Föredragande:	Maurizio MENSI
Medföredragande:	Jan PIE

Remiss	Europeiska kommissionen, 2.5.2023
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Rådgivande utskottet för industriell omvandling
Antagande av sektionen	22.6.2023
Antagande vid plenarsessionen	12.7.2023
Plenarsession nr	580
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	170/1/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är positiv till EU:s erkännande av rymdsektorns säkerhets- och försvarsdimension, som kommer till uttryck genom offentliggörandet den 10 mars 2023 av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet om Europeiska unionens rymdstrategi för säkerhet och försvar (nedan kallad strategin).

1.2

EESK delar den allmänna bilden av det nya geopolitiska sammanhanget med de allvarliga problem som uppstått till följd av Rysslands invasion av Ukraina, av rymdtillgångarnas och rymdtjänsternas centrala betydelse och behovet av att utveckla åtgärder som syftar till att skydda och försvara dem, vilket är ett oumbärligt steg i utarbetandet av en seriös europeisk rymdpolitik.

1.3

Kommittén håller med om att identifiering av hot är en prioritering redan innan man stärker motståndskraften och skyddet av rymdsystem och rymdtjänster, och att EU-institutionerna måste se till att alla relevanta aktörer, inbegripet industrin, sociala aktörer och det civila samhället, deltar i kartläggningen och rekommendationerna. Det kommer att vara viktigt att uppmuntra det organiserade civila samhället att fullt ut förstå strategins relevanta allmänintresse och fördelar för medborgarna i syfte att öka dess legitimitet och stärka allmänhetens stöd, med tanke på rymdteknikens betydelsefulla civila tillämpningar.

1.4

EESK rekommenderar att man stärker motståndskraften och skyddet hos rymdsystem och rymdtjänster i unionen mot bakgrund av dagens bekymmersamma geopolitiska sammanhang. En underliggande utmaning i samband med denna målsättning är förmågan att höja den för närvarande låga nivån av offentliga investeringar, göra dem mindre splittrade och främja en europeisk mervärdesstrategi i en situation där Europa ligger långt efter Förenta staterna, Kina och Ryssland när det gäller offentliga investeringar på rymdområdet.

1.5

Ökad motståndskraft och bättre skydd för rymdsystem och rymdtjänster i EU innebär också att åtgärder genomförs för att stödja teknisk suveränitet och motståndskraft i kritiska industriella värdekedjor för att säkerställa oberoende. Här rekommenderar EESK starkt att industrins nyckelroll när det handlar om att identifiera beroendefrågor och begränsningsåtgärder erkänns och lyfts fram fullt ut.

1.6

EESK vill påminna om att det sätt på vilket rymden på djupet påverkar mänskligheten och tillför den mervärde uppmärksammas och bekräftas mer och mer av världens ledare. I dag hanterar den europeiska rymdsektorn några av vår tids mest akuta utmaningar, såsom att övervaka klimatförändringarna, hjälpa till att stimulera teknisk innovation och tillhandahålla konkreta socioekonomiska fördelar för medborgarna i vardagen. Institutioner, företag och medborgare förlitar sig i allt högre grad på rymdteknik, rymddata och rymdtjänster för kommunikation, navigering och positionsbestämning samt jordobservation (t.ex. omedelbar information och kommunikation på plats vid katastrofer). Rymden är ytterst betydelsefull både för medborgarna och för Europas strategiska oberoende samt i den globala diplomatin, genom att den stärker den europeiska identiteten och inspirerar och motiverar kommande generationer.

1.7

EESK välkomnar varmt en framtida EU-rymdlagstiftning som omfattar skydd, säkerhet, hållbarhet och standardisering, som ett steg på vägen mot en nödvändig EU-strategi för rymdtrafikledning (1).

1.8

Kommittén är övertygad om att alla åtgärder som rör industrin (t.ex. konkurrenskraft, kritisk teknik, säkerhet i leveranskedjan) måste integreras som en del av en sammanhängande och EU-omfattande industripolitik, mot bakgrund av att den europeiska rymdindustrin är mycket starkt beroende av ytterst begränsade öppna marknader.

1.9

EESK framhåller starkt att även om särskilda åtgärder behövs och kan vara användbara för att hantera specifika situationer, är dessa åtgärder endast meningsfulla och fullt ut effektiva om en skräddarsydd upphandlingspolitik kombineras med en ambitiös och verkningsfull FoU-politik och stöd till marknadsintroduktion av rymdteknik och rymdtjänster som utvecklats i Europa, även riktade till exportmarknader, särskilt genom ekonomisk diplomati.

