Sammanfattning

Konsekvensbedömning av initiativet för mer konsumentmakt i den gröna omställningen.

A. Behov av åtgärder

Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå?

Konsekvensbedömningen visar att konsumenter

·saknar tillförlitlig information om produkters hållbarhet (miljöegenskaper, livslängd, reparerbarhet),

·utsätts för vilseledande affärsmetoder (förkortad produktlivslängd, grönmålning från organisationer, bristande transparens och tillförlitlighet från hållbarhetsmärkning och digitala informationsverktyg). 

Detta strider mot syftet med den europeiska gröna given, nämligen att skapa en övergång till en ekonomi och ett samhälle som är mer miljömässigt hållbart – en grön övergång.

Dessa problem missgynnar

·konsumenter, genom att de förleds att fatta beslut som inte är optimala, vilket minskar deras förtroende för den miljöinformation som för närvarande är tillgänglig och hindrar dem från att bidra till den gröna övergången på ett aktivt sätt,

·företag som erbjuder verkligt hållbara produkter jämfört med företag som inte gör det. Vissa företag riskerar även att drabbas av onödigt höga kostnader för efterlevnad, eftersom EU-länderna börjar införa olika nationella lösningar på de problem som identifierats ovan.

Slutligen behandlas miljöpåverkan från icke-hållbara konsumtionsval för närvarande inte på lämpligt sätt. Vid bedömningen har två huvudsakliga drivkrafter identifierats, nämligen

1.ett marknadsmisslyckande som grundar sig på att företagen inte har tillräckliga ekonomiska incitament att tillhandahålla information om produkters hållbarhet eller att upphöra med de affärsmetoder som har identifierats och  

2.otillräckligt anpassade EU-bestämmelser, vilket gör det svårt för nationella myndigheter att ta i tu med de problem de identifierar på ett effektivt sätt.

Vad vill man uppnå?

Syftet med initiativet är att

1.säkerställa att EU:s inre marknad fungerar smidigt både till nytta för konsumenter och näringsidkare,

2.främja konsumtionens roll för att uppnå EU:s klimatmål och skydda miljön.

På efterfrågesidan ska initiativet minska missgynnandet av konsumenterna, öka konsumenternas förtroende samt deras inflytande så att de kan spela en aktiv roll i den gröna omställningen. På utbudssidan syftar det till att säkerställa lika villkor och rättssäkerhet för företag.

De särskilda målen är att

1.göra det möjligt för konsumenter att fatta välgrundade inköpsbeslut (främja hållbar konsumtion),

2.motverka metoder som vilseleder konsumenter från hållbara konsumtionsval,

3.säkerställa en bättre och mer enhetlig tillämpning av EU-reglerna. 

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritet)? 

Konsumentskyddet ligger inom EU-regeringarnas och EU:s gemensamma ansvarsområde (delade befogenheter), vilket innebär att EU har befogenhet att vidta åtgärder om så behövs.

Syftet med initiativet är att hantera problem som är utbredda och har samma orsaker i hela EU. Eftersom EU-länderna ensidigt håller på att utveckla särskild lagstiftning för att ta i tu med problemen skulle EU-omfattande åtgärder genom detta initiativ minska den rättsliga fragmenteringen på den inre marknaden och följderna i form av hinder för gränsöverskridande handel och olika nivåer av konsumentskydd.

Slutligen utgör klimatförändringarna och miljöförstöringen gränsöverskridande problem. Ohållbar konsumtion i ett land kan påverka andra länder. Därför kan detta hanteras mycket mer effektivt för hela EU genom kombinerade åtgärder på EU-nivå.

B. Lösningar

Vilka alternativ finns för att nå målen? Finns det något rekommenderat alternativ? Om inte, varför?

Vid bedömningen har ett antal rekommenderade alternativ identifierats genom vilka säkerställs att detta initiativ är förenligt med andra initiativ som för närvarande är under beredning (initiativet om miljöpåståenden och initiativet för hållbara produkter).

Följande rekommenderade alternativ är fristående och i flera fall fastställs allmänna bestämmelser som de andra två initiativen kommer att komplettera på ett ändamålsenligt sätt:

1.Tillhandahålla information om förekomsten (eller avsaknaden) av en kommersiell garanti för hållbarhet från tillverkaren och om den tidsperiod under vilken kostnadsfria programvaruuppdateringar tillhandahålls.

