EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2023/1830

av den 10 maj 2023

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt V – revisionsrätten

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, avsnitt V – revisionsrätten,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0081/2023), och av följande skäl:

Europeiska revisionsrätten är unionens externa revisor, som genom oberoende, professionellt och verkningsfullt revisionsarbete har till uppgift att bedöma hur sparsamma, ändamålsenliga, effektiva, lagliga och korrekta unionens åtgärder är för att förbättra ansvarsskyldigheten, transparensen och den ekonomiska förvaltningen, och därigenom öka medborgarnas förtroende och bemöta de utmaningar som unionen står inför på ett ändamålsenligt sätt.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 287 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har revisionsrätten, sedan utgången av budgetåret 1987, varje år fått sin inkomst- och utgiftsredovisning granskad av en oberoende extern revisor, och sedan rapporten för budgetåret 1992 har de externa revisorernas rapporter offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Ledningens redovisningsskyldighet gentemot budgetmyndigheten uppfylls via den årliga verksamhetsrapporten från revisionsrättens generalsekreterare, vars syfte i enlighet med artikel 74.9 i budgetförordningen är att tillhandahålla information om resursförvaltningen, inklusive systemen, och om effektiviteten och ändamålsenligheten i revisionsrättens interna kontrollsystem.

I samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet betonar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten hur viktigt det är att ytterligare stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom att öka transparensen och ansvarsskyldigheten och genom att tillämpa en prestationsbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

E.	Genom att fungera på ett transparent och oberoende sätt bidrar revisionsrätten till den demokratiska tillsynen, den offentliga debatten och en sund ekonomisk förvaltning i unionen.

Revisionsrätten har intagit den ståndpunkten att den bästa lösningen för att bedöma unionens styrning, dess ansvarsskyldighet och transparens samt kvaliteten och tillförlitligheten hos den information och de uppgifter som rapporteras om genomförandet av unionens politik skulle vara att revisionsrätten fick i uppdrag att granska alla unionens institutioner, organ och byråer som inrättats genom eller enligt fördragen och alla mellanstatliga strukturer som är av avgörande betydelse för unionens funktion. Revisionsrätten skulle därför välkomna alla initiativ som skulle ge den ett bredare mandat.

Europaparlamentet noterar att revisionsrättens budget sorterar under rubrik 7 i den fleråriga budgetramen, ”Europeisk offentlig förvaltning”, som uppgick till totalt 10,7 miljarder EUR 2021 (vilket motsvarar 5,9 % av EU:s budgetutgifter). Parlamentet noterar att revisionsrättens budget står för omkring 1,5 % av unionens totala administrativa utgifter, vilket är mindre än 0,1 % av unionens totala utgifter.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten nämner att det arbete som utförts under många år tyder på att rubrik 7 i den fleråriga budgetramen avser totala utgifter med låg risk.

Europaparlamentet vet att revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisionsbyrå i syfte att samma principer avseende transparens och redovisningsskyldighet ska tillämpas på revisionsrätten som på de av revisionsrätten granskade organen. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att den externa revisorn inte rapporterade några specifika problem på grundval av sin granskning av revisionsrätten.

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Europaparlamentet noterar att revisionsrättens slutliga budget för 2021 var 153 721 727 EUR, vilket är en liten ökning på 0,97 % jämfört med budgeten på 152 237 000 EUR 2020, främst på grund av löneanpassningar.

Europaparlamentet noterar det höga budgetgenomförandet på 96,65 %, jämfört med 95,70 % 2020, och att betalningarna utgjorde 94,45 % av de totala åtagandena, jämfört med 94,12 % 2020. Parlamentet understryker att den genomsnittliga betalningstiden 2021 var 10,7 dagar och andelen elektroniska fakturor var 19 %, jämfört med 11 % 2020.

Europaparlamentet noterar att de anslag som överfördes till 2021 uppgick till 8 242 668 EUR, vilket utgjorde 5,55 % av de totala åtagandena, jämfört med 8 565 175 EUR och 5,88 % år 2020. Parlamentet konstaterar att de automatiskt överförda anslagen från 2020 till 2021 gav en utnyttjandegrad på 91,70 % under 2021 jämfört med 92,24 % under 2020.

Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin påverkade revisionsrättens verksamhet under 2021, och följaktligen minskade utnyttjandet av anslag för vissa budgetposter, medan hälsokrisen krävde ytterligare utgifter för andra. Parlamentet noterar därför att revisionsrätten under 2021 genomförde 30 budgetöverföringar motsvarande totalt 4 397 588 EUR i syfte att omfördela medel för att finansiera särskilda behov.

Europaparlamentet noterar att de ytterligare utgifterna under 2021 jämfört med 2020 avsåg anpassning av lokaler (+294,55 %), säkerhet (+167,55 %), IT (+12,34 %) samt teknisk utrustning och installation (+31,85 %), medan besparingarna avsåg tjänsteresor (-48,83 %), publikationer (-41,29 %), gemensamma tolknings- och konferenstjänster (-61,54 %) och juridiska tjänster (-75 %). Parlamentet betonar att utnyttjandegraden för anslagen för tjänsteresor under 2021 var 25,03 % av de slutliga anslagen, jämfört med 23,94 % under 2020, som en följd av covid-19-pandemin som hindrade revisorerna från att resa. Parlamentet påminner revisionsrätten om att vidta alla tänkbara åtgärder för att se till att anslagen för tjänsteresor används med sträng tillämpning av principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

Intern förvaltning, prestationer och intern kontroll

Europaparlamentet påminner om revisionsrättens strategi för perioden 2021–2025, och understryker att revisionsrätten har intensifierat sina insatser för att på bästa sätt utnyttja modern teknik och ny teknik för revisionen i syfte att tillhandahålla mer och bättre information för ansvarsskyldighetsprocessen. Parlamentet välkomnar revisionsrättens förmåga att utföra revisionsarbete på fältet, trots reserestriktionerna och folkhälsoåtgärderna som fick stora återverkningar på revisionsrättens kontroller på plats, och den ökade användningen av distansrevision som möjliggjorde ett meningsfullt interagerande med berörda parter och tillhandahållande av resultat i rätt tid. Parlamentet betonar parlamentets intresse av en effektiv och läglig övervakning av genomförandet av revisionsrättens strategi för perioden 2021–2025 för att garantera överensstämmelse med de högsta standarderna för transparens och ansvarsskyldighet och för att tillhandahålla en effektiv offentlig revisionstjänst i unionen. Parlamentet anser att en sådan övervakning kräver att man utformar resultatindikatorer och fastställer delmål och mätbara resultat när de handlingsplaner som avses i strategin utarbetas, och att man regelbundet rapporterar om framstegen i genomförandet av strategin, inbegripet halvtidsöversyner och inbördes utvärderingar.

