Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Åtgärder för att minska barnfetma

(förberedande yttrande på begäran av det spanska rådsordförandeskapet)

(2023/C 349/17)

Föredragande:	Josep PUXEU ROCAMORA
Medföredragande:	Isabel CAÑO AGUILAR

Remiss	Skrivelse från det spanska rådsordförandeskapet, 8.12.2022
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	1.6.2023
Antagande vid plenarsessionen	13.7.2023
Plenarsession nr	580
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	197/0/0

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Hälsa är en grundläggande rättighet. Dessutom är det så att barn, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, har rätt att få växa upp lyckliga och friska, och nå sin fulla potential.

1.2

För närvarande är övervikt och barnfetma fortfarande en av de största folkhälsoutmaningarna i EU-länderna, och de många olika faktorer som bidrar därtill är miljörelaterade, sociala och ekonomiska. Barnfetma är förknippad med problem med fysisk, psykisk och social hälsa under barndomen och i vuxenlivet.

1.3

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) betonar att socioekonomiska ojämlikheter i barndomen måste minska, eftersom de står i direkt samband med övervikt bland barn. I vissa fall är procentandelen barn och ungdomar med fetma den dubbla i låginkomsthushåll.

1.4

EESK noterar att det finns vitt skilda strategier för att hantera barnfetma i de enskilda medlemsstaterna (avseende olika aspekter såsom kommunikation, märkning av näringsinnehåll, främjande av fysisk aktivitet och hållbara kostvanor, men även vad gäller mer innovativa aspekter såsom sund skärmanvändning eller främjande av känslomässig hälsa) och uppmanar kommissionen och Europaparlamentet att inta en mer proaktiv roll på området och se till att komma vidare med ytterligare standardisering och en ändamålsenligare ram.

1.5

EESK noterar med oro att de flesta nationella begränsningarna av marknadsföring och reklam för livsmedel och alkoholfria drycker riktade till barn är alltför svaga och att befintliga frivilliga strategier är otillräckliga för att skydda barn och ungdomar. Kommittén anser att WHO:s modell för näringsprofilering skulle kunna användas som grund för att begränsa reklam för produkter med hög halt av socker, fett och salt. Det är viktigt att dra lärdom av lyckade åtgärder och god praxis som visar på olika politiska åtgärders effektivitet i länderna, inklusive lagstiftning, när det gäller att begränsa barns exponering för audiovisuella kommersiella budskap avseende livsmedel och drycker med hög halt av salt, socker, fett, mättat fett eller transfetter, samtidigt som man respekterar sändningstiderna för barn och säkerställer att all reklam följer principen om god marknadsföringssed. Man bör ha i åtanke att WHO förespråkar en begränsning av alla relevanta former av livsmedelsreklam riktad till barn.

1.6

EESK efterlyser även en förnyelse av EU:s handlingsplan mot barnfetma 2014–2020, med beaktande av förslagen i detta yttrande.

1.7

För att uppnå dessa mål anser EESK det vara avgörande att institutionerna främjar konsumtion av den sortens livsmedel som anses utgöra ett centralt inslag i hälsosamma och hållbara kostvanor (färska och lokalt producerade frukter och grönsaker som är i säsong, baljväxter, fullkorn och animaliskt protein inklusive fisk). Till exempel kan man bland annat förstärka strategierna för att främja jordbruksprodukter från EU, genom att ta fram offentliga upphandlingar som främjar hälsosamma och hållbara kostvanor, eller använda skatteincitament (såsom momsrabatter) som ett instrument för att stödja inköp och konsumtion av sådana livsmedel. I en situation med inflation och stigande priser kan dessutom båda dessa åtgärder bidra till att många fler familjer, och i synnerhet de mest missgynnade, lättare får tillgång till näringsrika och högkvalitativa livsmedel. EESK uppmuntrar även till att man ska fortsätta på den inslagna vägen med att se över och förbättra dryckers och livsmedels sammansättning på den europeiska marknaden.

