EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.10.2022
COM(2022) 665 final
2022/0337(BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland, Belgien, Nederländerna, Österrike, Luxemburg, Spanien och Grekland med anledning av naturkatastrofer som ägde rum i dessa länder under 2021
MOTIVERING
1.Bakgrund till förslaget
Detta beslut gäller medel som tas i anspråk ur EU:s solidaritetsfond (solidaritetsfonden) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002 1 (förordningen) till ett belopp på 718 482 761 EUR för att ge bistånd till Tyskland, Belgien, Nederländerna, Österrike, Luxemburg, Spanien och Grekland med anledning av de naturkatastrofer som ägde rum i dessa länder under 2021.
Ianspråktagandet av medel åtföljs av beslut nr 20/2022 i vilket det föreslås en överföring av ett belopp på 668 482 761 EUR från reservposten i reserven för solidaritet och katastrofbistånd (reserven) till budgetposten för solidaritetsfondens driftsbudget, både i form av åtaganden och betalningar. Utöver de överförda anslagen från reservposten i reserven kommer detta ianspråktagande att finansieras genom användning av det belopp på 50 000 000 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden som redan förts in i den allmänna budgeten för 2022 i enlighet med artikel 4a.4 i förordningen om solidaritetsfonden för att täcka förskott. De förskott på totalt 6 288 171 EUR som redan betalats ut till Spanien och Grekland kommer att dras av före slutbetalningen.
2.Information och villkor
2.1Tyskland – större katastrof: översvämningar
Mellan den 12 och 15 juli 2021 passerade ett långsamt lågtryckssystem kallat Bernd över de sydvästra delarna av Tyskland, vilket ledde till kraftiga och långvariga regn, där nederbörden lokalt översteg 150 mm under ett dygn i Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz. De exceptionella regnen ledde till omfattande översvämningar i flera små och medelstora floder och orsakade plötsliga översvämningar och lerfloder med katastrofala konsekvenser. I Tyskland förstörde översvämningarna tiotals städer och byar, orsakade omfattande förstörelse av offentlig och privat infrastruktur samt skadade företag. Förutom det miste 196 människor livet.
Tyskland ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 1 oktober 2021 lämnade Tyskland in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i juli 2021.
(2)Tyskland ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skador som katastrofen orsakade den 13 juli 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De tyska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 29,21 miljarder EUR. Detta belopp motsvarar 0,82 % av Tysklands bruttonationalinkomst (BNI) och överstiger tröskelvärdet för större katastrofer på 3 656,983 miljoner EUR (tre miljarder EUR i 2011 års priser). Katastrofen kan därför betraktas som en ”större naturkatastrof” enligt definitionen i artikel 2.2 i förordningen.
(5)De totala direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Tyskland begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen.
(7)Den 12 juli 2021 drabbades stora delar av södra Nordrhein-Westfalen av kraftiga regn av exceptionell omfattning. I vissa områden regnade det oavbrutet under 60 timmar. Som ett resultat av detta observerades till en början lokalt små vattenströmmar och plötsliga översvämningar. Efter ihållande nederbörd svämmade också medelstora och större floder som Ahr, Emscher, Erft, Kyll, Lippe, Prüm, Ruhr, Rur, Sieg och Wupper över sina bankar. Detta ledde till omfattande översvämningar från områdena i Eifel (Rheinland-Pfalz), via Rhenlandet och från Ruhrområdet till Südwestfalen (Nordrhein-Westfalen). När lågtryckssystemet drog bort från Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz påverkades också Osterzgebirge, Lausitz och Berchtesgadener Land. Även här inträffade kraftiga regn, vilket ledde till regionala översvämningar. De ledde till att ett stort antal vägar stängdes, till störningar i energiförsörjningen, kollektivtrafiken och järnvägstransporterna samt vissa störningar inom telekommunikationssektorn. De flesta skolor i de drabbade områdena stängdes och vallsystem skadades allvarligt. Energi- och dricksvattenförsörjningen avbröts tillfälligt i de drabbade områdena. Stormar och översvämningar förstörde eller skadade offentlig infrastruktur, offentliga byggnader och företagslokaler. De nödåtgärder som myndigheterna vidtog bestod i att varna och evakuera befolkningen, rädda människor och söka efter försvunna personer. Under de första dagarnas översvämningarna försåg man också befolkningen med dricksvatten, livsmedel, hygienprodukter, kläder och förbrukningsvaror.
(8)Tyskland uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 4,89 miljarder EUR och redovisade dem efter typ av insats. Den största delen av kostnaderna för krisinsatser (mer än 3,9 miljarder EUR) avser återställande av infrastruktur och anläggningar till funktionsdugligt skick, särskilt på transport- och telekommunikationsområdet. Den näst största andelen av kostnaderna handlar om att röja upp i katastrofdrabbade områden, och uppgår till 764,9 miljoner EUR.
