7.2.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/15


Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2022/C 63/09)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Maranho da Sertã”

EU-nr: PGI-PT-02606 – 11 maj 2020

SUB () SGB (X)

1.   Namn

”Maranho da Sertã”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Portugal

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Typ av produkt

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta osv.)

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig

”Maranho da Sertã” är en korv som framställs med användning av get- eller fårmage (som kallas bandouga) för korvskinnet, som stoppas med en blandning av ingredienser som framställs, bereds och fylls i enlighet med produktspecifikationen.

”Maranho da Sertã” ska uppfylla följande begränsningar när det gäller ingredienser (viktprocent):

Get- och/eller fårkött: huvudsaklig ingrediens, 30–40 %.

Carolino-ris: 15–25 %.

Mynta: 2–6 %.

Marmorerat svinfett: 7–25 %.

Skinka: 2–12 %.

Följande ingår också som obligatoriska ingredienser: olivolja (jungfruolja eller extra jungfruolja), vitt vin, vatten och salt. Get-/fårkött ska dock alltid vara den ingrediens som utgör den största procentandelen.

Följande ingredienser får också läggas till valfritt: Chouriço-korv, citronsaft, peppar eller piri-piri-krydda och vitlök.

”Maranho da Sertã” är magformad (krökt inåt eller formad som ett ”C”). Det yttre utseendet är ojämnt och magens vaxkakestruktur är synlig. Korvskinnet håller samman innehållet utan att vara helt fäst vid det. Korven är obruten och handstygnen är synliga för blotta ögat. Vad gäller korvens insida har den ett oregelbundet utseende när den skivas. Köttets och myntans färger är synliga mellan risklumparna.

”Maranho da Sertã” smakar get- och/eller fårkött med mynta, och i mindre utsträckning skinka och chouriço-korv. Doften av mynta och get- och/eller fårkött dominerar.

När ”Maranho da Sertã” kokas kan vikten av en hel korv variera mellan 200 och 1 200 gram. Den kan släppas ut på marknaden hel (rå, kokt eller förkokt) eller skivad (kokt eller förkokt).

Natriumhalten (g/100 g) får variera mellan 0,7 och 2,9. Energivärdet (kcal/kJ) per 100 gram får variera mellan 145/607 och 255/1 068.

Det som skiljer ”Maranho da Sertã” från andra ”maranhos” är att backtimjan (Thymus serpyllum) inte ingår som ingrediens, syntetiska korvskinn används inte och den sys ihop för hand med nål och tråd.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Följande ingredienser är obligatoriska för framställningen av ”Maranho da Sertã”: Get- och/eller fårmage (bandouga), get- och/eller fårkött, mynta, Carolino-ris, skinka, marmorerat svinfett, olivolja (jungfruolja eller extra jungfruolja), vitt vin, salt och vatten. Följande ingredienser får också läggas till valfritt: Chouriço-korv, citronsaft, peppar eller piri-piri-krydda och vitlök.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Förpackningen och beredningen av ”Maranho da Sertã” ska äga rum inom det geografiska området.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Om ”Maranho da Sertã” inte är avsedd för direkt konsumtion på produktionsplatsen ska den förpackas antingen hel (rå, kokt eller förkokt) eller skivad (kokt eller förkokt) och hållas kyld innan den släpps ut på marknaden.

Om produkten skivas ska skivningen utföras på ett sådant sätt att det garanteras att skivorna inte faller isär efter det att de förpackas. Produkten får inte ompaketeras.

Med tanke på den bräckliga konsistensen hos ”Maranho da Sertã”, att fyllningen lätt smular sig och dess begränsade hållbarhet kan korven lätt skadas om den inte hanteras rätt. För att garantera att slutproduktens egenskaper bevaras och undvika mikrobiologisk kontaminering måste ”Maranho da Sertã” förpackas omedelbart vid produktionsanläggningen.

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Märkningen av ”Maranho da Sertã” måste

a)

innehålla någon av följande formuleringar: ”Maranho da Sertã” – Indicação Geográfica Protegida” eller ”Maranho da Sertã” – SGB”.

b)

Kontrollorganet ska anges.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

”Maranho da Sertã” framställs endast i kommunen Sertã.