1.8

EESK vill att familjer rustas med enkla verktyg, så att de får tillgång till den kunskap de behöver för att förstå de många orsakerna till barnfetma och konsekvenserna av den för hälsan under barndomen och i vuxenlivet. EESK anser också att det är mycket viktigt att samhället som helhet sluter upp kring en sund användning av informations- och kommunikationsteknik och de rekommendationer som redan finns i detta avseende. Överdriven skärmtid leder till stillasittande, ökad exponering för reklam för livsmedel och drycker med hög halt av socker, fett och salt och kan äventyra barns och ungdomars mentala hälsa.

1.9

EESK förespråkar att man inom utbildningsmiljön bör främja fysisk aktivitet, hälsosam kost och känslomässigt välbefinnande. Skolan är en perfekt plats för att främja en hälsosam livsstil och ta itu med barnfetma på ett positivt sätt, utan att skapa social stigmatisering eller förkasta vissa sorters kroppsbyggnad. Mot bakgrund av detta anser kommittén att en av åtgärderna bör vara att se över de nuvarande läroplanerna på så vis att andelen tid för fysisk aktivitet utökas, och att satsningar bör göras på utbildning i kosthållning och matlagning. Skolbespisning är en avgörande faktor för att främja hälsosamma kostvanor bland barn och ungdomar, och det anses därför mycket viktigt att främja dess tillgänglighet i alla stadier av utbildningen och att se till att bespisningen är hälsosam, balanserad och av god kvalitet. Kommittén påminner också om att större tonvikt kan läggas på att intensifiera genomförandet av EU:s program för frukt, grönsaker och mjölkprodukter i skolan och på att främja bidrag till skolbespisning till barn i en utsatt situation.

1.10

EESK uppmanar medlemsstaterna att utöka och förbättra offentliga platser och infrastruktur på ett sätt som uppmuntrar till och underlättar aktiv mobilitet, särskilt i områden runt skolor eller på vägar till skolor. Det är även nödvändigt att planera stadsområden på så vis att det finns idrottsplatser, lekplatser och grönområden som är tillgängliga, säkra och tilltalande för barn och ungdomar.

1.11

EESK föreslår att den digitala miljön ska användas som en möjliggörande faktor för livsstil, relationer och hälsosamma beteenden. Mot bakgrund av detta efterfrågar EESK återigen att visuella reklamkampanjer genomförs, med inspiration från positiva sociala reklamkampanjer riktade till barn, för att gynna hälsosammare livsmedel och kostvanor, en aktiv livsstil och sund användning av skärmar.

1.12

EESK påminner om rekommendationerna från sin utvärdering av EU:s skolprogram (1) och yttrandena om hälsosamma och hållbara kostvanor och från jord till bord-strategin, och uppmanar kommissionen att inkludera åtgärder för att bekämpa barnfetma i nästa rättsliga ram för hållbara livsmedelssystem, till exempel avseende märkning och offentlig upphandling.

1.13

EESK är dessutom av övertygelsen, vilket kommittén har påtalat i flera yttranden, att demokratiska innovationer, såsom livsmedelspolitiska råd och främjande av deltagandebaserade strategier, bidrar till att främja livsmedelspolitikens kvalitet och legitimitet. Kommittén förespråkar inrättandet av ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd på europeisk nivå.

1.14

Kommittén förespråkar att man tar itu med fetma med hjälp av en övergripande strategi, som beaktar hur man kan främja sundare livsstilar, men även alla olika sociala faktorer kopplade till fetma, och rekommenderar att man främjar offentliga strategier som garanterar allmän tillgång till hälsosamma livsmedel, fysisk aktivitet och idrott, vila och psykiskt och känslomässigt välbefinnande, utan någon diskriminering.

2. Hälsan i fokus för all politik

2.1

Hälsa är en grundläggande rättighet (2) och en förutsättning för att vårt samhälle och vår ekonomi ska fungera. Barn har dessutom rätt att få växa upp lyckliga och friska, och kunna nå sin fulla potential, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (3). EESK stöder ”One Health-modellen”, som kommissionen förespråkar som en integrerad strategi för att skapa balans och på ett hållbart sätt optimera folkhälsan.

