EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2023/1908

av den 10 maj 2023

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) för budgetåret 2021

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska åklagarmyndigheten för budgetåret 2021,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0079/2023), och av följande skäl:

A.	Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) har inrättats genom rådets förordning (EU) 2017/1939 (1).

Eppo är unionens nya oberoende åklagarmyndighet och ansvarar för att utreda och lagföra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och väcka talan mot förövare av och medhjälpare till sådana brott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (2) och som beskrivs i förordning (EU) 2017/1939.

Eppo ingriper i ett scenario där endast nationella myndigheter kan utreda och lagföra berörda brott, men där deras befogenheter upphör att gälla vid landets gränser, och andra organisationer som Eurojust, Olaf och Europol inte hade nödvändiga befogenheter för att genomföra relevanta brottsutredningar och åtal.

D.	Eppos behörighet omfattar flera typer av bedrägeri, bland annat momsbedrägeri med skador på över 10 miljoner EUR, penningtvätt, korruption och andra fall där Eppo för talan i de deltagande medlemsstaternas behöriga domstolar till dess att ärendet har avslutats.

E.	Eppos processuella beslut är föremål för kontroll genom de nationella domstolarna och Europeiska unionens domstol – genom förhandsavgöranden eller rättslig prövning av dessa beslut – har kvarstående befogenheter för att säkerställa en konsekvent tillämpning av unionsrätten.

Eppo har en central nivå med huvudkontor i Luxemburg som består av den europeiska chefsåklagaren, 22 europeiska åklagare (en per deltagande EU-land) och den administrativa direktören, samt en decentraliserad (nationell) nivå som består av de europeiska delegerade åklagarna i de 22 deltagande EU-medlemsstaterna.

G.	På central nivå bildar den europeiska chefsåklagaren och de 22 europeiska åklagarna Eppos åklagarkollegium och övervakar de europeiska delegerade åklagarnas utredningar och åtal på nationell nivå. Dessa agerar helt oberoende från sina nationella myndigheter

Enligt artikel 93 i förordning (EU) 2017/1939 ska Eppos administrativa direktör, som agerar som behörig utanordnare, genomföra budgeten under eget ansvar och inom de begränsningar som tillåts i budgeten och varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter av betydelse för resultatet av eventuella utvärderingsförfaranden.

I.	I enlighet med artikel 50.2 i Eppos finansiella regler ska kommissionens räkenskapsförare också fungera som Eppos räkenskapsförare och är ansvarig för utarbetandet av årsredovisningen, som konsolideras med unionens årsredovisning.

J.	Enligt den nuvarande ramen granskas den slutliga årsredovisningen av revisionsrätten, och det är rådet som ska rekommendera och Europaparlamentet som ska besluta huruvida myndighetens administrativa direktör ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för ett visst budgetår.

K.	Myndigheten inledde sin operativa verksamhet den 1 juni 2021 och blev ekonomiskt oberoende av kommissionen från och med den 24 juni 2021. Den utarbetar detta år den första uppsättningen årsredovisningar.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens positiva uttalande om tillförlitligheten i Eppos räkenskaper för budgetåret 2021 och om lagligheten och korrektheten i de intäkter och betalningar som ligger till grund för räkenskaperna.

Europaparlamentet välkomnar Eppos insatser för att inrätta den operativa strukturen och stödsystemet så att myndigheten ska kunna fungera som unionens oberoende åklagarmyndighet, särskilt rekryteringen av personal till de centrala och decentraliserade nivåerna, inrättandet av ett särskilt ärendehanteringssystem, bland annat förvärv av programvara och tillgång till databaser för fullgörandet av sina uppgifter, och det intensiva samarbete som inletts med relevanta partner.