10.

Europaparlamentet konstaterar att totalt 1 156 dagars revisionsarbete genomfördes på fältet 2021, jämfört med 1 817 år 2020 och 6 109 år 2019. Parlamentet noterar att volymerna av de viktigaste resultaten har förblivit oförändrade eller i vissa fall förbättrats jämfört med tidigare år. Under 2021 utfärdade revisionsrätten t.ex. 256 rekommendationer jämfört med 189 under 2020, lade fram sju årsrapporter, vilket är samma antal som under 2020, och lade fram 27 särskilda rapporter jämfört med 26 under 2020, medan yttrandena minskade till 2 under 2021 från 11 under 2020 och översynerna minskade till 5 under 2021 från 6 under 2020.

11.

Europaparlamentet välkomnar den process för intern reflektion som inletts för att identifiera förbättringar för att uppnå målet på högst 13 månader för förberedelse och utarbetande av särskilda rapporter genom att tydligare definiera eller minska revisionens omfattning, genom att intensifiera övervakningen av revisionsframstegen, genom att minska varaktigheten för interna granskningsförfaranden utan att påverka kvalitetsnivån och genom att förkorta eller avskaffa anmälnings- och cirkulationsperioderna där så är möjligt.

12.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i juli 2021 antog sin utvecklingsplan för perioden 2021–2025 för bättre användning av teknik och data vid revision, med fokus på ökad användning av data och fastställda mål för denna period när det gäller användning av teknik till stöd för revisionsrättens revisionsmål. Parlamentet välkomnar inrättandet av gruppen Data and Technology for Audit – DATA, som består av experter, dataforskare och it-revisorer, med målet att stödja revisionsgrupper och ansvara för att driva på digitaliseringen av revisionsrättens revisionsarbete. Parlamentet stöder revisionsrättens betydande insatser för att förbättra it-kapaciteten i syfte att utföra avancerade dataanalyser.

13.

Europaparlamentet uppskattar revisionsrättens tillvägagångssätt för att fastställa sin strategi på grundval av sin analys av trender, sin riskbedömning och de institutionella aktörernas och revisionsobjektens prioriteringar. Parlamentet anser att dialogen mellan revisionsrätten och parlamentet för att hitta ämnen av intresse och prioriteringar bör rationaliseras och samordnas för att garantera konsekvens och tillräcklig täckning av de överenskomna större frågorna samtidigt som dubbelarbete eller överlappning undviks. Parlamentet är medvetet om att revisionsrätten fastställer sitt arbetsprogram helt oberoende även om den använder parlamentets synpunkter, som tillhandahålls av parlamentets utskottsordförandekonferens. Parlamentet anser att revisionsrättens arbetsprogram bör utformas så att det möjliggör en bättre analys som är specifikt relaterad till vissa identifierade prioriteringar, för att garantera ökad flexibilitet med hänsyn till den större arbetsbörda som faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) kommer att innebära i framtiden. Parlamentet påminner om att revisionsrättens resurser inte bör användas för att producera allt fler särskilda rapporter, utan för att fokusera mer på att utarbeta särskilda rapporter som är kopplade till den nuvarande situationen och utmaningarna i Europa, såsom RRF, NextGenerationEU, kampen mot covid-19-pandemin och tullförvaltningen.

14.

Europaparlamentet är medvetet om att revisionsrätten har genomfört en behovsanalys och begärt en ökning av antalet revisionstjänster för 2023 samtidigt som den tillsätter de ytterligare 20 tjänster som den mottog för 2022 års tjänsteförteckning för att fokusera på NextGenerationEU. Parlamentet erkänner att NextGenerationEU kommer att orsaka ytterligare arbetsbörda för revisionsrätten och att revisionsrätten har uttryckt sin avsikt att särskilt fokusera på RRF. Parlamentet beklagar djupt att de bestämmelser om budgetkontroll som rådet har fastställt i RRF inte ger revisionsrätten tillräckliga revisionsbefogenheter när det gäller medlemsstaternas utgifter.

15.

Europaparlamentet anser att revisionsrättens arbete bör tillhandahålla en mer ändamålsenlig analys av de andra EU-institutionerna eftersom de är en relevant del av ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet anser att revisionen av rubriken "Europeisk offentlig förvaltning”, även om den betraktas som en lågriskkostnad och hittills inte har resulterat i något fel över väsentlighetströskeln, skulle ge mer relevant information till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten än vad som nu är fallet om den genomfördes med en annan metod, vilket inte nödvändigtvis skulle innebära en separat bedömning varje år för varje institution.

16.

Europaparlamentet är medvetet om att de förändringar som rör nästa fleråriga budgetram, RRF och NextGenerationEU inbegriper finansiering och användning av unionens budget, inbegripet nya former av egna medel, med en meningsfull övergång från efterlevnadsbaserade regler för stödberättigande till resultatbaserade aspekter för många politikområden. Parlamentet förstår att revisionsrätten kommer att fortsätta att utveckla sin revisionsstrategi och revisionsmetod för att ge starka garantier även i detta föränderliga scenario.

17.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att öka sitt bidrag för att bekämpa bedrägerier kopplade till unionens budget, inte bara genom att identifiera och rapportera de svagheter som gör att program finansierade av unionen är utsatta för bedrägerier, utan också genom att beakta den pågående debatten bland de aktörer som är en del av unionens bedrägeribekämpningsstruktur och genom att intensifiera revisionsarbetet i samarbete med de organ som ansvarar för upptäckt av bedrägerier, regelbundet bedöma dessa organs verksamhet och ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten återkoppling som är relevant för dess analys.

18.

Europaparlamentet lovordar revisionsrättens strategi att åta sig att utarbeta rekommendationer om kostnadseffektivitet för att bidra till avbyråkratisering. Parlamentet påpekar att revisionsrättens rekommendationer om att öka förfarandenas effektivitet, använda bästa praxis, förbättra samordningen, inrätta standardprocesser, förhindra överreglering och i synnerhet förenkla och digitalisera, tjänar detta mål.

19.

