EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 6 juni 2023

om förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

(CON/2023/15)

(2023/C 249/03)

Inledning och rättslig grund

Den 23 februari 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (1) (nedan kallat direktivförslaget).

Europeiska centralbanken (ECB) har beslutat att avge ett yttrande på eget initiativ över direktivförslaget. ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom direktivförslaget innehåller bestämmelser som påverkar ECB:s uppgifter i fråga om tillsyn över kreditinstitut i enlighet med artikel 127.6 i fördraget och Europeiska centralbankssystemets medverkan till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller det finansiella systemets stabilitet, enligt vad som avses i artikel 127.5 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1. Allmänna kommentarer

1.1.

Enligt direktivförslaget ska vissa större företag uppfylla krav på tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö (2), inklusive att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter (3), integrera tillbörlig aktsamhet i företagens policyer (4), förhindra eller minimera negativa effekter (5), inrätta och upprätthålla ett klagomålsförfarande (6), övervaka åtgärder och riktlinjer (7) samt rapportering (8). För detta ändamål definierar direktivförslaget ett ”företag” som omfattas av direktivet så att detta även inkluderar ”ett reglerat finansiellt företag” (9), vilket i sin tur bl.a. omfattar kreditinstitut enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (10) (nedan kallade kreditinstitut).

1.2.

Dessutom ska de företag som omfattas av direktivförslaget vidta lämpliga åtgärder för att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och negativa miljöeffekter som härrör från deras egen eller dotterbolagens verksamhet och, i de fall de har anknytning till deras värdekedjor, från deras etablerade affärsförbindelser (11). När det gäller reglerade finansiella företag, inklusive kreditinstitut, definieras termen ”värdekedja” i direktivförslaget som verksamhet som bedrivs av kunder som mottar lån, krediter och andra finansiella tjänster (12). Tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö faller utanför ECB:s behörighetsområde men direktivförslaget kan få betydande praktiska konsekvenser för kreditinstitut. Mot denna bakgrund rekommenderas att direktivförslaget bör innehålla bestämmelser om samarbete och informationsutbyte mellan de myndigheter som ansvarar för tillsynen över kreditinstitutens efterlevnad av direktivförslaget och de myndigheter som ansvarar för tillsynen över kreditinstitut, däribland ECB. I detta avseende noterar ECB att unionens medlagstiftare har inrättat arrangemang för samarbete och informationsutbyte mellan å ena sidan tillsynsmyndigheter och å andra sidan de behöriga tillsynsmyndigheter som ansvarar för tillsynen av kreditinstitutens efterlevnad av unionslagstiftning som reglerar andra verksamhetsområden som faller utanför ECB:s behörighet för tillsyn över kreditinstitut. Sådana arrangemang har inrättats till exempel på områdena för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (13), marknader för finansiella instrument (14)och marknadsinfrastruktur (15).

1.3.

Genom direktivförslaget införs civilrättsligt ansvar för företag som inte fullgör sina skyldigheter att förebygga potentiella negativa effekter och få de faktiska negativa konsekvenserna att upphöra, om en sådan underlåtenhet leder till skador (16). Även om ytterligare detaljer om systemet för civilrättsligt ansvar (till exempel definitionen av täckta skador och bevisbördan) behöver definieras, förväntas risken för rättstvister för banker att öka avsevärt till följd av denna ansvarsordning. TECB förväntar sig att de kreditinstitut som står under tillsyn hanterar dessa risker i linje med ECB:s förväntningar på tillsyn som ECB har informerat om. Det noteras i detta sammanhang att ECB hittills har använt sig av en riskbaserad metod vid bedömningen av en banks exponering för risker avseende miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrisker (ESG-risker). ECB har till exempel meddelat att bankerna måste förstå de konsekvenser som övergången till en mer hållbar ekonomi medför för deras transaktioner och exponeringar och återspegla sådana risker i sin övergripande riskhanteringsstrategi (17). Ur detta perspektiv kan fortsatt utlåning för att finansiera verksamhet som är exponerad för höga omställningsrisker anses vara förenlig med en sund riskhantering endast om låntagaren har en trovärdig och vetenskapligt baserad övergångsplan som är anpassad (18) till Parisavtalet för att hantera och minska sin omställningsrisk över tid. I synnerhet omfattar en sund hantering av övergångsrisker också en sund hantering av risken för rättstvister. I detta sammanhang betonar ECB att införandet av civilrättsligt ansvar i samband med de negativa effekterna av sådan utlåning måste ta hänsyn till och erkänna betydelsen av företagens övergångsplanering. I linje med ovannämnda tillsynsmetod kan utlåning till finansiering av verksamhet som är exponerad för stora omställningsrisker ändå anses vara förenlig med sunda riskhanteringsmetoder, förutsatt att det marginella bidraget från den planerade eller genomförda verksamheten förblir förenlig med trovärdiga övergångsplaner. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa att bankerna kan finansiera omställningsinsatser för kunder som ännu inte är – men som har planer på att bli – anpassade till EU:s klimatmål och Parisavtalet.