Europaparlamentet anser att erfarenheterna från Eppos första operativa verksamhetsår och dess administrativa förvaltning har påvisat ett antal brister i förordning (EU) 2017/1939, vilket kräver ett snabbt ingripande från kommissionens sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en aktiv dialog med Eppo och att utan dröjsmål lägga fram ett tillräckligt omfattande förslag till revidering av förordning (EU) 2017/1939, i syfte att åtgärda befintliga brister, särskilt när det gäller interna ekonomiska och personaladministrativa processer. Parlamentet uppmanar Eppo att i god tid informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristerna eller om eventuella nya identifierade brister.

Europaparlamentet betonar att alla betalningar som görs för att uppnå delmål och mål baserade på reformer och investeringar som beskrivs i de nationella planerna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) betraktas som unionsmedel. Parlamentet understryker därför att alla relaterade projekt, transaktioner, anbudsförfaranden eller annan verksamhet omfattas av Eppos mandat. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att samarbeta fullt ut med Eppo i alla utredningar som rör genomförandet av RRF.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

Europaparlamentet noterar att den totala budget som tilldelades Eppo för 2021 uppgick till 26,3 miljoner EUR, vilket minskade från det ursprungliga anslaget på 45 miljoner EUR. Parlamentet noterar att ytterligare 9 200 000 EUR anslogs och användes medan Eppo fortfarande drevs ekonomiskt som en del av kommissionen. Parlamentet förstår att av det ursprungligen förväntade beloppet på 45 miljoner EUR återfördes 9 500 000 EUR till unionens budget. Parlamentet påpekar att återföringen av 9,5 miljoner EUR berodde på förseningarna i både utnämningarna av europeiska delegerade åklagare och inledandet av Eppos verksamhet, och på att budgetkvoten för rekrytering av fast personal inte utnyttjades eftersom tjänsteförteckningen inte anpassades i enlighet med detta.

Europaparlamentet konstaterar att Eppos budget ökade avsevärt 2021 jämfört med 2020 (11,6 miljoner EUR) till följd av en korrigering av underskattningen av antalet ärenden under 2017 i samband med antagandet av förordning (EU) 2017/1939. Parlamentet betonar vikten av att anpassa personalresurserna och de finansiella resurserna till den växande arbetsbördan och att öka Eppos budget i motsvarande grad.

Europaparlamentet noterar att utnyttjandegraden var 97 % för åtagandebemyndigandena och 71 % för betalningsbemyndigandena. Parlamentet understryker överföringen av 26 % av betalningsbemyndigandena till 2022. Parlamentet konstaterar att 83 % av betalningstransaktionerna genomfördes inom den föreskrivna tidsfristen och att den genomsnittliga betalningstiden var 21,1 dagar. Parlamentet understryker att 34 % av de sena betalningarna var försenade med en dag och 75 % var försenade med mindre än fem dagar. Parlamentet uppmanar Eppo att minska de försenade betalningarna med hjälp av fullt effektiva elektroniska lösningar, vilket också skulle bidra till att göra institutionerna mer transparenta och hållbara.

Europaparlamentet påpekar att covid-19-pandemin generellt sett inte hade någon särskild inverkan på Eppos verksamhet när det gäller nödvändiga uppsamlingsöverföringar eller investeringar eller marknadskostnaderna för varor och tjänster. Parlamentet påpekar dock att covid-19-pandemin i mindre utsträckning kan ha bidragit till att de europeiska delegerade åklagarna inte utsågs i tid, vilket försenade inledandet av åklagar- och utredningsverksamheten.

Europaparlamentet konstaterar att den viktigaste immateriella tillgången är Eppos särskilda it-system som används för att föra in, hantera och överföra Eppos ärenden och andra konfidentiella data på ett säkert sätt och är kopplat till medlemsstaternas system (ärendehanteringssystemet – CMS). Parlamentet noterar att programvaran började utvecklas innan Eppo blev självständig från kommissionen och att det egentliga värde som betalats fram till dess för ärendehanteringssystemet har överförts från kommissionen.

10.

Europaparlamentet påpekar att merparten av de materiella tillgångarna överfördes till Eppo utan kostnad från kommissionen och att motsvarande inkomster från denna donation har redovisats som intäkter i räkenskaperna.