Europaparlamentet betonar att revisionsrätten 2021 rekommenderade att man skulle utveckla analys- och samordningskapacitet på unionsnivå för att bättre samordna riskbedömningar och utveckla och underhålla unionsomfattande riskdatabaser för medlemsstaternas användning. Parlamentet betonar revisionsrättens viktiga godkännande av de insatser som gjorts i strävan efter en effektiv datautvinningskapacitet för att genomföra dataanalyser på unionsnivå och identifiera unionsrelevanta risker. Parlamentet stöder revisionsrättens stöd till medlemsstaterna för att effektivisera de offentliga förvaltningarna och göra dem mer effektiva och ändamålsenliga genom att identifiera rättsliga och administrativa hinder och förbättra ramen för informationsutbyte mellan unionen och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att fastställa nödvändiga krav för enkel och interoperativ insamling, behandling och lagring av data som är nödvändiga för att granska medlemsstaternas användning av offentliga utgifter.

20.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att fortsätta sina insatser för att ta itu med grön märkning inom RRF och utvärdera RRF när det gäller dess anpassning till och bidrag till målen i den europeiska gröna given om klimatåtgärder, och konstaterar att sådana insatser nyligen inbegrep tillhandahållande av särskilda rapporter och yttranden om principen om att inte orsaka betydande skada och om tillämpningen av EU:s taxonomi. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att inkludera särskilda uppgifter för att bedöma hur digitaliseringsmålen i RRF bidrar till unionens digitala strategi och digitala omställning och hur de påverkar dem. Parlamentet är oroat över att kommissionen först den 21 februari 2023 fastställde en tydlig metod för att kvantifiera de finansiella konsekvenserna av att en eller flera delmål som ligger till grund för betalningarna inte har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.

Personalresurser, jämställdhet och personalens välbefinnande

21.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i slutet av 2021 hade 853 fasta och tillfälliga tjänster (liksom tidigare år), varav 527 tjänster vid revisionsavdelningarna och 104 tjänster vid ledamöternas kontor, och att den dessutom hade 92 kontraktsanställda och 25 utstationerade nationella experter, jämfört med 83 respektive 15 personer 2020.

22.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens totala heltidsekvivalenter under 2021 var 955, varav 749 (motsvarande 79 %) användes för att utföra revisionsuppgifter.

23.

Europaparlamentet konstaterar att en betydande uppsättning åtgärder inleddes 2021 för att tillhandahålla resurser för revision av NextGenerationEU, särskilt en intern inbjudan att anmäla intresse som inleddes i september 2021 och en inbjudan att anmäla intresse för uppdraget som utstationerad nationell expert som offentliggjordes i oktober 2021, och att urvalet för reservlistan från vilken ytterligare 20 tillfälliga tjänster ska tillsättas har gjorts, och att processen för att i praktiken rekrytera dessa ytterligare personer för 20 tillfälliga tjänster förväntas vara helt avslutad under det första kvartalet 2023.

24.

Europaparlamentet konstaterar att tillsättningsgraden vid revisionsrätten per den 31 december 2021 var 97,3 % (23 av de 853 fasta och tillfälliga tjänsterna vid revisionsrätten var lediga och tillgängliga för rekrytering) jämfört med 97,2 % i slutet av 2020. Parlamentet uppskattar de fortsatta insatserna för intensiv rekrytering, vilka under 2021 resulterade i att 80 nya anställda rekryterades, varav 16 tjänstemän, 21 tillfälligt anställda, 30 kontraktsanställda och 13 utstationerade nationella experter.

25.

Europaparlamentet noterar att jämställdhet mellan kvinnor och män i personalen eftersträvas och uppnås väl, med en andel kvinnor på 50,76 % bland tjänstemän och 60,82 % bland tillfälligt anställda, och nära dessa nivåer även för kontraktsanställda (47,83 % kvinnor) och utstationerade nationella experter (48 % kvinnor). Parlamentet uppskattar den positiva situationen när det gäller könsfördelningen bland chefsposter, där kvinnor innehar 13 av 28 kanslichefstjänster och 4 av 10 direktörsbefattningar, men noterar samtidigt att en balans ännu inte uppnåtts då 18 av 50 befattningar innehas av kvinnor.

26.

Europaparlamentet beklagar den ojämna könsfördelningen inom revisionsrättens kollegium. Parlamentet påpekar att jämställdhet är en av unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet betonar att jämställdhet inte bara bör spela en roll i all unionens politik, utan även i dess institutioners interna organisation. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att endast 16 av 116 ledamöter i revisionsrättens historia har varit kvinnor. Parlamentet erkänner dock att det nuvarande kollegiet är närmare att uppnå en jämn könsfördelning, eftersom 10 av 27 ledamöter är kvinnor.

27.

Europaparlamentet inser att det är svårt att uppnå en jämn könsfördelning eftersom det uteslutande är medlemsstaterna som ansvarar för nomineringen, och beklagar att 13 medlemsstater aldrig har skickat en kvinna till revisionsrätten. Parlamentet uppmanar dock revisionsrätten att analysera sin övergripande sammansättning och att informera rådet och de berörda medlemsstaterna så att en jämn könsfördelning beaktas i nomineringsbesluten. Parlamentet upprepar sitt krav på uppnående av en jämn könsfördelning och uppmuntrar de nationella myndigheterna att presentera kandidater av olika kön i syfte att uppnå en nivå som ligger nära en jämn könsfördelning mellan revisionsrättens ledamöter.

28.

Europaparlamentet beklagar att rådet upprepade gånger nominerat ledamöter av revisionsrätten vars nomineringar avvisats av parlamentet. Parlamentet understryker att parlamentets bedömning av kandidaternas lämplighet för revisionsrätten bör betraktas som bindande.

29.

Europaparlamentet välkomnar antagandet 2021 av en ny strategi för mångfald och inkludering och av handlingsplanen för mångfald och inkludering, båda för perioden 2021–2025, och konstaterar att den nya politiken innehåller ett resultatbedömningskriterium för chefer om deras förmåga att främja inkluderande ledning och, mångfald och inkludering samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet lovordar att en ledamot av revisionsrätten under 2021 utsågs till funktionsnedsättningsambassadör och hans stöd till organisationen av veckan för medvetenhet om funktionsnedsättningar för att främja en inkluderande kultur.

30.

Europaparlamentet välkomnar den omfattande uppsättning resultatindikatorer och mål som antagits för att övervaka revisionsrättens initiativ för mångfald och inkludering och undersökningarna om lika möjligheter och om personalengagemang. Parlamentet noterar att det senare visar på en positiv uppfattning hos majoriteten av personalen när det gäller egenmakt, stöd och förtroende.

