Resolution från Europeiska regionkommittén om Europaåret för kompetens 2023

(2023/C 79/02)

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN (ReK) HAR ANTAGIT DENNA RESOLUTION

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kompetens 2023 (1).

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar kommissionens förslag att utse 2023 till Europaåret för kompetens, och stöder förslagets övergripande mål som ett lägligt och värdefullt bidrag för att stärka den sociala, ekonomiska och territoriella resiliensen, bl.a. i efterdyningarna av covid-19-krisen och mot bakgrund av kriget i Ukraina, och för att tillgodose de nya kompetenskraven, särskilt dem som avser den gröna och den digitala omställningen.

2.

ReK rekommenderar att ungdomar och ungdomsorganisationer aktivt involveras i planeringen, genomförandet och utvärderingen av Europaåret för kompetens, som en uppföljning av Europaåret för ungdomar och i en anda av ungdomsintegrering.

3.

Eftersom det är svårt att förutsäga framtida arbetsmarknadstendenser och den efterföljande takten i de förändringar som krävs inom utbildningen, är det av yttersta vikt att alla berörda parter förändrar sitt sätt att tänka och sitt beteende på ett genomgripande sätt. Kommittén förväntar sig i detta sammanhang att Europaåret blir ett tillfälle att i samarbete med alla styresnivåer skapa ett dynamiskt och kreativt ekosystem där människor, särskilt ungdomar, kan diskutera och gemensamt utforma utbildningsåtgärder som syftar till att stödja denna omställning.

4.

Europaåret bör vara en möjlighet att investera i att framtidssäkra kompetenspolitiken. Detta, tillsammans med yrkeslivets allt större digitalisering, kräver ett paradigmskifte i fråga om färdigheter. I detta avseende framhåller vi behovet av att rätt kompetens uppmuntras och främjas för den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som traditionella färdigheter och kunskaper bevaras.

5.

Kommittén förväntar sig att Europaåret kommer att stärka genomförandet av den europeiska kompetensagendan från 2021 och bli en milstolpe för uppnåendet av EU:s överordnade mål i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter om att minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år och om en sysselsättningsgrad på minst 78 % senast 2030, samt för att göra det möjligt för och stödja kvinnor och ungdomar att (åter) komma in på arbetsmarknaden. ReK hoppas också att Europaåret, genom att ge enskilda personer incitament att förbättra sin kompetens och därmed sin anställbarhet, kommer att bidra till uppnåendet av det tredje överordnade målet i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, dvs. en minskning med minst 15 miljoner av antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning.

6.

Vi förväntar oss att genomförandet av Europaåret kommer att bidra till genomförandet av FN:s Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling.

7.

ReK förväntar sig att Europaåret blir ett tillfälle att bedöma de framsteg som gjorts i de olika regionerna i EU när det gäller de särskilda bestämmelserna i NextGenerationEU inom ramen för dess flaggskeppsinitiativ ”omskola och fortbilda”, tillsammans med anpassningen av utbildningssystemen för att stödja digitala färdigheter och yrkesutbildning i alla åldrar.

8.

Covid-19-krisen och konsekvenserna av det pågående kriget i Ukraina har orsakat betydande bakslag i fråga om utbildning, sysselsättning, psykisk hälsa och disponibel inkomst. I detta avseende bör Europaåret främja åtgärder för att bekämpa arbetslöshet, inbegripet långtidsarbetslöshet och undersysselsättning, och ta itu med de avgörande frågorna om ungdomar som varken arbetar eller studerar samt framtidssäkrad kompetens.

9.

Mentorskap kan vara ett ovärderligt verktyg för att minska utbildnings- och kompetensklyftorna, liksom arbetslösheten, och i slutändan de sociala ojämlikheterna, samtidigt som det främjar solidaritet mellan generationerna. Vi efterlyser i detta avseende en europeisk ram för mentorskap.

10.

Problemet med kompetensbrist, även för avlägset belägna eller glest befolkade samhällen, bör hanteras genom kompetenshöjning och omskolning, livslångt lärande, digital utbildning, fortbildning och investeringar i ny teknik. Att inkludera grundläggande färdigheter, som är övergripande och kompletterar grön kompetens och andra livskunskaper, i alla program för yrkesutbildning kommer att leda till ökad social resiliens och livslång anställbarhet samt en arbetskraft som har egenmakt och känner att den bidrar på ett meningsfullt sätt till den gröna omställningen.

11.

Kommittén understryker också att investeringar i kapacitetsuppbyggnad för anställda inom den offentliga sektorn är ett måste för att den gröna och den digitala omställningen ska kunna förverkligas.

12.

ReK påminner om att de lokala och regionala myndigheterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och ur ett flernivåstyresperspektiv, i de flesta medlemsstater har ett centralt ansvar för utbildningspolitiken och spelar en strategisk roll på det sysselsättningspolitiska området. Vi betonar därför att kommunerna och regionerna utgör den styresnivå där de operativa kopplingarna mellan utbildningsinstitutionerna och arbetsmarknaden är starkast och därför bör finansieras, genomföras och följas upp.