11.

Europaparlamentet noterar att denna nyligen genomförda överföring av befogenheter och ansvar från kommissionen, även om den var planerad inom ramen för det överenskomna genomförandearrangemanget, efter antagandet av förordning (EU) 2017/1939, fortfarande kräver betydande ansträngningar från Eppos sida för att lösa problemet med sena betalningar och efterlevnaden av dess interna finansiella regler, däribland kontroller i samband med de operativa och finansiella aspekterna av dess verksamhet.

12.

Europaparlamentet uppmuntrar Eppo att använda förfarandena för elektronisk fakturering för att säkerställa en mer effektiv förvaltning av åtgärder som rör utbetalningar.

13.

Europaparlamentet noterar att de relevanta extrakostnader, kopplade till operativ verksamhet (möten och tjänsteresor), som de europeiska delegerade åklagarna ådrar sig utöver sin ersättning, betraktades som driftskostnader inom ramen för Eppos budget i enlighet med artikel 91.5 i förordning (EU) 2017/1939.

14.

Europaparlamentet förstår att Eppo undersöker möjligheten att förvärva tjänster från nationella auktoriserade översättare, som av de behöriga nationella myndigheterna erkänns som exklusiva leverantörer av auktoriserade översättningar som är tillåtna och användbara i rättegångar, eller att direkt bidra till de kostnader som de europeiska delegerade åklagarna ådrar sig för sådana tjänster, genom ersättning av kostnader som uppstått på nationell nivå.

15.

Europaparlamentet påminner om att genomförandet av artiklarna 31, 91.5 och 91.6 i förordning (EU) 2017/1939, där det fastställs i vilka situationer ekonomiskt bidrag från Eppos budget kan krävas för att täcka utredningskostnader på decentraliserad nivå och exceptionellt kostsamma utredningsåtgärder som genomförs på nationell nivå, kräver en anpassning av de relevanta finansiella reglerna, som för närvarande inte möjliggör ersättning för de nationella rättssystemens utgifter. Parlamentet betonar att på grund av Eppos verksamhets känsliga och konfidentiella karaktär är inledandet av ett upphandlingsförfarande ibland inte känt, och därför ska reglerna beakta en möjlighet att ingå finansieringsavtal och servicenivåavtal mellan Eppo och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder i detta avseende och att föreslå lämpliga ändringar av budgetförordningen samtidigt som hänsyn tas till behovet av att fördela bördan av sådana kostnader i enlighet med proportionalitetsprincipen.

16.

Europaparlamentet är medvetet om att Eppos behov meddelas kommissionen inom ramen för budgetförfarandet senast den 31 januari för påföljande år. Parlamentet påpekar att resultatet av prognosarbetet, som är väsentligt för kvantifieringen av dessa behov, tar vederbörlig hänsyn till den uppskattade ärendebelastningen (genomsnittligt antal inkommande brottsrapporter och utredningar som inleds samt mognadsgraden i de pågående utredningarna). Parlamentet konstaterar dock att denna prognos inte tar hänsyn till effekterna av utnyttjandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), som har lett till en ökning av de tillgängliga resurserna och av risken för bedrägerier och brister i förvaltningen. Parlamentet påpekar att ytterligare ett komplext inslag i kvantifieringen av budgetbehoven skapas både av den obligatoriska karaktären när det gäller Eppos behörighet, eftersom Eppo inte har något utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller lämpligheten av utredningar och åtal, och av avsaknaden av ett absolut samband mellan antalet utredningar och deras kostnader, som är mycket svåra att förutsäga. Parlamentet understryker att Eppo måste få tillräckliga resurser och de befogenheter som krävs för att kunna utföra sina uppgifter.

17.

Europaparlamentet påpekar att ett klargörande av hur bedrägerier som påverkar RRF kommer att rapporteras till Eppo har efterfrågats i varje deltagande medlemsstat och att diskussioner pågår om hur Eppo effektivt skulle kunna ingripa i detta avseende.

