EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.7.2022
COM(2022) 329 final
2022/0210(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper
(Text av betydelse för EES)
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper 1 fastställs en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper. Den ändrades genom förordning (EU) nr 538/2014 2 . Förordningen omfattar sex moduler: räkenskaper över utsläpp till luft, miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet, materialflödesräkenskaper för ekonomin, räkenskaper över miljöskyddskostnader, räkenskaper över sektorn för miljövänliga varor och tjänster samt räkenskaper över fysiska energiflöden.
I artikel 10 i förordningen förtecknas potentiella nya moduler som ska införas senare på grundval av kommissionens förslag. Genom detta förslag införs tre nya moduler för miljöräkenskaper som redan föreskrivs i artikel 10: skogsräkenskaper, ekosystemräkenskaper och räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar.
Huvudsyftet med förslaget är att utvidga tillämpningsområdet för de europeiska miljöräkenskaperna för att ge bättre information om den europeiska gröna given, en tillväxtstrategi som syftar till att omvandla EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi 3 .
Miljöräkenskaper är en mångsidig statistisk ram som sammanför ekonomisk information och miljöinformation. De mäter miljöns bidrag till ekonomin och ekonomins inverkan på miljön på ett konsekvent sätt som är förenligt med makroekonomisk statistik (nationalräkenskaperna).
Användarna analyserar och använder miljöräkenskaper i modeller och prognoser och för att utarbeta politiska förslag och rapportera om politikens genomförande och effekter. De nya modulerna kommer att göra en mer integrerad uppsättning uppgifter tillgänglig för sådana ändamål.
Genom ekosystemräkenskaperna integreras hänsynen till den biologiska mångfalden och naturkapitalet med allmänna ekonomiska frågor om resursfördelning och hållbarhet. Skogsräkenskaperna mäter specifikt skogsareal och dess tillgängliga andel för timmerutvinning och spårar förändringarna över tid. Räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar identifierar och kvantifierar inhemska finanspolitiska åtgärder och resurser från länder utanför EU, som stöder den gröna given genom ekonomisk verksamhet och produkter, skyddar miljön och naturresurserna.
De tre föreslagna modulerna motsvarar och bygger på internationella statistiska standarder: det centrala ramverket för systemet för integrerade miljöräkenskaper (SEEA) och SEEA:s ekosystemräkenskaper 4 . Förenta nationernas statistiska kommission antog SEEA:s centrala ramverk som en internationell statistisk standard vid sin 43:e session i februari 2012 och SEEA:s ekosystemräkenskaper vid sin 52:a session i mars 2021. De nya modulerna är helt i linje med SEEA-systemet.
Under flera år har många medlemsstater skaffat sig erfarenhet av att sammanställa uppgifter och rapportera om skogsräkenskaper, miljösubventioner och liknande transfereringar. Detta har skett genom regelbunden frivillig uppgiftsinsamling från kommissionen (Eurostat) och pilotstudier som har bidragit till att testa möjligheten att införa ekosystemräkenskaper i EU. Dessa erfarenheter delades med alla övriga medlemsstater.
För räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar har vissa av kraven redan uppfyllts genom obligatorisk rapportering av räkenskaper över miljöskyddskostnader. En mer omfattande och rationell rapportering om miljösubventioner och liknande transfereringar kommer att bygga på dessa erfarenheter och – när den väl har införts – tillhandahålla de uppgifter om transfereringar som krävs för räkenskaper över miljöskyddskostnader.
Detta förslag kompletterar de ändringar som föreskrivs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/125 5 . Ändringarna av omfattningen och tidsfristerna för rapportering av uppgifter om de nuvarande modulerna i europeiska miljöräkenskaper säkerställer att uppgifterna bättre motsvarar användarnas behov.
I förslaget uppdateras också hänvisningarna till 1995 års utgåva av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95). De ska ersättas med hänvisningar till 2010 års upplaga av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 6 .
Detta initiativ ingår inte i programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit).
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
I förordning (EU) nr 691/2011 fastställs en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av miljöräkenskaper i EU för att inrätta satelliträkenskaper som komplement till det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010).
I skäl 16 i förordningen anges att de olika delarna av miljöräkenskaperna är under utveckling och befinner sig i olika utvecklingsskeden. Där betonas också att det behövs en modulstruktur som ger tillräcklig flexibilitet och bland annat gör det möjligt att lägga till ytterligare moduler.
I artikel 3 i förordningen anges en förteckning över moduler för miljöräkenskaper som ska sammanställas inom den gemensamma ramen. För varje modul beskrivs i en separat bilaga till förordningen syftena, omfattningen, variablerna för sammanställningen och rapporteringen av uppgifterna, det första referensåret, frekvens och tidsfrister för överföring samt rapporteringstabeller. Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/125 uppdaterades bilagorna för de befintliga sex modulerna i de europeiska miljöräkenskaperna för att förkorta tiden mellan rapporteringen av vissa uppgifter, lägga till fler variabler i förteckningen och rationalisera rapporteringstabellerna 7 .
I artikel 10 i förordningen förtecknas nya moduler för miljöräkenskaper som kan införas på grundval av kommissionens förslag, inklusive de tre nya modulerna i detta förslag. De tre modulerna förtecknas också som utvecklingsområden i den europeiska strategin för miljöräkenskaper för 2019–2023, som godkändes av kommittén för det europeiska statistiksystemet 8 .
Enligt artikel 4 i förordningen ska kommissionen pröva om det är möjligt att införa nya moduler för miljöräkenskaper genom frivilliga pilotstudier som genomförs av medlemsstaterna. Flera pilotstudier har därför genomförts för de tre föreslagna modulerna, där man har undersökt om det är genomförbart att sammanställa uppgifterna. När det gäller skogsräkenskaper, räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar sammanställer och rapporterar vissa medlemsstater redan årliga uppgifter till kommissionen (Eurostat) på frivillig basis.
I miljöräkenskaperna används befintliga data för sammanställning av räkenskaperna. Information från befintlig uppgiftsinsamling kommer att utnyttjas bättre.