2.2

Det är av största vikt att ta itu med barnfetma för att uppnå målen för hållbar utveckling, i synnerhet mål 3 om att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar, och om att förbättra hälsan för alla européer i framtiden. Vetenskapliga rön pekar på att förebyggande av fetma i viktiga skeden av livet, såsom under de första levnadsåren och tonåren, sannolikt leder till de största hälsofördelarna och relaterade kostnadsminskningarna, och är mest lovande för att bryta generationsövergripande cykler av fetma och ojämlikhet avseende kostvanor.

2.3

I linje med detta välkomnar EESK det kommande spanska ordförandeskapets begäran om ett förberedande yttrande från kommittén om möjliga åtgärder för att minska barnfetma. Detta knyter an till tendensen inom EU-institutionerna och medlemsstaternas regeringar att utforma och utveckla strategier i syfte att begränsa och förebygga fetma och övervikt bland barn.

i)	I EU:s strategi för barnets rättigheter (4) erkänns att sunda kostvanor, i kombination med fysisk aktivitet, är avgörande för barns fulla fysiska och psykiska utveckling.

ii)	Inom ramen för initiativet om en europeisk barngaranti, som syftar till att bidra till att sätta barns och ungdomars rättigheter i centrum för EU:s politik, är barnfetma en av de aspekter som bör inkluderas i de nationella planerna.

iii)

Detta yttrande är också en uppföljning av EU-strategin för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (2007), vitboken om fetma från 2017 och EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020 (5), initiativ som i likhet med denna rapport syftar till att bromsa ökningen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar (0–18 år). I detta avseende efterlyser EESK en förnyelse av EU:s handlingsplan mot barnfetma 2014–2020.

3. Barnfetma i Europa: rådande situation

3.1

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (6) är fetma en komplex, icke-smittsam multifaktoriell sjukdom, som kännetecknas av en alltför hög vikt vilken kan vara skadlig för hälsan. Fetma är också en riskfaktor för utvecklingen av andra icke-smittsamma sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, skelett- och ledsjukdomar eller cancer (7), psykisk sjukdom och minskad livskvalitet, vilket förkortar den förväntade livslängden och ökar risken för förtida dödsfall. Dessa konsekvenser medför i slutändan en betydande ökning av ländernas hälso- och sjukvårdsutgifter, utöver andra individuella, sociala och ekonomiska utgifter.

3.2

Än i dag förblir övervikt och barnfetma en av de största folkhälsoutmaningarna i EU-länderna. Enligt den femte undersökningsomgången inom ramen för Världshälsoorganisationens initiativ för övervakning av barnfetma i Europa (som genomfördes mellan 2018 och 2020 (8)) var 29 % av barnen i åldern 7–9 i de 33 deltagande länderna drabbade av övervikt (9) och 12 % av fetma. Uppdelat per kön var andelen något högre bland pojkar än bland flickor (31 % jämfört med 28 % vad gäller övervikt och 14 % jämfört med 10 % vad gäller fetma).

3.3

EESK noterar att covid-19-pandemin kan ha förvärrat problemet med barnfetma. Det finns allt fler tecken på att covid-19-pandemin kan ha försämrat siffrorna för barnfetma, framför allt bland de mest utsatta barnen (10).

3.4

4. Faktorer bakom barnfetma

Orsakerna till fetma kan inte tillskrivas en enskild anledning, utan är resultatet av ett komplext samspel mellan olika faktorer (11). Dess uppkomst härrör från individuella (biologiska/genetiska, fysiologiska och livsstilsrelaterade), miljörelaterade (påverkan av de olika miljöer man vistas i, såsom hem, skola, samhälle), psykosociala (utbildningsnivå och social bakgrund) och ekonomiska faktorer (familjers inkomstnivåer (12)).

4.1

Psykosociala faktorer och ekonomiska resurser följer sociala mönster, och kan leda till att låginkomstfamiljer är mer utsatta för skadlig miljöexponering i alla skeden av livet, med en kumulativ effekt alltigenom livet.