2.Tillhandahålla ett reparerbarhetsindex, eller annan relevant reparationsinformation, i förekommande fall.

3.Förbjuda vissa metoder som syftar till att förkorta produktlivslängden.

4.Tillhandahålla bestämmelser för att säkerställa att miljöpåståenden är tillbörliga, inbegripet genom att förbjuda vissa metoder för grönmålning.

5.Tillhandahålla bestämmelser för att säkerställa att hållbarhetsmärkning och informationsverktyg för hållbarhet är transparenta och tillförlitliga.

Hur?

–Alternativen 1 och 2 kommer att uppnås genom målinriktade ändringar av direktivet om konsumenträttigheter (direktiv 2011/83/EU).

–Alternativen 3, 4 och 5 kommer att uppnås genom målinriktade ändringar av direktivet om otillbörliga affärsmetoder (direktiv 2005/29/EG).

Vilka produkter?

–För alternativ 1, för samtliga varor, utom för programvaruuppdateringar som endast är relevanta för vissa varor. Vidare beslutades att näringsidkare endast ska tillhandahålla information om avsaknaden av en garanti för hållbarhet från tillverkaren för energianvändande varor.

–För alternativ 2 har ingen produktdefinition fastställts (åtgärden kommer att vara tillämplig när det krävs att informationen i fråga görs tillgänglig enligt tillämplig lag).

–På ett liknande sätt har ingen produktdefinition fastställts för alternativen 3, 4 och 5, eftersom dessa åtgärder kommer att vara tillämpliga på vissa affärsmetoder, oberoende av vilken produkt det är frågan om.

Vad anser de berörda parterna? Vem stöder vilka alternativ?

Konsumentorganisationer stöder generellt de rekommenderade alternativen. När det gäller alternativen 1, 3 och 4 skulle de föredra mer långtgående åtgärder än de som föreslagits.

Branschorganisationer anser att de valda alternativen 1 och 4 är effektiva, men hänvisar även till de måttliga kostnader som de skulle medföra. Det finns ett visst motstånd från dem mot alternativ 3, på grund av att det uppfattas medföra höga kostnader. De utgör emellertid den grupp av berörda parter som mest sannolik anser att alternativ 5 är effektivt.

Nationella myndigheter stöder generellt de olika valda alternativen, men särskilt alternativen 3, 4 och 5, eftersom de skulle underlätta deras tillsynsarbete.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med de rekommenderade alternativen? 

Konsumenter – sammantaget skulle de gynnas betydligt.

De skulle kunna fatta bättre beslut tack vare

–bättre tillgång till mer tillförlitlig information vid försäljningsstället som beskriver förekomsten av och längden på en kommersiell garanti för hållbarhet från tillverkaren och den tidsperiod under vilken kostnadsfria programvaruuppdateringar tillhandahålls,

–tillgången till ett reparerbarhetsindex eller annan relevant reparationsinformation,

–åtgärder för att hantera grönmålning, förkortad produktlivslängd och användning av hållbarhetsmärkning och digitala informationsverktyg som inte är transparenta eller tillförlitliga.

Deras rättigheter skulle även skyddas bättre eftersom

–de lättare skulle kunna se vilka produkter som har en utökad kommersiell garanti för hållbarhet från tillverkaren och välja detta om det motsvarar deras behov,

–de skulle bli mindre vilseledda av falska miljöpåståenden och otillförlitlig/otydlig hållbarhetsmärkning och digitala informationsverktyg,

–produkter som de köper inte skulle sluta fungera tidigare än konsumenten förväntar sig.

Miljö

Konsumenter skulle vara mer benägna att välja hållbara produkter (tillverkade med mindre miljöpåverkan, vilka förväntas hålla längre och repareras oftare än vad som nu är fallet).

Företag

Det skulle föreligga färre potentiella hinder mot gränsöverskridande handel på grund av ensidiga åtgärder som införts av enskilda EU-länder. Alternativen 3, 4 och 5 skulle särskilt medföra lika villkor, eftersom de syftar till att undanröja otillbörliga affärsvillkor som används av vissa marknadsaktörer.

Vilka är kostnaderna för de rekommenderade alternativen? 

Ytterligare kostnader kommer att uppkomma för företagen genom tillhandahållandet av information om kommersiella garantier för hållbarhet, perioder för kostnadsfria programuppdateringar och reparationer.

Dessa bör emellertid vara begränsade och – även om de sannolikt kommer att föras över på konsumenterna – inte förväntas få några negativa effekter på efterfrågan, särskilt eftersom konsumenter kommer att vara mer villiga att betala för produkter som håller längre eller är lättare att reparera.

Åtgärder mot grönmålning och förkortad produktlivslängd kommer även att medföra ytterligare kostnader, men dessa kommer huvudsakligen att drabba de företag som för närvarande tillämpar sådana metoder. Företag som inte gör det kommer faktiskt att kunna dra nytta av lika villkor, eftersom metoderna kommer att rensas upp i detta avseende.

Införandet av bestämmelser för att säkerställa att hållbarhetsmärkning och informationsverktyg för hållbarhet är transparenta och tillförlitliga kommer att medföra ökade kostnader för de organisationer som tillhandahåller dem. Dessa kostnader kommer sannolikt att föras över på de företag ansöker om sådan märkning, men dessa kan även besluta att inte ansöka om lika många märkningar i framtiden.

Nationella myndigheter kommer att ådra sig kostnader i samband med tillsynen av de nya skyldigheterna. Vissa har emellertid påpekat att tydligare bestämmelser om grönmålning och förkortad produktlivslängd faktiskt kan medföra besparingar för dem, mot bakgrund av de svårigheter och resurser som krävs för att kontrollera efterlevnaden av de nuvarande bestämmelserna.

Observera även att vissa stordriftsfördelar bör uppkomma när de olika alternativen kombineras med avseende på kostnaderna för att kontrollera efterlevnaden och företagens kostnader (t.ex. kostnader för att anpassa sig till nya åtgärderna och interna kontroller).

Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften?

I överensstämmelse med EU:s befintliga konsumenträtt föreskrivs inte några undantag för små och medelstora företag eller mikroföretag, eftersom detta skulle strida mot konsumentskyddsbestämmelsernas allmänna syfte. Det skulle även strida mot de små och medelstora företagens intressen, eftersom konsumenter skulle ha en lägre skyddsnivå och således ha mindre förtroende när de handlar från dem.

Små och medelstora företag skulle således ådra sig de kostnader som angetts ovan. De skulle emellertid även dra nytta av mer tillbörliga metoder på marknaden, vilket medför lika villkor samt minskade hinder för gränsöverskridande handel och gör det möjligt att undvika att det utvecklas ett lapptäcke av olika lagstiftning i EU till följd av att olika länder tillämpar olika lösningar.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

Det kommer att uppstå ytterligare kostnader för de nationella förvaltningarna i samband med tillsynen att de nya bestämmelserna följs, även om alternativen 4 och 5 faktiskt kan medföra besparingar och det föreligger vissa stordriftsfördelar när de valda alternativen kombineras.

De valda alternativen förlitar sig även på de förbättringar som har uppkommit genom de senaste ändringarna av lagstiftningen om upprätthållande.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Inga andra betydande konsekvenser har identifierats, inbegripet för länder utanför EU.

En bedömning har även gjorts av alternativens förenlighet med annan lagstiftning och relaterade initiativ under förberedelse och denna aspekt har noggrant beaktats vid valet av de rekommenderade alternativen. Alla rekommenderade alternativ har utformats för att komplettera befintlig lagstiftning och underlätta tillsynen.

Proportionalitetsprincipen 

Såsom angetts ovan har vi identifierat ett antal rekommenderade alternativ som säkerställer att detta initiativ är förenligt med initiativen om miljöpåståenden och för hållbara produkter som för närvarande är under beredning.

De alternativ som valts ut anses vara proportionerliga mot bakgrund av de nuvarande nackdelarna för konsumenterna, den förväntade ökningen av konsumenternas välbefinnande, de kostnader som uppstår för företagen och förvaltningarna och de positiva konsekvenser som förväntas för samhället genom minskningen av koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan.

Sådana alternativ som medför mycket stora kostnader för företagen har antingen inte valts eller förkastats på ett tidigt stadium.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Utöver regelbunden övervakning föreslår vi rapportering om hur väl initiativet fungerar tre år efter antagandet.