(9)Direktiv 2007/60/EG 2 har införlivats fullt ut i Tyskland genom vattenförvaltningslagen. Genomförandet av den lagen övervakas på delstatsnivå.
(10)När ansökan lämnades in var Tyskland inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(11)De tyska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.2Belgien – större katastrof: översvämningar
Mellan den 12 och 15 juli 2021 passerades Belgien av ett långsamt lågtryckssystem kallat Bernd, och kraftigt regn föll över landet, vilket ledde till plötsliga översvämningar, fluviala översvämningar och grundvattenöversvämningar, i kombination med lerfloder och slamskred. Detta följdes av ytterligare plötsliga översvämningar och lerfloder den 24 och 25 juli 2021. De kraftiga översvämningarna krävde 42 människoliv. Katastrofen orsakade omfattande förstörelse av offentlig och privat infrastruktur, skador på företag och skador på hundratusentals hushåll.
Belgien ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 1 oktober 2021 lämnade Belgien in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i juli 2021. På kommissionens begäran lämnade Belgien den 7 april 2022 ytterligare information om översvämningarna den 24–25 juli 2021 för att komplettera landets ansökan.
(2)Belgien ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skador som katastrofen orsakade den 13 juli 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De belgiska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 5,56 miljarder EUR. Detta belopp motsvarar 1,15 % av Belgiens bruttonationalinkomst (BNI) och överstiger tröskelvärdet för större katastrofer på 2 892,814 miljoner EUR. Katastrofen kan därför betraktas som en ”större naturkatastrof” enligt definitionen i artikel 2.2 i förordningen.
(5)De totala direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Belgien begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen.
(7)Mellan den 12 och den 15 juli 2021 regnade det kraftigt i Belgien och rekordhöga nederbördsnivåer uppmättes i den östra delen av landet, med 271,5 millimeter regn under 48 timmar i Jalhay och 217 millimeter under 48 timmar i Spa. I stora delar av den belgiska provinsen Luxemburg föll mellan 150 mm och 200 mm regn under 48 timmar. Den 14 juli aktiverades provinsens beredskaps- och interventionsplaner i provinserna Liège, Namur och Luxemburg. I första hand drabbades områdena längs floden Meuse med bifloder hårt, vid flera floder (Lesse, Vesder, Berwijn, Ourthe) brast flodbankarna och omgivande områden översvämmades. På kvällen den 24 juli 2021 orsakade kraftiga stormar ytterligare plötsliga översvämningar och flöden, främst i provinserna Namur och Brabant Wallon. Den gången drabbades städerna Namur, Dinant och Walhain hårt. I ansökan anges att alla berörda kommuner tidigare hade påverkats av översvämningarna den 13–17 juli, vilket förvärrade händelserna den 24–25 juli. I praktiken och i de drabbade områdena är det, med tanke på skadornas omfattning och den korta tidsperioden mellan de båda översvämningarna, omöjligt att skilja mellan de skador som orsakats av den första översvämningsvågen och de skador som orsakats av de andra översvämningarna.
(8)Av de 262 vallonska kommunerna drabbades 209 av översvämningarna, vilket resulterade i 578 miljoner kvadratmeter skadade vägar med en total längd på 96,4 kilometer, 1 342 kilometer skadade flodbankar och vallar, 220 skadade broar och 9 673 hektar översvämmad mark (dvs. motsvarande cirka 13 548 fotbollsplaner). 23 920 byggnader drabbades av översvämningsskador, varav 357 skadades bortom räddning. Det rör sig om 58 statliga byggnader, 185 idrottsanläggningar, 53 campingplatser och 21 hotell. Nästan 2 700 företagslokaler påverkades, varav 76 totalförstördes.
(9)Belgien uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 1,88 miljarder EUR och redovisade dem efter typ av insats. Den största delen av kostnaderna för krisinsatser (mer än 835,12 miljoner EUR) avser återställande av infrastruktur och anläggningar till funktionsdugligt skick, särskilt på transport- och utbildningsområdet. Den näst största andelen av kostnaden gick till att inrätta härbärgen till en kostnad av 390,82 miljoner EUR.
(10)Det finns ingen nationell strategi för genomförandet av direktiv 2007/60/EG i Belgien. Belgien har en regional ram för genomförandet av översvämningsdirektivet i Flandern (flamländska dekretet om integrerad vattenpolitik) och Vallonien (Valloniens vattenförordning, artikel 53). De två regionerna tillämpar artikel 13.1 b (kartläggning och upprättande av planer för hantering av översvämningsrisker) separat. Planer för hantering av översvämningsrisker (2015) finns tillgängliga för regionerna Vallonien och Rhen.