4.2

Det finns tillräckliga belägg och bevis för att slå fast att exponering för osunda faktorer relaterade till näring och kroppsvikt före befruktningen och under graviditeten spelar en viktig roll i uppbyggnaden av kroppen under de första levnadsåren och benägenheten att drabbas av fetma.

4.3

Dessutom har socioekonomiska ojämlikheter i barndomen, vilka har förvärrats av pandemin, den stigande inflationen och den ekonomiska krisen, ett direkt samband med övervikt hos barn, och i vissa fall är procentandelen fetma bland pojkar och flickor den dubbla i låginkomsthushåll, eftersom man i dessa har en annan livsstil än i hushåll med högre inkomst.

4.4

Fysisk aktivitet är grundvalen för hälsa under hela livet. Fysisk aktivitet är också en viktig förutsättning för att förebygga och behandla barnfetma och tidiga ämnesomsättningsrelaterade riskfaktorer (13), samt en avgörande förutsättning för att utveckla grundläggande kognitiva, motoriska och sociala färdigheter. 81 % av barnen i åldern 11–17 år är dock inte tillräckligt fysiskt aktiva (14). Före pandemin rapporterade endast en av sju 15-åringar i WHO:s Europaregion (14 %) att de hade utfört minst en timmes fysisk aktivitet av måttlig eller hög intensitet varje dag (15). Dessutom uppnådde endast 25 % av pojkarna i åldern 15 år och 15 % av flickorna i samma ålder de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet 2014 (16).

4.5

Osunda kostvanor, med en hög konsumtion av livsmedel och drycker med hög halt av fett, socker och salt, förknippas med högre nivåer av övervikt och sämre allmänt hälsotillstånd. Å andra sidan är kostvanor i stil med medelhavskost, atlantisk eller nordisk kost, eller helt enkelt kostvanor med en övervägande andel färska och växtbaserade livsmedel, förknippade med bättre hälsa (17) (18). Enligt den senaste undersökningen inom ramen för initiativet för övervakning av barnfetma i Europa (19) äter mindre än hälften (43 %) av barnen i åldern 6–9 år i Europaregionen färsk frukt dagligen. Dessutom äter 7 % aldrig eller mindre än en gång i veckan frukt. När det gäller intag av grönsaker äter endast en tredjedel (34 %) av barn i åldern 6–9 år grönsaker dagligen.

4.6

Ur ekonomisk och social synvinkel påpekar EESK också att de globala prisökningarna på livsmedelsråvaror påverkar konsumentpriserna i EU, vilket påverkar inköps- och kostvanor i europeiska familjer samt för europeiska barn och ungdomar, särskilt bland de mest utsatta.

4.7

Känslomässigt välbefinnande och fetma är nära förbundna med varandra. Å ena sidan är känslomässigt välbefinnande avgörande för att förebygga barnfetma. Å andra sidan ökar barnfetma risken för diskriminering, stigmatisering och mobbning i skolan och påverkar därmed barnens känslomässiga välbefinnande.

4.8

Alltför mycket skärmtid har visat sig vara en avgörande faktor för uppkomsten av övervikt/fetma och det finns ett direkt orsakssamband mellan dessa företeelser (20) (21). Internationella organ och byråer rekommenderar att skärmtiden ska begränsas till som mest 120 minuter om dagen, men det verkar inte europeiska barn och ungdomar hålla sig till (22).

5. Åtgärder för att ta itu med barnfetma

5.1

Barnfetma måste hanteras ur ett livscykelperspektiv, samtidigt som man tar itu med dess många orsaker. EESK föreslår ett helhets- och deltagandebaserat synsätt. För att uppnå en minskning av övervikt och fetma hos europeiska barn och ungdomar krävs det samarbete och engagemang från alla (23): offentlig förvaltning, den privata sektorn/företagen, medier, utbildnings- och hälsoinrättningar och familjer. Detta övergripande svar måste dessutom bygga på ett positivt och icke-stigmatiserande förhållningssätt.