1.10

Kommittén är övertygad om att ett ambitiöst, men också konsekvent, stöd till forskning och innovation är en hörnsten i rymdsektorns hållbarhet och dess förmåga att tillgodose den offentliga politikens behov. Europa behöver ett starkare och mer konsekvent stöd till FoI för att behålla sin ställning på rymdområdet och säkerställa tillgången till en inhemsk industri som kan utforma, leverera och utnyttja toppmoderna rymdsystem.

1.11

På områden där samarbete med tredjeländer är avgörande understryker EESK vikten av att bevara den europeiska suveräniteten och undvika beroenden av tredje part på strategiska områden. Samtidigt bör man främja samarbete och interoperabilitet med ömsesidighet och ömsesidig nytta med Förenta staterna och andra likasinnade tredje parter som allmänna regler.

1.12

EESK anser att strategin måste följas av konkreta och snabba åtgärder i fråga om en riktad budget, tidsplaner för genomförande av åtgärderna och skapande av arbetstillfällen (2). Denna utförliga färdplan måste utarbetas av EU efter en EU-omfattande samordning av de aktörer som deltar i rymdverksamheten.

2.   Bakgrund

2.1

Covid-19-krisen blottlade Europas brist på autonomi och kontroll i fråga om kritisk nätverksinfrastruktur och Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare påskyndat arbetet i riktning mot att stärka och förbättra rymdsektorns säkerhets- och försvarsdimension.

2.2

På institutionell nivå har detta kommit till uttryck genom två viktiga milstolpar:

2.2.1

I Versaillesförklaringen, som utfärdades den 11 mars 2022 av Europeiska unionens ledare som svar på Rysslands invasion av Ukraina, läggs särskild vikt vid rymdens betydelse för försvarsverksamhet, i och med att EU:s ledare särskilt enades om att stärka säkerhets- och försvarsdimensionen inom rymdindustrin och rymdverksamheten.

2.2.2

En strategisk kompass för säkerhet och försvar, som utfärdades den 21 mars 2022 av Europeiska kommissionen under ledning av EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den strategiska kompassen, i vilken rymden beskrivs som ett alltmer omtvistat område med stora konsekvenser för försvaret, har många återverkningar på den europeiska rymdsektorn.

2.3

Dessa EU-initiativ har kompletterats med andra samarbetsprogram, t.ex. inom ramen för Europeiska rymdorganisationens råd på ministernivå 2022, där man föreslog att medlemsstaterna skulle bidra till ett flertal initiativ för säkerhet i såväl luftrummet som i rymden.

2.4

Rysslands invasion av Ukraina har utan tvivel visat rymdens centrala betydelse som en viktig tillgång. Kriget har också visat att kommersiella tillgångar har en relevant och avgörande inverkan som komplement till statliga tillgångar och strategier. Det är därför det är så viktigt med regelbunden offentlig-privat samverkan och samarbete, framför allt när det gäller teknisk och operativ kapacitet.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK erkänner rymdens centrala betydelse som en viktig tillgång för oberoende och välgrundade beslut och åtgärder från de europeiska beslutsfattarnas sida när det gäller krishantering och säkerhet, vilket är ett oumbärligt steg i utarbetandet av en seriös EU-omfattande rymdpolitik. Det kommer att vara viktigt att uppmuntra det organiserade civila samhället att fullt ut förstå strategins relevanta allmänintresse och fördelar för medborgarna i syfte att öka dess legitimitet och stärka allmänhetens stöd, med tanke på rymdteknikens betydelsefulla civila tillämpningar.

3.2

Europas ansträngningar för att uppnå ett trovärdigt och garanterat oberoende på rymdområdet för att genomföra sitt strategiska oberoende är nu en realitet och utgör i allt högre grad en gemensam utmaning för hela kontinenten. EESK anser att alla insatser, oavsett om de är civila eller militära, nationella eller europeiska, offentliga eller privata, måste sammanstråla i riktning mot effektivitet och tillförlitlighet för säkerhetsanvändarna, såsom framhålls i handlingsplanen för synergier mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri (3). Det behövs således förstärkta offentlig-privata partnerskap och potentiella partnerskap med likasinnade länder.

3.3

Det finns en ständigt växande risk för att nya aktörer hotar rymdsystemen i syfte att skada de kritiska tjänster som satelliter tillhandahåller. Det blir allt viktigare att Europas växande intresse för och tillit till rymdbaserade tjänster åtföljs av åtgärder som syftar till att skydda och försvara rymdbaserade kapaciteter och tjänster, så att inte Europas samhälle och ekonomi exponeras för ännu fler kritiska sårbarheter.