•Förenlighet med Europeiska unionens politik inom andra områden
Miljöräkenskaper sammanför ekonomisk information och miljöinformation, och mäter miljöns bidrag till ekonomin och ekonomins inverkan på miljön. Detta förslag ger information för den europeiska gröna given genom att integrera miljömässiga hållbarhetsaspekter i den ekonomiska politiken. De uppgifter som tas fram inom ramen för denna förordning kommer också att bidra till den europeiska planeringsterminens miljöanpassningsinitiativ, integrera hållbarhet i all EU-politik och övervaka FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Förslaget till modul för skogsräkenskaper är i linje med klimat- och skogsresurspolitiken. Som en del av den europeiska gröna given lade kommissionen fram EU:s nya skogsstrategi för 2030 9 som ett av sina flaggskeppsinitiativ. I strategin framhålls skogarnas viktiga och mångsidiga roll, liksom den roll som skogsbruket (och hela den skogsbaserade värdekedjan) spelar i arbetet med att skapa en hållbar och klimatneutral ekonomi till 2050 och främja en levande och välmående landsbygd. Kommissionen tillkännagav också ett lagstiftningsinitiativ om skogsövervakning och strategiska planer för 2023. Modulen för skogsräkenskaper stöder EU:s skogsstrategi för 2030 och det kommande initiativet om skogsövervakning och kopplar samman skogspolitiken med klimat-, energi- och bioekonomipolitiken.
Modulen för ekosystemräkenskaper innehåller uppgifter för att beskriva framstegen inom ett av de sex prioriterade målen i miljöhandlingsprogrammet fram till 2030 10 : skydda, bevara och återställa den biologiska mångfalden och stärka naturkapitalet. Denna modul bidrar också till övervakningen av genomförandet av EU-planen för återställande av natur, som är en del av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.
Ekonomiska instrument för föroreningsbekämpning och förvaltning av naturresurser, såsom miljösubventioner, blir allt viktigare för EU:s miljöpolitik, och det finns ett stort intresse av att få mer information om deras användning och effektivitet. Modulen för miljösubventioner och liknande transfereringar bidrar till att övervaka genomförandet av den europeiska gröna given. Detta inbegriper miljöanpassning av de nationella budgetarna, information om de verkliga kostnaderna för miljön, stöd till EU:s energiomställning och klimatmål för 2030 samt genomförande av strategier för förnybar energi, biologisk mångfald, avfallshantering och cirkulär ekonomi.
I förordning (EU) nr 549/2013 fastställs den nuvarande versionen av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010), och de europeiska miljöräkenskaperna bör hänvisa till denna version.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet beslutar parlamentet och rådet om åtgärder för att säkerställa att sådan statistik framställs som behövs för unionens verksamhet. Statistiken måste uppfylla vissa krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter utan att innebära en alltför stor belastning för företag, myndigheter och medborgare.
Syftet med detta förslag är att säkerställa internationell jämförbarhet mellan miljöräkenskaper genom att utvidga tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 691/2011 till att omfatta de ytterligare moduler som förtecknas i artikel 10. I denna artikel föreskrivs uttryckligen att nya moduler ska läggas till och en kandidatförteckning tillhandahålls. De tre första modulerna i denna förteckning har redan lagts till genom förordning (EU) nr 538/2014.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av EU:s exklusiva befogenhet.
Åtgärder på EU-nivå är motiverade. För det första måste europeisk statistik vara jämförbar mellan medlemsstaterna och för att man ska kunna härleda totalsiffror för EU som beräknas utifrån medlemsstaternas totalsiffror. För det andra har miljön en gränsöverskridande dimension och karaktär. För det tredje har vissa användningsområden för miljöräkenskaperna en räckvidd som sträcker sig utanför EU, t.ex. målen för hållbar utveckling, och därför måste EU tillämpa globala standarder.
Den föreslagna rättsakten gäller en EES-fråga och bör därför omfatta även Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.
Medlemsstaterna måste utarbeta de nya miljöräkenskaperna med hjälp av gemensamma specifikationer, baserade på de internationella SEEA-standarderna, och därefter förmedla uppgifterna till kommissionen (Eurostat) för validering och spridning.
I linje med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
•Val av instrument
En förordning är det lämpligaste instrumentet med tanke på förslagets syfte och innehåll och det faktum att den ändrar en befintlig förordning.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Med utgångspunkt i kommissionens standarder har Eurostats system för utvärdering av befintlig lagstiftning, inklusive utvärderingen av det europeiska statistikprogrammet 11 , följts och utgjort en central del av hela processen. Dessutom genomförs undersökningar varje år för att ta reda på mer om användarna, deras behov och hur nöjda de är med Eurostats tjänster. Eurostat använder utvärderingsresultat för att förbättra processerna för att ta fram statistiska uppgifter och resultat. Resultaten ingår i olika strategiska planer, t.ex. Eurostats arbetsprogram och förvaltningsplan.
•Samråd med berörda parter
Förslaget har diskuterats inom ramen för det europeiska statistiksystemet, och de tekniska detaljerna med dataproducenter och dataanvändare genom skriftliga samråd. Det diskuterades också i särskilda arbetsgrupper och i arbetsgrupperna för miljöräkenskaper och för monetär miljöstatistik och miljöräkenskaper i maj 2020 och maj 2021. Dessutom diskuterades de underliggande frågorna vid möten mellan direktörerna för sektors- och miljöstatistik och miljöräkenskaper i juli och oktober 2021. Samma grupp rådfrågades också skriftligen i december 2021. Alla dessa samråd ledde till tekniska förbättringar och förenklingar.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Kommissionen (Eurostat) samrådde med kommittén för det europeiska statistiksystemet eftersom de nationella statistikbyråerna ansvarar för att samordna all nationell verksamhet i fråga om europeisk statistik.
•Konsekvensbedömning
En konsekvensbedömning ansågs onödig av följande skäl: För det första finns förordning (EU) nr 691/2011 redan som ett politiskt verktyg för initiativet. I artikel 10 föreskrivs uttryckligen möjligheten att lägga till nya tematiska räkenskaper och förtecknar potentiella moduler. För det andra har medlemsstaterna genomfört cirka 30 pilotstudier om de nya ämnena med ekonomiskt stöd från kommissionen (Eurostat) (i enlighet med artikel 4). Slutligen har man under de senaste fem åren skaffat sig erfarenheter från frivillig insamling av uppgifter om skogsräkenskaper och räkenskaper över miljösubventioner. Sammanfattningsvis finns det en solid faktabas och erfarenheter har byggts upp under årens lopp.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Kommissionen är fast besluten att förenkla eller minska bördan när den ändrar lagstiftningen. Miljöräkenskaper producerar statistik av hög kvalitet genom att tillgängliga uppgifter återanvänds och den administrativa bördan för företag och allmänheten begränsas. Detta uppnås genom att befintliga källuppgifter integreras och kombineras i robusta uppskattningar och indikatorer baserade på internationella standarder.