5.2

EESK efterlyser en förnyelse av EU:s handlingsplan om barnfetma 2012–2020 och målen för denna bör vara att främja en lämplig kosthållning, fysisk aktivitet, sunda utbildningsmiljöer samt sociala miljöer, säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård, skydda de mest sårbara grupperna, verka för och främja socialt ansvarstagande för hälsan av företag och i reklam och gynna samverkan mellan olika offentliga förvaltningar. Kommittén rekommenderar att åtgärder vidtas i syfte att på ett heltäckande och tvärsektoriellt sätt främja en sund omvandling av de miljöer där barn och ungdomar vistas och växer upp.

5.3

EESK påminner om rekommendationerna från sin utvärdering av EU:s skolprogram (24) och yttrandena om hälsosamma och hållbara kostvanor och från jord till bord-strategin, och uppmanar kommissionen att inkludera åtgärder för att bekämpa barnfetma i nästa rättsliga ram för hållbara livsmedelssystem, till exempel avseende märkning och offentlig upphandling.

5.4

EESK upprepar även hur viktigt det är att stärka livsmedelsdemokratin och är av övertygelsen, vilket kommittén har påtalat i flera yttranden, att demokratiska innovationer, såsom livsmedelspolitiska råd och främjande av deltagandebaserade strategier, bidrar till att främja livsmedelspolitikens kvalitet och legitimitet. Kommittén förespråkar inrättandet av ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd på europeisk nivå.

5.5 Makrosociala aspekter

5.5.1

På detta område förespråkar EESK ett samordnande av samtliga aktörers åtgärder i syfte att skapa ett socialt ekosystem som främjar kulturförändringar på så vis att ojämlikheter minskar och sundare livsstilar gynnas.

5.5.2

EESK upprepar sin uppmaning om att man bör utarbeta åtgärder som ökar de offentliga systemens kapacitet att förebygga och hantera särskilt svåra situationer som är ogynnsamma för en hälsosam livsstil.

5.5.3

EESK betonar hur viktigt det är att komma vidare med sociala åtgärder som syftar till att göra det lättare att förena arbetsliv och privatliv och främjar delat ansvar i familjen, och som gör det möjligt för familjer att få tillgång till och ägna mer tid åt hälsosamma aktiviteter.

5.5.4

EESK rekommenderar att man främjar offentliga strategier som garanterar tillgång till idrottsanläggningar utan att särbehandla någon och att man underlättar utövandet av lämplig fysisk aktivitet. EESK rekommenderar att man utjämnar skillnaderna mellan könen och sociala skillnader vid utövandet av fysisk aktivitet och motion och att man säkerställer inkluderande utrymmen och främjar mångfald i utbudet.

5.5.5

EESK anser att man inom offentliga förvaltningar bör fästa större tonvikt vid bekämpning av fetma vid utarbetandet, genomförandet och övervakningen av lagstiftning och åtgärder på alla politikområden, med beaktande av bakomliggande faktorer till övervikt och fetma.

5.5.6

5.5.7

EESK anser det vara avgörande att institutionerna främjar konsumtion av den sortens livsmedel som anses utgöra ett centralt inslag i hälsosamma och hållbara kostvanor (färska och lokalt producerade frukter och grönsaker som är i säsong, baljväxter, fullkorn och animaliskt protein inklusive fisk). Till exempel kan man bland annat förstärka strategierna för att främja jordbruksprodukter från EU, genom att ta fram offentliga upphandlingar som främjar hälsosamma och hållbara kostvanor, eller använda skatteincitament (såsom momsrabatter) som ett instrument för att stödja inköp och konsumtion av sådana livsmedel.

5.5.8

EESK uppmanar också medlemsstaterna och livsmedelsföretagen att bidra till att förbättra produkternas sammansättning, som en metod för att främja hälsosammare kostvanor. Om inte en minskning av vissa kritiska näringsämnen kan uppnås på frivillig basis bör regeringarna överväga incitament och ytterligare åtgärder, såsom progressiva skatterelaterade åtgärder kopplade till mängden av näringsämnet i fråga.

5.5.9

EESK anser att det är nödvändigt att man inom offentlig förvaltning, inom ramen för sina respektive befogenheter, ser till att dricksvatten finns tillgängligt kostnadsfritt genom att installera lämpligt märkta dricksvattenfontäner på offentliga platser, utbildningsanstalter och platser för fritidsaktiviteter, samt i idrotts- och rekreationsområden.

5.5.10

EESK anser att man bör satsa på forskning om vilka faktorer som ligger bakom övervikt och fetma, och sedan främja och sprida rönen, som ett strategiskt inslag i samordnade insatser på hälsoområdet.

5.5.11

På efterfrågesidan trycker EESK ännu en gång på att man genom offentliga politiska åtgärder måste ge konsumenterna möjlighet att välja de sundaste kostvanorna genom utbildning och information, på grundval av enkla och direkta informationskampanjer eller spridning av pedagogiska kostråd.

5.5.12

EESK förespråkar en strategi i vilken hela samhället inkluderas och främjar därför inrättandet av ett instrument i stil med ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd, vilket kommittén har slagit ett slag för i flera olika yttranden, och detta organ bör ta itu med frågan om barnfetma.

5.6 Familjerelaterade aspekter

5.6.1

Kommittén är medveten om att det är inom familjen som kunskap och vanor förmedlas och den första ramen fastställs för hur vardagslivet ser ut, och att de första beteendemönstren inhämtas därifrån (25). EESK anser därför att allmänheten bör få korrekt och användbar information om vikten av att minska digitalt stillasittande, hälsosamma sömnvanor, näringsbehov i alla åldrar och främjande av fysisk aktivitet.

5.6.2

Rent konkret anser EESK att program och åtgärder bör lanseras i syfte att öka kompetensen och kunskaperna om hur övervikt hanteras bland minderåriga. Dessa bör undvika stigmatisering och förebygga negativa kroppsuppfattningar. Kommittén anser även att det är mycket viktigt att utbilda familjer om vad som utgör en sund IKT-användning (26), särskilt i fråga om användningstid och innehåll.

5.6.3

Det är likaledes viktigt att uppmuntra åtgärder såsom att främja amning, utarbeta riktlinjer för kompletterande föda för spädbarn, förbättra föräldrakompetens eller anordna och sprida kurser om sund och lättillgänglig matlagning, särskilt för familjer med begränsade resurser.

5.7 Utbildningsrelaterade aspekter

5.7.1

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Detta inte bara i rent pedagogiska sammanhang, utan även på fritiden eller efter skolan.

5.7.2

Därför är det av största vikt att barnfetma hanteras på ett positivt sätt inom utbildningsmiljön, utan att skapa social stigmatisering eller förkasta den bild som vissa kroppstyper kan ge uttryck för. EESK anser att det är mycket viktigt att främja en positiv kroppsuppfattning, samt att vara särskilt uppmärksam på olika utslag av diskriminering eller beteenden som tyder på debuterande problem avseende kostvanor.

5.7.3

EESK förespråkar dessutom att man inom utbildningsmiljön bör främja fysisk aktivitet och hälsosam kost. För detta ändamål anser kommittén att en av de viktigaste åtgärderna bör vara att se över de nuvarande läroplanerna på så vis att andelen tid för fysisk aktivitet utökas och olika typer av idrottsaktiviteter främjas, och att satsningar bör göras på utbildning i näringslära, kosthållning och matlagning.

5.7.4

Skolbespisning är en avgörande faktor för att främja hälsosamma kostvanor bland barn och ungdomar, och det anses därför mycket viktigt att främja dess tillgänglighet i alla stadier av utbildningen och att se till att bespisningen är hälsosam, balanserad och av god kvalitet.

5.8 Fritidsrelaterade aspekter – utformning av sunda stadsmiljöer

5.8.1

EESK anser att planeringen och användningen av den fysiska miljön (inklusive skolor, transportsystem, bostadsområden och idrottsanläggningar) bör syfta till att ge adekvata och säkra möjligheter till rekreation och aktiv lek samt till fysisk aktivitet i sig (27).