18.

Europaparlamentet är bekymrat över bristen på klarhet om vilka korrigerande åtgärder som skulle kunna vidtas efter upptäckt och lagföring av bedrägerier som rör RRF.

19.

Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ge lämplig vägledning i detta avseende och att uttömmande informera budgetmyndigheten om de olika möjligheterna.

20.

Europaparlamentet delar uppfattningen att avsaknaden av en medelfristig resursram för Eppo, både när det gäller budget och personal, vid en tidpunkt då verksamheten snabbt måste utökas och administrativa grunder etableras, begränsar de möjligheter som bör göras tillgängliga för att uppnå maximal flexibilitet vid uppbyggnaden av en organisatorisk infrastruktur för ett projekt som är så innovativt som Eppo.

Intern förvaltning, resultat och internkontroll

21.

Europaparlamentet uppmuntrar Eppo att regelbundet se över sin uppsättning resultatindikatorer, med utgångspunkt i den operativa erfarenheten av att driva sin särskilda verksamhetsmodell.

22.

Europaparlamentet noterar att Eppo under 2021 mottog 2 832 rapporter om potentiella brott – 1 351 från nationella myndigheter, 190 från unionens institutioner, organ, organisationer och byråer, 1 282 från privata parter och 9 ex officio. Parlamentet förstår att Eppo, efter att ha kontrollerat den inrapporterade informationen i enlighet med artikel 24.6 i förordning (EU) 2017/1939, konstaterade att det fanns skäl att utöva sin behörighet och att inleda utredningar i 576 ärenden (medan 84 bedömningar var oavslutade i slutet av 2021), varav 31 ärenden vidarebefordrades till de nationella myndigheterna efter det att Eppo hade utövat sin behörighet. Parlamentet noterar att fem åtal inleddes 2021 av Eppo och att en slutlig fällande dom beslutades av domstolarna i Eppo-ärendena, medan förenklade åtalsförfaranden tillämpades i ytterligare tre ärenden.

23.

Europaparlamentet uppskattar att Eppo håller på att anta en övergripande kontinuitetsplan. Parlamentet betonar vikten av att anta kontinuitetsplanen så snart som möjligt för att undvika störningar i verksamheten, men också för att vara förberedd i händelse av framtida tumultartade händelser.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de deltagande medlemsstaterna att överväga att utvidga Eppos mandat och befogenheter till att omfatta utredning, lagföring och åtal avseende överträdelser av unionens restriktiva åtgärder.

Personalresurser, jämställdhet och personalens välbefinnande

25.

Europaparlamentet lovordar Eppos ansträngningar att inleda en intensiv rekryterings- och introduktionsprocess för att garantera att full operativ kapacitet uppnås utan dröjsmål.

26.

Europaparlamentet noterar att tillsättningsgraden är 94 % för tjänsterna för tillfälligt anställda och kontraktsanställda och att det i de 22 deltagande medlemsstaterna fanns 95 europeiska delegerade åklagare av de 140 som ursprungligen hade budgeterats.

27.

Europaparlamentet har förstått att Eppo i slutet av 2021 hade totalt 217 anställda, varav 122 anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna (91 tillfälligt anställda och 31 kontraktsanställda) var placerade vid det centrala kontoret, medan de nationella kontoren hade 95 särskilda rådgivare, och att könsfördelningen för båda kontoren är väl balanserad. Parlamentet konstaterar dock att könsfördelningen när det gäller de fem ledande befattningarna är suboptimal (fyra män och en kvinna) och att denna aspekt bör förbättras, tillsammans med utvecklingen av en mångfaldsstrategi, för att på lämpligt sätt uppmuntra personer med funktionsnedsättning att söka tjänster vid Eppo.

28.