•Grundläggande rättigheter
Ej tillämpligt.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget ändrar inte konsekvenserna av förordning (EU) nr 691/2011 för EU:s budget, särskilt från artikel 4.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 691/2011 ska medlemsstaterna utarbeta kvalitetsrapporter och översända dem till kommissionen (Eurostat). Eurostat använder bland annat kvalitetsrapporterna för att validera de överförda uppgifternas kvalitet. Reglerna för kvalitetsrapporter kommer också att gälla för de tre nya modulerna.
Enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 691/2011 ska kommissionen vart tredje år överlämna en rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Detta förslag innehåller tre artiklar och en bilaga.
I artikel 1 anges de ändringar som ska göras i förordning (EU) nr 691/2011. Ändringarna beskrivs nedan.
– Artikel 2 – Definitioner
I artikel 2.7–2.9 definieras skogsräkenskaper, räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar och ekosystemräkenskaper.
– Artikel 3.1 – Moduler
Tre nya moduler läggs till i förteckningen över moduler för europeiska miljöräkenskaper i leden g–i, med hänvisningar till bilagorna där mål, omfattning och rapporteringsskyldigheter anges.
– Artikel 3.4a – Delegerade befogenheter
Genom denna nya artikel 3.4a får kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt för att besluta om vilka av de ekosystemtjänster som redan ingår i rapporteringstabellerna i avsnitt 5 i bilaga IX som ska rapporteras. I bestämmelserna i bilaga IX fastställs ekosystemtjänster i fysiska och monetära enheter. Ekosystemtjänsterna i monetära enheter kommer att utgöra en del av ekosystemtjänsterna i fysiska enheter.
– Artikel 5.2 – Uppgiftsinsamling
Medlemsstaterna kan använda andra innovativa metoder än de som redan anges i artikel 5.2.
– Artikel 8 – Undantag
Inbegriper möjligheten att begära undantag från rapportering av uppgifter för de tre nya modulerna.
–Artikel 9 – Delegeringens utövande
Utvidgar de delegerade befogenheterna genom tillägg av en hänvisning till den nya artikel 3.4a.
– Artikel 10 – Rapportering och översyn
Uppdatering av områden som ska ingå i rapporten om genomförandet av denna förordning till Europaparlamentet och rådet.
–Bilaga IV – Räkenskaper över miljöskyddskostnader
Från bilaga IV stryks variabeln ”miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt)” eftersom den kommer att samlas in enligt den nya bilagan VIII.
–Nya bilagor
Tre nya bilagor läggs till i förordningen: Bilaga VII för skogsräkenskaper, bilaga VIII för räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar och bilaga IX för ekosystemräkenskaper.
–Hänvisningar till EU-27 och ENS 2010
Man ersätter alla hänvisningar till ”EU-28” med ”EU-27” och ”ENS 95” med ”ENS 2010”.
Genom artikel 2 i förslaget upphävs medlemsstaternas skyldighet att rapportera uppgifter om miljöskyddstransfereringar (som anges i den befintliga bilaga IV om räkenskaper över miljöskyddskostnader) så snart som den mer omfattande och enhetliga uppsättningen uppgifter om miljösubventioner och liknande transfereringar har införts enligt bilaga VIII. Detta säkerställer att dubbelrapportering undviks.
I artikel 3 fastställs datumet för denna förordnings ikraftträdande och direkta tillämplighet. Artikel 1.7 ska undantagsvis tillämpas från och med 2025, eftersom insamlingen av uppgifter om variabeln ”miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt)” i bilaga VIII inte börjar förrän 2025 (se avsnitt 4 i bilaga VIII).
2022/0210 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)I Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 12 bekräftades det att korrekt information om viktiga trender, påtryckningar och drivkrafter för miljöförändringar är av största vikt för utarbetande och genomförande av en effektiv politik samt för människors egenmakt. Det bör utvecklas redskap för att göra allmänheten mer medveten om miljöeffekterna av ekonomisk verksamhet. Miljöräkenskaper är ett sådant instrument.
(2)Enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 13 ska kommissionen rapportera om genomförandet av den förordningen till Europaparlamentet och rådet och vid behov beakta resultaten av de pilotstudier som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 691/2011 för att föreslå införandet av nya moduler för miljöräkenskaper, såsom miljörelaterade transfereringar (subventioner), skogsräkenskaper och räkenskaper för ekosystemtjänster.
(3)De nya modulerna ska direkt bidra till unionens politiska prioriteringar för grön tillväxt och resurseffektivitet.
(4)Förenta nationernas statistiska kommission antog det centrala ramverket för systemet för integrerade miljöräkenskaper (SEEA) som en internationell statistisk standard vid sin 43:e session i februari 2012 och SEEA:s ekosystemräkenskaper (kapitlen 1–7 beskriver ramen för räkenskaperna och de fysiska räkenskaperna) vid sin 52:a session i mars 2021. De nya moduler som fastställs i denna förordning är helt i linje med SEEA-systemet.
(5)För att kunna utföra sina uppgifter enligt fördragen, särskilt uppgifter som rör miljö, hållbarhet och klimatförändringar, bör unionen ha relevant, övergripande och tillförlitlig information. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 14 , för sina ändamål.
(6)För att bättre kunna övervaka framstegen mot en grön, konkurrenskraftig och resilient cirkulär ekonomi och övervaka framstegen mot målen för hållbar utveckling i ett unionssammanhang krävs det ytterligare uppgifter.
(7)I slutsatserna från mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor) om europeisk statistik den 6 november 2020 uppmuntras det europeiska statistiksystemet att tillgodose de nya informationsbehov som anges den europeiska gröna given, inbegripet de som rör översynen och utvidgningen av programmet för europeiska miljöräkenskaper.