3.4

Kommittén är övertygad om att medlemsstaterna fullt ut måste hävda sitt ansvar och sitt engagemang för fred och säkerhet i världen genom att stärka sin handlingsfrihet i anknytning till, och i, rymden genom att förlita sig på sin suveräna kapacitet och sina suveräna tillgångar. Detta är ett av de mest direkta och kritiska verktyg som står till deras förfogande när det handlar om att agera och påverka. För att åstadkomma detta måste de garantera sin rymdindustris motståndskraft och säkerheten i sin leverans- och tjänsteinfrastruktur till förmån för sina medborgare. I detta sammanhang är säkerställandet av Europas suveräna och hållbara tillgång till rymden en icke diskutabel prioritering.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Hotbilden för rymden

4.1.1

EESK välkomnar att hot som skulle kunna orsaka störningar, försämringar eller förstörelse hos rymdsystem kartläggs genom att det tas fram en årlig hotbildsanalys för rymden, vilket anses vara avgörande för att förstå den fientliga miljö där rymd- och markinfrastruktur och rymd- och marktjänster utvecklas i dag och i morgon.

4.1.2

EESK konstaterar att en sådan analys skulle vara till hjälp för att förhindra att känslig kapacitet (inbegripet kompetens, teknik, tillgångar och byggstenar) hamnar i händerna på potentiellt fientliga länder eller organisationer. Målet är att garantera europeisk styrning och kontroll av känslig kapacitet.

4.1.3

EESK anser att den europeiska rymdindustrins (små och stora enheter), forsknings- och teknikorganisationers samt den akademiska världens åsikter och bidrag måste beaktas av kommissionen och utrikestjänsten vid utarbetandet av den årliga hotbildsanalysen för rymden och vid fastställandet av de rekommendationer och åtgärder som denna leder fram till.

4.1.4

Kommittén är övertygad om att en sådan process skulle göra det möjligt för den privata sektorn att a) arbeta med nya FoU-prioriteringar som specifikt rör redan kända hot eller nya typer av hot som skulle kunna uppstå, b) öka medvetenheten bland kunder och institutionella aktörer om behovet av förebyggande åtgärder, c) fastställa nya standarder på europeisk nivå och därmed bidra till standardiseringsprocessen på global nivå, d) utbyta bästa praxis mellan offentliga och privata enheter, e) anpassa ”markbaserade” strategier till rymden.

4.2   Göra rymdsystem och rymdtjänster i EU mer motståndskraftiga och förbättra skyddet av dem

4.2.1   En EU-omfattande säkerhetsram för skydd av rymdsystem, informationsutbyte och samarbete kring rymdsäkerhetsincidenter

4.2.1.1

EESK anser att globala lagstiftningsinitiativ och ensidiga beslut om rymdtrafikledning sannolikt kommer att leda till en utmanande miljö för europeiska aktörer. Reformer som genomförs utanför Europa kan på så vis komma att hämma den europeiska rymdsektorns förmåga att konkurrera på lika villkor och påverka dess hållbarhet, samt ytterligare äventyra EU:s övergripande mål om europeisk suveränitet på rymdområdet.

4.2.1.2

Kommittén är övertygad om att EU här bör gripa chansen att leda diskussionerna och lägga grunden för skyddet av viktig europeisk rymdinfrastruktur och tillhörande tjänster. Genom att vara proaktiv och främja samarbete mellan EU:s medlemsstater i stället för splittring kommer EU att göra det möjligt för den europeiska rymdsektorn att använda överenskomna regler och förfaranden till sin fördel och ytterligare främja dem på global nivå. En mer harmoniserad och samarbetsinriktad strategi mellan medlemsstaterna skulle uppmuntra gemensamma satsningar på EU:s försvar och industri i bredare utsträckning. I detta avseende skulle möjligheten till gemensam upphandling kunna öka effektiviteten på efterfrågesidan och bidra till den europeiska rymd- och försvarsindustrins konkurrenskraft och effektivitet (4).

4.2.1.3

EESK anser att en förstärkning av potentialen för spridningseffekter från teknik och industrier såsom rymd- och luftfartsteknik med såväl civila som militära användningsområden (”dubbla användningsområden”), skulle få stora konsekvenser för både den industriella och den militära utvecklingen i EU.