(11)När ansökan lämnades in var Belgien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De belgiska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.3Nederländerna – katastrof i angränsande land: översvämningar
Mellan den 12 och 15 juli 2021 passerade ett långsamt lågtryckssystem kallat Bernd över Nederländerna, vilket ledde till kraftiga regn som orsakade flodvågor och ytavrinning. Till följd av detta drabbades medborgare, företag, jordbrukare och stiftelser av allvarliga skador på sina fastigheter, offentlig och privat infrastruktur skadades, vägar stängdes och tågtrafiken stoppades.
Nederländerna ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 1 oktober 2021 lämnade Nederländerna in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i juli 2021.
(2)Nederländerna ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skadorna från katastrofen den 13 juli 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De nederländska myndigheterna har lämnat in ansökan enligt kriteriet för en naturkatastrof i en angränsande stat i enlighet med artikel 2.4 i förordningen, där det anges att bistånd från fonden också får tas i anspråk för varje naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat. De nederländska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 500 miljoner EUR. Beloppet motsvarar 0,06 % av Nederländernas bruttonationalinkomst (BNI). Eftersom samma naturkatastrof uppfyller kraven för en ”större naturkatastrof” i Belgien och Tyskland är Nederländernas ansökan därför berättigad till bidrag från solidaritetsfonden utan ett särskilt tröskelvärde.
(5)De totala direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Nederländerna begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen.
(7)Från den 13 juli till den 20 juli 2021 ledde det passerande lågtryckssystemet till kraftiga regn och plötsliga översvämningar. Den exceptionella nederbörden i delar av de belgiska, tyska och nederländska avrinningsområdena för floderna Meuse och Rhen ledde till alltför höga vattennivåer och översvämningar på många platser. Nederbörden uppgick till 160–180 mm under två dagar i en stor region. Nederbörden orsakade extremt höga vattennivåer i floden Meuse och avrinningsområden. Vattendrag och bifloder i södra delen av provinsen Limburg svämmade också över på grund av nederbörden. Som en följd av detta måste omkring 50 000 invånare evakueras. Nödåtgärder, såsom utplacering av sandsäckar, samordnades av professionella, men genomfördes ofta av lokalbefolkningen. Olika större och mindre vägar stängdes av och tågtrafiken var tillfälligt ur drift. De mest framträdande incidenterna var starka vattenflöden som förde med sig sand (sanderosion under en flodbank), översvämning av en flodbank i Aasterberg och skador på en damm vid Bosscheveld, nära Maastricht. Två lokala översvämningsskydd kollapsade – en nödflodbank vid Horn och en flodbank nära Roermond.
(8)Nederländerna uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 30 miljoner EUR och redovisade dem efter typ av insats. Den största delen av kostnaderna för krisinsatser (mer än 25 miljoner EUR) avser återställande av infrastruktur och anläggningar till funktionsdugligt skick.
(9)Direktiv 2007/60/EG har införlivats i Nederländerna. I allmänhet är hanteringen av översvämningsrisker, inbegripet förebyggande, skydd och begränsning av översvämningar i Nederländerna, extremt strikt.
(10)När ansökan lämnades in var Nederländerna inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(11)De nederländska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.4Österrike – katastrof i angränsande stat: Översvämningar
Mellan den 16 och den 19 juli 2021 orsakade ett långsamt lågtryckssystem kallat Bernd betydande nederbörd i Österrike, som nådde sin kulmen den 17 juli 2021 i Salzburg och Tyrolen. De kraftiga regnen ledde till svåra översvämningar och jordskred som orsakade skador på offentlig och privat infrastruktur. Befolkningen och ekonomin drabbades hårt.
Österrike ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 5 oktober 2021 lämnade Österrike in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i juli 2021.
(2)Österrike ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skadorna från katastrofen den 16 juli 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De österrikiska myndigheterna har lämnat in ansökan enligt kriteriet för en naturkatastrof i en angränsande stat i enlighet med artikel 2.4 i förordningen, där det anges att bistånd från fonden också får tas i anspråk för varje naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat. De österrikiska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 84,6 miljoner EUR. Beloppet motsvarar 0,02 % av Österrikes bruttonationalinkomst (BNI). Eftersom samma naturkatastrof uppfyller kraven för en ”större naturkatastrof” i Belgien och Tyskland är Österrikes ansökan därför berättigad till bidrag från solidaritetsfonden utan ett särskilt tröskelvärde.
(5)De totala direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Österrike begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen.