(8)År 2019 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten en särskild rapport nr 2019/16 Europeiska miljöräkenskaper: användbarheten för beslutsfattare kan förbättras 15 . Rapporten pekar på behovet av mer fullständiga uppgifter om skogar och ekosystem och ett fullständigt genomförande av skogsräkenskaperna.
(9) I artikel 5.2 i förordning (EU) nr 691/2011 anges de källor som medlemsstaterna får använda för att bedöma miljöräkenskaper. För att säkerställa flexibilitet och minska den administrativa bördan för uppgiftslämnare, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör medlemsstaterna ges möjlighet att använda innovativa metoder. Medlemsstaterna bör alltid informera kommissionen och lämna närmare uppgifter om kvaliteten på dessa metoder så att kommissionen kan bedöma uppgifternas kvalitet.
(10)Eftersom unionen för närvarande består av 27 medlemsstater är det lämpligt att hänvisa till ”EU-27”.
(11)Förteckningen över eventuella framtida europeiska miljöräkenskaper i artikel 10 i förordning (EU) nr 691/2011 behöver uppdateras för att anpassa dem till unionens nuvarande politiska prioriteringar.
(12)Det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95) ersattes av det europeiska nationalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 16 .
(13)ENS 2010 innehåller referensramen med gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler för utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för unionens statistikbehov.
(14)För att ta hänsyn till det nuvarande läget avseende utarbetandet av metoder för att värdera ekosystemtjänster bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i syfte att komplettera förordningen genom fastställande av för vilka av de ekosystemtjänster som redan ingår i rapporteringstabellerna i avsnitt 5 i bilaga IX monetära värden ska rapporteras, det första referensåret samt en förteckning över godtagbara metoder för fastställande av dessa monetära värden. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 17 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(15)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att införa nya moduler för miljöräkenskaper i den nuvarande rättsliga ramen för europeisk statistik om de europeiska miljöräkenskaperna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(16)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har rådfrågats.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 691/2011 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 2 ska följande led läggas till:
”7. skogsräkenskaper: räkenskaper över skogsresurser, som omfattar trädbevuxen mark och timmer på trädbevuxen mark, och räkenskaper över ekonomisk verksamhet för skogsbruk och skogsavverkning.
8. miljösubventioner och liknande transfereringar: löpande transfereringar och kapitaltransfereringar enligt definitionen i ENS 2010, avsedda att stödja verksamhet som skyddar miljön och tryggar nationella resurser och relaterade produkter.
9. ekosystemräkenskaper: räkenskaper som är utformade för att ge enhetlig information om ekosystemens omfattning och tillstånd och om flödena av tjänster från dessa ekosystem till samhället.”
2. Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
(a)I punkt 1 ska följande led läggas till:
”g) En modul för skogsräkenskaper enligt bilaga VII.
h) En modul för räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar enligt bilaga VIII.
i) En modul för ekosystemräkenskaper enligt bilaga IX.”
(b)Följande punkt ska införas som punkt 4a:
”4a. Kommissionen (Eurostat) ska genomföra en metod- och genomförbarhetsstudie om den monetära värderingen av ekosystemtjänster. Kommissionen får på grundval av resultaten av denna studie komplettera denna förordning i syfte att, genom en delegerad akt, fastställa för vilka av de ekosystemtjänster som redan ingår i rapporteringstabellerna i avsnitt 5 i bilaga IX monetära värden ska rapporteras, det första referensåret samt en förteckning över godtagbara metoder för fastställande av dessa monetära värden.”
3. I artikel 5.2 ska följande text läggas till:
”d) Andra relevanta källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt, i den mån de möjliggör framtagning av statistik som är jämförbar och förenlig med de tillämpliga särskilda kvalitetskraven.
De medlemsstater som beslutar att använda de källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt som avses i led d ska underrätta kommissionen (Eurostat) under året före det referensår under vilket källan, metoden eller det innovativa tillvägagångssättet ska införas, och ska lämna upplysningar om kvaliteten på de inhämtade uppgifterna.”
4. I artikel 8 ska punkt 2 ersättas med följande:
”2. I syfte att erhålla ett undantag enligt punkt 1 för bilagorna VII, VIII och IX ska den berörda medlemsstaten lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den [Publikationsbyrån: inför exakt datum, som är 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande].”
5. Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:
”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.3, 3.4 och 3.4a ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 11 augusti 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.3, 3.4 och 3.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”
(b)Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. En delegerad akt som antas enligt artikel 3.3, 3.4 och 3.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
6. I artikel 10 ska första strecksatsen ersättas med följande:
”– om införande av nya moduler för miljöräkenskaper, t.ex. vattenräkenskaper (kvantitativa och kvalitativa), räkenskaper över resursförvaltningskostnader, subventioner eller stödåtgärder som kan vara skadliga för miljön och avfallsräkenskaper,”
7. I avsnitt 3 i bilaga IV ska orden ”miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt)” utgå.
8. Alla hänvisningar till ”EU-28” och ”ENS 95” ska ersättas med ”EU-27” respektive ”ENS 2010” genomgående i texten och bilagorna.
9. Bilagorna VII, VIII och IX, som återfinns i bilagan till den här förordningen, ska läggas till i förordning (EU) nr 691/2011.
Artikel 2
De uppgifter om miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt) som tidigare lämnats in i enlighet med bilaga IV ska lämnas in i enlighet med bilaga VIII. Medlemsstaterna ska inte längre lämna uppgifter om miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt) enligt bilaga IV.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.7 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 11.7.2022
COM(2022) 329 final
BILAGA
till
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper
BILAGA
”BILAGA VII
SKOGSRÄKENSKAPER
Avsnitt 1
MÅL
I skogsräkenskaperna registreras och redovisas uppgifter om skogsresurser och ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin på ett sätt som till fullo är förenligt med de uppgifter som rapporteras enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). I skogsräkenskaperna finns kompletterande information och begrepp som är anpassade till skogarnas och skogs- och avverkningsindustrins särskilda karaktär.
I denna bilaga fastställs vilka uppgifter medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera för skogsräkenskaperna.