Europaparlamentet beklagar att urvalsförfarandena för de europeiska delegerade åklagarna i syfte att tillsätta det ursprungligen budgeterade antalet tjänster i flera medlemsstater vid upprepade tillfällen har varit resultatlösa av olika skäl, bland annat lönenivån (80 % av AD9-nivån – i linje med statusen som särskilda rådgivare, som ibland inte är i linje med de kvalifikationer och erfarenheter som förväntas av de europeiska delegerade åklagarna), avsaknaden av ett tydligt karriärperspektiv samt den fortsatta osäkerheten när det gäller deras socialförsäkrings- och sjukförsäkringsskydd.

29.

Europaparlamentet anser att den komplexitet som uppstår till följd av de europeiska delegerade åklagarnas administrativa ställning (för vilka sociala rättigheter och förmåner inklusive pensionsrättigheter, arbetstid och ledigheter ska tillhandahållas av medlemsstaterna och ersättningen tillhandahålls genom EU:s budget, beräknad som en procentandel av en EU-tjänstemans lön) bidrar till att göra dessa tjänster mindre attraktiva och till att förfarandet för utnämning blir mindre selektivt.

30.

Europaparlamentet förstår att tillämpningen av genomförandebestämmelserna till tjänsteföreskrifterna med avseende på europeiska delegerade åklagare utgör en risk för rättsväsendets oberoende, men enligt det förfarande som fastställs i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, och utan förhandsgodkännande från kommissionen, medger inte Eppos status att det antas alternativa genomförandebestämmelser för de europeiska delegerade åklagarna. Parlamentet påminner om att Eppo är den enda EU-institution som anställer åklagare och att deras oberoende är avgörande för att åklagarmyndigheten ska fungera väl. Parlamentet uppmanar kommissionen att behandla denna fråga och säkerställa den flexibilitet som krävs inom den rättsliga ramen för att fullt ut respektera åklagarnas särskilda status som Eppos personal. Parlamentet menar att denna situation medför ytterligare argument till stöd för en översyn av förordning (EU) 2017/1939 och Eppos status.

31.

Europaparlamentet lovordar Eppos ledning som har vidtagit alla tänkbara åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att behandla frågan och utnyttjat tillgängliga resurser för att öka antalet tillsatta tjänster och påskynda rekryteringsprocessen, trots problemen efter pandemin. Parlamentet är medvetet om begränsningarna efter pandemin och särdragen på den mycket konkurrenskraftiga luxemburgska arbetsmarknaden, och konstaterar att Luxemburgs bristande attraktionskraft som anställningsort, främst på grund av de höga levnadskostnaderna, har lett till att även den geografiska variationen bland de sökande till tjänster har begränsats. Parlamentet påpekar att Eppo när det gäller finansieringspaketet i kombination med karriärperspektivet är mindre konkurrenskraftigt än de fyra unionsinstitutionerna med anställda i Luxemburg (parlamentet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten), eftersom Eppo inte kan erbjuda en möjlighet att bli EU-tjänsteman och den enda EU-byrån i Luxemburg har blivit föremål för en sammanslagning och flyttats till Bryssel inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen.

32.

Europaparlamentet är bekymrat över hur ofta kommersiella tjänster från tredje part och system för tillfälligt anställda används på de flesta områden där anställning av EU-tjänstemän inte godkänts, och att detta ibland skapade icke-optimala arbetsvillkor till följd av långvarig hög arbetsbelastning för ett betydande antal anställda vid Eppo. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål åtgärda Eppos underbemanning när den föreslår sina framtida tjänsteförteckningar.

33.

Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att de konstaterade bristerna i den ekonomiska förvaltningen också återspeglar en brist på resurser som avsatts för ekonomi- och upphandlingsfunktioner och utgör en svaghet i Eppos personalförvaltning.

34.

Europaparlamentet konstaterar att man när det gäller mänskliga resurser bör ägna uppmärksamhet åt att garantera full överensstämmelse med principerna om transparens och likabehandling, och samtidigt som parlamentet är medvetet om den brådska och det tryck som dominerade i inledningsfaserna av Eppos operativa verksamhet, påminner parlamentet om behovet av att följa upp revisionsrättens slutsatser om genomförandet av vissa rekryteringsförfaranden.