31.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens undertecknande den 14 oktober 2021 av Diversity Charter Lëtzebuerg, en nationell åtagandetext som presenteras för alla organisationer i Luxemburg som vill åta sig att främja och hantera mångfalden genom konkreta åtgärder.

32.

Europaparlamentet noterar att en geografisk balans fortfarande inte nåtts inom revisionsrättens personal, vilket visar att revisionsrätten har svårt att locka människor att arbeta (och bo) i Luxemburg, bland annat på grund av de höga levnadskostnaderna. Parlamentet uppskattar att revisionsrätten har börjat främja inbjudningar att anmäla intresse i digitala tidningar och rekryteringssidor i medlemsstater som är underrepresenterade vid revisionsrätten och genom kontakt med revisionsrättens relevanta kanslier i de berörda medlemsstaterna. Parlamentet noterar även revisionsrättens proaktiva strategi att ta upp frågan om icke konkurrenskraftiga löner i syfte att finna lösningar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att nå ut till nationella myndigheter via medlemsstaternas ständiga representationer i unionen, att använda sociala medier mer intensivt för att offentliggöra sina rekryteringsförfaranden och att delta i karriärmässor och liknande evenemang i underrepresenterade medlemsstater för att marknadsföra revisionsrätten som arbetsgivare. Parlamentet stöder revisionsrättens deltagande i nätverksinitiativet om relationer med den europeiska akademiska världen som ett verktyg för att locka talanger till unionens institutioner i Luxemburg genom gemensamma projekt som riktar sig till universitet.

33.

Europaparlamentet noterar att sju fall av utbrändhet rapporterades till revisionsrättens läkare 2021, vilket revisionsrätten anser vara ett mycket stort antal. Fallen anses vara kopplade till de exceptionella arbets- och levnadsvillkoren under covid-19-pandemin. Parlamentet noterar att revisionsrätten har genomfört en undersökning för att förstå hur covid-19-pandemin har påverkat personalen och inlett en kommunikationskampanj som syftar till att främja en sund balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet uppskattar bland de många initiativen det utökade psykologiska stödet till personalen.

34.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens program för välbefinnande ”Back at the office”, som omfattar psykiskt, fysiskt och socialt stöd och är skräddarsytt för hybridarbetslivets särdrag, i syfte att förebygga utbrändhet och öka motståndskraften. Parlamentet uppskattar revisionsrättens stöd till rätten att inte vara uppkopplad genom införandet av ”uppkopplingsbandbredden” utanför vilken personal inte förväntas arbeta eller kunna nås, utom i nödfall eller om en sådan möjlighet till kontakt med den anställda överenskommits innan den äger rum.

35.

Europaparlamentet noterar att revisionsrättens personalpolicy omfattar en mekanism för att motverka trakasserier bestående av ett stödnätverk som samordnar konfidentiella rådgivare, läkaren, linjechefer, medlingstjänsten och personalavdelningen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att fortsätta arbetet med att förbättra verktyget för inrapportering av trakasserier och det interna etiska ramverket. Parlamentet är medvetet om att revisionsrätten antog sin senaste policy mot trakasserier 2017. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att uppdatera sin policy, vars översyn inleddes 2021, i syfte att lägga större fokus på förebyggande åtgärder, medvetandehöjande åtgärder och samordning av de olika personer som deltar i tillhandahållandet av stöd och att fastställa ett tydligare rapporteringsförfarande och en tydligare kommunikationsstrategi.

36.

Europaparlamentet noterar det beslut om hybridarbete som antogs i november 2021 och att arbetsvillkoren omfattar arbetsintervall och flextid. Parlamentet konstaterar att distansarbete begränsas till tio arbetsdagar per månad.

37.

Europaparlamentet påminner om lärdomarna från de oegentligheter som Karel Pinxten begick när han var ledamot av revisionsrätten och som inte kunnat åtgärdas för att helt och hållet avhjälpa de finansiella och anseendemässiga skador som revisionsrätten och unionen som helhet ådragit sig, eftersom det inte finns någon rättslig grund för att återkräva hans lön under dagar av frånvaro under tjänsteresor utanför hans tjänsteutövning och för annan oberättigad frånvaro. Parlamentet betonar, såsom domstolen angav i sin dom av den 30 september 2021 (1), att hans misskötsel gynnades av att de interna reglerna var vaga och även möjliggjordes av bristerna i befintliga kontroller. Parlamentet erkänner de åtgärder som revisionsrätten vidtagit i denna fråga genom att samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), häva immuniteten och framgångsrikt slutföra förfarandet enligt artikel 286.6 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att revisionsrätten bör göra allt som står i dess makt för att förhindra att liknande fall uppstår i framtiden och har av detta skäl åtagit sig att stödja och samarbeta med revisionsrätten när denna gör de nödvändiga anpassningarna av sina interna regler. Parlamentet noterar att revisionsrätten bör fungera som väktare av unionens finanser och att den bör tillämpa högsta etiska normer, i synnerhet när det gäller personer som innehar höga befattningar vid unionens institutioner.

38.

Europaparlamentet noterar att inrättandet av ett närvaroregister fram till 2020 endast omfattade de få fysiska mötena i revisionsrättens kollegium trots de krav som framförts av parlamentet. Parlamentet noterar att genom revisionsrättens beslut nr 21–2021 ska ledamöternas deltagande i andra sammanträden också registreras i närvaroregistret, och upprepar den begäran som gjorts varje år sedan ansvarsfrihetsförfarandet för 2017 om att närvaroregistret ska utökas till att omfatta arbetsdagar, tjänsteresor, ledighetsperioder och motiverad frånvaro för att ge en korrekt bild av ledamöternas arbete och användas som ett verktyg för att proaktivt förhindra potentiella fall av frånvaro. Parlamentet påpekar att revisionsrättens ledamöter är skyldiga att fullt ut ägna sig åt att fullgöra sitt uppdrag. Parlamentet konstaterar att ledamöternas närvaroregister för 2021 gjordes tillgängligt för ledamöterna i parlamentets budgetkontrollutskott i januari 2022. Parlamentet upprepar sin begäran om årliga uppdateringar av närvarolistorna så att de kan beaktas under förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet.