(7)Inom fyra dagar föll nederbörd på 50 mm till 100 mm norr om Alperna. Det fanns dock betydande regionala skillnader: nederbördsmängden i delar av Tyrolen och Niederösterreich motsvarade en mängd som inträffar vart 150:e år. I Salzburg var den lokala nederbörden motsvarande en mängd som inträffar vart 75:e år, medan nederbördsmängderna i delar av Wien motsvarade en händelse som inträffar vart hundrade år. Den kraftiga nederbörden ledde till lerfloder och omfattande översvämningar som orsakade betydande skador på offentlig och privat infrastruktur i delstaterna Salzburg och Tyrolen. Dessutom konstaterades skador även i delstaterna Niederösterreich, Oberösterreich och Wien samt mindre skador i delstaten Steiermark. Den största delen av de direkta skadorna består av fysiska skador på nätinfrastrukturen (vattenledningar och avloppsledningar, transport, broar, energi, telekommunikation osv.).
(8)Österrike uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 35,83 miljoner EUR och redovisade dem efter typ av insats. Den största delen av kostnaderna för krisinsatser (mer än 24,47 miljoner EUR) avser återställande av transportinfrastruktur till funktionsdugligt skick. Den näst största andelen av kostnaderna går till att säkra förebyggande infrastruktur, och uppgår till 7,99 miljoner EUR.
(9)Direktiv 2007/60/EG införlivades med österrikisk rätt genom 2011 års ändring av vattenlagen.
(10)När ansökan lämnades in var Österrike inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller unionslagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(11)De österrikiska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.5Luxemburg – katastrof i angränsande stat: översvämningar
Ett långsamt lågtryckssystem kallat Bernd orsakade från den 14 juli 2021 kraftigt regn även i Luxemburg. Den relativt höga markfuktigheten bidrog till att plötsliga översvämningar skapades, vilket i slutändan ledde till fluviala översvämningar. De höga utsläppen från de gränsöverskridande floderna Nims och Prüm samt de gränsöverskridande floderna Our och Sure förvärrade dessutom översvämningarna. Till följd av detta registrerade Luxemburg en hundraårsöversvämning vid tio mätstationer och vid femton mätstationer uppmättes de högsta vattennivåerna sedan mätningarnas början.
Luxemburg ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 6 oktober 2021 lämnade Luxemburg in en ansökan om ekonomiskt bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter översvämningarna i juli 2021.
(2)Luxemburg ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skadorna från katastrofen den 14 juli 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)De luxemburgska myndigheterna har lämnat in ansökan enligt kriteriet för en naturkatastrof i en angränsande stat i enlighet med artikel 2.4 i förordningen, där det anges att bistånd från fonden också får tas i anspråk för varje naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat. De luxemburgska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 193,3 miljoner EUR. Beloppet motsvarar 0,4 % av Luxemburgs bruttonationalinkomst (BNI). Eftersom samma naturkatastrof uppfyller kraven för en ”större naturkatastrof” i Belgien och Tyskland är Luxemburgs ansökan därför berättigad till bidrag från solidaritetsfonden utan ett särskilt tröskelvärde.
(5)De totala direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Luxemburg begärde inte någon förskottsutbetalning i enlighet med artikel 4a i förordningen.
(7)Den relativt höga markfuktigheten bidrog till att plötsliga översvämningar skapades, vilket i slutändan ledde till fluviala översvämningar. Polisen och den nationella räddningstjänsten CGDIS genomförde 1 200 insatser natten mellan den 14 och 15 juli 2021. Många hus översvämmades och blev obeboeliga, och omkring 400 personer måste evakueras och fick bo på annan ort. Många hushåll förlorade sin elförsörjning, och 250 hushåll saknade el i omkring en vecka. Dessutom måste 180 vägar stängas och många buss- och tåglinjer påverkades i hela landet. I många kommuner påverkades vattensystemen av översvämningarna och medborgarna uppmanades att koka vattnet före användning. Tre vattenreningsverk, flera pumpstationer, hela rörledningsnätet och en vattenkraftsanläggning drabbades av översvämningarna. Även företag och jordbrukssektorn skadades.
(8)Luxemburg uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 36,7 miljoner EUR och redovisade dem efter typ av insats. Den största delen av kostnaderna för krisinsatser (mer än 16,4 miljoner EUR) avser återställande av infrastruktur och anläggningar på vatten- och avloppsområdet till funktionsdugligt skick. Den näst största andelen av kostnaden går till transportsektorn, och uppgår till 10,8 miljoner EUR.
(9)Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (översvämningsdirektivet) införlivades med luxemburgsk lagstiftning genom den ändrade vattenlagen av den 19 december 2008.
(10)När ansökan lämnades in var Luxemburg inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(11)De luxemburgska myndigheterna angav inte att det fanns någon försäkring som täckte de stödberättigande kostnaderna.