35.

Europaparlamentet uppskattar att omkring 86 % av den rekryterade personalen är utplacerad inom Eppos avdelningar för utredningsrelaterad verksamhet (dvs. 186 anställda, inklusive de 95 europeiska delegerade åklagarna).

36.

Europaparlamentet noterar att Eppos personalstrategi är inriktad på att öka de operativa resurserna under åren 2022 och 2023, att administrativa och centrala stödfunktioner också måste växa för att kunna stödja den växande operativa personalen och att ytterligare rekrytering också kommer att vara avgörande när det gäller efterlevnads- och riskhanteringsfunktioner och digitala tjänster och säkerhetstjänster.

37.

Europaparlamentet noterar att de arbetsformer som antogs för 2021, efter tillståndet att återvända till kontoret, fastställde hemarbete i upp till 2,5 dagar i veckan och att denna möjlighet användes i stor utsträckning av majoriteten av personalen. Parlamentet förstår att Eppo kommer att anpassa sin politik till kommissionens nyligen antagna genomförandebestämmelser om arbetstid och hybridarbete.

Etisk ram och transparens

38.

Europaparlamentet noterar att Eppo håller på att utveckla de väsentliga inslagen i sin etiska ram. Parlamentet gläder sig över att Eppo har antagit en bedrägeribekämpningsstrategi som en del av sin riskbaserade förvaltning, att all personal lämnar en förklaring om intressekonflikter, att all personal som deltar i uppdrag omfattas av ett krav på personligt säkerhetsgodkännande och att intresseförklaringar begärs och kontrolleras för alla som utövar åklagares uppgifter och för den administrativa direktören.

39.

Europaparlamentet uppskattar att Eppos kollegium har antagit genomförandebestämmelser om visselblåsning, och förstår att sådana bestämmelser nu blir föremål för ytterligare praktiska genomförandeåtgärder.

40.

Europaparlamentet är medvetet om det ärende som inleddes av Europeiska ombudsmannen 2021 i samband med förfarandet för utnämning av en europeisk delegerad åklagare. Parlamentet förstår att Europeiska ombudsmannen, då samma klagande har lämnat in samma klagomål till Europeiska unionens domstol, beslutade att avsluta ärendet med tanke på att ombudsmannen inte får pröva klagomål där de frågor som tagits upp är eller har varit föremål för rättsliga förfaranden.

41.

Europaparlamentet vill se ett slut på användningen av externa företag som enligt Yale-universitetets rankning (3) fortfarande är verksamma i Ryssland.

Digitalisering, cybersäkerhet och skydd av personuppgifter

42.

Europaparlamentet påpekar att Eppos ärendehanteringssystem bygger på ett system som utvecklats av kommissionens GD Konkurrens, och att alternativ för att koppla samman ett sådant system med andra likvärdiga verktyg (som till exempel används av Olaf eller Europol) för närvarande inte har diskuterats, men att en bred interoperabilitet säkerställs med hjälp av koncept och komponenter som utvecklats och gjorts tillgängliga av kommissionen.

43.

Europaparlamentet konstaterar att Eppos ärendehanteringssystem förvaltas fullt ut av Eppo och att avtalet, trots att utvecklingen av systemet lagts ut på entreprenad, förvaltas av en särskild programgrupp för Eppos ärendehanteringssystem. Parlamentet noterar att det operativa systemet och dess uppgifter lagras och behandlas i Eppos eget datacentrum som förvaltas av en särskild stödgrupp för ärendehanteringssystemet.

44.

Europaparlamentet uppskattar den uppmärksamhet som ägnats åt användningen av automatiska översättningstjänster och utvecklingen av ”översättningsportalen” för åklagare, personal vid det centrala kontoret och annan personal för att öka effektiviteten i handläggningen av ärenden och begränsa ökningen av översättningsrelaterade kostnader, vilka förväntas öka med tanke på myndighetens växande arbetsbörda.

45.