13.

Utöver de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll bör andra aktörer, bl.a. den privata sektorn och organ inom den ideella sektorn, involveras i genomförandet av åtgärder för att säkerställa människors (åter)integration på arbetsmarknaden. Kompetens- och utbildningssystemen bör bli bättre på att matcha kompetens mellan generationerna och arbetsmarknadens snabbt föränderliga behov.

14.

Kommittén efterlyser lämpliga åtgärder för att ytterligare erkänna den kompetens som förvärvats genom icke-formell utbildning och informellt lärande och se till att denna kompetens kan valideras när de berörda personerna påbörjar eller återgår till formell utbildning eller anställning, samt för att uppmuntra generella färdigheter som lämpar sig för anställningsförhållandenas föränderliga karaktär och främja språkkunskaper.

15.

Utnyttjandet av utbildning och omskolning varierar kraftigt i unionen, vilket leder till kompetensbrister och kompetensglapp i de europeiska regionerna. Vi uppmanar i detta sammanhang kommissionen att i högre grad involvera de lokala och regionala myndigheterna och alla berörda aktörer, eftersom en universallösning inte är effektiv.

16.

ReK betonar behovet av en permanent dialog mellan europeiska, nationella, regionala och lokala partner för att kartlägga specifika lokala och regionala kompetensbehov. Vi upprepar vår efterlysning av ett mer territoriellt fokus vid övervakningen och bedömningen av framstegen i genomförandet av Europaåret.

17.

Kommittén är medveten om den större inverkan som EU:s sammanhållningspolitik kan ha på kompetensen, särskilt genom Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), genom att bidra till att fastställa och stärka strategiska åtgärdsområden, främja social sammanhållning, hjälpa alla medborgare att nå sin potential och uppfylla sina yrkesmässiga förväntningar samt på det hela taget säkerställa en långsiktigt positiv inverkan på EU:s konkurrenskraft.

18.

För att säkerställa ett varaktigt arv från Europaåret för kompetens och som ett erkännande av kompetenspolitikens sektorsövergripande karaktär bör ett ytterligare mål för året vara att minimera kompetensflykten och optimera kompetensinflödet i syfte att bidra till större territoriell sammanhållning. I detta sammanhang påminner vi om behovet av att skapa ytterligare sätt att locka arbetstagare från tredjeländer för att fylla vakanser i sektorer där det saknas arbetskraft, t.ex. inom vård och omsorg, samt personer med talang och välbehövlig kompetens, vilket är nödvändigt för att Europa ska kunna förbli konkurrenskraftigt.

19.

ReK välkomnar den vikt som fästs vid delaktighet, och inser att Europaårets mål bara kan uppnås om man tar hänsyn till alla människors behov och ambitioner, i all deras mångfald. Detta inbegriper landsbygdsområden, randområden och mindre utvecklade regioner, för att se till att ingen hamnar på efterkälken.

20.

Kommittén välkomnar förslaget om att anordna möten för de nationella samordnarna i syfte att organisera genomförandet av Europaåret, samtidigt som man ser till att de lokala och regionala myndigheterna kan påverka utformningen, genomförandet och bedömningen av året. ReK bör få delta som observatör vid de nationella samordnarnas möten.

21.

De lokala och regionala myndigheterna bör ha tillgång till EU-finansieringsmöjligheter som syftar till att stödja lokala och regionala kompetensinitiativ under 2023 och därefter.

22.

Entreprenörer och egenföretagare bör inkluderas i kompetenshöjnings- och omskolningsinitiativen, eftersom de spelar en viktig roll när det gäller att främja innovation, skapa arbetstillfällen och bidra till hållbar tillväxt.

23.

De lokala och regionala myndigheterna uppmanas att ha ett nära samarbete med utbildningsinstitutionerna och näringslivet för att hjälpa till att kartlägga lokala och regionala arbetsmarknadsbehov och bidra till att tillgodose dem och på så sätt förbättra ungdomars möjligheter att förvärva kompetens som leder till anständiga och framtidssäkrade arbetstillfällen.

24.

De föränderliga omständigheterna i arbetslivet till följd av pandemin samt den digitala och den gröna omställningen har särskilt påverkat kvinnor. Därför bör inkludering av en jämställdhetsdimension i denna dubbla omställning, främjande av framtidssäkrad kompetens och tillgång till digitala färdigheter vara en integrerad del av alla insatser för livslångt lärande. Dessutom måste hänsyn tas till jämställdhetsdimensionen och könsdiskriminering åtgärdas när det gäller utformningen och genomförandet av utbildningsprogram.

25.