2.6Spanien – regional naturkatastrof: vulkanutbrott på ön La Palma, Kanarieöarna
Den 19 september 2021 fick vulkanen Cumbre Vieja på ön La Palma (en del av Kanarieöarna) i Spanien ett utbrott som orsakade omfattande skador på ön. Utbrottet var av typen strombolisk och eruptiv, med stora mängder lava som rinner ut ur flera öppningar längs en eruptiv spricka. Under utbrottet påverkades uppskattningsvis 1 241 hektar av öns yta av västliga lavaströmmar, som nådde havet vid två skilda punkter, och bildade lavadeltan.
Spanien ansökte efter denna händelse om finansiellt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 3 december 2021 lämnade Spanien in en ansökan om bidrag från solidaritetsfonden till följd av vulkanutbrottet på ön La Palma den 19 september 2021. Den 22 mars 2022 lämnade Spanien in en uppdatering av ansökan med mer exakta uppskattningar av de totala direkta skadorna i enlighet med artikel 4.1a i förordningen.
(2)Spanien ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skadorna från katastrofen den 19 september 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Vulkanutbrottet utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)I ansökan beskrevs detta som en ”regional naturkatastrof” enligt artikel 2.3 i förordningen, dvs. en naturkatastrof i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat som leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens bruttonationalprodukt (BNP) eller 1 % av regional BNP för de yttersta randområdena. De spanska myndigheterna uppskattar att de direkta skadorna totalt motsvarar värden på 1 miljard EUR. Detta belopp motsvarar 2,19 % av Kanarieöarnas BNP och överstiger det tillämpliga tröskelvärdet för ”regional katastrof”, som för Kanarieöarna uppgår till 457,2 miljoner EUR 2021. Mot bakgrund av det ovanstående kan katastrofen betraktas som en ”regional katastrof” och Spaniens ansökan är berättigad till stöd från solidaritetsfonden.
(5)De totala direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Spanien begärde ett förskott på det förväntade bidraget i enlighet med artikel 4a i förordningen. Med en preliminär bedömning som underlag drog kommissionen slutsatsen att villkoren för en förskottsutbetalning från fonden var uppfyllda. Ett förskott på 5 391 796 EUR beviljades därför genom kommissionens genomförandebeslut C(2022) 1802 av den 21 mars 2022. Förskottet utbetalades till Spanien den 2 maj 2022.
(7)Merparten av skadorna gäller jordbrukssektorn, byggnadsbeståndet och nätinfrastrukturen. Lavaflödet påverkade uppskattningsvis totalt 984,85 hektar. 1 452 byggnader förstördes. Av dessa var 1 177 bostäder, 147 jordbruksfastigheter, 67 industribyggnader, 33 inom turistnäringen, 13 offentliga lokaler och 15 andra byggnader. Ett stort antal odlingar, exempelvis för bananer, avokado och citrusfrukter samt vingårdar och djuruppfödare påverkades, vilket ledde till en direkt förlust av tillgångar. Konsekvenserna för den lokala ekonomin, som hittills påverkats kraftigt av pandemin, är svåra och återhämtningen kommer att ta lång tid.
(8)Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med förordningen, särskilt artiklarna 2, 3 och 4. Genomgången bekräftade omfattningen av det drabbade området och det totala antalet berörda invånare som anges i ansökan. En analys särskilt inriktad på effekterna på jordbrukssektorn, nätinfrastrukturen och bostadshus bekräftade skadornas omfattning och den kostnadsberäkning som de spanska myndigheterna lagt fram. Mot bakgrund av det ovanstående kan katastrofen betraktas som en ”regional katastrof” och Spaniens ansökan är berättigad till stöd från solidaritetsfonden.
(9)Spanien uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande i enlighet med artikel 3.2 i förordningen till 354,9 miljoner EUR och redovisade dessa fördelade efter typ av insats. Den största andelen avser kostnader för reparation av infrastruktur och tillfälligt boende.
(10)Genom dekret 112/2018 av den 30 juli 2015 godkändes den särskilda planen för räddningstjänst och katastrofvård i fråga om vulkaniska risker i den autonoma regionen Kanarieöarna (Pevolca). Syftet med Pevolca är att se till att alla offentliga förvaltningar vidtar samordnade, rappa, ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att hantera kriser kopplade till vulkanutbrott och de nödsituationer som uppstår på Kanarieöarnas territorium, och att se till att de förebyggande åtgärder som föreskrivs i gällande lagstiftning följs.
(11)När ansökan lämnades in var Spanien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De spanska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de bidragsberättigande kostnaderna.
2.7Regional naturkatastrof i Grekland: jordbävning på Kreta
Den 27 september 2021 drabbades Kreta av en jordbävning av magnituden 6 ML 3 . Händelsen orsakade betydande skada. Jordbävningscentrumet låg sydost om Heraklion. Den största jordbävningen följdes av en rik seismisk sekvens, med ett största efterskalv av magnituden 5,3 ML den 28 september 2021 som orsakade ytterligare skador. Jordbävningen ledde till ett dödsfall, 36 skadade och orsakade omfattande skador.
Grekland ansökte efter denna händelse om ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden.
(1)Den 16 december 2021 lämnade Grekland in en ansökan om bidrag från solidaritetsfonden för att finansiera nöd- och återställningsinsatser efter jordbävningen på Kreta den 27 september 2021.
(2)Grekland ansökte om ett bidrag från solidaritetsfonden inom tidsfristen på tolv veckor från de första skadorna från katastrofen den 27 september 2021. Ansökan innehåller all den information som krävs enligt artikel 4 i förordningen.
(3)Jordbävningen var en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.
(4)I ansökan beskrevs detta som en ”regional naturkatastrof” enligt artikel 2.3 i förordningen, dvs. en naturkatastrof i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat som leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens bruttonationalprodukt (BNP). De grekiska myndigheterna uppskattar det totala värdet av de direkta skadorna till 143,42 miljoner EUR. Detta belopp motsvarar 1,53 % av BNP i Kreta och överstiger det tillämpliga tröskelvärdet för ”regional katastrof”, som är 140,79 miljoner EUR. Mot bakgrund av det ovanstående kan katastrofen betraktas som en ”regional katastrof” och Greklands ansökan är berättigad till stöd från solidaritetsfonden.
(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får bara användas för sådana väsentliga nödinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.
(6)Grekland begärde ett förskott på det förväntade bidraget i enlighet med artikel 4a i förordningen. Med en preliminär bedömning som underlag drog kommissionen slutsatsen att villkoren för en förskottsutbetalning från fonden var uppfyllda. Ett förskott på 896 375 EUR beviljades därför genom kommissionens genomförandebeslut C(2022) 2599 av den 26 april 2022. Förskottet utbetalades till Grekland den 19 maj 2022.
(7)Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med förordningen, särskilt artiklarna 2, 3 och 4.
(8)Ansökan visar att jordbävningen och efterskalven ledde till betydande skador på 6 658 byggnader eller till och med till att de förstördes. Av dessa byggnader var 4 584 hus, 227 arbetslokaler, 318 heliga tempel/offentliga byggnader och 1 029 lagerlokaler. Enligt ansökan uppskattas den totala kostnaden för skador på bostadshus till 115,45 miljoner EUR och kostnaden för skadorna på offentliga tillgångar till 10,1 miljoner EUR. De grekiska myndigheterna har gjort betydande insatser och ställt offentliga medel till förfogande för nöd- och räddningsinsatser efter jordbävningen samt för röjningsarbete.
(9)Grekland uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är stödberättigande i enlighet med artikel 3.2 i förordningen till 12,49 miljoner EUR och redovisade dessa fördelade efter typ av insats. Den största andelen gäller återställande av infrastruktur och anläggningar till funktionsdugligt skick, särskilt inom vatten- och avloppssektorn samt utbildningssektorn.
(10)I ansökan beskrivs Greklands genomförande av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av risker som rör den här typen av naturkatastrofer. Efter de kraftiga jordbävningar som drabbade Grekland under åren 1978–1981 beslutade den grekiska regeringen att inrätta en strategi för förebyggande och hantering av risker för naturkatastrofer. Denna skulle stärka de lokala samhällenas resiliens genom ett regelverk för genomförande av strategier för att minska kända risker, hantera konsekvenserna av jordbävningar och förfaranden eller åtgärder för att förebygga nya risker. Den grekiska byggstadgan för jordbävningssäkra byggnader innehåller den uppdaterade kartan över jordbävningsrisker.
(11)När ansökan lämnades in var Grekland inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)Enligt de grekiska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.
2.8Slutsats
Av de skäl som anges ovan uppfyller de katastrofer som avses i de ansökningar som lämnats in av Tyskland, Belgien, Nederländerna, Österrike, Luxemburg, Spanien och Grekland villkoren i förordningen.
3.Finansiering från anslagen till solidaritetsfonden 2022
Enligt rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 4 (förordningen om den fleråriga budgetramen), särskilt artikel 9, ska medel ur solidaritetsfonden kunna tas i anspråk inom ramen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd. I punkt 10 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel 5 , inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, fastställs villkoren för ianspråktagandet av solidaritetsfonden inom ramen för reserven för solidaritet och katastrofbistånd.