39.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrättens ändrade uppförandekod för sina nuvarande och före detta ledamöter, som offentliggjordes den 2 maj 2022 nu – till följd av parlamentets rekommendation – innehåller en ny artikel 10.1, enligt vilken ”Revisionsrättens ledamöter ska ägna sig åt att fullgöra sitt uppdrag. De ska vara bosatta på den ort där revisionsrätten har sitt säte”. Parlamentet anser att denna reviderade bestämmelse överensstämmer med parlamentets tolkning, principen om sund ekonomisk förvaltning och de etiska normer som förväntas av revisionsrätten. Parlamentet konstaterar att för närvarande har alla ledamöter av revisionsrätten sin primära hemvist i Luxemburg.

40.

Europaparlamentet noterar att bosättningsbidraget för en ledamot av revisionsrätten beviljas på villkor att ledamoten lägger fram belägg för att en ändring av bosättningsorten var nödvändig för att tillträda tjänsten, så att principen i artikel 20 i tjänsteföreskrifterna uppfylls. Parlamentet konstaterar att förvaltningen av de anställdas och ledamöternas alla finansiella rättigheter, inbegripet bosättningsbidraget, hanteras av kommissionens byrå för löneadministration (PMO), som begär in de nödvändiga styrkande handlingarna och kontrollerar deras giltighet. Parlamentet noterar att PMO, på begäran av revisionsrätten, genomförde en efterhandskontroll av bosättningsbidraget under 2021 och rapporterade resultaten till revisionsrätten, vilket visade att inga oegentligheter hade förekommit 2021.

41.

Europaparlamentet noterar de regler och användningsvillkor som revisionsrätten nyligen antagit för att reglera den privata användningen av bilparken. Parlamentet förstår att revisionsrättens ledamöter nu är skyldiga att täcka de faktiska kostnaderna för användning av en bil som inte har något samband med en tjänsteresa eller att täcka andra resor i samband med tjänsteutövningen när de inte omfattas av det fastställda standardantalet kilometer som tilldelats för den typen av användning. Parlamentet är bekymrat över att det nya system som infördes genom det beslutet är förvirrande och inte ger belägg för dess påstådda administrativa effektivitet. Parlamentet upprepar sin synpunkt, som framförts i tidigare ansvarsfrihetsresolutioner, att utnyttjandet av bilparken bör begränsas till utövandet av ledamöternas uppgifter. Parlamentet konstaterar att det finns olika regler för utnyttjandet av tjänstebilar inom unionens institutioner utan någon uppenbar motivering. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå gemensamma regler för utnyttjandet av tjänstebilar för alla unionens institutioner.

42.

Europaparlamentet vidhåller att tjänsteresor är nödvändiga för att revisionsrätten ska kunna fullgöra sin roll och för att dess ledamöter ska kunna fungera som revisionsrättens ambassadörer i sina respektive hemländer. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten på sin webbplats offentliggör information om de tjänsteresor som ledamöterna genomför, men insisterar på att underlåtenhet att bevara information på webbplatsen om de tjänsteresor som utförts under tidigare år strider mot de normer för transparens och ansvarsskyldighet som revisionsrätten förväntas efterleva. Parlamentet upprepar likaså sin uppmaning till transparens när det gäller syftet med och kostnaderna för revisionsrättens tjänsteresor, och uppmanar revisionsrätten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de fall där oegentligheter har upptäckts i förhands- och efterhandskontroller. Parlamentet förkastar revisionsrättens bedömning och beslut att inte ansluta sig till transparensregistret och uppmanar revisionsrätten att på nytt överväga frågan, och upprepar sin starka uppmaning till revisionsrätten att ansluta sig till unionens transparensregister eftersom det inte kommer att utgöra något hinder för revisionsrättens fullständiga oberoende.

43.

Europaparlamentet välkomnar beslutet att offentliggöra ledamöternas tjänsteresor utöver det löpande året, men påminner om vikten av att även offentliggöra ledamöternas agenda i sin helhet, inklusive offentliga och yrkesmässiga åtaganden.

44.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att säkerställa att gällande regler kan förhindra eventuellt missbruk av reseförordnanden, vilket kan äventyra ledamöternas integritet, oberoende och objektivitet. Parlamentet begär särskilt att en ledamots uppgifter och ansvarsområden under en tjänsteresa tydligt anges för att undvika alla former av potentiella fel i yrkesutövningen.

45.

Europaparlamentet uppmärksammar revisionsrätten på rekommendationen från 2021 från revisionsrättens tjänst för internrevision (IAS) att säkerställa att PMO utför effektiva kontroller av utgifterna för tjänsteresor, särskilt genom korrekt tillämpning av revisionsrättens vägledning för tjänsteresor, och att underlätta genomförandet av de nya besluten om förvaltningen och användningen av bilparken, representationskostnader, regler för yrkesutbildning och uppförandekoden för nuvarande och före detta ledamöter av revisionsrätten, särskilt genom att ge ytterligare vägledning till alla berörda aktörer.

46.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2021 rekryterade 55 praktikanter och att alla fick månadsersättning utom en som inte var berättigad eftersom den praktikanten deltog inom ramen för ett universitetsprogram. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att vidta lämpliga åtgärder för att se till att alla dess praktikanter får en skälig ersättning.

Etisk ram och transparens

47.

Europaparlamentet välkomnar den pågående reformprocess genom vilken revisionsrätten följer rekommendationerna i tidigare resolutioner om ansvarsfrihet, med fokus på vissa aspekter av ekonomisk förvaltning, transparens och etiskt uppförande.

48.

Europaparlamentet anser att revisionsrättens roll och betydelse, som unionens oberoende externa revisor och väktare av dess finanser, ålägger den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en uppsättning mycket strikta bedömningskriterier och ålägger revisionsrätten att åta sig att uppfylla högsta möjliga standarder. Parlamentet betonar i detta avseende, liksom i tidigare ansvarsfrihetsresolutioner, att högre revisionsorgan såsom revisionsrätten omfattas av höga standarder och att de därför måste fungera som modellorganisationer och skapa förtroende och trovärdighet, vilket innebär att ledningen måste sätta tonen med sina handlingar för att uppnå detta. Parlamentet välkomnar i detta avseende revisionsrättens ledamöters val av sin nuvarande ordförande, som ger ytterligare garantier tack vare sina omfattande erfarenheter inom unionsinstitutionerna och i frågor som rör revision av förvaltningen av unionens finansiella resurser.

49.