Europaparlamentet uppmuntrar myndigheten att vidareutveckla sin egen cybersäkerhetskapacitet för att komplettera och samarbeta med CERT-EU:s avdelningar och GD Informationsteknik vid kommissionen.

46.

Europaparlamentet noterar att under 2021 investerades 547 000 EUR i audiovisuell och teknisk utrustning och installationer, och att 872 000 EUR respektive 4 871 000 EUR investerades i administrativa och operativa IKT-varor/IKT-tjänster (hårdvara, programvara, tjänster, analys, programmering och tekniskt stöd). Parlamentet påpekar att Eppo under 2021 till fullo utnyttjade utvecklingen av arbetsformerna till följd av anpassningarna under covid-19-pandemin och tog hjälp av kommissionens GD Informationsteknik för videokonferensutrustning samt inledde ett projekt för att uppgradera alla Eppos sammanträdeslokaler med full videokonferenskapacitet.

Byggnader och säkerhet

47.

Europaparlamentet är medvetet om att Eppo kostnadsfritt fick totalt 8 335 kvadratmeter kontorsutrymme från Luxemburgs regering under 2021, vilket skulle ha kostat cirka 3 901 000 EUR att hyra per år, och att Luxemburgs regering under 2021 dessutom erbjöd kostnadsfria inredningsarbeten, motsvarande en kostnad på uppskattningsvis 2 700 000 EUR.

48.

Europaparlamentet noterar att inget hyresavtal ännu har undertecknats med värdmedlemsstatens myndigheter som tillhandahåller kontorsutrymmet kostnadsfritt, trots vad som föreskrivs i artikel 3.2 i avtalet om säte. Parlamentet håller med revisionsrätten som betonar att avsaknaden av ett skriftligt officiellt hyresavtal kan frånta Eppo den stabilitet på lång sikt som krävs för att Eppo ska kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet förstår att Eppo har slutfört sin del och överlämnat ärendet till värdmedlemsstaten. Parlamentet uppmanar den luxemburgska förvaltningen att påskynda processen och slutföra förfarandet utan ytterligare dröjsmål.

Miljö och hållbarhet

49.

Europaparlamentet noterar att den byggnad som utnyttjas av Eppo och de relevanta tjänsterna tillhandahålls av de luxemburgska myndigheterna, som också ansvarar för investeringar som rör hållbarhet och energiprestanda.

50.

Europaparlamentet uppmanar Eppo att anta en strategi för hållbar rörlighet för sin personal.

Interinstitutionellt samarbete

51.

Europaparlamentet lovordar Eppos insatser för att inleda ett intensivt samarbete och en intensiv samordning med partner och intressenter.

52.

Europaparlamentet understryker att Eppo ingick ett samarbetsavtal 2021 med kommissionen och samarbetsavtal med Europeiska investeringsbanksgruppen, Olaf, Europeiska revisionsrätten, Europol och Eurojust.

53.

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av 21 servicenivåavtal och samförståndsavtal med unionens övriga institutioner och organ i syfte att maximera fördelarna med redan befintliga avtalsinstrument.

54.

Europaparlamentet understryker vikten av att inleda en produktiv dialog med de icke-deltagande medlemsstaterna. Parlamentet noterar att Eppo under 2021 inledde 48 utredningar som involverade icke-deltagande medlemsstater. Parlamentet konstaterar att samarbetet, som grundar sig på relevanta unionsakter om straffrättsligt samarbete, fungerar smidigt med Danmark, Ungern och Sverige, om än i en annan takt än med de deltagande länderna. Parlamentet delar den oro som den europeiska chefsåklagaren uttryckt över bristen på samarbete från Irlands och Polens sida i Eppos utredningar som kräver insamling av bevis från dessa två icke-deltagande medlemsstater.

55.