Avsnitt 2
OMFATTNING
I skogsräkenskaperna registreras stockar och flöden av skogsresurser (trädbevuxen mark och timmer) och ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin, inbegripet produktion av rundvirke och uttag och insamling av vildväxande skogsbaserade produkter som inte är träbaserade.
Avsnitt 3
VARIABELFÖRTECKNING
Medlemsstaterna ska upprätta skogsräkenskaper i enlighet med de variabler som beskrivs i detta avsnitt.
(1)Tillgångsräkenskaper för trädbevuxen mark och timmer. Trädbevuxen mark definieras som summan av de tre punkterna nedan.
(a)Skog tillgänglig för träförsörjning: Skogar där miljömässiga, sociala eller ekonomiska begränsningar inte har någon betydande inverkan på den nuvarande eller potentiella träförsörjningen. Dessa begränsningar kan fastställas genom rättsliga bestämmelser, ledningens/ägarens beslut eller av andra skäl.
(b)Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning är alla skogar som inte anses vara tillgängliga för träförsörjningen enligt led a. Det rör sig om skogar där miljömässiga, sociala, ekonomiska eller rättsliga begränsningar hindrar betydande träförsörjning. Det omfattar a) skogar med rättsliga begränsningar eller restriktioner till följd av andra politiska beslut som helt utesluter eller kraftigt begränsar träförsörjning av skäl som miljöskydd eller bevarande av den biologiska mångfalden (skyddsskog, nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden, t.ex. områden av särskilt miljömässigt, vetenskapligt, historiskt, kulturellt eller andligt intresse), b) skogar där den fysiska produktiviteten eller träkvaliteten är för låg eller avverknings- och transportkostnaderna är för höga för att motivera avverkning, med undantag för tillfällig avverkning för eget behov.
(c)Annan trädbevuxen mark.
Skog: mark som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än 5 meter och en krontäckning på mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ. Det omfattar inte mark som huvudsakligen används som jordbruksmark eller träd i stadsområden, såsom stadsparker, alléer och trädgårdar.
Annan trädbevuxen mark: mark som inte klassificeras som skog, och som omfattar mer än 0,5 hektar, med träd som är högre än 5 meter och en krontäckning på 5–10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ, eller med en sammanlagd täckning av buskage, buskar och träd på mer än 10 %. Detta omfattar inte mark som huvudsakligen används som jordbruksmark eller träd i stadsområden, såsom stadsparker, alléer och trädgårdar.
Årlig nettoökning av timmer: den genomsnittliga årliga volymökningen av levande träd. Detta beräknas utifrån det levande trädbestånd (växande bestånd) som finns tillgängligt i början av året minus den genomsnittliga årliga dödligheten.
Uttag: volymen av alla levande eller döda träd som avverkas och avlägsnas från skog, annan trädbevuxen mark eller andra avverkningsplatser. Detta omfattar osålt rundvirke som lagras längs skogsvägar. Detta omfattar också naturliga förluster som ersätts, uttag av avverkat trä under året, som fällts under en tidigare period, uttag av annat trä än stamvirke (t.ex. stubbar och grenar) och uttag av träd som dött eller skadats av naturliga orsaker (så kallade naturliga förluster), t.ex. brand, vind, insekter och sjukdomar. Detta omfattar inte icke-vedartad biomassa eller trä som lämnas kvar i skogen och inte avlägsnas under året, t.ex. stubbar, grenar, trädtoppar och avverkningsrester (avverkningsavfall).
Oåterkalleliga förluster: alla rester och allt avfall från vindfälle som inte kan tas ut från skogen, samt timmer som förloras genom skogsbränder.
(2)Räkenskaper över ekonomisk verksamhet inom skogs- och avverkningsindustrin. Skogs- och avverkningsindustrin definieras som alla lokala verksamhetsenheter som bedriver verksamhet som klassificeras enligt huvudgrupp A02 i Nace rev. 2.
Följande variabler ska anges enligt ENS-definitionerna:
–Produktion;
–varav: produktion för egen slutlig användning.
–Insatsförbrukning.
–Bruttoförädlingsvärde.
–Kapitalförslitning.
–Övriga produktionsskatter,
–Övriga produktionssubventioner.
–Ersättningar till anställda.
–Fasta bruttoinvesteringar samt anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke-producerade tillgångar.
–Lagerinvesteringar.
–Kapitaltransfereringar.
Medlemsstaterna ska rapportera sysselsättning inom skogs- och avverkningsindustrin i 1 000 årsverken enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 1 .
Avsnitt 4
FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING
(1)Statistik ska sammanställas och överföras årligen.
(2)Statistik ska överföras senast 21 månader efter referensårets slut.
(3)För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.
(4)Det första referensåret är 2023.
(5)Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2022 till det första referensåret.
(6)Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter på nytt för åren från och med 2022 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2022.
Avsnitt 5
RAPPORTERINGSTABELLER
För de variabler som fastställs i avsnitt 3 ska följande information anges:
(1)Trädbevuxen mark, uppdelad efter
–skog som är tillgänglig för träförsörjning,
–skog som inte är tillgänglig för träförsörjning,
–annan trädbevuxen mark.
Var och en av dessa kategorier ska delas upp ytterligare efter
–ingående areal i början av referensåret,
–nybeskogning och andra ökningar,
–avskogning och andra minskningar,
–statistisk omklassificering,
–utgående areal i slutet av referensåret.
Uppgifterna ska anges i tusen hektar.
(2)Timmervolym, fördelad på
–skog som är tillgänglig för träförsörjning,
–skog som inte är tillgänglig för träförsörjning,
–annan trädbevuxen mark.
Skog som är tillgänglig för träförsörjning ska delas upp ytterligare efter
–ingående bestånd i början av referensåret,
–nettoökning,
–uttag,
–oåterkalleliga förluster,
–statistisk omklassificering,
–balansposter,
–utgående bestånd i slutet av referensåret.
Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning och annan trädbevuxen mark ska delas upp ytterligare efter
–ingående bestånd i början av referensåret,
–uttag,
–andra förändringar (mellan ingående och utgående bestånd),
–utgående bestånd i slutet av referensåret.
Uppgifterna ska anges i virkesvolymer, med bark, i tusen kubikmeter.