Europaparlamentet noterar, när det gäller revisionsrättens etikkommitté och förfarandet för dess utnämning, att revisionsrättens interna förfaranden föreskriver att det är revisionsrättens ordförande som har den exklusiva befogenheten att föreslå kandidater till kollegiet. Parlamentet noterar att kollegiets beslut att nominera medlemmar till etikkommittén ska fattas med majoritet. Parlamentet understryker dessutom att enligt artikel 285 i EUF-fördraget är revisionsrättens ledamöter helt oberoende och att etikkommittén därför också måste vara fullständigt oberoende. Parlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att ompröva reglerna för utnämning och sammansättning av etikkommittén. Parlamentet uppmanar på nytt revisionsrättens etikkommitté att rapportera om de viktigaste resultaten av den internrevisionsrapport om etik som begärdes redan i samband med ansvarsfrihetsförfarandena 2020 och 2019.

50.

Europaparlamentet upprepar att även om den ändrade uppförandekoden för revisionsrättens nuvarande och tidigare ledamöter uttryckligen fastställer skyldigheten att lämna in en årlig intresseförklaring bör revisionsrätten stärka det nuvarande systemet för att säkerställa att dess ledamöter följer de högsta etiska normerna och de etiska värderingar och principer som måste iakttas, såsom redbarhet, oavhängighet, objektivitet, yrkesmässigt uppförande, värdighet, engagemang och lojalitet.

51.

Europaparlamentet noterar att stödstrukturen för etisk rådgivning består av en etikkommitté, etiska rådgivare, en transparensportal och en utbildningsgrupp med ansvar för utvecklingen av ett utbildningsprogram som består av en etikkurs, konferenser och workshoppar och som är inriktat på att öka medvetenheten och tillhandahålla särskild utbildning för konfidentiella rådgivare i frågor som rör trakasserier. Parlamentet konstaterar att 131 deltagare deltog i kurserna om etik, som är obligatoriska för nyanställda, liksom i kurserna om lika möjligheter och bekämpning av trakasserier, vilka kompletteras med särskilda kurser för chefer, etiska rådgivare och konfidentiella rådgivare.

52.

Europaparlamentet är medvetet om att revisionsrätten 2021 inledde processen med att uppdatera sin etiska ram för personalen. Parlamentet är medvetet om att utvärderingen av revisionsrättens etiska ram utfördes av en extern konsult vars rekommendationer, som utfärdades 2022, byggde på en personalundersökning, en workshop med personal, intervjuer med chefer och en dokumentgranskning. Parlamentet förstår att den första åtgärden efter analysen är att uppdatera revisionsrättens etiska riktlinjer, som ska följas av en uppdatering av reglerna om visselblåsning.

53.

Europaparlamentet välkomnar uppdateringen av uppförandekoden för revisionsrättens nuvarande och före detta ledamöter, som följer upp parlamentets iakttagelser i det tidigare ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet betonar att uppförandekoden, i enlighet med parlamentets rekommendationer, inför en skyldighet för ledamöterna att bosätta sig på den plats där revisionsrätten har sitt säte, reglerar avtalsförhållandena mellan revisionsrättens ledamöter och personal och begränsar möjligheterna för ledamöterna att delta i politiken. Parlamentet uppskattar särskilt att den nya artikeln 12.2 uttryckligen förbjuder ledamöterna att inneha hedersuppdrag utan ersättning i politiska organisationer, vilket garanterar ledamöternas fullständiga oberoende.

54.

Europaparlamentet observerar, när det gäller bedrägeribekämpningspolitiken, att IAS för 2021 konstaterade att det inte finns något dokument som konsoliderar revisionsrättens bedrägeribekämpningspolitik och att det inte finns någon revisionsrättsomfattande strategi för bedrägeribekämpning.

55.

Europaparlamentet påpekar att när det gäller de interna kontroller som används för att förebygga och upptäcka interna bedrägerier har IAS bedömt att det behövs en mer strukturerad strategi när det gäller dokumentation, kopplingen till riskbedömningarna och de resurser som avsatts för effektiv hantering av bedrägeririsker. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att följa rekommendationerna från IAS och att ge ett tydligare budskap om revisionsrättens roll i kampen mot bedrägerier.

56.

Europaparlamentet vill se ett slut på användningen av externa företag som enligt Yale-universitetets rankning (2) fortfarande är verksamma i Ryssland.

Digitalisering, cybersäkerhet, skydd av personuppgifter

57.

Europaparlamentet konstaterar att den totala it-budgeten för 2021 var 9 141 000 EUR inbegripet överföringar, jämfört med en it-budget på 10 093 000 EUR 2020 och 8 085 000 EUR 2019. Parlamentet påpekar att ökningarna både under 2020 och 2021 var motiverade för fem års ersättning av revisionsrättens it-lagring och för de investeringar som gjordes för att anpassa revisionsrätten till hybridarbete.

58.

Europaparlamentet håller med om att den digitala omställningen är en övergripande process i hela organisationen som har förverkligats i flera initiativ under 2021, däribland utveckling av teknik som ger hybridanvändare erfarenhet, uppgradering av revisionsrättens datalagringssystem, migrering av katastrofåterställningscentralen och förstärkning av it-systemens säkerhet.

59.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens insatser, även under 2021, för att anpassa sig till förändrade arbetsvillkor, främja den digitala omvandlingen av revisionen och en uppgradering av teknik och praxis i hela organisationen för att fortsätta att tillhandahålla en effektiv offentlig revisionstjänst i unionen. Parlamentet är medvetet om att ytterligare framsteg i denna riktning kräver tillgängliga data i det format som krävs hos kommissionen eller medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att arbeta för ökad interoperabilitet.

60.

Europaparlamentet förstår att även under 2021, med tanke på de begränsningar som covid-19-pandemin medförde, utfördes hela revisionscykeln i stor utsträckning digitalt, vilket omfattade utarbetande av revisioner, insamling av bevis och kontradiktoriska förfaranden, och att uppdrag till medlemsstaterna ersattes med videosamtal som inkluderade distanstolkning där så behövdes.

61.

Europaparlamentet uppskattar de viktiga digitala delmål som revisionen uppnått 2021, såsom inrättandet av tjänster för robotstyrd processautomation, vilka införts för att minska upprepat lågvärdigt arbete för revisionsgrupper, automatiseringen av revisionen av genomförandeorganen, som en del av den regelbundna revisionsprocessen, och genomförandet av ett helt nytt molnbaserat översättningshanteringssystem.