Europaparlamentet är oroat över bristen på samarbete från icke-deltagande medlemsstaters sida sedan Eppo inledde sin verksamhet i juni 2021, vilket särskilt påverkar insamlingen av bevis. Parlamentet betonar att sedan 2022 är antalet Eppo-utredningar som involverar Polen det högsta för alla icke-deltagande länder. Parlamentet beklagar att Polen avsevärt fördröjde införandet i sin straffprocesslag av den ändring som krävdes för det operativa genomförandet av samarbetsavtalet med Eppo. Parlamentet noterar att ovannämnda ändring sedan dess har antagits. Parlamentet uppmanar icke-deltagande medlemsstater att fullt ut respektera sina skyldigheter att säkerställa ett lojalt samarbete med Eppo.

56.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en utvidgning av deltagandet i Eppo för andra medlemsstater som fortfarande inte deltar. Parlamentet uppmanar dessa länder att avhålla sig från strategier som skulle kunna leda till att det skapas områden med immunitet och privilegier, och att åtminstone anta samarbetsavtal som underlättar ett effektivt genomförande av Eppos verksamhet och säkerställer ett lojalt samarbete med Eppo. Parlamentet uppmuntrar också Eppo att utforma effektiva och ändamålsenliga arbetsarrangemang med de fem icke-deltagande EU-medlemsstaterna och att fastställa hur Eppo bättre kan samarbeta med dem.

57.

Europaparlamentet påpekar att Eppos samarbete med kommissionen när det gäller återkrav och säkerhetsåtgärder, i enlighet med artikel 103.2 i förordning (EU) 2017/1939, regleras i samarbetsavtalet med kommissionen. Parlamentet konstaterar att Eppo ännu inte har lämnat någon återkoppling i denna fråga. Parlamentet förstår att ett framgångsrikt genomförande av samarbetet enligt artikel 103.2 kräver samordning med de europeiska delegerade åklagarna i medlemsstaterna, och parlamentet är medvetet om att efterlevnad av den allmänna principen om Eppos oberoende och förenlighet med målet om effektivitet och ändamålsenlighet i dess utredningar är avgörande. Parlamentet uppmanar Eppo att ge råd till de europeiska delegerade åklagarna i samband med deras ansträngningar att stödja kommissionens insatser för att skydda unionens budget, och uppmanar både Eppo och kommissionen att rapportera om denna specifika fråga.

58.

Europaparlamentet uppmuntrar Eppo till ett nära och stärkt samarbete med revisionsrätten, Olaf och ombudsmannen för att undvika dubbelarbete vid utredningar och betonar behovet av att diskutera områden av ömsesidigt intresse.

59.

Europaparlamentet noterar Eppos observatörsstatus i Camden-nätverket för myndigheter för återvinning av tillgångar (Carin) sedan december 2020 och i arbetsgruppen om mutor i internationella affärsförbindelser, liksom inbjudan att även delta som observatör vid de möten som hålls två gånger om året med tjänstemän inom brottsbekämpning inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och de preliminära möten som hölls 2021 med sekretariatet för arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) för att förbereda Eppos ansökan som observatör.

Kommunikation

60.

Europaparlamentet noterar att institutionens externa kommunikation är centrerad på myndighetens webbplattform (www.eppo.europa.eu) och delas via Eppos officiella konton på Facebook, Twitter och LinkedIn, och att olika möjligheter erbjuds på dessa plattformar (begäran om tillgång till handlingar för allmänheten, kontaktformulär för medborgare, journalister och potentiella sökande).

61.

Europaparlamentet uppskattar offentliggörandet av pressmeddelanden, uppdateringarna på sociala medier och intervjuerna om dess operativa och institutionella verksamhet som den europeiska chefsåklagaren, de europeiska åklagarna och en stor del av den specialiserade personalen ger för att avsevärt öka kunskaperna och medvetenheten om Eppos roll och åtgärder.

62.

Europaparlamentet uppmuntrar Eppo att bland sina strategiska åtgärder inkludera fokuserad verksamhet som syftar till att öka dess synlighet och stödja kunskaperna om och förståelsen för unionens vision och strategi för att skydda unionens och skattebetalarnas intressen.

(1) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(3) https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain