) 173 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Översyn av hur förordning (EU) 2022/1369 om samordnad minskning av efterfrågan på gas fungerar

{SWD(2023) 63 final}

I.Inledning

Under loppet av 2022 använde Ryssland gasleveranser som ett politiskt vapen. I samband med detta antog EU i augusti 2022 rådets krisförordning (EU) 2022/1369 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas med 15 % i syfte att säkerställa försörjningstryggheten.

Enligt rådets förordning (EU) 2022/1369 måste medlemsstaterna göra sitt yttersta för att minska gasefterfrågan med 15 %, vilket blir obligatoriskt om unionsberedskap tillkännages. Dessutom ska medlemsstaterna uppdatera sina krisplaner i enlighet med artikel 8 i förordningen för att avspegla genomförda åtgärder och varannan månad till Eurostat rapportera den minskning av efterfrågan som uppnåtts. Enligt artikel 9 ska kommissionen göra en översyn och på grundval av översynen lägga fram föreslag om förlängning av förordningens tillämpningsperiod. I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2023) 63 final görs en analys av efterfrågeminskningen på gas sedan augusti 2022, en scenariobaserad analys av prognoser om lagerpåfyllning vid olika potentiella förlängningar av efterfrågeminskningen och en djuplodande undersökning av tidigare minskningar och uppåt- och nedåtrisker för 2023–2024.

Frågan har diskuterats med gruppen för samordning av gasförsörjningen 1 , som består av företrädare för medlemsstaterna och europeiska sammanslutningar som företräder leverantörer, infrastrukturoperatörer, handlare och de största förbrukarna av gas. Medlemmarna i gruppen för samordning av gasförsörjningen uttryckte vid sitt möte den 16 februari en förståelse för vikten av en fortsatt efterfrågeminskning som en särskilt kostnadseffektiv åtgärd för att bevara och stärka försörjningstryggheten.

II.Åtgärder som vidtagits och minskning av efterfrågan som uppnåtts

Sedan rådets förordning (EU) 2022/1369 antogs har EU lyckats diversifiera gasförsörjningen bort från rysk gas 2 och minska gasefterfrågan med 19 % (motsvarande 41,5 miljarder kubikmeter) från augusti 2022 till januari 2023 jämfört med genomsnittet för samma period under de föregående fem åren. Table 2 (se bilagan) visar att efterfrågeminskningen har varierat från månad till månad och från medlemsstat till medlemsstat, vilket återspeglar de olika nationella omständigheterna. Vid unionsberedskap återspeglar undantagen från den obligatoriska efterfrågeminskning som föreskrivs i artikel 5 i rådets förordning (EU) 2022/1369 också dessa olika nationella omständigheter.

De nuvarande lagringsnivåerna är relativt höga för årstiden, gaspriserna har sjunkit stadigt sedan topparna i augusti (även om priserna fortfarande är betydligt högre än det långsiktiga genomsnittet) och försörjningstryggheten är garanterad för resten av vintern 2022/2023. Avsnitt III kommer dock att visa att EU:s gasmarknad fortfarande är ansträngd. Om gasefterfrågan inte minskas efter den 31 mars är det föga troligt att medlemsstaterna uppfyller lagringskravet på 90 % till den 31 oktober, vilket äventyrar försörjningstryggheten under vintern 2023/2024 och kan leda till gasbrist eller en återgång till mycket höga gaspriser.

Figur 1 visar EU:s gasförbrukning från augusti 2022 till januari 2023 (grön linje: ”Faktisk”) jämfört med genomsnittet för samma period under de föregående fem åren (blå linje: ”Referens”) och minskningsmålet om 15 % (röd linje: ”Mål”), som det har bestämts för augusti 2022 till mars 2023 och som det skulle gälla för de andra månaderna enligt detta förslag. Figur 1 visar också att gasförbrukningen är betydligt högre på vintern än på sommaren. Efterfrågan under andra och tredje kvartalet är ungefär hälften så stor som under första och fjärde kvartalet.

Figur 1: Referensförbrukning, målförbrukning (dvs. referens – 15 %) och faktisk förbrukning (augusti 2022–januari 2023), EU-27 (i miljarder kubikmeter)

Källa: ENER/CET:s beräkningar baserade på Eurostat-serien NRG_CB_GASM, underserie IC_CAL_MG i miljoner kubikmeter, kl. 11.00 den 7 mars 2023.

Sektorer

För att få en djupgående analys av minskningen av efterfrågan på gas är det nödvändigt att regelbundet offentliggöra efterfrågan på gas inom olika sektorer. För närvarande rapporterar Eurostat endast gasförbrukning per efterfrågesektor 3 på årsbasis, med ett års fördröjning. Det är därför inte möjligt att ta fram en tillförlitlig uppdelning av gasbesparingar per sektor eller en uppdelning i strukturella kontra icke-strukturella minskningar som grundar sig på en officiell datauppsättning som omfattar hela EU.

Med hjälpdata uppskattar kommissionen 4 att hushållens minskning under perioden augusti–december 2022 stod för omkring 50 % och industrin för 43 %, medan energisektorn endast stod för 7 % av den totala minskningen av efterfrågan på gas, på grund av begränsad tillgång till vattenkrafts- och kärnkraftskapacitet 5 . Industrin stod för merparten av efterfrågeminskningen på sommaren och hösten, medan hushållen stod för merparten på vintern (även förbrukningen). Vi uppskattar att ungefär en sjättedel av den totala minskningen föranleddes av temperaturen, dvs. minskningen kan tillskrivas en mildare (tidig) vinter än under referensperioden, motsvarande 5 miljarder kubikmeter av en total minskning på 30 miljarder kubikmeter mellan augusti och december.

Medlemsstaternas åtgärder som rapporterats i krisplanerna

Enligt artiklarna 7 och 8 i rådets förordning (EU) 2022/1369 ska medlemsstaterna anmäla de åtgärder för att minska efterfrågan som har genomförts genom att uppdatera sin krisplan. De flesta medlemsstater har underrättat kommissionen om sin uppdaterade krisplan.

Enligt de uppdaterade planerna omfattar kortsiktiga åtgärder två huvudsakliga typer av åtgärder: (1) informationskampanjer om gasbesparingar och (2) åtgärder för att minska uppvärmning och kylning.

·De flesta medlemsstater genomförde informationskampanjer. I vissa fall ökar kampanjerna också medvetenheten om befintliga subventionssystem för energieffektivitet, som främst riktar sig till hushåll och små och medelstora företag.

·Temperaturbegränsning: De flesta planer omfattar uppvärmnings- och kylningsbegränsningar i offentliga byggnader. Vissa medlemsstater utvidgar denna begränsning till kontor och butiker.

·Flera medlemsstater införde belysningsbegränsningar, främst för offentliga byggnader och monument, men i vissa fall även för skyltfönster.

Vad gäller åtgärder på medellång sikt anmälde medlemsstaterna åtgärder för övergång till andra bränslen, subventioner för energirenovering av byggnader eller ersättning av ineffektiva apparater. Som långsiktiga åtgärder ger medlemsstaterna ofta direkt stöd till kunder, däribland subventioner eller skattesänkningar för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi och värmepumpar eller öka energieffektiviteten (även genom exempelvis energiredovisningar).

III.Prognoser för nästa vinter

EU lyckades minska efterfrågan mellan augusti 2022 och januari 2023 och diversifiera bort från ryska leverantörer, men i detta avsnitt undersöks huruvida detta är tillräckligt för att undvika försörjningsrisker under vintern 2023/2024 om förordning (EU) 2022/1369 löper ut den 31 mars 2023. Table 1 visar lagringsnivåerna för oktober 2023 och mars 2024, vid olika potentiella förlängningar av efterfrågeminskningen, baserat på senaste tillgängliga marknadsundersökningar och marknadsuppgifter 6 . Figur 2 uppskattar fyllnadsnivån i gaslagret för de fyra scenarierna. Table 1 visar att medlemsstaterna vid ingen eller en begränsad minskning av gasefterfrågan efter den 1 april (scenarierna A eller B) sannolikt inte kommer att uppfylla lagringskravet på 90 % till den 31 oktober 2023, i enlighet med förordning (EU) 2022/1032, och att försörjningstryggheten för vintern 2023/2024 därmed inte kan garanteras. Om minskningen av gasefterfrågan med 15 % fortsätter efter den 1 april fram till åtminstone den 31 oktober kommer lagringskravet på 90 % sannolikt att uppfyllas (scenarierna C och D). En förlängning av minskningen av efterfrågan på gas till och med den 31 mars 2024 reducerade på ett avgörande sätt riskerna för försörjningstryggheten för vintern 2024/2025.

Internationella energiorganet (IEA) uppskattar i sin rapport av den 12 december 2022 7 att det kan uppstå en obalans mellan utbud och efterfrågan 2023 om inte ytterligare åtgärder vidtas för att spara gas.

Tabell 1: Lagringsnivåer per månad beroende på förlängningen av efterfrågeminskningen

Scenarioantaganden Lagring (i miljarder kubikmeter) i slutet av:	oktober 2023	mars 2024
A: Ingen förlängning.	69	0
B: Förlängning från augusti 2023 till mars 2024.	80	28
C: Förlängning från april 2023 till oktober 2023.	95	9
D: Ettårig förlängning från april 2023 till mars 2024.	95	43

Källa: Beräkningar av ENER/CET.

·Scenario A: Ingen förlängning. Utan någon minskning av efterfrågan skulle lagringsnivåerna endast uppgå till 69 miljarder kubikmeter i slutet av oktober 2023, vilket är betydligt lägre än lagringskravet på 90 % (89,4 miljarder kubikmeter). Lagren skulle dessutom vara helt uttömda i februari 2024, vilket skulle innebära mycket allvarliga problem med försörjningstryggheten för vintern 2024/2025.

·Scenario B: Förlängning med åtta månader från augusti 2023 till mars 2024. I detta scenario skulle lagren fyllas för långsamt och endast uppgå till 80 miljarder kubikmeter i slutet av oktober, vilket är betydligt lägre än lagringskravet på 90 % (89,4 miljarder kubikmeter). Lagringsnivåerna skulle dessutom sjunka till under 30 % (28 miljarder kubikmeter) i slutet av nästa vinter (28 % i slutet av mars 2024), vilket skulle orsaka allvarliga problem med försörjningstryggheten och göra det svårt att fylla lagren tillräckligt inför påföljande vinter 2024/2025.

·Scenario C: Förlängning med sju månader från april till oktober 2023. I detta scenario skulle lagren vara tillräckligt fyllda i slutet av sommaren, upp till 95 % (95 miljarder kubikmeter) i slutet av oktober 2023, och därmed uppfylla lagringskravet på 90 % (89,4 miljarder kubikmeter). Eftersom efterfrågan även under en normal vinter är dubbelt så hög som under sommaren, skulle lagren vara nästan helt uttömda i slutet av nästa vinter (9 miljarder kubikmeter i slutet av mars 2024). Detta innebär mycket allvarliga problem med försörjningstryggheten och gör det mycket svårt att fylla lagren tillräckligt inför påföljande vinter 2024/2025.

·Scenario D: Ettårig förlängning från april 2023 till mars 2024. Med en fortsatt efterfrågeminskning med 15 % skulle lagringsnivåerna uppgå till 95 miljarder kubikmeter i slutet av oktober 2023, och därmed uppfylla lagringskravet på 90 % (89,4 miljarder kubikmeter). Lagringsnivåerna skulle ligga på omkring 43 miljarder kubikmeter i slutet av mars 2024.

Figur 2: Lagringsnivåer per månad beroende på förlängningen av minskningen av efterfrågan

Källa: Beräkningar av ENER/CET.

För att komplettera analysen i f igur 1 och Table 1 bör dessutom nämnas att det finns ett antal faktorer och risker för detta år och nästa vinter som kan öka gasförbrukningen 8 . Bland dessa ingår en eventuell ökad global efterfrågan på LNG (begränsad eftersom EU fortfarande är premiummarknaden 9 ), en ökad efterfrågan på gas inom industrin och en omsvängning i övergången från gas till kol (som båda beror på lägre gaspriser 2023), väderförhållanden som kan påverka uppvärmningsbehovet på vintern 10 , samt låg kärnkrafts- och vattenkraftsproduktion (på grund av torka) och ytterligare avbrott i gasförsörjningen. Den franska kärnkraftskapaciteten ligger för närvarande under vad som var tillgängligt 2022, vattennivåerna i Italien ligger på 2022 års nivåer, vilket vittnar om låg vattenkraftsproduktion, och låga gaspriser ledde till en övergång från kol till gas redan under de första veckorna av 2023 (se punkt 3 i avsnitt IV i SWD(2023) 63 final). Om dessa risker materialiseras ytterligare kommer de att begränsa den globala och europeiska gasmarknaden, vilket skulle kunna påverka såväl påfyllningen av underjordiska lagringsanläggningar som krävs för vintern 2023/2024 som gaspriserna och prisvolatiliteten.

IV.Framtidsutsikter

Trots avsevärda förbättringar sedan augusti 2022 är situationen på den globala gasmarknaden fortfarande ansträngd år 2023. Flera faktorer (vädret, återstående import från Ryssland, tillgången till alternativa elkällor och ökad ansträngdhet på de globala LNG-marknaderna) kan göra påfyllningssäsongen 2023 svår. Till skillnad från den föregående påfyllningssäsongen kan man för säsongen 2023 inte heller räkna med de 60 miljarder kubikmeter rörledningsgas från Ryssland som fortfarande importerades till EU under 2022. För att begränsa hoten mot försörjningstryggheten och de motsvarande marknadseffekterna krävs en fortsatt minskning av efterfrågan. För att avgöra om och hur en sådan minskning av gasefterfrågan i unionen ska kunna säkerställas är följande särskilt viktigt:

1)Den globala naturgasförsörjningen är fortfarande begränsad. Andelen rörledningsgas från Ryssland i EU:s totala import har minskat från 49 % före januari 2022 till mindre än 10 % i januari 2023. Under påfyllningssäsongen 2022 var importen från Ryssland via rörledningar betydligt större än vad som förväntas för 2023. Det är därför nödvändigt att minska efterfrågan mot bakgrund av dessa minskade ryska leveranser.

2)En minskad efterfrågan skulle minska prisvolatiliteten. Även om de värsta ekonomiska effekterna har undvikits under 2022 är läget på de globala gasmarknaderna fortfarande mycket ansträngt 2023. Gaspriserna nådde historiskt höga nivåer 2022 med ett högsta pris på över 320 euro/MWh den 26 augusti. För närvarande ligger gaspriserna under 45 euro/MWh, men fortfarande på dubbelt så hög nivå som vanligt historiskt sett. Vid mötet i gruppen för samordning av gasförsörjningen den 16 februari 2023 erkände företrädarna för medlemsstaterna och gassammanslutningarna den grundläggande roll som minskningen av efterfrågan spelar för att minska trycket på en ansträngd marknad och begränsa gasprisvolatiliteten.

3)Det är viktigt att hålla fast vid den anda av solidaritet som har präglat tillämpningen av förordning (EU) 2022/1369. Den nuvarande rättsliga ramen för försörjningstryggheten för gas i förordning (EU) 2017/1938 beaktar fortfarande inte i tillräcklig utsträckning avbrott i en större gasleverantörs försörjning vilka varar längre än 30 dagar. Långvariga avbrott kan fortfarande medföra en risk för icke samordnade åtgärder från medlemsstaternas sida, vilket kan äventyra försörjningstryggheten i angränsande medlemsstater och ytterligare belasta unionsindustrin, konsumenterna och den inre marknadens funktion. Vissa medlemsstater är mer utsatta för avbrott än andra, men eventuella problem eller brister i gasförsörjningen skulle skada alla medlemsstaters ekonomier.

4)Såsom anges i meddelandet Spara gas för en trygg vinter av den 20 juli 2022 är det billigare för medborgarna och industrin att fortsätta att proaktivt minska efterfrågan på ett proportionerligt och bevisligen hanterbart sätt i stället för att senare ställas inför icke samordnade inskränkningar.

5)En minskning av efterfrågan med 15 % är i linje med lagringskravet på 90 %: Scenarierna C och D visar att en strävan efter en minskning med 15 % från den 1 april 2023 är lämplig och nödvändig, och gör det möjligt för EU att nå lagringskravet på 90 % i slutet av oktober, även med hänsyn till eventuella måttliga nedåtrisker (t.ex. minskad LNG-försörjning, låga vattennivåer eller kallare väder än vanligt).

6)Att fortsätta minska efterfrågan på gas är brådskande för att skapa säkerhet för marknadsaktörerna. Den nuvarande förordningen löper ut den 31 mars 2023 i slutet av vintersäsongen. Att fortsätta med insatserna för att minska efterfrågan från den 1 april skapar klarhet och gör att tvetydiga besked om incitamenten undviks.

7)Såsom beskrivs i avsnitt III är det endast genom en förlängning av gasefterfrågeminskningen på tolv månader som man kan säkra att lagren fylls på tillräckligt under sommaren för att uppfylla lagringskravet och säkerställa försörjningstryggheten nästa vinter. Om minskningsperioden endast förlängdes från augusti till mars skulle det däremot inte ge tillräckligt med tid för att fylla lagren till den nivå som krävs (90 %) för att det inte ska leda till försörjningsproblem mot slutet av nästa vinter. Enbart kallt väder skulle vara tillräckligt för att tömma lagren nästan helt fram till den 31 mars 2024. Med en förlängning från april till oktober skulle lagren tömmas nästan helt fram till den 31 mars 2024, även utan kallt väder och utan att någon av de andra nedåtriskerna blir verklighet. Med andra ord kan förlängningar som är kortare än tolv månader leda till panikköp, till att medlemsstater bjuder över varandra (utan att fler gasleveranser kommer till EU-marknaden), till höga priser och eventuellt till gasbrist. En mer detaljerad analys finns i avsnitt VI i SWD(2023) 63 final.

8)En längre period ger större flexibilitet att optimera spridningen av insatserna för att minska efterfrågan över tid. Det skulle särskilt minska risken för pristoppar och därmed begränsa medlemsstaternas kostnader för inköp av gas i samma volymer. En förlängning med en minskningsperiod på tolv månader ger därför större flexibilitet att tillgodose medlemsstaternas olika särdrag, eftersom vissa medlemsstater tycker att det är lättare att minska efterfrågan på sommaren (tidigareläggning) och andra på vintern (senareläggning). Dessutom skulle det möjliggöra flexibilitet mellan sektorer: eftersom hushållens efterfrågan är låg under sommaren skulle en förlängning från april till oktober innebära en oproportionerligt stor börda för industrin och den mindre flexibla energisektorn, som är beroende av tillgången till alternativa energikällor.

9)På grund av övervakningen varannan månad och avsaknaden av en mer sektorsspecifik rapportering under genomförandeperioden augusti 2022–mars 2023 förstås inte arten och den sektorsvisa fördelningen av dessa minskningar av efterfrågan fullt ut. Detta begränsade kommissionens och medlemsstaternas förmåga att kartlägga sektorsspecifika sårbarheter och potentiella besparingar (el, industri, invånare och tjänster) och därmed utforma mer kostnadseffektiva åtgärder.

V.BILAGA

I Table 2 sammanfattas de månatliga minskningarna av efterfrågan på gas jämfört med referensperioden. Minskningsmålet på 15 % uppnåddes genom frivilliga åtgärder för att minska efterfrågan mellan augusti 2022 och januari 2023. EU:s minskning på 19,2 % motsvarar cirka 41,5 miljarder kubikmeter, jämfört med målet på 15 % som motsvarar cirka 32,5 miljarder kubikmeter för dessa sex månader och målet på cirka 45,3 miljarder kubikmeter för augusti 2022 till mars 2023.

Tabell 2: Minskning av efterfrågan på gas mellan augusti 2022 och januari 2023

Medlemsstat	aug.	sept.	okt.	nov.	dec.	jan.	aug.–jan.
EU-27	–13,5 %	–14,0 %	–24,4 %	–25,0 %	–12,4 %	–22,2 %	–19,2 %
Österrike	–26,7 %	–11,3 %	–24,0 %	–16,9 %	–13,6 %	–23,9 %	–19,2 %
Belgien	–1,0 %	–6,0 %	–20,5 %	–29,7 %	–9,8 %	–18,3 %	–16,0 %
Bulgarien	–14,9 %	–17,8 %	–32,7 %	–21,2 %	–21,8 %	–29,4 %	–23,9 %
Kroatien	–21,7 %	–23,1 %	–20,0 %	–25,6 %	–27,6 %	–24,2 %	–24,1 %
Cypern	-	-	-	-	-	-	-
Tjeckien	–15,0 %	–9,1 %	–22,9 %	–18,8 %	–10,9 %	–24,0 %	–17,7 %
Danmark	–21,7 %	–23,3 %	–31,1 %	–33,4 %	–13,7 %	–26,5 %	–24,9 %
Estland	–37,1 %	–31,7 %	–46,9 %	–32,3 %	–32,4 %	–38,0 %	–36,2 %
Finland	–35,7 %	–57,4 %	–62,6 %	–58,3 %	–65,1 %	–63,1 %	–58,5 %
Frankrike	1,6 %	–2,5 %	–27,8 %	–29,3 %	–8,3 %	–19,2 %	–17,1 %
Tyskland	–28,0 %	–14,7 %	–28,6 %	–28,3 %	–4,7 %	–18,6 %	–19,4 %
Grekland	4,5 %	–26,3 %	–42,0 %	–23,0 %	–12,6 %	–36,7 %	–22,7 %
Ungern	–18,7 %	5,0 %	–33,9 %	–19,8 %	–17,5 %	–27,4 %	–21,0 %
Irland	11,3 %	2,1 %	–8,8 %	–10,3 %	9,5 %	–4,3 %	–0,3 %
Italien	–5,2 %	–14,0 %	–19,8 %	–22,7 %	–18,5 %	–22,7 %	–18,6 %
Lettland	–42,6 %	–52,7 %	–72,7 %	–15,2 %	0,9 %	–37,0 %	–31,8 %
Litauen	–43,6 %	–45,0 %	–50,8 %	–46,0 %	–11,9 %	–51,5 %	–40,5 %
Luxemburg	–36,4 %	–26,1 %	–35,5 %	–33,2 %	–17,5 %	–25,0 %	–27,7 %
Malta	4,6 %	–1,1 %	–11,2 %	43,6 %	27,0 %	21,9 %	+12,1 %
Nederländerna	–29,7 %	–32,6 %	–33,3 %	–35,1 %	–17,5 %	–32,2 %	–29,5 %
Polen	–26,7 %	–25,4 %	–23,7 %	–8,3 %	–5,3 %	–12,0 %	–14,9 %
Portugal	–10,7 %	–17,0 %	–12,0 %	–8,9 %	–18,6 %	–34,9 %	–17,1 %
Rumänien	–25,2 %	–20,7 %	–27,5 %	–21,8 %	–15,9 %	–21,0 %	–21,2 %
Slovakien*	10,6 %	5,5 %	2,1 %	–2,7 %	23,6 %	–7,8 %	+4,6 %
Slovenien	–13,7 %	–10,9 %	–22,2 %	–11,7 %	–12,4 %	–14,7 %	–14,2 %
Spanien	2,6 %	0,7 %	–6,2 %	–21,8 %	–24,4 %	–23,9 %	–13,7 %
Sverige	–27,3 %	–35,7 %	–41,8 %	–51,0 %	–38,0 %	–41,9 %	–40,2 %

Anmärkning: Förändringar i gasförbrukningen 2022, se genomsnittet för 2017–2021. Cypern använder inte naturgas.