(3)Timrets värde, uppdelat efter
–skog som är tillgänglig för träförsörjning,
–skog som inte är tillgänglig för träförsörjning,
–annan trädbevuxen mark.
Skog som är tillgänglig för träförsörjning ska delas upp ytterligare efter
–ingående bestånd i början av referensåret,
–nettoökning,
–uttag,
–oåterkalleliga förluster,
–omvärderingar,
–statistisk omklassificering,
–balansposter,
–utgående bestånd i slutet av referensåret.
Skog som inte är tillgänglig för träförsörjning och annan trädbevuxen mark ska delas upp ytterligare efter
–ingående bestånd i början av referensåret,
–uttag,
–andra förändringar (mellan ingående och utgående bestånd),
–utgående bestånd i slutet av referensåret.
Uppgifterna ska anges i miljoner nationella valutaenheter.
(4)I räkenskaperna ska den produktion som avses i avsnitt 3 anges enligt följande uppdelning, med produkter definierade enligt indelningen av produkter enligt aktivitetsversion 2.1:
–Levande plantor av skogsträd (produkt 02.10.11) och trädfrön (produkt 02.10.12).
–Skogsträd, definierat som summan av nettoökningen av timmer i odlad skog (produkt 02.10.30) och försäljning av timmer från icke odlad skog.
–Obearbetat trä (produkt 02.20.1), som omfattar följande poster som ska anges på två separata rader:
(a)brännved (produkterna 02.20.14 och 02.20.15),
(b)stockar, dvs. summan av stockar av barrträ (produkt 02.20.11), stockar av lövträ utom tropiska träslag (produkt 02.20.12) och stockar av tropiska träslag (produkt 02.20.13).
–Annat vilt växande skogsmaterial än trä (produkt 02.30).
–Tjänster som är karakteristiska för skogsbruk och avverkning, definierade som tjänster till plantskolor för skogsträd (produkt 02.10.2), stödtjänster till skogsbruk (produkt 02.4) och alla andra tjänster som tillhandahålls av en lokal verksamhetsenhet inom skogsindustrin.
–Andra produkter från relaterad sekundär verksamhet inom den lokala verksamhetsenheten, såsom svamp och tryffel (01.13.8), andra bär, frukter av släktet Vaccinium inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (01.25.19), naturgummi (01.29.10), annat obearbetat trä inklusive kluvna störar och pålar (16.10.39), träkol (20.14.72), naturreservattjänster inklusive tjänster för bevarande av vilda djur och växter (91.04.12) och alla andra produkter som produceras av en lokal verksamhetsenhet.
Den insatsförbrukning inom skogs- och avverkningsindustrin som avses i avsnitt 3 ska anges enligt följande uppdelning, så att produkterna definieras enligt produktindelningen enligt aktivitetsversion 2.1:
(a)Summan av levande skogsträd (produkt 02.10.11), skogsfrön (produkt 02.10.12) och skogsträd (produkt 02.10.3) som används för att producera timmer.
(b)Summan av energi och smörjmedel, inklusive elektricitet (produkt 35.11.10), motorbensin (bensin) (produkt 19.20.21), naturgas – kondenserad eller i gasform (produkt 06.20.10), smörjoljor och övriga tungoljor inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (produkt 19.20.29), och andra liknande produkter.
(c)Summan av variablerna för skogsbruk och avverkning, däribland tjänster till plantskolor för skogsträd (produkt 02.10.2), stödtjänster till skogsbruk (produkt 02.4) och alla andra tjänster som tillhandahålls av en lokal verksamhetsenhet inom skogs- och avverkningsindustrin.
(d)Andra varor och tjänster som inte omfattas av någon av variablerna för insatsförbrukning ovan.
De lagerinvesteringar inom skogs- och avverkningsindustrin som avses i avsnitt 3 ska anges enligt följande uppdelning:
–Förändringar i det pågående arbetet angående odlade biologiska tillgångar.
–Andra lagerinvesteringar.
Alla variabler ska anges i miljoner nationella valutaenheter.
Avsnitt 6
MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.
BILAGA VIII
RÄKENSKAPER ÖVER MILJÖSUBVENTIONER OCH LIKNANDE TRANSFERERINGAR
Avsnitt 1
MÅL
I räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar insamlas och redovisas uppgifter om löpande transfereringar och kapitaltransfereringar avsedda att stödja verksamhet som skyddar miljön och naturresurserna, däribland produktion och användning av miljöprodukter, på ett sätt som är förenligt med begreppen och definitionerna i det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010).
I denna bilaga anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in, sammanställa, överföra och utvärdera i fråga om räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar. Dessa uppgifter används också för att sammanställa nationella miljöskyddskostnader i enlighet med bilaga IV.
Avsnitt 2
OMFATTNING
I räkenskaperna över miljösubventioner och liknande transfereringar registreras ensidiga betalningar från den offentliga sektorn till andra institutionella sektorer (inom den inhemska ekonomin och till utlandet) och från utländska aktörer (utlandet) i syfte att skydda miljön eller minska användningen och utvinningen av naturresurser.
Avsnitt 3
VARIABELFÖRTECKNING
Medlemsstaterna ska upprätta räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar enligt följande variabler:
–Subventioner (ENS-kod D.3).
–Andra löpande transfereringar (ENS-koderna D.6 och D.7).
–Kapitaltransfereringar (ENS-kod D.9).
Alla uppgifter ska anges i miljoner nationella valutaenheter.
Avsnitt 4
FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING
(1)Statistik ska sammanställas och överföras årligen.
(2)Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut.
(3)För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU för denna moduls huvudaggregat. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.
(4)Det första referensåret är 2023.
(5)Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna lämna årsdata från 2022 till det första referensåret.
(6)Vid varje dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för åren n-2, n-1 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna in uppgifter på nytt för åren från och med 2022 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2022.
Avsnitt 5
RAPPORTERINGSTABELLER
(1)För de variabler som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges enligt följande:
–Betalande institutionell sektor, uppdelade efter
–den offentliga sektorn,
–utlandet.
–Mottagande institutionell sektor, uppdelade efter
–den offentliga sektorn,
–företag,
–hushåll,
–hushållens icke-vinstdrivande organisationer,
–utlandet.
(2)För var och en av de ovan nämnda rapporteringskategorierna ska uppgifter anges per klass i klassifikation av miljöskyddsaktiviteter (CEPA) och klassifikation av resurshanteringsaktiviteter (CReMA), indelade enligt följande:
–CEPA 1
–CEPA 2
–CEPA 3
–CEPA 4
–CEPA 5
–CEPA 6
–Summan av CEPA 7, CEPA 8 och CEPA 9
–CReMA 10
–CReMA 11
–CReMA 13
–CReMA 13A
–CReMA 13B
–CReMA 13C
–CReMA 14
–Summan av CReMA 12, CReMA 15 och CReMA 16
(3)Transfereringar från den offentliga sektorn till företag, grupperade efter summan av alla CEPA-klasser (CEPA 1–9) och alla CReMA-klasser (CReMA 10–16), bör grupperas ytterligare enligt näringsgrensindelningen Nace rev. 2 enligt följande:
–NACE A – Jordbruk, skogsbruk och fiske.
–NACE B – Utvinning av mineral.
–NACE C – Tillverkning.
–NACE D – Försörjning av el, gas, ånga och luftkonditionering.
–NACE E – Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering.
–NACE F – Byggverksamhet.
–NACE G – Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar.
–NACE H – Transport och magasinering.
–NACE I–U – Övriga Nace-avdelningar.
(4)De CEPA-klasser som avses i punkterna 2 och 3 är de som anges i bilaga IV. CReMA-klasserna anges i bilaga V.
Avsnitt 6
MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.
BILAGA IX
EKOSYSTEMRÄKENSKAPER
Avsnitt 1
MÅL
I ekosystemräkenskaperna redovisas uppgifter om omfattningen av och tillståndet för ekosystemtillgångar och de tjänster som de tillhandahåller samhället och ekonomin. Uppgifterna är i linje med SEEA:s ekosystemräkenskaper och förenliga med de uppgifter som rapporteras inom ramen för det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet.
I ekosystemräkenskaperna används om möjligt befintlig information, bland annat från jordobservation, miljörapportering och andra uppgiftskällor.
Avsnitt 2
OMFATTNING
I ekosystemräkenskaperna registreras ekosystemens omfattning, ekosystemens tillstånd och flödet av ekosystemtjänster.
Ekosystemens omfattning är storleken på områdets ekosystem. I räkenskaperna över ekosystemens omfattning omfattas landbaserade (inklusive sötvatten) och marina ekosystem på det nationella territoriet.
Ekosystemens tillstånd är ett ekosystems kvalitet mätt i dess abiotiska egenskaper, biotiska egenskaper och landskapsegenskaper, enligt ekosystemtyper.
Ekosystemtjänster är de fördelar som ekosystemen tillhandahåller för ekonomisk och annan mänsklig verksamhet. De omfattar i) försörjning, ii) reglering och underhåll och iii) kulturella tjänster. I räkenskaperna över ekosystemtjänster registreras den faktiska tillgången till och användningen av ekosystemtjänster som tillhandahålls av ekosystemen på det nationella territoriet.
Tematiska räkenskaper är räkenskaper som organiserar uppgifter i enlighet med specifika politiska teman såsom biologisk mångfald, klimatförändringar, hav och stadsområden.
Avsnitt 3
VARIABELFÖRTECKNING
Medlemsstaterna ska upprätta ekosystemräkenskaperna enligt följande variabler:
(1)Räkenskaper över ekosystemens omfattning, som registrerar området och förändringar i området för varje typ av ekosystem inom det nationella territoriet. Medlemsstaterna ska rapportera räkenskaper över ekosystemens omfattning i tusen hektar.
(2)Som en del av räkenskaperna över ekosystemens omfattning används en omvandlingsmatris, som registrerar ändringar mellan olika typer av ekosystem (i hektar) mellan två tidpunkter.
(3)Räkenskaper över ekosystemens tillstånd, som registrerar ekosystemens egenskaper enligt följande:
(a)För bebyggda områden och andra anlagda områden:
–grönområden i städer och i angränsande städer och förorter ska anges i procent av den totala arealen, beräknat för hela området av städer och närliggande städer och förorter, inklusive alla typer av ekosystem i det området.
–koncentrationen av partiklar med en diameter på upp till 2,5 μm i städer ska rapporteras i μg/m³ som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
(b)För åkermark:
–markens organiska kolinnehåll i matjord ska rapporteras i ton/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
(c)För gräsmark:
–markens organiska kolinnehåll i matjord ska rapporteras i ton/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
(d)För åkermark och gräsmark tillsammans:
–indexet för fågelarter i odlingslandskapet ska rapporteras som ett nationellt samlat index för rapporteringsperioden.
(e)För skog och skogsmark:
–död ved ska anges i m³/ha, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
–trädtäthet ska rapporteras i procent, som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
(f)För havsstränder, sanddyner och våtmarker:
–andelen anlagda ogenomträngliga områden i kustområden som omfattar ekosystemtyperna havsstränder, sanddyner och våtmarker ska rapporteras i procent som ett nationellt genomsnitt för rapporteringsperioden.
Stora städer, små städer och förorter är lokala administrativa enheter som kategoriseras enligt typindelningen för graden av urbanisering enligt förordning (EU) 2017/2391.
(4)Räkenskaper över ekosystemtjänster som registrerar tillgång till och användning av ekosystemtjänster i tillgångs- och användningstabeller. I tillgångstabellen ska tillgången på ekosystemtjänster från ekosystem till samhället registreras. I användningstabellen ska användningen av ekosystemtjänster registreras efter typ av användning enligt definitionen i avsnitt 5.
Tillgångs- och användningstabellerna ska rapporteras i följande fysiska enheter:
(a)Försörjningstjänster
–Försörjning med grödor, som definieras som ekosystemets bidrag till växtodling beräknad enligt mängden skördade grödor för olika användningsområden. Detta omfattar livsmedels- och fiberproduktion, foder och energi samt betad biomassa enligt tabell A avsnitt 1.1 och avsnitt 1.2 i bilaga III.
–Pollinering, definierad som vilda pollinatörers bidrag till produktionen av grödorna ovan. Bidragen ska anges i ton skörd av grödor som är beroende av pollinatörer, som kan hänföras till vilda pollinatörer, enligt typ av gröda för de viktigaste typerna av grödor som är beroende av pollinatörer, däribland fruktträd, bär, tomater, oljeväxter och ”övrigt”.