1.4.

De företag som omfattas av direktivförslaget ska anta en plan för att säkerställa att företagets affärsmodell och företagsstrategi är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C i linje med Parisavtalet (19). Mer specifikt ska företagen inkluderar utsläppsminskningsmål i sin plan, om klimatförändringar identifieras som en betydande risk. Skyldigheten att anta en övergångsplan föreskrivs i direktivförslaget, men innehållet i, och de praktiska kraven för offentliggörande av, en omställningsplan föreskrivs separat i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (20) (nedan kallat direktivet om företagens hållbarhetsrapportering). Det är därför av yttersta vikt att det finns en nära samordning och samstämmighet mellan definitionerna och kraven i direktivförslaget och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. ECB betonar behovet av att säkerställa konsekvens och interoperabilitet för övergångsplaner enligt dessa två rättsakter. Det är viktigt att notera att de övergångsplaner som krävs enligt direktivförslaget och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kan skilja sig både vad gäller mål och syfte från de övergångsplaner som krävs ur ett tillsynsperspektiv enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (21) (nedan kallat kapitalkravsdirektivet eller CRD), som för närvarande håller på att ses över. Målet för medkapitalkravsdirektivet är att säkerställa att kreditinstituten gör heltäckande bedömningar av ESG-risker och integrerar framåtblickande aspekter från dessa risker i sina strategier, prissättning, löpande övervakning och riskhantering, i syfte att säkerställa kreditinstitutets motståndskraft.

1.5.

Enligt direktivförslaget ska medlemsstaterna utse en eller flera tillsynsmyndigheter med uppgift att övervaka efterlevnaden av de skyldigheter som fastställs förslaget (22). I detta sammanhang kan de myndigheter som för närvarande utsetts till behöriga myndigheter för tillsyn över reglerade finansiella företag också utses till tillsynsmyndigheter enligt direktivförslaget med avseende på de finansiella företag som omfattas av direktivförslaget (23). ECB betonar att tillsynen av efterlevnaden av de skyldigheter som fastställs i direktivförslaget utgör en uppgift som skiljer sig från de nationella behöriga myndigheternas tillsynsuppgifter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (24). Om de nationella behöriga myndigheterna inom den gemensamma tillsynsmekanismen ska utses till tillsynsmyndighet av medlemsstaterna enligt direktivförslaget bör de ges de medel och resurser som krävs för att utföra dessa nya uppgifter utan att deras nuvarande tillsynsansvar påverkas negativt.. ECB upprepar dessutom behovet av lämpliga arrangemang för samordning, samarbete och informationsutbyte mellan å ena sidan de myndigheter som ansvarar för tillsynen av att kreditinstituten fullgör sina skyldigheter enligt direktivförslaget och de myndigheter som ansvarar för tillsynen över kreditinstitut , å andra sidan, däribland ECB. Sådana arrangemang bör i möjligaste mån bidra till att förhindra dubbla rapporteringskrav och inkonsekvent beslutsfattande avseende de kreditinstitut som står under tillsyn.

1.6.