Källa: ENER/CET:s beräkningar baserade på Eurostat-serien NRG_CB_GASM, underserie IC_CAL_MG (GCV), kl. 11.00 den 7 mars 2023.

* Eurostats uppgifter för Slovakien granskas för närvarande.

(1)

(2)

År 2022 minskade de ryska gasleveranserna till EU med 47 %, från 152 miljarder kubikmeter 2021 till 80 miljarder kubikmeter. Ryska gasleveranser ersattes huvudsakligen av leveranser från Förenta staterna, som ökade från 21 till 50 miljarder kubikmeter, och från Förenade kungariket, som ökade från 6 till 24 miljarder kubikmeter. Ytterligare ökade gasleveranser till EU kom från Norge (+10 miljarder kubikmeter), Azerbajdzjan (+3 miljarder kubikmeter), Qatar (+2 miljarder kubikmeter) och Trinidad och Tobago (+1 miljard kubikmeter).

(3)

Elproduktion är den enda sektor där officiella uppgifter från Eurostat finns tillgängliga: minskning med 2,1 % mellan augusti 2022 och januari 2023 enligt Eurostat-serie NRG_CB_GASM, underserie TI_EHG_MAP i TJ (GCV), kl. 11.00 den 7 mars 2023.

(4)

Gemensamma forskningscentrumet.

(5)

Den preliminära analysen av Bruegel (2023) och IEA (2023) använder andra referensperioder, men uppskattar liknande siffror utifrån hjälpdata.

(6)

Antaganden:

-Lagringsnivåer per den 7 mars 2023 (58,5 miljarder kubikmeter i slutet av den 5 mars).

-Försörjning från andra än ryska rörledningar motsvarande genomsnittet för de sju sista månaderna 2022.

-Försörjning av flytande naturgas (LNG) motsvarande genomsnittet för de sju sista månaderna 2022, plus 15 miljarder kubikmeter per år (1,25 miljarder kubikmeter per månad) från april 2023.

-Ingen gas från Ryssland via rörledningar.

-Genomsnittlig efterfrågan under referensperioden, med angivna procentuella minskningar.

-Export till Schweiz 2021 (senast tillgängliga uppgifter: 2,2 miljarder kubikmeter per år, varav en tredjedel på sommaren och två tredjedelar på vintern).

-Export till Ukraina och Moldavien på 0,5 miljarder kubikmeter per månad.

(7)

IEA (2022): How to Avoid Gas Shortages in the European Union in 2023. A practical set of actions to close a potential supply-demand gap, https://www.iea.org/reports/how-to-avoid-gas-shortages-in-the-european-union-in-2023 .

(8)

(9)

Andra parter på den globala marknaden konkurrerar inte över en viss nivå på naturgaspriser eftersom de går över till andra bränslen.

(10)

Enligt Entso-G skulle en mycket kall vinter, som har en sannolikhet på 5 % att inträffa, öka efterfrågan med 24 miljarder kubikmeter. Se figur 1 (med en förmodad efterfrågeminskning på 15 %) i Entso-G:s försörjningsprognos för vintern 2022/2023, som finns på https://entsog.eu/sites/default/files/2022-10/SO0038-22_Winter%20Supply%20Outlook_2022-23_2.pdf . Detta är i linje med ENER/CET:s beräkningar om en ytterligare efterfrågan på 28 miljarder kubikmeter för hela året om minskningen av efterfrågan med 15 % inte tillämpas på den genomsnittliga efterfrågan under de senaste fem åren, utan på den största efterfrågan under perioden 2014–2021 för varje månad (det finns inga månadsvisa uppgifter för tidigare år).