Kommittén förväntar sig att Europaåret kommer att bidra till att påskynda fullbordandet av ett europeiskt utbildningsområde för att garantera god utbildning för alla. EU bör öka samarbetet mellan utbildningssystemen och olika läroplaner, på grundval av medborgarnas behov och arbetsmarknadens krav.

26.

Under Europaåret bör man ägna vederbörlig uppmärksamhet åt medborgarfärdigheter genom lämplig medborgarutbildning i syfte att ge människor i alla åldrar möjlighet att vara eller bli aktiva medborgare, delta fullt ut i det demokratiska livet och stå emot mediemanipulering, desinformation och hatpropaganda, även på nätet.

27.

ReK understryker det brådskande behovet av reformåtgärder för att anpassa yrkes- och lärlingsutbildningen till framtida utmaningar, såsom nämns i förslaget om Europaåret. Regionala ekosystem och befintliga gemensamma kontaktpunkter måste uppmuntras för att förbättra tillgången till god yrkesutbildning. Att förbättra sådana ekosystem kan säkerställa den nödvändiga kontinuiteten i framgångsrika politiska initiativ och skapa bättre kopplingar till det tillgängliga ekonomiska stödet genom ESF+-programmet.

28.

Den allmänna och yrkesinriktade utbildningen bör kontinuerligt uppdateras och genomsyras av ett framtidsorienterat kompetensperspektiv. De lokala och regionala myndigheterna kan bidra till att inrätta övervakningssystem samt mekanismer för kompetensprognoser och kompetensmatchning på lokal och regional nivå. ReK anser i detta avseende att fortbildningen och yrkesutbildningen kan göras resilienta genom att integreras i ekonomiska strategier samt industri- och innovationsstrategier, inbegripet sådana som är kopplade till hållbar återhämtning, den gröna och den digitala omställningen samt smart specialisering.

29.

Med tanke på det brådskande behovet av att förbättra byggnadernas energiprestanda inom ramen för den gröna omställningen och den tilltagande energikrisen finns det ett akut behov av att satsa på omskolning och kompetenshöjning av den befintliga arbetskraften inom byggsektorn.

30.

Omställningen till utsläppsfria och digitaliserade fordon kommer i hög grad att påverka de regionala fordonsekosystemen och socioekonomiska strukturerna. På samma sätt kommer utfasningen av fossila bränslen från vägtransporterna att få en djupgående inverkan på den specialiserade arbetskraften inom fordons- och underleverantörsindustrin, vilket kräver en skyndsam kompetenshöjning och omskolning av 2,4 miljoner arbetstagare fram till 2030. Kommittén efterlyser därför med kraft en europeisk ram för att förutse och hantera förändringarna inom denna sektor i syfte att garantera en rättvis omställning för regioner med fordons- och underleverantörsindustri. Regionala omvandlingsplaner måste utarbetas i nära samarbete mellan lokala och regionala myndigheter.

31.

Samtidigt som den ökande digitaliseringen och automatiseringen av järnvägssektorn kommer att leda till en ökad efterfrågan på IKT- och cybersäkerhetsspecialister måste man på ett effektivt sätt försöka lösa den betydande kompetensbrist som nu råder och de förändrade kompetenskraven, bl.a. genom strukturerade praktikprogram inom järnvägssektorn och främjande av utbildning i järnvägsrelaterade yrken.

32.

ReK påminner om att yrkeskunskapscentrum fungerar som katalysatorer för lokala företagsinvesteringar genom att skapa kompetensekosystem. De stöder hållbar återhämtning, den gröna och den digitala omställningen, regional innovation och teknisk innovation för små och medelstora företag. I detta sammanhang betonar vi vikten av att de lokala och regionala myndigheterna involveras i yrkeskunskapscentrumen som multiplikatorer för dessa ekosystem.

33.

Kommittén betonar behovet av ökad flexibilitet inom yrkesutbildningen för att svara på snabba förändringar i samhället och arbetslivet, av en snabbare digitalisering av yrkesutbildningen, av moderna och innovativa inlärningsmetoder samt av mer investeringar i lärares och utbildares färdigheter och kompetens. Vi understryker vikten av att investera mer i kompetenshöjning, omskolning och fortbildning, särskilt efter covid-19-krisen, som påskyndade den digitala omställningen inom utbildningen men även förändringarna i arbetsmönstren exponentiellt, och mot bakgrund av den övergripande kompetenspolitiken på EU-nivå.

34.

ReK hoppas att beslutet om Europaåret för kompetens 2023 antas snabbt så att aktiviteterna kan påbörjas redan i början av 2023.

35.

Mot bakgrund av ovanstående åtar vi oss att bidra till att målen för Europaåret för kompetens uppnås, bl.a. genom genomförandet av vår handlingsplan för Europaåret.

36.

Kommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, de svenska och spanska ordförandeskapen för Europeiska unionens råd samt Europeiska rådets ordförande.

---

(1)  COM(2022) 526 final.