5.   Samband med det geografiska området

Sambandet mellan ”Maranho da Sertã” och det geografiska området härrör från korvens anseende.

”Maranho da Sertã” har ett mycket gott anseende som en av de mest efterfrågade produkterna i regionens gastronomi. Anseendet, som har växt under årens lopp, baseras på den lokala sakkunskapen att ta fram det bästa av regionens typiska ingredienser för att skapa en karakteristisk och mycket uppskattad produkt.

De egenskaper som gör ”Maranho da Sertã” unik är följande:

Syntetiska korvskinn används inte.

Korvskinnen sys ihop för hand, vilket bidrar till att skapa produktens slutliga form (magformad) och förhindrar att korven spricker när den kokas.

Mynta används i stället för backtimjan.

Produkten är mycket viktig för den lokala ekonomin. År 2014 fanns det ”minst 17 företag som producerar maranho i kommunen”. ”Försäljningen av maranho uppgick till över 57 000 kg” under det året (O Mirante, ”Maranho-festivalen visar upp det bästa av Sertã”, 14 juli 2016). Enligt denna källa tillhandahåller dessa företag ”över hundra arbetstillfällen”, vilket är oerhört viktigt för en kommun med mindre än 15 000 invånare (siffror från det portugisiska nationella statistikinstitutet, 2017). Den ekonomiska betydelsen av produktionen av ”Maranho da Sertã” uppmärksammades av dagstidningen Público, som 2008 påpekade att ”det kan vara lönsamt att upprätthålla traditioner och kvalitet”, vilket framgår av att en ”företagare från Sertã med två hotell sålde fyra ton maranhos mellan januari och juli” (”Matdelen”: förening ”räddar” tio traditionella maträtter från att försvinna”, 22 december 2008).

”Maranho da Sertã” nämns och prisas i oräkneliga dagstidningar, böcker och andra publikationer, där den lyfts fram som ett av de viktigaste kännetecknen för regionens gastronomi och en anledning till att besöka regionen. I dessa källor förklaras att ”Maranho da Sertã”, ”en liten ’påse’ som stoppas med lamm- eller getkött, ris, skinka, chouriço-korv, peppar och vitt vin och kryddas kraftigt med mynta”, är ”en av de mest välkända maträtterna från Sertã” (Rota da Estrada Nacional 2, Descla, 2017). Korven har till och med upphöjts till ”stöttepelaren i Sertãs kök” (Mediotejo.net, ”Kommunen Sertãs rika gastronomi”, 13 juli 2018). ”En resa [till Sertã] blir inte fullständig om man inte provar den traditionella bucho (mage stoppad med kött och ris) och maranhos, som görs enligt traditionella recept” (Caras, ”Sertã: skifferklippor och skog”, 8 maj 2016), och besökare bör uppmanas att smaka på ”maranhos, som består av get- eller killingmage stoppad med olika slags kött, ris och örter”. (Destak, ”Upptäcka Sertãs bergsvandringsleder”, 7 augusti 2013). I sin bok som publicerats i Brasilien, (Como fazer turismo de qualidade a baixo custo – Portugal (”Lågbudgetturism med kvalitet – Portugal”), Trampolim, Brasilia, andra upplagan, 2017) nämner Stelson S. Ponce de Azevedo följande: ”Enligt min åsikt är Sertãs största attraktion dess viner och gastronomi: stoppade grismagar och maranhos.”

”Maranho da Sertã” serveras allmänt på regionens restauranger (se t.ex. Público, ”Maranho och stoppad mage som erbjudande i Sertã i februari”, 26 januari 2017) och finns även på menyerna hos restauranger i hela Portugal, särskilt i Lissabon och Porto, där den är uppskattad av både lokalinnevånare och turister (se Visão, ”Folk från när och fjärran säger att Portugal är på modet … och turisterna bekräftar det”, 29 maj 2014, Expresso, ”Äta ute med José Quitério”, 10 februari 2011 och andra publikationer). ”Maranho da Sertã” säljs också på flera stormarknader och i specialbutiker, ofta som en gourmetprodukt (se http://www.apetece.elcorteingles.pt/o-mais-fresco/orgulho-da-beira/, hämtad den 12 december 2018 och andra källor).