62.

Europaparlamentet välkomnar det slutförda genomförandet av cybersäkerhetsplanen för perioden 2018–2021 och antagandet av en ny cybersäkerhetsplan för de kommande tre åren (2022–2024), som innebär en gradvis övergång till en nolltillitsarkitektur i linje med bestämmelserna i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och byråer. Parlamentet noterar att det under 2021 inte upptäcktes någon cyberattack mot revisionsrätten som lyckats, och noterar med tillfredsställelse revisionsrättens viktiga samarbete med incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner, organ och byråer (CERT-EU). Parlamentet uppmanar revisionsrätten att ägna stor uppmärksamhet åt cyberhot och informationssäkerhet, särskilt med tanke på att antalet allvarliga cyberangrepp har ökat avsevärt under de senaste åren, vilket gör samtliga unionsinstitutioner till attraktiva mål för potentiella angripare. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att genomföra regelbundna riskbedömningar av sin it-infrastruktur.

63.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2021 var en av värdarna för det inledande evenemanget för den europeiska cybersäkerhetsmånaden, och att revisionsrättens tjänsteman med ansvar för mångfald och inkludering samordnade en av de viktigaste sessionerna för det inledande evenemanget om kvinnor i cybersäkerhet, där en grupp kvinnor med olika bakgrunder utbytte åsikter om kvinnors motivation att ansluta sig till området cybersäkerhet och cyberteknik.

64.

Europaparlamentet noterar att man under 2021 beslutade att stärka budgetposterna för investeringar i utrustning och tjänster som huvudsakligen var kopplade till hybridarbete och digitalisering, och att ytterligare anslag också användes för att stärka revisionsrättens kapacitet för cyberförsvar, investera i ett nytt översättningshanteringssystem och ett nytt system för intressenthantering samt genomföra lösningen för unionens elektroniska signaturer.

65.

Europaparlamentet välkomnar beslutet att införa kostnadsfri programvara med öppen källkod som viktiga inslag i revisionsrätten, såsom Linux som operativsystem för flera it-infrastrukturservrar, programvaran Belenios med öppen källkod som används för ett system med slutna omröstningar och programvaran Nagios med öppen källkod som används av revisionsrättens team för it-insatser. Parlamentet noterar att revisionsrätten använder programvaran med öppen källkod NextCloud för utbyte av dokumentation med revisionsobjekten inom ramen för ECAFiles-systemet som verkar enligt de högsta säkerhets- och skyddsstandarderna för personuppgifter.

66.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av avtal om databehandling när uppgifter behandlas av tredje parter och revisionsrätten, som personuppgiftsansvarig, säkerställer efterlevnad av artikel 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (3) och upprätthåller fullständig kontroll över behandlingen. Parlamentet noterar det systematiska samrådet med revisionsrättens dataskyddsombud i frågor som rör databehandling samt tekniska och organisatoriska åtgärder.

Byggnader och säkerhet

67.

Europaparlamentet uppskattar revisionsrättens strategi att samråda med personal och företrädare innan beslut fattas om initiativ på området för byggnadsrenoveringar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sådana initiativ beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning samt fysisk och digital tillgänglighet.

68.

Europaparlamentet noterar att arbetet med renoveringen av K2-byggnaden fortskrider enligt plan, att fjärde och femte våningen färdigställdes i slutet av december 2021 och är fullt funktionsdugliga, att arbetet på andra och tredje våningen har framskridit samt att värme-, luftkonditionerings- och ventilationsanläggningarna har bytts ut. Parlamentet noterar att revisionsrättens förvaltningskommitté, efter incidenterna med fallande glasrutor 2019 från K1-fasaden och överföringen av tillräckliga budgetmedel, beslutade om installation av skyddsfilmer på de fasta rutorna, vilket har färdigställts till 90 %.

Miljö och hållbarhet

69.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet 2021 av revisionsrättens första hållbarhetsrapport, som utarbetats i enlighet med normerna för Global Reporting Inititative, som följer på fastställandet av hållbarhet som en övergripande fråga i revisionsrättens strategi för perioden 2021–2025.

70.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att anta en strukturerad rörlighetsplan som omfattar samåkning, cykelparkeringsplatser och laddare av elbatterier och att undersöka möjligheten att beräkna en koldioxidbudget för kostnaderna för tjänsteresor, så att transportmedlen väljs på grundval av effekter och kostnader. Parlamentet lovordar revisionsrätten för installationen av laddningsstationer för el- och hybridbilar i dess lokaler.

71.

Europaparlamentet betonar att den totala energiförbrukningen minskade med 24 % mellan 2014 och 2021, men att den ökade med 0,8 % mellan 2020 och 2021 på grund av överförbrukning till följd av den utdragna användningen av ventilationssystem i samband med förebyggande åtgärder relaterade till covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att se till att solpaneler installeras på taken i dess lokaler.

72.

Europaparlamentet är medvetet om att den årliga bedömningen 2021 av revisionsrättens utsläpp av växthusgaser, i vilken insatserna för att minska koldioxidavtrycket följs upp, visar att de totala utsläppen uppgår till 7 578 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med 10 699 ton koldioxidekvivalenter 2014 (baslinjen), och påpekar att detta utgör en minskning av växthusgasutsläppen på 3 121 ton koldioxidekvivalenter under den perioden.

73.

Europaparlamentet påpekar att avfallsproduktionen minskade med 62 % från 2019 till 2021 och med 18,7 % från 2020 till 2021, att återvinningsgraden under 2021 nådde 59 % och sorteringsgraden 82 % och att regnvattenuppsamlingssystemet, med en total lagringskapacitet på 95 m3, som främst användes för trädgårdsskötsel, bidrog till att minska den totala vattenförbrukningen.

74.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten är en av ledarna för projektgruppen för långsiktiga revisionsperspektiv med tanke på klimatkrisen ”Preparing for future risks and climate crisis: time for audit to take a long-term view?”, samt medlem av Inspiring More Sustainability (IMS) Luxembourg, ett nätverk av företag och organisationer som är etablerade i Luxemburg och som har ett engagemang för företagens sociala ansvar.

75.

Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts när det gäller att minska pappersförbrukningen och uppmuntrar revisionsrätten att ytterligare bygga vidare på erfarenheterna från covid-19-pandemin för att minska pappersförbrukningen.

Interinstitutionellt samarbete

76.