5.8.2

Med beaktande av ovanstående uppmanar EESK medlemsstaterna att utöka och förbättra offentliga platser och infrastruktur på ett sätt som uppmuntrar till och underlättar aktiv mobilitet, med fler områden för fotgängare och främjande av cykeltrafik, särskilt i områden runt skolor eller på vägar till skolor. Det är även nödvändigt att planera stadsområden på så vis att det finns idrottsplatser, lekplatser och grönområden som är tillgängliga, säkra och tilltalande för barn och ungdomar.

5.8.3

EESK anser att det är mycket viktigt att utöka grönområden, parker och rekreationsområden för fysisk aktivitet och att främja användningen av trappor som ett alternativ till att åka hiss eller rulltrappa i fritidsutrymmen samt att underlätta kostnadsfri tillgång till dricksvatten.

5.9 Digitala och audiovisuella aspekter

5.9.1

EESK påminner om vikten av ett korrekt införlivande av EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster och föreslår att man nyttjar den digitala miljön, såväl radio- och tv-sändningar som nyare medier såsom sociala medier (inbegripet Instagram och TikTok), i syfte att främja hälsosamma livsstilar, relationer och beteenden. Mot bakgrund av detta efterfrågar EESK, som redan tidigare påtalats (28), återigen att visuella reklamkampanjer genomförs, med inspiration från positiva sociala reklamkampanjer riktade till barn, för att gynna hälsosammare livsmedel och kostvanor, en aktiv livsstil och sund användning av skärmar.

5.10 Hälso- och sjukvårdsrelaterade aspekter

5.10.1

Det är mycket viktigt för EESK att hälso- och sjukvårdsförvaltningar håller rekommendationerna à jour utifrån vetenskapliga rön avseende verksamhet och insatser som har visat sig vara ändamålsenliga när det gäller att förebygga, ta itu med och följa upp övervikt och fetma.

5.10.2

Dessutom bör man garantera lika tillgång till heltäckande hälso- och sjukvårdstjänster, systematisk och individanpassad rådgivning av hälso- och sjukvårdspersonal i syfte att främja fysisk aktivitet och hälsosam kost till personer med övervikt och fetma eller som riskerar att drabbas av det. Detta bör vara en del av den allmänna hälso- och sjukvården. I detta avseende förespråkas uppföljning av barns hälsa från födseln till tonåren, inbegripet övervakning av övervikt och fetma, främjande av hälsoundervisning och medvetenhet om hälsosamma livsstilar för barn och ungdomar samt deras familjer.

5.10.3

Det är mycket viktigt att socioekonomiskt utsatta familjer ges särskilt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och detta bör vara anpassat till deras kultur, av praktisk art och ge dem egenmakt samt främja en positiv uppfostran i förhållande till fetma, övervikt och de livsstilar som hör därtill.

5.10.4

På grundval av befintlig litteratur anser EESK också att det är nödvändigt att proaktivt stödja kvinnor och par som överväger att skaffa barn med ett lämpligt och kulturellt anpassat stöd i syfte att uppmuntra en hälsosam livsstil under graviditet och amning, jämte offentliga budskap som främjar en bättre kost och fysisk aktivitet före graviditeten, samt skapar gynnsamma förutsättningar och stöd för amning.

Bryssel den 13 juli 2023.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EESK:s utvärderingsrapport: ”Utvärdering av EU:s skolprogram”.

(2) Rätten till hälsa fastslogs för första gången i Världshälsoorganisationens stadga (1946), enligt vilken ”rätten att åtnjuta den bästa hälsa som går att uppnå är en av de grundläggande rättigheterna för varje enskild människa”. I stadgans ingress definieras hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder”. I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948) nämns hälsa som en del av rätten till en tillräcklig levnadsstandard (artikel 25). Den erkändes 1966 ännu en gång som en mänsklig rättighet i artikel 12 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

(3) Konventionen om barnets rättigheter, Förenta nationerna, 1989.

(4) Europeiska kommissionen (2021), ”EU:s strategi för barnets rättigheter”. COM(2021) 142 final: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52021DC0142.

(5) https://health.ec.europa.eu/system/files/2016-11/childhoodobesity_actionplan_2014_2020_en_0.pdf.

(6) ”Draft recommendations for the prevention and management of obesity over the life course, including potential targets”, diskussionsunderlag, WHO, 2021. Återfinns på: https://cdn.who.int/media/docs/default-source/obesity/who-discussion-paper-on-obesity---final190821-es.pdf?sfvrsn=4cd6710a_24&download=true.

(7) Weihrauch-Blüher, S., Wiegand, S., ”Risk Factors and Implications of Childhood Obesity”, Curr Obes Rep, 2018 Dec; 7(4):254–259.

(8) ”Report on the fifth round of data collection, 2018–2020: WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI)”, Köpenhamn, WHO:s regionkontor för Europa, 2022.

(9) Alltför hög vikt = övervikt + fetma.

(10) WHO European Regional Obesity Report 2022 och https://www.who.int/europe/news/item/11-05-2021-high-rates-of-childhood-obesity-alarming-given-anticipated-impact-of-covid-19-pandemic.

(11) WHO (2012), ”Population-based approaches to childhood obesity prevention”, Geneve, WHO.

(12) Kansra, A.R., Lakkunarajah, S., Jay, M.S., Childhood and Adolescent Obesity: A Review, 2021; 8:581461.

(13) Whiting, S., et. al., ”Physical Activity, Screen Time, and Sleep Duration of Children Aged 6–9 Years in 25 Countries: An Analysis within the WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI) 2015–2017”, Obes Facts, 2021; 14(1):32–44.

(14) Guthold R., Stevens G.A., Riley L.M., Bull F.C., ”Global trends in insufficient physical activity among adolescents: a pooled analysis of 298 population-based surveys with 1· 6 million participants”, Lancet Child Adolesc Heal, 2020; 4(1):23–35.

(15) OECD/European Union (2022), ”Health at a Glance: Europe 2022: State of Health in the EU Cycle”, OECD Publishing, Paris.

(16) ”Adolescent obesity and related behaviours: trends and inequalities in the WHO European Region, 2002–2014”, Köpenhamn, WHO:s regionkontor för Europa, 2017.

(17) Willett, W. et al., ”Food in the Anthropocene: the EAT-Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”, 2019, the Lancet, vol. 393, pp. 447–492.

(18) Afshin, Ashkan et al., ”Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017”, the Lancet, Volume 393, Issue 10184, 1958–1972.

(19) ”Report on the fifth round of data collection, 2018–2020: WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI)”, Köpenhamn, WHO:s regionkontor för Europa, 2022.

(20) Fang, K., Mu, M., Liu, K., He, Y., ”Screen time and childhood overweight/obesity: A systematic review and meta-analysis”, Child Care Health Dev, 2019 Sep; 45(5):744–753.

(21) Haghjoo, P., Siri, G., Soleimani, E., Farhangi, M.A., Alesaeidi, S., ”Screen time increases overweight and obesity risk among adolescents: a systematic review and dose-response meta-analysis”, BMC Primary Care, 2022; 23(1):161.

(22) ”Report on the fifth round of data collection, 2018–2020: WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI)”, Köpenhamn, WHO:s regionkontor för Europa, 2022.

(23) Dobbs, R., Sawers, C., Thompson, F., Manyika, J., Woetzel, J.R., Child, P. et al., Overcoming obesity: An initial economic analysis, McKinsey Global Institute, 2014.

(24) EESK:s utvärderingsrapport: ”Utvärdering av EU:s skolprogram”.

(25) Hebestreit, A., Intemann, T., Siani, A., et al., ”Dietary Patterns of European Children and Their Parents in Association with Family Food Environment: Results from the I.Family Study”, Nutrients, 2017; 9(2):126.

(26) Informations- och kommunikationsteknik.

(27) ”Tackling obesity by creating healthy residential environments”, WHO, 2007.

(28) Yttrande från Europeiskaekonomiska och sociala kommittén om Att främja hälsosamma och hållbara kostvanor i EU (yttrande på eget initiativ) (EUT C 190, 5.6.2019, s. 9).