–Träförsörjning, definierat som ekosystemets bidrag till tillväxten av träd och annan biomassa från skog, ska anges som nettoökning, med bark i tusen m³, enligt definitionen i bilaga VII.
(b)Reglerings- och underhållstjänster
–Luftfiltrering definieras som ekosystemets bidrag till filtrering av luftburna föroreningar genom deposition, upptag, fixering och lagring av föroreningar genom ekosystemkomponenter (särskilt träd). Detta minskar föroreningarnas skadliga effekter. Bidragen ska rapporteras som ton absorberade partiklar.
–Global klimatreglering definieras som ekosystemets bidrag till minskade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären genom upptag (nettobindning) av kol från atmosfären och bindning (lagring) av kol i ekosystem. Bidragen ska anges som ton nettobindning av kol och ton organiskt kol lagrat i landbaserade ekosystem, inklusive ovan jord och under jord, ned till 0,3 meters djup i (även i torvmarker).
–Lokal klimatreglering definieras som ekosystemets bidrag till reglering av de omgivande atmosfäriska förhållandena i stadsområden genom växtlighet, vilket förbättrar människors levnadsvillkor och stöder ekonomisk produktion. Detta ska uttryckas och anges som temperaturminskningen i städer till följd av effekterna av urban växtlighet i grader Celsius, under dagar då temperaturen överstiger 25 grader Celsius.
(c)Kulturtjänster
–Naturbaserade turismrelaterade tjänster definieras som ekosystembidrag, särskilt genom ekosystemens biofysiska karaktär och egenskaper, som gör det möjligt för människor att använda och njuta av miljön genom direkt, lokal, fysisk och upplevelsebaserad växelverkan med miljön. Dessa bidrag ska anges som antalet övernattningar på hotell, vandrarhem, campingplatser osv., som kan hänföras till besök i ekosystem.
(5)I ekosystemräkenskaperna ska följande tabell över ekosystemtyper användas:
|
Kategori |
Ekosystemtyp |
|
1 |
Bebyggda områden och andra anlagda områden |
|
2 |
Åkermark |
|
3 |
Gräsmark (betesmark, delvis naturlig och naturlig gräsmark) |
|
4 |
Skog och skogsmark |
|
5 |
Hedmark och buskmark |
|
6 |
Glest bevuxna ekosystem |
|
7 |
Inlandsvåtmarker |
|
8 |
Floder och kanaler |
|
9 |
Sjöar och reservoarer |
|
10 |
Marina vikar och vatten i övergångszon |
|
11 |
Havsstränder, sanddyner och våtmarker |
|
12 |
Marina ekosystem (kustvatten, kontinentalsockeln och öppna hav) |
Avsnitt 4
FÖRSTA REFERENSÅR, FREKVENS OCH TIDSFRISTER FÖR ÖVERFÖRING
(1)Statistik ska sammanställas och överföras enligt följande:
–Vart tredje år för räkenskaperna över ekosystemens omfattning och ekosystemens tillstånd. Uppgifterna ska hänvisa till ett representativt genomsnitt för referensåret och omvandlingsmatrisen om förändringen under de tre åren mellan två referensår.
–Årsvis för räkenskaperna över ekosystemtjänster.
(2)Statistik ska överföras senast 24 månader efter referensårets slut.
(3)För att tillgodose användarnas behov av fullständiga och aktuella uppgifter ska kommissionen (Eurostat) så snart tillräckliga uppgifter från länderna finns tillgängliga, ta fram beräkningar av totalerna för EU. Kommissionen (Eurostat) ska i möjligaste mån ta fram och offentliggöra beräkningar av uppgifter som medlemsstaterna inte har överfört inom den tidsfrist som anges i punkt 2.
(4)Det första referensåret är 2024. För omvandlingsmatrisen är det första referensåret 2027.
(5)Vid den första dataöverföringen ska medlemsstaterna infoga uppgifter från 2024 om räkenskaperna över omfattning och tillstånd, och om tabeller över tillgång till och användning av ekosystemtjänster i fysiska enheter. För omvandlingsmatrisen ska uppgifterna visa förändringarna mellan 2024 och 2027.
(6)Vid varje därpå följande dataöverföring till kommissionen ska medlemsstaterna lämna årsdata för ekosystemtjänster för åren n–1 och n samt uppgifter om omfattning och tillstånd för åren n-3 och n, där n är referensåret. Medlemsstaterna ska lämna uppgifter på nytt från och med 2024 närhelst uppgifterna revideras. Medlemsstaterna får lämna tillgängliga data för de år som föregår 2024.
Avsnitt 5
RAPPORTERINGSTABELLER
(1)Räkenskaper över ekosystemens omfattning: För alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 ska uppgifter i den första överföringen anges för det första referensåret. För alla efterföljande dataöverföringar ska uppgifterna rapporteras enligt följande:
–Omfattning under föregående referensår.
–Ökningar.
–Minskningar.
–Omfattning under innevarande referensår.
Omvandlingsmatrisen ska ange omvandlingarna mellan alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3 mellan föregående och innevarande referensår.
(2)Räkenskaper över ekosystemtjänster: För de ekosystemtjänster som avses i avsnitt 3 ska uppgifter anges i tillgångs- och användningstabeller enligt följande:
Tillgångstabell, som registrerar den årliga försörjningen av de tjänster som avses i avsnitt 3 för alla ekosystemtyper som avses i avsnitt 3, utom kategorierna 10 och 12.
Användningstabell, som registrerar användningen av ekosystemtjänster enligt följande uppdelning:
–Insatsförbrukning efter bransch.
–Den offentliga sektorns slutliga konsumtion.
–Hushållens slutliga konsumtion.
–Bruttoinvestering.
–Export.
(3)En medlemsstat är inte skyldig att rapportera uppgifter om dess totala landareal inte överstiger 0,1 % av EU:s totala landareal.
Avsnitt 6
MAXIMAL LÄNGD FÖR ÖVERGÅNGSPERIODERNA
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga är den längsta övergångsperiod som får medges två år efter den första tidsfristen för överföring.”