Det faktum att ”Maranho da Sertã” har vuxit fram som en särpräglad produkt med speciella egna egenskaper som skiljer sig från de flesta portugisiska korvar och stoppade köttprodukter, är definitivt kopplat till får- och getuppfödningen, som är typisk för den region där kommunen Sertã är belägen, och där antalet får och getter beräknas uppgå till över 100 000 (Salavessa, João ”Traditionell korvframställning i Pinhal-området – Funktioner och förbättringar i tekniken för att framställa maranhos, Lissabons tekniska universitet, Lissabon, 2009).

Det anseende som ”Maranho da Sertã” åtnjuter har också gett upphov till gastronomifestivalen Maranho. Evenemanget har anordnats årligen i kommunen Sertã sedan 2011, där många tusen besökare och entusiaster av denna produkt har fått möjlighet att delta i smakprovningar av maranho och se matlagningsdemonstrationer av ansedda portugisiska kockar som Filipa Gomes eller Justa Nobre (se Expresso,”Gastronomifestival: maranho på menyn i Sertã”, 8 juli 2014, Port.com, ”Maranho gastronomifestival i Sertã”, 14 juli 2017, Reconquista, ”Sertã: ”Maranho-festivalen fortsätter fram till söndag”, 12 juli 2018 och andra publikationer).

‘”Maranho da Sertã” började spridas under 1900-talet som en produkt som främst åts vid festliga tillfällen. En uppgift som visar hur viktig denna produkt är för regionen är den berömda lunchmåltid som Afonso Costa (minister och premiärminister under den första portugisiska republiken) serverades den 13 april 1913 i Cernache do Bonjardim (en ort i kommunen Sertã), där den traditionella maranho var huvudrätten.

Jaime Lopes Dias nämner ”Maranho da Sertã” flera gånger i sitt verk Etnografia da Beira (”Etnografi över regionen Beira”), en samling av elva band som publicerades 1926–1971 och beskriver regionen Beira Baixa och dess sedvänjor). Nedan följer några exempel:

I band VI, som publicerades 1942, förklarar författaren att ”de dagar då (…) linet häcklas är festdagar för familjerna i kommunen Sertã: en stor köttmiddag [äts] och maranhos finns garanterat med på festbordet”.

I band VII, som publicerades 1948, skriver författaren följande: ”I Arnoia, Castelo [Sertã] (…) är maranhos huvudrätten på varje bröllopsfest (get- eller killingmage, skinka, paio-korv, peppar, mynta osv., som stoppas i små ’påsar’ framställda av inälvor från get eller killing).”

I band X, som publicerades 1970, förklarar författaren att ”på högtidsdagar eller bråda arbetsdagar (…) är stora måltider garanterade, med kötträtter och specialiteter som maranhos, vilka är mycket passande för att bereda vardagsmåltider eller som tilltugg för dem som arbetar utanför hemmet”. I samma band beskriver författaren maranhos som ”ett tilltugg gjort av ris, svinfett, skinka, fläskfilé, ‘chouriço-korv, killingkött, mynta, salt, peppar, vitlök (…)”.

Det är uppenbart att den sammansättning av ”Maranho da Sertã” som författaren beskriver inte är så olik de ingredienser som dagens producenter använder.

Det finns många hänvisningar som bekräftar att ”Maranho da Sertã” kontinuerligt har framställts, konsumerats och åtnjutit ett mycket gott anseende under 1900-talet och fram till våra dagar. Nedan följer några exempel:

Under tävlingen ”Portugisiskt kök och efterrätter” som anordnades 1962 av det nationella tv-bolaget RTP och statssekretariatet för information och turism, vann Noémia Neves andrapriset med ett recept som baserades på denna traditionella produkt. Receptet publicerades dessutom i en bok som gavs ut efter tävlingen.

Maria Odette Cortes Valente i Cozinha Regional Portugues (”Regionalt portugisiskt kök”) (1973) och Maria de Lourdes Modesto i Cozinha Traditional Portuguesa (”Traditionellt portugisiskt kök” (1982) prisade båda denna produkt.

År 1984 deltog kommunen Sertã för första gången i den ”nationella gastronomifestivalen i Santarém”. ”Maranho da Sertã” var ett mycket framträdande inslag i den meny som lämnades in som tävlingsbidrag (se A Comarca da Sertã, ”fjärde nationella gastronomifestivalen i Santarém”, 21 september 1984). Sertã hade även med ”Maranho da Sertã” på menyn vid Feira das Regiões (”Regionmässan”) 1985 (se A Comarca da Sertã, ”Regionmässan vid Lissabons internationella mässa (FIL)”, 31 maj 1985). Kommunen har sedan dess deltagit i oräkneliga andra festivaler och evenemang.

I en artikel som publicerades 1986 lyfte dagstidningen A Comarca da Sertã fram maranho som en av kommunens gastronomiska succéer (”Produkter Made in Sertã”, 11 april 1986).

”Maranho da Sertã” nämns i flera reseskildringar som publicerades under 1980-talet, t.ex. Roteiro Gastronómico da Região dos Templários (”En gastronomisk resa genom tempelriddarnas region”) (1987) och Beira Baixa -– Encontro por mundos julgados perdidos (”Beira Baixa – upptäcka förlorade världar”) (1988);

Under 1990-talet nämndes ”Maranho da Sertã” i två upplagor av tidskriften Teleculinária (nr 883 och 884 från januari 1996) och i reseskildringen Aromas e sabores de tradição da região dos Templários (”Traditionella aromer och smaker från tempelriddarnas region”) (1999), inbegripet en beskrivning av hur korven framställs.

Under 2000-talet nämns ”Maranho da Sertã” i publikationer som Produtos Tradicionais Portugueses (”Traditionella portugisiska produkter”) (DGDR, 2001), Guia de Compras – Produtos Tradicionais (”Shoppingguide – traditionella produkter”) (2011) och Guia dos Bons Produtos Tradicionais (”Guide till traditionella produkter av god kvalitet”) (2014 och 2015), där den beskrivs som en emblematisk produkt i Beiras.

År 2013 fanns ”Maranho da Sertã” med i en särskild frimärkssamling ”Smak av luft och eld” som det portugisiska postverket CTT gav ut som en hyllning till de gastronomiska traditionerna i regionerna Alentejo, Algarve, Beiras och Azorerna. Ett frimärke till heder av ”Maranho da Sertã” fanns med i en annan samling som gavs ut 2014.

I romanen Amor e Guerra: de Coimbra a Nambuangongo (”Krig och kärlek: från Coimbra till Nambuangongo”) (Chiado Editora, 2017) av José Ferreira Abrantes, som utspelar sig på 1960- och 1970-talen, beskrivs ett besök av huvudpersonerna, ett par, till Sertã på följande sätt: ”De första husen i Sertã kom i sikte. (…) Det fanns en skylt om en restaurang längre ned längs floden. (…) En servitris kom med menyn (...), och förklarade att (…) bucho och maranho är våra traditionella rätter, som vi kan servera som förrätter.” Detta visar tydligt på betydelsen av maranhos i Sertãs sedan flera årtionden tillbaka.

I ett utdrag från romanen Cadáveres às Costas (”Lägga upp liken på axeln”) (D. Quixote, 2018) av Miguel Real, uppmanas en kvinnlig roll att ”(...) gå ut, stanna inte hemma, (...) res, stanna till vid en vägrestaurang om du blir trött, prova på açorda (brödsoppa) från Alentejo, leitão (rostad spädgris) från Bairrada, cataplana (skaldjursstuvning) från Coimbra, maranhos da Sertã, barrigas de freiras (efterrätt av mandlar, ägg, vatten och socker) från Vila do Conde, palha de Abrantes (söta ägguletrådar), pão-de-ló (lätt sockerkaka) från Ovar (…)”. Detta visar att ”Maranho da Sertã” ingick i en samling berömda traditionella delikatesser som läsaren omedelbart kände igen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

https://tradicional.dgadr.gov.pt/images/prod_imagens/salsicharia/docs/CE_Maranho_Serta.pdf


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.