4.2.1.4

När det gäller säkerhet och cybersäkerhet håller EESK helt med om att säkerhet i utformningen är avgörande för motståndskraften. Gemensamma europeiska säkerhetsstandarder är också nödvändiga så länge de används på ett praktiskt sätt, eftersom definitions- och antagningscyklerna på den konkurrensutsatta marknad där den europeiska rymdsektorn verkar ofta är alltför långa. Det innebär att a) de måste utvecklas parallellt med utvecklingen av tekniken, b) en smidig certifieringsprocess måste fastställas, c) inbegripandet av uppstartsföretag och små och medelstora företag genom deras förmåga att uppfylla säkerhetskraven kräver bättre institutionellt stöd och samarbete inom leveranskedjan, d) nya standarder måste utvecklas.

4.2.1.5

EESK noterar att direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (5) (CER-direktivet) och direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (6) (NIS 2-direktivet) är tillämpliga endast på medlemsstatsnivå och inte på EU-institutionell nivå. EESK anser att dessa direktiv även bör tillämpas på tillgångar som ägs av EU.

4.2.2   Förstärkning av EU-rymdsektorns tekniska suveränitet

4.2.2.1

EESK välkomnar till fullo viljan att sträva efter att öka Europeiska försvarsfondens och Horisont Europas budgetar, eftersom EU med hänsyn till de senaste utvecklingsfaserna hittills inte har kunnat anpassa sin budget – och tillhörande finansiella instrument – till sina uttalade ambitioner om att höja den avancerade tekniken till den tekniska mognadsgrad som krävs.

4.2.2.2

Avseende en vitaliserad gemensam arbetsgrupp anser EESK att en enda process bör fastställas som leder till en gemensam förteckning över kritiska situationer. Det är viktigt att den europeiska rymdindustrin deltar som en central aktör i processen, eftersom en minskning av beroendet skulle kunna stärka den europeiska suveräniteten lika mycket som det bidrar till industrins konkurrenskraft.

4.2.2.3

EESK undrar vilka respektive roller den gemensamma arbetsgruppen och observationsgruppen för kritisk teknik kommer att spela i framtiden och hur de kommer att samarbeta, och framhåller behovet av bättre synergier mellan dem.

4.2.2.4

EESK ställer sig positiv till inrättandet av nya allianser och viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse med anknytning till teknik som är relevant för rymden och försvaret, eftersom dessa skulle kunna bidra till att öka finansieringsnivån och utvecklingen och hållbarheten hos dubbla källor i Europa.

4.2.3   Hantering av säkerhetsrisker inom rymdsektorn i EU

4.2.3.1

Det är ytterst välkommet att man tar itu med säkerhetsrisker inom rymdsektorn i EU genom att skydda dess leveranskedjor och genom upphandlingsregler som fullt ut garanterar försörjningstryggheten.

4.2.3.2

EESK anser dock att det är mycket viktigt att dessa åtgärder i hög grad integreras som en del av en sammanhängande och EU-omfattande industripolitik för rymden.

4.2.4   Utveckling av kapacitet, bland annat EU:s oberoende tillgång till rymden, för att öka motståndskraften

4.2.4.1

EESK håller med om att självskyddande nyttolaster, responsiva bärraketer, rymdlägesbildstjänster, underhåll i omloppsbanan och säkrade suveräna moln avsedda för rymdtjänster är viktig teknik/kapacitet för motståndskraft.

4.2.4.2

EESK anser att EU:s oberoende tillgång till rymden på lång sikt bör säkerställas, eftersom Europa inte kan vara beroende av tredjeländer när det gäller vår uppskjutningskapacitet och underhållet av vår rymdinfrastruktur. I detta avseende är det nödvändigt att tillämpa principen om europeisk preferens i bärraketer för institutionella uppskjutningar.

4.2.5   Reaktioner på rymdhot

4.2.5.1

För att kunna upptäcka hot måste man utveckla en fullt utrustad och autonom rymdtrafikledningsarkitektur, som bland annat bygger på inrättande och stöd av finansierade programrubriker för att vidareutveckla den europeiska rymdtrafikledningskapaciteten (rymdövervakning och spårning – SST, medvetenhet om rymdområdet – SDA) och påskynda införandet av kommersiellt bärkraftiga, konkurrenskraftiga och skalbara europeiska SST- och STM-kapaciteter (7).

4.2.5.2

I detta avseende är kommittén helt införstådd med den starka tonvikten på SDA-rymdkapacitet i det gemensamma meddelandet, förutsatt att denna bygger på industrins stöd, expertis och kapacitet – utöver EU:s och medlemsstaternas kapacitet – hela vägen fram.

4.2.5.3

EESK anser att medlemsstaternas insatser bör samordnas strikt på EU-nivå till stöd för målet om ökat öppet europeiskt strategiskt oberoende, i linje med den transatlantiska partnerskapsalliansen, samarbetet med viktiga strategiska partner såsom Förenta staterna och Förenade kungariket och engagemang på multilateral nivå, och eventuellt bana väg för kapacitet på EU-nivå.

4.2.5.4

EESK tar fasta på vikten av rymdövningar, eftersom samordningen mellan européerna bör vara starkare, effektivare och väga tyngre i förhållande till våra allierade, särskilt Förenta staterna. Detta förutsätter att man bygger upp en gemensam kultur av rymdverksamhet.

4.2.6   Ökad användning av rymden för säkerhet och försvar

4.2.6.1

EESK håller med om att en förbättring av rymdens bidrag till den europeiska försvarskapaciteten också innebär att man måste förlita sig på redan befintliga europeiska flaggskeppsprogram och förbättra dem genom att tillföra en säkerhets- och försvarsdimension.

4.2.6.2

EESK betonar att en utvidgning av Copernicus till att omfatta säkerhetskapacitet skulle innebära en betydande ökning av programmålen, vilket bör utvärderas noggrant, särskilt med avseende på de risker som är förknippade med Copernicusprogrammets finansieringskapacitet och dess nuvarande policy för öppna data.

4.2.6.3

EESK understryker vikten av strategins bidrag till EU:s gröna giv och tillhörande industriella ekosystem. I synnerhet Copernicus, som anses vara en referenspunkt i världsklass för klimatförändringar och miljöövervakning, bidrar direkt till att hantera och finna lösningar på klimatförändringarna och till att stödja Europas roll på den globala arenan. Eftersom Copernicus har blivit den globalt accepterade standarden för bild- och datakvalitet av vetenskapsklass måste programmet stödjas ytterligare med orubbliga ambitioner.

4.2.6.4

När det gäller IRIS2 stöder EESK helhjärtat ett program som kommer att hjälpa unionen att förbli en ledande internationell aktör med handlingsfrihet på rymdområdet.

4.2.6.5

Kommittén är övertygad om att alla åtgärder som rör industrin (t.ex. konkurrenskraft, kritisk teknik, säkerhet i leveranskedjan) måste integreras som en del av en sammanhängande och EU-omfattande industripolitik, mot bakgrund av att den europeiska rymdindustrin är mycket starkt beroende av ytterst begränsade öppna marknader.

4.2.6.6

EESK vill understryka att rymdsektorn är en innovativ och ständigt föränderlig sektor. För att säkerställa den europeiska rymdverksamhetens konkurrenskraft måste utvecklingen av yrkeskunskaper ständig anpassas och förbättras. Mot bakgrund av att sektorn har haft en stark rekryteringstrend de senaste åren, som förväntas förbli stark framöver, måste detta åtföljas av ytterligare konkreta åtgärder såsom inrättandet av en EU-rymdakademi.

4.2.7   Partnerskap för ansvarsfulla beteenden i yttre rymden

4.2.7.1

EESK håller med om att partnerskap och samriskföretag med andra regioner, enheter och likasinnade tredje parter är avgörande för att säkerställa en säker, hållbar och tillförlitlig användning av rymdkapacitet.

4.2.7.2

Om samarbete är avgörande flaggar EESK för att upprätthållandet av europeisk suveränitet och europeiskt oberoende bör inkluderas som ett måste, samtidigt som man främjar samarbete och interoperabilitet, med ömsesidighet och ömsesidig nytta med Förenta staterna och andra likasinnade tredje parter som allmänna regler.

---

(1)  I linje med Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027 och Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: En EU-strategi för rymdtrafikledning – En EU-insats för en global utmaning (COM(2022) 57 final – 2022/0039(COD); JOIN(2022) 4 final) (EUT C 486, 21.12.2022, s. 172), och Den nya rymden.

(2)  Särskilt kvinnors sysselsättning.

(3)  COM(2021) 70 final.

(4)  Såsom betonas i yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (COM(2022) 349 final) (EUT C 486, 21.12.2022, s. 168).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (EUT L 333, 27.12.2022, s. 164).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) (EUT L 333, 27.12.2022, s. 80).

(7)  I linje med Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027 och Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: En EU-strategi för rymdtrafikledning – En EU-insats för en global utmaning (COM(2022) 57 final – 2022/0039(COD); JOIN(2022) 4 final) (EUT C 486, 21.12.2022, s. 172), och Den nya rymden.