Eftersom solidaritetsfonden huvudsakligen inrättades på grundval av solidaritetstanken, anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär, enligt tidigare praxis, att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för en ”större naturkatastrof” för utnyttjandet av solidaritetsfonden (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder EUR i 2011 års priser, beroende på vad som är lägst) bör föranleda en högre bidragsnivå än skador under detta tröskelvärde. Detta innebär att stödbeloppet för ett land som drabbats av en katastrof som uppfyller villkoren för en ”större naturkatastrof” beräknas genom att man lägger samman två belopp: 2,5 % av de totala direkta skadorna under tröskelvärdet och 6 % för den del av de totala direkta skadorna som överstiger tröskelvärdet.
Den sats ska som används för att fastställa stödbelopp för ”regionala naturkatastrofer”, som per definition ligger kvar under det nationella tröskelvärdet, är 2,5 % av de totala direkta skadorna. Dessutom får, i enlighet med artikel 2.4 i förordningen, bistånd från fonden också tas i anspråk för varje naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat. När ansökan sker om bistånd från fonden med kriteriet ”angränsande stat” som underlag, finns det inget tröskelvärde för de totala direkta skadorna. Den sats som tillämpas för att fastställa ett stödbelopp för en katastrof enligt kriteriet ”angränsande stat” är samma som vid en ”regional katastrof”, dvs. 2,5 % av de totala direkta skadorna. Bidraget får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för stödberättigande insatser.
Metoden för beräkning av stödet fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002–2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet. Eftersom denna beräkning leder till att det totala beloppet för samtliga länder överstiger tillgängliga budgetmedel har en proportionell nedsättning gjorts av beloppen per land. Kommissionen föreslår därför att budgetmyndigheten ska ta följande belopp i anspråk:
|
Medlemsstat |
Typ av katastrof |
Direkta skador - totalt (EUR) |
Tillämpade tröskelvärden för regionala katastrofer
|
Tröskelvärde för större katastrof (EUR) |
2,5 % av totala direkta skador (EUR) |
6 % av direkta skador över tröskelvärdet (i EUR) |
Möjligt stödbelopp (EUR) |
Proportionellt stödbelopp som ska tas i anspråk (EUR) |
Förskott (EUR) |
|||
|
Tyskland översvämningar |
Större (artikel 2.2) |
29 212 940 000 |
Ej tillämpligt |
3 656 983 000 |
91 424 575 |
1 533 357 420 |
1 624 781 995 |
612 611 256 |
- |
|||
|
Belgien översvämningar |
Större (artikel 2.2) |
5 565 796 000 |
Ej tillämpligt |
2 892 814 000 |
72 320 350 |
160 378 920 |
232 699 270 |
87 737 427 |
- |
|||
|
Nederländerna översvämningar |
Angränsande stat (artikel 2.4) |
500 000 000 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
12 500 000 |
Ej tillämpligt |
12 500 000 |
4 713 027 |
- |
|||
|
Österrike översvämningar |
Angränsande stat (artikel 2.4) |
84 608 089 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
2 115 202 |
Ej tillämpligt |
2 115 202 |
797 520 |
- |
|||
|
Luxemburg översvämningar |
Angränsande stat (artikel 2.4) |
193 300 000 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
4 832 500 |
Ej tillämpligt |
4 832 500 |
1 822 056 |
- |
|||
|
Spanien Vulkanen på La Palma |
Regional (artikel 2.3) |
1 002 496 862 |
457 200 400 |
Ej tillämpligt |
25 062 422 |
Ej tillämpligt |
25 062 422 |
9 449 589 |
5 391 796 |
|||
|
Grekland jordbävning |
Regional (artikel 2.3) |
143 420 124 |
140 786 700 |
Ej tillämpligt |
3 585 503 |
Ej tillämpligt |
3 585 503 |
1 351 886 |
896 375 |
|||
|
TOTALT |
1 905 576 892 |
718 482 761 |
6 288 171 |
|||||||||
I enlighet med artikel 9.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen är det totala årliga taket för reserven för solidaritet och katastrofbistånd 1 200 000 000 EUR i 2018 års priser eller 1 298 919 000 EUR i löpande priser. Enligt artikel 9.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska 25 % av det totala årliga anslaget för reserven för solidaritet och katastrofbistånd (324 729 750 EUR i löpande priser för 2022) bli tillgängligt för alla komponenter i reserven för solidaritet och katastrofbistånd från och med den 1 oktober. I enlighet med förslagna beslutet nr 18/2022 kommer detta belopp att användas för humanitärt bistånd. Vidare anges i artikel 9.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen att det högsta belopp som kan utnyttjas från solidaritetsfonden är 50 % av det totala anslaget för reserven för solidaritet och katastrofbistånd efter det att ovannämnda 25 % har dragits av.