Kommissionen ska inrätta ett europeiskt nätverk av tillsynsmyndigheter bestående av företrädare för de tillsynsmyndigheter som utsetts av medlemsstaterna, till vilket kommissionen kan bjuda in europeiska byråer att delta i syfte att utbyta information, tillhandahålla ömsesidigt stöd och fastställa åtgärder för ett effektivt samarbete (25). I direktivförslaget utesluts med rätta möjligheten att ECB ges uppgiften att övervaka efterlevnaden av direktivförslaget av de betydande kreditinstitut som står under dess direkta tillsyn. Detta överensstämmer med ECB:s uppfattning att denna uppgift inte omfattas av de tillsynsuppgifter som kan tilldelas ECB enligt artikel 127.6 i fördraget. ECB anser dock att det är av avgörande betydelse att det föreslagna europeiska nätverket av tillsynsmyndigheter utvidgas till att även omfatta ECB i dess egenskap av tillsynsmyndighet över kreditinstitut. Detta skulle säkerställa samordning och ge en sund rättslig grund för inrättandet av arrangemang för samarbete och informationsutbyte mellan ECB och de tillsynsmyndigheter som utsetts enligt direktivförslaget, särskilt när det gäller sådana reglerade finansiella företag som omfattas av direkt tillsyn av ECB (dvs. betydande kreditinstitut), men som samtidigt också skulle vara föremål för tillsyn av de nationella tillsynsmyndigheter som utsetts av medlemsstaterna för tillämpningen av direktivförslaget.

1.7.

Direktivförslaget innehåller en definition av reglerade finansiella företags ”värdekedja”. Detta skulle kunna påverka framtida regelverk, till exempel de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som tas fram av European Financial Reporting Advisory Group och (26) ska antas av kommissionen inom ramen för direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Definitionen bör bedömas noggrant inom ramen för tillsynsregelverk, eftersom det eventuellt inte är lämpligt att använda den i tillsynsregelverk. Detta beror på att det ur tillsynssynpunkt är viktigt att reglerade finansiella företag har en heltäckande överblick över de omställningsrisker som är inneboende i deras värdekedja. Därför kan det behövas en mer djupgående analys och ytterligare övervägande av definitionen av värdekedjan i den mån den avser reglerade finansiella företag..

1.8.

Slutligen betonar ECB vikten av ett gradvist och ordnat ikraftträdande av direktivförslaget för att göra det möjligt för företag att anpassa sina interna processer och affärsförbindelser till de nya kraven. Detta är särskilt viktigt för att reglerade finansiella företag ska kunna säkerställa en ordnad omvärdering av risker och undvika tröskeleffekter som kan leda till plötsliga avbrott av finansiella tjänster med potentiellt negativa effekter på den finansiella stabiliteten.

I de fall där ECB rekommenderar att direktivförslaget ska ändras anges de specifika förslagen i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska i EUR-Lex.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 6 juni 2023.

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) COM(2022) 71 final.

(2) Se artikel 4 i direktivförslaget.

(3) Se artikel 6 i direktivförslaget.

(4) Se artikel 5 i direktivförslaget.

(5) Se artiklarna 7 och 8 i direktivförslaget.

(6) Se artikel 9 i direktivförslaget.

(7) Se artikel 10 i direktivförslaget.

(8) Se artikel 11 i direktivförslaget.

(9) Se artikel 3 a iv i direktivförslaget.

(10) Se artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(11) Se artikel 6.1 i direktivförslaget.

(12) Se artikel 3 g i direktivförslaget.

(13) Se artikel 49 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73), punkterna 3.1–3.8 i ECB:s yttrande CON/2022/4. Alla ECB:s yttranden finns i EUR-Lex.

(14) Se artikel 79 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(15) Se artikel 84 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(16) Se artikel 22 i direktivförslaget.

(17) Se även ECB:s Guide on climate-related and environmental risks, finns på ECB:s webbplats för banktillsyn www.bankingsupervision.europa.eu. Se även pressreleasen ECB sets deadlines for banks to deal with climate risks, finns på ECB:s webbplats för banktillsyn www.bankingsupervision.europa.eu

(18) Se Frank Eldersons tal ”Running up that hill” – how climate-related and environmental risks turned mainstream in banking supervision and next steps for banks’ risk management practices, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(19) Se artikel 15 i direktivförslaget.

(20) Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).

(21) Se artikel 76 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(22) Artikel 17.1 i direktivförslaget.

(23) Artikel 17.5 i direktivförslaget.

(24) Se artikel 2.2 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(25) Artikel 21 i direktivförslaget.

(26) Se European Financial Reporting Advisory Group, First Set of draft ESRS”, november 2022, finns på EFRAG:s webbplats www.efrag.org