Europaparlamentet anser att revisionsrättens uppdrag kräver en intensifiering av samordningen med parlamentet och rådet, konstruktiva förbindelser med kommissionen i dess roll som huvudrevisionsobjekt och närmare utbyten med medlemsstaterna, både med regeringarna, särskilt med tanke på deras viktiga roll när det gäller att skydda unionens ekonomiska intressen, samt med de nationella parlamenten och andra högre revisionsorgan.

77.

Europaparlamentet noterar undertecknandet av ett nytt trepartsavtal mellan revisionsrätten, kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) i november 2021. Parlamentet välkomnar att detta avtal ger större tillgång till och ökad effektivisering av reviderade EIB-dokument, men beklagar fortfarande att avtalet inte erbjuder den omfattande lösning som parlamentet har efterlyst. Parlamentet är medvetet om att revisionsrätten inte har mandat att granska transaktioner som uteslutande använder EIB:s egna medel. Parlamentet upprepar att revisionsrätten förväntas ha full tillgång till all information om EIB:s verksamhet, som endast är avsedd för genomförandet av EU:s politik. Parlamentet håller med revisionsrätten om möjligheten att, för framtida unionsrättsakter genom vilka EIB tilldelas ett mandat att genomföra unionens politik, integrera ett omfattande och tydligt mandat som ger revisionsrätten befogenhet att i enlighet med fördragen granska resultataspekter av all verksamhet som utförs på grundval av sådana rättsakter och att ha fullständig tillgång till alla handlingar som den anser vara nödvändiga för detta ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att inhämta revisionsrättens yttrande innan sådana rättsakter föreslås.

78.

Europaparlamentet noterar undertecknandet av ett samförståndsavtal mellan revisionsrätten och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) avseende revisorer vid revisionsrätten som utför kortsiktiga uppdrag till stöd för arbetet i ESM:s revisionsstyrelse som sakkunniga.

79.

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av ett samarbetsavtal med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som ger en strukturerad ram för samarbete och gör det möjligt för revisionsrätten att överföra ärenden direkt till Eppo. Parlamentet uppskattar den intensiva dialog med Olaf som 2021 ledde till att utredningar inleddes snabbt i sex fall efter det att revisionsrätten överlämnat relevant information. Parlamentet betonar vikten av ett starkare samarbete mellan revisionsrätten, Eppo, Olaf och Europeiska ombudsmannen för att undvika dubbelarbete vid utredningar, och betonar behovet av att diskutera områden av ömsesidigt intresse.

80.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten är en aktiv medlem av Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) och en av de 30 grundande medlemmarna av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), som är den europeiska regionala grenen av Intosai. Parlamentet noterar att revisionsrätten samarbetar med andra högre revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer både bilateralt, med de högre revisionsorganen i de 27 medlemsstaterna, och multilateralt, inom ramen för kontaktkommittén för de högre revisionsorganen i Europeiska unionen, och att revisionsrätten också stöder de högre revisionsorganen i unionens kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet uppskattar att revisionsrätten är en av de 25 ledamöterna i forumet för globalt revisionsledarskap (Global Audit Leadership Forum), vars syfte är att förbättra revisionsverksamheten för de högre revisionsorganen, ta itu med globala och strategiska frågor och bidra till Intosai.

81.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten främjar interinstitutionellt samarbete och att den använder servicenivåavtal för att optimera resursanvändningen och göra besparingar samtidigt som den drar nytta av partnernas specifika sakkunskap. Parlamentet konstaterar att det bland servicenivåavtalen finns ett avtal med PMO som omfattar förvaltning av pensioner, tjänsteresor, finansiella rättigheter och löner, ett som rör tillhandahållande av personaltjänster och andra som rör tolkning, översättning och publikationer. Parlamentet påpekar att servicenivåavtalets tillämpningsområde kan utvidgas genom ändringar, och att detta var fallet 2021 för tillhandahållandet av tjänster för personalsäkerhetsgodkännande efter antagandet av revisionsrättens beslut nr 41/2021 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (4).

82.

Europaparlamentet uppskattar att revisionsrätten är medlem i Bridge Forum Dialogue, ett luxemburgiskt forum som syftar till att stimulera diskussioner om frågor som rör Europa och sammanföra överstatliga institutioner och byråer, nationella institutioner, det civila samhället och den akademiska världen.

Kommunikation

83.

Europaparlamentet konstaterar att under 2021 uppgick budgeten för kommunikations- och informationsverksamhet till 205 000 EUR, medan 70 000 EUR av den ursprungliga budgeten på 275 000 EUR överfördes till andra budgetposter under året. Parlamentet noterar förbrukningsgraden på 73,9 % (151 562 EUR).

84.

Europaparlamentet välkomnar att kontaktkommittén för de högre revisionsorganen i Europeiska unionen i juli 2021 offentliggjorde revisionskompendiet om reaktioner på covid-19, som ger information om konsekvenserna av och insatserna mot pandemin på nationell och överstatlig nivå, och lanseringen av ett nytt covid-19-avsnitt på kontaktkommitténs webbplats för att underlätta mer aktuell och kontinuerlig information om relevant revisionsarbete som utförs av unionens högre revisionsorgan.

85.

Europaparlamentet uppskattar offentliggörandet 2021 av kommunikationsplanen för mångfald och inkludering, som innehåller information om revisionsrättens kommunikationsmål, målgrupp, intressenter, meddelanden, kanaler och övervakning.

86.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att samarbeta med Europeiska datatillsynsmannen i syfte att utnyttja de två öppna sociala medieplattformarna, EU Voice och EU Video, som lanserades som ett offentligt pilotprojekt för att främja användningen av kostnadsfria sociala nätverk med öppen källkod. Parlamentet uppmanar vidare revisionsrätten att använda decentraliserade sociala nätverksalternativ till mycket stora onlineplattformar, såsom plattformen Mastodon.

87.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att öka sina kommunikationsinsatser i syfte att stärka kopplingen till medborgarna genom att stödja större transparens i sin verksamhet, genom att intensifiera användningen av digital teknik, genom att fullfölja en kommunikationsstrategi som gör det möjligt att korrekt uppfatta och förstå revisionsrättens roll och hur den passar in i unionens vision och som förbättrar revisionsrättens synlighet i de olika medlemsstaterna.

(1) Domstolens dom av den 30 september 2021, Europeiska revisionsrätten mot Karel Pinxten, C-130/19, ECLI:EU:C:2021:782.

(2) https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(4) EUT L 256, 19.7.2021, s. 106.