Det maximala belopp som kan tas i anspråk av fonden från 2022 års anslag för reserven för solidaritet och katastrofbistånd är därför 487 094 625 EUR, inklusive de 50 000 000 EUR som redan förts in i den allmänna budgeten för 2022 som åtagande- och betalningsbemyndiganden i enlighet med artikel 4a.4 i förordningen om solidaritetsfonden för att täcka förskott. Dessutom kan ett belopp på 20 388 136 EUR, som motsvarar 50 % av det outnyttjade beloppet från reserven för solidaritet och katastrofbistånd år 2021, också användas av solidaritetsfonden i enlighet med artikel 9.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen. I enlighet med det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om avsikten att tillhandahålla maximala resurser för naturkatastrofer inom ramen för solidaritetsfondens del av reserven för solidaritet och katastrofbistånd under 2022 har slutligen ett belopp på 211 000 000 EUR inte använts inom delen för externa nödsituationer i reserven för katastrofbistånd till och med den 1 september, och i enlighet med artikel 9.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen kan det beloppet därför användas för ianspråktagande av solidaritetsfonden.
Det högsta belopp som är tillgängligt för detta utnyttjande av solidaritetsfonden är därför 718 482 761 EUR, vilket kommer att täcka behoven enligt detta beslut om ianspråktagande enligt ovan.
|
Tillgängligt belopp från solidaritetsfonden: |
|
|
Årligt anslag för reserven för solidaritet och katastrofbistånd för 2022 som öronmärkts för solidaritetsfonden |
EUR 487 094 625 |
|
-Inklusive belopp som förts in i 2022 års budget för förskott |
EUR 50 000 000 |
|
50 % av det outnyttjade anslaget för reserven för solidaritet och katastrofbistånd för 2021 |
EUR 20 388 136 |
|
Återstående del som inte använts av delen för externa nödsituationer före den 1 september |
EUR 211 000 000 |
|
TOTALT |
718 482 761 |
2022/0337 (BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Tyskland, Belgien, Nederländerna, Österrike, Luxemburg, Spanien och Grekland med anledning av naturkatastrofer som ägde rum i dessa länder under 2021
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 6 , särskilt artikel 4.3,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 7 samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, särskilt punkt 10,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Europeiska unionens solidaritetsfond (solidaritetsfonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av större eller regionala naturkatastrofer eller större hot mot folkhälsan.
(2)Solidaritetsfonden får inte överskrida de tak som fastställs i artikel 9 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 8 .
(3)Den 1 oktober 2021 lämnade Tyskland in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i juli 2021.
(4)Den 1 oktober 2021 lämnade Belgien in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i juli 2021.
(5)Den 1 oktober 2021 lämnade Nederländerna in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i juli 2021.
(6)Den 5 oktober 2021 lämnade Österrike in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i juli 2021.
(7)Den 6 oktober 2021 lämnade Luxemburg in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter översvämningarna i juli 2021.
(8)Den 3 december 2021 lämnade Spanien in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden till följd av vulkanutbrottet på ön La Palma den 19 september 2021. Den 22 mars 2022 lämnade Spanien in en uppdatering av ansökan.
(9)Den 16 december 2021 lämnade Grekland in en ansökan om ianspråktagande av solidaritetsfonden efter jordbävningen på Kreta den 27 september 2021.
(10)Ovannämnda ansökningar uppfyller villkoren för finansiellt bidrag från solidaritetsfonden i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002.
(11)Solidaritetsfonden bör därför tas i anspråk för att ge ett finansiellt bidrag till Tyskland, Belgien, Nederländerna, Österrike, Luxemburg, Spanien och Grekland.
(12)För att minimera den tid det tar att ta solidaritetsfonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Inom ramen för unionens allmänna budget för 2021 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden som rör naturkatastrofer:
(a)Ett belopp på 612 611 256 EUR ska tillhandahållas Tyskland med anledning av översvämningarna 2021.
(b)Ett belopp på 87 737 427 EUR ska tillhandahållas Belgien med anledning av översvämningarna 2021.
(c)Ett belopp på 4 713 027 EUR ska tillhandahållas Nederländerna med anledning av översvämningarna 2021.
(d)Ett belopp på 797 520 EUR ska tillhandahållas Österrike med anledning av översvämningarna 2021.
(e)Ett belopp på 1 822 056 EUR ska tillhandahållas Luxemburg med anledning av översvämningarna 2021.
(f)Ett belopp på 9 449 589 EUR ska tillhandahållas Spanien med anledning av vulkanutbrottet på La Palma.
(g)Ett belopp på 1 351 886 EUR ska tillhandahållas Grekland med anledning av jordbävningen på Kreta.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet] 9***.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar