Bryssel den 1.6.2022

COM(2022) 268 final

2022/0181(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Polens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2022) 161 final}


2022/0181 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Polens återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Polens ekonomi. År 2019 var Polens bruttonationalprodukt (BNP) per capita 44,3 % av EU-genomsnittet. Polens BNP i fasta priser minskade med 2,2 % under 2020, men ökade med sammanlagt 3,6 % under perioden 2020–2021. Långvariga aspekter som inverkar på det ekonomiska resultatet på medellång sikt är de låga nivåerna av innovation och privata investeringar, betydande brist på arbetskraft och kompetens inom ekonomin samt ett oförutsägbart och betungande regelverk.

(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Polen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Framför allt rekommenderade rådet att Polen skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att ändamålsenligt hantera pandemins ekonomiska konsekvenser, och samtidigt garantera den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt, förbättra den offentliga sektorns effektivitet vad gäller offentliga utgifter samt förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, tillgänglighet och ändamålsenlighet. Rådet rekommenderade även Polen att säkerställa tillräckligheten hos framtida pensionsförmåner och pensionssystemets hållbarhet, öka deltagandet på arbetsmarknaden genom att förbättra tillgången till barnomsorg och långvarig vård och omsorg, undanröja återstående hinder för mer permanenta anställningsformer, och samtidigt öka möjligheterna till flexibla arbetsformer och system för korttidsarbete, rikta sociala förmåner på ett bättre sätt, främja utbildning och kompetens av hög kvalitet, i synnerhet genom vuxenutbildning samt förbättra den digitala kompetensen för att främja den digitala omställningen. Rådet rekommenderade även att landet skulle stärka ekonomins innovativa kapacitet och inrikta investeringar på den gröna och den digitala omställningen, särskilt digital infrastruktur, ren och effektiv produktion och användning av energi samt hållbara transporter, för att bidra till en gradvis utfasning av fossila bränslen i ekonomin, med beaktande av regionala skillnader. Därtill rekommenderade rådet att Polen skulle säkerställa tillgången till finansiering och likviditet för företag och att främja den ekonomiska återhämtningen genom att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar. Rådet rekommenderade slutligen att Polen skulle förbättra regelverken, i synnerhet genom att stärka syftet med samråd med arbetsmarknadens parter och offentliga samråd i lagstiftningsprocessen samt att förbättra investeringsklimatet genom att säkra rättsväsendets oberoende. Kommissionen bedömde framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att rekommendationerna om att på ett effektivt sätt hantera pandemins ekonomiska konsekvenser har genomförts fullt ut.

(3)Den 3 maj 2021 lämnade Polen in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen.

(4)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen för faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten), som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och för EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094. De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.

(5)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner är en samordnad investerings- och reforminsats i hela unionen. Genom ett samordnat och samtidigt genomförande av dessa reformer och investeringar samt genom genomförandet av gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder kommer dessa reformer och investeringar att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande kommer därför att uppstå genom spridningseffekter från andra medlemsstater.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(6)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och kriterium 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i den förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(7)I planen föreslås en balanserad uppsättning reformer och investeringar för att ta itu med både konsekvenserna av covid-19-pandemin och de viktigaste strukturella utmaningar som Polen står inför. I planen presenteras en strategi för att främja en mer konkurrenskraftig och resilient ekonomi, som stöder ekonomisk tillväxt i linje med EU:s klimatmässiga och digitala prioriteringar och som ökar livskvaliteten i Polen, särskilt genom investeringar i förnybara energikällor, hållbar rörlighet, hälso- och sjukvård och digital teknik samt forskning och innovation. Planen är inriktad på sex centrala politikområden: grön omställning, digitalisering, hälsa, konkurrenskraft och innovation, hållbar transport och institutionernas kvalitet.

(8)Den gröna och den digitala omställningen av ekonomin står i centrum för planens politiska insatser. De planerade gröna reformerna och investeringarna syftar till att öka produktionen från förnybara energikällor, däribland land- och havsbaserad energi, solceller, smarta nät och förnybar och koldioxidsnål vätgas samt energieffektivitet, förbättrad luftkvalitet och utveckling av hållbar transport. De digitala reformerna och investeringarna är inriktade på bredbandsinfrastruktur, särskilt i landsbygdsområden, utveckling av e-tjänster, t.ex. inom hälso- och sjukvårdssystemet, förbättrad e-kompetens inom utbildningar samt förbättrad nationell cybersäkerhet.

(9)I planen finns ett antal relevanta åtgärder för att förbättra företags- och investeringsklimatet i Polen. De planerade reformerna syftar till att minska företagens administrativa bördor och regelbördor, förbättra förvaltningen av offentliga finanser samt stärka betydelsen av offentliga samråd i lagstiftningsprocessen, vilket väntas förbättra regelverkets kvalitet och stabilitet. Syftet med planen är också att höja standarden på vissa aspekter avseende rättsligt skydd för att på så sätt bidra till att förbättra investeringsklimatet. Smart och hållbar tillväxt förväntas också uppnås genom olika åtgärder inom området forskning och innovation samt genom att öka spridningen av innovativa lösningar via olika utbildningsinsatser.

(10)Planen bidrar till att hantera ett antal utmaningar för att förbättra den sociala och territoriella sammanhållningen, främst genom insatser för att modernisera och öka tillgången till sjukhusvård, hantering av arbetsmarknadsutmaningar genom förbättrade yrkesutbildningar och förbättrat livslångt lärande, och slutligen genom investeringar i transport. Planen innehåller också olika åtgärder som förväntas stärka resiliensen inom hälso- och sjukvårdssystemet och det sociala systemet, t.ex. med sjukhusreformer, insatser för att ta itu med segmentering av arbetsmarknaden, långvarig vård och omsorg samt investeringar i subventionerade bostäder. En betydande del av planen avser politiska initiativ för nästa generation, i synnerhet genom att digitalisera utbildningssystem och förbättra kompetensers relevans för arbetsmarknaden.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(11)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och kriterium 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Polen eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(12)Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin och rekommendationen att uppnå det medelfristiga budgetmålet för 2020 kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Polens återhämtnings- och resiliensplan, eftersom den budgetperioden har löpt ut, men Polen har i allmänhet handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten.

(13)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att hantera alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Polen från rådet i den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, särskilt vad gäller investeringsbehoven i digitalisering och den gröna omställningen samt ökat deltagande på arbetsmarknaden och utbildningens relevans för arbetsmarknaden.

(14)Betydande reformer och investeringar i energisektorn förväntas stödja produktion och användning av förnybar energi och alternativa bränslen, förbättra energieffektiviteten och anpassa ekonomin till klimatförändringarna. Åtgärderna i planen förväntas också bidra till att förbättra innovationskapaciteten i den polska ekonomin, för att flytta upp den i värdekedjan, och påskynda den gröna och den digitala omställningen genom att stödja ökad automatisering, utveckling och spridning av miljöteknik samt ett utökat samarbete mellan forskning och industri.

(15)Åtgärderna svarar också mot den påverkan och de risker som kommit av covid-19-pandemin inom hälso- och sjukvårdsområdet och de redan befintliga utmaningar som fanns i det polska hälso- och sjukvårdssystemet, i synnerhet genom en reform av offentliga sjukhus för att säkerställa förbättrad tillgänglighet, effektivitet och ändamålsenlighet vad gäller hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg, utveckling av digitala hälsotjänster, stöd till läkemedelssektorn och för forskning om och analys av specialiserad medicinsk vetenskap. Detta kommer sannolikt att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, särskilt utifrån de lärdomar som dragits av pandemin och vikten av tillgång till läkemedel.

(16)I planen presenteras ett balanserat svar på rekommendationerna att förbättra den digitala kompetensen och främja den digitala omställningen av företag och inom offentlig förvaltning, skolor och yrkesutbildningar. I planen främjas digitala färdigheter för olika befolkningsgrupper, och den syftar till att fastställa utvecklingen av digitala färdigheter i Polen. Vad gäller den digitala omställningen av den offentliga förvaltningen förväntas ett antal projekt och lagändringar främja digitaliseringen av administrativa processer, vilket i sin tur väntas uppmuntra företagens digitalisering. Betydande investeringar för att bättre integrera informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolor har till syfte att förbättra undervisningen och lärandet samt stödja utbildningens resiliens och digitala inkludering. Planen bidrar även till att hantera viktiga utmaningar för att förbättra kompetensers relevans för arbetsmarknaden och förbättra vuxenutbildningen med riktade åtgärder, särskilt genom att inrätta sektorsspecifika kompetenscentrum, i nära samarbete med ekonomiska sektorer och tillsammans med reformer som integrerar dem i utbildningssystemet. Dessa insatser med fokus på digitala och gröna färdigheter förväntas bidra till en bättre matchning av utbildning och behov i den moderna ekonomin.

(17)Planen innehåller insatser som syftar till att hantera utmaningarna med hållbar transport, med särskilda åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten, minska koldioxidutsläppen från vägtransporter, t.ex. genom att främja elektromobilitet och vätgasdriven transport, hållbar rörlighet i städer, omställning till järnväg samt intermodala transporter. En trafiksäkerhetsreform och en tillhörande investering har som mål att främja genomdrivandet av säkerhetsregler och skyddet av utsatta personer, och på så sätt arbeta för att nå Polens mål till 2030 om att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafikolyckor med 50 % 2 . Minskningen av koldioxidutsläpp från vägtransport förväntas uppmuntras med incitament för utsläppsfria fordon och finanspolitiska eller finansiella åtgärder utifrån principen om att förorenaren betalar samt investeringar i ren kollektivtrafik med fokus på hållbar rörlighet i städer. Reformerna och investeringarna avseende järnvägar är inriktade på delar av det transeuropeiska transportnätet och utsläppsfria rullande materiel utrustade med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) samt främjandet av e-biljettlösningar.

(18)Planen innehåller också åtgärder som syftar till att hantera utmaningarna vad gäller tillräckligheten hos pensionsförmåner och pensionssystemets hållbarhet samt utmaningar med koppling till deltagandet på och segmenteringen av arbetsmarknaden. Dessa utmaningar ska hanteras genom ökad kvalitet på och tillgång till barnomsorg, en översyn och efterföljande reform för att förbättra politiken för långvarig vård och omsorg, skatteincitament för att förlänga arbetslivet och höja den faktiska pensionsåldern samt med en reform för ett ökat socialt skydd inom ramen för olika arbetsavtal.

(19)Slutligen förväntas planen bidra till att hantera utmaningar vad gäller investeringsklimatet, särskilt med avseende på det polska rättsväsendet och besluts- och lagstiftningsprocesser. Reformerna har till syfte att förbättra lagstiftningsprocessen, främst genom att förbättra användningen av offentliga samråd och konsekvensbedömningar i processen för att säkerställa ett mer strukturerat deltagande av berörda parter och experter i lagstiftningen. Planen syftar också till att stärka domstolarnas oberoende och opartiskhet. Den har också som mål att åtgärda situationen för de domare som påverkats av beslut från avdelningen för disciplinmål vid Polens högsta domstol vad gäller disciplinära förfaranden och mål om rättslig immunitet. Syftet är att efter ett positivt prövningsförfarande, som ska genomföras omgående av den nya avdelningen, kunna återanställa de personer som felaktigt drabbats.

Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens

(20)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och kriterium 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Polens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

(21)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att återhämtnings- och resiliensplanen, tillsammans med övriga åtgärder i Europeiska unionens återhämtningsinstrument, har potential att öka Polens BNP med mellan 1,1 % och 1,8 % fram till 2026, bortsett från eventuella positiva effekter av strukturreformer, som kan vara betydande. Offentliga investeringar förväntas bidra till att främja den samlade efterfrågan på kort till medellång sikt och förbättra den polska ekonomins konjunkturläge, för att på så sätt bidra till en snabb återhämtning. Ett fokus på investeringar i projekt för digitalisering, hållbar infrastruktur och förnybar energi är särskilt fördelaktigt i detta hänseende, och det stöder den gröna och den digitala omställningen och ekonomins hållbarhet på lång sikt.

(22)På medellång sikt förväntas offentliga investeringar tillsammans med de planerade reformerna bidra till att ta itu med de nuvarande utmaningarna för tillväxtpotentialen och utveckla ekonomins kapacitet till innovation. Detta förväntas hjälpa polska företag att klättra uppåt i globala värdekedjor. Genomförandet av planen förväntas därmed öka den potentiella produktionen och ha en bestående inverkan på Polens ekonomiska resultat. De flesta av dessa långsiktiga effekter kommer från åtgärder som ökar den polska ekonomins konkurrenskraft, stärker utvecklingen och spridningen av innovation, förbättrar kvaliteten på regelverk och stöder företag, i synnerhet små och medelstora företag.

(23)Planen innehåller åtgärder som syftar till att förbättra arbetsmarknadens resiliens, genom att förbättra kvaliteten på och lämpligheten hos arbetsmarknadsinstitutionernas funktionssätt, genom att nå ut till och aktivera äldre arbetstagare eller personer från mindre gynnade grupper med hjälp av kompetensutvecklings- och omskolningsprogram, främja flexibla anställningsformer, bidra till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden med mer flexibla anställningsformer, t.ex. distansarbete, och ökad tillgång till och förbättrad kvalitet på förskoleverksamhet och barnomsorg. I planen planeras också incitament för att personer ska förbli aktiva på arbetsmarknaden efter att de har nått den lagstadgade pensionsåldern. Dessa insatser överensstämmer med principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Insatserna i planen för att förbättra utbildningarnas relevans för arbetsmarknaden förväntas genomföras med åtgärder som främjar humankapitalutveckling och förbättrar matchningen av färdigheter och kvalifikationer med arbetsmarknaden, även vad gäller ny teknik. Digitaliseringspolitiken för utbildning förväntas bidra till att förbereda barn och unga för informationssamhället. Riktade insatser avser att stärka yrkesutbildning och livslångt lärande, och stödja skolor i förberedelserna inför den gröna och den digitala omställningen samt samordna regional utbildningspolitik för att se till att alla delar av landet kan anpassas till behoven på den moderna arbetsmarknaden.

(24)Planen innehåller olika insatser för att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, genom politiska initiativ för barn och unga. Reformer och investeringar förväntas förbättra tillgången till barnomsorg av hög kvalitet för barn under tre år, och främja utvecklingen av yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande genom inrättandet av sektorsspecifika kompetenscentrum och en bättre samordning av kompetenspolitiken. Planen fokuserar dessutom på moderniseringen av skolor, däribland inrättandet av laboratorier för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, vilket förväntas säkerställa en kontinuerlig anpassning till rådande utbildningsutmaningar, i synnerhet digitaliseringen.

(25)Åtgärder för att främja den gröna och den digitala omställningen förväntas göra Polens ekonomi mer innovativ och hållbar samt bidra till social resiliens med minskade klyftor mellan stad och landsbygd. Särskilt investeringar i utvecklingen av nätverksinfrastruktur förväntas bidra till att fylla luckorna (vita fläckar) i bredbandsåtkomst och utveckla 5G-teknik i landsbygdsområden. Investeringar i hållbara stadstransporter förväntas påskynda den gröna omställningen i städer med genomförandet av hållbara planer för rörlighet i städer och utvecklingen av utsläppsfria kollektivtrafikfordon i städer och på regional nivå. Investeringar i utsläppsfritt och utsläppssnålt rullande materiel för bussförbindelser i områden med otillräcklig transporttillgänglighet förväntas bidra till att sammankoppla avlägsna områden med centrum för ekonomisk verksamhet.

Inte orsaka betydande skada

(26)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 3 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(27)Polen har genomfört en bedömning av åtgärderna i planen i enlighet med den metod som fastställs i kommissionens tekniska vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C 58/01) 4 . Alla relevanta åtgärders potentiella skadliga miljöpåverkan förväntas hanteras genom lämpliga delmål och mål, för att säkerställa att tillämpliga miljökriterier uppfylls. Investeringar i gaseldad kraftvärme och ersättning av värmekällor förväntas uppfylla de tröskelvärden för växthusgasintensitet som anges i kommissionens tekniska vägledning. Investeringar i vätgasteknik förväntas uppfylla de tröskelvärden för växthusgasutsläpp som fastställs i kommissionens delegerade förordning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 5 . Stöd för att installera gaseldade värmepannor förväntas genomföras som en del av en bredare uppsättning renoveringsprogram. Rullande väg- och järnvägsmateriel förväntas omfattas av strikta krav på bränsleeffektivitet. Dessa krav återspeglas i delmål och mål för respektive åtgärd.

(28)Särskild uppmärksamhet har ägnats åt åtgärder vars effekt på miljömålen kräver noggrann undersökning. För åtgärder som avser stöd för vattenförvaltningsåtgärder i landsbygdsområden förväntas Polen gynna klimatresilienta och naturbaserade lösningar. Polen förväntas dessutom säkerställa att ingen betydande skada orsakas miljön, genom att inte stödja eventuella investeringar som har en betydande påverkan på vattenförekomsternas status eller negativ inverkan på naturen. Syftet är framför allt att undvika betydande påverkan på de berörda vattenförekomsterna som skulle äventyra eller försena målet att uppnå god status. Syftet är också att säkerställa att skyddade habitat och arter inte påverkas negativt av åtgärderna.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(29)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och kriterium 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 42,7 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till den förordningen. I enlighet med artikel 17 i den förordningen är planen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.

(30)Reformer och investeringar avseende förnybara energikällor, som i synnerhet syftar till att utöka kapaciteten från landbaserad vindkraft och solceller, undanröja hinder i lagstiftningen för att utveckla ny landbaserad vindkraftskapacitet, utveckla havsbaserad vindkraftskapacitet och utveckla vätgastekniker och alternativa bränslen förväntas hjälpa Polen att uppnå sina klimat- och energimål till 2030. Syftet är att genomföra en långsiktig omställning till en klimatneutral ekonomi. Planens åtgärder för energieffektivitet, däribland ett ambitiöst program för byggnadsrenoveringar, tillsammans med utfasningen av offentligt stöd för individuella kolpannor samt ett system för utfasningen av fossila bränslen inom industrin, förväntas också i betydande omfattning bidra till att Polen uppnår sina klimat- och energimål. Ett omfattande reformpaket och investeringar i transporter förväntas stödja elektromobilitet, ren kollektivtrafik, en omställning till utsläppsfri järnväg och intermodal godstransport samt främja trafiksäkerheten.

(31)Reformer och investeringar med anknytning till hållbar vattenförvaltning i landsbygdsområden förväntas bidra till att hantera de utmaningar som Polen står inför med avseende på klimatanpassning, låga dämningsgränser och vattenbrist (även av dricksvatten). De förväntas bidra till att öka den biologiska mångfalden och anpassningsförmågan i landsbygdsområden utifrån effekterna av klimatförändringarna, särskilt torka. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna kan också vara fördelaktiga för att bevara den biologiska mångfalden, eftersom de förväntas utgå från lösningar som återställer den biologiska mångfalden.

Bidrag till den digitala omställningen

(32)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och kriterium 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 21,3 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till den förordningen.

(33)Reformer och investeringar i den offentliga förvaltningen, ekonomin och samhället som planeras genom planen förväntas bidra till landets digitala omställning. Dessa inbegriper förbättrad konnektivitet, uppdatering av lagar och infrastruktur för offentliga förvaltningssystem, däribland e-fakturor och betydande förbättringar av cybersäkerhetssystem inom offentlig sektor och viktiga ekonomiska sektorer. Den digitala omställningen av den offentliga förvaltningen förväntas ge incitament för den privata sektorn att driva på företagens digitala omställning.

(34)De reformer och investeringar som planeras inom området allmän utbildning och yrkesutbildning, kompetens och livslångt lärande förväntas främja färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden och främja den digitala och gröna omställningen. Samtidigt förväntas de digitala klyftorna minska tack vare mer jämlik tillgång till digital infrastruktur, utrustning och färdigheter på skolor och hos befolkningen. De förväntas också bidra till en bredare digitalisering av utbildningssystemet och utvecklingen av digitala färdigheter hos lärare, offentliganställda, invånare med otillräcklig digital kompetens och missgynnade grupper eller personer som riskerar social utestängning.

Bestående inverkan

(35)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och kriterium 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Polen.

(36)Polens plan förväntas ha en bestående inverkan inom många politikområden samt på den offentliga förvaltningen och offentliga institutioner. En ambitiös reform för att minska den administrativa bördan och regelbördan, en samhällsplaneringsreform samt reformer för att förbättra kvaliteten på lagstiftningen genom att stärka rollen för konsekvensbedömningar och genom att säkerställa bättre deltagande av berörda aktörer i den politiska processen och lagstiftningsprocessen förväntas ha en bestående inverkan på den offentliga förvaltningens kvalitet. Reformer som syftar till att skapa ett regelverk för utveckling av förnybara energikällor, särskilt vindkraftparker till havs och på land, förväntas dessutom ha en bestående inverkan på utfasningen av fossila bränslen inom den polska ekonomin. Reformer inom hälso- och sjukvård förväntas förbättra ändamålsenligheten och effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet och förbättra tillgången till hälso- och sjukvård. Reformer på arbetsmarknaden förväntas öka deltagandet på arbetsmarknaden, förbättra det sociala skyddet och minska segmenteringen. Reformer för att förbättra samordningen inom yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande förväntas ha en bestående inverkan på kompetensers relevans för arbetsmarknaden samt tillhandahålla möjligheter för arbetstagare att anpassa sig till omställningar på arbetsmarknaden.

(37)Ett antal olika investeringar ska stödja och stärka de positiva effekterna av reformer i Polens återhämtnings- och resiliensplan. Omfattande investeringar i förnybar energi, i synnerhet vindkraftparker till havs med tillhörande infrastruktur, och hållbar transport (t.ex. investeringar i utsläppsfri mobilitet, hållbar rörlighet i städer, järnvägar för att främja en trafikomställning) förväntas bidra till utfasningen av fossila bränslen i Polen. Investeringar i storskalig modernisering och renovering av värmesystem förväntas bidra till att förbättra luftkvaliteten och minska energifattigdomen, för att på så sätt bidra till en rättvis omställning och säkerställa bättre levnadsstandarder. Förbättrad tillgång till bredband i landsbygdsområden och investeringar i cybersäkerhet och digitala färdigheter förväntas bidra till den digitala omställningen. Ett ambitiöst program för att bekämpa smog samt investeringar i hållbar transport förväntas göra det möjligt att uppnå bättre luftkvalitet, och bidra till både minskade utsläpp och förbättrad livskvalitet. Hälso- och sjukvårdsreformer stöds av investeringar i sjukhus och andra vårdinrättningar. Investeringar i sektorsspecifika kompetenscentrum har potential att leda till en bestående inverkan på arbetsmarknadens möjligheter att tillhandahålla relevanta kompetenser. Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom spridningseffekter mellan planen och andra program, bl.a. sådana som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, främst eftersom de på ett meningsfullt sätt kan hantera de territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.

Övervakning och genomförande

(38)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och kriterium 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(39)Planen innehåller delmål och mål som avser reformer och investeringar med koppling till ansökan om icke återbetalningspliktigt stöd, och ytterligare reformer och investeringar med koppling till låneansökan. De föreslagna delmålen och målen är tydliga och realistiska, och de föreslagna indikatorerna är relevanta, acceptabla och störningståliga. Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder som är stödberättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) 2021/241. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid. Polen har ett omfattande genomförandesystem. Ministeriet för fonder och regionalpolitik har, som centralt samordningsorgan för planen och dess genomförande, ansvar för den övergripande samordningen, övervakningen och rapporteringen, och är också kommissionens enda kontaktpunkt. Ministeriet har även ansvar för att upprätta betalningsansökningar, förvaltningsförklaringar och revisionssammanfattningar. Revisioner kommer att genomföras av den nationella skattemyndigheten, särskilt av departementet för revision av offentliga medel vid finansministeriet och av 16 skattemyndighetskontor (regionala kontor) i landet. Enskilda ministerier, centrala statliga myndigheter och andra enheter som bemyndigats av de behöriga ministerierna kommer att ansvara för genomförandet av reformerna och investeringarna inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen. Polen kommer att använda ett databassystem för övervakning och kontroll av planen samt för att samla in, lagra och säkerställa tillgång till uppgifter i enlighet med artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241.

(40)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för det instrument för tekniskt stöd som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 6 för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras återhämtnings- och resiliensplaner.

Kostnader

(41)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för planen är i enlighet med artikel 19.3 i och kriterium 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(42)Polen har lämnat kostnadsberäkningar för alla de åtgärdstyper i planen som medför en kostnad. Totalt sett är den metod och de antaganden som använts för att genomföra kostnadsberäkningarna tydliga och förståeliga, och är ofta baserade på tidigare projekt som finansierats genom de sammanhållningspolitiska fonderna. I vissa fall är den metod och de antaganden som använts för att genomföra kostnadsberäkningarna begränsade, vilket utgör ett hinder för en helt och hållet positiv bedömning av kostnadsberäkningarna. Polen har även lämnat detaljerade styrkande handlingar för de flesta insatstyperna för att understryka motiveringen och bevisen för kostnadsberäkningarna. Polen har lämnat tillräcklig information och tillräckliga garantier för att säkerställa att kostnaderna i planen inte omfattas av annan unionsfinansiering. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av unionens ekonomiska intressen

(43)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j och kriterium 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas bidra till att man lyckas förebygga dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och genomdriva efterlevnaden av unionsrätten, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens budget i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 7 .

(44)I enlighet med artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 bör man fastställa delmål som avser att skydda unionens ekonomiska intressen för att uppfylla kraven i artikel 22 i den förordningen. Ett tillfredsställande uppnående av dessa delmål förväntas garantera det interna kontrollsystemets ändamålsenlighet, i enlighet med artikel 19.3 j i förordning (EU) 2021/241. Med beaktande av att ett effektivt rättsligt skydd är en förutsättning för att ett internt kontrollsystem ska fungera fastställs delmål för en reform för att stärka domstolarnas oberoende och opartiskhet, en reform för att åtgärda situationen för de domare som påverkats av beslut från avdelningen för disciplinmål vid högsta domstolen vad gäller disciplinära förfaranden och mål om rättslig immunitet, i syfte att efter ett positivt prövningsförfarande, som ska genomföras omgående av den nya avdelningen, kunna återanställa de personer som felaktigt drabbats, samt en reform för att säkerställa en effektiv revision och kontroll av planen, däribland skydd av unionens ekonomiska intressen. Med beaktande av att dessa delmål bör fastställas även på grundval av artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 för att säkerställa skydd av unionens ekonomiska intressen och införandet av ett adekvat kontrollsystem innan någon betalning inom ramen för faciliteten godkänns av kommissionen bör Polen uppnå dessa delmål innan den första betalningsansökan lämnas in. Inga betalningar inom ramen för faciliteten betalas ut förrän delmålen har uppnåtts. Detta krav påverkar inte Polens skyldighet att alltid efterleva sina skyldigheter i enlighet med unionslagstiftningen, särskilt artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), såsom den tolkats av domstolen, vilken utgör en viktig del av EU:s regelverk.

(45)För att stärka det oberoende och den opartiskhet hos domstolar och domare som inrättats genom lag i enlighet med artikel 19 i EU-fördraget bör alla disciplinmål som avser domare överföras från den nuvarande avdelningen för disciplinmålvid Polens högsta domstol till en annan avdelning vid samma domstol som uppfyller kraven på oberoende och opartiskhet, och som inrättats genom lag i enlighet med artikel 19.1 i EU-fördraget. Detta innebär bl.a. att den nya avdelningens personalsammansättning bör skilja sig avsevärt från sammansättningen av avdelningen för disciplinmål.

(46)För att säkerställa att domstolar och domare är opartiska och oberoende och inrättats genom lag, i enlighet med artikel 19 i EU-fördraget, bör en domare, på begäran av en part i målet eller på eget initiativ, kunna inleda ett förfarande för att kontrollera om en domstol uppfyller kraven på oberoende, opartiskhet och att den inrättats genom lag. Denna kontroll förväntas inte vara klassificerad som en disciplinär överträdelse. Detta innebär att domaren, när ett sådant ärende tas upp i ett konkret mål, varken bör utsättas för ett disciplinärt förfarande eller få sin immunitet hävd för att domaren har utvärderat efterlevnaden av dessa krav. Det gäller även med beaktande av omständigheter när en annan domare utsetts. Inga bestämmelser i den nationella lagstiftningen förväntas undergräva denna princip.

(47)Diskretionär utnämning av behöriga disciplinära domstolar för mål som avser domare bör därför begränsas, baserat på objektiva kriterier.

(48)Bedömningen av reformen av domstolsväsendet utgår enbart från beskrivningen av åtgärden i planen och förlitar sig inte på eventuella lagstiftningsförslag som är föremål för lagstiftningsförfaranden i Polen. Ett tillfredsställande uppnående av delmålen i detta beslut bör därför bedömas utifrån gällande lagstiftning vid den tid när den första betalningsansökan lämnas in.

(49)Detta beslut, som godkänner kommissionens positiva bedömning av återhämtnings- och resiliensplanen, särskilt vad gäller tillhörande delmål för reformen av domstolsväsendet, påverkar inte eventuella pågående och framtida överträdelseförfaranden, eller rent allmänt Polens skyldighet att följa unionslagstiftningen, i synnerhet domar från Europeiska unionens domstol.

(50)Polen har angett att informationssystemet för de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att användas även för facilitetens syften. Ett särskilt delmål bör säkerställa att informationssystemet för övervakning av facilitetens genomförande finns på plats och är i drift innan den första betalningsansökan lämnas in. I enlighet med artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 bör Polen genomföra denna åtgärd för att uppfylla kraven i artikel 22 i den förordningen och bekräfta status på genomförandet genom en särskild revisionsrapport när den första begäran om utbetalning sänds in. Systemet bör åtminstone omfatta följande funktioner: a) samla in uppgifter och övervaka att delmål och mål uppnås, och b) samla in, lagra och säkerställa åtkomst till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i–iii i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 22.2 e. Systemet bör dessutom tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter så att de polska myndigheterna kan använda riskbedömningsverktyget och datautvinningsverktyget, Arachne, för revisioner och kontroll av planen.

(51)Systemet för genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen i Polen beskrivs på lämpligt sätt. Det bygger konsekvent på robusta processer och strukturer, så att aktörernas roller och ansvar för kontroller och revisioner är tydliga, de relevanta kontrollfunktionerna är tillräckligt åtskilda och de aktörer som utför revisioner är oberoende. Det centrala samordningsorganet för genomförandet av planen bör vara ministeriet för fonder och regionalpolitik. Enskilda ministerier, centrala statliga myndigheter och andra enheter som bemyndigats av de behöriga ministerierna kommer att ansvara för genomförandet av reformerna och investeringarna inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen. Revisioner bör genomföras av det nationella revisionsorganet. Förvaltningskontroller genomförs av den institution som har ansvar för genomförandet av respektive åtgärd.

(52)Särskilda åtgärder bör vidtas för att kontrollera överensstämmelse med reglerna för offentlig upphandling och för att skydda unionens ekonomiska intressen. Den nationella skattemyndigheten bör genomföra revisioner på årsbasis. Revisionernas frekvens beror dock på frekvensen för betalningsanmälningarna, i enlighet med revisionsstrategin. Revisionerna bör omfatta det system som inrättats för att rapportera om delmål och mål, informationssystemet för övervakning av genomförandet av planen och revision av verksamheter, däribland villkoren för sund ekonomisk förvaltning.

Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet

(53)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och kriterium 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(54)Reformerna och investeringarna har kopplats till de prioriterade områden som identifierats i planen, och utifrån detta har de strukturerats i sex kompletterande delar i planen. Det övergripande syftet med planen är att öka produktiviteten inom den polska ekonomin tack vare högre investeringsnivå, förbättrat företagsklimat, digital omställning, energiomställning och ren och smart mobilitet samt ökat arbetskraftsutbud och socialt kapital utifrån kvaliteten på utbildning och kompetens. Planen är ett övergripande svar på konsekvenserna av covid-19-krisen samt på ett antal strukturella svagheter i den polska ekonomin. Särskilt inom områdena ren energiproduktion, hållbar transport och digitalisering visar reformerna och investeringarna på en hög grad av spridningseffekter och komplementaritet, t.ex. genom reformer till stöd för utvecklingen av vindkraftparker på land och till havs, och utvecklingen av koldioxidsnål vätgasteknik samt främjande av hållbar rörlighet i städer och trafiksäkerheten. Detsamma gäller i viss grad även för reformer av och investeringar i arbetsmarknaden och utbildning, vilka förväntas öka deltagandet på arbetsmarknaden och modernisera utbildningssystemet. Vissa reformer förväntas ha en övergripande effekt på lagstiftningens kvalitet och ändamålsenlighet inom alla områden, t.ex. reformer av lagstiftningsprocessen. Komplementariteten med stöd från de sammanhållningspolitiska fonderna presenteras i planens delar och sammanfattas på plannivå.

Jämställdhet och lika möjligheter

(55)I Polens återhämtnings- och resiliensplan beskrivs konsekvenserna av covid-19-krisen och utmaningarna med koppling till jämställdhet och lika möjligheter för alla, särskilt vad gäller arbetsmarknadens behov. Planen innehåller särskilda åtgärder för att ta itu med dessa utmaningar, t.ex. åtgärder för att förbättra kvaliteten på och tillgången till barnomsorg för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Polen noterar att en förhandskontroll av olika projekt gjordes på grundval av jämställdhetskriterier och att vissa projekt som inte uppfyllde tillgänglighetskraven för personer med funktionsnedsättning eller som på annat sätt inte uppfyllde jämställdhetsprinciperna inte togs med i planen. Polen noterar också att det förväntas att man säkerställer att principen om jämställdhet och lika möjligheter för alla ska beaktas i varje förvaltnings- och genomförandefas av planen. Slutligen kommer övervakningskommittén, som har i uppgift att övervaka att planen genomförs på ett effektivt sätt, särskilt att bestå av företrädare för organ som företräder civilsamhället, och främja grundläggande rättigheter och icke-diskriminering.

Självbedömning av säkerhet

(56)En självbedömning av säkerhet har inte lämnats, eftersom Polen inte har ansett det tillämpligt, i enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241.

Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder

(57)Polen planerar ett gränsöverskridande eller ett projekt som omfattar flera länder inom området digitalisering. Särskilt inom ramen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse planerar landet att stödja investeringar genom projekt för nästa generations molninfrastruktur och molntjänster.

Samrådsprocess

(58)Polen har genomfört samråd med berörda parter via olika plattformar före inlämnandet av planen. Planens offentliga samråd inleddes den 26 februari 2021 och varade till och med den 2 april 2021. Totalt lämnades 5 275 bidrag in via ett särskilt formulär på regeringens webbplats. Dessutom uttrycktes åsikter bl.a. under tre debatter som anordnades av regeringen och fem offentliga utfrågningar som leddes av arbetsmarknadens parter. Planen diskuterades även av Komisja Wspólna Rządu i Samorządu Terytorialnego (den gemensamma kommissionen för regeringen och lokala myndigheter) och rådet för social dialog. Till följd av samråden gjordes ändringar av alla planens delar.

(59)För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen. Polen åtar sig i ett delmål att inrätta en övervakningskommitté som har i uppgift att övervaka genomförandet av åtgärderna inom ramen för planen, och som består av arbetsmarknadens parter och andra relevanta berörda parter.

Positiv bedömning

(60)Efter kommissionens positiva bedömning av den polska återhämtnings- och resiliensplanen då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 20.2 och bilaga V i den förordningen, ska det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställt till förfogande för planens genomförande i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lånestöd.

Ekonomiskt bidrag

(61)Den beräknade totala kostnaden för Polens återhämnings- och resilensplan är 160 967 579 300 PLN, vilket motsvarar 35 363 500 000 EUR, på grundval av ECB:s referenskurs för EUR/PLN av den 3 maj 2021. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Polen bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Polens återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Polen.

(62)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Polen uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp för Polen, som inte överstiger det högsta ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.1 a i den förordningen, göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11.2 i den förordningen

(63)För att stödja ytterligare reformer och investeringar har Polen dessutom begärt lånestöd. Det högsta lånebelopp som Polen har begärt överstiger inte 6,8 % av dess BNI i löpande priser år 2019. De beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är högre än summan av det ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Polen och det begärda lånestödet.

(64)Det stöd som ska tillhandahållas kommer att finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 8 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Polen på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

(65)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än faciliteten eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Godkännande av bedömningen av planen

Härmed godkänns bedömningen av Polens återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål samt ytterligare delmål och mål som är knutna till utbetalningen av lånet, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Ekonomiskt bidrag

1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 23 851 681 924 9 EUR tillgängligt för Polen. Ett belopp om 20 270 784 381 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Polen som är lika med eller högre än 23 851 681 924 EUR ska ett ytterligare belopp om 3 580 897 543 EUR finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023. Om uppdateringen enligt artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 leder till ett uppdaterat högsta ekonomiskt bidrag för Polen som understiger 23 851 681 924 EUR, ska skillnaden mellan det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget och beloppet 20 270 784 381 EUR vara tillgängligt för rättsliga åtaganden i enlighet med förfarandet i artikel 20.8 i förordning (EU) 2021/241 från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Polen i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Polen på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att pengarna ska kunna betalas ut ska Polen ha uppnått delmålen och målen senast den 31 augusti 2026, förutsatt att de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 träder i kraft.

Artikel 3

Lånestöd

1.Unionen ska göra ett lån på högst 11 506 500 000 EUR tillgängligt för Polen.

2.Kommissionen ska göra lånestödet tillgängligt för Polen i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med låneavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Polen på ett tillfredsställande sätt har uppnått de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet och som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att pengarna ska kunna betalas ut ska Polen ha uppnått de kompletterande delmålen och målen senast den 31 augusti 2026.

Artikel 4

Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Polen.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordföranden

(1)

   EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2)

   Rådets slutsatser av den 8 juni 2017 om trafiksäkerhet för att stödja innehållet i Vallettaförklaringen från mars 2017.

(3)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(4)

   Kommissionens tillkännagivande – Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, 2021/C 58/01, EUT C 58, 18.2.2021, s. 1.

(5)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen, C(2021) 2800 final.
(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).
(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).
(8)

   Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(9)    Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Polens proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

Bryssel den 1.6.2022

COM(2022) 268 final

BILAGA

till

Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Polens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2022) 161 final}


BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.    Beskrivning av reformer och investeringar

A. DEL A: EKONOMINS RESILIENS OCH KONKURRENSKRAFT

Denna del av den polska återhämtnings- och resiliensplanen bidrar till att ta itu med flera utmaningar som rör den polska ekonomins resiliens och konkurrenskraft. Den första övergripande utmaningen är kopplad till investeringsklimatet och företagsklimatet, som under de senaste åren har hindrats av brister i lagstiftningen, betungande administrativa krav och förfaranden samt frekventa ändringar av centrala lagar. För det andra har Polen ännu inte ökat sin innovationskapacitet för att uppgradera sin tillväxtmodell från kostnadskonkurrenskraft till hållbarhet och verksamheter med högre mervärde. De totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) är fortfarande låga, 1,4 % av BNP jämfört med 2,3 % i EU 2020. Företagens utgifter för FoU har mer än fyrdubblats under de senaste tio åren, men ligger fortfarande under EU-genomsnittet. För det tredje kräver den digitala omvandlingen och andra ekonomiska omställningar insatser för att förbättra kompetensens relevans för arbetsmarknaden och moderniseringen av yrkesutbildningen. För det fjärde deltar kvinnor, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med lägre kvalifikationer i mycket mindre utsträckning på arbetsmarknaden än i många andra EU-länder. Detta beror på flera faktorer, bland annat begränsad tillgång till barnomsorg och långvarig vård och omsorg samt låg lagstadgad och faktisk pensionsålder. Dessutom begränsas flexibiliteten på arbetsmarknaden av särskilda pensionssystem och brist på flexibilitet i arbetstidsarrangemangen. Slutligen är andelen visstidsanställningar fortfarande hög, även om den ständigt har minskat.

Huvudsyftet med delen är att stimulera investeringar, öka produktiviteten och stärka den polska ekonomins konkurrenskraft och motståndskraft. I detta syfte syftar denna del till följande: i) stärka hållbarheten och tillräckligheten i det finanspolitiska ramverket, ii) minska regelbördan och den administrativa bördan för företag och entreprenörer, iii) stödja den digitala och gröna omställningen och motståndskraften hos viktiga sektorer i ekonomin, inbegripet den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. iv) förbättra innovationsekosystemet, v) främja kompetensernas relevans för arbetsmarknaden och förbättra det livslånga lärandet, vi) Öka deltagandet på arbetsmarknaden och höja den faktiska pensionsåldern. vii) förbättra tillgången till och kvaliteten på barnomsorg för barn under 3 år och viii) effektivisera de offentliga arbetsförmedlingarna.

Delen behandlar följande landsspecifika rekommendationer som utfärdats för Polen inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, särskilt följande: De landsspecifika rekommendationerna 3 (2019) och 4 (2020) om att förbättra investeringsklimatet och regelverket, särskilt genom att stärka de offentliga samråden i lagstiftningsprocessen. I denna del behandlas vidare följande: De landsspecifika rekommendationerna 1 (2019) och 1 (2020) om att förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna och budgetprocessen samt att genom offentliga åtgärder stödja den ekonomiska återhämtningen. Landsspecifik rekommendation 2 (2019) om de framtida pensionsförmånernas tillräcklighet och pensionssystemets hållbarhet, särskilt genom att vidta åtgärder för att höja den faktiska pensionsåldern, vidta åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, bland annat genom att förbättra tillgången till barnomsorg och långvarig vård och omsorg och undanröja kvarstående hinder för mer permanenta anställningsformer, och slutligen genom åtgärder för att öka kompetensens relevans för arbetsmarknaden och förbättra det livslånga lärandet. Landsspecifik rekommendation 3 (2019) genom att stärka ekonomins innovationsförmåga, bland annat genom att stödja forskningsinstitutioner och deras närmare samarbete med näringslivet.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

A.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Underordnad del A1 – Att minska effekterna av covid-19 på företag.

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Det övergripande målet med reformen är att öka insynen och effektiviteten i de offentliga utgifterna. I detta syfte syftar reformen till att i) möjliggöra en effektivare förvaltning av offentliga medel, ii) öka ansvarsskyldigheten i förvaltningen av offentliga medel, iii) Att öka de offentliga finansernas hållbarhet och förhindra en ohållbar utgiftsökning.

Reformen ska bestå av genomförande av två lagstiftningsåtgärder. För det första ska lagen om de offentliga finanserna ändras genom att det införs ett nytt klassificeringssystem, en ny modell för budgetförvaltning och ett omdefinierat budgetramverk på medellång sikt. Ett nytt budgetsystem ska inrättas till följd av ändringen. För det andra ska lagen om de offentliga finanserna ändras genom att tillämpningsområdet för utgiftsregeln utvidgas till att omfatta fler enheter inom den offentliga sektorn, särskilt fonder för särskilda ändamål.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025. 

A1.2 Minska regelbördan och den administrativa bördan

Det övergripande målet med reformen är att minska den administrativa bördan och regelbördan för företag i Polen samt att främja privata investeringar, särskilt i små och medelstora företag. I detta syfte syftar reformen till att i) förenkla administrativa och rättsliga förfaranden, ii) minimera de rättsliga kraven för företag och företagare, iii) påskynda beslutsfattandet, iv) skapa de rätta förutsättningarna för företag att investera, särskilt i mindre utvecklade regioner. och v) underlätta kommunikationen mellan medborgare och företag med offentliga myndigheter.

Reformen ska bestå av två lagstiftningspaket. Den första (”rättsligt skydd”: Tarcza prawna) ska införa följande rättsliga bestämmelser: i) göra elektroniska förfaranden till den dominerande kanalen för att hantera minst åtta administrativa och rättsliga förfaranden, inbegripet inlämning av deklarationer från researrangörer och företagare till garantifonden för försäkringssektorn, ii) förenkla de administrativa förfarandena, särskilt när det gäller sjömännens yrken och handel med alkoholhaltiga drycker, iii) minska användningen av tvåstegsförfarandet i minst tio förfaranden som särskilt rör geologiska resurser, iv) begränsa antalet handlingar och formaliteter som krävs i administrativa förfaranden, till exempel i samband med fysisk planering och byggprocesser, och v) förlänga tidsfristerna för vissa administrativa förfaranden, t.ex. för registrering av en bil som köpts i en annan medlemsstat.

Det andra lagstiftningspaketet ska ändra lagen om investeringszoner (Polska Strefa Inwestycji) för att öka antalet områden som definieras som ”särskilda ekonomiska zoner” i Polen och skapa en ny modell för beviljande av finansiellt stöd till företag som bedriver verksamhet i särskilda ekonomiska zoner, främst i form av skattelättnader och subventioner för förvärv av investeringsmark.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

A1.2.1 Investeringar för företag i produkter, tjänster och kompetens hos anställda och personal i samband med diversifiering av verksamheter 

Det övergripande målet för denna investering är att stödja motståndskraften hos små och medelstora företag och mikroföretag i de sektorer som drabbats hårdast av covid-19-pandemin i Polen, nämligen inom sektorerna HoReCa, turism och kultur. I detta syfte ska investeringarna syfta till att främja uppskalning och diversifiering av den verksamhet som bedrivs av små och medelstora företag och mikroföretag inom denna sektor.

Investeringen ska bestå av genomförandet av följande tre typer av verksamheter:

-Investeringar i utformning och produktion av deras varor och tjänster, såsom i) inköp av maskiner och utrustning som behövs för att lansera nya produkter/tjänster. ii) Bygg- och anläggningsarbeten, inbegripet uppförande av nya produktionslinjer. iii) Investeringar i samband med den gröna omställningen, särskilt för att uppmuntra till avfallsförebyggande genom utformning, återvinning/återanvändning av avfall och för att genomföra lösningar för förnybar energi.

-Konsulttjänster för genomförandet av projekt.

-Kompetenshöjning/omskolning av anställda genom att tillhandahålla utbildning på området nya it-lösningar, ny teknik, kundbehovsanalys, informations- och datahantering samt riskhantering.

Åtgärden ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla de typer av projekt som beskrivs, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Det övergripande målet för denna investering är att öka antalet investeringsplatser i Polen, dvs. områden som är zonindelade och byggda för industriell utveckling och företagsutveckling. I detta syfte ska investeringen bygga minst 4 200 hektar investeringsområden.

Investeringarna ska bestå av i) arrondering och – i undantagsfall – markförvärv, ii) uppförande av nödvändig infrastruktur, inbegripet uppförande av anläggningar för att företag ska kunna bedriva sin verksamhet, iii) uppförande av infrastruktur för allmännyttiga tjänster, nämligen vatten-, gas- och energianslutningar, iv) samt tillhandahållande av tekniskt stöd till regionala och lokala myndigheter. Investeringen ska till stor del ske i medelstora städer som släpar efter när det gäller ekonomisk utveckling.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Detta inbegriper bland annat följande:

-minst 70 % (i vikt) av den icke-farliga konstruktion och rivning som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan materialåtervinning, inbegripet återfyllning med avfall för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll om bygg- och rivningsavfall. 1  

-Byggandet av infrastruktur för överföring och distribution av gasformiga bränslen ska vid tidpunkten för uppförandet möjliggöra transport av förnybara och koldioxidsnåla gaser.

-Uppförandet av nya byggnader ska ske i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv (EU) 2018/844).

-Kriterierna för stödberättigande för projekt som ska ingå i investeringsplatserna ska inte omfatta följande verksamheter: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen 2 , inbegripet användning i senare led, ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 3 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 4 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 5 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

-Slutligen ska investeringsplatserna se till att det finns lämpliga skyddsåtgärder för att undvika att målet om biologisk mångfald skadas. I synnerhet ska inrättandet av investeringsområdena ske i full överensstämmelse med MKB-direktivet (direktiv 2014/52/EU), habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG). 

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

A1.3 Reform av markanvändningsplaneringen

Det övergripande målet med reformen är att skapa ett stabilt och förutsägbart investeringsklimat för byggsektorn i Polen samt att bekämpa den okontrollerade spridningen av byggnader till stadsnära områden, särskilt i de största städerna. I detta syfte är syftet med reformen att i) rationalisera befintlig lagstiftning och förbättra den rättsliga ramen för fysisk planering på kommunal nivå, ii) skapa tydliga och tydliga regler för markutveckling på kommunal nivå, särskilt genom att ge tillgång till tydlig, digital och tillförlitlig information om markexploatering i kommunerna. iii) öka intressenternas och arbetsmarknadsparternas deltagande i utarbetandet av kommunala allmänna planer.

Reformen ska bestå i antagandet av en ny lag om fysisk planering. Lagen ska bland annat i) införa ett krav på att alla kommuner ska utarbeta och anta en långsiktig strategi för markexploatering i kommunen, ii) införa en skyldighet för alla kommuner att utarbeta och anta allmänna planer för fysisk planering, som ska omvandlas till lokal lagstiftning, i vilken allmänna regler för byggnation i kommunal miljö ska fastställas och grundas på kommunens långsiktiga strategi för markutveckling, iii) införa ett krav på att investerare ska genomföra ytterligare projekt till förmån för kommunen när de bygger nya utvecklingsprojekt, bland annat i syfte att minska bostadsbyggandet utan tillräckligt tillhandahållande av tjänster, iv) fastställa i vilken process berörda parter får delta i utarbetandet av strategier och allmänna planer i kommunerna.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2023.

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen.

Investeringen ska syfta till att stödja genomförandet av den nya reform av den fysiska planeringen som fastställs i reform A.1.3 av del A. Investeringen syftar till att stödja kommunerna vid utarbetandet av utvecklingsstrategier och allmänna utvecklingsplaner med målet att alla kommuner i Polen ska anta nya allmänna planer för fysisk planering. Investeringen ska bestå av tre typer av åtgärder: i) tillhandahållande av tekniskt stöd för utarbetandet av utvecklingsplaner. ii) Tillhandahållande av utbildningsmaterial till kommunerna (t.ex. webbinarier och handböcker). iii) tillhandahållande av riktad utbildning för planerare som deltar i utarbetandet av allmänna planer i kommunerna, i syfte att utbilda minst 1700 personer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A1.4 Reformen för att förbättra konkurrenskraften och skyddet för producenter och konsumenter inom jordbrukssektorn 

Det övergripande målet med reformen är att stärka konsumenternas och producenternas ställning i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan i syfte att öka investeringarna och motståndskraften hos alla aktörer inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, särskilt små och medelstora företag och små producenter. I detta syfte syftar reformen till att i) Att skapa en uppsättning principer och god praxis i vertikala förbindelser i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan. ii) Förbättra systemet för tillämpning av avtal inom jordbruks- och livsmedelssektorn för att förhindra utnyttjande av avtalsfördelar. och iii) ökad insyn på marknaden.

Reformen ska bestå av en ny lag för att bekämpa otillbörlig användning av avtalsfördelar inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, som ska gå längre än direktivet om otillbörliga affärsmetoder 2019/633. Reformen ska bestå av

I.Utöver förteckningen över otillbörliga affärsmetoder i direktiv 2019/633 ska reformen införa en öppen definition av otillbörliga handelsmetoder. Byrån för konkurrens och konsumentskydd (UOKiK) ska i synnerhet identifiera sådana ytterligare handelsmetoder som otillbörliga om i) de strider mot kraven på god affärssed, ii) de innebär, eller sannolikt kommer att innebära, avsevärd snedvridning av de andra avtalsparternas intressen.

II.Reformen ska skydda alla handelsaktörer, inklusive köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Reformen ska också omfatta utarbetandet av en halvtidsöversyn av den nya lagen, som ska inbegripa en bedömning av huruvida målen har uppnåtts och fastställa handlingsvägar för att ta itu med potentiella genomförandeproblem.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta jordbruks- och livsmedelskedjan och bygga upp motståndskraft hos aktörer i kedjan

Det övergripande målet för denna investering är att stärka konkurrenskraften och motståndskraften hos den jordbruksbaserade livsmedelssektorn och fiskerisektorn i Polen. I detta syfte syftar investeringen till att i) stödja den gröna och digitala omställningen inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt fiskerisektorn, ii) Förkorta och bygga upp motståndskraft i livsmedelskedjan, fiskeri- och vattenbruksförsörjningskedjan, särskilt genom att stödja lokala små och medelstora företag, små producenter och fiskare. iii) undvika livsmedelsslöseri och ta itu med vita fläckar och tekniska hinder i samband med omfördelning av livsmedel.

Investeringen ska bestå av följande initiativ:

-Byggande och modernisering av lokala lagrings- och distributionscentrum, grossistmarknader, lokala livsmedelsmarknader och kooperativ, inbegripet modernisering av logistik och IKT-infrastruktur.

-Stöd till små och medelstora företag och mikroföretag inom bearbetning av jordbruksbaserade livsmedel, inbegripet inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, vilket ska innebära inköp av maskiner och utrustning, inbegripet transportutrustning, samt utbyggnad och modernisering av anläggningarnas infrastruktur.

-Stöd till jordbrukare och fiskare för bearbetning och saluföring av jordbruks- och livsmedelsprodukter, inbegripet byggande och modernisering av infrastruktur samt inköp av nya maskiner och ny utrustning för bearbetning, transport och lagring av produkter. Stödet ska också omfatta organisationen av försäljningen av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter på internet samt organisationen av leveranserna. 

-Direkt stöd till välgörenhetsorganisationer inom jordbruks- och livsmedelssektorn för modernisering av byggnader, infrastruktur och utrustning, inklusive transportutrustning. Stödet ska omfatta utveckling av it-system och digitala applikationer.

-Stöd till jordbruksproducenter för att genomföra lösningar inom jordbruk 4.0. Detta inbegriper inköp av sensorer, bord och digital utrustning samt inköp och underhåll av digitala lösningar, såsom tillämpningar och programvara.

-Stöd till jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksproducenter i samband med den gröna omställningen. Detta ska omfatta renovering av producenters infrastruktur, inbegripet ersättning av tak som innehåller material som är skadliga för hälsan eller miljön, värmerenovering av byggnader, ersättning av elektriska system och ventilationssystem med energieffektiva system samt utbyte av träpålar som impregnerats med kreosot i humleplantager.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

Detta inbegriper följande:

-Lastbilar och andra tunga fordon som köps in får endast vara utsläppsfria 6 , utsläppssnåla 7 eller LNG-/CNG-lastbilar som drivs med biogas/biometan. Fordon avsedda för särskilda ändamål ska uppfylla samma regler som anges ovan. För fordon som använder biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen ska följande villkor vara uppfyllda: i) uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och reglerna om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel i artikel 26 i direktivet om förnybar energi (direktiv (EU) 2018/2001)) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter, och ii) säkerställer att endast biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som uppfyller kraven i direktivet om förnybar energi används av de fordon som köps in inom ramen för ett systemstöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. och iii) kompletteras med ”kompletterande åtgärder” som styrker att andelen biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen i den nationella mixen ökar med tiden.

-Alla byggnadsrenoveringar ska utföras i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv (EU) 2018/844).

-Anläggningar för produktion av biogasenergi ska uppfylla de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i artiklarna 29–31 och de regler om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som anges i artikel 26 i direktivet om förnybar energi (direktiv (EU) 2018/2001) samt tillhörande genomförandeakter och delegerade akter.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Underordnad del A2 – Utveckling av det nationella innovationssystemet: stärka samordningen, stimulera innovationskapaciteten och samarbetet mellan företag och forskningsorganisationer, bland annat inom miljöteknik.

A2.1 Snabbare robotisering och digitaliserings- och innovationsprocesser

Reformen syftar till att stärka efterfrågan på kunskap och innovation och en effektiv användning av dessa i företagen, i den digitala ekonomin.

Reformen ska bestå i att införa skatteförmåner för företag som genomför digitaliseringsprocessen genom investeringar i robotisering och digitalisering. Skattelättnaden ska ges i form av ett avdrag för extra skattekostnader för att stödja inköp av robotar.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

A2.1.1 Investeringar till stöd för robotisering och digitalisering i företag 

Syftet med denna investering ska vara att stödja projekt som inbegriper införande av innovativa lösningar som syftar till den digitala omvandlingen.

Investeringen ska bestå av digitalisering av affärsprocesser och stödja övergången till Industri 4.0 med särskilt fokus på robotisering och driftsteknik. Investeringen ska stödja användningen av molnteknik och artificiell intelligens i integreringen och förvaltningen av tillverknings- och affärsprocesser. införande av smarta produktionslinjer, byggande av smarta fabriker. införande av modern digital teknik som stöder övergången till minskade miljöutsläpp (särskilt växthusgaser) och minskad användning av naturresurser och minskad miljöpåverkan i tillverknings- och affärsprocesser.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A2.2 Att skapa förutsättningar för övergången till en cirkulär ekonomi

Syftet med reformen ska vara att skapa en lämplig rättslig ram för hur handeln med returråvaror ska fungera. Reformen ska omfatta bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall (med störst ekonomisk potential) och genomförande av en definition av returråvaror, vilket skulle underlätta cirkulation och användning av avfall som sekundära råvaror.

Reformen ska bestå av en ram för utvecklingen av marknaden för returråvaror för att underlätta förvaltningen av dessa material, vilket ska leda till en minskning av utvinningen av naturtillgångar och ersätta naturliga material och produkter. Reformen ska leda till en minskning av avfallslagringen i avfallshögar.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

A2.2.1 Investeringar i användning av miljöteknik och miljöinnovation, inbegripet sådan som rör cirkulär ekonomi

Syftet med denna investering ska vara att stödja användningen av returråvaror, bland annat genom finansiering av bland annat FoU-infrastruktur, för att utveckla teknik för användning av avfall som sekundära råvaror, i syfte att skapa en effektivare ekonomi.

Investeringen ska bestå av åtgärder. Den första åtgärden ska stödja projekt som tilldelas små och medelstora företag för att utveckla och genomföra grön teknik med anknytning till den cirkulära ekonomin, vilket leder till förbättrad materialhantering, ökad energieffektivitet och en förskjutning av företagens filosofi till nollavfall.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.

Inom ramen för den andra åtgärden ska projekt som stöder utvecklingen av teknik som bidrar till att skapa en marknad för returråvaror finansieras.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 september 2025.

Urvalet av stödmottagare ska ske i enlighet med särskilda urvalskriterier i enlighet med principerna om icke-diskriminering och öppenhet. Projekten ska handla om utveckling och genomförande eller tillämpning av gröna industrilösningar som förväntas leda till ökad energieffektivitet i produktion och operativa processer eller minskning av avfall från produktions- och driftsprocesser eller återanvändning eller återvinning av avfall eller minskning av växthusgasutsläpp från produktions- och driftsprocesser. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 8 , ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 9 , iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 10 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 11 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.

A2.3 Tillhandahållande av den institutionella och rättsliga grunden för utvecklingen av obemannade luftfartyg (UAV)

Syftet med reformen ska vara att inrätta en enhet som ska stödja testning och genomförande av nya UAV-baserade lösningar, särskilt i urbaniserade områden.

Reformen ska ge Polska flygtrafiktjänstbyrån rätt att äga eget kapital i kommersiella företag och ge den eller dess dotterbolag tillstånd att genomföra pilotprojekt till stöd för genomförandet av affärsmodeller och tjänster baserade på obemannade luftfartyg. Den polska flygtrafiktjänsten ska också tillhandahålla specialiserade tjänster för obemannade luftfartyg inom det planerade nätverket av kompetenscentrum.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2023.

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Syftet med denna investering är att inrätta ett integrerat system av kompetenscentrum och pilotprojekt och infrastruktur för obemannade farkoster.

Investeringen ska bestå av genomförandet av lokala centrum och infrastruktur för obemannade fordon. Lokala centrum och/eller infrastrukturer ska genomföras på tio platser. De viktigaste inslagen i det projekt som får stöd ska vara markbunden infrastruktur, lokala data- och trafikledningscentraler samt digitala tjänster och producenter som genomförs.

Investeringens andra del ska bestå av provning och genomförande av tjänster för obemannade luftfarkoster i pilotprojekt som genomförs i enskilda kompetenscentrum. Pilotprojekt ska genomföras som en del av specialiserade program på områdena autonom trafiksamordning, viktig infrastruktur (hamnar och energiinfrastruktur), tjänster för allmän ordning (säkerhet och civilskydd) och rörlighet i städer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A2.4 Stärka samarbetsmekanismerna mellan vetenskap och industri

Reformen ska bestå av två åtgärder. Syftet med den första åtgärden är att göra det möjligt för universitet och forskningsinstitut att bli aktieägare i företag. Detta förväntas leda till att tekniköverföringen blir mer tvärvetenskaplig och flexibel.

Den första åtgärden inom ramen för denna reform ska bestå i att utvidga de kategorier av enheter med vilka universiteten ska kunna inrätta företag för särskilda ändamål. Dessa ska vara forskningsinstitut, institut inom Polska vetenskapsakademin och institut i Łukasiewicz forskningsnätverk. Reformen ska göra det möjligt att skapa specialföretag som är särskilt utformade för kommersialisering av FoU-resultat.

Genomförandet av denna reform skulle vara slutfört senast den 31 mars 2022.

Den andra åtgärden inom ramen för denna reform ska, för forskningsinstitut och underordnade enheter under överinseende av ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling, fastställa regler för användning av laboratorier, forskningsinfrastruktur och kunskapsöverföring inom samarbetet mellan vetenskap och vetenskap och mellan vetenskap och näringsliv. Reglerna för beviljande av stöd ska följa principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

Genomförandet av denna reform skulle vara slutfört senast den 31 mars 2022.

A2.4.1 Investeringar i utveckling av forskningskapacitet

Syftet med denna investering är att säkerställa ett närmare samarbete mellan forsknings- och innovationsinstitutioner samt mellan vetenskapliga institutioner och näringslivet. Den ska bidra till att öka högkvalitativa FoU-resultat med stor potential för kommersialisering.

Denna investering ska bestå av finansiering av forskningsinfrastruktur inom forskningsnätverket Łukasiewicz, Polens färdplan för forskningsinfrastruktur och inom livsmedelsinstitut och underordnade enheter under överinseende av ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 12 , ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 13 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 14 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 15 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön.

Följande forsknings- och innovationsåtgärder inom ramen för denna investering ska anses vara förenliga med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01): i) Dessa FoUI-åtgärder inom ramen för denna investering som leder till teknikneutrala resultat på tillämpningsnivån. ii) De FoUI-åtgärder inom ramen för denna investering som stöder alternativ med låg miljöpåverkan för vilka sådana finns. eller iii) de forsknings- och innovationsåtgärder inom ramen för denna investering som främst är inriktade på att utveckla alternativ med minsta möjliga miljöpåverkan inom sektorn för de verksamheter för vilka det inte finns några tekniskt och ekonomiskt genomförbara alternativ med låg miljöpåverkan.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Underordnad del A3 – Utbildning för den moderna ekonomin

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Det främsta syftet med reformen är att förbereda arbetskraften för den moderna ekonomin och att bättre matcha kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav, i samband med införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen.

Denna reform ska syfta till att inrätta sektoriella kompetenscentrum och ändra relevant lagstiftning för att tillhandahålla riktade kompetenshöjnings- och omskolningstjänster. Syftet med reformen ska bland annat vara att stödja samarbete mellan arbetsgivare och anordnare av yrkesutbildning, bidra till spridning av innovativa lösningar och stödja innovation inom yrkesutbildningen. Inkludering av personer med funktionsnedsättning ska också tas upp. Kompetenscentrumen ska därför komplettera det befintliga utbudet av yrkesutbildning på gymnasienivå och högre nivå samt livslångt lärande.

Reformen ska omfatta en ändring av utbildningslagen och lärarstadgan. Detta ska följa på en översynsprocess i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter, sektorer och andra berörda parter. Ändringen av utbildningslagen ska omfatta en utvecklingsplan för kompetenscentrumens nätverk, fastställa kompetenscentrumens plats och roll i utbildningssystemet, fastställa villkoren för anställning av personal vid kompetenscentrumen, fastställa bestämmelser om regelbundna översyner för att säkerställa tillsyn över deras förvaltning och hållbarhet efter 2026 och anpassa ett befintligt styrningssystem med skräddarsydda bestämmelser om styrningen av kompetenscentrum, inbegripet arbetsgivare (inklusive företrädare för små och medelstora företag), arbetsmarknadens parter och andra relevanta intressenter, inbegripet regionala och lokala myndigheter. Den ska också omfatta inrättandet av finansieringsarrangemang (även efter det att EU-stödet upphört), utbildningsvillkor, bestämmelser om yrkesvägledning och kursplaner, och det ska ange vilken typ av utbildning som tillhandahålls, målgrupper, typer av kvalifikationer och standarder, mekanismer för kvalitetssäkring och kontroll samt hur sektorerna ska kopplas till kompetenscentrumen. Ändringen av lärarstadgan ska göra det möjligt för kompetenscentrumen att tillhandahålla fortbildning för nuvarande lärare inom yrkesutbildningen.

Reformen ska också syfta till att anpassa samordningen av yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande i regionerna, i syfte att skapa hållbara och effektiva metoder för samarbete och interaktion mellan olika intressenter på området kompetensutveckling som ingår i de olika förvaltningsstrukturerna (t.ex. utbildningsinstitutioner, arbetsmarknadsinstitutioner, företag och arbetsgivarorganisationer samt lokala myndigheter).

Detta ska uppnås genom att ändringar av flera rättsakter träder i kraft, efter en översyn av befintliga samordningsmekanismer och i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter. Reformen ska identifiera regionernas rättigheter och skyldigheter när det gäller samordningen av kompetensstrategier och påverka de kompetenshöjningserbjudanden som institutioner för livslångt lärande erbjuder på grundval av operativa genomförandeprogram för den (nationella) integrerade kompetensstrategin 2030 på regional nivå. Dessa ändringar ska omfatta det rättsliga inrättandet av regionala samordningsgrupper (en i var och en av de polska vojvodskapen) som samordnar yrkesutbildningspolitiken, den högre utbildningen och det livslånga lärandet. en styrningsstruktur som omfattar ansvar för regioner och arbetsmarknadens parter. en skyldighet att anta operativa genomförandeprogram för den nationella integrerade kompetensstrategin 2030 på regional nivå (ett i varje vojvodskap) och att uppdatera ett program vart femte år, och att se till att utbildningsutbudet anpassas till de diagnostiserade kompetensbehoven. Ändringarna ska omfatta bestämmelser om samordningsbyråns funktionssätt (tillhandahållande av tjänster till de regionala samordningsgrupperna) och en genomförandeplan för övervakning och utvärdering.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Investeringen, som är kopplad till reform A3.1, ska syfta till att faktiskt inrätta och fullt ut driva nätverket av sektoriella kompetenscentrum för att stödja utvecklingen av modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande. Detta ska omfatta inrättande av kompetenscentrum och tillhandahållande av yrkesutbildningskurser och läroplaner, inbegripet för vuxna, studenter, unga vuxna, lärare inom yrkesutbildning och fortbildning samt anställda och medelstora företag. Investeringen ska inte omfatta förvärv av mark.

För tillhandahållande av kursplaner för kompetenshöjning och omskolning vid kompetenscentrumen, inbegripet certifiering av läranderesultat, ska 24 000 inlärare få utbildning vid alla centrum. Av dessa elever ska minst 60 % vara vuxna (minst 25 år – exklusive yrkesutbildning och fortbildning av lärare). minst 20 % av de studerande ska vara unga (mellan 14 och 24 år). minst 10 % av de studerande ska vara lärare inom yrkesutbildningen som ska delta i utbildningen under de första två åren av verksamheten vid kompetenscentrumen (efter reformen av lagen om lärare). Slutligen ska varje kompetenshöjningsprogram omfatta åtminstone en digital dimension och en grön dimension, baserat på bästa tillgängliga kunskap och vetenskap. Minst 90 branschorganisationer ska ingå i kompetenscentrumen (för vilka utbildning ska tillhandahållas).

Investeringen ska också inrätta minst 14 fungerande regionala samordningsgrupper, med ett övergripande mål att uppnå 16 regionala samordningsgrupper (en för varje vojvodskap). Dessa grupper ska samordna politiken inom yrkesutbildning och livslångt lärande. Investeringen ska omfatta stöd till och utveckling av samordningsmekanismer på central och regional nivå samt stöd till de regionala gruppernas verksamhet för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

Med ett övergripande mål att utveckla 16 operativa genomförandeprogram på regional nivå (ett för varje vojvodskap) ska dessutom minst 14 operativa genomförandeprogram på regional nivå utvecklas av de inrättade regionala samordningsgrupperna för yrkesutbildning och livslångt lärande. Dessa ska vara genomförandeprogram för den nationella integrerade kompetensstrategin 2030 på regional nivå.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Underordnad del A4 – Ökad strukturell matchning, effektivitet och motståndskraft mot kriser på arbetsmarknaden

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden 

Det övergripande målet med reformen är att öka deltagandet på arbetsmarknaden i syfte att bidra till högre produktivitet, motståndskraft mot kriser och den polska ekonomins globala konkurrenskraft. Ett annat mål är att skapa ny flexibilitet och trygghet på den polska arbetsmarknaden. I detta syfte syftar reformen till att i) omforma de offentliga arbetsförmedlingarnas verksamhet och stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken. ii) underlätta anställningsförfarandet för utländska arbetstagare, iii) underlätta rekryteringsförfarandena genom att införa nya bestämmelser om elektroniska kontrakt. och iv) undersöka olika sätt att öka användningen av kollektivavtal och ett enda anställningsavtal.

Reformen ska bestå av ny lagstiftning om offentliga arbetsförmedlingar, om anställning av tredjelandsmedborgare och om elektroniskt ingående av vissa anställningsavtal. Dessutom ska reformen bestå i antagandet av nya standarder och en resultatram för de offentliga arbetsförmedlingarnas funktion och samordning. Det ska genomföras ett samrådsförfarande med arbetsmarknadens parter om möjligheterna till kollektivavtal och en omfattande undersökning av den potentiella roll som ett enda anställningsavtal kan spela. Relevanta rättsliga ändringar, såsom de identifierats i samrådet och i studien, ska genomföras.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2024.

A4.1.1 Investeringar till stöd för reformer av arbetsmarknadsinstitutionerna

Det övergripande målet med denna investering är att öka de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet att stödja arbetsmarknadens funktion. I detta syfte ska investeringen syfta till att digitalisera tjänster och verktyg som används av de offentliga arbetsförmedlingarna, utbilda personalen vid de offentliga arbetsförmedlingarna samt genomföra en informationskampanj om de nya tjänster som erbjuds av de offentliga arbetsförmedlingarna, även till framtida förstagångsanvändare.

Investeringarna ska bestå av i) digitalisering av de offentliga arbetsförmedlingarnas processer, ii) utbildningskurser för den offentliga arbetsförmedlingens personal, iii) utarbetandet av nya standarder.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till högkvalitativ barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Det övergripande målet med reformen är att underlätta tillgången till barnomsorg för barn upp till tre års ålder och att säkerställa en hög utbildningsnivå och kvalitetsstandarder för barnomsorgstjänster. I detta syfte är syftet med reformen att i) rationalisera förvaltningen av inhemska och externa medel för att inrätta och driva barnomsorgen, ii) genomföra en stabil långsiktig inhemsk finansiering av barnomsorgen för barn upp till tre års ålder. samt iii) införa en uppsättning bindande minimikrav för utbildning och kvalitet för barnomsorgen.

Reformen ska bestå i antagandet av en ändring av lagen om vård av barn upp till tre års ålder och inrättandet av ett särskilt flerårigt program för att inrätta och driva barnomsorgen. Ändringen syftar bland annat till att sammanföra förvaltningen av tre olika finansieringskällor för inrättande och drift av barnomsorgen: inhemsk finansiering, Europeiska socialfonden+ och faciliteten för återhämtning och resiliens. Reformen ska också bestå av att utforma ett relevant program och säkerställa tillräckliga medel för att inrätta en stabil långsiktig inhemsk finansiering av barnomsorgstjänster för barn upp till tre års ålder. Slutligen ska reformen bestå av en strategisk översyn av befintliga vård- och utbildningsstandarder för barn under tre år, utveckling av relevant utbildningsvägledning och stöd till barnomsorgsinrättningar samt genomförande av relevanta rättsliga ändringar på grundval av denna översyn i syfte att fastställa en uppsättning bindande miniminormer för utbildning och kvalitetsstandarder för barnomsorgsinrättningar för att säkerställa en hög kvalitet på utbildning och omsorg från tidig ålder.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

A4.2.1 Stöd till barnomsorg för barn upp till tre års ålder (daghem, barnklubbar) under Maluch+

Det övergripande målet med denna investering är att öka tillgången till barnomsorg upp till tre års ålder genom att subventionera kostnaderna för att bygga barnomsorg och inrätta ett finansieringssystem för barnomsorg för barn upp till tre års ålder. I detta syfte ska investeringen syfta till att i) genomföra ett it-system för att förvalta finansieringen och skapandet av barnomsorg för barn upp till tre års ålder och ii) skapa nya platser i barnomsorgen (daghem, barnklubbar) för barn upp till tre års ålder.

Investeringarna ska bestå i utveckling och utbyggnad av ett it-system för att förvalta finansieringen och inrättandet av barnomsorg för barn upp till tre års ålder. Det system som ska kombinera olika finansieringskällor för barnomsorg (EU-medel, nationell finansiering från den centrala budgeten, finansiering från lokala myndigheter).

Investeringen ska också bestå i att skapa 47500 nya platser i daghem och barnklubbar genom att bygga nya anläggningar och renovera (renoveringar och anpassningar) befintliga anläggningar. I undantagsfall kan detta vid behov omfatta förvärv av fastigheter och infrastruktur (förvärv av mark eller lokaler).

En tydlig avgränsning mellan finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens och annan EU-finansiering ska respekteras.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A4.3 Genomförande av den rättsliga ramen för utvecklingen av den sociala ekonomin

Det övergripande målet med reformen är att öka förvärvsfrekvensen bland människor som riskerar social utestängning och att stödja avinstitutionaliseringen av sociala tjänster. Syftet med reformen är därför att i lagstiftningen fastställa en ram för hur aktörerna inom den sociala ekonomin ska fungera.

Reformen ska bestå av antagandet av en lag om den sociala ekonomin. Den lag som ska fastställa de grundläggande reglerna för denna sektor, särskilt principerna om hur ett socialt företag ska fungera och stödjas, nya samarbetsformer mellan enheter inom den sociala ekonomin och lokala myndigheter vid genomförandet av sociala tjänster samt principerna för samordning av politiken på området för utveckling av den sociala ekonomin.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

Investering A4.3.1 Investeringsstödprogram som särskilt gör det möjligt att utveckla verksamheter, öka deltagandet i tillhandahållandet av sociala tjänster, förbättra kvaliteten på återintegreringen i enheter inom den sociala ekonomin

Det övergripande målet med denna investering är att maximera effekterna av enheter inom den sociala ekonomin i termer av social och yrkesmässig återintegrering för personer som riskerar social utestängning och att stödja avinstitutionaliseringen av sociala tjänster. I detta syfte ska investeringen syfta till att hjälpa enheter att få status som socialt företag och att bevara arbetstillfällen i enheter inom den sociala ekonomin.

Investeringen ska bestå av förberedelser och genomförande av program som ger bidrag till stödberättigade enheter. Målen för att mäta uppnåendet av investeringen ska vara i) att bevilja status som socialt företag till 1 400 enheter och ii) att ge ekonomiskt stöd till minst 1000 sociala enheter.

Urvalet av stödmottagare ska ske i enlighet med särskilda urvalskriterier som ska respektera principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

A4.4 Att göra anställningsformerna mer flexibla och införa distansarbete

Det övergripande målet med reformen är att göra det lättare att förena familje- och yrkesansvar och att hjälpa människor från grupper med lägre arbetskraftsdeltagande att hitta reguljär sysselsättning. I detta syfte kommer distansarbete och flexibla former för arbetstidens förläggning att fastställas i arbetslagen.

Reformen ska bestå i antagandet av en ändring av arbetslagen. Ändringsförslaget ska tillåta distansarbete när som helst, och inte bara under extraordinära omständigheter, och införa flexibla former av arbetstidsarrangemang. Ändringen ska också definiera flera operativa arrangemang för distansarbete och flexibelt arbete, bland annat följande: i) möjligheten att arbeta på distans utanför anställningsorten, på grundval av överenskommelser mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, ii) en definition av reglerna för arbetsverktyg som ska tillhandahållas av arbetsgivaren, och iii) inrättande av en ram för hälso- och säkerhetsprinciper som är tillämpliga på distansarbete.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

A4.4.1 Investeringar för att utrusta arbetstagare/företag för distansarbete

Det övergripande målet för denna investering är att öka produktiviteten i mikroföretag, små och medelstora företag. I detta syfte ska investeringen syfta till att utrusta företag och utbilda sina anställda för distansarbete.

Investeringen ska bestå av genomförandet av program som ger råd och bidrag till stödberättigade enheter för att bättre rusta dem för distansarbete. Målet för att mäta hur investeringen uppnås ska vara att ge rådgivning om digitalisering till 3000 företag och, om det visar sig nödvändigt som ett resultat av sådan rådgivning, inköp av programvara/licenser och digital kompetenshöjning för personalen. Om stödmottagaren tidigare har utfört ovanstående analys får bidraget användas för inköp av programvara/licenser och digital kompetenshöjning av personal.

Urvalet av stödmottagare ska ske enligt angivna urvalskriterier i enlighet med principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

A4.5 Förlänga karriären och främja arbete efter den lagstadgade pensionsåldern

Det övergripande målet med reformen är att öka arbetstagarnas förmåga och motivation att stanna kvar på arbetsmarknaden efter pensionsåldern. För detta ändamål ska ett skatteincitament införas för dem som uppnått den lagstadgade pensionsåldern men som inte vill gå i pension och som fortsätter att arbeta. Inom två år från genomförandet av skatteincitamentet ska en rapport offentliggöras med en utvärdering av dess effekt på den faktiska pensionsåldern.

Reformen ska bestå i antagandet av en ändring av lagen om inkomstskatt och en utvärdering av denna åtgärd. Ändringen ska från och med 2023 sänka inkomstskatten för personer som uppnått lagstadgad pensionsålder men som inte vill gå i pension och som fortsätter att arbeta. Arbetstagare som faller inom den första inkomstskatteklassen (85 528 zloty år 2021) och som inte tjänar mer än den genomsnittliga bruttolönen i Polens nationella ekonomi ska undantas från inkomstskatt. Inkomstskattesatsen ska sänkas för andra arbetstagare med högre inkomst som uppnått den lagstadgade pensionsåldern men som inte går i pension och fortsätter att arbeta. Tack vare skatteincitamentet ska skattebetalarna tjäna ytterligare belopp som motsvarar den obetalda inkomstskatt som förväntas uppmuntra dem att förlänga sin karriär. Inom två år från införandet av ovannämnda åtgärd ska en rapport utarbetas för att utvärdera effekten av ändringarna av inkomstskatten på den faktiska pensionsåldern. I rapporten ska man analysera konsekvenserna för deltagandet på arbetsmarknaden, pensionssystemets hållbarhet, de offentliga finanserna och jämställdheten.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

A4.6 Öka deltagandet på arbetsmarknaden för vissa grupper genom att utveckla långvarig vård och omsorg

Det övergripande målet med reformen är att öka deltagandet på arbetsmarknaden för vissa grupper, särskilt kvinnor, genom att utveckla systemet för långvarig vård och omsorg i Polen. I detta syfte ska en strategisk översyn av systemet för långvarig vård och omsorg genomföras och följas av relevanta lagändringar.

Reformen ska bestå av ett offentliggörande av en analys av systemet för långvarig vård och omsorg i Polen, följt av en ändring av relevanta lagar för att genomföra de reformprioriteringar som fastställts i analysen. Analysen ska särskilt undersöka möjliga sätt att integrera social omsorg och långvarig vård och omsorg, påskynda avinstitutionaliseringen av dessa tjänster, placera dem under en enda myndighet, minska fragmenteringen av vårdutbudet, skapa ett stabilt system för adekvat finansiering av långvarig vård och omsorg, särskilt närvård och hemvård, och införa en kvalitetsram för långvarig vård och omsorg (krav på personal, utrustning, tillträde till marknaden för vårdgivare av långvarig vård och omsorg). Analysen ska också undersöka olika sätt att se över vårdrelaterade förmåner för att möjliggöra fortsatt arbete. Analysen ska göras i samråd med berörda intressenter, däribland arbetsmarknadens parter som arbetar med långvarig vård och omsorg, och lokala myndigheter. De reformprioriteringar som fastställs i analysen ska genomföras genom en ändring av relevanta lagar som en del av reformen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

A4.7 Begränsning av segmenteringen av arbetsmarknaden

Det övergripande målet med reformen är att begränsa segmenteringen av arbetsmarknaden och öka den sociala tryggheten för vissa arbetstagare. För detta ändamål ska alla civilrättsliga anställningsavtal omfattas av socialförsäkringsavgifter, med undantag för uppdragsavtal som ingås med gymnasieelever och studenter upp till 26 års ålder.

Reformen ska genomföras genom en rättsakt som säkerställer att anställningar som grundar sig på civilrättsliga avtal omfattas av socialförsäkringsavgifter: pension, invaliditet, olycksfall och yrkessjukdomar samt förmåner vid sjukdom. Dessutom ska regeln om att socialförsäkringsavgifter ska betalas på grundval av minimilön för civilrättsliga avtal avskaffas.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2023.

A.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

A1 – FÖRETAGSKLIMAT

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

A1G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Utarbetande av ett konceptdokument om den standardiserade kontoplanen som är integrerad med budgetklassificeringen

Offentliggörande på finansministeriets webbplats

 

 

 

1 kv.

2022

Offentliggörande av konceptdokumentet på finansministeriets webbplats för information till allmänheten (Biuletyn Informacji Publicznej). Konceptnoten ska innehålla en beskrivning och utformning av det nya klassificeringssystemet.

A2G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen om de offentliga finanserna som utarbetats av finansministeriet för att genomföra det nya budgetsystemet, inbegripet det nya klassificeringssystemet, den nya modellen för budgetförvaltning och det ändrade finanspolitiska ramverket på medellång sikt.

Bestämmelse i ändringen av lagen om offentliga finanser som anger ikraftträdandet

 

 

 

1 kv.

2025

Ikraftträdande av en ändring av lagen om offentliga finanser för att genomföra det nya budgetsystemet, inbegripet det nya systemet för klassificering, den nya modellen för budgetförvaltning och fastställande av omdefinierade budgetramar på medellång sikt. Det nya klassificeringssystemet ska integrera den befintliga budgetklassificeringen och resultatklassificeringen och koppla det till standardkontoplanen. Transaktionerna ska registreras på samma grund, vilket förväntas förbättra kvaliteten på uppgifterna i budgetrapporteringen, den finansiella rapporteringen och statistikrapporteringen. Det nya systemet ska omfatta ett antal separata segment tillsammans med datakodningsstrukturer i dessa segment, som ska tillgodose informationsbehoven hos olika användare av systemet.

A3G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen om offentliga finanser som utvidgar tillämpningsområdet för regeln om stabiliserande utgifter till att omfatta statliga fonder för särskilda ändamål

Bestämmelse i ändringen av lagen om offentliga finanser som anger ikraftträdandet

 

 

 

3 kv.

2021

Ikraftträdande av en ändring av lagen om offentliga finanser för att utvidga tillämpningsområdet för regeln om stabiliserande utgifter (SER).
De förmodade effekterna av ändringarna omfattar ett större antal enheter inom den offentliga sektorn (statliga fonder för särskilda ändamål) inom ramen för SER, vilket ska göra förvaltningen av de offentliga finanserna mer transparent och effektiv. Finansministeriet ska ansvara för att förbereda ändringen.

A4G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Översyn av hur regeln om stabiliserande utgifter har fungerat under åren 2019–2023, i syfte att
– bedömning av regelns effektivitet, inbegripet tillämpningen av utreseklausulen och återsändandeklausulen.
– analys av effekterna av ändringar i EU-reglerna på formeln i regeln om stabilisering av utgifterna.

Offentliggörande i Biuletyn Informacji Publicznej på finansministeriets webbplats

 

 

 

1 kv.

2025

Offentliggörande av en översyn av hur regeln om stabiliserande utgifter fungerar, med särskild hänvisning till dess tillämpningsområde, efter fem års tillämpning (översyn 2019–2023). Översynen ska offentliggöras på finansministeriets webbplats.
SER infördes 2013 som ett verktyg för att stödja finanspolitiken. Under 2018 gjordes en översyn av hur SER fungerade under de första fem åren. Nästa översyn ska omfatta åren 2019–2023. Analysen av hur SER fungerar ska göra det möjligt att utarbeta rekommendationer om bland annat uppfyllandet av målen och parametrarna i SER-formeln och dess tillämpningsområde.

A5G

A1.2 Ytterligare minskning av regelbördan och den administrativa bördan

Delmål

Ikraftträdande av ett lagstiftningspaket för att minska den administrativa bördan för företag och medborgare

Bestämmelser i lagstiftningspaketet som anger ikraftträdandet

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdande av ett lagstiftningspaket som ska syfta till att undanröja rättsliga hinder som påverkar investeringsklimatet, särskilt genom att

1) förenkling av administrativa och förenklade förfaranden i minst 12 förfaranden, särskilt när det gäller yrken som sjöfolk och handel med alkoholhaltiga drycker.

2) minska användningen av tvåstegsförfarandet i minst 10 förfaranden, särskilt relaterade till geologiska resurser,

3) digitalisering av sättet att hantera ansökningar i minst åtta administrativa förfaranden, till exempel när det gäller inlämning av deklarationer från researrangörer och företagare till garantifonden för försäkringar och inlämning av ansökningar om sociala förmåner från studerande samt geodetiska förfaranden.

4) införande av andra rationaliseringar av administrativa förfaranden (t.ex. begränsning av antalet handlingar eller färre formaliteter som ska fullgöras), särskilt i samband med införandet av ett antal förbättringar av den fysiska planeringsprocessen, byggprocessen och fastighetsbildningsprocessen.

5) förlängning av tidsfristen för att fullgöra skyldigheterna för företagare och fysiska personer gentemot förvaltningen i vissa fall av administrativa förfaranden, till exempel en förlängning från 30 till 60 dagar av tidsfristen för registrering av en bil som köpts i andra medlemsstater eller en förlängning av tidsfristen för användning av turistvouchern från den 31 mars 2022 till den 30 september 2022.

A6G

A1.2 Ytterligare minskning av regelbördan och den administrativa bördan

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen om investeringszoner

Bestämmelse i ändringen av lagen om investeringszoner som anger ikraftträdandet

 

 

 

4 kv.

2023

Ikraftträdande av en ändring av den polska lagen om investeringszoner, som ska
1) öka arealen för särskilda ekonomiska zoner i Polen med 30 %,
2) definiera en ny modell för beviljande av finansiellt stöd till företag som bedriver verksamhet i särskilda ekonomiska zoner, i form av skattelättnader och subventioner för förvärv av investeringsmark.
Den nya lagen ska vara helt i linje med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

A7G

A1.2.1 Investeringar för företag i produkter, tjänster och kompetens hos anställda och personal i samband med diversifiering av verksamheter

Mål

T1 – Antal små och medelstora företag och mikroföretag i hotell-, kultur- och turismsektorerna som har moderniserat sin affärsverksamhet

 

Antal

0

2 500

2 kv.

2024

Minst 2500 små och medelstora företag och mikroföretag i HoReCa, kultur- och turismsektorn har slutfört projekt som syftar till att modernisera deras affärsverksamhet. Projekten ska omfatta följande tre typer av verksamhet:
1) investeringar i utformning och produktion av deras varor och tjänster, såsom i) inköp av maskiner och utrustning som behövs för att lansera nya produkter/tjänster. ii) Bygg- och anläggningsarbeten, inbegripet uppförande av nya produktionslinjer. iii) Investeringar i samband med den gröna omställningen, särskilt för att uppmuntra förebyggande av avfall, återvinning/återanvändning av avfall och för att genomföra lösningar för förnybar energi.
2) konsulttjänster för genomförandet av projekt.
3) kompetenshöjning/omskolning av anställda genom utbildning på området för nya it-lösningar, ny teknik, analys av kundernas behov, informations- och datahantering samt riskhantering.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringarna inom ramen för denna åtgärd ska vara helt förenliga med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

A8G

A1.2.1 Investeringar för företag i produkter, tjänster och kompetens hos anställda och personal i samband med diversifiering av verksamheter

Mål

T2 – Antal små och medelstora företag och mikroföretag i hotell-, kultur- och turismsektorerna som har moderniserat sin affärsverksamhet

 

Antal

2 500

5 000

2 kv.

2026

Minst 5000 små och medelstora företag och mikroföretag i HoReCa, kultur- och turismsektorn har slutfört projekt som syftar till att modernisera deras affärsverksamhet. Projekten ska omfatta följande tre typer av verksamhet:
1) investeringar i utformning och produktion av deras varor och tjänster, såsom i) inköp av maskiner och utrustning som behövs för att lansera nya produkter/tjänster. ii) Bygg- och anläggningsarbeten, inbegripet uppförande av nya produktionslinjer. iii) Investeringar i samband med den gröna omställningen, särskilt för att uppmuntra förebyggande av avfall, återvinning/återanvändning av avfall och för att genomföra lösningar för förnybar energi.
2) konsulttjänster för genomförandet av projekt.
3) kompetenshöjning/omskolning av anställda genom utbildning på området för nya it-lösningar, ny teknik, analys av kundernas behov, informations- och datahantering samt riskhantering.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringarna inom ramen för denna åtgärd ska vara helt förenliga med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

A9G

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Delmål

Antagande av det slutliga urvalet av investeringsområden som ska utvecklas

Meddelande om det slutliga urvalet av investeringsområden som ska utvecklas

4 kv.

2022

Antagande av det slutliga urvalet av investeringsområden som ska utvecklas

Stöd inom ramen för denna investering ska bestå av följande:
1) tillhandahållande av medel för arrondering, inbegripet undantagsvis för markförvärv.
2) tillhandahållande av medel för att bygga nödvändig infrastruktur, inbegripet uppförande av produktions- och lagringsanläggningar samt infrastruktur för allmännyttiga tjänster (t.ex. vatten, gas och energi).
3) tillhandahållande av tekniskt stöd till lokala och regionala myndigheter.

Ministeriet för utveckling, arbete och teknik ska ansvara för utarbetandet av kriterierna.


Vid fastställandet av kriterierna ska hänsyn tas till följande egenskaper:
a) företräde ska ges åt investeringsområden som ligger i de regioner som drabbats hårdast av covid-19-pandemin, vilket ska fastställas på grundval av 2020 års ökning av arbetslösheten och minskningen av bruttonationalprodukten 2020.
b) företräde ska ges till investeringsområden i de mest underutvecklade regionerna, som ska fastställas utifrån 2019 års BNP-nivå per capita (lägre BNP per capita, dvs. mindre utvecklad) och 2019 års arbetslöshetsnivå (högre arbetslöshet, dvs. mindre utvecklad).
c) företräde ska ges åt områden som ligger i de regioner som har störst miljö- och klimatinvesteringsbehov.
d) företräde ska ges åt de projekt som har den högsta mognadsgraden.
Kriterierna ska följa principerna om öppenhet och icke-diskriminering.

Åtgärden ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). I synnerhet ska det säkerställas att de investeringar som får stöd överensstämmer med artiklarna 6.3 och 12 i habitatdirektivet och artikel 5 i direktivet om bevarandet av vilda fåglar, och vid behov ska en miljökonsekvensbedömning eller granskning genomföras i enlighet med MKB-direktivet. Alla investeringsprojekt som finansieras inom ramen för denna del och som kräver ett beslut om miljökonsekvensbedömning ska uppfylla kraven i direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Närmare bestämt ska alla nya projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning godkännas enligt lagen om tillhandahållande av information om miljön och dess skydd, allmänhetens deltagande i miljöskydd och miljökonsekvensbeskrivningar, ändrad genom lagen av den 30 mars 2021 om ändring av denna lag och vissa andra lagar. Bestämmelserna i Guidelines on remedial actions for projects co-financed by EU Funds affected by the infringement 2016/2046, som meddelades Polen den 23 februari 2021 (ref. Ares(2021)1423319), ska beaktas vid genomförandet av alla investeringsprojekt för vilka ett miljöbeslut, ett byggnads- eller byggtillstånd eller ett bygglov har begärts eller utfärdats innan lagen av den 30 mars 2021 trädde i kraft.

A10G

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Mål

Hektar utvecklade investeringsområden

 

Antal

14 860

17 660

4 kv.

2023

17 660 hektar anläggningar för operativa investeringar i Polen (2 800 nya hektar).

Uppförandet av investeringsplatser ska innehålla detaljerade urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) genom användning av en uteslutningslista.

A11G

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Mål

Hektar utvecklade investeringsområden

 

Antal

17 660

19 060

4 kv.

2025

19 060 hektar anläggningar för operativa investeringar i Polen (4 200 nya hektar).

Uppförandet av investeringsplatser ska innehålla detaljerade urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) genom användning av en uteslutningslista.

A12G

A1.3 Reform av markanvändningsplaneringen

Delmål

Ikraftträdande av en ny lag om fysisk planering

Bestämmelse i lagen om fysisk planering som anger ikraftträdandet

 

 

 

1 kv.

2023

Efter ett offentligt samråd träder en ny lag om fysisk planering i kraft som ska
1) införa ett krav på att alla kommuner ska utarbeta och anta en långsiktig strategi för markexploatering i kommunen,
2) införa en skyldighet för alla kommuner att utarbeta och anta allmänna planer för fysisk planering, som ska omvandlas till lokal lagstiftning, som ska innehålla allmänna regler för byggnation i kommunal miljö och bygga på kommunens långsiktiga strategi för markutveckling,
3) införa ett krav på att investerare ska genomföra ytterligare projekt till förmån för kommunen när de bygger nya utvecklingsprojekt, bland annat i syfte att minska bostadsbyggandet utan tillräckligt tillhandahållande av tjänster,
4) fastställa i vilken process berörda parter får delta i utarbetandet av strategier och allmänna planer i kommunerna.

A13G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen.

Delmål

Offentliggörande av ett dokument som fastställer tilldelningsmekanismen och det vägledande stödbelopp som ska ges till varje kommun i Polen för genomförandet av reformen av markanvändningsplaneringen

Publikation på webbplatsen för ministeriet för ekonomisk utveckling och teknik

3 kv.

2022

Efter ett offentligt samråd offentliggöra ett dokument som fastställer tilldelningsmekanismen och det vägledande stödbelopp som varje kommun ska få för genomförandet av den reform av markanvändningsplaneringen som anges i delmål A12G. I dokumentet ska särskilt anges det stödbelopp som ska ges till varje kommun och för vilken typ av verksamhet stödet ska användas.

Alla kommuner i Polen ska få stöd för genomförandet av denna åtgärd. Det stödbelopp som ska tilldelas varje kommun ska ta hänsyn till kommunens befolkning och storlek (mer befolkade/extensiva kommuner ska få mer stöd), samtidigt som kommunernas särskilda behov beaktas.

A14G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Personal från lokala myndigheter och fysiska planerare som fullföljde en kurs i den nya lagen om fysisk planering

 

Antal

0

850

2 kv.

2024

Minst 850 anställda från lokala myndigheter och fysiska planerare har avslutat en kurs i den nya lagen om fysisk planering som anges i delmål A12G.

A15G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Personal från lokala myndigheter och fysiska planerare som fullföljde en kurs i den nya lagen om fysisk planering

 

Antal

850

1 700

2 kv.

2026

Minst 1 700 anställda från lokala myndigheter och fysiska planerare som har avslutat en kurs i den nya lagen om fysisk planering som anges i delmål A12G.

A16G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Andel kommuner som har antagit allmänna planer för fysisk planering

% (procentandel)

0

25

4 kv.

2024

Minst 25 % av kommunerna har utarbetat och antagit en allmän plan för fysisk planering, i enlighet med kraven i den nya lagen i delmål A12G.

A17G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Andel kommuner som har antagit allmänna planer för fysisk planering

% (procentandel)

25

100

2 kv.

2026

100 % av kommunerna har utarbetat och antagit en allmän plan för fysisk planering, i enlighet med kraven i den nya lagen i delmål A12G.

A18G

A1.4 Reformen för att förbättra konkurrenskraften och skyddet för producenter och konsumenter inom jordbrukssektorn

Delmål

Ikraftträdande av en ny lag för att bekämpa orättvis användning av avtalsfördelar inom jordbruks- och livsmedelshandeln

Bestämmelse i den nya lagen för att bekämpa orättvis användning av avtalsfördelar inom jordbruks- och livsmedelshandeln med angivande av att den träder i kraft

 

 

 

1 kv.

2022

Efter ett offentligt samråd träder en ny lag i kraft för att bekämpa orättvis användning av avtalsfördelar inom jordbruks- och livsmedelssektorn, som ska
1) lägga grunden för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja och stödja en uppsättning principer för god praxis i vertikala förbindelser i livsmedelskedjan samt säkerställa en minimiharmonisering av standarder i enlighet med direktiv (EU) 2019/633,
2) skydda alla handelstransaktioner med jordbruks- och livsmedelsprodukter mot otillbörliga handelsmetoder,
3) Går utöver Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan.
Denna lag går längre än direktivet om otillbörliga affärsmetoder på följande sätt:
a) Även om direktivet innehåller en uttömmande förteckning över otillbörliga affärsmetoder ska den nya lagen, utöver denna förteckning, införa en öppen definition av otillbörliga handelsmetoder. Byrån för konkurrens och konsumentskydd (UOKiK) ska i synnerhet identifiera sådana ytterligare handelsmetoder som otillbörliga om i) de strider mot kraven på god affärssed, ii) de snedvrider eller sannolikt kommer att innebära en avsevärd snedvridning av den andra avtalspartens intressen.

b) Direktivet skyddar bara leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter, men den nya lagen ska skydda alla handelsaktörer, inklusive köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Reformen ska göra det möjligt för Byrån för konkurrens och konsumentskydd att utreda inte bara de ärenden som marknadsaktörerna lägger fram utan även att göra egna utredningar.

A19G

A1.4 Reformen för att förbättra konkurrenskraften och skyddet för producenter och konsumenter inom jordbrukssektorn

Delmål

Antagande av en halvtidsöversyn av den nya lagen för att bekämpa orättvis användning av avtalsfördelar inom jordbruks- och livsmedelshandeln

Offentliggörande på konkurrens- och konsumentskyddsbyråns webbplats

 

 

 

2 kv.

2025

Översynen ska omfatta en bedömning av huruvida målen för reformen av illojala handelsmetoder inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn har uppnåtts och identifiera möjligheter till åtgärder för att ta itu med eventuella problem med genomförandet.

A20G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Delmål

Antagande av kriterier för urval av stödmottagare för alla projekt inom ramen för denna investering

Offentliggörande på webbplatsen för ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling och byrån för omstrukturering och modernisering av jordbruket, antagandet av kriterierna för urval av stödmottagare

 

 

 

1 kv.

2022

Efter ett offentligt samråd antas kriterierna för urval av stödmottagare för alla projekt inom ramen för denna investering. Urvalskriterierna ska följa principerna om icke-diskriminering och öppenhet.
Urvalskriterierna ska ge företräde åt följande områden:
i) digitalisering.
ii) skapande av arbetstillfällen.
iii) miljöskydd och hållbara metoder för livsmedelsproduktion.
iv) Den cirkulära ekonomin, inbegripet åtgärder för att förebygga livsmedelsslöseri.
Ansöknings- och kontrollprocessen ska genomföras av byrån för omstrukturering och modernisering av jordbruket (ARMA) för att säkerställa konsekvens, öppenhet och förhindra dubbelfinansiering.

A21G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Distributions- och lagringscentrum som har byggts eller moderniserats och grossistmarknader som har moderniserats

 

Antal

0

72

4 kv.

2025

Minst 72 distributions- och lagringscentrum och grossistmarknader (inklusive kooperativ) har byggts eller moderniserats. Målet är att skapa ett antal oberoende distributions- och lagringscentraler på lokal nivå för att diversifiera och förkorta livsmedelskedjan samt främja mer hållbara produktionsmetoder inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, särskilt genom att förebygga livsmedelsslöseri. Investeringen ska bestå av

(I)Uppförande eller modernisering av byggnader och relevant infrastruktur, såsom lagrings-, förpacknings-, lastnings- och försäljningsanläggningar, sociala anläggningar och laboratorier. Investeringarna ska dessutom omfatta inköp av solpaneler och uppförande av värmeåtervinningsanläggningar, ugnar för biomassa och köldmedier med reducerad eller neutral inverkan på miljön. Modernisering av byggnader ska också omfatta investeringar för termomodernisering av byggnader, uppförande av anläggningar för avfallshantering och uppförande av vatten- och energibesparande anläggningar.

(II)Inköp och installation av maskiner och utrustning för lagring, försäljning, förpackning och transport av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter

(III)Inköp och installation av it-system för att stödja, lagra och marknadsföra livsmedelsprodukter, inbegripet system för förvaltning och redovisning.

(IV)Inköp av nya specialtransportmedel för lagerhantering (t.ex. gaffeltruckar) och för transport av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter (t.ex. tankar, silor, kyllager och frysbilar). Transportutrustning ska köpas in i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

(V)Investeringar som avser efterlevnad av certifierade kvalitetsledningssystem.

(VI)Förskottsavgifter för patent och licenser.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringarna ska göras i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, transportutrustning, förnybar energi och avfallshantering.

A22G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Små och medelstora företag inom jordbruks- och livsmedelssektorn som genomförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning

 

Antal

0

400

4 kv.

2024

Minst 400 små och medelstora företag inom jordbruks- och fiskerisektorn slutförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning. Investeringarna ska bestå av följande typer av verksamhet:
1) uppförande eller modernisering av byggnader och relevant infrastruktur, såsom produktions- och lagringsanläggningar och laboratorier. Stödet ska också omfatta gröna investeringar såsom anläggning av anläggningar för lagring och hantering av avfall, avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Investeringarna ska dessutom omfatta inköp av solpaneler och uppförande av värmeåtervinningsanläggningar, ugnar för biomassa och köldmedier med reducerad eller neutral inverkan på miljön.
2) inköp och installation av maskiner och utrustning för lagring, bearbetning och försäljning av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter.
3) inköp och installation av it-system till stöd för produktions-, lagrings- och försäljningsprocesser, inklusive förvaltning och redovisning.
4) inköp av nya specialiserade transportmedel med nollutsläpp eller låga utsläpp för lagerhantering (t.ex. gaffeltruckar) och för transport av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter (t.ex. tankar, silor, kyl- och fryshus).
5) investeringar som avser efterlevnad av certifierade kvalitetsledningssystem.
6) förskottsavgifter för patent och licenser.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering och transportutrustning.

A23G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Små och medelstora företag inom jordbruks- och livsmedelssektorn som genomförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning

 

Antal

400

800

4 kv.

2025

Minst 800 små och medelstora företag inom jordbruks- och fiskerisektorn slutförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning.

Investeringen ska bestå av följande typer av projekt:
1) uppförande eller modernisering av byggnader och relevant infrastruktur, såsom produktions- och lagringsanläggningar och laboratorier. Stödet ska också omfatta gröna investeringar såsom anläggning av anläggningar för lagring och hantering av avfall, avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Investeringarna ska dessutom omfatta inköp av solpaneler och uppförande av värmeåtervinningsanläggningar, ugnar för biomassa och köldmedier med reducerad eller neutral inverkan på miljön.
2) inköp och installation av maskiner och utrustning för lagring, bearbetning och försäljning av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter.
3) inköp och installation av it-system till stöd för produktions-, lagrings- och försäljningsprocesser, inklusive förvaltning och redovisning.
4) inköp av nya specialiserade transportmedel med nollutsläpp eller låga utsläpp för lagerhantering (t.ex. gaffeltruckar) och för transport av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter (t.ex. tankar, silor, kyl- och fryshus).
5) investeringar som avser efterlevnad av certifierade kvalitetsledningssystem.
6) förskottsavgifter för patent och licenser.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering och transportutrustning.

A24G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Välgörenhetsorganisationer inom livsmedelssektorn som genomförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning

 

Antal

0

50

4 kv.

2025

Minst 50 välgörenhetsorganisationer inom livsmedelssektorn slutförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, i syfte att främja mer hållbara konsumtionsmönster för livsmedel, särskilt genom att förebygga matsvinn. Investeringarna ska stödja moderniseringen av infrastruktur i välgörenhetsorganisationer, bland annat följande:
1) uppförande och anpassning av befintliga byggnader för lagring, beredning och distribution av livsmedel.
2) inköp av kylrum, kylskåp, frysar och kraftgeneratorer.
3) inköp av maskiner, apparater och utrustning för bearbetning, lagring, förpackning och distribution av livsmedel och måltider.
5) inköp av utrustning och it-applikationer för hantering av logistikprocesser i samband med distribution av livsmedel.
6) inköp av specialtransportmedel som är nödvändiga för insamling och transport av livsmedel och lagerhantering (t.ex. livsmedelsbilar, frysbilar, gaffeltruckar och hissar).

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering och transportutrustning.

A25G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Jordbrukare och fiskare som har slutfört projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, förkorta livsmedelskedjorna och genomföra jordbrukslösningar 4.0 i produktionsprocesser

 

Antal

0

5 764

4 kv.

2023

Minst 5 764 jordbrukare och fiskare slutförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, i syfte att öka deras motståndskraft mot framtida kriser och förbättra hållbara produktionsmönster, förkorta leveranskedjorna och stödja teknik inom jordbruk 4.0.

Investeringarna ska omfatta följande:

1) Uppförande och modernisering av byggnader och infrastruktur för bearbetning av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter och livsmedelsprodukter av jordbrukare. Stödet ska även omfatta ersättning av miljö- och hälsofarliga material i byggnader som används för jordbruksproduktion.

2) Uppförande av värmeåtervinningsanläggningar, biomassugnar och köldmedier med reducerad eller neutral miljöpåverkan. Stödet ska också omfatta värmemodernisering av byggnader, uppförande av anläggningar för lagring och hantering av avfall, avloppsreningsverk och biogasanläggningar samt inköp av solcells- och solpaneler.

3) Inköp och installation av maskiner och utrustning för produktion, bearbetning och lagring av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter av jordbrukare.

4) Uppförande eller modernisering av platser för direktförsäljning av lokala livsmedelsprodukter. Detta ska omfatta utveckling, anpassning och uppförande av lokaler för direktförsäljning samt inköp av relevant utrustning såsom kylskåp, frysar och bearbetningsmaskiner och processutrustning.

5) Inköp och installation av it-system och digitala lösningar med anknytning till jordbruk 4.0 för att stödja produktions-, lagrings- och försäljningsprocesser för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Detta ska omfatta inköp av maskiner, utrustning och programvara för dessa ändamål, inbegripet sensorer, it-utrustning och programvaruapplikationer.

6) Inköp av utsläppsfria/utsläppssnåla specialiserade transportfordon, såsom kylvagnar, tankbilar och frysbilar, för att stödja försäljning från dörr till dörr eller transport av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter.
7) Skapande av onlineverktyg för försäljning av jordbruks-, fiskeri-, vattenbruks- och livsmedelsprodukter samt stöd till organisering av leveranser.

8) Förskottsavgifter för patent och licenser.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering, biologisk mångfald och transportutrustning.

A26G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Jordbrukare och fiskare som har slutfört projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, förkorta livsmedelskedjorna och genomföra jordbrukslösningar 4.0 i produktionsprocesser

 

Antal

5 764

11 527

4 kv.

2025

Minst 11 527 jordbrukare och fiskare slutförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, i syfte att öka deras motståndskraft mot framtida kriser och förbättra hållbara produktionsmönster, förkorta leveranskedjorna och stödja teknik inom jordbruk 4.0.

Investeringarna ska omfatta följande:

1) uppförande och modernisering av byggnader och infrastruktur för bearbetning av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter och livsmedelsprodukter av jordbrukare. Stödet ska även omfatta ersättning av miljö- och hälsofarliga material i byggnader som används för jordbruksproduktion.

2) uppförande av värmeåtervinningsanläggningar, biomassugnar och köldmedier med reducerad eller neutral miljöpåverkan. Stödet ska också omfatta värmemodernisering av byggnader, uppförande av anläggningar för lagring och hantering av avfall, avloppsreningsverk och biogasanläggningar samt inköp av solcells- och solpaneler.

3) inköp och installation av maskiner och utrustning för produktion, bearbetning och lagring av jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter av jordbrukare.

4) uppförande eller modernisering av platser för direktförsäljning av lokala livsmedelsprodukter. Detta ska omfatta utveckling, anpassning och uppförande av lokaler för direktförsäljning samt inköp av relevant utrustning såsom kylskåp, frysar och bearbetningsmaskiner och processutrustning.

5) inköp och installation av it-system och digitala lösningar med anknytning till jordbruk 4.0 för att stödja produktions-, lagrings- och försäljningsprocesser för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Detta ska omfatta inköp av maskiner, utrustning och programvara för dessa ändamål, inbegripet sensorer, it-utrustning och programvaruapplikationer.

6) Inköp av utsläppsfria/utsläppssnåla specialiserade transportfordon, såsom kylvagnar, tankbilar och frysbilar, för att stödja försäljning från dörr till dörr eller transport av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter.

7) skapande av onlineverktyg för försäljning av jordbruks-, fiskeri-, vattenbruks- och livsmedelsprodukter samt stöd till organisering av leveranser.

8) förskottsavgifter för patent och licenser.

Investeringen ska säkerställa ett balanserat genomförande av alla typer av projekt som beskrivs i målet, med beaktande av både stödmottagarnas särskilda behov och målen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering, biologisk mångfald och transportutrustning.



A2 – INNOVATION

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

A27G

A2.1 Snabbare robotisering och digitaliserings- och innovationsprocesser

Delmål

Ikraftträdande av en ny lag till stöd för automatisering/digitalisering och innovation av företag genom införande av skattelättnader för robotisering

Bestämmelse i den nya lagen om stöd till automatisering och digitalisering och innovation av företag som anger dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

En ny lag ska införa en skattelättnad så att entreprenör har rätt till ytterligare avskrivning av en del av robotiseringskostnaderna från skattebasen vid utgången av beskattningsåret. Skattelättnaden ska vara tillgänglig för alla företagare oavsett storlek och verksamhetsort. Följande kostnader ska anses vara stödberättigande:

• kostnader för inköp av nya robotar.

• maskiner och kringutrustning för robotar som är funktionellt knutna till dem

• maskiner, apparater och andra saker som är funktionellt relaterade till robotar och som används för att säkerställa ergonomi och säkerhet på arbetsplatsen

• maskiner, apparater eller system för fjärrstyrning, fjärrdiagnos, övervakning eller underhåll av robotar

• apparater för interaktion mellan människa och maskin för samarbetsrobotar eller högkänsliga robotar

• kostnader för immateriella tillgångar avseende fasta tillgångar som nämns ovan

• kostnader för utbildning av robotar

• avgifter som hänför sig till leasingavtal avseende anläggningstillgångar som anges ovan, om äganderätten till anläggningstillgångarna överförs till skattebetalaren efter utgången av leasingkontraktets basperiod.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Reformen ska särskilt stödja investeringar med låg effekt som är teknikneutrala när det gäller deras tillämpningsnivå.

A28G

A2.1.1 Investeringar till stöd för robotisering och digitalisering i företag

Mål

T1 – Genomförande av projekt som rör robotisering, artificiell intelligens eller digitalisering av processer, teknik, produkter eller tjänster

 

Antal

0

6

4 kv.

2024

Antal fullt genomförda projekt som rör robotisering, artificiell intelligens eller digitalisering av processer, teknik, produkter eller tjänster. Projekten ska särskilt omfatta minst ett av följande ämnen:
– fullständigt genomförande av innovativa digitala lösningar, inbegripet digitalisering av affärsprocesser,
stödja övergången till Industri 4.0 med särskild tonvikt på robotisering och driftsteknik,
användning av molnteknik och artificiell intelligens i integreringen och förvaltningen av produktions- och affärsprocesser,
– integrering av särskilda delar av affärsprocesser,
– fullständigt införande av kommunikationsteknik från maskin till maskin (M2M), användning av sakernas internet (IoT) med tillämpning av avancerade metoder för informationsbehandling.
– fullständigt genomförande av intelligenta produktionslinjer, byggande av intelligenta fabriker (smarta fabriker),
skapande av digitala domänplattformar och integrering av befintliga domänsystem,
fullständigt genomförande av särskilda system som automatiserar processer på området digital säkerhet med användning av molnteknik och artificiell intelligens,
– fullständigt genomförande av moderna digitala arbetsplatser.
Projektet förväntas främst rikta sig till stora företag och deras anställda.

A29G

A2.1.1 Investeringar till stöd för robotisering och digitalisering i företag

Mål

T2 – Genomförande av projekt som rör robotisering, artificiell intelligens eller digitalisering av processer, teknik, produkter eller tjänster

 

Antal

6

40

2 kv.

2026

Ytterligare minst 34 fullt genomförda projekt med anknytning till robotisering, artificiell intelligens eller digitalisering av processer, teknik, produkter eller tjänster som uppfyller kraven för åtgärd A28G.

A30G

A2.2 Att skapa förutsättningar för övergången till en cirkulär ekonomi

Delmål

Ikraftträdande av ny lagstiftning som innebär ändringar av den rättsliga ramen för att möjliggöra handel med returråvaror

Bestämmelse i den nya lagstiftningen om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2024

Den nya lagstiftningen ska möjliggöra handel med utvalda returråvaror. Lagstiftningen ska möjliggöra en förenklad hantering av dessa material, vilket ska leda till en minskning av utnyttjandet av naturresursfyndigheter, ersätta naturliga material och produkter och minska avfallslagringen i avfallshögar.

A31G

A2.2.1 Investeringar i användning av miljöteknik och miljöinnovation, inbegripet sådan som rör cirkulär ekonomi

Mål

Undertecknade bidragsavtal för projekt som tilldelas små och medelstora företag med lösningar för att utveckla och stimulera eller tillämpa grön teknik (med anknytning till den cirkulära ekonomin)

 

Antal

0

100

1 kv.

2025

Antal undertecknade bidragsöverenskommelser. Urvalet ska ske enligt angivna urvalskriterier i enlighet med principerna om icke-diskriminering och öppenhet. Finansieringen ska finansiera projekt som drivs av små och medelstora företag i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) genom användning av en förteckning över undantag och som avser utveckling och genomförande eller tillämpning av gröna branschlösningar, som ska väljas ut på grundval av det största bidraget till målen (genom mätbara och tillförlitliga indikatorer) i en av följande kategorier:
– förbättring av materialhanteringen
– ökad energieffektivitet i produktions- och driftsprocesser
minskning av avfall från produktions- och driftsprocesser
återanvändning eller återvinning av avfall
– minskade utsläpp av växthusgaser från produktion och driftsprocesser.

A32G

A2.2.1 Investeringar i användning av miljöteknik och miljöinnovation, inbegripet sådan som rör cirkulär ekonomi

Mål

Undertecknade bidragsöverenskommelser för projekt som stöder utvecklingen av teknik som bidrar till att skapa en marknad för returråvaror

 

Antal

0

5

3 kv.

2025

Antal undertecknade bidragsöverenskommelser. Urvalet ska ske enligt angivna urvalskriterier i enlighet med principerna om icke-diskriminering och öppenhet. Finansieringen ska finansiera projekt i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) genom användning av en uteslutningslista och med anknytning till användningen av returråvaror, som ska väljas ut på grundval av det största bidraget till målen (genom mätbara och tillförlitliga indikatorer) att a) Utveckling av teknik för avfallsomvandling. b) utveckling och genomförande av innovativ teknik för användning av avfall som sekundära råvaror, c) ökning av mängden återvinningsbara material och minskning av mängden råvaror som används i produktionsprocesser, d) stöd till viktiga konstruktionsprocesser för återvinning, e) förlängning av produkters livslängd, f) minskning av mängden avfall som går till deponier.

A33G

A2.3 Tillhandahållande av en institutionell och rättslig grund för utvecklingen av obemannade luftfartyg (UAV)

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om den polska flygtrafiktjänsten

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen om den polska flygtrafiktjänstbyrån med angivande av dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2023

Ändringslagen ska ge den polska byrån för flygtrafiktjänster (PANSA) rätt att äga eget kapital i kommersiella företag och ge PANSA eller dess dotterbolag tillstånd att genomföra pilotprojekt till stöd för genomförandet av affärsmodeller och tjänster baserade på UAV.

A34G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

T1 – Lokala centrum och infrastruktur för obemannade fordon som färdigställts av lokala myndigheter eller utsedda enheter för lokal drift

 

Antal

0

3

1 kv.

2025

Lokal infrastruktur ska genomföras på tre platser (utbyggnad).
Genomförandet av den digitala infrastrukturen för obemannade farkoster i hela landet ska möjliggöra en stabil, hållbar och säker utveckling av obemannade farkoster i olika delar av landet och bidra till att säkerställa territoriell sammanhållning och hållbar utveckling i landet. De viktigaste delarna i infrastrukturen ska vara infrastruktur på mark, lokala datacentrum och trafikledningscentraler samt digitala tjänster och förfaranden som genomförs.

A35G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

T2 – Lokala centrum och infrastruktur för obemannade fordon som färdigställts av lokala myndigheter eller utsedda enheter för lokal drift

 

Antal

3

10

2 kv.

2026

Lokala centrum och/eller lokal infrastruktur ska genomföras på ytterligare sju platser (utbyggnad). Genomförandet av den digitala infrastrukturen för obemannade farkoster i hela landet ska möjliggöra en stabil, hållbar och säker utveckling av obemannade farkoster i olika delar av landet och bidra till att säkerställa territoriell sammanhållning och hållbar utveckling i landet. De viktigaste delarna i infrastrukturen ska vara infrastruktur på mark, lokala datacentrum och trafikledningscentraler samt digitala tjänster och förfaranden som genomförs.

A36G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

Genomförda tjänster avseende obemannade fordon som föregås av pilotprojekt

 

Antal

0

2

2 kv.

2024

Tjänster avseende obemannade fordon ska testas och genomföras i pilotprojekt som genomförs inom enskilda kompetenscentrum. Den förväntas genomföra minst två pilotprojekt som en del av specialiserade program inom följande utvalda tillämpningsområden:
autonom trafiksamordning (med särskild tonvikt på hamnar och energiinfrastruktur)
tjänster avseende allmän ordning (säkerhet och civilskydd)
Antalet pilotprojekt som utförs i enskilda paket ska bero på tillämpningsområdet, antalet potentiella mottagare (kunder), den tekniska komplexiteten och regleringsvillkoren för en viss tillämpning. Tjänster som genomförs som en del av pilotprojekt ska möjliggöra teknisk standardisering och social acceptans för användning av obemannade fordon. Tjänster för obemannade fordon som testas och genomförs ska innebära fullt operativa tjänster som bygger på hårdvara och programvara och uppfyller mottagarens (användarens) verksamhetsbehov. Urvalet av projekt och uppdragstagare ska ske enligt angivna urvalskriterier i enlighet med principerna om icke-diskriminering och öppenhet. 

A37G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

Genomförda tjänster avseende obemannade fordon som föregås av pilotprojekt

 

Antal

2

4

2 kv.

2026

Ytterligare två projekt som uppfyller kraven för åtgärd A36G.  

A38G

A2.4 Stärka samarbetsmekanismerna mellan vetenskap och industri

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som ändrar lagen om högre utbildning och vetenskap med avseende på förteckningen över enheter som kan bilda specialföretag tillsammans med universitet

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen om högre utbildning och vetenskap om dess ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2022

Ändringsakten ska göra det möjligt att skapa specialföretag som är särskilt utformade för kommersialisering av FoU-resultat. Detta förväntas medge större tvärvetenskaplighet och flexibilitet i tekniköverföringen.

A39G

A2.4 Stärka samarbetsmekanismerna mellan vetenskap och industri

Delmål

Fastställande av regler för användning av laboratorier och kunskapsöverföring från institut som övervakas av ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling

Dokument som innehåller de fastställda reglerna

 

 

 

1 kv.

2022

Reglerna för användning av laboratorier och kunskapsöverföring ska fastställa förfarandena för användningen av forskningsinfrastrukturen inom samarbetet mellan vetenskap och vetenskap och mellan vetenskap och näringsliv. Bestämmelserna ska följa principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

A40G

A2.4.1 Investeringar i utveckling av forskningskapacitet

Mål

Laboratorier med modern forsknings- och analysinfrastruktur vid institutioner som övervakas och/eller är underställda ministeriet för utbildning och vetenskap och ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling

 

Antal

0

18

4 kv.

2025

Uppbyggnad och modernisering av laboratorier vid institutioner som övervakas och/eller är underställda ministeriet för utbildning och vetenskap, samt ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling och huvudinspektionen för jordbruks- och livsmedelskvalitet med anknytning till målen.



A3 – UTBILDNING

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

A41G

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Delmål

Ikraftträdande av lagen om ändring av utbildningslagen, om inrättande av den rättsliga ramen för nätverket av sektoriella kompetenscentrum, tillhandahållande av riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov

Bestämmelse i lagen om ändring av utbildningslagen om dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2023

Reformen av utbildningslagstiftningen ska, efter genomförbarhetsstudier och en översynsprocess i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter, sektorer och andra berörda parter, fastställa/se över den rättsliga ramen för nätverket av sektoriella kompetenscentrum, tillhandahålla riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov, med målet att förbättra yrkesutbildningssystemet med mer målinriktade sektoriella utbildningscentrum och bättre koppla utbildning till arbetsmarknadens behov.

Utbildningslagen, i dess lydelse enligt ändringsakten, ska
– Planera för en utvecklingsplan för nätverket av kompetenscentrum.
Fastställa kompetenscentrumens plats och roll i utbildningssystemet,
Fastställa villkoren för anställning av personal vid kompetenscentrumen,
– Fastställa bestämmelser om cykliska översyner för att säkerställa tillsyn över förvaltningen och hållbarheten efter 2026,
Anpassa ett befintligt styrningssystem med skräddarsydda bestämmelser om styrningen av kompetenscentrum, inbegripet arbetsgivare (inklusive företrädare för små och medelstora företag), arbetsmarknadens parter och andra relevanta intressenter, inbegripet regionala och lokala myndigheter,

– Fastställa finansieringsarrangemang (även efter det att EU-stödet upphört), utbildningsvillkor, bestämmelser om yrkesvägledning och kursplaner. och
Identifiera vilka typer av utbildning som tillhandahålls, målgrupper, typer av kvalifikationer och standarder, kvalitetssäkrings- och kontrollmekanismer och hur sektorerna ska kopplas till kompetenscentrumen.

A42G

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Delmål

Ikraftträdande av lagen om ändring av lärarlagen som gör det möjligt att genomföra fortbildning för lärare i de sektoriella kompetenscentrumen

Bestämmelse i lagen om ändring av lärarlagen om dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2023

Reformen av lagen om lärare ska göra det möjligt för de sektoriella kompetenscentrumen att tillhandahålla fortbildning för lärare.

Lärarlagen, i dess lydelse enligt ändringsakten, ska

fastställa ramen för utbildningen av lärare vid kompetenscentrumen,

ta med bestämmelser om lärarnas utbildning inför användningen av ny teknik.

A43G

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Delmål

Ikraftträdande av lagar om ändring av lagen om regionalt självstyre, lagen om arbetsmarknadsinstitutioner, lagen om läns självstyre och andra relevanta lagar om samordning av yrkesutbildning och livslångt lärande i regionerna

Bestämmelser i de akter som ändrar lagen om regionalt självstyre, lagen om arbetsmarknadsinstitutioner, lagen om självstyre i länet och andra relevanta akter som anger deras respektive ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2025

De ändrade lagstiftningsakterna (inbegripet lagen om regionalt självstyre, lagen om arbetsmarknadsinstitutioner, lagen om självstyre i länen och andra relevanta lagar) ska, efter en översynsprocess och i nära samarbete med de lokala och regionala myndigheterna, fastställa regionernas rättigheter och skyldigheter i samordningen av kompetensstrategier och påverka de kompetenshöjningserbjudanden som institutioner för livslångt lärande erbjuder på grundval av operativa genomförandeprogram för Polens nationella integrerade kompetensstrategi 2030 på regional nivå.

Ändringarna ska omfatta följande:
a) den rättsliga strukturen och uppgifterna för regionala samordningsgrupper för hållbar regional samordning av politiken för yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande.
b) ledningsstrukturen för den regionala kompetenspolitiken, inbegripet regionernas och arbetsmarknadsparternas ansvar.
c) en skyldighet att anta operativa genomförandeprogram för den nationella integrerade kompetensstrategin 2030 på regional nivå, inbegripet i) skyldigheten att uppdatera ett genomförandeprogram vart femte år, och ii) skyldigheten att se till att utbildningsutbudet i yrkesutbildningen och andra utbildningsanordnare anpassas till de diagnostiserade kompetensbehoven.
d) Bestämmelser för samordningskontorets verksamhet (tillhandahållande av tjänster till de regionala samordningsgrupperna). och
e) bestämmelser om skyldigheter att övervaka och utvärdera.
De operativa genomförandeprogrammen för den nationella integrerade kompetensstrategin 2030 på regional nivå ska inte påverka de högre utbildningsanstalternas institutionella oberoende.

A44G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T1 – Inrättande av ett nätverk av fungerande sektoriella kompetenscentrum som tillhandahåller riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov

 

Antal

0

20

1 kv.

2024

20 Fullt fungerande sektoriella kompetenscentrum och tillhandahållande av yrkesutbildningskurser och kursplaner, även för vuxna, studenter, unga vuxna, lärare inom yrkesutbildning och fortbildning samt anställda. Detta ska inbegripa följande:
– uppbyggnad av kompetenscentrum.
inköp av utrustning (i den mån det är relevant för centrumens drift).
– centrumens institutionella struktur, inbegripet deltagande av 90 branschorganisationer.

– Anställning av personal. och
– Fullt fungerande kompetenscentrum.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). I synnerhet ska uppförandet av nya byggnader överensstämma med standarden för nära-nollenergibyggnader, i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda.

A45G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T2 – Inrättande av ett nätverk av fungerande sektoriella kompetenscentrum som tillhandahåller riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov

 

Antal

20

120

3 kv.

2025

120 Fullt fungerande sektoriella kompetenscentrum och tillhandahållande av yrkesutbildningskurser och kursplaner, även för vuxna, studenter, unga vuxna, lärare inom yrkesutbildning och fortbildning samt anställda. Detta ska inbegripa följande:
– uppbyggnad av kompetenscentrum.
inköp av utrustning (i den mån det är relevant för centrumens drift).
– institutionell struktur för 120 centrum, inklusive deltagande av 90 branschorganisationer.

– Anställning av personal. och
– Fullt fungerande 120 kompetenscentrum.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). I synnerhet ska uppförandet av nya byggnader överensstämma med standarden för nära-nollenergibyggnader, i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda.

A46G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T1 – Tillhandahållande av färdigheter för studerande i branschspecifika kompetenscentrum, inbegripet certifiering av läranderesultat (färdigheter), som utfärdats och erkänts av sektorn

 

Antal

0

2 000

3 kv.

2024

2 000 personer ska ha genomgått utbildning vid de sektoriella kompetenscentrumen. Varje utbildad inlärare ska ha fått en bekräftelse på de erhållna läranderesultaten (färdigheter och kvalifikationer), som erkänns av sektorn, och som utfärdats av branschorganisationen.

A47G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T2 – Tillhandahållande av färdigheter för studerande i branschspecifika kompetenscentrum, inbegripet certifiering av läranderesultat (färdigheter), som utfärdats och erkänts av sektorn

 

Antal

2 000

16 000

3 kv.

2025

16 000 personer ska ha genomgått utbildning vid de sektoriella kompetenscentrumen. Varje utbildad inlärare ska ha fått en bekräftelse på de erhållna läranderesultaten (färdigheter och kvalifikationer), som erkänns av sektorn, och som utfärdats av branschorganisationen.

A48G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T3 – Tillhandahållande av färdigheter för studerande i branschspecifika kompetenscentrum, inbegripet certifiering av läranderesultat (färdigheter), som utfärdats och erkänts av sektorn

 

Antal

16 000

24 000

2 kv.

2026

24 000 personer ska ha genomgått utbildning vid de sektoriella kompetenscentrumen. Varje utbildad inlärare ska ha fått en bekräftelse på de erhållna läranderesultaten (färdigheter och kvalifikationer), som erkänns av sektorn, och som utfärdats av branschorganisationen.

A49G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

Inrättande av fungerande regionala samordningsgrupper som samordnar politiken inom yrkesutbildning och livslångt lärande

 

Antal

0

14

3 kv.

2022

Minst 14 regionala samordningsgrupper ska inrättas, med ett övergripande mål på 16 regionala samordningsgrupper (en för varje vojvodskap). De regionala samordningsgrupperna, som består av nyckelaktörer, ska samordna politiken inom yrkesutbildning och livslångt lärande och samarbeta med den högre utbildningen när så är lämpligt och om detta är överenskommet med de berörda högre utbildningsanstalterna.

A50G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

Utveckling av operativa genomförandeprogram för den integrerade kompetensstrategin på regional nivå av de inrättade regionala samordningsgrupperna för yrkesutbildning och livslångt lärande

 

Antal

0

14

3 kv.

2023

Minst 14 operativa regionala genomförandeprogram ska utvecklas, med ett övergripande mål på 16 regionala operativa genomförandeprogram (ett för varje vojvodskap).
De operativa genomförandeprogrammen för den nationella integrerade kompetensstrategin 2030 ska omfatta alla former av lärande, inbegripet samordning av yrkesutbildning och livslångt lärande.
De ska innehålla färdplaner för utvecklingen av yrkesutbildning i regionerna, med beaktande av den digitala och gröna omställningen och främjande av innovation.
De ska omfatta mekanismer för övervakning och utvärdering. De operativa genomförandeprogrammen ska inte påverka de högre utbildningsanstalternas institutionella oberoende.

A4 – ARBETSMARKNAD

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

A51G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Ikraftträdande av nya lagar om offentliga arbetsförmedlingar, anställning av tredjelandsmedborgare och om elektroniskt ingående av vissa anställningsavtal:
– införa förändringar av de offentliga arbetsförmedlingarna och den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att öka deltagandet på arbetsmarknaden
– minska de administrativa hindren för anställning av utlänningar
– förenkling av förfarandet för att ingå vissa avtal

Bestämmelser i lagstiftningen om offentliga arbetsförmedlingar, anställning av personer från tredje land och om elektroniskt ingående av anställningsavtal med uppgift om ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Ikraftträdande av tre nya lagar som ska införa nya bestämmelser:


1. Om offentliga arbetsförmedlingar och aktiv arbetsmarknadspolitik för att öka deltagandet i sysselsättning genom att i) att utvidga kundkretsen av arbetsförmedlingar till att omfatta personer som inte är yrkesverksamma. ii) identifiera och nå ut till ekonomiskt inaktiva personer som potentiellt kan utöva yrkesverksamhet, iii) införa en skyldighet för arbetsgivare från den offentliga och privata sektorn (för företagare som använder offentliga medel, t.ex. genom att delta i anbudsförfaranden) att lämna in anställningserbjudanden till den centrala arbetsförmedlingsdatabasen. iv) öka tillgången till livslångt lärande för arbetssökande genom att finansiera utbildningskostnader från Arbetsfonden och intyga förvärvandet av kunskaper och färdigheter, inbegripet yrkeskvalifikationer. v) införa en ny form av stöd (en kupong för fortbildning) för både anställda och arbetslösa.


2. Att minska de administrativa hindren och effektivisera förfarandena för anställning av utlänningar: i) Det ska vara möjligt för de offentliga arbetsförmedlingarna att inrätta specialiserade tjänster inom de offentliga arbetsförmedlingarna (inte ett separat kontor) för att stödja utlänningar på arbetsmarknaden, både för anställda och arbetslösa. ii) De offentliga arbetsförmedlingarnas roll ska öka i förfarandet för utfärdande av arbetstillstånd för utlänningar, vilket ska göra det effektivare. iii) fullständig digitalisering av förfaranden för erhållande av arbetstillstånd för utlänningar ska genomföras.


3. Om elektronisk ingående av vissa kontrakt, för att förenkla rekryteringsprocessen. Genom lagstiftning införs en möjlighet att ingå och reglera vissa anställningsavtal på ett elektroniskt sätt som är integrerat med socialförsäkrings- och skattesystemen. Detta ska underlätta processen för att ingå ett anställningsförhållande.

A52G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Nya standarder och resultatramar för de offentliga arbetsförmedlingarnas funktion och samordning

Antagande av ministeriet för familje- och socialpolitik (MRiPS)

 

 

 

4 kv.

2023

Nya resultatstandarder och resultatramar för ledningen, inbegripet följande:
– Anpassning av de nya lagarna om offentliga arbetsförmedlingar, om anställning av tredjelandsmedborgare och om elektroniskt ingående av vissa anställningsavtal,
Inrättande av ett resultatstyrningssystem för decentraliserade offentliga arbetsförmedlingar
Utveckling av nya arbetsmetoder och standarder för de offentliga arbetsförmedlingarnas funktion och samordning på grundval av de nya bestämmelser som antagits (i syfte att göra dem operativa och optimera, utveckling av nya kundtjänststandarder ska genomföras med medfinansiering från ESF +).

A53G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Genomföra en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter om möjligheterna till kollektivavtal och genomföra en omfattande studie om den potentiella rollen för ett enda anställningsavtal för att skapa ny flexibilitet och trygghet på den polska arbetsmarknaden.

Rapport från ministeriet för familje- och socialpolitik (MRiPS) om samråd med arbetsmarknadens parter

 

 

 

4 kv.

2022

Syftet med samrådet med arbetsmarknadens parter är att kartlägga kollektivavtalens roll och potential på den polska arbetsmarknaden för att skapa ny flexibilitet i linje med nya och snabbt föränderliga förhållanden. En studie ska genomföras för att undersöka möjligheterna till ett eventuellt enda anställningsavtal, tillhandahålla analytisk och rättslig grund och använda jämförande analyser. Det kan utvecklas med stöd av internationella organisationer och/eller med särskilt tekniskt bistånd.

A54G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av [relevant lagstiftning] för att genomföra de reformprioriteringar som fastställdes vid samrådet om kollektivavtal och i studien om ett enda anställningsavtal i Polen

Bestämmelse i ändring av relevanta lagar som anger dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2024

Ikraftträdande av en ändring av relevanta lagar som genomför de reformprioriteringar som fastställs i studien om det enda anställningsavtalets potentiella roll och i enlighet med samrådet om kollektivavtal.

A55G

A4.1.1 Investeringar till stöd för reformer av arbetsmarknadsinstitutionerna

Mål

Offentliga arbetsförmedlingar där moderniserade it-system ska införas

 

% (procentandel)

0

100

2 kv.

2025

Andel av den offentliga arbetsförmedlingen (kontor) där it-systemen används. Genomförandet består av följande:
Modernisering av IT-systemet (införande av nya funktioner i det nuvarande it-systemet, anpassning till de nya uppgifterna enligt den nya lagen, t.ex. nya uppgifter för tjänster för utlänningar) för att effektivt hantera aktiva arbetsmarknadspolitiska och offentliga arbetsförmedlingars förfaranden och digitala verktyg för aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom offentliga arbetsförmedlingar, och integrerade på relevanta områden med uppgifter från andra kompletterande it-system (inbegripet socialförsäkrings- och skatteregister).
– Digitalisering av processer och verktyg som används av de offentliga arbetsförmedlingarna.
– Modernisering av befintliga eller genomförande av nya it-lösningar som används av offentliga arbetsförmedlingar och för att stödja de offentliga arbetsförmedlingarnas kunder.
– Utbyggnad av de offentliga arbetsförmedlingarnas IKT-infrastruktur.
– Införande av nya kommunikationsverktyg (inklusive it) med kunderna.

A56G

A4.1.1 Investeringar till stöd för reformer av arbetsmarknadsinstitutionerna

Mål

Personal inom den offentliga arbetsförmedlingen som utbildats i tillämpningen av nya förfaranden och användningen av it-verktyg, som genomförts till följd av de nya lagarna om offentliga arbetsförmedlingar, om anställning av tredjelandsmedborgare och om elektroniskt ingående av vissa anställningsavtal

 

% (procentandel)

0

50

1 kv.

2025

Anställda inom den offentliga arbetsförmedlingen ska genomgå en utbildning om de nya förfaranden och standarder som fastställs i de nya lagarna om offentliga arbetsförmedlingar, anställning av tredjelandsmedborgare och om elektronisk ingående av vissa anställningsavtal samt i it-verktyg och it-system som driver dessa nya verktyg och förfaranden. Målet avser en procentandel av de offentliga arbetsförmedlingarnas totala personal som har utbildats.

A57G

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till högkvalitativ barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Delmål

Antagande av kvalitetsnormer för barnomsorg, inklusive utbildningsriktlinjer och standarder för omsorgstjänster för barn under tre år, för att säkerställa hög kvalitet, inklusive utbildning och omsorg.

Bestämmelse i [relevanta lagar] som anger ikraftträdandet

 

 

 

2 kv.

2023

Oberoende analys av i vilken utsträckning de befintliga standarderna för omvårdnad och utbildning för barn upp till tre års ålder möjliggör tillgång till högkvalitativ och ekonomiskt överkomlig förskoleverksamhet och barnomsorg. Analysen ska göras med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (2019/C 189/02) och ska läggas fram i en rapport som ska offentliggöras av ministeriet för familje- och socialpolitik.

På grundval av analysen ska det utarbetas en ram för kvalitetsnormer för barnomsorg, inklusive utbildningsriktlinjer och standarder för barnomsorg för barn under tre år, som sedan ska rådfrågas offentligt och godkännas av ministeriet för familje- och socialpolitik med berörda parter.

Ikraftträdandet av en ändring av lagen av den 4 februari 2011 om vård av barn upp till tre års ålder ska göra ramen bindande för barnomsorgen, efter samråd och överenskommelse med berörda parter från ministeriet för familje- och socialpolitik.

A58G

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till högkvalitativ barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om vård av barn upp till tre års ålder som säkerställer en stabil långsiktig inhemsk finansiering av barnomsorgen för barn upp till tre års ålder

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen av den 4 februari 2011 om vård av barn upp till tre års ålder om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2024

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen av den 4 februari 2011 om vård av barn upp till tre års ålder som ska säkerställa en stabil långsiktig finansiering från nationella medel för inrättande och drift av barnomsorg för barn upp till tre års ålder.

A59G

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om vård av barn upp till tre års ålder i syfte att ändra organisationen av systemet för finansiering av barnomsorg upp till tre års ålder i syfte att införa ett enhetligt finansieringssystem för inrättande och drift av barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen av den 4 februari 2011 om vård av barn upp till tre års ålder om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdandet av en lag om ändring av lagen av den 4 februari 2011 om vård av barn upp till tre års ålder ska effektivisera förvaltningen av finansieringen av inrättandet och driften av barnomsorgen genom att
– genomförande av ett enhetligt finansieringsförvaltningssystem för inrättande och drift av barnomsorgstjänster för barn upp till tre års ålder.
– att låta förvaltningen av medel från olika finansieringskällor ingå i programmet Maluch +.

A60G

A4.2.1 Stöd till barnomsorg för barn upp till tre års ålder (daghem, barnklubbar) under Maluch+

Delmål

Inrättandet av ett IT-system för finansiering och inrättande av barnomsorg för barn upp till tre års ålder, som ska kombinera olika finansieringskällor för barnomsorg.

Fullt fungerande it-system

2 kv.

2022

Inrättande och idrifttagande av ett fungerande it-system (eller utvidga ett av de befintliga systemen), som ska användas för att stödja projekt som genomförs av slutmottagarna av det ekonomiska stödet, dvs. enheter som inrättar och driver barnomsorgsinstitutioner, i varje skede av genomförandet. Systemet ska också användas av institutioner som övervakar och genomför reformen.

A61G

A4.2.1 Stöd till barnomsorg för barn upp till tre års ålder (daghem, barnklubbar) under Maluch+

Mål

Inrättande av nya platser inom barnomsorgen (daghem, barnklubbar) för barn upp till tre år

 

Antal

0

47 500

2 kv.

2026

Inrättande och utveckling av infrastruktur för barnomsorg upp till tre års ålder ska bestå av följande:
uppförande eller renovering av daghem och barnklubbar (i enlighet med principerna om universell utformning).
köp av fastigheter och infrastruktur (förvärv av mark eller lokaler)
Målet gäller daghem och barnklubbar. Målet gäller uppförande av nya anläggningar samt renovering och anpassning av befintliga anläggningar för sammanlagt minst 47 500 nya barnomsorgsplatser.

A62G

A4.3 Genomförande av den rättsliga ramen för enheter inom den sociala ekonomin

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om den sociala ekonomin

Bestämmelse i lagen om den sociala ekonomin som anger ikraftträdandet

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdande av en akt om den sociala ekonomin som ska reglera de grundläggande frågorna inom denna sektor, särskilt följande: definitionen av ett socialt företag, principerna om fungerande och stöd till företag inom den sociala ekonomin, nya samarbetsmodeller mellan företag inom den sociala ekonomin och lokala myndigheter vid genomförandet av sociala tjänster samt principerna för politisk samordning på området för utveckling av den sociala ekonomin.

A63G

A4.3.1 Investeringsstödprogram som särskilt gör det möjligt att utveckla verksamheter, öka deltagandet i genomförandet av sociala tjänster, förbättra kvaliteten på integrationen i enheter inom den sociala ekonomin

Mål

Antal enheter som fick status som socialt företag

 

Antal

0

1 400

2 kv.

2025

Beviljande av status som socialt företag till 1 400 enheter.

A64G

A4.3.1 Investeringsstödprogram som särskilt gör det möjligt att utveckla verksamheter, öka deltagandet i genomförandet av sociala tjänster, förbättra kvaliteten på integrationen i enheter inom den sociala ekonomin

Mål

Antal enheter inom den sociala ekonomin, inklusive sociala företag, som omfattas av ekonomiskt stöd

 

Antal

0

1 000

4 kv.

2025

Tillhandahållande av bidrag till minst 1 000 enheter inom den sociala ekonomin, inklusive sociala företag som ska leda till att arbetstillfällen bevaras, den finansiella omsättningen ökar eller till att förändringar i den ekonomiska verksamheten införs (utvidgning av verksamhetens omfattning, form eller förändring av industrin). Sysselsättningen i enheter som får bidrag ska bibehållas i minst 12 månader efter den dag då bidraget beviljades.

Urvalet av stödmottagare ska ske enligt angivna urvalskriterier i enlighet med principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

A65G

A4.4 Att göra anställningsformerna mer flexibla och införa distansarbete

Delmål

Ikraftträdande av den rättsakt som ändrade arbetslagen som inför permanenta inrättningar för distansarbete till bestämmelserna i arbetslagen och flexibla former av arbetstidsarrangemang

Bestämmelse i lagen om ändring av arbetslagen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2022

Ikraftträdandet av lagen om ändring av arbetslagen, som ska bidra till att göra det lättare att förena yrkesansvar och privat ansvar, reagera på krisen och ge stöd för att hjälpa inaktiva personer med lägre ekonomisk aktivitet att hitta fast anställning. Reformen ska bestå av följande:
– införande av möjligheten till distansarbete (helt eller delvis) utanför arbetsplatsen på grundval av överenskommelser mellan arbetstagaren och arbetsgivaren som ingåtts vid ingåendet av anställningsavtalet eller under anställningen.
– fastställande av regler för distansarbete i ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarrepresentanterna.
– inklusive särskilda fall där distansarbete kan utföras på arbetsgivarens begäran (t.ex. i extraordinära omständigheter).
fastställande av en skyldighet för arbetsgivaren att tillhandahålla material och verktyg som är nödvändiga för distansarbete och/eller användning av anställda privat utrustning.
införande av flexibla former av arbetstidsarrangemang.

A66G

A4.4.1 Investeringar för att utrusta arbetstagare/företag för distansarbete

Mål

Företag som får stöd på digitaliseringsområdet

 

Antal

0

3 000

2 kv.

2025

Rådgivning om digitalisering till minst 3 000 mikroföretag samt små och medelstora företag och, om det anses nödvändigt som ett resultat av sådan rådgivning, inköp av programvara/licenser och digital kompetenshöjning av personal.

Åtgärden ska bestå av följande:

a) Förhandsanalys av de processer i företaget som kan digitaliseras i samband med distansarbetet, vilket ska omfatta programvaru- och systemkrav, beskrivning av funktioner och utveckling av vägplanen för genomförandet. En stödmottagare ska avsätta högst 20 % av stödet till denna del. Om stödmottagaren tidigare har utfört ovanstående analys kan bidraget användas i sin helhet för de verksamheter som beskrivs i punkterna b och c.

b) utbildning för anställda och företagsledning på området distansarbete (särskilt arbete och ledning av fjärrgruppen, onlineförsäljning, kommunikation på nätet med kunder, övervakning av distansarbetet, rekrytering på distans, planering och registrering av arbetstid, införande av specialiserade it-verktyg). En stödmottagare ska avsätta minst 30 % av stödet till denna del.

c) köp av licenser och programvara som möjliggör kommunikation på distans och arbete mellan anställda och kunder. Ett företag ska avsätta minst 50 % av stödet till detta element.

A67G

A4.5 Förlänga karriären och främja arbete efter den lagstadgade pensionsåldern

Delmål

Ikraftträdande av den rättsakt som ändrar lagen om inkomstskatt för fysiska personer som från och med 2023 inför en nedsättning av inkomstskatten för personer som uppnått pensionsåldern men fortsätter att arbeta

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen om inkomstskatt för fysiska personer med angivande av dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om inkomstskatt för fysiska personer som ska genomföra följande ändringar: nedsättning av inkomstskatt för fysiska personer ska förbehållas skattebetalare som uppnår den lagstadgade pensionsåldern och som inte beslutar sig för att gå i pension utan fortsätter att arbeta. Dessa arbetstagare ska undantas från inkomstskatt upp till en viss inkomstgräns (högst första inkomstskatteklass, 85 528 PLN 2021 och högst genomsnittlig bruttolön i Polens nationella ekonomi). Den personliga inkomstskattesatsen för personer över den första löneklassen ska sänkas. Tack vare skatteincitamentet ska skattebetalarna tjäna ytterligare belopp som motsvarar den obetalda inkomstskatt som förväntas uppmuntra dem att förlänga sin karriär.

A68G

A4.5 Förlänga karriären och främja arbete efter den lagstadgade pensionsåldern

Delmål

Rapport för att utvärdera effekterna av de åtgärder som vidtagits för att höja den faktiska pensionsåldern

Offentliggörande av utvärderingsrapporten från ministeriet för familje- och socialpolitik (MRiPS)

 

 

 

4 kv.

2024

Syftet med detta betänkande är att utvärdera effekten av ändringarna av inkomstskatten på den faktiska pensionsåldern inom två år från införandet. I rapporten ska man analysera konsekvenserna för deltagandet på arbetsmarknaden, pensionssystemets hållbarhet, de offentliga finanserna och jämställdheten.

A69G

A4.6 Öka deltagandet på arbetsmarknaden för vissa grupper genom att utveckla långvarig vård och omsorg

Delmål

Strategisk översyn av långvarig vård och omsorg i Polen i syfte att fastställa reformprioriteringar

Offentliggörande av den strategiska analysrapporten från ministeriet för familje- och socialpolitik (MRiPS) och hälsoministeriet

 

 

 

4 kv.

2023

Slutförande av en analys av systemet för långvarig vård och omsorg i Polen i syfte att reformera det i framtiden och offentliggörande av en relevant rapport på webbplatsen Biuletyn Informacji Publicznej på familje- och socialministeriets webbplats och på webbplatsen Biuletyn Informacji Publicznej på hälsoministeriets webbplats. Analysen ska särskilt undersöka möjliga sätt att
– integrera social omsorg och långvarig vård och omsorg,
– påskynda avinstitutionaliseringen av dessa tjänster,
ställa dem under en enda myndighet,
minska fragmenteringen av vårdutbudet,

– se över de vårdrelaterade förmånerna för att möjliggöra anställning,
– skapa ett stabilt system för adekvat finansiering av långvarig vård och omsorg, särskilt samhällsbaserad vård och omsorg i hemmet,
– införa en kvalitetsram för långvarig vård och omsorg (krav på personal, utrustning, tillträde till marknaden för vårdgivare av långvarig vård och omsorg).
Analysen ska göras i samråd med relevanta intressenter, däribland arbetsmarknadens parter som arbetar med långvarig vård och omsorg, informella omsorgsgivare, personer som tar emot vård och omsorg, dem som inte får vård men som bör få den, samt lokala myndigheter.

A70G

A4.6 Öka deltagandet på arbetsmarknaden för vissa grupper genom att utveckla långvarig vård och omsorg

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av relevanta lagar för att genomföra de reformprioriteringar som fastställts i den strategiska översynen av långvarig vård och omsorg i Polen (i linje med delmål A69G)

Bestämmelse i lagen om ändring av relevanta lagar som anger dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2024

Ikraftträdande av en lag som ändrar relevanta lagar för att genomföra de reformprioriteringar som fastställts i den strategiska översynen av långtidsvården i Polen.

A71G

A4.7 Begränsning av segmenteringen av arbetsmarknaden

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om socialförsäkringssystemet som begränsar segmenteringen av arbetsmarknaden och ökar det sociala skyddet för alla som arbetar på grundval av civilrättsliga avtal, genom att dessa avtal blir föremål för socialförsäkringsavgifter.

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen om socialförsäkringssystemet om dess ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2023

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om socialförsäkringssystemet som ska i) se till att alla civilrättsliga avtal omfattas av socialförsäkringsavgifter (pension, invaliditet, olycksfall och yrkessjukdom, sjukförmåner), oavsett inkomst, med undantag för avtal med studerande under 26 år, ii) avskaffa regeln om att socialförsäkringsavgifter ska betalas på grundval av minimilön för civilrättsliga avtal.

A.3.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

A2.5 Att stärka kultursektorns och kulturindustrins potential för ekonomisk utveckling

Det övergripande målet med denna reform är att utforma och skapa en ram för stöd till de kulturella och kreativa sektorerna och sektorerna i efterdyningarna av covid-19-pandemin. Reformen ska bestå av antagandet av ett policydokument för att behandla följande frågor: i) identifiera centrala utmaningar på medellång till lång sikt i CSS, ii) säkerställa överensstämmelse med EU:s övergripande principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering, iii) identifiera potentialen för gröna och digitala verktyg och plattformar för att ta itu med dessa utmaningar, iv) Utveckla koncept för samarbete och överföring av kunskap och färdigheter mellan de kulturella och kreativa sektorerna och med sektorerna vetenskap, utbildning, teknik och näringsliv, med fokus på EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering, v) identifiera de alternativ som föredras för att ge offentligt stöd till åtgärder inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Syftet med denna investering är att förhindra de långsiktiga negativa effekterna av covid-19-pandemin och uppmuntra den gröna och digitala omställningen inom de kulturella och kreativa sektorerna. I detta syfte ska investeringen syfta till att ge ekonomiskt stöd och tekniskt stöd till kulturinstitutioner, icke-statliga organisationer, konstnärer, mikroföretag och små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Investeringen ska bestå av två huvuddelar. För det första ska investeringen skapa ett bidragsprogram för kulturinstitutioner, icke-statliga organisationer, små och medelstora företag och mikroföretag i de kulturella och kreativa sektorerna för att stödja genomförandet av projekt som rör i) Förbättra den digitala och gröna kompetensen inom de kulturella och kreativa sektorerna. ii) Utveckling av kulturell/kreativ verksamhet, såsom konserter, föreställningar och utställningar, även i virtuella format. iii) Inrättande av utbildningsprogram och workshoppar om arkitektur, design och kreativ konst för att hjälpa konstnärer och formgivare att utveckla sin gröna och digitala kompetens. iv) Bygga workshoppar för att stödja samarbete och utbyte av kunskaper och färdigheter mellan de kulturella och kreativa sektorerna och med sektorerna vetenskap, teknik och näringsliv. v) Utveckling av nya produkter och tjänster som använder banbrytande teknik såsom artificiell intelligens, blockkedjeteknik och sakernas internet i de kulturella och kreativa sektorerna. EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering, ska beaktas i alla projekt.

För det andra ska investeringen skapa ett stipendieprogram för att stödja upphovsmän, konstnärer, animatörer, utbildare och forskare inom de kulturella och kreativa sektorerna. Stipendieprogrammet ska särskilt ge ekonomiskt stöd till i) tillhandahålla kurser för konstnärer så att de kan utveckla sina konstnärliga, digitala eller gröna färdigheter, ii) tillhandahålla individualiserad yrkesutbildning för konstnärer, iii) skapa möjligheter för konstnärer att träffas i virtuella eller fysiska format med lokala, nationella och internationella konstarbetare genom workshoppar och diskussionsserier, iv) skapa möjligheter för konstnärer att samarbeta i virtuella eller fysiska format med yrkesverksamma inom andra sektorer, inbegripet vetenskap, teknik och näringsliv. Stipendier ska ges med respekt för EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering. Kriterierna för urval av ansökningar om stipendier till konstnärer i CSS, motsvarande en av Nace-sektorerna enligt Eurostats definition, ska omfatta följande: a) En övertygande konstnärlig portfölj under de senaste 24 månaderna. b) En övertygande konstnärlig plan för de kommande 24 månaderna.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

A2.5.2 Investeringar för att skapa ett modellstödcentrum för kreativa näringar

Det övergripande målet för denna investering är att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt små och medelstora företag, i syfte att få till stånd innovativa lösningar för ekonomin, bland annat genom digitalisering av de kulturella och kreativa sektorerna. I detta syfte syftar investeringen till att skapa ett stödcentrum för kulturella och kreativa näringar, med särskilt fokus på design och arkitektur, vetenskap och näringsliv.

Investeringen ska bestå av två huvuddelar. För det första ska investeringen renovera ett museum för kreativa industrier i Kraków, i syfte att inrätta ett modellstödcentrum för kulturella och kreativa näringar, särskilt för design och arkitektur. Renoveringen av museet ska integrera de högsta standarderna i fråga om energieffektivitet och renoveringsmaterial med den mest avancerade tekniken när det gäller hållbarhet i linje med principen om att inte orsaka betydande skada. Renoveringsarbetena ska bland annat omfatta följande: i) Energieffektivitetslösningar. ii) Utveckling av digitala faciliteter som är öppna för små och medelstora företag inom kulturindustrin. iii) demonstration av hållbara lösningar för den cirkulära ekonomin när det gäller byggnadsmaterial.

För det andra ska investeringen ingå tio samarbetsavtal mellan de kreativa branschernas kunder och stödcentrumet. I samarbetsavtalen ska särskilt anges på vilka sätt samarbetet mellan kulturinstitutioner, universitet, startföretagare och producenter från den kreativa sektorn ska stärkas.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A2.6 Reform – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Syftet med reformen är att öka offentliga och privata enheters användning av satellitdata. En ny lag om rymdverksamhet ska underlätta den offentliga förvaltningens användning av satellitdata.

Lagen ska inrätta en nationell administratör av satellitdata. Den ska också vara skyldig att främja privata företags användning av satellitdata, bland annat genom att anordna utbildning för alla intresserade enheter. Lagen ska också fastställa regler och villkor för bedrivande av rymdverksamhet och övervakning av sådan verksamhet, ansvar för skador som orsakats av ett rymdföremål samt regler för driften av det nationella registret över rymdföremål.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2024.

 

A2.6.1 Investering – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Investeringarna syftar till att avsevärt öka effektiviteten i användningen av satellitbaserad jordobservation i Polen och säkerställa en effektiv och kontinuerlig produktion och tillhandahållande av behandlad jordobservationsinformation som är skräddarsydd för användarens behov. Detta förväntas förbättra landets styrning (beslut som grundar sig på mer specifik och aktuell information), leda till en betydande digital omvandling av förvaltningen och skapa efterfrågan på jordobservationsprodukter, inklusive en ytterligare privat och offentlig efterfrågan på EU:s befintliga Copernicussystem.

Investeringen ska bestå av två investeringar. Den första investeringen ska omfatta inrättandet av det nationella satellitinformationssystemet (NSIS) som ska tillhandahålla övervakningstjänster med hjälp av data från satellitbaserad jordobservation. De första tjänsterna ska vara tillgängliga för slutanvändare senast den 30 september 2023.

Den andra investeringen ska omfatta uppskjutning av fyra satelliter. Det förberedande arbete som ska utföras i enlighet med standarderna för det europeiska samarbetet för rymdstandardisering (ECSS-fas 0/A/B/C) ska vara slutfört senast den 30 juni 2023. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

A2 – INNOVATION

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

A1L

A2.5 Att stärka kultursektorns och kulturindustrins potential för ekonomisk utveckling

Delmål

Antagande av ett policydokument till stöd för gröna och digitala åtgärder inom de kulturella och kreativa sektorerna

Offentliggörande av ett policydokument

4 kv.

2022

Efter ett offentligt samråd antog ministern med ansvar för kulturella frågor ett policydokument till stöd för de kulturella och kreativa sektorerna. Dokumentet ska särskilt behandla följande frågor:

1.Identifiera centrala utmaningar på medellång till lång sikt i de kulturella och kreativa sektorerna, inbegripet lärdomar från covid-19-krisen,

2.Se till att efterlevnaden av EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering, tas upp i de projekt som ska få stöd.

3.Identifiera potentialen för gröna och digitala verktyg och plattformar för att ta itu med dessa utmaningar,

4.Utveckla koncept för samarbete och överföring av kunskap och färdigheter mellan de kulturella och kreativa sektorerna och med sektorerna vetenskap, utbildning, teknik och näringsliv, med fokus på EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering, grön och digital.

Identifiera de alternativ som föredras för att ge offentligt stöd till åtgärder inom de kulturella och kreativa sektorerna.

A2L

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Delmål

Urvalskriterier för stöd till projekt inom den kulturella och den kreativa sektorn

Offentliggörande av urvalskriterierna och inrättande av en oberoende urvalskommitté

4 kv.

2022

Ministeriet för kultur och nationellt kulturarv ska anta och offentliggöra urvalskriterierna för att stödja små och medelstora företag, kulturinstitutioner och icke-statliga organisationer när det gäller att skapa projekt inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Dessutom ska en oberoende urvalskommitté med experter från olika discipliner inrättas, inklusive företrädare för oberoende organisationer och institutioner för avskiljning och lagring av koldioxid. Urvalskommittén ska besluta om bestämmelser om bidrag och stipendier.

Kriterierna för urval av ansökningar om projektbidrag från kulturinstitutioner, icke-statliga organisationer, små och medelstora företag och mikroföretag i CSS, motsvarande en av Nace-sektorerna enligt Eurostats definition, ska

a) ge företräde åt projekt som sannolikt kommer att ha en varaktig inverkan på den digitala och gröna omställningen i de kulturella och kreativa sektorerna,

b) ge företräde åt de stödmottagare som har en affärsplan för hur bidragen ska användas för att finansiera kostnaderna för projektet,

c) ge företräde åt de stödmottagare som tidigare har bedrivit verksamhet eller projekt under de senaste 24 månaderna med anknytning till projektförslaget.

EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering, ska beaktas i alla projekt.

A3L

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Mål

Antal undertecknade kontrakt för projekt av kulturinstitutioner, icke-statliga organisationer, små och medelstora företag och mikroföretag som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna

Antal

0

2 710

4 kv.

2024

Syftet med denna åtgärd är att stärka de kulturella och kreativa sektorerna genom att stödja genomförandet av projekt som sprider kulturella landvinningar och öka kulturens närvaro i det sociala livet med hjälp av onlineverktyg och resurser. Projekten ska väljas ut genom öppna ansökningsomgångar.

Projekten ska omfatta omskolning och kompetenshöjning samt främjande av digital kompetens bland kulturaktörer (både privata och anställda vid kulturinstitutioner).

Genomförandet av 2710 projekt inom de kulturella och kreativa sektorerna ska stödjas och väljas ut på grundval av de kriterier som offentliggjorts i samband med delmål A2L.

A4L

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Mål

Antal stipendier som tilldelats inom de kulturella och kreativa sektorerna

Antal

0

746

4 kv.

2024

Denna investering ska skapa ett stipendieprogram för att stödja upphovsmän, konstnärer, animatörer och utbildare samt forskare som vill hitta nya sätt att presentera kulturföremål direkt och via internet.

746 stipendier ska beviljas konstnärer för utveckling av deras verksamhet. Stipendieprogrammet ska syfta till att ge stöd till konstnärer för att stimulera kreativ verksamhet i återhämtningen efter covid-19. Stipendieprogrammet ska särskilt ge ekonomiskt stöd till

-Tillhandahålla kurser för konstnärer så att de kan utveckla sina konstnärliga, digitala eller gröna färdigheter,

-Tillhandahålla individualiserad yrkesutbildning för konstnärer,

-Skapa möjligheter för konstnärer att träffas i virtuella eller fysiska format med lokala, nationella och internationella konstarbetare genom workshoppar och diskussionsserier,

-Skapa möjligheter för konstnärer att samarbeta i virtuella eller fysiska format med yrkesverksamma inom andra sektorer, inbegripet vetenskap, teknik och näringsliv.

Stipendier ska ges med respekt för EU:s allmänna principer, inbegripet jämställdhet och icke-diskriminering. Kriterierna för urval av ansökningar om stipendier till konstnärer i CSS, motsvarande en av Nace-sektorerna enligt Eurostats definition, ska omfatta följande:

a)en övertygande konstnärlig portfölj de senaste 24 månaderna.

b)en övertygande konstnärlig plan för de kommande 24 månaderna.

Den urvalskommitté som nämns i delmål A2L ska besluta om urvalet av stipendiater.

A5L

A2.5.2 Investeringar för att skapa ett modellstödcentrum för kreativa näringar

Delmål

Renovering av ett museum för att ta emot ett modellstödcentrum för kreativa industrier

Slutförande av renoveringsarbetet

2 kv.

2026

Museet för kreativa industrier i Krakow ska renoveras och utvidgas i syfte att inrätta ett modellstödcentrum för kreativa industrier, med särskilt fokus på design och arkitektur, i samarbete med vetenskap och entreprenörer, för att få innovativa lösningar för ekonomin, inbegripet digitalisering, och för att främja små och medelstora företag i dessa branscher.

Renoveringen av museet ska integrera de högsta standarderna i fråga om energieffektivitet och renoveringsmaterial med den mest avancerade tekniken när det gäller hållbarhet i linje med principen om att inte orsaka betydande skada (DNHS) och i överensstämmelse med direktivet om byggnaders energiprestanda.

Det ska stödja Bauhaus-initiativet, särskilt genom att i) uppmuntra samarbete mellan vetenskap och teknik, konst och kultur, och ii) visa upp modellösningar för energieffektivitet och renovering.

Renoveringsarbetena ska bland annat omfatta följande:

·Lösningar för energieffektivitet

·Utveckling av digitala faciliteter som är öppna för små och medelstora företag inom kulturindustrin

·Demonstration av hållbarhetslösningar för den cirkulära ekonomin när det gäller byggnadsmaterial

A6L

A2.5.2 Investeringar för att skapa ett modellstödcentrum för kreativa näringar

Mål

Samarbetsavtal som ingåtts mellan kunder till stödcentrumet för kreativa näringar

Antal

0

10

4 kv.

2024

Samarbetsavtal som omfattar innovativa företag (produkter) inom högteknologi och design, såsom innovativa bevarandemetoder, tillämpad design, arkitektur och stadsplanering. Samarbetsavtalen ska ange formerna för kreativt samarbete mellan kulturinstitutioner, universitet, startföretagare och producenter från den kreativa sektorn. 

De förväntade resultaten omfattar följande:

utbyte av färdigheter och kunskaper inom ovannämnda områden,

genomförande av specialiserade forsknings- och utvecklingsprojekt som ska tillämpas på nya produkter och ny teknik,

– nya modeller för kooperativa företag mellan högre utbildning, kreativa näringar och kultur.

främjande av lokala industrier, icke-statliga organisationer och konstnärliga aktörer,

– utbildningsprojekt för att öka medvetenheten om hållbar utveckling och miljö.

– Vägledande riktlinjer för modeller för offentliga platser och stadsplanering för den privata och offentliga sektorn.

A7L

A2.6 Reform – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Delmål

Ikraftträdande av en lag om rymdverksamhet som ska antas av parlamentet

Bestämmelse i lagen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2024

En ny lag ska bland annat underlätta den offentliga förvaltningens användning av satellitdata. Lagen ska inrätta en nationell administratör av satellitdata. Lagen ska fastställa en skyldighet för den nationella administratören att främja privata företags användning av satellitdata, bland annat genom att anordna utbildning för alla intresserade enheter.

A8L

A2.6.1 Investering – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Mål

Utveckling av nödvändig infrastruktur: det nationella satellitinformationssystemet (NSIS) som ska tillhandahålla övervakningstjänster med hjälp av data från satellitbaserad jordobservation (EO)

 

Antal

0

1

3 kv.

2023

Det nationella satellitinformationssystemet (NSIS) ska tas i drift. Lansering av inledande tjänster i samarbete med användare inom två områden av tillämpningar för elektronisk datalagring (EDC) av stor betydelse för Polens ekonomi och säkerhet, utvalda från följande områden: fysisk planering, krishantering, jord- och skogsbruk, vattenförvaltning, övervakning av Östersjöns miljö.

A9L

A2.6.1 Investering – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Delmål

Förberedande arbete inför lanseringen av den första polska satelliten: ECS fas 0/A/B/C (Projektanalys/behovsidentifiering, genomförbarhet och definition)

Offentliggörande av rapporterna

2 kv.

2023

Indikatorn avser tre offentliggjorda rapporter (översynen av uppdragets definition, översynen av de preliminära kraven, översynen av den kritiska utformningen). Rymdsegmentet ska omfatta satellitplattformar för mikro- och sensorer som möjliggör inhämtande av optoelektroniska data, som bland annat är utrustade med en komprimeringsmodul, och krypterade upplänkar/nedlänkar. Förberedande arbete ska utföras i enlighet med standarderna i det europeiska samarbetet för rymdstandardisering (ECSS).

A10L

A2.6.1 Investering – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Mål

T1 – Uppskjutning av den första polska satelliten

 

Antal

0

1

2 kv.

2025

Antal uppskjutna satelliter, som består av fullständig tillverkning, montering och testning av maskinvara/programvara för flygning, inklusive tillhörande markstöd, som sätter den första satelliten i omloppsbana.

A11L

A2.6.1 Investering – Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Mål

T2 – Uppskjutning av nästa tre polska satelliter

 

Antal

1

4

2 kv.

2026

Målet avser antalet uppskjutna satelliter (i enlighet med kraven för åtgärd A10L ovan). Slutföra tillverkning, montering och testning av flygmaskinvara/programvara, inklusive tillhörande markstöd, som leder till uppskjutning av de kommande tre satelliterna i omloppsbana.

B. DEL B: GRÖN ENERGI OCH MINSKAD ENERGIINTENSITET

Dessa mål ska i första hand uppnås genom en uppsättning åtgärder som optimerar stödet till investeringar i energieffektivitet, huvudsakligen som en del av kvotpliktsystemet för energieffektivitet. De kommer att omfatta underlättande av användningen av avtal om energiprestanda i den offentliga sektorn, möjligheten för enheter som omfattas av kvotpliktsystemet för energieffektivitet att reglera sina energisparskyldigheter inom ramen för så kallade subventionsprogram, och att göra det möjligt för energitjänstföretag att delta i kvotpliktsystemet för energieffektivitet. Detta ska uppnås genom en ändring av energieffektivitetslagen tillsammans med ändringar av lagen om stöd till värmemodernisering och renovering och av det centrala registret över utsläpp från byggnader. lagen om ekonomiskt stöd för uppförande av hyresbostäder. lagen om vissa typer av bostadsstöd, och lagen om förnybara energikällor. Dessa rättsakter skulle träda i kraft den 31 mars 2022.

För det andra ska målen för reformen av ren luft och energieffektivitet uppnås genom utvecklingen av det prioriterade programmet för ren luft i linje med den långsiktiga renoveringsstrategin enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU), som ska vara det viktigaste verktyget för energieffektivitetsåtgärder i byggnader. Effektiviteten i genomförandet av det nuvarande programmet för ren luft ska således ökas genom att ansökningsförfarandena effektiviseras. Den ska utveckla särskilt stöd som är inriktat på hushållen med de lägsta inkomsterna, låginkomsthushåll och höginkomsttagare, i de sistnämnda fallen, särskilt med deltagande av banksektorn som tillhandahåller lån i kombination med bidrag. Dessa ändringar ska ligga till grund för införandet av stöd inom ramen för investering B1.1.2 ”Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus”, vilket gör det möjligt att avsevärt öka takten för byggnadsrenoveringar och byte av värmepannor som får stöd inom ramen för det programmet. Uppdateringarna av det prioriterade programmet för ren luft ska antas senast den 31 mars 2023.

Den tredje delen av reformen ska vara en uppdatering av det nationella luftvårdsprogrammet. Programmet ska fastställa en omfattande och långsiktig uppsättning krav och nödvändiga villkor för regionala och lokala myndigheter för att säkerställa en förbättring av luftkvaliteten. Dessa myndigheter ska ha i uppdrag att vidta särskilda åtgärder för att sänka nivån på luftföroreningar som släpps ut från uppvärmning och transport av bostäder när ett visst tröskelvärde för luftföroreningar överskrids. De lokala och regionala myndigheterna ska också tilldelas en särskild budget för att se till att luftskyddsreglerna efterlevs, särskilt som en del av så kallade antirökresolutioner. I det uppdaterade nationella luftvårdsprogrammet ska allt offentligt stöd till investeringar i nya koleldade värmare upphöra senast den 31 december 2021.

Den fjärde delen av reformen kommer att vara en ändrad förordning av klimat- och miljöministern med normer för fasta bränslen. Till följd av förbudet från 2018 mot kol av låg kvalitet för uppvärmning av bostäder ska detta ändringsförslag också fastställa minimistandarder för fasta bränslen och förbjuda producenter att använda vilseledande varumärken. Detta träder i kraft senast den 31 december 2022.

B1.1.1 Investeringar i fjärrvärmesystem

Syftet med denna investering är att modernisera fjärrvärmen och minska utsläppen av växthusgaser. En betydande andel av fjärrvärmeoperatörerna i Polen behöver moderniseras genom att ersätta källor i dåligt tekniskt skick som inte överensstämmer med definitionen av ett effektivt fjärrvärmesystem. Behovet av ersättning av värmekällor är också kopplat till en låg andel förnybar energi i uppvärmningssystemet, som för närvarande ligger på omkring 9,5 %. Målet är således att minska energiintensiteten och utsläppen från värmeproduktionen. Inom ramen för denna åtgärd ska endast investeringar i koldioxidsnåla anläggningar och förnybara energikällor göras. Stöd ska ges till anläggningar som använder värme: energi från förnybara källor gasformiga bränslen vid kraftvärmeproduktion, utom kol. värmepumpar och geotermiska källor och annan teknik som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada för att ersätta kol i systemvärme. Det ska inte vara tillåtet att använda bränsle som härrör från avfall. Tröskelvärdet på 250 g CO2/kWh producerad energi får inte överskridas för någon av de naturgasdrivna anläggningar som får stöd. Stödmottagare ska omfatta enheter vars mål är produktion av värme för kommunala ändamål och bostadsändamål. Projekten ska väljas ut på grundval av ett öppet anbudsförfarande, med beaktande av följande kriterier: i) Hur redo och moget projektet för genomförande är. ii) graden av minskning av CO2- och/eller PM2,5- och PM10-utsläppen till följd av projektet. iii) användning av förnybara energikällor. iv) belägenhet i områden med de högsta årliga utsläppen av PM 2,5 och PM10.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Syftet med denna investering ska vara att förbättra luftkvaliteten, bland annat genom att minska partikelemission genom att ersätta utsläppsintensiva värmekällor och förbättra energieffektiviteten i en- och flerfamiljshus. Investeringen ska kanaliseras via det prioriterade programmet för ren luft, vars uppgradering i linje med den långsiktiga renoveringsstrategin enligt direktivet om byggnaders energiprestanda är en av de viktigaste åtgärderna inom ramen för reform B1.1 enligt beskrivningen ovan (och fonden för värmemodernisering och renovering när det gäller flerfamiljshus). Programmet ska bygga på erfarenheterna från det prioriterade programmet för ren luft. Investeringarna ska bestå av i) utbyte av ineffektiva källor för rums- och vattenuppvärmning, och/eller ii) termisk modernisering av bostadshus. och/eller iii) anläggningar för förnybar energi (huvudsakligen solcellspaneler, solfångare). Stödnivån ska anpassas till slutmottagarnas köpkraft. Stöd ska sättas in i enlighet med principen om att inte orsaka betydande skada. Åtgärder inom ramen för denna investering ska i genomsnitt leda till primärenergibesparingar på minst 30 % och en betydande minskning av växthusgasutsläppen. De ska också medföra betydande fördelar för miljön och folkhälsan, särskilt tack vare minskade föroreningar och i synnerhet på områden där EU:s luftkvalitetsnormer enligt direktiv 2008/50/EU överskrids eller riskerar att överskridas.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B1.1.3 Modernisering av isolering i skolor

Målet för denna investering ska vara att förbättra skolornas energieffektivitet och ersätta utsläppsintensiva värmekällor med renare alternativ. Åtgärderna inom ramen för denna investering kan bland annat omfatta förnybara energikällor och anpassning av funktioner, installationer och installationssystem till de nuvarande kraven i gällande lagstiftning. totalrenoveringar. modernisering av rums- och vattenuppvärmningssystem. installation av effektiv belysning. Investeringar som stöds inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens ska i genomsnitt leda till primärenergibesparingar på minst 30 %. Projekten ska väljas ut på grundval av ett öppet anbudsförfarande, med beaktande av följande kriterier: i) Projektets mognadsgrad för genomförande. ii) graden av minskning av CO2- och PM2,5- och/eller PM10-utsläppen. iii) graden av minskning av primärenergiförbrukningen. iv) Användning av förnybara energikällor.

Kompletterande åtgärder kan också omfatta utbildningsverksamhet för att öka medvetenheten bland lärare, elever och lokalsamhällen om luftföroreningsproblem, minskning av klimatförändringar och användningen av förnybara energikällor.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B1.1.4 Stärka energieffektiviteten i anläggningar för lokal social verksamhet

Syftet med denna investering ska vara att förbättra energieffektiviteten i lokala anläggningar för social verksamhet och att ersätta utsläppsintensiva värmekällor med renare alternativ. Åtgärderna inom ramen för denna investering kan bland annat omfatta förnybara energikällor och anpassning av funktioner, installationer och installationssystem till de nuvarande kraven i gällande lagstiftning. totalrenoveringar. modernisering av rums- och vattenuppvärmningssystem. installation av effektiv belysning. Investeringarna ska i genomsnitt leda till primärenergibesparingar på minst 30 % i de berörda byggnaderna. Projekten ska väljas ut på grundval av ett öppet anbudsförfarande, med beaktande av följande kriterier: i) Projektets mognadsgrad för genomförande. ii) graden av minskning av CO2- och PM2,5- och/eller PM10-utsläppen. iii) graden av minskning av primärenergiförbrukningen. iv) använda förnybara energikällor.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B2.1 Förbättring av villkoren för utveckling av vätgasteknik och andra koldioxidsnåla gaser

Syftet med reformen är att utveckla en marknad för förnybar och koldioxidsnål vätgas och andra alternativa bränslen.

Åtgärden består av två insatser. Den första reformen ska syfta till att skapa ett regelverk för driften av vätgas som ett alternativt bränsle för transport genom att införa bestämmelser för uppförande, säker drift och uppgradering av vätgasstationer samt de myndigheter som ansvarar för att godkänna användningen av vätgasstationer och deras nödvändiga tekniska inspektioner. Reformen ska också fastställa ett system för övervakning och kontroll av kvaliteten på de vätgasbränslen som används för framdrivning av fordon. Åtgärden skulle ha genomförts senast den 30 december 2021.

Den andra åtgärden syftar till att upprätta vätgasinfrastruktur och marknadsutformning som syftar till att stödja marknadsspridningen av väte från förnybara energikällor och koldioxidsnåla bränslen, integrering av vätgasproduktion på andra energimarknader samt befintlig och särskild infrastruktur som syftar till att skapa förutsägbarhet i lagstiftningen för investerare och stödja användningen av förnybar och koldioxidsnål vätgas. Reformerna ska följa den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) som säkerställer att reformen inte gör det svårare att använda och marknadsföra förnybar vätgas än andra vätgaskällor. Reformen ska syfta till att utveckla förnybar vätgas eller vätgas som produceras från elektrolysanläggningar och förväntas främja koldioxidsnål vätgas som överensstämmer med EU:s vätgasstrategi.

Denna åtgärd ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Syftet med investeringen är att skapa en vätgasindustri i Polen och att öka användningen av förnybar och koldioxidsnål vätgas. Projekten ska ingå i en integrerad politisk strategi som prioriterar förnybar vätgas. Investeringen ska bestå av flera projekt. Alla projekt ska följa den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

Det första projektet ska omfatta investeringar i tankstationer för väte, inbegripet bunkring av väte. Bunkringsanläggningarna ska vara öppna för alla vätgaskällor, men mängden bunkergrå vätgas ska minska med tiden.

Den andra delen av projektet ska stödja utveckling, konstruktion och genomförande av innovativa vätgasdrivna transportenheter. Investeringen ska inriktas på att främja, testa, demonstrera och kommersialisera olika typer av transportenheter för vätgasbränsleceller för att stödja Polens ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från rörlighet. Kommersialisering av innovativa typer av vätgasdrivna transportenheter ska bidra till utfasningen av fossila bränslen i transporter som är svåra att minska. Det ska omfatta både konstruktion av nya enheter och eftermontering av befintliga enheter. Transportenheterna får inte användas för transport av fossila bränslen.

Det tredje projektet ska omfatta utveckling av kapaciteten hos anläggningar för produktion av koldioxidsnål vätgas och förnybar vätgas, inbegripet elektrolysanläggningar, med tillhörande infrastruktur. Projektet ska uppfylla kravet på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas, vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 tCO2eq/TH2) och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen, jämfört med en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, vilket resulterar i 2 256 tCO2eq/TH2, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001. Minskningen av växthusgasutsläpp under hela livscykeln ska beräknas med hjälp av den metod som avses i artikel 28.5 i direktiv (EU) 2018/2001 eller alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018. Projekten ska väljas ut på grundval av en öppen tävling, med beaktande av projektets mognadsgrad och mognad.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

 

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Syftet med reformen är att förbättra regelverket för distribuerad energi och prosumentenergi, utveckla försörjningskedjan för havsbaserad vindkraft, införa energiförvaltningssystem, öka den installerade kapaciteten hos förnybara energikällor och öka andelen energi från blandningar av förnybar energi.

Reformen ska bestå av ändringar av lagen om förnybar energi (nedan kallad lagen om förnybar energi), såsom införande av bättre villkor för driften av energikluster, genomförande av kollektiva modeller av energiprosumenter, genomförande av bestämmelser om nya gemenskaper för förnybar energi, införande av bestämmelser som specificerar verksamhetsprinciperna för en av modellerna för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och antagande av principerna för att driva ett företag för biometansektorn. Ändringen ska också förlänga stödsystemet för förnybara energikällor till och med den 31 december 2027.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 mars 2023.

Reformen kommer också att ändra lagen om investeringar i landbaserad vindkraft för att göra det lättare att investera landbaserad vindkraft i kommuner som vill lokalisera sådana anläggningar genom att ge de kommunala myndigheterna större befogenheter att bestämma var enskilda investeringar ska placeras och för att anläggningen ska kunna placeras närmare bostadshus än det nuvarande minimiavståndet på 10 gånger anläggningens höjd.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

Denna reform ska åtföljas av ikraftträdandet av en förordning om en plan för auktioner för förnybar energi per teknik (även för nya landbaserade vindkraftparker). Planen ska fastställa en budget och en elvolym som ska vara tillgänglig för varje konkurrensutsatt auktion för perioden 2022–2027. Förordningen ska offentliggöras senast den 30 september 2022.

Dessutom ska Polen gradvis öka den installerade kapaciteten hos landbaserade vindkraftparker och solcellsanläggningar för att bidra till den gröna omställningen. Den installerade landbaserade vind- och solcellskapaciteten ska uppgå till 23,5 GW senast den 30 juni 2026.

När det gäller utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker ska reformen införa detaljerade regler för betalning av koncessionsavgiften till ordföranden för energitillsynsmyndigheten, som utvidgas till att omfatta enheter som är involverade i elproduktion i havsbaserade vindkraftparker.

Denna åtgärd ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

Dessutom ska reformen också reglera de typer av kassaflöden som ska beaktas vid beräkningen av det justerade priset och den detaljerade metoden för att beräkna det justerade priset.

Denna åtgärd ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Syftet med investeringen är att utvidga och modernisera överföringsnäten i flera regioner, bland annat genom att bygga ut förbindelserna mellan landets norra och södra delar.

Investeringen ska bestå av utveckling av 400 kV överföringsledningar med relevanta stationer och införande av datanav och effektkvalitetsanalysatorer på elmarknaden. Åtgärden väntas möjliggöra ytterligare utveckling av distributionsnätet och underlätta integreringen av förnybara energikällor, särskilt havsbaserad och landbaserad vindkraft i norra Polen, och utveckling av solceller i elsystemet. Moderniseringen av överföringsledningar ska också bidra till att minska energiförlusterna, vilket leder till en total minskning av utsläppen.

Genomförandet av datacentralen ska vara slutfört senast den 31 december 2024 och genomförandet av investeringen i överföringsledningar ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

B2.2.2 anläggningar för förnybara energikällor som drivs av energisamhällen

Syftet med investeringen är att stimulera utvecklingen av lokala förnybara energikällor som bedrivs av energisamhällen (inbegripet energikluster, energikooperativ och andra energisamhällen till följd av genomförandet av det nya direktivet om förnybar energi), grupperade prosumenter (kollektiva och virtuella prosumenter), med särskild inriktning på den roll som lokala myndigheter (särskilt kommuner och kommunsammanslutningar) som bildar sådana lokala energisamhällen och energisamhällen spelar.

Investeringen kommer att genomföras genom ett program för förinvesterings- och investeringsstöd som omfattar befintliga energisamhällen eller enheter som avser att etablera sådana samhällen.

Förinvesteringsstödprogrammet ska bestå av att utveckla ett optimalt rättsligt/organisatoriskt format och en optimal affärsmodell för att starta eller utveckla ett energisamhälle och utarbeta de analyser och den dokumentation som krävs för att förbereda investeringen. Detta program ska bland annat stödja lokala strategier för utveckling av energimarknaden. analyser av lokal efterfrågan och tillgång på energi. inventering av lokala energiresurser (infrastrukturer) och deras potential (t.ex. kapacitet att tillhandahålla energianslutningar). genomförbarhetsstudier, affärsplaner, dokument för tillbörlig aktsamhet. teknisk dokumentation och byggprojekt.

Investeringsstödprogrammet ska bestå av att genomföra de avancerade tekniska och rättsliga systemen för att främja energitjänster i de mest avancerade energisamhällena. Som en del av investeringsstödet kommer finansieringen bland annat att omfatta ny teknik som är inriktad på produktion av el från förnybara energikällor. kompletterande infrastruktur för annan teknik än el. tillhörande infrastruktur (t.ex. nätkomponenter och mätare). energilagringsanläggningar och it-programvara för förvaltning av energisamhällen och energioptimering.

Genomförandet av förinvesteringsstödet ska vara slutfört senast den 30 mars 2025 och investeringen ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

B2.2.3 Byggande av offshore-terminalinfrastruktur

Syftet med denna investering är att minska risken för att projekt för vindkraftsparker till havs genomförs sent och att säkerställa korrekt drift och säkerhet för havsbaserade vindkraftparker.

Investeringen ska bestå av två projekt. Det första projektet ska omfatta uppförandet av en djupvattenanläggningsterminal med en yta på cirka 30 ha, vilket ska göra det möjligt att driva två installationsenheter samtidigt. Den andra investeringen ska innebära återuppbyggnad av hamnar och tillträde till dem från havet (inklusive vågbrytare). Två serviceterminaler för havsbaserad vindkraft som utgör viktig infrastruktur för underhåll av offshoreanläggningar kommer att genomföras i hamnarna i Łeba och Ustka.

Investeringen i offshore-anläggningsterminalen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025. Genomförandet av investeringen i terminaler för tjänster till havs i Łeba och Ustka ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

B3.1 Stöd till hållbar förvaltning av vatten och avloppsvatten på landsbygden

Syftet med reformen är att säkerställa att alternativa lösningar för hantering av vatten och avloppsvatten, såsom enskilda reningsverk eller septiktankar, övervakas, underhålls och kontrolleras på lämpligt sätt för att förhindra försämring.

Reformen består i att införa en skyldighet för kommunerna att använda instrument för att förhindra olämpligt bortskaffande av avloppsvatten och en mekanism för så kallad ersättningsprestanda, dvs. att organisera kommunens tömning av septiktankar för fastighetsägare som inte har ingått avtal om tömning av septiktankar. Den ska också införa en skyldighet att utföra regelbundna kontroller och införa en effektiv efterlevnadsmekanism.

Denna åtgärd ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

Reformen ska också fastställa territoriella kriterier för urval av stödmottagare för investeringar i vattenförsörjning eller avloppsvatten i landsbygdsområden. Urvalskriterierna ska prioritera kommuner med lägst förmåga att finansiera investeringar med egna medel och projekt med störst potential att mildra befintliga negativa miljöeffekter.

Genomförandet av denna åtgärd skulle vara slutfört senast den 31 december 2021.

B3.1.1 Investeringar i hållbar vatten- och avloppsvattenhantering på landsbygden

Syftet med denna investering är att öka tillgången till vatten- och avloppsinfrastruktur i landsbygdsområden med störst underskott och att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden genom utveckling av infrastruktur för vatten och avlopp. Syftet med investeringen är också att öka landsbygdsområdenas investeringspotential.

Investeringen ska bestå av stöd till nya anslutningar till vatteninfrastruktur, inbegripet uppbyggnad, utbyggnad eller modernisering av vattenförsörjnings- eller avloppssystem i landsbygdsområden, och ska leda till en ökning av landsbygdsbefolkningen med hjälp av infrastruktur för vattenförsörjning och avloppshantering. Åtgärder för att främja en rationell vatten- och avloppsvattenhantering ska också stödjas. Som en del av investeringen kommer det också att vara möjligt att samfinansiera infrastruktur med hjälp av digitala lösningar, såsom installation/ersättning av vattenmätare för fjärravläsningsutrustning och inrättande av elektroniska system för vatten- och kanalförvaltning. Alternativa lösningar för infrastruktur för vattenförsörjning och rening av avloppsvatten i landsbygdsområden (t.ex. att kombinera gemensamma system med septiktankar eller enskilda anläggningar) ska övervägas.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

B.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

B1G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om ändring av energieffektivitetslagen och tillhörande rättsakter

Bestämmelse i akten om ändring av energieffektivitetslagen och tillhörande rättsakter om dess ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2022

Ikraftträdande av en lag om ändring av energieffektivitetslagen och tillhörande rättsakter (lagen om stöd till värmemodernisering och renovering och om det centrala utsläppsregistret för byggnader, lagen om ekonomiskt stöd för uppförande av hyresbostäder. lagen om vissa typer av bostadsstöd, och lagen om förnybara energikällor) som ska göra det möjligt för enheter som omfattas av kvotpliktsystemet för energieffektivitet att reglera energisparskyldigheter inom ramen för så kallade subventionsprogram. Den ska klargöra möjligheterna att använda avtal om energiprestanda inom den offentliga sektorn. Det ska göra det möjligt för energitjänstföretag att delta i kvotpliktsystemen för energieffektivitet.

B2G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Uppdatering av det prioriterade programmet för ren luft  

Antagande av ändringar av det prioriterade programmet ”Ren luft” av den nationella fonden för miljöskydd, inbegripet bestämmelser om stöd till a) hushåll med högre inkomster, särskilt med deltagande av banksektorn som tillhandahåller lån i kombination med bidrag, b) låginkomsthushåll. c) hushåll med lägst inkomst.

 

 

 

1 kv.

2023

Den nationella fonden för miljöskydd ska anta ändringar av det prioriterade programmet ”Ren luft” i linje med den långsiktiga renoveringsstrategin enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, inbegripet särskilt stöd riktat till a) hushåll med högre inkomster, särskilt med deltagande av banksektorn som tillhandahåller lån i kombination med bidrag, b) låginkomsthushåll. c) hushåll med lägst inkomst (i linje med de tillämpliga definitionerna i det prioriterade programmet för ren luft).

Senast den 31 mars 2023 ska bestämmelserna om riktat stöd till de nämnda grupperna vara fullt operativa och mottagarna ska ha tillgång till detta stöd.  

B3G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Uppdatering av det nationella luftvårdsprogrammet 

Antagande av det uppdaterade nationella luftvårdsprogrammet av klimat- och miljöministern   

 

 

 

4 kv.

2021

Det nationella luftskyddsprogrammet ska fastställa nya uppgifter som ska genomföras senast 2025, 2030 och 2040 på nationell, provinsiell och kommunal nivå: 1) fastställande av standarder för lågutsläppszoner för kommuner där de tillåtna NO2-nivåerna har överskridits. 2) ett åtagande från regionernas sida att anta antirökresolutioner i städer där vissa luftkvalitetsnormer inte respekteras. 3) ekonomiskt stöd till regionala och lokala myndigheter för främjande av genomförandet av de verksamheter som anges i resolutionerna mot smog och utarbetande av informationspunkter för invånare som ansöker om finansiering inom ramen för det prioriterade programmet för ren luft. 4) införande av uppgiften att stärka bestämmelserna om kontrollsystemet för att säkerställa genomförandet av de uppgifter som anges i resolutioner om rökförbud. (5) uteslutning av nya koleldade värmare från offentliga stödprogram från och med den 1 januari 2022. 

B4G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av ändringen av klimat- och miljöministerns förordning om kvalitetsnormer för fasta bränslen

Bestämmelse i ändringen av förordningen om kvalitetsnormer för fasta bränslen om dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Ändringen av förordningen om kolbaserade fasta bränslen ska träda i kraft senast den 31 december 2022 på grundval av rekommendationer om nödvändiga eller rekommenderade lagändringar som utarbetats av en interministeriell grupp och följt av samråd med de icke-statliga organisationernas och kolsektorernas avdelningar. Den ska förbjuda producenter av fasta kolbränslen att använda vilseledande varumärken.

B5G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av förordningen om kvalitetsnormer för fasta biomassabränslen

Bestämmelse i förordningen om kvalitetsnormer för fasta biomassabränslen som anger dess ikraftträdande

3 kv.

2023    

Förordningen ska fastställa kvalitetsnormer för fasta biomassabränslen, inklusive träpellets.

Förordningen ska förbjuda producenter av fasta biomassabränslen att använda vilseledande varumärken.

B6G

B1.1.1 Investeringar i fjärrvärmesystem

Mål

T1 – Värmekällor i fjärrvärmesystem 

 

Antal

0

45

4 kv.

2024

Antal värmekällor enligt undertecknade avtal som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada. Den teknik som får stöd ska omfatta kraftvärmepannor för naturgas, förnybara energikällor (solenergi, geotermisk energi, bioenergi) och värmepumpar. Tröskelvärdet på 250 g CO2/kWh producerad energi får inte överskridas för någon av de anläggningar som får stöd. När det gäller anläggningar som använder bioenergi ska överensstämmelse med direktiv 2018/2001 om förnybara energikällor säkerställas. Det ska också säkerställas att biogas/biometan som drivs av rörledningen uppfyller kriterierna för hållbar utveckling och minskade utsläpp av växthusgaser (i enlighet med direktivet om förnybara energikällor).

B7G

B1.1.1 Investeringar i fjärrvärmesystem

Mål

T2 – Värmekällor i fjärrvärmesystem 

 

Antal

45

90

2 kv.

2026

Målet avser antalet värmekällor enligt undertecknade avtal som uppfyller kraven för punkt B6G.

B8G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T1 – Ersättning av värmekälla i småhus 

 

Antal

0

250 000

3 kv.

2023

Antal installerade värmekällor som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada (under undertecknade kontakter). Investeringar ska stödjas inom ramen för det prioriterade programmet för ren luft och fonden för värmemodernisering, i linje med den långsiktiga renoveringsstrategin enligt direktivet om byggnaders energiprestanda. Det ska säkerställas att primärenergibesparingsnivån på programnivå är minst 30 %. Stöd till gaseldade pannor ska användas i enlighet med kommissionens tekniska vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/021), och det ska i synnerhet leda till en betydande minskning av växthusgasutsläppen och en betydande förbättring av miljön (särskilt på grund av minskade föroreningar) och folkhälsan. Dessutom ska det säkerställas att gaseldade pannor utgör högst 40 % av det totala antalet utbyten av värmekällor inom ramen för denna åtgärd. 

B9G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T2 – Ersättning av värmekälla i småhus 

 

Antal

250 000

791 200

2 kv.

2026

Antal installerade värmekällor som uppfyller kraven för punkt B8G.

B10G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T1 – Värmemodernisering och installation av förnybara energikällor i bostadshus (enfamiljshus och flerfamiljshus)

 

Antal

0

244 952

3 kv.

2023

Antal värmemoderniserade småhus och bostäder i flerfamiljshus som uppfyller energieffektivitetsnormer inom ramen för projekt som får stöd. Investeringar ska stödjas inom ramen för det prioriterade programmet för ren luft och fonden för värmemodernisering och renovering. Det ska säkerställas att primärenergibesparingsnivån på programnivå är minst 30 %. Stöd ska ges i enlighet med kommissionens tekniska vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/021). Det ska särskilt säkerställas att minst 70 % av det byggnadsavfall som genereras inom ramen för programmet återanvänds eller återvinns.

B11G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T2 – Värmemodernisering och installation av förnybara energikällor i bostadshus (enfamiljshus och flerfamiljshus)

 

Antal

244 952

700 390

2 kv.

2026

Antal värmemoderniserade småhus och bostäder i flerfamiljshus som uppfyller kraven för punkt B10G.

B12G

B1.1.3 Värmemodernisering i skolor

Mål

Moderniserade eller utbytta värmekällor som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada i utbildningsinstitutioners byggnader (enligt undertecknade avtal)

 

Antal

0

90

2 kv.

2026

Antal utbytta eller moderniserade värmekällor i utbildningsanstalters byggnader som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada (enligt undertecknade avtal). Det ska säkerställas att primärenergibesparingsnivån på programnivå är minst 30 %. Stöd till gaseldade pannor ska införas i enlighet med kommissionens tekniska vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada(2021/C 58/021). Dessutom ska det säkerställas att gaseldade pannor utgör högst 20 % av det totala antalet utbyten av värmekällor inom ramen för denna åtgärd.

B13G

B1.1.3 Värmemodernisering i skolor

Mål

Värmemoderniserade byggnader vid utbildningsinstitutioner (enligt undertecknade avtal)

 

Antal

0

322

2 kv.

2026

Antal byggnader vid utbildningsinstitutioner som får stöd för investeringar i energimodernisering och/eller med tillämpning av moderna installationslösningar, inbegripet förnybara energikällor och anpassning av funktioner, installationer och tekniska system i byggnaderna till gällande krav i tillämplig lagstiftning. De genomförda investeringarna ska möjliggöra energibesparingar på minst 30 % för hela investeringsprogrammet.

B14G

B1.1.4 Stärka energieffektiviteten i anläggningar för lokal social verksamhet

Mål

Anläggningar för social verksamhet med ersatta ineffektiva värmekällor för fastbränsle till moderna värmekällor som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada

Antal

0

21

2 kv.

2026

Antal anläggningar för social verksamhet som har ersatt ineffektiva värmekällor för fastbränsle med moderna värmekällor som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada (enligt undertecknade avtal). De genomförda investeringarna ska säkerställa energibesparingar på minst 30 % för hela investeringsprogrammet.

Dessutom ska det säkerställas att gaseldade pannor utgör högst 20 % av det totala antalet utbyten av värmekällor inom ramen för denna åtgärd.

B15G

B1.1.4 Stärka energieffektiviteten i anläggningar för lokal social verksamhet

Mål

Värmemoderniserade inrättningar för social verksamhet

Antal

0

85

2 kv.

2026

Antal värmemoderniserade samhällsanläggningar (bibliotek och lokala centrum).

De genomförda investeringarna ska säkerställa energibesparingar på minst 30 % för hela investeringsprogrammet.
Stöd till gaseldade pannor ska införas i enlighet med kommissionens tekniska vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada(2021/C 58/021). Dessutom ska det säkerställas att gaseldade pannor utgör högst 20 % av det totala antalet utbyten av värmekällor inom ramen för denna åtgärd.

B16G

B2.1 Förbättring av villkoren för utveckling av vätgasteknik och andra koldioxidsnåla gaser

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter om ändring av lagstiftningsakterna för vätgas som alternativt transportbränsle

Bestämmelser i ändringsrättsakter som anger deras ikraftträdande  

 

 

 

4 kv.

2021

1. Ändring av lagen om elektromobilitet (11 januari 2018; Dz. U. z 2 018 r. poz. 317) ska införa definitionerna avseende tankningsinfrastruktur för vätgas, fastställa allmänna säkerhetskrav och tekniska krav för tankstationer (enligt direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen) och fastställa de förfaranden och behöriga myndigheter som är relevanta för inspektionen av denna infrastruktur.
2. Ändring av lagen om systemet för övervakning och kontroll av bränslekvalitet (augusti 25, 2006; Dz. U. z 169, poz. 1 200) ska införa begreppet vätgas enligt nummer 2804 10 00 i Kombinerade nomenklaturen, fastställer förfarandena för övervakning och kontroll av vätgasens kvalitet, avgör vilka myndigheter som är relevanta. Begreppet vätgas ska överensstämma med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Reformen får inte göra det svårare att använda och marknadsföra förnybar vätgas än andra vätgaskällor. Reformen ska främst syfta till att utveckla förnybar vätgas eller vätgas som produceras från elektrolysanläggningar.

B17G

B2.1 Förbättring av villkoren för utveckling av vätgasteknik och andra koldioxidsnåla gaser

Delmål

Ikraftträdande av lagen om reglering av vätgas

Bestämmelse i lagen som anger dess ikraftträdande  

 

 

 

4 kv.

2023

Ikraftträdandet av lagen om inrättande av vätgasinfrastruktur och vätgasmarknadsutformning som syftar till att stödja marknadsspridningen av förnybar och koldioxidsnål vätgas, integrering av vätgasproduktion på andra energimarknader samt befintlig och särskild infrastruktur som syftar till att skapa förutsägbarhet i lagstiftningen för investerare och stödja användningen av förnybar och koldioxidsnål vätgas. Lagen ska vara förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Reformen får inte göra det svårare att använda och marknadsföra förnybar vätgas än andra vätgaskällor. Reformen ska främst syfta till att utveckla förnybar vätgas eller vätgas som produceras från elektrolysanläggningar. Reformen ska vara i linje med EU:s vätgasstrategi.

B18G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Miljötillstånd som utfärdas för tankstationer för väte

 

Antal

0

10

3 kv.

2023

Antal miljötillstånd som utfärdats för tankstationer för väte

B19G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Idrifttagande av tankstationer för väte

 

Antal

0

25

2 kv.

2026

Antal tankstationer för vätgas, inklusive vätgasbunkring, som är öppna för allmänheten som en del av en integrerad politisk strategi som prioriterar förnybar vätgas och i överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Bunkringen ska vara öppen för alla vätgaskällor, men mängden bunkergrå vätgas ska minska med tiden.

B20G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Forsknings- och innovationsprojekt för innovativa vätgasdrivna transportenheter

 

Antal

0

3

2 kv.

2026

Antal innovativa projekt för vätgasdrivna transportenheter som utvecklats. Projektet ska stödja utveckling, konstruktion, genomförande och kommersialisering av innovativa vätgasdrivna transportenheter. Investeringen ska stödja och utveckla en polsk potential att bli leverantör av vätgasdrivna fartyg/tåg/bussar för hållbara transporter. Förutom forskning och utveckling ska en ökning av produktionen stödjas. Investeringarna omfattar ett brett spektrum av verksamheter för att främja, testa, demonstrera och kommersialisera olika typer av transportenheter för vätgasbränsleceller. Det ska omfatta både konstruktion av nya enheter och eftermontering av befintliga enheter.
Projekten ska följa den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Transportenheter får inte användas för transport av fossila bränslen.

B21G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Kapacitet hos anläggningar för produktion av koldioxidsnål och förnybar vätgas, inklusive elektrolysanläggningar, med tillhörande infrastruktur

 

Antal

0

320

2 kv.

2026

Kapacitet hos anläggningar för produktion av koldioxidsnål och förnybar vätgas, inklusive elektrolysanläggningar, med tillhörande infrastruktur (320 MW). I synnerhet ska investeringarna i koldioxidsnål och förnybar vätgas uppfylla kravet på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas, vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 tCO2eq/TH2) och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen, jämfört med en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, vilket resulterar i 2 256 tCO2eq/TH2, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001. Minskningen av växthusgasutsläpp under hela livscykeln ska beräknas med hjälp av den metod som avses i artikel 28.5 i direktiv (EU) 2018/2001 eller alternativt med hjälp av ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018.

B22G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter som ändrar den rättsliga ramen för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och biometan: Ändringar i lagen om förnybara energikällor, ändringar i lagstiftningen om energimarknaden och ikraftträdande av en förordning till lagen om förnybara energikällor

Bestämmelser i ändringsakterna och i förordningen om deras ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2023

Antagande och ikraftträdande av ändringsakter och ändringsförordningar, inbegripet

1. Ändringar i lagen av den 20 februari 2015 om förnybara energikällor ska omformulera verksamhetsprinciper för energikluster (bättre villkor för att inrätta sådana enheter) genom att föreskriva regler, definitioner eller begrepp när det gäller tillämpningsområde, avtal, energiklustrets innehåll, register över energikluster eller samarbete mellan enskilda medlemmar i energiklustret och systemansvariga.


2. Ändringar i RES-lagen ska genomföra gemensamma modeller av energiprosumenter.

3. Ändringar av rättsakter om energimarknaden ska genomföra bestämmelser om nya gemenskaper för förnybar energi, som ska säkerställa att slutförbrukare, särskilt hushållskunder, har rätt att delta i ett samhälle som satsar på förnybar energi i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001, samtidigt som deras rättigheter och/eller skyldigheter som slutförbrukare bibehålls, och utan att bli föremål för omotiverade eller diskriminerande villkor eller förfaranden som skulle hindra dem från att delta i ett samhälle som satsar på förnybar energi.


4. Förordningen till lagen om förnybara energikällor om principerna för energiredovisning för energikooperativ ska det införas bestämmelser som specificerar verksamhetsprinciperna för en av modellerna för lokalsamhället som satsar på förnybar energi.

5. Ändringar av lagen om förnybara energikällor – som ska fastställa regler för bedrivande av affärsverksamhet inom biometansektorn.

B23G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om investeringar i landbaserade vindkraftparker

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen om investeringar i landbaserade vindkraftparker som anger dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdande av en ändringsakt som ska undanröja formella hinder för investeringar i landbaserad infrastruktur. Ändringsförslaget syftar till att göra avståndsregeln (minsta avstånd från vindkraftverk till bostadshus – 10 gånger vindkraftshöjd, 10H) mer flexibel genom att ge större befogenheter att fastställa minimiavstånd till kommuner som en del av det rumsliga/zonbaserade förfarandet och till regionala miljöskyddsbyråer som en del av förfarandet för utfärdande av beslut om miljöförhållanden.
Den allmänna 10H-avståndsregeln ska bibehållas, men möjligheten till avvikelser från den ska möjliggöras och att större befogenheter att fastställa placeringen av vindkraftparker ska ges till enskilda kommuner som en del av det lokala planeringsförfarandet (zonindelning/rumsligt förfarande). Den lokala planen ska kunna definiera ett kortare avstånd mellan vindkraftparken och bostadsbyggnaden, med beaktande av omfattningen av vindkraftparkens påverkan på grundval av den prognos för miljöpåverkan som görs inom ramen för en sådan plan.

B24G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av en förordning om fastställande av en plan för auktioner för förnybar energi för åren 2022–2027

Bestämmelse i förordningen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2022

Ikraftträdande av en förordning om fastställande av en plan för auktioner för förnybar energi per teknik (inbegripet för nya landbaserade vindkraftparker). Planen ska fastställa en budget och en elvolym som ska vara tillgänglig genom konkurrensutsatta auktioner för perioden 2022–2027.

B25G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T1 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

Antal

11,2

18

4 kv.

2023

Total installerad kapacitet (i GW) för landbaserade vind- och solcellsanläggningar.

B26G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T2 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

Antal

18

20

4 kv.

2024

Total installerad kapacitet (i GW) för landbaserade vind- och solcellsanläggningar.

B27G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T3 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

Antal

20

23

4 kv.

2025

Total installerad kapacitet (i GW) för landbaserade vind- och solcellsanläggningar.

B28G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T4 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

Antal

23

23,5

2 kv.

2026

Total installerad kapacitet (i GW) för landbaserade vind- och solcellsanläggningar.

B29G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningar till följd av lagen av den 17 december 2020 om främjande av elproduktion i vindkraftparker till havs

Bestämmelse i förordningen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Följande tillämpningsförordning träder i kraft:
Ministerrådets förordning om koncessionsavgift – I enlighet med artikel 34.2a i energilagen utvidgades skyldigheten att betala koncessionsavgiften till ordföranden för energitillsynskontoret även till energiföretag som bedriver ekonomisk verksamhet på området elproduktion i havsbaserade vindkraftsparker, som avses i lagen av den 17 december 2020 om främjande av elproduktion i havsbaserade vindkraftsparker. I samband med ändringen av energilagen av den 15 april 2021 är dessutom lagring av el. en verksamhet som också ska omfattas av koncessionsavgiften.

B30G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningar till följd av lagen av den 17 december 2020 om främjande av elproduktion i vindkraftparker till havs

Bestämmelse i förordningen som anger dess ikraftträdande

4 kv.

2022

Klimat- och miljöministerns förordning om de typer av kassaflöden som ska beaktas vid beräkningen av det justerade priset och den detaljerade metoden för att beräkna det justerade priset. I förordningen ska anges vilka typer av kassaflöden som ska beaktas vid beräkningen av det justerade priset och den detaljerade metoden för att beräkna det justerade priset. Under processen ska faktorer som investeringsstöd, datum för beviljande av investeringsstöd och reglerna för beviljande av offentligt stöd på miljöskydds- och energiområdet beaktas. Den förväntade effekten är att underlätta ovannämnda förfarande för investerare i vindkraftparker till havs.

B31G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Mål

T1 – Längd på nybyggt eller moderniserat kraftöverföringsnät (km)

 

Antal

0

70

4 kv.

2024

Antal kilometer nybyggda eller moderniserade avsnitt av kraftöverföringsprojekt (400 kV). Längden på varje sektion ska beräknas endast en gång (oavsett om det rör sig om en enkel eller dubbelriktad ledning).

B32G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Mål

T2 – Längd på nybyggt eller moderniserat kraftöverföringsnät (km)

 

Antal

70

190

4 kv.

2025

Antal kilometer nybyggda eller moderniserade avsnitt av kraftöverföringsprojekt (400 kV). Längden på varje sektion ska beräknas endast en gång (oavsett om det rör sig om en enkel eller dubbelriktad ledning).

B33G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Mål

T3 – Längd på nybyggt eller moderniserat kraftöverföringsnät (km)

 

Antal

190

320

2 kv.

2026

Antal kilometer nybyggda eller moderniserade avsnitt av kraftöverföringsprojekt (400 kV). Längden på varje sektion ska beräknas endast en gång (oavsett om det rör sig om en enkel eller dubbelriktad ledning).

B34G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Delmål

Genomförande av datanav på elmarknaden (OIRE/CSIRE)

Tillämpningsdatum

4 kv.

2024

Idrifttagande och installation av en datanav och en energikvalitetsanalysator på elmarknaden (OIRE/CSIRE).

B35G

B2.2.2 anläggningar för förnybara energikällor som drivs av energisamhällen

Mål

Enheter som får stöd inom delen före investering

 

Antal

0

139

1 kv.

2025

Antal bidragsöverenskommelser som undertecknats med stödmottagare och som ska väljas ut genom en öppen, konkurrensutsatt och transparent ansökningsomgång. Tilldelningen av projekt till de stödmottagande enheterna ska säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning. Vid tidpunkten för undertecknandet av bidragsavtalen ska stödmottagarna tillhöra enheter som kan etablera en gemenskap för förnybar energi enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (omarbetning) om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och andra energisamhällen enligt definitionen i polsk lagstiftning (inbegripet energikluster ”klaster energii” och energikooperativ ”spółdzielnia energetyczna”).

B36G

B2.2.2 anläggningar för förnybara energikällor som drivs av energisamhällen

Mål

Energisamhällen som får stöd inom investeringsdelen

 

Antal

0

10

4 kv.

2025

Antal bidragsavtal som undertecknats med lokalsamhällen som satsar på förnybar energi enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (omarbetning) om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och andra energisamhällen enligt definitionen i polsk lagstiftning (inbegripet energikluster ”klaster energii” och energikooperativ ”spółdzielnia energetyczna”). De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom öppna, transparenta och konkurrensutsatta ansökningsomgångar. Tilldelningen av projekt till de stödmottagande enheterna ska säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning.

B37G

B2.2.3 Byggande av offshore-terminalinfrastruktur

Delmål

Uppförande av en offshore-anläggningsterminal

Tillämpningsdatum

 

 

 

2 kv.

2025

Idrifttagande av en ny hamnpir. Den totala ytan för lager och operationell lagringsplats ska vara 33,6 ha. Inom förmonteringsområdet ska ytan ha en bärkapacitet som är lika med 50 T/m2 och en lagringsyta på 20T/m2. Ro-ro-rampen ska också byggas. Terminalens lagringsområde ska tillhandahålla tjänster för två oberoende utvecklare av vindkraftparker till havs. Indelningen av den yttre piren ska ha möjlighet att anlägga två kajplatser för uppskjutningsfartyg. Kajernas totala längd i den havsbaserade vindkraftsterminalen ska vara över 1 000 meter.
Den havsbaserade vindkraftsterminalen på den yttre hamnpiren ska ha optimala hydrotekniska förhållanden och navigeringsförhållanden för havsbaserade fartyg. Hamnkanalens frigång ska säkerställa fartygens effektivitet och säkerhet. Huvudkanalen ska vara 280 meter bred i den smalaste punkten.

B38G

B2.2.3 Byggande av offshore-terminalinfrastruktur

Mål

Uppförande av en offshore-terminal i Łeba och Ustka

 

Antal

0

2

2 kv.

2026

Slutförande av uppförandet av två offshore-terminaler (Ustka och Łeba). Investeringen i Ustka ska bestå i konstruktion av en vattenväg med ett djup av 8 m, med möjlighet till fördjupning till 9-9,5 m. Hamnbassängen ska vara 12,7 ha. Dessutom planerar man att återuppbygga den östra vågbrytaren och bygga en ny västlig vågbrytare som är ungefär 1 400 meter lång. Terminalens planerade område ska vara cirka 14 ha, med uppförandet av en kaj vid terminalen med en längd på cirka 400 m. Investeringen i Łeba ska omfatta byggandet av ett inflygningsvattenvägsspår med ett djup på 3,5–4 m. En expertbedömning av byggnadsverkens skick längs spåret ska göras. Dessutom ska ett ny östlig vågbrytare, minst 220 meter lång, byggas för att säkerställa en säker infart till hamnen. En ny hamnbassäng ska byggas med en kaj inne i bassängen, med en längd på cirka 260 m.

B39G

B3.1 Stödja en hållbar vatten- och avloppsvattenförvaltning på landsbygden

Delmål

Utveckling av regler för territorialisering av stöd till vatten- eller avloppsinvesteringar i landsbygdsområden

Antagande av riktlinjer av ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling.

 

 

 

4 kv.

2021

Antagande av territoriella kriterier för urval av stödmottagare.
Urvalskriterierna ska prioritera de kommuner som har minst förmåga att finansiera investeringar med egna medel. Vojvodskapet ska vara delaktigt i arbetet med att fastställa kriterierna för urval av stödmottagare.

B40G

B3.1 Stödja en hållbar vatten- och avloppsvattenförvaltning på landsbygden

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inför en skyldighet att regelbundet övervaka och kontrollera lämpliga enskilda system

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdande av en rättsakt som inför en skyldighet för kommunerna att övervaka och kontrollera bortskaffandet av avloppsvatten och använda instrument för att förhindra olämpligt bortskaffande, inbegripet mekanismen för så kallad ersättningsfunktion, dvs. att organisera kommunens tömning av septiktankar för fastighetsägare som inte har ingått avtal om tömning av septiktankar.

B41G

B3.1.1 Investeringar i avloppsreningssystem och vattenförsörjning på landsbygden

Mål

Ytterligare anslutningar för landsbygdsbefolkningen inom vatteninfrastrukturen

 

Antal

0

33 990

4 kv.

2025

Ytterligare anslutningar för landsbygdsbefolkningen med hjälp av infrastrukturen för vattenförsörjning och rening av avloppsvatten i kommuner som fullt ut uppfyller de ändrade bestämmelserna om bortskaffande av avloppsvatten. Stödet ska riktas till områden vars investeringskapacitet har begränsats till följd av covid-19-pandemin utanför tätorter i den mening som avses i artikel 86 i vattenlagen och till infrastrukturprojekt för rening av avloppsvatten med störst potential att minska befintliga negativa miljöeffekter. Investeringens stödmottagare ska väljas ut genom ett öppet och transparent anbudsförfarande. Alternativa lösningar för infrastruktur för vattenförsörjning och rening av avloppsvatten i landsbygdsområden (t.ex. att kombinera gemensamma system med septiktankar eller enskilda anläggningar) ska övervägas. Uttag av vatten ska undvikas om de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) är eller prognostiserade (i samband med intensifierade klimatförändringar) att ha en lägre status eller potential än god status.

B1.2 Underlätta energisparkravet för energiföretag

Syftet med reformen är att förenkla och bredda kvotpliktsystemet för energieffektivitet.

Reformen ska genomföras genom att man skapar en standardiserad uppsättning referensvärden för olika typer av energisparåtgärder. Sådana åtgärder behöver inte längre granskas, vilket kommer att göra det lättare för mindre enheter att delta i systemet. En annan del av reformen är att bränsleföretag som släpper ut flytande bränslen som används för transporter på marknaden ska omfattas av kvotpliktsystemet för energieffektivitet. Dessa företag ska genomföra projekt för förbättrad energieffektivitet, annullera ett lämpligt antal vita certifikat eller betala en alternativavgift på vissa villkor. Till följd av detta förväntas efterfrågan på vita certifikat öka, vilket kommer att öka omsättningen på marknaden och uppfylla de höjda energieffektivitetsmålen.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

B1.2.1 Energieffektivitet och förnybara energikällor i företag – investeringar med störst potential att minska utsläppen av växthusgaser

Reformen ska syfta till att minska företagens slutliga energiförbrukning och växthusgasutsläpp.

Genomförandet av gröna lösningar i företagen ska inriktas på att förbättra industri- och energiprocesserna för att förbättra energieffektiviteten och minska energiintensiteten, vilket kommer att leda till minskad och effektivare energianvändning, tillsammans med investeringar i förnybara och koldioxidsnåla energikällor i företag. Investeringen ska särskilt stödja i) uppförande, utvidgning eller modernisering av befintliga industri- och produktionsanläggningar, industriutrustning och elanläggningar i syfte att förbättra deras energieffektivitet, ii) byggande och installation av egna förnybara energikällor i företag, inklusive vindturbiner, solfångare, solcellspaneler, geotermiska system, värmepumpar, iii) anläggning av energilagringsanläggningar i företag i samband med produktion av energi från förnybara energikällor, iv) byggande/uppgradering av egna (interna) koldioxidsnåla energikällor, inklusive kraftvärme, (v) ökning av andelen utsläppssnåla eller utsläppsfria bränslen i tillverkningsprocesserna, med iakttagande av högsta utsläppsnormer, vi) ersättning av lågenergivärmekällor med bränslen (fasta, flytande, gas) eller el med mer energieffektiva källor, vii) värmerenovering av byggnader och anläggningar som används i industriprocesser. Projekten ska väljas ut på grundval av ett öppet anbudsförfarande, med beaktande av följande kriterier: i) Projektets mognadsgrad för genomförande. ii) Överensstämmelse med befintliga planer för klimatneutralitet. iii) Graden av minskning av CO2- och PM2,5- och PM10-utsläppen. iv) Graden av minskning av primärenergiförbrukningen.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 16 , ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 17 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 18 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 19 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftparker till havs

Syftet med reformen är att säkerställa ett effektivt genomförande och vidareutveckling av havsbaserad vindkraft.

Reformen kommer att bestå i att införa detaljerade krav för komponenter till kraftverk och för komponenter till kraftverk till havs samt konstruktionskrav för havsbaserade kraftverkskomponenter, samtidigt som man tar hänsyn till säkerheten och tillförlitligheten hos havsbaserad kraftproduktion och kraftverksmontering. En förordning ska träda i kraft om det högsta pris per 1 MWh (uttryckt i PLN) som får anges i anbud som lämnas av producenter i en auktion. Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

Syftet med reformen är också att minska effekterna av tilldelningsbegränsningarna på elmarknadens resultat. Reformen kommer att bestå i att den systemansvarige för överföringssystemet genomför en uttrycklig upphandling av balanskapacitet (reserver) före den gemensamma dagen före-kopplingen (SDAC) i linje med rekommendationen från Acer om att minska de tilldelningsbegränsningar som tillämpas. Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Reformen ska åtföljas av auktioner för elproduktion från havsbaserade vindkraftparker. Auktionerna ska anordnas senast den 31 december 2025.

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Genomförandet av havsbaserade projekt i Östersjön ska bidra till att gradvis öka andelen förnybara energikällor och utsläppsfria källor i Polens energisystem.

Investeringen ska stödja projekt som rör uppförande av vindkraftparker till havs. Vindkraftparker till havs kommer att bidra till att stabilisera driften av elnätet genom att säkerställa större stabilitet i energiproduktionen jämfört med andra typer av anläggningar för förnybar energi, såsom solceller och landbaserade vindkraftparker. Den totala nominella kapaciteten för havsbaserade vindkraftverk som installerats till följd av investeringen ska uppgå till 1 500 MW.

Stödmottagare ska väljas i en öppen, transparent och icke-diskriminerande ansökningsomgång som är tillgänglig för alla projekt som deltar i fas I (stöd som beviljas utanför auktionssystemet) och som ska utvärderas. Stödet ska beviljas mer än en stödmottagare för att möjliggöra effektiv konkurrens på marknaden för havsbaserad vindkraft. Kriterierna för projekturval ska omfatta mognad och beredskap för slutförande av projekt senast den 30 juni 2026, tidsplan för genomförandet och tidsfrister för att uppnå de antagna indikatorerna, eller installerad kapacitet som ett resultat av projektgenomförandet (MW).

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B2.4 Rättslig ram för utveckling av energilagringsanläggningar

Syftet med reformen är att undanröja befintliga rättsliga hinder för utvecklingen av lagringsteknik och att skapa en stabil rättslig miljö för driften av lagringsverksamhet.

Reformen kommer bland annat att undanta lagring av el från skyldigheten att betala tariffer och avskaffa dubbla nätavgifter. Den kommer att göra skyldigheten att erhålla en koncession/registrering i registret beroende av den totala installerade ellagringskapaciteten, oberoende av dess kapacitet. De föreslagna tarifframarna för lagring ska vara icke-diskriminerande och återspegla kostnaderna.

Reformen skulle ha genomförts senast den 30 juni 2021.

B2.4.1 Energilagringssystem

Syftet med investeringen är att säkerställa kontinuitet i försörjningen till konsumenterna och att effektivisera användningen av förnybara energikällor genom investeringar i teknik som underlättar balanseringen av el i elsystemet.

Investeringen ska bestå av en modernisering av den befintliga pumpkraftslagringen. Det kommer att innebära att anläggningarna anpassas till nuvarande och framtida reglerings- och marknadsbehov för att säkerställa en livskraftig drift av kraftverket. Den ska bestå av modernisering av övre reservoar (renovering av bituminös betong uppströms), övre vattenintag och härledda tunnlar och minst tre av fyra vattengeneratorer i lagrings- och pumpkraftverket. Investeringen förväntas leda till en ökning av anläggningens tillgänglighet och effektivitet.

Investeringen kommer också att finansiera inköp och installation av en reservanläggning för lagring av el med en kapacitet på 4–5 kWh vardera.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B3.2 Stöd till återställande av miljön och skydd mot farliga ämnen

Syftet med reformen är att minska de negativa miljöeffekterna av storskalig skadad mark och möjliggöra samordnad neutralisering av hot i polska havsområden.

Reformen innebär att organisatoriska och rättsliga hinder för ett fullständigt undanröjande av de negativa miljöeffekterna av storskaliga postindustriella områden undanröjs. Den ska inriktas på fyra oberoende fältkomponenter (olika platser och omfattning av arbeten): 1) tidigare kemisk anläggning Tarnowskie Góry i Tarnowskie Góry, 2) tidigare kemisk anläggning Zachem i Bydgoszcz, 3) anläggningen Organika-Azot i Jaworzno, 4) tidigare färgfabriken Boruta i Zgierz.

Den lagstiftning genom vilken dessa ändringar genomförs träder i kraft den 31 december 2022.

Den andra delen av reformen ska bestå av att fastställa regler för farliga material som dumpats i Östersjön och som syftar till att öka säkerheten för människors hälsa och miljöns tillstånd. Den ska innehålla en beskrivning av de offentliga myndigheternas befogenheter enligt de rättsliga bestämmelserna. identifiera ledande och samarbetande enheter i frågor som rör nedfall av farliga material i havsområden, utarbetande av en detaljerad handlingsplan för offentlig förvaltning och övervakade och underordnade enheter i fråga om farliga material som deponeras i havsområden, tillsammans med en angivelse av vilka enheter som ansvarar för genomförandet av enskilda uppgifter. och införa lagändringar för att möjliggöra övervakning, identifiering och eventuell utvinning och bortskaffande av farliga material.

Den lagstiftning genom vilken dessa ändringar genomförs träder i kraft den 30 september 2022.

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Syftet med investeringen är att undanröja det hot mot människors hälsa och liv som storskaliga förfallna områden utgör, att minimera deras negativa inverkan på den naturliga miljön och att återvinna dem för återanvändning, samtidigt som principen om att förorenaren betalar och direktiv 2004/35/EG om miljöansvar respekteras. Investeringen förväntas också bidra till att hantera den risk som uppstår till följd av föroreningar och farliga material i polska havsområden.

Investeringen ska bestå av utveckling av forskning och studier som leder till utarbetande av fullständig investeringsdokumentation för på förhand fastställda platser där det finns betydande problem med förekomsten av föroreningar eller farliga ämnen i ett storskaligt område. Den ska omfatta utveckling av fältforskning, fältstudier och markinventering, som ett första men grundläggande steg som leder till att fullständig investeringsdokumentation utarbetas i nästa steg av programmet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investeringen ska stödja marksanering och neutralisering av farliga ämnen, iordningställande av mark för investeringar genom modernisering av hård infrastruktur samt förnyelse av byggnader i Huta Sendzimira.

Investeringen ska också stödja rekognoserings- och mätkampanjer i Östersjön samt en analys av erhållna data som ett nödvändigt steg för att utarbeta en fullständig dokumentation för neutraliseringsplaner.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

B3.3 Stöd till hållbar förvaltning av vattenresurser i jordbruket och på landsbygden

Syftet med reformen är att förbättra villkoren för investeringar i vattenförvaltning och resurseffektivitet i landsbygdsområden. Reformen ska bidra till att göra jordbruket mer motståndskraftigt mot torka och förebyggande av översvämningar i jordbruksområden. förbättra vatteneffektiviteten genom att reglera vattenförhållandena i jordbruksområden och minska avrinningen. och öka vattenupptagningen.

Reformen ska bestå av de ändringar av nationell lagstiftning som behövs för att förbättra villkoren för motståndskraftig vattenförvaltning i jordbruket och i landsbygdsområden. Ändringarna ska göra det lättare att förbereda och genomföra investeringar som rör vattenbindning och att stoppa dräneringen från jordbruksmark, särskilt investeringar i samband med återuppbyggnad och återuppbyggnad av dräneringsanordningar så att de fyller funktionen att hålla kvar vatten och därmed skyddar jordbruksmark mot torka och begränsar risken för översvämningar.

Reformen ska uppfylla kraven i den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), och i synnerhet ska den säkerställa överensstämmelse med EU:s miljölagstiftning, inbegripet MKB-direktivet (2011/92/EU) och ramdirektivet för vatten (2000/60/EG).

Ändringarna får inte leda till någon försämring av graden av efterlevnad av EU:s miljölagstiftning, särskilt inte när det gäller investeringar som anses vara betydande eller potentiellt betydande enligt ministerrådets förordning om projekt som sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på miljön och investeringar i eller som påverkar Natura 2000-områden. Ändringarna får inte heller ändra de nuvarande bindande bestämmelserna om vattenintag.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

B3.3.1 Investeringar för att öka potentialen för hållbar vattenförvaltning i landsbygdsområden

Syftet med investeringen är att stödja investeringar i landsbygdsområden för att förbättra vattenförvaltningen och resurseffektiviteten.

Reformen ska bidra till att göra jordbruket mer motståndskraftigt mot torka och förebyggande av översvämningar i jordbruksområden. förbättra vatteneffektiviteten genom att reglera vattenförhållandena i jordbruksområden och minska avrinningen. och öka vattenbindningen, förutsatt att deras behov och natur är vederbörligen motiverade. Klimatresilienta och naturbaserade lösningar ska prioriteras. Projekt inom ramen för denna åtgärd ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning och uppfylla kraven i den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Efterlevnaden av EU:s miljölagstiftning, inklusive MKB-direktivet (2011/92/EU) och ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) ska säkerställas. Alla investeringsprojekt som finansieras inom ramen för denna del och som kräver ett beslut om miljökonsekvensbedömning ska uppfylla kraven i direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Närmare bestämt ska alla nya projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning godkännas enligt lagen om tillhandahållande av information om miljön och dess skydd, allmänhetens deltagande i miljöskydd och miljökonsekvensbedömning, ändrad genom lagen av den 30 mars 2021 om ändring av denna lag och vissa andra lagar. Bestämmelserna i Guidelines on remedial actions for projects co-financed by EU Funds affected by the infringement 2016/2046, som meddelades Polen den 23 februari 2021 (ref. Ares(2021)1423319), ska beaktas vid genomförandet av alla investeringsprojekt för vilka ett miljöbeslut, ett byggnads- eller byggtillstånd eller ett bygglov har begärts eller utfärdats innan lagen av den 30 mars 2021 trädde i kraft. Endast projekt som inte leder till en försämring av ytvattnets och grundvattnets status och som inte förhindrar en förbättring av de berörda vattenförekomsternas ekologiska status eller potential ska stödjas.

Investeringar som har negativa effekter på naturen ska uteslutas från stödet. Vid uttag av vatten måste ett relevant tillstånd beviljas av den relevanta myndigheten, som säkerställer att berörda vattenförekomster har god ekologisk status och anger villkor för att undvika försämring av denna, i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG och de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada och som styrks av de senaste relevanta stödjande uppgifterna. Uttag av vatten ska undvikas om de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) är eller prognostiserade (i samband med intensifierade klimatförändringar) att ha en lägre status eller potential än god status. Åtgärderna ska också vara förenliga med bestämmelserna i direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar och direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 92/43/EEG (habitatdirektivet).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

B3.4 Befattningsram för investeringar i grön omställning i stadsområden

Målet med reformen ska vara att stödja städernas kapacitet att prioritera, planera, genomföra och finansiera investeringsprojekt som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar i linje med den europeiska gröna given. Reformen och de därmed sammanhängande investeringarna ska framför allt syfta till att öka andelen grönområden i städerna.

Som en rad lagändringar ska man se till att hållbarhetsaspekterna integreras bättre i stadsplaneringsförfarandena och att berörda parter rådfrågas på lämpligt sätt som en del av dessa förfaranden. Dessutom ska det säkerställas att lokala myndigheter får lämpligt kapacitetsstöd för att prioritera, planera och genomföra projekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Dessa regelverksrelaterade och kapacitetsuppbyggande delar ska kompletteras med inrättandet av en särskild fond som syftar till att tillhandahålla finansiering för investeringar i grön omställning i stadsområden.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska följande förteckning över verksamheter inte ingå i kriterierna för stödberättigande för projekt: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 20 , ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 21 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 22 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 23 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

De lagändringar som syftar till att underlätta gröna stadsinvesteringar ska träda i kraft senast den 31 december 2023. Fonden för grön omställning i städer ska inrättas senast den 30 juni 2022.

B3.4.1 Investeringar i en grön omvandling av städer

Syftet med investeringen ska vara att mildra städernas inverkan på klimatförändringarna och deras invånares hälsa genom att minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar. Målet ska också vara att anpassa städerna till ökande extrema väderförhållanden i samband med klimatförändringar, såsom torka, värmeböljor och översvämningar.

Det första av dessa mål ska uppnås genom investeringsprojekt som ökar användningen av förnybar energi som energikälla i staden och ökar energieffektiviteten samt utveckling av utsläppsfri transportinfrastruktur (fotgängare, cykling) som är integrerad med kollektivtrafik, utbildning och ökad medvetenhet bland medborgarna om behovet av att omvandla städer till klimatneutralitet i anpassningen till klimatförändringarna. Det andra av dessa mål ska uppnås genom investeringar som syftar till att öka biologiskt aktiva ytor i stadsområden och funktionella områden och minska hårdgörning av marken och naturbaserade stadsinvesteringar med tillhörande vegetationslösningar.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska följande förteckning över verksamheter inte ingå i kriterierna för stödberättigande för projekt: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 24 , ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 25 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 26 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 27 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Alla kontrakt för dessa investeringar ska tilldelas senast den 31 december 2025. Relevanta output- och/eller resultatindikatorer ska fastställas för att övervaka genomförandet av dessa investeringar med avseende på de mål som anges ovan.

B3.5 Reform av bostadsbyggande för personer med låga och genomsnittliga inkomster, med beaktande av byggnaders högre energieffektivitet

Syftet med reformen ska vara att öka utbudet av energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll.

Detta mål ska uppnås genom att öka den offentliga medfinansieringssatsen för byggnader som uppfyller energieffektivitetsnormer med 20 % högre ambitionsnivå än den minimistandard för energieffektivitet som gäller i Polen (standard för nära-nollenergibyggnader, NNE-byggnader).

Reformen ska vara slutförd senast den 30 juni 2022.

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Syftet med investeringen ska vara att öka utbudet av energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll.

Investeringarna ska stödja skapandet av bostäder som ingår i det kommunala bostadsbeståndet, skyddade bostäder, inkvarteringsanläggningar, bostäder för hemlösa, uppvärmning och tillfällig inkvartering samt kommunens eller en interkommunal förenings deltagande i ett projekt som genomförs av en annan investerare och som består i att skapa bostäder för hyra för låginkomsttagare som inte har råd med en bostad på den privata marknaden.

Investeringar kommer att göras för att bygga flerbostadshus med låga utsläpp som använder RES-installationer (särskilt solcellspaneler, solfångare) och andra ”gröna” lösningar som ökar byggnaders energieffektivitet. Energianvändningen i byggnader som får stöd ska vara 20 % lägre än miniminivån för energiprestanda (nära-nollenergibyggnad) för nya byggnader.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B.4.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

B1L

B1.2 Underlätta genomförandet av energisparkravet för energiföretag

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningen till energieffektivitetslagen 

Bestämmelse i genomförandeförordningen till energieffektivitetslagen om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdande av genomförandeförordningen till energieffektivitetslagen, som ska fastställa ett referensvärde för energibesparingar för projekt som förbättrar energieffektiviteten. och fastställa en metod för beräkning av energibesparingar för projekt inom transportsektorn. 

B2L

B1.2.1 Energieffektivitet och förnybara energikällor i företag – investeringar med störst potential att minska utsläppen av växthusgaser

Delmål

Finansieringsanvisningar (inklusive kriterier för stödberättigande och urval) för det stödsystem som är inriktat på energieffektivitet och förnybara energikällor i företag, inklusive de som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem

Offentliggörande av stödordningen

4 kv.

2022

Stödordningens investeringspolicy ska omfatta minst följande kriterier för stödberättigande och projekturval: i) Målet med lägsta pris per ton av den sparade växthusgasen. ii) säkerställande av överensstämmelse med EU:s och nationell miljölagstiftning samt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) för understödda verksamheter och företag och specificering av mål för minskade koldioxidutsläpp, i enlighet med vad som anges närmare i det operativa avtalet. iii) anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet ska minska sina utsläpp under det riktmärke som är relevant för projektanbudet.

B3L

B1.2.1 Energieffektivitet och förnybara energikällor i företag – investeringar med störst potential att minska utsläppen av växthusgaser

Mål

Tilldelning av alla kontrakt för genomförande av energieffektivitet och förnybar energi i företag

 

Antal

0

43

4 kv.

2023

Antal kontrakt som tilldelats investeringsprojekt som rör förbättring av industri- och energiprocesser för att förbättra energieffektiviteten och minska energiintensiteten, vilket leder till en minskning och rationalisering av energiförbrukningen med investeringar i förnybara och koldioxidsnåla energikällor i företag. Systemet ska användas i enlighet med sina finansieringsinstruktioner, enligt beskrivningen under B2L. Systemet för minskade koldioxidutsläpp ska införas genom en icke-diskriminerande, transparent och öppen process som är öppen för alla industrisektorer.

B4L

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftparker till havs

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningar till följd av lagen om främjande av elproduktion i havsbaserade vindkraftparker

Bestämmelse i förordningarna som anger när de träder i kraft

 

 

 

2 kv.

2024

Två tillämpningsförordningar träder i kraft:

1. Klimat- och miljöministerns förordning om kraven för delarna i en uppsättning utrustning för evakuering och för delarna av understationer till havs – förordningen ska dessutom garantera lämplig kvalitet på infrastrukturen i samband med dess potentiella integrering med kraftnätet vid överföring av kraftuttag från havsbaserade vindkraftparker, i enlighet med artiklarna 58–60 i lagen om havsbaserad vindkraft.
2. Klimat- och miljöministerns förordning om det högsta priset i zloty per 1 MWh, som kan anges i bud som lämnas in vid en auktion av producenter.

B5L

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftparker till havs

Delmål

Anordnande av auktioner för el från havsbaserade vindkraftparker

Offentliggörande av auktionsresultat

 

 

 

4 kv.

2025

Genom artikel 29 i lagen av den 17 december 2020 om främjande av elproduktion i vindkraftparker till havs (Polens officiella tidning 2021, punkt 234) infördes en skyldighet för ordföranden för energitillsynsmyndigheten att hålla en auktion 2025. Den maximala totala installerade elkapaciteten hos havsbaserade vindkraftparker för vilka rätten att täcka den negativa balansen genom auktionen 2025 kan beviljas är 2,5 GW.

B6L

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftparker till havs

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av förordningen om närmare villkor för driften av kraftsystemet som ska ändra nationella balansregler för att i största möjliga utsträckning mildra effekterna av tilldelningsbegränsningarna

Bestämmelse i ändringen av förordningen med angivande av dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2023

Som en del av reformen av energimarknaden ska reglerna för balansmarknaden ändras så att de omfattar explicit upphandling av reserver före den gemensamma dagen före-kopplingen (SDAC). Denna lösning föreslogs av Acer i CORE CCM-metoden (Acers beslut 02/2019) som en av de möjliga lösningarna för att i största möjliga utsträckning mildra effekterna av tilldelningsbegränsningarna. För att genomföra denna reform ska energiministern ändra ekonomiministeriets förordning av den 4 maj 2007 om närmare villkor för driften av elkraftsystemet. Tilldelningsbegränsningarna ska övervakas av energitillsynsmyndigheten i enlighet med tillämpliga EU-regler. En studie om optimering av föreslagna åtgärder för att begränsa tilldelningsbegränsningar i det polska elsystemet ska utföras av tillsynsmyndigheten och dess rekommendationer förväntas vederbörligen beaktas i ytterligare arbeten.

B7L

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Delmål

Ansökningsomgång för utvalda projekt för vindkraftsparker till havs

Offentliggörande av resultaten av urvalsprocessen

 

 

 

3 kv.

2022

Polen ska genomföra en öppen, transparent och icke-diskriminerande ansökningsomgång som är tillgänglig för alla projekt som deltar i fas I (stöd som beviljas utanför auktionssystemet) och som ska utvärderas. Stödet ska beviljas mer än en stödmottagare för att möjliggöra effektiv konkurrens på marknaden för havsbaserad vindkraft.
De primära kriterierna för projekturval ska omfatta följande:
– mognad och beredskap för slutförande av projekt senast andra kvartalet 2026.
tidsplan för genomförandet och tidsfrister för att uppnå de antagna indikatorerna.
installerad kapacitet till följd av projektgenomförande (MW)

B8L

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Delmål

Påbörjande av byggnadsarbeten

Slutförande

 

 

 

4 kv.

2024

Påbörjande av byggnadsarbeten, som ska äga rum efter det att det slutliga investeringsbeslutet (FID) har fattats, efter att nödvändiga godkännanden har fattats, huvudentreprenören väljs ut, kontrakt ingås med underleverantörer och entreprenörerna får en order om att inleda arbetet (NTP).

B9L

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Mål

Installerad kapacitet hos havsbaserade vindkraftsparker (MW)

 

Antal

0

1 500

2 kv.

2026

Total nominell kapacitet för havsbaserade vindkraftverk som installerats till följd av investeringen. Indikatorn avser den nominella kapacitetspotentialen hos installerade turbiner i vindkraftsparker till havs.

B10L

B2.4 Rättslig ram för utveckling av energilagringsanläggningar

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av energilagen rörande energilagring

Bestämmelse i ändringarna av energilagen om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2021

Ändringarna ska underlätta utvecklingen av lagring av el, särskilt ett undantag från skyldigheten att betala tariffer, inga dubbla nätavgifter, partiell befrielse från avgifter för anslutning av lagring till nätet, befrielse från skyldigheten att uppvisa ursprungsintyg och från vissa avgifter för lagrad el. De föreslagna tarifframarna för lagring ska vara icke-diskriminerande och återspegla kostnaderna.

B11L

B2.4.1 Energilagringssystem

Mål

T1-Bostadsenergilagringsanläggningar för energiprosumenter installerade

 

Antal

0

10 000

2 kv.

2024

Indikatorn gäller antalet installerade lagringsanläggningar för energi med en kapacitet på minst 4 kWh.

B12L

B2.4.1 Energilagringssystem

Mål

T2-Bostadsenergilagringsanläggningar för energiprosumenter installerade

 

Antal

10 000

28 000

2 kv.

2026

Indikatorn är tillämplig på det ytterligare antalet installerade energilagringsanläggningar för bostäder med en minsta kapacitet på 4 kWh.

B13L

B2.4.1 Energilagringssystem

Delmål

Modernisering av ellagringsanläggningen (lagring och pumpkraftverk)

Slutförande av moderniseringen

2 kv.

2026

Slutförande av moderniseringen av den befintliga ellagringsanläggningen (lagrings- och pumpkraftverk) genom modernisering av en övre reservoar, övre vattenintag och härledda tunnlar och minst 3 av 4 vattengeneratorer i lagrings- och pumpkraftverket. Projektet ska leda till ökad tillgänglighet och effektivitet för kraftverk i produktions- och pumpläge. Den installerade effekten (turbinläge) förväntas nå 540 MW.

B14L

B3.2 Stöd till återställande av miljön och skydd mot farliga ämnen

Delmål

Ikraftträdande av en lag för att underlätta en omfattande eliminering av de negativa miljöeffekterna av storskaliga efterindustriella områden.

Bestämmelse i lagen som anger dess ikraftträdande

4 kv.

2022

Ikraftträdande av en lag som syftar till att öka säkerheten för människors hälsa och miljön. Lagen ska undanröja organisatoriska och rättsliga hinder för ett fullständigt undanröjande av de negativa miljöeffekterna av storskaliga postindustriella områden.
Det är en form av lotsning för på förhand fastställda platser.
Lagen ska innehålla regler för fyra oberoende fältkomponenter (olika platser och omfattning för bygg- och anläggningsarbeten): 1) tidigare kemisk anläggning Tarnowskie Góry i Tarnowskie Góry. 2) tidigare kemisk anläggning Zachem i Bydgoszcz. 3) Anläggningen Organika-Azot i Jaworzno. 4) tidigare färgfabriken Boruta i Zgierz.
Projektets omfattning omfattar rekognoscering och inventering av områden, förberedelser och bedömning av omfattningen av problem med att minska miljöpåverkan från stora förfallna områden och utarbetande av omfattande investeringsdokumentation för dessa områden.

B15L

B3.2 Stöd till återställande av miljön och skydd mot farliga ämnen

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om farliga material som stannar kvar i Östersjön

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

3 kv.

2022

Ikraftträdande av en rättsakt som syftar till att öka säkerheten för människors hälsa och miljön och som ska
tillhandahålla följande:
en exakt beskrivning av de offentliga myndigheternas befogenheter i de rättsliga bestämmelserna.
– identifiering av ledande och samarbetande enheter i frågor som rör nedfall av farliga material i havsområden i Republiken Polen.
utarbetande av en detaljerad handlingsplan för offentlig förvaltning och övervakade och underordnade enheter i fråga om farliga material som deponeras i havsområden, tillsammans med en angivelse av vilka enheter som ansvarar för genomförandet av enskilda uppgifter.
införa lagändringar för att möjliggöra övervakning, identifiering och eventuell utvinning och bortskaffande av farliga material.

B16L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Dokumentation som tagits fram för investeringar i samband med de negativa miljöeffekterna av utvalda stora brunfält och farliga material som solats ned i Östersjöns botten

 

Antal

0

9

2 kv.

2026

Fullständig investeringsdokumentation omfattar nio på förhand fastställda platser – på land och till havs som en annan del av programmet – för vilka det finns betydande problem med förekomsten av föroreningar eller farliga ämnen i ett storskaligt område.

B17L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Landområden för vilka fältforskning om förekomsten av föroreningar och farliga material har genomförts

 

Antal

0

5

4 kv.

2024

Utveckling av fältforskning, fältstudier och markinventering, som ett första men grundläggande steg som leder till att fullständig investeringsdokumentation utarbetas i nästa steg av programmet.

B18L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Platser i polska havsområden (inklusive vrak) med genomförd inventering och fältforskning om förekomsten av farliga material.

 

Antal

0

4

4 kv.

2025

Detaljerade spanings- och mätningskampanjer i havet samt analys av erhållna data som ett nödvändigt steg för att utarbeta fullständig dokumentation för neutraliseringsplaner.

B19L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Sanerad mark (i hektar)

 

Antal

0

160

4 kv.

2025

Sanering av Huta Sendzimira, där en investeringsdel planeras.
Indikatorn omfattar marksanering och neutralisering av farliga ämnen, markberedning för investeringar genom modernisering av hård infrastruktur (kommunikations-, väg- och spårinfrastruktur).

B20L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

De renoverade byggnadernas yta (i kvadratmeter)

 

Antal

0

17 000

4 kv.

2025

Indikatorn gäller saneringen av Huta Sendzimira, där en investeringsdel planeras.
Indikatorn omfattar förnyelse av två historiska byggnader genom att miljö- och energieffektivitetsstandarderna ändras till de nuvarande – i enlighet med rättsliga krav och miljökrav.

B21L

B3.3 Stöd till hållbar förvaltning av vattenresurser i jordbruket och på landsbygden

Delmål

Ikraftträdande av de ändringar av nationell lagstiftning som behövs för att förbättra villkoren för motståndskraftig vattenförvaltning i jordbruket och i landsbygdsområden

Bestämmelse i ändringarna som anger ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Ikraftträdande av ändringar som ska bidra till att öka jordbrukets motståndskraft mot torka och förebyggande av översvämningar i jordbruksområden. förbättra vatteneffektiviteten genom att reglera vattenförhållandena i jordbruksområden och minska avrinningen. och öka vattenupptagningen. Ändringarna ska uppfylla kraven i den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), och i synnerhet ska den säkerställa överensstämmelse med EU:s miljölagstiftning, inbegripet MKB-direktivet och ramdirektivet för vatten.

Ändringarna får inte leda till någon försämring av graden av efterlevnad av EU:s miljölagstiftning när det gäller investeringar som anses vara betydande eller potentiellt betydande investeringar i enlighet med ministerrådets förordning om projekt som sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på miljön och investeringar i eller som påverkar Natura 2000-områden. Ändringarna ska inte heller ändra de nuvarande bindande bestämmelserna om vattenintag.

B22L

B3.3.1 Investeringar för att öka potentialen för hållbar vattenförvaltning i landsbygdsområden

Delmål

Antagande av urvalskriterier för inbjudan att lämna förslag

Antagande av kriterierna av ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling

 

 

 

2 kv.

2022

Investeringarna ska väljas ut genom riktade ansökningsomgångar på grundval av miljökriterier.

Reformen ska bidra till att göra jordbruket mer motståndskraftigt mot torka och förebyggande av översvämningar i jordbruksområden. förbättra vatteneffektiviteten genom att reglera vattenförhållandena i jordbruksområden och minska avrinningen. och öka vattenbindningen, förutsatt att deras behov och natur är vederbörligen motiverade.

Naturbaserade eller andra klimatresilienta lösningar ska prioriteras. Endast projekt som inte leder till en försämring av ytvattnets och grundvattnets status och som inte förhindrar en förbättring av de berörda vattenförekomsternas ekologiska status eller potential ska stödjas.

B23L

B3.3.1 Investeringar för att öka potentialen för hållbar vattenförvaltning i landsbygdsområden

Mål

Areal jordbruksmark/skog (i hektar) som drar nytta av förbättrad vattenhållningsförmåga

 

Antal

0

2 500 000

4 kv.

2025

Minst 2,5 miljoner hektar jordbruksmark eller skog som bevisligen gynnas av förbättrad vattenhållningsförmåga, genom insatser som förbättrar jordbrukssektorns långsiktiga motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter, dvs. torka och översvämningar, och stöder den biologiska mångfalden.

Investeringen ska uppfylla de krav som fastställs i den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Den ska särskilt se till att EU:s miljölagstiftning följs, inbegripet MKB-direktivet (2014/52/EU) och ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Alla investeringsprojekt som finansieras inom ramen för denna del och som kräver ett beslut om miljökonsekvensbedömning ska uppfylla kraven i direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Närmare bestämt ska alla nya projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning godkännas enligt lagen om tillhandahållande av information om miljön och dess skydd, allmänhetens deltagande i miljöskydd och miljökonsekvensbeskrivningar, ändrad genom lagen av den 30 mars 2021 om ändring av denna lag och vissa andra lagar. Bestämmelserna i Guidelines on remedial actions for projects co-financed by EU Funds affected by the infringement 2016/2046, som meddelades Polen den 23 februari 2021 (ref. Ares(2021)1423319), ska beaktas vid genomförandet av alla investeringsprojekt för vilka ett miljöbeslut, ett byggnads- eller byggtillstånd eller ett bygglov har begärts eller utfärdats innan lagen av den 30 mars 2021 trädde i kraft. Endast projekt som inte leder till en försämring av ytvattnets och grundvattnets status och som inte förhindrar en förbättring av de berörda vattenförekomsternas ekologiska status eller potential ska stödjas.

 

Vid uttag av vatten ska ett relevant tillstånd beviljas av den behöriga myndigheten, med angivande av villkor för att undvika försämring och för att säkerställa att berörda vattenförekomster har god ekologisk status, i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG och som styrks av de senaste relevanta stödjande uppgifterna. Uttag av vatten ska undvikas om de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) är eller prognostiserade (i samband med intensifierade klimatförändringar) att ha en lägre status eller potential än god status. Åtgärderna ska också vara förenliga med bestämmelserna i direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar och direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 92/43/EEG (habitatdirektivet).

B24L

B3.4 Befattningsram för investeringar i grön omställning i stadsområden

Delmål

Ikraftträdande av lagen om hållbar stadsutveckling med mål, riktlinjer, genomförandebestämmelser och samordningsmekanismer för grön omvandling av städer

Bestämmelse i lagen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2023

Ikraftträdande av en lag som ska syfta till att stödja stadsområdenas kapacitet att investera i den gröna omställningen. Den ska säkerställa att hållbarhetsaspekter integreras bättre i stadsplaneringsförfaranden. Den ska se till att berörda parter rådfrågas på lämpligt sätt som en del av dessa förfaranden. Det ska tillhandahålla kapacitetsstöd till lokala myndigheter för att genomföra sådana projekt.

B25L

B3.4 Befattningsram för investeringar i grön omställning i stadsområden

Delmål

Instrumentet för grön omvandling av städer

Inrättande av instrumentet för grön omvandling av städer och antagande av dess detaljerade regler och förfaranden i samråd med alla berörda parter 

 

 

 

2 kv.

2022

Delmålet avser inrättandet av fonden för grön omställning i städer för att stödja a) en grön omvandling av städer, och b) investeringar i grön digitalisering av städer, med antagna förfaranden. Instrumentet för grön stadsomställning ska vara i linje med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska följande förteckning över verksamheter inte ingå i kriterierna för stödberättigande för projekt: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning. ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling. och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Instrumentet för grön stadsomvandling ska säkerställa att alla återflöden (dvs. räntor på lånet, avkastning på eget kapital eller återbetalt kapital, minus tillhörande kostnader) som är kopplade till detta instrument ska användas för samma politiska mål, även efter 2026, eller för att återbetala RRF-lånet.

B26L

B3.4.1 Investeringar i en grön omvandling av städer

Mål

T1 – Undertecknande av alla kontrakt för investeringar i gröna stadsutvecklingsprojekt (beräknat på sammansatt basis) 

 

Antal

0

120

2 kv.

2024

Målet avser antalet kontrakt som undertecknats med stödmottagarna. Stödet ska kanaliseras genom instrumentet för grön stadsomställning och vara förenligt med antagna förfaranden. De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar som är öppna för projekt som berör alla städer. Kriterierna för urval av stödmottagande enheter ska särskilt återspegla behovet av att mildra städernas inverkan på klimatförändringarna och invånarnas hälsa genom att minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar. Resultatindikatorer ska fastställas i enlighet med särdragen hos de projekt som får stöd. Stödberättigande projekttyper ska omfatta följande: i) öka biologiskt aktiva ytor i stadsområden och funktionella områden och minska hårdgörningen av marken. ii) Naturbaserade stadsinvesteringar (NBS) med tillhörande vegetationslösningar. iii) Hållbara system för förvaltning av regnvatten med grön blå infrastruktur och naturbaserade lösningar. iv) Förbättra luftkvaliteten i städerna, inbegripet utvecklingen av distribuerad energi och småskalig energiproduktion. v) Inrättande av lågutsläppszoner, hållbar multimodal rörlighet i städer, effektiva rörlighetsplaner, gröna zoner i stadsområden. vi) Utveckling av energikluster och energikooperativ. vii) öka användningen av förnybara energikällor som energikälla i staden, viii) utveckling av transportinfrastruktur utan utsläpp (fotgängare, cykling) som är integrerad med kollektivtrafiken. ix) Utnyttjande av energieffektiv belysningsteknik för vägar och offentliga platser. x) utbildning och medvetandegörande bland medborgarna om behovet av att omvandla städer till klimatneutralitet i samband med anpassningen till klimatförändringarna. Kostnaden för x) får inte överstiga 10 % av kostnaden för åtgärd B3.4.1. Städer där sådana projekttyper har införts eller planeras att införas ska prioriteras. Tilldelningen av projekt till de stödmottagande enheterna ska säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning. Kostnaden för återbetalning av lånet ska inte kräva bidrag från slutmottagarna eller de lokala myndigheterna i någon form. Denna bestämmelse ska inte tillämpas på investeringsprojekt som genererar relevanta intäkter eller kostnadsbesparingar.

B27L

B3.4.1 Investeringar i en grön omvandling av städer

Mål

T2 – Undertecknande av alla kontrakt för investeringar i gröna stadsutvecklingsprojekt (beräknat på sammansatt basis) 

Antal

120

344

4 kv.

2025

Antal kontrakt som undertecknats med stödmottagarna för investeringar som uppfyller kriterierna för post B26L.

B28L

B3.5 Reform av bostadsbyggande för personer med låga och genomsnittliga inkomster.

med beaktande av byggnaders högre energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen av den 8 december 2006 om ekonomiskt stöd till inrättande av bostäder för hyra, skyddade bostäder, nattboenden, bostäder för hemlösa, värmeverk och tillfälliga lokaler, med ändringar i andra lagar

Bestämmelse i lagen om ändring av lagen av den 8 december 2006 om ekonomiskt stöd till inrättande av bostadslokaler för hyra, skyddade bostäder, nattboenden, bostäder för hemlösa, värmeverk och tillfälliga lokaler, och till följd av detta ändringar i andra lagar som anger att lagen träder i kraft

2 kv.

2022

Ändringen av rättsakten ska göra det möjligt att öka stödet till investeringar i uppförande av byggnader med en högre energistandard än NNE-byggnader med 20 %. Stödet ska höjas jämfört med standardbostäder från 80 % till 95 % för byggnader för låginkomsthushåll och från 35 % till 60 % för hushåll med genomsnittliga inkomster. Dessa bestämmelser ska tillämpas på alla källor till offentligt stöd.

B29L

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Mål

T1 – Fullständig konstruktion av den första omgången energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Antal

0

1544

2 kv.

2024

Antal lägenheter till överkomligt pris (för låg- och medelinkomsttagare) slutförda.

Investeringarna ska genomföras av lokala myndigheter och allmännyttiga bostadsföreningar.

I kontrakt som ingås med stödmottagande enheter (lokala myndigheter och allmännyttiga bostadsföreningar) ska följande anges:

-minst 75 % av dessa lägenheter ska tilldelas de sökande till lägenheterna som befinner sig i den nedre halvan av den förteckning över sökande som upprättats på grundval av sökandenas inkomster i fallande ordning, och

-Lägenheterna ska byggas enligt en energieffektivitetsstandard som är 20 % mer ambitiös än den lägsta standard för energieffektivitet som gäller i Polen (standard för nära-nollenergibyggnader/NZEB).

De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar som är öppna för alla lokala myndigheter och organisationer för subventionerat boende. Kriterierna för urval av stödmottagande enheter ska särskilt återspegla behoven av att öka utbudet av energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll.

Företräde ska ges till områden där sådana projekt har införts eller planeras att genomföras. Tilldelningen av projekt till de stödmottagande enheterna ska säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning.

Åtgärden kommer inte att medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Om ny byggverksamhet äger rum i eller nära områden som är känsliga för biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden) ska efterlevnad av artiklarna 6.3 och 12 i habitatdirektivet och artikel 5 i direktivet om bevarandet av vilda fåglar krävas, och en miljökonsekvensbedömning eller screening ska genomföras när så krävs enligt MKB-direktivet. Alla investeringsprojekt som finansieras inom ramen för denna del och som kräver ett beslut om miljökonsekvensbedömning ska uppfylla kraven i direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Närmare bestämt ska alla nya projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning godkännas enligt lagen om tillhandahållande av information om miljön och dess skydd, allmänhetens deltagande i miljöskydd och miljökonsekvensbedömning i dess lydelse enligt lagen av den 30 mars om ändring av denna lag och vissa andra lagar. Bestämmelserna i Guidelines on remedial actions for projects co-financed by EU Funds affected by the infringement 2016/2046, som meddelades Polen den 23 februari 2021 (ref. Ares(2021)1423319), ska beaktas vid genomförandet av alla investeringsprojekt för vilka ett miljöbeslut, ett byggnads- eller byggtillstånd eller ett bygglov har begärts eller utfärdats innan lagen av den 30 mars 2021 trädde i kraft.

B30L

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Mål

T2 – Fullständig konstruktion av den andra energigruppen – effektiva bostäder för låg- och genomsnittshushåll

Antal

1544

6485

2 kv.

2025

Antal lägenheter till överkomligt pris (för låg- och medelinkomsttagare) slutförda.

Investeringarna ska genomföras av lokala myndigheter och allmännyttiga bostadsföreningar.

I kontrakt som ingås med stödmottagande enheter (lokala myndigheter och allmännyttiga bostadsföreningar) ska följande anges:

-minst 75 % av dessa lägenheter ska tilldelas de sökande till lägenheterna som befinner sig i den nedre halvan av den förteckning över sökande som upprättats på grundval av sökandenas inkomster i fallande ordning, och

-Lägenheterna ska byggas enligt en energieffektivitetsstandard som är 20 % mer ambitiös än den lägsta standard för energieffektivitet som gäller i Polen (standard för nära-nollenergibyggnader/NZEB).

De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar som är öppna för alla lokala myndigheter och lokala bostadsföreningar. Kriterierna för urval av stödmottagande enheter ska särskilt återspegla behoven av att öka utbudet av energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll.

Företräde ska ges till områden där sådana projekt har införts eller planeras att genomföras. Tilldelningen av projekt till de stödmottagande enheterna ska säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning.

Åtgärden kommer inte att medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Om ny byggverksamhet äger rum i eller nära områden som är känsliga för biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden) ska efterlevnad av artiklarna 6.3 och 12 i habitatdirektivet och artikel 5 i direktivet om bevarandet av vilda fåglar krävas, och en miljökonsekvensbedömning eller screening ska genomföras när så krävs enligt MKB-direktivet. Alla investeringsprojekt som finansieras inom ramen för denna del och som kräver ett beslut om miljökonsekvensbedömning ska uppfylla kraven i direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Närmare bestämt ska alla nya projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning godkännas enligt lagen om tillhandahållande av information om miljön och dess skydd, allmänhetens deltagande i miljöskydd och miljökonsekvensbedömning i dess lydelse enligt lagen av den 30 mars om ändring av denna lag och vissa andra lagar. Bestämmelserna i Guidelines on remedial actions for projects co-financed by EU Funds affected by the infringement 2016/2046, som meddelades Polen den 23 februari 2021 (ref. Ares(2021)1423319), ska beaktas vid genomförandet av alla investeringsprojekt för vilka ett miljöbeslut, ett byggnads- eller byggtillstånd eller ett bygglov har begärts eller utfärdats innan lagen av den 30 mars 2021 trädde i kraft.

B31L

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Mål

Slutfört byggandet av den tredje omgången energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

 

Antal

6485

12 355

2 kv.

2026

Antal lägenheter till överkomligt pris (för låg- och medelinkomsttagare) slutförda. Investeringarna ska genomföras av lokala myndigheter och allmännyttiga bostadsföreningar.

I kontrakt som ingås med stödmottagande enheter (lokala myndigheter och allmännyttiga bostadsföreningar) ska följande anges:

-Minst 75 % av dessa lägenheter ska tilldelas de sökande till lägenheterna som befinner sig i den nedre halvan av den förteckning över sökande som upprättats på grundval av sökandenas inkomster i fallande ordning, och

-Lägenheterna ska byggas enligt en energieffektivitetsstandard som är 20 % mer ambitiös än den lägsta standard för energieffektivitet som gäller i Polen (standard för nära-nollenergibyggnader/NZEB).

De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar som är öppna för alla lokala myndigheter och organisationer för subventionerat boende. Kriterierna för urval av stödmottagande enheter ska särskilt återspegla behoven av att öka utbudet av energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll.

Företräde ska ges till områden där sådana projekt har införts eller planeras att genomföras. Tilldelningen av projekt till de stödmottagande enheterna ska säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning.

Åtgärden kommer inte att medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Om ny byggverksamhet äger rum i eller nära områden som är känsliga för biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden) ska efterlevnad av artiklarna 6.3 och 12 i habitatdirektivet och artikel 5 i direktivet om bevarandet av vilda fåglar krävas, och en miljökonsekvensbedömning eller screening ska genomföras när så krävs enligt MKB-direktivet. Alla investeringsprojekt som finansieras inom ramen för denna del och som kräver ett beslut om miljökonsekvensbedömning ska uppfylla kraven i direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Närmare bestämt ska alla nya projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning godkännas enligt lagen om tillhandahållande av information om miljön och dess skydd, allmänhetens deltagande i miljöskydd och miljökonsekvensbedömning i dess lydelse enligt lagen av den 30 mars om ändring av denna lag och vissa andra lagar. Bestämmelserna i Guidelines on remedial actions for projects co-financed by EU Funds affected by the infringement 2016/2046, som meddelades Polen den 23 februari 2021 (ref. Ares(2021)1423319), ska beaktas vid genomförandet av alla investeringsprojekt för vilka ett miljöbeslut, ett byggnads- eller byggtillstånd eller ett bygglov har begärts eller utfärdats innan lagen av den 30 mars 2021 trädde i kraft.

C. DEL C: DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

Denna reform syftar till att garantera allmän tillgång till höghastighetsinternet och digitala tjänster i hela Polen, inbegripet de så kallade vita fläckarna där det inte finns någon bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet. 

Detta mål ska uppnås för det första genom att undanröja rättsliga hinder för bredbandsinvesteringar och för det andra genom att anpassa den nationella lagstiftningen till den EU-omfattande verktygslådan för konnektivitet av den 25 mars 2021, en uppsättning bästa metoder för att främja utbyggnad och utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet (VHCN). De rättsliga ändringarna avser bland annat ändringar av förordningen om inventering av telekommunikationsinfrastruktur och förordningen om systemet med en gemensam informationspunkt (Single Information Point – SIP).

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2023.

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Målet för denna investering är, i linje med den ovannämnda reformen, att öka antalet hushåll som omfattas av ett fast bredbandsnät på 931,000 enheter med inriktning på vita områden med nästa generations accessnät (NGA-områden), där det för närvarande inte finns någon bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet och där marknaden sannolikt inte kommer att förse slutanvändarna med ett nät som erbjuder nedladdningshastighet på 100 Mbps, för att nå minst 80 % hushåll med en kapacitet på 100 Mbit/s, med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet. Investeringen är uppdelad i mål för 3: den första ska vara att nå 100 000 hushåll senast i december 2024, den andra ska omfatta 400 000 hushåll senast i december 2025 och den sista ska vara inriktad på de återstående 431 000 hushållen senast den 30 juni 2026.

För att uppfylla villkoren för att inte orsaka betydande skada ska en klimatrisk- och sårbarhetsbedömning utföras när så krävs enligt relevant lagstiftning och eventuella nödvändiga anpassningsåtgärder som genomförs i enlighet med denna lagstiftning.

För alla infrastrukturinvesteringar ska minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet återanvändas eller återvinnas i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). 28

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Denna breda reform omfattar olika delar som främjar digitaliseringen av det polska samhället, från digitala offentliga tjänster till digital utbildning för medborgare och arbetstagare.

Utbyggnaden av digitala tillämpningar i den offentliga sektorn ska stödjas av lagändringar som främjar elektronisk kommunikation mellan offentliga institutioner, företag och medborgare. Den första består i att ändra lagen om datorisering av offentliga organs verksamhet av den 17 februari 2005 för att digitalisera offentliga administrativa handlingar och processer. Den andra ska ändra lagen av den 11 mars 2004 om skatt på varor och tjänster med avseende på användningen av strukturerade faktureringsuppgifter som utfärdats i elektroniskt format och inför skyldigheten att utfärda och ta emot e-fakturor via det nationella systemet för e-fakturor.

När det gäller digital kompetens ska det grundläggande element som ligger till grund för deras utveckling vara inrättandet och genomförandet av programmet för utveckling av digital kompetens. Programmet ska fastställa en omfattande, långsiktig uppsättning krav för att stödja utvecklingen och övervakningen av digital kompetens inom formell, icke-formell och informell utbildning. Inrättandet av ett centrum för digital kompetensutveckling och dess funktion ska vara tydligt formulerade i programmet. Dokumentet ska utarbetas med hjälp av en flerpartsstrategi.

På utbildningsområdet består kärnan som stimulerar digitaliseringen av utbildningen i att fastställa bindande minimistandarder för att utrusta skolor med digital infrastruktur. Obligatoriska riktlinjer ska utarbetas i samarbete med de lokala myndigheterna och i samråd med en bred grupp intressenter, och ska säkerställa en miniminivå av informations- och it-utrustning för varje skola i Polen.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar som förbättrar funktionen hos förvaltningar och ekonomiska sektorer samt banbrytande teknik inom den offentliga sektorn, ekonomin och samhället.

För att öka användningen av offentliga e-tjänster ska följande paket genomföras inom ramen för denna investering:

·utveckling av e-tjänster inom den offentliga förvaltningen som gör det möjligt för medborgarna att hantera administrativa frågor online.

·uppbyggnad eller utveckling av it-system för den offentliga förvaltningen som gör det möjligt för tjänstemän att digitalisera sin verksamhet.

·digitaliseringen av de administrativa förfarandena i samband med byggverksamhet och fysisk planering.

·digitalisering av den nationella skattemyndighetens tjänster och processer, inbegripet införandet av elektronisk cirkulation av fakturor i företag (nationellt e-faktureringssystem).

·digitaliseringen av jordbruket, inbegripet genomförandet av geomatisk övervakning och satellitövervakning inom jordbruket och genomförandet av ett digitalt system för kontroll av jordbruksmark.

·genomförande av mekanismer för testsamarbete för att stimulera utveckling och spridning av banbrytande teknik, till exempel via en portal som integrerar tjänster i smarta städer med tillämpningar baserade på artificiell intelligens och sakernas internet.

I synnerhet förväntas 39 projekt utvecklas för att bland annat skapa nio nya eller utökade offentliga plattformar för datadelning och e-tjänster. byggande av 30 nya eller utvidgade offentliga it-system. genomförandet av 65 nya, ändrade eller integrerade offentliga e-tjänster. tillhandahållande, anpassning och utvidgning av 400 e-tjänster, inbegripet API-tjänster på nya eller utvidgade plattformar, och slutligen genomförande av tre testsamarbetsmekanismer för att stimulera användningen av banbrytande teknik. Alla nya eller uppgraderade e-tjänster med grafiskt användargränssnitt förväntas ha minst fjärde mognadsgrad, dvs. fullständig elektronisk ärendehantering (transaktionsnivå i femstegsmodellen).

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C2.1.2 Lika villkor för skolor med mobila multimedieenheter – investeringar som rör uppfyllandet av minimistandarder för utrustning

I linje med införandet av bindande minimistandarder för IKT-utrustning ska denna investering förse alla skolor i Polen med modern multimedieutrustning som ska användas av lärare och elever. Målet är att möjliggöra användning av digital teknik för lärande på samma nivå i alla grund- och gymnasieskolor i hela Polen, och målet är att tillhandahålla bärbara datorer med programvara till minst 90 % av lärarna och att det ska vara högst sex elever per bärbar dator på totalt 1 200 000 bärbara datorer.

För att inte orsaka betydande skada ska IKT-utrustningen uppfylla de energirelaterade krav och de krav på materialeffektivitet som fastställts i enlighet med direktiv 2009/125/EG för servrar och datalagring, eller datorer och datorservrar eller elektroniska bildskärmar. Dessutom får IKT-utrustningen inte innehålla de ämnen som omfattas av begränsningar och som förtecknas i bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

Det ska finnas en plan för avfallshantering för att säkerställa maximal återvinning i slutet av den elektriska och elektroniska utrustningens livscykel, även genom avtal med återvinningspartner, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. När utrustningen är uttjänt ska utrustningen förberedas för återanvändning eller återvinning eller korrekt behandling, inklusive avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling i enlighet med bilaga VII till direktiv 2012/19/EU.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 september 2025.

C2.1.3 E-kompetens

Genom att utbilda minst 380 000 personer strävar Polen efter att höja den övergripande nivån på digital kompetens i samhället och förbättra landets digitaliseringsprocess. Av dessa ska 40 % vara medborgare i behov av grundläggande digitala färdigheter, 20 % ska vara offentliga tjänstemän, 20 % ska vara utestängda och riskera att utestängas och de återstående 20 % ska bestå av utbildare och lärare som får grundläggande utbildning och utbildning på mellannivå. Denna sista kategori ska inte omfatta förskolepersonal för att stödja låneinvesteringar i IKT-utrustning och IKT-infrastruktur, för vilka ytterligare specialiserad utbildning ska planeras.

Som en del av investeringen ska ett centrum för digital kompetensutveckling som består av experter, rådgivare och digitala specialister som stöder genomförandet av digital politik inrättas genom kansliet för den minister som ansvarar för digitalisering.

Dessutom ska ett nätverk av digitala samordnare inrättas för att stödja varje kommun (gmina) i organisationen av digitaliseringsprocessen, för totalt minst 2 477 samordnare (i genomsnitt en per kommun beroende på faktorer såsom gmina, antal invånare, digitala färdigheter och efterfrågan på datorutrustning).

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C3.1 Förbättra it-säkerheten i informationssystem, stärka infrastrukturen för databehandling och optimera de brottsbekämpande myndigheternas infrastruktur

Reformen ska inriktas på tre specifika mål som gör det möjligt att genomföra säkerhetslösningar för informationssystem: i) Utvecklingen av det nationella it-säkerhetssystemet. ii) förmåga att effektivt förebygga och reagera på incidenter. iii) skapande av social medvetenhet om cybersäkerhet. Dessa mål ska uppnås genom en rad ändringar av lagen om det nationella it-säkerhetssystemet av den 5 juli 2018 och regeringsförordningen av den 11 september 2018 om samhällsviktiga tjänster.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Denna investering består av fyra olika delar: i) Cybersäkerhet. ii) Infrastruktur för databehandling. iii) optimering av de brottsbekämpande myndigheternas infrastruktur och iv) moln- och edge computing-lösningar.

När det gäller i) cybersäkerhet ska 8 enskilda projekt genomföras i syfte att

-Inrätta ett nätverk av 7 regionala cybersäkerhetscentrum (RegioSOC).

-Inrättande av ett nätverk för totalt 7 enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-enheter) inom nyckelsektorer i den mening som avses i NIS-direktivet: energi, transport, hälso- och sjukvård, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, digital infrastruktur och vattenförsörjning.

-Koppla samman 385 nationella cybersäkerhetsenheter med ett integrerat system för hantering av cybersäkerhet.

-Inrättande av ett nätverk med minst 30 säkerhetscentrum för nationell säkerhet och modernisering av befintliga.

-Genomförande av ett program för omskolning av 600 personer inom cybersäkerhet, inbegripet men inte begränsat till nuvarande personal.

-Genomförande av ett program för systemförstärkning av minst 30 enheter som använder driftsteknik för industriella kontrollsystem.

-Stöd till 400 entiteter vid uppgradering och utvidgning av cybersäkerhetsinfrastrukturer som använder informationsteknik och operativ teknik samt inköp av brandväggar och cybersäkerhetssystem.

-Inrättande av ett nätverk av förstagångspersonal inom cybersäkerhet på vallokalnivå för att stödja offentliga organ i incidenthantering och återhämtning och tillhandahålla utbildning om cybersäkerhet för lokala och regionala myndigheter (minst 440 första insatspersonal och anställda vid lokala och regionala myndigheter har utbildats).

När det gäller ii) datainfrastruktur ska 3 standardiserade databehandlingscentraler som tillhandahåller energieffektiv och skalbar kritisk infrastruktur inrättas för att ha tillgång till digitala tjänster och säker infrastruktur för IKT-system. Centrumen ska följa den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet, särskilt på följande områden:

-3.2.8 Hållbar energianvändning: energi som behövs för datacentraler ska kontrakteras från förnybara energikällor.

-3.2.11 Alternativ teknik för elproduktion: installation av förnybara energikällor i datacentralanläggningar och användning av vätgasbränslecellsteknik planeras.

-3.3.2. Beakta flera nivåer av motståndskraft: datacentralerna förväntas stärka elförsörjningssystemets tillförlitlighet genom att bygga nya metoder för reservkraftförsörjning, t.ex. gasturbiner och vätgasbränsleceller.

För att uppfylla villkoren för att inte orsaka betydande skada ska en miljörisk- och sårbarhetsbedömning utföras för uppförande och renovering av datacentraler och eventuella nödvändiga anpassningsåtgärder ska genomföras. För alla infrastrukturinvesteringar ska minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet återanvändas eller återvinnas i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

iii) Optimeringen av infrastrukturen för statliga myndigheter med ansvar för säkerhet ska omfatta 4 projekt som syftar till att integrera olika varningssystem och förbättra samarbetet mellan statliga myndigheter, såsom polis, brandmän och lokala myndigheter.

När det slutligen gäller iv) utbyggnaden av moln- och edge computing-lösningar förväntas Polen delta i det potentiella viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) om nästa generations molninfrastruktur och edge computing-tjänster, för att stödja utvecklingen och den första industriella spridningen av avancerade FoU-projekt för framtiden för databehandling i samband med moln och edge computing.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

C1G

C1.1 Underlätta utvecklingen av nätinfrastruktur för att säkerställa allmän tillgång till höghastighetsinternet

Delmål

Ram som utarbetats av premiärministerns kansli för att medfinansiera bredbandsprojekt i vita områden för nästa generations accessnät, där det för närvarande inte finns något NGA-nät

Offentliggörande av ramen på webbplatsen för premiärministerns kansli och det digitala polska projektcentrumet

 

 

 

2 kv.

2022

Inrättande av ramen som grund för följande ansökningsomgång.

Ramen ska innehålla bestämmelser för att säkerställa full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningsförteckning och krav på överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.

C2G

C1.1 Underlätta utvecklingen av nätinfrastruktur för att säkerställa allmän tillgång till höghastighetsinternet

Delmål

Ändring av förordningen från ministern för digitalisering om den årliga inventeringen av telekommunikationsinfrastrukturens tjänster

Bestämmelse i ändringen av förordningen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2023

Ikraftträdande av ändringen av förordningen om nationell inventering av telekommunikationsinfrastrukturtjänster för att bättre identifiera de områden som kräver ytterligare stöd från offentliga insatser.

C3G

C1.1 Underlätta utvecklingen av nätinfrastruktur för att säkerställa allmän tillgång till höghastighetsinternet

Delmål

Premiärministerns ändring av förordningen om en enda informationspunkt

Bestämmelse i ändringen av förordningen med angivande av dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Den ändrade förordningen om en gemensam informationspunkt träder i kraft för att ge operatörerna mer omfattande information om infrastruktur som kan användas i telekominvesteringar och tillhandahålla bättre anpassade planeringsverktyg.

C4G

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Mål

T1 – Ytterligare hushåll (bostadshus) med bredbandsanslutning till Internet med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet)

 

Antal

0

100 000

4 kv.

2024

Minst 100 000 hushåll i nästa generations accessområden där marknaden sannolikt inte kommer att förse slutanvändarna med ett nät med nedladdningshastighet på 100 Mbit/s, som ska täckas av bredbandsanslutning med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet), i linje med målen i den nationella bredbandsplanen och kommissionens meddelande om det europeiska gigabitsamhället.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energiprestanda, avfallshantering och miljöriskbedömning.

C5G

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Mål

T2 – Ytterligare hushåll (bostadshus) med bredbandsanslutning till Internet med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet)

 

Antal

100 000

500 000

4 kv.

2025

Ytterligare minst 500 000 hushåll kumulativt i vita områden med nästa generations tillträde där marknaden sannolikt inte kommer att förse slutanvändarna med ett nät med nedladdningshastighet på 100 Mbit/s, som ska täckas av bredbandsanslutning med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet), i linje med målen i den nationella bredbandsplanen och kommissionens meddelande om det europeiska gigabitsamhället.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energiprestanda, avfallshantering och miljöriskbedömning.

C6G

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Mål

T3 – Ytterligare hushåll (bostadshus) med bredbandsanslutning till Internet med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet)

 

Antal

500 000

931 000

2 kv.

2026

Ytterligare minst 931 000 hushåll kumulativt i vita områden med nästa generations tillträde där marknaden sannolikt inte kommer att förse slutanvändarna med ett nät som erbjuder nedladdningshastighet på 100 Mbit/s, som ska täckas av bredbandsanslutning med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet), i linje med målen i den nationella bredbandsplanen och kommissionens meddelande om det europeiska gigabitsamhället.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energiprestanda, avfallshantering och miljöriskbedömning. 

C7G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Ändring av lagen om datorisering av verksamhet som bedrivs av enheter som utför offentliga uppgifter av den 17 februari 2005 – införande av standardformat för handlingar och elektronisk form av tjänster samt digitalisering av administrativa processer.

Bestämmelse i ändringen av rättsakten om ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2023

Ikraftträdande av ändringen av lagen av den 17 februari 2005 om datorisering av den verksamhet som bedrivs av enheter som utför offentliga uppgifter. Premiärministerns kansli ansvarar för utarbetandet och antagandet av denna akt.

C8G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Ändring av lagen av den 11 mars 2004 om skatt på varor och tjänster (användning av strukturerade fakturor) – införande av strukturerade elektroniska fakturor på den ekonomiska marknaden och skyldighet att utfärda och ta emot dem via det nationella systemet för e-fakturor

Bestämmelse i ändringen av rättsakten om ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2024

Ikraftträdande av ändringen i lagen av den 11 mars 2004 om skatt på varor och tjänster (användning av strukturerade fakturor). Användningen av e-fakturor ska anses vara obligatorisk. Finansministeriet är det regeringsorgan som ansvarar för att utarbeta och anta denna ändrade akt.

C9G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Bindande minimistandarder för att utrusta alla skolor med digital infrastruktur för att möjliggöra användning av digital teknik för lärande på samma nivå i varje skola.

Utbildnings- och vetenskapsministeriets antagande av standarderna

 

 

 

3 kv.

2022

Antagande av bindande standarder för att utrusta skolor med digital infrastruktur som förväntas bli obligatorisk för varje skola för att uppnå samma nivå av digital infrastruktur. Utarbetandet av standarderna ska rådfrågas med en bred grupp berörda parter och med de lokala myndigheterna. Utbildnings- och vetenskapsministeriet ska ansvara för utarbetandet och antagandet av denna förordning.

C10G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Ikraftträdande av ministerrådets resolution om utvecklingsprogrammet för digital kompetens för att hantera utvecklingen av digital kompetens och digital utbildning för medborgare och arbetstagare inom olika sektorer. Detta inbegriper inrättandet av ett centrum för digital kompetensutveckling (DCDC).

Bestämmelse i ministerrådets resolution om dess ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2022

Ikraftträdande av ministerrådets resolution om utvecklingsprogrammet för digital kompetens (som är ett flerårigt program fram till 2030), inbegripet genomförandeplanen, utvärderings- och övervakningsåtgärderna i enlighet med lagen om principerna för utvecklingspolitiken. Programmet ska utvecklas med hjälp av en flerpartsstrategi. Programmet ska bland annat inrätta ett centrum för digital kompetensutveckling (DCDC) och en politik för utveckling av digital kompetens.

C11G

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar som förbättrar funktionen hos förvaltningar och ekonomiska sektorer samt banbrytande teknik inom den offentliga sektorn, ekonomin och samhället.

Mål

T1 – Projekt som skapar nya e-tjänster och uppgraderar befintliga sådana, förbättrar processen för att skapa dem eller, genom digitalisering, förbättrar hanteringen av processer

 

Antal

0

6

3 kv.

2024

Antalet slutförda projekt som skapar nya och utvecklar befintliga e-tjänster, förbättrar processen för att skapa dem eller, genom digitalisering, förbättrar hanteringen av processer. Dessa projekt ska leda till följande:
Slutförande av uppförandet av nya eller utvidgade offentliga plattformar för datadelning och plattformar för genomförande av e-tjänster.
Slutförande av konstruktionen av nya eller utvidgade offentliga it-system.
– Införande av nya, ändrade eller integrerade offentliga e-tjänster.
- Tillhandahållande, anpassning och utvidgning av e-tjänster, inbegripet API-tjänster (Application Programming Interface) på nya eller utvidgade plattformar.
– Införande av testmekanismer för samarbete för att stimulera användningen av banbrytande teknik.
Alla nya eller uppgraderade e-tjänster med det grafiska användargränssnittet ska ha minst 4:e mognadsgrad, dvs. fullständig elektronisk ärendehantering.

C12G

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar som förbättrar funktionen hos förvaltningar och ekonomiska sektorer samt banbrytande teknik inom den offentliga sektorn, ekonomin och samhället.

Mål

T2 – Projekt som skapar nya e-tjänster och uppgraderar befintliga sådana, förbättrar processen för att skapa dem eller, genom digitalisering, förbättrar hanteringen av processer

 

Antal

6

39

2 kv.

2026

Antalet slutförda projekt som skapar nya och utvecklar befintliga e-tjänster, förbättrar processen för att skapa dem eller, genom digitalisering, förbättrar hanteringen av processer. Dessa projekt ska leda till följande:
Slutförande av uppförandet av nya eller utvidgade offentliga plattformar för datadelning och plattformar för genomförande av e-tjänster.
Slutförande av konstruktionen av nya eller utvidgade offentliga it-system.
– Införande av nya, ändrade eller integrerade offentliga e-tjänster.
– Tillhandahållande, anpassning och utvidgning av e-tjänster, inbegripet API-tjänster (Application Programming Interface) på nya eller utvidgade plattformar.
– Införande av testmekanismer för samarbete för att stimulera användningen av banbrytande teknik.
Alla nya eller uppgraderade e-tjänster med det grafiska användargränssnittet ska ha minst 4:e mognadsgrad.

C13G

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar som förbättrar funktionen hos förvaltningar och ekonomiska sektorer samt banbrytande teknik inom den offentliga sektorn, ekonomin och samhället.

Mål

Autentisering av den nationella noden https://login.gov.pl (i genomsnitt per månad under ett visst år)

 

Antal

0

8 500 000

4 kv.

2025

Minst 8 500 000 autentiseringar från den nationella noden, som är ett verktyg som kopplar samman nationella (offentliga och privata) system för elektronisk identifiering och it-system inom vilka e-tjänster tillhandahålls. Det totala antalet autentiseringar online ska mätas, vilket återspeglar en enda interaktion mellan en viss användare av offentliga onlinetjänster.

C14G

C2.1.2 Lika villkor för skolor med mobila multimedieenheter – investeringar som rör uppfyllandet av minimistandarder för utrustning

Mål

Nya bärbara datorer för lärare

 

Antal

0

465 000

3 kv.

2023

Minst ytterligare 465 000 bärbara datorer med nödvändig programvara till skolor som lärarna kan använda. Det övergripande målet med denna åtgärd är att utrusta lärare med bärbara datorer. Ett rättvist och öppet förfarande för tilldelning av bärbara datorer med programvara som säkerställer likabehandling av alla skolor och utbildningsinstitutioner ska fastställas i samarbete med lokala myndigheter.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, materialeffektivitet och materialåtervinning.

C15G

C2.1.2 Lika villkor för skolor med mobila multimedieenheter – investeringar som rör uppfyllandet av minimistandarder för utrustning

Mål

Nya bärbara datorer som eleverna har tillgång till

 

Antal

0

735 000

3 kv.

2025

Minst 735 000 ytterligare bärbara datorer med nödvändig programvara som skolorna kan använda.

Ett rättvist och öppet förfarande för tilldelning av bärbara datorer med programvara som säkerställer likabehandling av alla skolor och utbildningsinstitutioner ska fastställas i samarbete med lokala myndigheter.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, materialeffektivitet och materialåtervinning.

C16G

C2.1.3 E-kompetens

Delmål

Inrättande av ett centrum för digital kompetensutveckling (DCDC)

Rapport om DCC:s organisatoriska struktur och funktionssätt

4 kv.

2022

Centrumet för utveckling av digital kompetens (DCDC) ska inrättas inom kansliet för ministern med ansvar för digitalisering. Huvudsyftet med DCDC är att utöka och förbättra systemet för samordning av utvecklingen av digital kompetens i Polen genom att genomföra följande delfunktioner:
• Forsknings- och analysfunktion
Denna funktion ska omfatta forskning och övervakning av digital kompetens i kombination med observationsfunktionen som ska samla och strukturera kunskap i detta avseende (genom analys av moderna trender, innovation, forskning och god praxis). Detta ska leda till att rekommendationer och förslag till relevanta verksamheter formuleras.
• Test- och genomförandefunktion
Denna funktion ska omfatta tester i form av pilotåtgärder och genomförande av de mest värdefulla och lovande lösningarna, rekommendationerna och förslagen till följd av pilotåtgärderna och förverkligandet av forsknings- och analysfunktionen.
• Utbildnings- och populariseringsfunktion.
Denna funktion ska omfatta åtgärder såsom rådgivning, mentorskap, seminarier, utbildning och kurser samt spridning av resultaten av centrumets åtgärder via en informationsportal med analyser/standarder/program/god praxis för utveckling av digital kompetens.

C17G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T1 – Digitala samordnare, i genomsnitt en per kommun (gmina) i Polen

 

Antal

0

1 500

2 kv.

2023

Minst hälften av alla kommuner (gmina) ska omfattas av programmet för det mellanliggande målet, med i genomsnitt en digital samordnare per gmina. Antalet samordnare per gmina ska bestämmas av faktorer såsom Storlek på gmina, antal invånare, digitala färdigheter och efterfrågan på datorutrustning. De digitala samordnarnas uppgift ska vara att stödja gmina och institutionerna i deras område och att tillgodose befolkningens faktiska behov.

C18G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T2 - Nya digitala samordnare, minst en per kommun (gmina) i Polen

 

Antal

1 500

2 477

3 kv.

2025

Alla kommuner (gmina) ska omfattas av programmet, med i genomsnitt en digital samordnare per gmina. Antalet samordnare per gmina ska bestämmas av faktorer såsom Storlek på gmina, antal invånare, digitala färdigheter och efterfrågan på datorutrustning. De digitala samordnarnas uppgift ska vara att stödja gmina och institutionerna i deras område och att tillgodose befolkningens faktiska behov.

C19G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T1 – Ytterligare personer som utbildats i digital kompetens, inklusive digital kompetens

 

Antal

0

190 000

3 kv.

2024

Minst 190 000 personer har genomfört utbildning som del av projekt som syftar till att utveckla (förvärva eller utveckla) digitala färdigheter.

Personer som omfattas av utbildning inom området digital kompetens ska på ett mer eller mindre jämnt sätt inbegripa följande kategorier:

– 40 % av medborgarna behöver grundläggande digitala färdigheter.

– 20 % offentliga tjänstemän,
– 20 % utbildare och lärare.
– 20 % utestängda personer och som riskerar utestängning.

Ytterligare obligatorisk utbildning för förskolepersonal om användning av IKT-utrustning för små barn ingår inte i denna investering.

C20G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T2 – Ytterligare personer som utbildats i digital kompetens, inklusive digital kompetens

 

Antal

190 000

380 000

2 kv.

2026

Minst 380 000 personer har slutfört utbildning i genomförandet av projekt som syftar till att utveckla (förvärva eller utveckla) digitala färdigheter.

Personer som omfattas av utbildning inom området digital kompetens ska på ett mer eller mindre jämnt sätt inbegripa följande kategorier:

– 40 % av medborgarna behöver grundläggande digitala färdigheter.

– 20 % offentliga tjänstemän,
– 20 % utbildare och lärare.
– 20 % utestängda personer och som riskerar utestängning.

Ytterligare obligatorisk utbildning för förskolepersonal om användning av IKT-utrustning för små barn ingår inte i denna investering.

C21G

C3.1 Förbättra it-säkerheten i informationssystem, stärka infrastrukturen för databehandling och optimera de brottsbekämpande myndigheternas infrastruktur

Delmål

Ändring av akten av den 5 juli 2018 om det nationella it-säkerhetssystemet, genomförande av it-säkerhetsdirektivet och inrättande av en övergripande rättslig och organisatorisk grund för cybersäkerhet för ett nationellt cybersäkerhetssystem

Bestämmelse i ändringen av lagen om ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Ikraftträdande av ändringar av akten om det nationella cybersäkerhetssystemet. Detta ska bland annat göra det möjligt att inrätta sektorsvisa nätverk för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT), inrätta centrum för informationsutbyte och analys (ISAC) och stärka samarbetsmekanismerna mellan den statliga förvaltningen och de lokala förvaltningsenheterna när det gäller att hantera säkerhetsincidenter. Akten om det nationella it-säkerhetssystemet är nödvändig även i samband med behovet av att genomföra den så kallade 5G-verktygslådan. Premiärministerns kansli ska ansvara för utarbetandet och antagandet av denna ändrade akt.

C22G

C3.1 Förbättra it-säkerheten i informationssystem, stärka infrastrukturen för databehandling och optimera de brottsbekämpande myndigheternas infrastruktur

Delmål

Ändring av ministerrådets förordning av den 11 september 2018 om förteckningen över samhällsviktiga tjänster och tröskelvärdena för den störande effekten av en incident för tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster

Bestämmelse i ändringen av förordningen som anger dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2023

Ikraftträdande av en ändring av ministerrådets förordning av den 11 september 2018 om förteckningen över samhällsviktiga tjänster och tröskelvärdena för den störande effekten av en incident för tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster. Tröskelvärdena/kriterierna för att identifiera leverantörer av samhällsviktiga tjänster, främst inom hälso- och sjukvårdssektorn, ska ändras för att förbättra de nuvarande kvalitetskriterierna och göra det möjligt att identifiera väsentliga entiteter/sjukhus inom hälso- och sjukvårdssektorn.

C23G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Projekt inom cybersäkerhet (CyberPL) inom två insatsområden:
1) programmet för att förbättra effektiviteten i det nationella it-säkerhetssystemet (KSC-PL) och
2) uppbyggnad och utveckling av operativa cybersäkerhetscentrum (SOC-DEV-PL)

 

Antal

0

8

2 kv.

2026

Antal avslutade projekt inom ramen för cybersäkerhet, som ska bestå av följande:

·– Inrätta ett nätverk av 7 regionala cybersäkerhetscentrum (RegioSOC).

·– Inrättande av ett nätverk med sju sektorsspecifika enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-enheter).

– Sammankoppling av 385 nationella cybersäkerhetsenheter med ett integrerat system för hantering av cybersäkerhet.

– Inrättande av ett nätverk på minst 30 nyinrättade eller moderniserade centrum för säkerhetsoperationer (SOC) i enheter som är avgörande för den nationella säkerheten.

Genomförande av ett program för omskolning och ökning av kompetensen hos 600 personer inom cybersäkerhet, inbegripet men inte begränsat till nuvarande personal.

– Genomförande av ett program för systemförstärkning av minst 30 enheter som använder driftsteknik för industriella kontrollsystem (ICS).

– Stöd till 400 entiteter vid uppgradering och utvidgning av cybersäkerhetsinfrastrukturer som använder informationsteknik och operativ teknik samt inköp av cybersäkerhetssystem och cybersäkerhetsprodukter.

– Inrättande av ett nätverk av förstagångspersonal inom cybersäkerhet på vallokalnivå för att stödja offentliga organ i incidenthantering och återhämtning och tillhandahålla utbildning för lokala och regionala myndigheter om it-hygien (minst 440 första insatspersonal och anställda vid lokala och regionala myndigheter har utbildats). 

C24G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Delmål

Undertecknande av kontrakten för datacentralanläggningarnas byggnader

Undertecknande av avtalen 

1 kv.

2024

Kontrakten om uppförande av byggnaderna samt den mekaniska och elektriska utrustningen från de tre datacentralerna ska ha undertecknats.

C25G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Inrättande av standardiserade datacentraler som tillhandahåller energieffektiv infrastruktur

 

Antal

0

3

2 kv.

2026

Antal beställda drifttagna datacentraler med avseende på antagna energieffektivitetsparametrar med användning av förnybar energi och väte, datoreffekttäthet och anslutna till den konstgjorda Optiska fiberslingan som tillhandahåller två oberoende kommunikationsvägar mellan utvalda par av databearbetningscenter.

Datacentralerna ska följa den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energieffektivitet, avfallshantering och miljöriskbedömning.

C26G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Mobil infrastruktur för krishanteringssystemet

 

Antal

0

17 721

4 kv.

2025

Indikatorvärdet består av följande delar:
– 4 060 moderniserade larm- och varningspunkter för befolkningen, vilket inbegriper att ersätta analoga larmsirener med digitala sirener, utrusta de valda punkterna med kompatibel maskinvara och programvara, köpa utrustning för att möjliggöra kryptering av radioöverföring och IP-överföring.
– 13 630 mobila dataterminaler av hög kvalitet som anpassats till nya systemfunktioner för polistjänstemän (inköp av utrustning, programvara och licenser).
– 30 mobila punkter som skapats för att möjliggöra säker anslutning inom och mellan brottsbekämpande myndigheter.

en självförsörjande mobil medicinsk punkt för medicinska, biokemiska, radiologiska och naturliga risker.

C27G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Delmål

Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) Urval av projekt för nästa generations molnbaserade tjänster och undertecknande av kontrakt

Undertecknande av kontrakt med utvalda enheter

3 kv.

2022

Urval av projekt och undertecknande av minst fem kontrakt efter offentliggörandet av inbjudan att lämna projektförslag för att stödja utvecklingen av nästa generations molnlösningar i Polen.

C28G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) Utveckling av nationella lösningar för databehandling av infrastruktur/tjänster

 

Antal

0

5

2 kv.

2024

Minst fem nya nationella lösningar för databehandling av infrastruktur/tjänster som utvecklats av utvalda företag och som är operativa.

C.3.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar för projekt kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning väljs ut.

För att uppfylla villkoren för att inte orsaka betydande skada ska en klimatrisk- och sårbarhetsbedömning utföras när så krävs enligt relevant lagstiftning, och alla nödvändiga anpassningsåtgärder enligt denna lagstiftning ska genomföras. För alla infrastrukturinvesteringar ska minst 70 % av bygg- och rivningsavfallet återanvändas eller återvinnas i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). 29

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C2.2 Reformera grunderna för digitalisering av utbildningssystemet

Reformen ska lägga grunden för digitaliseringen av utbildningssystemet genom antagandet av digitaliseringspolitiken för utbildning, i syfte att förbereda barn och ungdomar för informationssamhället. Målen för detta strategiska dokument ska vara inriktade på en effektiv och meningsfull integrering av ny teknik i undervisning, inlärning och bedömning och ska utvecklas med hjälp av en deltagandebaserad strategi.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Denna investering syftar till att öka nivån på digital IKT-utrustning och IKT-infrastruktur i skolorna utöver miniminormerna.

Åtgärden ska omfatta följande:

·Tillhandahållande och modernisering av LAN-anslutning till 100 000 klassrum. 

·Tillhandahållande av it-paket för distansundervisning för 100 000 klassrum.

·Tillhandahållande av laboratorier för artificiell intelligens (AI) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) till 16 000 skolor, både grundskolor och gymnasieskolor.

·Digitalisering av examinationssystemet, särskilt omorganisation och uppgradering av centrala och regionala examinationskommittéer, och digitalisering av e-utbildningscentrumet.

LAN-anslutningen, it-paketen för distansundervisning och AI- och STEM-laboratorierna ska fördelas jämnt mellan skolorna, på grundval av befolkningstäthet och geografisk täckning.

Ett öppet, rättvist och transparent förfarande för urval av enheter som tillhandahåller nätinfrastruktur eller ITC-utrustning ska äga rum.

För att inte orsaka betydande skada ska IKT-utrustningen uppfylla de energirelaterade krav och de krav på materialeffektivitet som fastställts i enlighet med direktiv 2009/125/EG för servrar och datalagring, eller datorer och datorservrar eller elektroniska bildskärmar. Dessutom får IKT-utrustningen inte innehålla de ämnen som omfattas av begränsningar och som förtecknas i bilaga II till direktiv 2011/65/EU.

Det ska finnas en plan för avfallshantering för att säkerställa maximal återvinning i slutet av den elektriska och elektroniska utrustningens livscykel, även genom avtal med återvinningspartner, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. När utrustningen är uttjänt ska utrustningen förberedas för återanvändning eller återvinning eller korrekt behandling, inklusive avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling i enlighet med bilaga VII till direktiv 2012/19/EU.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

C.4.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

C1L

C1.2 Ökad tillgänglighet till och användning av modern trådlös och trådlös kommunikation för sociala och ekonomiska behov

Delmål

Ändring av förordningen av den 17 februari 2020 om övervakning av elektromagnetiska fält i miljön

Bestämmelse i ändring av förordningen med angivande av dess ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2022

Ikraftträdande av en ändring av förordningen av den 17 februari 2020 om metoder för mätning av elektromagnetisk fältstrålning i miljön.

C2L

C1.2 Ökad tillgänglighet till och användning av modern trådlös och trådlös kommunikation för sociala och ekonomiska behov

Delmål

Ändring av ministerrådets förordning av den 10 september 2019 om miljökonsekvensbedömning

Bestämmelse i ändringen av förordningen med angivande av dess ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2022

Ikraftträdande av en ändring av förordningen om projekt som kan ha en betydande miljöpåverkan, vilket ska utesluta investeringar i radiokommunikation från förteckningen över projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning.

C3L

C1.2 Ökad tillgänglighet till och användning av modern trådlös och trådlös kommunikation för sociala och ekonomiska behov

Delmål

Ny rättsakt som undanröjer hinder för vertikala industriers genomförande av 5G-nätet

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2023

Ikraftträdande av den rättsakt som ska undanröja hinder för genomförandet av lösningar i ekonomin som använder konnektivitet i 5G-nät.

C4L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Delmål

Ram för finansiella produkter för att stärka kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Offentliggörande av ramen av premiärministerns kansli

 

 

 

4 kv.

2022

Offentliggörande av ramverket för finansiella produkter som en grund för en öppen ansökningsomgång för investeringslån.

Premiärministerns kansli ansvarar för utarbetandet och antagandet av denna ram.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar för projekt kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning väljs ut.

C5L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Delmål

Tilldelade kontrakt för uppförande av 5G-basstationer

Meddelande om tilldelning av kontrakt

4 kv.

2023

Tilldelning av kontrakt på grundval av öppna, transparenta, icke-diskriminerande och konkurrensutsatta anbudsförfaranden för uppförande av 5G-basstationer i landsbygdsområden.

Varje kontrakt ska innehålla uppgifter om det belopp som utvalda enheter mottagit och omfattningen av investeringen, såsom antalet ytterligare basstationer som tas i bruk.

C6L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Mål

Uppförande av 5G-basstationer på landsbygden

Antal

0

4 200

2 kv.

2026

Minst 4 200 basstationer som tillhandahåller 5G-tjänster ska byggas ut i landsbygdsområden. Detta mål ska förstås som att tillhandahålla ytterligare täckning som uppnåtts med stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens till täckning som ålagts telekomoperatörer till följd av 5G-spektrumauktionen.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energiprestanda, avfallshantering och miljöriskbedömning.

C7L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Mål

Städer som omfattas av det nya stationära övervakningssystemet för elektromagnetiska fält från radiokommunikationsanläggningar

 

Antal

0

50

2 kv.

2024

Antal städer där anläggningar för kontinuerlig övervakning av elektromagnetiska fälts strålning ska byggas, som ingår i det stationära övervakningssystemet för elektromagnetiska fälts strålning från radiokommunikationsanläggningar. Systemet för övervakning av elektromagnetiska fält planeras finansieras enbart i en form som inte kan återlämnas.

Investeringen ska genomföras i full överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01), särskilt när det gäller krav som rör energiprestanda, avfallshantering och miljöriskbedömning.

C8L

C2.2 Reformera grunderna för digitalisering av utbildningssystemet

Delmål

Antagande av en ny digitaliseringspolitik för utbildning som utgör grunden för förändringar i utbildningssystemet och genomförande av investeringar i IKT samt fastställande av riktningen för digitaliseringen av utbildningssystemprocessen på kort och lång sikt.

Antagande av politiken

 

 

 

3 kv.

2022

Ministerrådets antagande av en resolution om digitaliseringspolitiken på utbildningsområdet, som har karaktären av ett program och ett strategiskt dokument, som fastställer ramarna för den statliga politiken och de åtgärder som vidtas på området digitalisering av utbildningen på kort, medellång och lång sikt. Detta dokument utgör grunden för berörda parters och aktörers verksamhet och fastställer verktyg för att uppnå ett helt digitaliserat utbildningssystem som är anpassat till dagens utmaningar i förskolan och den allmänna utbildningsmiljön. Policyn ska omfatta genomförandeplanen, utvärderings- och övervakningsåtgärderna och den ska utvecklas med hjälp av en deltagandebaserad strategi.

C9L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Delmål

Offentligt samråd om den ram som fastställer förfarandena för distribution av IKT-utrustning och för tillhandahållande av infrastruktur till skolor

Rapport med en sammanfattning av resultaten av det offentliga samrådet och följande svar från regeringen

3 kv.

2022

Offentligt samråd med olika berörda parter och arbetsmarknadens parter om ramen för distribution av IKT-utrustning (it-utrustning för distansundervisning) och för tillhandahållande av infrastruktur (LAN-anslutning, STEM- och AI-laboratorier) till skolor.

Resultaten av samrådet ska sammanfattas i en rapport som innehåller de viktigaste synpunkterna från berörda parter och arbetsmarknadens parter samt regeringens uppföljning av dessa synpunkter.

C10L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Delmål

Ram för fastställande av förfaranden för distribution av IKT-utrustning och för tillhandahållande av infrastruktur till skolor

Antagande av ministeriet för utbildning och vetenskap

2 kv.

2023

I ramen ska det fastställas minimivillkor för distribution av IKT-utrustning och för tillhandahållande av infrastruktur till de stödmottagande skolorna, i enlighet med det föregående offentliga samrådet med olika intressenter och arbetsmarknadens parter.

 

Ramen ska fastställa tydliga kriterier för urvalet av stödmottagande skolor som återspeglar behoven av IKT-utrustning och IKT-infrastruktur, såsom LAN-anslutning och laboratorier, och deras potentiella inverkan på skolornas utbildningsresultat.

Med beaktande av de olika stödmottagande skolornas behov ska följande anbudsinfordran för tillhandahållande av infrastruktur och IKT-utrustning vara likvärdig, öppen, transparent och rättvis och säkerställa en balanserad fördelning mellan skolor i hela landet, på grundval av både befolkningsmängd och geografisk täckning.

C11L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Mål

Klassrum i skolor som är utrustade med LAN-anslutning (Local Area Network)

Antal

0

100 000

3 kv.

2025

Antal klassrum i yrkesskolor och allmänna utbildningsanstalter som ska vara utrustade med LAN-anslutning, med internetanslutning som går utöver miniminormerna på 100 Mbps.

Urvalet av enheter som tillhandahåller nätinfrastrukturen ska göras på ett rättvist, konkurrenskraftigt och öppet sätt, i linje med delmål C10L.

Slutmottagarna eller de lokala myndigheterna ska inte återbetala någon form till den polska regeringen.

C12L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Mål

Klassrum i yrkesskolor och allmänna utbildningsinstitutioner som är utrustade med it-verktyg för distansundervisning

Antal

0

100 000

1 kv.

2025

Antal klassrum i yrkesskolor och allmänna utbildningsanstalter som ska vara utrustade med ett antal it-verktyg så att lärare kan ge distanslektioner från lokalerna. Detta ska omfatta hörlurar, kameror, surfplattor och USB-nav, men ska inte omfatta bärbara datorer.

Valet av säljare ska ske på ett rättvist, konkurrenskraftigt och öppet sätt, i linje med delmål C10L.

Slutmottagarna eller de lokala myndigheterna ska inte återbetala någon form till den polska regeringen.

C13L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Mål

Laboratorier för artificiell intelligens (AI) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) i skolor

Antal

0

16 000

3 kv.

2025

Antal skolor som är utrustade med laboratorier för artificiell intelligens (AI) och/eller naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

I synnerhet ska 4000 gymnasieskolor vara utrustade med STEM-laboratorier, medan 12000 skolor ska vara utrustade med AI-laboratorier, varav 8000 grundskolor och 4000 gymnasieskolor.

Ett tillräckligt antal kvalificerade lärare i datavetenskap ska planeras för att bedriva verksamhet med hjälp av AI-laboratorier och STEM-laboratorier.

Leveranserna ska fördelas på ett rättvist och öppet sätt som överenskommits med de lokala myndigheterna och får inte återbetalas av slutmottagarna eller de lokala myndigheterna till den polska regeringen i någon form.

C14L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Delmål

Digitalisering av granskningssystemet

Betänkande om ett framgångsrikt slutförande av digitaliseringen av granskningssystemet

4 kv.

2025

Examinationssystemet ska omorganiseras och uppgraderas för att göra det möjligt att genomföra prov på distans. Digitaliseringen av det nuvarande examinationssystemet ska inbegripa omorganisation och uppgradering av de centrala och regionala examinationskommittéerna och it-utbildningscentrumet.

D. DEL D: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMETS EFFEKTIVITET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

Komponenten tar itu med flera utmaningar som det polska hälso- och sjukvårdssystemet för närvarande står inför. Det är särskilt viktigt att övergå till primärvård och ambulatorisk vård, eftersom hälso- och sjukvårdsutgifterna förväntas öka avsevärt på medellång till lång sikt, vilket ökar belastningen på de offentliga finanserna. Sjukhussektorn är i ett akut behov av reformer som kompletteras med riktade investeringar. Vissa sjukhus har betydande skulder och låg beläggningsgrad, medan många medicinska förfaranden som för närvarande utförs på sjukhus kan utföras till lägre vårdnivåer och till lägre kostnader. Primärvårdssystemet är underfinansierat, underbemannat och överansträngt sina tjänster. Samtidigt lider sjukhussystemet av kronisk underfinansiering, särskilt när det gäller mänskliga resurser. På grund av ogynnsamma förhållanden, såsom låga löner, är vårdyrkena inte populära, och det har skett en betydande kompetensflykt. Bristen på personal placerar Polen på den lägsta nivån jämfört med andra medlemsstater och gör det nödvändigt att behålla yrkesverksamma efter deras pensionsålder. Tillgången till vård skiljer sig åt mellan regionerna. E-hälsa och moderna förvaltningsmetoder underutnyttjas.

Delens mål är flerdimensionella: att med hjälp av investeringar reformera och stödja sjukhussektorn i linje med behovet av rationalisering av hälso- och sjukvårdens pyramid, att påskynda den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården, att skapa stödjande förutsättningar för en ökning av antalet vårdanställda, att stödja utvecklingen av forskningen inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap och att skapa en gynnsam miljö för utvecklingen av läkemedelsproduktionen i Polen.

Komponenten bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, tillgänglighet och effektivitet, bland annat genom att tillhandahålla tillräckliga resurser och påskynda införandet av e-hälsotjänster (landsspecifik rekommendation 1 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

D.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Syftet med reformen är att införa omfattande åtgärder i form av omstrukturering av offentliga sjukhus. Reformen syftar till att säkerställa en varaktig förbättring av resiliensen, effektiviteten och tillgången till hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg, de offentliga sjukhusens finansiella situation och förfaranden för övervakning och förvaltning av dessa enheter. Reformen gäller hela sjukhussektorn som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras med offentliga medel.

Reformen ska också motivera åtgärder för att rationalisera pyramiden inom hälso- och sjukvården, bland annat genom att införa nya bestämmelser i lagen om primärvård.

Reformen av sjukhussektorn ska införas genom en enda ny lag, som dock får innebära ändringar i befintliga rättsakter, såsom lagen om medicinsk verksamhet eller lagen om hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras med offentliga medel. De viktigaste bestämmelserna i reformen är följande:

– Omstrukturering av sjukhusen genom att konsolidera, omprofilera och ändra omfattningen och strukturen för de hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls av sjukhusen, på grundval av nationella och regionala omvandlingsplaner och kartläggning av vårdbehov, och uppdatera sjukhusnätverket i enlighet med detta.

– Grunden för åtgärder för rationalisering av hälso- och sjukvårdspyramiden genom att vissa hälso- och sjukvårdstjänster flyttas från sjukhus till lägre vårdnivåer (primärvård, ambulatorisk vård) med motsvarande reviderade bestämmelser för årliga finansieringsplaner för NFZ (nationella hälso- och sjukvårdsfonden).

– Ändringar i systemet för sjukhusfinansiering för att säkerställa en effektiv och hållbar omstrukturering, bland annat genom att på ett hållbart sätt ta itu med sjukhusens skuldlättnad, på grundval av öppna och evidensbaserade kriterier och ett sunt system för sjukhusfinansiering, som ger incitament till adekvat vård och ökar effektiviteten och vårdkvaliteten, och skapa ett professionellt system för tillsyn över sjukhus, stärka ledningspersonalen och uppmuntra användningen av moderna system, verktyg och förvaltningsmetoder inom hälso- och sjukvården.

Reformen av sjukhussektorn ska kompletteras med reformer av det nationella onkologiska nätverket och det nationella kardiologiska nätverket samt kvaliteten på hälso- och sjukvården och patientsäkerheten. Syftet med dessa reformer är att förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna inom onkologisk vård och kardiologisk vård. Syftet med reformen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet är att införa systemiska lösningar när det gäller kvalitetsnormer för hälso- och sjukvård och efterföljande övervakning för att uppnå hållbara resultat av reformen.

Reformen ska också bestå av ett lagstiftningspaket om lanseringen av nationella e-hälsotjänster och deras integrering i befintliga/tillgängliga e-hälsosystem på nationell och regional nivå.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Syftet med investeringen är att stödja sjukhus med investeringsbehov till följd av reformprocesserna, inbegripet konsolidering, omprofilering och omvandling till enheter för långvarig vård och omsorg. Den planerade investeringsåtgärden inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens är att stödja sjukhus endast om investeringsbehov har identifierats och som ett resultat av reformprocesserna inom ramen för reform D.1.1. Stödberättigade medicinska enheter utgörs av sjukhus i den mening som avses i lagen om medicinsk verksamhet av den 15 april 2011. Stödet ska endast omfatta verksamhet som rör tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras av den nationella hälsofonden, och det ska inte omfatta kommersiell verksamhet. Kriterierna för ekonomiskt stöd ska anpassas till reformens viktigaste insatsområden, bland annat följande: i) täckning (t.ex. den befolkning som omfattas, förmåner som omfattas och tillgång till vård i rätt tid), ii) rättvisa (såsom eget kapital i fråga om finansiering, rättvisa i fråga om tillhandahållande och användning och rättvisa i fråga om hälsoresultat), iii) effektivitet, inbegripet operativ verksamhet (effektivitet i genomförandet av resultat, effektiv insamling av medel), iv) vårdkvalitet och v) tillgång till resurser (såsom mänskliga resurser och ekonomiska resurser).

De viktigaste kategorierna av investeringsprojekt ska bestå av investeringar i ny medicinsk utrustning och infrastruktur och byggnadsarbeten.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Syftet med investeringen är att påskynda den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården genom att införa nya digitala hälso- och sjukvårdstjänster och vidareutveckla befintliga digitala tjänster. Investeringen ska bestå av lansering av nya e-tjänster, inbegripet följande:

-Ett verktyg för patienthälsoanalys som stöder analysen av patientens hälsotillstånd.

-Ett verktyg för beslutsstöd för läkare baserat på AI-algoritmer och en central databas med medicinska data som är integrerade med andra viktiga hälso- och sjukvårdssystem.

-Centralt register över medicinska uppgifter som är integrerade med andra viktiga hälso- och sjukvårdssystem

Ett centrum för säkerhetsoperationer (SOC) vid e-hälsocentralen ska också inrättas. Centrumet ska bidra till att stärka it-resurserna för centrumet för e-hälsa och anpassa dem till de växande behoven på cybersäkerhetsområdet

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Syftet med reformen är att bidra till bättre matchning mellan behov och tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i Polen.

Reformen ska bestå av initiativ som syftar till att uppmuntra ungdomar att påbörja och fortsätta läkarstudier och därefter arbeta som läkare i Polen. Det omfattar i) införandet av ett system för beviljande av lån till läkarstudenter, inbegripet ekonomiska incitament att praktisera i Polen efter avslutad utbildning, och ii) inrättande av högre studier för medicinska akutläkare, vilket ska leda till ökade kvalifikationer och inkomster för berörda yrkesutövare.

Reformen ska också bestå i att lagstiftning införs för att göra medicinska yrken mer attraktiva och förbättra arbetsvillkoren för hälso- och sjukvårdspersonal. Denna lagstiftning ska öka flexibiliteten i forskarutbildningen, bland annat genom att göra det möjligt för läkare att få ett nytt yrkeskompetensbevis inom olika specialiserade områden. Den ska också höja den lägsta grundlönen för ett brett spektrum av hälso- och sjukvårdspersonal och omorganisera fördelningen av vissa kompetenser mellan läkare och specialiserad medicinsk personal, akutsjukvårdspersonal, sjuksköterskor och andra vårdgivare, efter att ha tillhandahållit lämplig utbildning.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Syftet med investeringen är att öka kapaciteten hos inrättningar för medicinsk undervisning och stödja studenter som deltar i medicinska studier.

Den ska bestå av kompletterande delinvesteringar som syftar till att i) skapa ett tillfälligt system med incitament för att påbörja och fortsätta att studera i utvalda medicinska kurser, ii) modernisera utbildningsbasen för preklinisk utbildning, iii) införa nya inlärningsarrangemang som bygger på digital teknik, iv) anpassa och förbättra den kliniska basen för undervisning vid centrala kliniska sjukhus, v) genomföra utbildningsprogram och incitamentsprogram för lärare, vi) modernisera medicinska universitetens bibliotek, studentlogi och it-system samt vii) förvalta och modernisera administrativa processer för lärare.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

D3.1 Öka hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet genom att stödja Polens forsknings- och utvecklingspotential inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Syftet med reformen är att bidra till att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets kvalitet och effektivitet genom att stödja forskning och utveckling på det medicinska området och hälsoområdet.

Reformen ska bestå av ny lagstiftning om kliniska prövningar av humanläkemedel, inbegripet ett öppet system och minskade administrativa och rättsliga hinder. Den ska också bestå i att utforma och genomföra en strategisk plan för utvecklingen av den biomedicinska sektorn i Polen, på grundval av en objektiv bedömning av behoven inom den polska biomedicinska sektorn, av befintliga hinder för dess utveckling och av områden med potentiella konkurrensfördelar.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Syftet med investeringen är att stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft genom att stödja forskning och utveckling på det medicinska området och hälsoområdet.

Investeringen ska omfatta följande verksamheter:

-Bidragstävlingar för finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet med inriktning på produktinnovationer, såsom läkemedel, utveckling av medicintekniska produkter, särskilt för mobil användning, samt utveckling och genomförande av IKT-verktyg för medicinska och hälsomässiga ändamål.

-Utveckling av ytterligare stödcentrum för klinisk forskning med uppdrag att bedriva forskningsverksamhet på området kliniska prövningar, skapande av en elektronisk kommunikationsplattform för det polska nätverket för klinisk forskning och en sökmotor för kliniska prövningar samt medvetandehöjande verksamhet på detta område.

-Annan stödverksamhet inom den biomedicinska sektorn, inbegripet studier om sektorn och stöd till universitet och tekniska inkubatorer.

-Inrättande av ett forsknings- och analyscentrum inom National Institute of Public Health NIH – National Research Institute, som främst har till uppgift att övervaka ett stort antal risker för människors hälsa och befolkningens hälsosituation och behov. Den tillhörande infrastrukturen ska också bestå av laboratorier med ett brett spektrum av biosäkerhetsnivåer, inbegripet upp till nivån BSL-3+, samt ett campus som ska användas för utbildningsverksamhet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

D.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

D1G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om modernisering och förbättring av sjukhusens effektivitet 

Bestämmelse i akten som anger ikraftträdande

 

 

3 kv.

2022

Ikraftträdandet av lagen om modernisering och förbättring av sjukhusens effektivitet, som ska omfatta följande: 
omstrukturering av sjukhussektorn genom konsolidering, omprofilering och ändring av omfattningen och strukturen för de hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls av sjukhus, på grundval av de nationella och regionala omvandlingsplanerna och kartan över hälsobehov på både nationell och regional nivå, och genom att uppdatera sjukhusnätverket i enlighet med detta.  
– grunden för åtgärder för rationalisering av hälso- och sjukvårdspyramiden genom att vissa hälso- och sjukvårdstjänster flyttas från sjukhus till lägre vårdnivåer (primärvård, ambulatorisk vård) med motsvarande reviderade bestämmelser för årliga finansieringsplaner för NFZ (nationella hälso- och sjukvårdsfonden). 
– reform av sjukhusfinansieringssystemet för att säkerställa en effektiv och hållbar omstrukturering, vilket inbegriper åtgärder för skuldlättnad för sjukhus på ett hållbart sätt, på grundval av transparenta och evidensbaserade kriterier och incitament till korrekt tillhandahållande av vård och ökad effektivitet och vårdkvalitet. 
– inrättande av ett professionellt system för tillsyn över sjukhus, förstärkning av ledningspersonalen och incitament för användning av moderna system, verktyg och förvaltningsmetoder inom hälso- och sjukvården. 

D2G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av kungörelsen från ordföranden för den nationella hälso- och sjukvårdsfonden (NFZ) om förstärkning av primärvården och den samordnade vården, följt av finansiella bestämmelser (inklusive ändringar av kontrakt) som möjliggör genomförande i hela landet 

Bestämmelse i förordningen som anger ikraftträdande

3 kv.

2022

Ikraftträdande av kungörelsen från ordföranden för den nationella sjukkassan (NFZ) om förstärkning av primärvården och den samordnade vården, vilket möjliggör genomförande i hela landet och omfattar följande: 

– förebyggande hälsovård (uppdragsavgift), 

– förväntade hälsoresultat och vårdkvalitet (införande av incitament), och 

– program för hantering av kroniska sjukdomar och samordnare för vård och omsorg. 

Genom förordningen införs finansiella bestämmelser om ytterligare ekonomiska resurser för avtal om primärvård, med undantag för hälso- och sjukvård nattetid och under helger. 

D3G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om kvalitet inom hälso- och sjukvård och patientsäkerhet, tillsammans med nödvändiga tillämpningsföreskrifter 

Bestämmelse i akten som anger ikraftträdande

 

 

 

3 kv.

2022

Ikraftträdande av lagen om kvalitet i hälso- och sjukvården och patientsäkerhet som ska innehålla bestämmelser om följande: 
1) tillstånd: ett system för att bedöma enheter som utför medicinsk verksamhet, såsom sjukhustjänster, mot bakgrund av att de uppfyller hälso- och sjukvårdsministeriets och den nationella fonden för hälsokrav (så kallade korgkrav). 
2) ackreditering: en ram för extern utvärdering av kvaliteten på hälso- och sjukvården och patientsäkerheten på sjukhus
3) övervakning av negativa händelser: en ram för verksamhet som bedrivs av medicinska enheter, i synnerhet rapportering av biverkningar, genomförande av en systematisk analys av dessa och genomförande av slutsatser från sådana analyser, i syfte att förhindra att liknande negativa händelser inträffar i framtiden. 
4) läkarregister: stärka övervakningen av hur läkarregister förs och fastställa regler för hur dessa register ska upprättas och finansieras, 
5) patienternas erfarenhet: inrättande av en ram för att mäta patienternas erfarenhet av avtalsbestämmelser för NFZ. och 

6) återinläggning på sjukhus: en ram för spårning och analys av 30 dagars återinskrivingsgrad som är kopplad till avtalsbestämmelserna i NFZ (via genomförandeförordning). 

D4G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om det nationella onkologiska nätverket om fastställande av regler för nätverkets drift genom införande av en ny struktur och en ny modell för hantering av cancervård   

Bestämmelse i akten som anger ikraftträdande

3 kv.

2022

Ikraftträdandet av lagen om nationella onkologiska nätverk, som ska säkerställa att alla patienter, oavsett var de bor, får onkologisk vård baserad på samma diagnostiska och terapeutiska standarder.  
Akten ska inriktas på följande:   
förbättra organisationen av systemet för onkologisk vård genom att ge patienterna tillgång till diagnostiska och terapeutiska processer av högsta kvalitet och heltäckande vård längs hela ”patientvägen” inom primärvården, specialiserad öppenvård, sjukhusvård och rehabilitering.  
– Skapa en ny organisationsstruktur och en ny modell för cancervård, inklusive övervakningscentrum. 

förbättra patienternas livskvalitet under och efter onkologisk behandling,

D5G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om det nationella kardiologiska nätverket om fastställande av regler för nätverkets drift genom införande av en ny struktur och en ny modell för hantering av kardiologisk vård  

Bestämmelse i akten som anger ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2024

Ikraftträdandet av lagen om det nationella kardiologiska nätverket, som ska säkerställa att alla patienter, oavsett var de bor, får kardiologisk vård baserad på samma diagnostiska och terapeutiska standarder, dvs. enhetligt definierade vägar, och att systemet på ett flexibelt sätt tillgodoser deras behov. 
Reformen ska inriktas på följande:  
förbättra organisationen av det kardiologiska hälso- och sjukvårdssystemet genom att ge patienterna tillgång till diagnostiska och terapeutiska processer av högsta kvalitet och heltäckande vård längs hela ”patientvägen” inom primärvården, specialiserad öppenvård, sjukhusvård och rehabilitering. 
– skapa en ny organisationsstruktur och ny modell för hantering av kardiologisk vård.

förbättring av patienternas livskvalitet under och efter kardiologisk behandling. 

D6G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av ett lagstiftningspaket om lanseringen av nationella e-hälsotjänster och deras integrering i befintliga/tillgängliga e-hälsosystem på nationell och regional nivå 

Bestämmelse i lagstiftningspaketet som anger ikraftträdandet

 

 

 

1 kv.

2026

Ikraftträdande av ett lagstiftningspaket som ska tillhandahålla en lämplig rättslig och administrativ miljö för lanseringen av nationella e-hälsotjänster (patienthälsoanalysverktyg, verktyg för stöd till beslutsfattande för läkare baserade på AI-algoritmer, central databas med medicinska uppgifter) och integrering av dem i befintliga/tillgängliga e-hälsosystem på nationell och regional nivå. 

D7G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av förordningen om förteckningen över övervakningscentrum för landskap i onkologiska nätverk 

Bestämmelse i förordningen som anger ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2023

Förordningen ska träda i kraft och föreskriva inrättandet av övervakningscentrum för vojvodskap, som ska vara medicinska enheter som väljs ut från onkologiska nätverk i vart och ett av de 16 vojvodskapen, som är specialiserade på onkologisk vård och tillhandahåller omfattande onkologisk behandling och övervakning.

D8G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Utvärdering av onkologiska vårdnätverk 

Offentliggörande av rapporten

 

 

 

2 kv.

2025

Rapport om utvärderingen av onkologiska vårdnätverk, inbegripet 
i) Bedömningsåtgärder för onkologisk vård och 
ii) kvalitetsindikatorer.  

D9G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om förteckningen över exakta kriterier för behöriga sjukhus till särskilda kategorier för att hjälpa till att definiera investeringsbehov till följd av reformen 

Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Ikraftträdande av en rättsakt som ska fastställa en förteckning över kriterier som ska användas för att placera sjukhus i särskilda kategorier. Dessa kategorier ska bidra till att fastställa de investeringsbehov som följer av reformen av sjukhusens modernisering och effektivitet. 
Kategoriseringskriterierna ska baseras på följande: 
– täckning (t.ex. den befolkning som omfattas, förmåner som omfattas. behov av snabb tillgång till vård). 
– eget kapital (t.ex. eget kapital i finansiering, eget kapital i leverans och användning. rättvisa i fråga om hälsoresultat). 
– effektivitet, inklusive operativ verksamhet (effektivitet i genomförandet av resultaten, effektiv insamling av medel). 
– vårdkvaliteten, och 
– tillgängliga resurser (t.ex. personalresurser och ekonomiska resurser).  

D10G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Delmål

Första ansökningsomgången för sjukhus som begär finansiering 

 

Offentliggörande av den första ansökningsomgången.

1 kv.

2023

Den första ansökningsomgången för sjukhus för att finansiera förvärv eller uppgradering av utrustning eller infrastruktur ska utlysas. Denna inbjudan och alla efterföljande ansökningsomgångar ska baseras på kategoriseringskriterierna och tydliga och öppna förfaranden.

 

Förbättringen av medicinsk utrustning och infrastruktur ska bidra till att förbättra vårdkvaliteten, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till sjukhusvård. 

 

Stödet ska endast omfatta verksamhet som rör tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras av den nationella hälsofonden, och det ska inte omfatta kommersiell verksamhet.  

D11G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

T1 – Avtal mellan sjukhus och hälsoministeriet om inköp av medicinsk utrustning eller investeringar i infrastruktur 

 

Antal

0

81

4 kv.

2023

Antal undertecknade avtal mellan sjukhus och hälsoministeriet (eller en annan institution som ministeriet anger) för inköpt medicinsk utrustning eller för infrastruktur. 

Den medicinska utrustningen ska bidra till att förbättra vårdkvaliteten, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till sjukhusvård.  

Förbättringen av infrastrukturen ska bidra till att förbättra vårdkvaliteten, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till sjukhusvård.  

Stödet ska endast omfatta verksamhet som rör tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras av den nationella hälsofonden, och det ska inte omfatta kommersiell verksamhet.  

D12G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

T2 – Avtal mellan sjukhus och hälsoministeriet om inköp av medicinsk utrustning eller investeringar i infrastruktur 

 

Antal

81

330

4 kv.

2024

Antal undertecknade avtal mellan sjukhuset och hälsoministeriet (eller en annan institution som ministeriet anger), för inköp av medicinsk utrustning eller för förbättring av infrastrukturen.   

Den medicinska utrustningen ska bidra till att förbättra vårdkvaliteten, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till hälso- och sjukvård. 

Förbättringen av infrastrukturen ska bidra till att förbättra vårdens kvalitet, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till hälso- och sjukvård. 

Stödet ska endast omfatta verksamhet som rör tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras av den nationella hälsofonden, och det ska inte omfatta kommersiell verksamhet. 

D13G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

Sjukhus med ny medicinsk utrustning som köpts in i samband med omstruktureringen eller införandet i det nationella onkologiska nätverket 

 

Antal

0

300

2 kv.

2026

Antal sjukhus med ny medicinsk utrustning som köpts in i samband med omstruktureringen eller införandet i det nationella onkologiska nätverket. 

Den inköpta medicinska utrustningen ska bidra till att förbättra vårdkvaliteten, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till hälso- och sjukvård. 

Stödet ska endast omfatta verksamhet som rör tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras av den nationella hälsofonden, och det ska inte omfatta kommersiell verksamhet. 

D14G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

Sjukhus med förbättrad infrastruktur i samband med omstruktureringen eller införandet i det nationella onkologiska nätverket

 

Antal

0

280

2 kv.

2026

Antal sjukhus med ökade infrastrukturinvesteringar i samband med omstruktureringen eller införandet i det nationella onkologiska nätverket.  

Den förbättrade infrastrukturen ska bidra till att förbättra vårdens kvalitet, tillgången till resurser och säkerställa snabb och omfattande tillgång till hälso- och sjukvård. 

Stödet ska endast omfatta verksamhet som rör tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras av den nationella hälsofonden, och det ska inte omfatta kommersiell verksamhet. 

D15G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Delmål

Lansering av nya e-tjänster, bland annat följande:  
– verktyg för patienthälsoanalys 
– verktyg för beslutsstöd för läkare baserat på AI-algoritmer och 
– centralt register över medicinska uppgifter som är integrerade med andra viktiga hälso- och sjukvårdssystem 

Start av full drift

 

 

 

1 kv.

2026

Tjänster för att öka användningen av modern teknik och ytterligare utveckling av e-hälsa ska lanseras och tas i bruk. Det rör sig bland annat om följande: 
– Verktyg för analys av patientens hälsotillstånd.
– Verktyg som syftar till att aggregera data från olika produkter som utför medicinska mätningar eller mätningar som rör patientens livsstil, vilka sedan ska överföras till patientens internetkonto (IKP), samt genom genomförandet av projektet som syftar till att utveckla algoritmer för artificiell intelligens.  
– Stöd till läkarens beslutsprocess.  
Det ska också omfatta uppbyggnad av ett centralt arkiv med medicinska uppgifter och skapande och tillhandahållande av en elektronisk bank (databas) med medicinska uppgifter (medicinsk dokumentation). 

D16G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Delmål

Centrum för säkerhetsoperationer vid det e-hälsocenter som inrättats 

Start av full drift

 

 

 

4 kv.

2025

Åtgärden ska stärka it-resurserna för centrumet för e-hälsa och anpassa dem till de växande behoven på cybersäkerhetsområdet genom att 

genomförande av det integrerade förvaltningssystemet, utvidgning av säkerhetssystemen.

– genomförande av ett säkerhetsprogram för utformning och utveckling av IT-system.

bygga upp centrumet för säkerhetsoperationer vid e-hälsocentralen. 

D17G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Delmål

Centrum för digital medicinsk dokumentation 

Start av full drift

 

 

 

3 kv.

2024

Centrumet för digitalisering av medicinsk dokumentation ska inrättas, med huvuduppgiften att strukturera och överföra medicinsk dokumentation till användbara elektroniska patientjournaler (HER). 

D18G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

Historik över patienters interaktion med hälso- och sjukvård som hålls i digitaliserad vårdinrättning  

 

% (procentandel)

0

30

1 kv.

2026

Andel av historik över patienters interaktion med hälso- och sjukvård 
förvaras digitaliserat i hälso- och sjukvårdsinrättningar i syfte att tillhandahålla en digital version av handlingarna i de enskilda elektroniska patientjournalerna, med en strukturerad presentation av uppgifterna som möjliggör vidare behandling.  
Målet avser den dokumentation i pappersform som finns lagrad av vårdinrättningarna.  

D19G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

T1 – Digitaliserade medicinska dokument  

 

% (procentandel)

10

30

1 kv.

2025

30 % av det totala antalet typer av medicinska handlingar ska digitaliseras.

D20G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

T2 – Digitaliserade medicinska dokument  

 

% (procentandel)

30

60

1 kv.

2026

60 % av det totala antalet typer av medicinska handlingar ska digitaliseras.

D21G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

Centrala/regionala vårdgivare som är anslutna till den centrala databasen med medicinska data och centrala/regionala vårdgivare som är utrustade med det AI-baserade stödverktyget för beslutsfattande 

 

% (procentandel)

0

30

1 kv.

2026

30 % av vårdgivarna (på central eller regional nivå) som är anslutna till den centrala elektroniska databasen med medicinska uppgifter, som ska innehålla.  

30 % av vårdgivarna (på central eller regional nivå) ska vara utrustade med det AI-baserade stödverktyget för beslutsfattande.   

D22G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

Vuxna patienter som omfattas av analysverktyget för patienters hälsa 

 

% (procentandel)

0

70

1 kv.

2026

70 % av de vuxna patienterna ska omfattas av patienthälsoanalysverktyget. 

D23G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Delmål

Ändring av lagen om högre utbildning och vetenskap och om läkar- och tandläkaryrkena för att tillhandahålla en rättslig grund för ekonomiskt stöd från läsåret 2021/2022 till studenter inom medicin i Polen  

Bestämmelse i ändringen av lagen om högre utbildning och vetenskap och om läkar- och tandläkaryrkena om att tillhandahålla en rättslig grund för ekonomiskt stöd från läsåret 2021/2022 till studenter inom medicin i Polen på universitetsnivå (inklusive studenter som påbörjade sina studier före läsåret 2021/2022) med angivande av dess ikraftträdande.

 

 

 

4 kv.

2021

Lagen träder i kraft och inför möjligheten att använda ekonomiskt stöd i form av lån till studenter i avlönade studier inom medicin på universitetsnivå. Studenten ska kunna ansöka om förtidsbetalning av lånet eller förlängning av återbetalningsperioden.   
Efter att ha uppfyllt vissa villkor som anges i lagen kan studenten ansöka om partiell eller fullständig eftergift av lånet för läkarstudier.  
Studerande som får stöd ska kunna ansöka om fullständig eftergift av lånet om de uppfyller följande villkor: 
- arbete efter examen under minst tio år inom tolv på varandra följande år räknat från tidpunkten för graderingen, i enheter som bedriver medicinsk verksamhet på Republiken Polens territorium och som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster som finansieras med offentliga medel, och 
- få specialisttiteln inom ovannämnda period, inom ett område som var fastställt som prioriterat den dag då läkaren påbörjar specialistutbildningen. 
En person som uppfyller dessa båda villkor behöver inte återbetala lånet för läkarstudier. Detaljerade villkor och förfaranden för uppsägning av lånet ska anges i lagstiftningsakten. 

D24G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Mål

Antal medicinstuderande på universitet som har fått ekonomiskt stöd i enlighet med lagen om högre utbildning och vetenskap och om läkar- och tandläkaryrkena  

 

Antal

0

9 947

2 kv.

2026

9 947 studenter ska ha erhållit ekonomiskt stöd i form av ett lån till studenter i avlönade studier på polska inom medicin, på grundval av ändringen av lagen om högre utbildning och vetenskap och om läkar- och tandläkaryrkena.  

D25G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Delmål

Ikraftträdandet av lagen om paramedicinska yrken och självbestämmande för paramedicinska yrkesutövare, som ska göra det möjligt att inrätta program för högre utbildning för förberedelse för paramedicinska yrken.  

Bestämmelse i lagen om paramedicinska yrken och självbestämmande för paramedicinska yrkesutövare som anger ikraftträdandet

 

 

 

3 kv.

2022

För att förbättra kompetensen hos paramedicinsk personal ska en lagstiftningsakt träda i kraft och göra det möjligt att inrätta program för högre utbildning på det paramedicinska området, vilket definieras som tvååriga studier som avslutas med en magisterexamen. Genom att få titeln specialist kan paramedicinsk personal få ytterligare kvalifikationer, vilket förväntas kunna ge tillgång till högre lönegrad. 

D26G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Mål

Antal paramedicinska yrkesutövare som avlagt magisterexamen  

 

Antal

0

2 500

4 kv.

2025

2 500 paramedicinska yrkesutövare ska ha avslutat en högre utbildning i akutsjukvård. 

D27G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter som syftar till att göra medicinska arbeten mer attraktiva och förbättra arbetsvillkoren för sjukvårdspersonal träder i kraft. 

Bestämmelser i rättsakter som anger när de träder i kraft

 

 

 

4 kv.

2022

Ett paket med rättsakter ska träda i kraft och bestå av en förordning om läkares och tandläkares yrkeskompetens, en ändring av förordningen om praktiktjänstgöring efter examen för läkare och tandläkare, en ändring av förordningen om läroplanen för utbildning inom yrkesutbildningen, en ändring av lagen om metoden för att fastställa den lägsta grundlönen för vissa anställda som arbetar inom hälso- och sjukvården, inbegripet bestämmelser om 
1) öka flexibiliteten i den medicinska utbildningen efter examen genom att minska antalet specialiseringar till förmån för certifierad medicinsk kompetens och ändra praktikprogrammet efter examen, 
2) införa ett centralt system för kvalificering och fördelning av specialiseringsplatser, 
3) införa ett centralt system för kvalificering och fördelning av specialiseringsplatser, 
4) uppdatera den lägsta grundlönen för anställda som arbetar inom hälso- och sjukvården genom att höja lönerna för alla yrkesgrupper som avses i lagen av den 8 juni 2017 och med ett halvt år tidigarelägga kravet på att alla vårdinrättningar ska betala uppfylla kravet på lagstadgade grundlöner för sjukvårdspersonal: läkare, tandläkare, läkare och tandläkare under utbildning, sjuksköterskor, barnmorskor, laboratoriepersonal, sjukgymnaster, farmaceuter och annan medicinsk personal, och 
5) överföring av vissa kompetenser från sjuksköterskor till vårdgivare. 

D28G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Mål

Antal läkare och tandläkare som har fått ett intyg som styrker deras yrkesmässiga medicinska kompetens  

 

Antal

0

54 000

4 kv.

2025

54 000 läkare och tandläkare ska få ett intyg som styrker deras ytterligare medicinska yrkeskompetens. Intyget om yrkeskvalifikationer ska utfärdas av ett nationellt vetenskapligt samhälle eller ett statligt forskningsinstitut som är lämpligt för en viss yrkeskunskap och föras in i det register som förs av direktören för det medicinska centrumet för forskarutbildning.  

D29G

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om inrättande av ett system med incitament för att genomföra och fortsätta studier vid utvalda medicinska universitetsfakulteter genom stipendier, finansiering av studier och mentorskap 

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Den rättsakt som inför det tillfälliga systemet med incitament för att göra medicinska studier mer attraktiva ska inbegripa möjligheten att 
– beviljande av stipendier, medfinansiering av betalda studier och finansiering av mentorskap för studenter vid sjuksköterskor, barnmorskor och akutsjukvård. och 
- stipendier för studenter inom medicin, medicin och tandvård, medicinsk analys samt farmakologi och fysioterapi. 
Den rättsakt som inför systemet ska innehålla en skyldighet att se över systemets resultat i slutet av RRF-perioden och att analysera det genomförda incitamentsystemets inverkan på antalet elever i utbildningen i syfte att besluta om ett eventuellt återupptagande. 

D30G

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Mål

Antal studenter i sjuksköterskor, barnmorskor, akutsjukvård, medicin, tandvård, medicinsk analys, sjukgymnastik och farmaci som fick stipendium och studenter i sjuksköterskor, barnmorskor, akutsjukvård som omfattas av ett stipendium, samfinansiering av studier eller mentorskap 

 

Antal

0

25 400

2 kv.

2026

25 400 studenter ska ha fått stöd på grundval av systemet med incitament för att genomföra och fortsätta studier vid utvalda medicinska fakulteter genom stipendier, finansiering av studier och mentorskap, i form av minst ett av följande: 
- ett stipendium för en avslutad utbildningsperiod på tre år, samfinansiering av en avslutad första studie- eller mentortjänst för studenter vid sjuksköterskor, barnmorskor och medicinska akutstudenter, eller 
- ett stipendium på tre års studier för studenter inom medicin, tandvård, medicinsk analytiker, sjukgymnastik och farmaci. 
 

4 400 studenter ska få medfinansiering av studier i enlighet med ovanstående.  
6 000 studenter ska få ett stipendium i enlighet med ovanstående. 
Minst 15 000 elever ska tilldelas en mentor i enlighet med ovanstående.  

D31G

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Mål

Antal moderniserade undervisningsinrättningar för preklinisk utbildning (inklusive medicinska simuleringscentrum), anpassade anläggningar inom den kliniska basen som används för undervisning på centrala kliniska sjukhus, moderniserade biblioteksinfrastrukturer och studenters sovsalar vid medicinska universitet 

 

Antal

0

212

4 kv.

2025

212 projekt ska slutföras, inbegripet följande: 
renovering, eftermodifiering av den didaktisk bas som används för preklinisk utbildning och skapande av nya anläggningar (inklusive medicinska simuleringscentrum). 140 anläggningar ska stödjas (inklusive uppförande av nya). 

modernisering eller skapande av en klinisk bas för utbildning av studenter vid centrala sjukhus (anpassning av denna bas till epidemiologiska riskförhållanden, sammankoppling av kliniker i andra medicinska enheter med centrala kliniska sjukhus, utveckling av nödvändiga kliniker i underskottsområden, t.ex. infektionssjukdomar och onkologi). 42 anläggningar ska stödjas. 

– renovering av bibliotek på universitet för medicinska studier för att säkerställa en fri användning av bibliotekens resurser och säkra platser för självstudier. 27 projekt för renovering av bibliotek ska stödjas. och 
- renovering av studentbostäder på universitet med medicinsk utbildning för att anpassa dem till de behov som följer av sanitära krav. 3 projekt för renovering av studentbostäder ska stödjas.  

 

Inga markköp ska omfattas. Projekten ska genomföras på grundval av anbudsinfordringar eller öppna bidragstävlingar. Urvalet av mottagare ska ske på ett öppet och objektivt sätt. 

 

Varje bidragsavtal ska innehålla uppgifter om det belopp som mottagits och uppgifter om projektet. 

D32G

D3.1 Öka hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet genom att stödja Polens forsknings- och utvecklingspotential inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Ikraftträdande av lagen om kliniska prövningar av humanläkemedel 

Bestämmelse i akten som anger ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Lagen om kliniska prövningar av humanläkemedel ska träda i kraft och innefatta:  
– transparenta regler, och 
– ytterligare faciliteter och mekanismer som uppmuntrar till kliniska prövningar i Polen och förbättrar kvaliteten på och effektiviseringen av kliniska prövningar i Polen.  

Denna lag ska också uppdatera den rättsliga ramen för den biomedicinska sektorn i allmänhet i Polen, inbegripet forskning och utveckling, i den mån en sådan uppdatering anses nödvändig i regeringens strategiska plan för utveckling av den biomedicinska sektorn i Polen. 

D33G

D3.1 Öka hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet genom att stödja Polens forsknings- och utvecklingspotential inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Ikraftträdande eller genomförande av de nyckelåtgärder som anges i regeringens strategiska plan för utveckling av den biomedicinska sektorn i enlighet med den tidsplan som anges i den strategiska planen 

Bestämmelser i de underliggande dokumenten som anger deras ikraftträdande eller genomförande, beroende på vilken typ av nyckelåtgärder som anges i den strategiska planen.

 

 

 

4 kv.

2022

Åtgärder som identifieras som ”nyckelåtgärder” i den strategiska planen ska träda i kraft eller vara genomförda i enlighet med tidsplanen i den strategiska planen och i den utsträckning som fastställs i den strategiska planen. Den strategiska planen i sig i form av en resolution från ministerrådet ska antas under 2022. Nyckelåtgärderna ska omfatta utformningen av ledningssystemet för sektorutveckling, de första bidragstävlingarna inom prioriterade områden och den permanenta övervakningen av den polska biomedicinska marknaden. 

D34G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Idrifttagande av en elektronisk plattform för det polska nätverket av kliniska forskningscentrum 

Idrifttagande av plattformen för det polska nätverket av kliniska forskningscentrum

 

 

 

4 kv.

2022

Den elektroniska plattformen ska tas i drift i syfte att underlätta kommunikationen mellan nätverksmedlemmar, inbegripet kommersiella och icke-kommersiella kliniska forskningscentrum. Plattformen ska omfatta verktyg för att samordna nätverkets verksamhet, ett centralt register över kliniska prövningar som genomförs i Polen, en sökmotor som gör det möjligt att identifiera kliniska prövningar, en webbplats där ovannämnda sökmotor används för patienter som söker möjlighet att delta i kliniska prövningar och en sökmotor för yrkesverksamma som deltar i utvecklingen eller genomförandet av kliniska prövningar. 

D35G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Inrättande av ett specialiserat forsknings- och analyscentrum  

Slutrapport om slutsatserna från uppförandet av forsknings- och analyscentrumet, inklusive minst 41 laboratorier för biosäkerhet och ett utbildningsområde med ett campus

 

 

 

2 kv.

2026

Uppbyggnaden av forsknings- och analyscentrumets infrastruktur ska slutföras. Slutförandet ska ha skett efter det att projektets tekniska specifikationer och kontraktsenliga skyldigheter har bekräftats i enlighet med den nationella lagen om offentlig upphandling.  

 

Levererad infrastruktur ska omfatta följande: 
– forsknings- och analyscentrumet, med ställning som statligt forskningsinstitut i klass A, på egendom som ägs av det nationella institutet för folkhälsa NIH – nationella forskningsinstitutet på ul. Powsińska 61/63 i Warszawa.  

– minst 41 laboratorier med biosäkerhetsnivå, däribland 20 BSL-1-laboratorier, 19 BSL-2-laboratorier, ett BSL-3-laboratorium för miljöforskning och ett BSL-3 + laboratorium för forskning om mänskligt material, även för diagnostiska ändamål. Ett samarbetsavtal ska ingås med ett europeiskt biosäkerhetslaboratorium för kapacitetsuppbyggnad hos nationella experter på tekniska laboratorier. 

 – ett campus på cirka 3 000 m2 som ska ägnas åt utbildning. 

D36G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Mål

Antal finansierade projekt för forskningsenheter och entreprenörer inom biomedicinsk sektor 

 

Antal

0

80

2 kv.

2026

Slutrapporter om genomförandet av 80 projekt som får stöd ska godkännas. Stöd ska ges till forskningsenheter och entreprenörer på området för läkemedelsinnovationer, medicintekniska produkter och it-lösningar, i enlighet med den strategiska planen för utveckling av den biomedicinska sektorn i Polen.  
Temat för tävlingarna är inriktat på produktinnovationer, såsom läkemedel, utveckling av medicintekniska produkter, särskilt för mobil användning, samt utveckling och införande av IKT-verktyg för medicinska och hälsomässiga ändamål.  

Projekten ska väljas ut genom öppna och beställda bidragstävlingar.  
Varje bidragsöverenskommelse ska innehålla uppgifter om det finansiella belopp som erhållits och närmare uppgifter om projektet.  

D37G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Mål

Antal inrättade stödcentrum för klinisk prövning  

 

Antal

10

50

2 kv.

2026

Inrättandet av ytterligare 40 stödcentrum för kliniska prövningar (CTSC) ska slutföras. De ska vara placerade i mindre och lokala hälso- och sjukvårdsenheter och ha en central roll när det gäller att tillhandahålla professionellt stöd (från sjukhussidan) till organisationer för klinisk forskning och sponsorer av kliniska prövningar (läkemedelsföretag) för att främja förhandling, kontraktering och start av kliniska prövningar.  
CTSC ska erhålla medel för investeringar och institutionell utveckling. De ska vara skyldiga att genomföra utbildning för medicinsk personal och verksamhet som syftar till att öka patienternas medvetenhet om terrorismbekämpning.  

 
Varje bidragsöverenskommelse ska innehålla uppgifter om det finansiella belopp som erhållits och närmare uppgifter om projektet.  

D.3.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

D1.2 Ökad effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i fråga om långvarig vård och omsorg hos vårdgivare på distriktsnivå

Syftet med reformen är att stödja omvandlingen av distriktssjukhus till enheter eller centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård. Reformen ska vara rättsligt grundad på en särskild lagstiftningsakt som bygger på slutsatserna från en översyn av möjligheterna att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och geriatrisk vård på distriktssjukhus i Polen. Reformen ska också vara i linje med den strategi för avinstitutionalisering som utarbetats av hälsoministeriet (bilaga till Strategic framework on healthcare system development in Poland 2021-27 - Healthy Future).

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Investeringen ska stödja projekt för nödvändiga bygg- eller renoveringsarbeten och inköp av utrustning för distriktssjukhus som, inom ramen för omvandlingsplanerna, inrättar enheter eller centrum för långvarig vård och omsorg och geriatrisk vård. Investeringsavtalen ska tilldelas genom transparenta och tydliga bestämmelser och i linje med målen för reform D.1.2. Investeringen ska göras på grundval av kvalitetssäkringsmekanismer för de integrerade vårdtjänsterna, varvid frågor som rör tillgänglighet och överkomlighet ska behandlas.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

D3.2 Skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter

Syftet med reformen är att införa ett regelverk som gör det lättare att locka till sig och öka produktionen av läkemedel och aktiva farmaceutiska substanser i Polen. Detta ska bidra till att öka Polens läkemedelsförsörjningstrygghet. Den nya ramen ska stärka den analytiska ramen för identifiering av luckor och sårbarheter i tillgången till gränssnitt för tillämpningsprogram i Polen. Det ska också stödja företagare som beslutar att tillverka läkemedel som är föremål för potentiell försörjningsbrist i Polen.

Reformen ska kopplas till genomförandet av läkemedelsstrategin för Europa på unionsnivå.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2023.

D3.2.1 Utveckling av potentialen inom sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter – investeringar kopplade till produktionen av aktiva farmaceutiska substanser i Polen

Syftet med investeringen är att stödja projekt på området för utveckling av aktiva farmaceutiska substanser. Stödet ska bidra till utvecklingen av aktiva farmaceutiska substanser (inklusive äganderättsligt skyddade, biosimilarer och generiska aktiva farmaceutiska substanser) och tillhörande produktionslinjer för medicintekniska produkter, bland annat genom konstruktion/utvidgning av nödvändig infrastruktur. Minst 11 API:er ska stödjas på detta område.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

D.4.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

D1L

D1.2 Ökad effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i fråga om långvarig vård och omsorg hos vårdgivare på distriktsnivå

Delmål

Översyn av möjligheterna att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård på distriktssjukhus i Polen 

Offentliggörande

 

 

 

2 kv.

2022

Offentliggörande av en översyn, som en del av den övergripande strategiska analysen av långtidsvård i Polen enligt del A, av möjligheterna att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård på distriktssjukhus (inklusive omvandling av delar av distriktssjukhusen). Översynen ska särskilt undersöka möjliga sätt att 
– öka tillgången till långvarig vård och omsorg genom att åtgärda konstaterade brister i tillhandahållandet av långtidsvård, särskilt på distriktsnivå, 
– undanröja ojämlikheter i tillgången till långvarig vård och omsorg 
förbättra arbetsvillkoren för medicinsk personal och 
- förbättra kvaliteten på långvarig vård och omsorg. 

D2L

D1.2 Ökad effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i fråga om långvarig vård och omsorg hos vårdgivare på distriktsnivå

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om stöd till inrättande av enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård på distriktssjukhusen, på grundval av resultaten av översynen 

Bestämmelse i lagstiftningsakten som anger ikraftträdandet

 

 

 

3 kv.

2022

Ikraftträdande av en lagstiftningsakt på grundval av resultaten av översynen av möjligheterna att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård på distriktssjukhus i Polen. I lagen ska det anges hur stödet till inrättandet av avdelningar för långvarig vård och omsorg och geriatriska enheter och/eller centrum på distriktssjukhusen ska förbättra tillhandahållandet av bland annat vård till äldre på lokal nivå.  

Lagstiftningsakten ska vara i linje med den strategiska ramen för utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet i Polen 2021–27 – En sund framtid.

D3L

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Delmål

Förteckning över distriktssjukhus som valts ut för ytterligare stöd för att skapa platser för långvarig vård och omsorg och äldrevård, på grundval av särskilda urvalskriterier 

Offentliggörande av förteckningen över utvalda sjukhus

 

 

 

2 kv.

2023

Förteckning över distriktssjukhus som valts ut för ytterligare stöd för att skapa platser för långvarig vård och omsorg och äldrevård ska levereras. Urvalet ska baseras på en uppsättning tydliga och öppna kriterier. Dessa kriterier ska omfatta lokala villkor för 
- demografiska trender, 
- befolkningstäthet, 
- behov av långvarig vård och omsorg, 
- nivån för tjänster inom långvarig vård och omsorg/äldrevård, 
- vårdkvalitet, och  
- överensstämmelse med omstruktureringsplaner för olika sjukhus. 

D4L

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Mål

Undertecknade kontrakt mellan distriktssjukhusen och hälsoministeriet (eller någon annan institution som anges av ministeriet) om investeringsstöd för att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård 

 

Antal

0

50

4 kv.

2023

Antal undertecknade avtal för investeringsverksamhet. Avtalet ska undertecknas mellan sjukhuset och hälsoministeriet (eller en annan institution som anges av ministeriet). 

 
Avtalen ska grundas på klara och tydliga bestämmelser och bidra till målet att utveckla långvarig vård och omsorg och äldrevården. Investeringen ska stödja nödvändiga bygg- och renoveringsarbeten och inköp av utrustning.   

D5L

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Mål

Slutförda projekt som syftar till att utveckla långvarig vård och omsorg och geriatrisk vård på distriktssjukhusen 

 

Antal

0

50

2 kv.

2026

Minst 50 projekt på grundval av undertecknade kontrakt ska slutföras.  

Projekten ska bidra till målet att utveckla långvarig vård och omsorg och geriatrisk vård på distriktssjukhusen genom att öka tillgången, främja omfattande tillgång och förbättra kvaliteten. Projekten ska stödja nödvändiga bygg- och renoveringsarbeten och inköp av utrustning. 

D6L

D3.2 Skapande av gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter

Delmål

Ikraftträdande av en lagstiftningsakt om att trygga läkemedelsförsörjningen, inbegripet lösningar för att åtgärda läkemedelsbrist och viktiga sårbarheter i leveranskedjorna 

Bestämmelse i lagstiftningsakten som anger ikraftträdandet

 

 

 

2 kv.

2023

Ikraftträdande av en rättsakt om införande av ett regelverk som syftar till att öka produktionen av läkemedel och aktiva farmaceutiska substanser i Polen.  Detta ska bidra till att öka försörjningen av kritiska läkemedel.

Akten ska innehålla följande: 
– En förstärkning av den analytiska ramen för identifiering av brister och sårbarheter i de kritiska API:erna i Polen, inbegripet arbetet i arbetsgruppen för API-uppgifter.

– Ge den berörda ministern befogenhet att genom en förordning anta en förteckning över kritiska aktiva farmaceutiska substanser (inklusive sådana som används i farmaceutiska specialiteter, biosimilarer och generiska läkemedel) som ska utarbetas.
– En ram som inför incitament för företagare som tillverkar läkemedel i Polen. Dessa incitament och allt stöd som tillhandahålls ska baseras på tydliga, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. 
Akten ska bidra till genomförandet av läkemedelsstrategin för Europa, särskilt när det gäller att förbättra det strategiska oberoendet för tillgången till läkemedel i EU. 

D7L

D3.2.1 Utveckling av potentialen inom sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter – investeringar kopplade till produktionen av aktiva farmaceutiska substanser i Polen

Delmål

Urval av projekt för produktion av API-material som ska få stöd 

Offentliggörande av en förteckning över utvalda projekt

 

 

 

3 kv.

2023

Förteckningen över utvalda projekt för att skapa eller utöka tillverkningskapaciteten inom området aktiva farmaceutiska substanser (inklusive äganderättsligt skyddade API:er, biosimilarer och generiska API:er) och relaterade medicintekniska produkter ska väljas ut efter en ansökningsomgång.

Urvalskriterierna i inbjudan att lämna förslag ska vara icke-diskriminerande och öppna för insyn. De ska innehålla ett krav på att projekten ska bidra till produktionen av kritiska API:er. Före förslagsinfordran ska därför en förteckning över kritiska API:er upprättas, på grundval av den analytiska ramen för identifiering av brister och sårbarheter hos kritiska API:er i Polen.

Urvalet av projekt ska uppfylla följande villkor:

– ett projekt ska stödja ett gränssnitt för tillämpningsprogram som anges i förteckningen över kritiska API:er.

– ett projekt ska visa hur det bidrar till målen att trygga läkemedelsförsörjningen eller är avgörande för kritisk läkemedelsförsörjning, enligt definitionen i lagstiftningsakten om tryggad läkemedelsförsörjning.

– ett projekt har en tydlig tidsplan som anger datum för viktiga delmål.

D8L

D3.2.1 Utveckling av potentialen inom sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter – investeringar kopplade till produktionen av aktiva farmaceutiska substanser i Polen

Mål

Antal understödda kritiska aktiva farmaceutiska produkter

 

Antal

0

11

4 kv.

2023

Antal kritiska aktiva farmaceutiska substanser (inklusive äganderättsligt skyddade, biosimilarer och generiska aktiva farmaceutiska substanser) och medicintekniska produkter som stöds av projekt som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens.  

Projektdokumentationen ska omfatta följande: 

- Identifiering av potentiella stödmottagare med tillhörande utgifter.  

-– Förteckningen över kritiska aktiva farmaceutiska substanser (inklusive äganderättsligt skyddade, biosimilarer och generiska API:er) som varje projekt syftar till att stödja. 

– En analys av hur projektet kommer att bidra till målet att öka säkerheten i försörjningen av kritiska läkemedel. 

E. DEL E: GRÖN, SMART RÖRLIGHET

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Det allmänna målet för investeringen ska vara att bidra till utvecklingen av en koldioxidsnål och koldioxidfri ekonomi genom att stödja industrin för rena rörlighets- och energisektorer. Det särskilda målet för investeringen ska vara att öka de utvalda sektorernas potential att utveckla produktlösningar med nollutsläpp och låga koldioxidutsläpp.

Dessa mål ska eftersträvas genom inrättandet av ett särskilt finansieringsinstrument (fond) för ovannämnda industriprojekt. Produkter och teknik som får stöd kan särskilt omfatta forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi med fokus på utsläppssnåla och utsläppsfria innovativa lösningar på området hållbar mobilitet och utsläppsfria och utsläppssnåla energikällor. Stödmottagare ska i första hand vara små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. Fonden ska, tillsammans med sin investeringsstrategi, inrättas senast den 30 juni 2022. Fondens resultat i förhållande till dess mål ska övervakas genom specifika mål som rör produktionskapaciteten för nya utsläppsfria fordon och produktions- och lagringskapaciteten hos anläggningar för utsläppsfri/utsläppssnål lagring som produceras årligen samt lösningar för hållbar mobilitet och utsläppsfria och utsläppssnåla energikällor (med undantag för komprimerad naturgas och flytande naturgas). För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) ska följande förteckning över verksamheter inte ingå i urvalskriterierna för finansieringsinstrumentet: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 30 , ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 31 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier 32 , förbränningsanläggningar och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 33 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

E1.1.2 Utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik (bussar)

Syftet med investeringen är att göra kollektivtrafiken renare och attraktivare gentemot personbilar.

Investeringen ska bestå av inköp av 1738 rena bussar för stadstransporter (utsläppsfria) och interurbana (utsläppssnåla) transporter senast den 31 mars 2026.

De inköpta fordonen ska möjliggöra kollektivtrafik i stads- och landsbygdsområden som hittills inte har haft transporter. Av tekniska skäl ska utsläppsfria bussar främst användas för transporter i städer (laddningsinfrastrukturens tillgänglighet) och utsläppssnåla bussar i förortsområden. Olika typer av teknik planeras för att driva utsläppsfria och utsläppssnåla bussar (elbatterier, klassiska hybrider och plug-in, för gas: inklusive standarden LNG, LPG, CNG och Euro VI).

Detta ska leda till användning av teknik för alternativa bränslen för att påskynda spridningen av alternativa bränslen i andra transportområden. Åtgärden ska stödja fordon som uppfyller alla nödvändiga och aktuella standarder för enheter som använder en viss typ av bränsle och framdrivning.

E2.1 Förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft

Uppgraderingen av järnvägarna ska genomföras genom en kombination av reformer och investeringar. Reformen ska syfta till att öka järnvägsoperatörernas motståndskraft och öka järnvägssektorns konkurrenskraft och effektivitet i Polens transportsektor.

Detta ska uppnås genom att man fastställer prioriteringar för intermodala transporter och förbättrar kapaciteten att planera och genomföra järnvägstransportprojekt. Detta ska också uppnås genom att göra det möjligt för infrastrukturförvaltare att sänka avgifterna för tillträde till infrastrukturen och kompensera infrastrukturförvaltare för sänkningar av dessa avgifter. Reformen ska minska transportföretagens kostnader och säkerställa att kapaciteten upprätthålls under en period med minskad efterfrågan på tjänster, säkerställa att järnvägstransporterna förblir konkurrenskraftiga och undvika att sektorns andel av transporterna minskar i nödsituationer, epidemier eller epidemier.

Reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2022.

Järnvägarnas lönsamhet jämfört med andra transportsätt ska också förbättras genom att vägtullsystemet utvidgas till att omfatta ytterligare 1 400 km motorvägar och motortrafikleder.

E2.1.1 Järnvägslinjer

Syftet med denna investering ska vara att öka kapaciteten och hastigheten för både gods- och persontransporter.

Investeringen ska bestå av en modernisering av 478 km järnvägslinjer, inklusive 300 km med TEN-T-standarder senast den 30 juni 2026. Motsvarande finansieringsavtal ska undertecknas senast den 31 december 2024.

E2.1.2 Rullande materiel för persontrafik på järnväg

Investeringen ska syfta till att öka järnvägstransporternas attraktionskraft och lönsamhet.

Detta ska uppnås genom inköp av nya enheter för rullande materiel för fjärrtrafik och regional användning. Rullande materiel ska vara utsläppsfri/elektrisk och utrustad med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg: 70 enheter för regionala linjer och 38 enheter för långdistanslinjer. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026. Motsvarande finansieringsavtal ska undertecknas senast den 30 september 2023.

E2.1.3 Intermodala projekt

Investeringen ska syfta till att stödja intermodala transporter genom lämpliga investeringar.

Investeringen ska bestå av en ökning av kapaciteten hos intermodala omlastningsterminaler, med fokus på järnvägs-/vägterminaler och rullande materiel. Motsvarande finansieringsavtal ska undertecknas senast den 31 december 2023. Investeringens inverkan ska mätas mot ett mål som formulerats i form av den relativa ökningen av omlastningskapaciteten hos terminaler som får stöd inom ramen för planen för återhämtning och resiliens.

E2.2 Förbättra transportsäkerheten

Reformen ska syfta till att öka transportsäkerheten, med fokus på säkerheten för utsatta transportanvändare.

Reformen ska bestå av en rad lagändringar som inför prioritering av fotgängare vid korsningar, enhetlig hastighet i bebyggda områden och minsta avstånd mellan fordon. Dessa lagändringar skulle träda i kraft den 31 december 2021. Framstegen med reformen ska följas upp mot ett trafiksäkerhetsmål om en relativ minskning av antalet dödsoffer och allvarligt skadade personer i linje med EU:s och medlemsstaternas trafiksäkerhetsmål.

E2.2.1 Investeringar i transportsäkerhet

Investeringen ska syfta till att öka vägtransportsäkerheten.

Denna investering ska bestå av modernisering av 305 farliga platser för svartskydd/hotspots, 90 km långa ringvägar som byggts för att avlägsna säkra svarta/hotspots samt 128 automatiska vägövervakningsanordningar.

Investeringarna ska vara genomförda senast den 30 juni 2026.

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Åtgärden ska syfta till att göra järnvägar och kollektivtrafik mer attraktiva och effektiva genom införandet av digitala lösningar.

Åtgärden ska omfatta införandet av en ny kärnmodul för biljettsystem senast den 30 juni 2026. Denna kärnmodul ska säkerställa införandet av uppdaterade lösningar med tillträdesmoduler som tillhandahålls alla företag utan avgift, så att passagerarna kan dra nytta av ett heltäckande system för biljettköp som är öppet för alla transportföretag.

Åtgärden ska omfatta investeringar i

·inköp och installation av 180 fordonsbaserad ERTMS-utrustning.

·införande av fjärrkontroll på 35 järnvägsstationer.

·modernisering av järnvägssystem på 45 platser.

·uppförande och renovering av lokala kontrollcentraler och investeringar i trafikledning.

ska vara klar senast den 30 juni 2026 och byggandet av SDIP (Dynamic Passenger Information System) och andra system på 55 platser senast den 31 mars 2024.

E.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

E1G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Ikraftträdande av en lag om skyldighet att enbart köpa utsläppssnåla och utsläppsfria bussar i städer med mer än 100,000 invånare från och med 2025

Bestämmelse i en lag som anger dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

I en lag ska det fastställas en skyldighet att uppfylla tröskelvärdet för utsläppssnåla och utsläppsfria bussar i genomlysta anbudsförfaranden, och i särskilda fall ska endast upphandling av sådana typer av fordon vara tillåten. Lagen ska också ålägga städer med fler än 100 000 invånare en rättslig skyldighet att tilldela transportavtal endast till enheter som endast använder utsläppsfria och utsläppssnåla bussar (el och vätgas) från och med 2025.

E2G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Åtgärder för att stödja utarbetandet av planer för hållbar rörlighet i städer och antagandet av incitament för genomförandet av planer för hållbar rörlighet i städer som tillhandahåller tekniskt och ekonomiskt stöd till alla funktionella stadsområden av infrastrukturministeriet

Bestämmelse om ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2023

Införande av åtgärder för att stödja utveckling och genomförande av planer för hållbar rörlighet i städer.

Dessa åtgärder ska innefatta följande:

-En ny struktur för stöd till genomförandet av planer för hållbar rörlighet i städer med en styrkommitté för SUMP för att stimulera utvecklingen och genomförandet av planer för hållbar rörlighet i städer.

-ett kompetenscentrum för planer för hållbar rörlighet i städer inom infrastrukturministeriet, som ska tillhandahålla rådgivning och ekonomiskt stöd till lokala förvaltningsenheter.

-den befullmäktigade för planen för hållbar rörlighet i städer vid infrastrukturministeriet.

Den nya ramen ska göra det möjligt att tillhandahålla lämpligt tekniskt och ekonomiskt stöd till enheter som är intresserade av att utarbeta planer för hållbar rörlighet i städer och ska förbättra den verksamhet som bedrivs av den centrala förvaltningen på detta område.

E3G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om införande av en registreringsavgift för utsläppsrelaterade fordon i enlighet med principen om att förorenaren betalar

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2024

En rättsakt ska införa finansiella och skattemässiga åtgärder som stimulerar efterfrågan på renare fordon, inbegripet högre registreringsavgifter för förbränningsfordon, och förstärka åtgärderna för att påskynda avskrivningen av elfordon. Avgiften ska vara beroende av koldioxid- och/eller kväveoxidutsläppen. Avgiftsintäkter ska användas för att minska negativa externa transporteffekter och utveckla utsläppssnål kollektivtrafik i både stads- och landsbygdsområden.

E4G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om införande av en ägandeskatt för utsläppsrelaterade fordon i enlighet med principen om att förorenaren betalar

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

2 kv.

2026

En ägandeskatt för förbränningsfordon ska införas och ska korreleras med ett fordons utsläpp av koldioxid och kväveoxid. Skatteintäkterna ska användas för att minska transporternas negativa externa effekter och för att utveckla utsläppssnål kollektivtrafik i både stads- och landsbygdsområden.

E5G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Mål

Städer med nya antagna planer för hållbar rörlighet i städer

 

Antal

0

30

2 kv.

2025

Det kvantitativa målet avser antalet städer som antar en ny plan för hållbar rörlighet i städer i linje med konceptet för planen för hållbar rörlighet i städer i det nya meddelandet från 2021 om EU:s ram för rörlighet i städer.

E6G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Mål

Busslinjer som får stöd från allmänna busstransportfonden

 

Antal

0

4 500

4 kv.

2024

Målet avser antalet ytterligare busslinjer som stöds av Public Bus Transport Fund. Fonden ska stödja kollektivtrafik, som ska bidra till att minska individuella transporter och därmed minska transporternas negativa inverkan på miljön. Samtidigt inom ramen för inbjudan att lämna förslag i investeringsdelen ska förslagsinfordran genomföras för utsläppsfria och utsläppssnåla bussar i linje med principen om att inte orsaka betydande skada.

E7G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Mål

Nya utsläppsfria fordon

 

% (procentandel)

0

100

2 kv.

2026

Målet är att öka andelen nya utsläppsfria fordon på marknaden med minst 100 % (personbilar/bussar och tunga fordon).

Vid utgången av 2020 uppgick antalet elfordon som registrerats i Polen till 10 041.

Med antagande av ovanstående antal innebär det att antalet elfordon i slutet av andra kvartalet 2026 ska vara minst 20 082.

E8G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Delmål

Inrättande av ett finansieringsinstrument (fond) för utsläppsfri/utsläppssnål rörlighet och energi

Godkännande och registrering av fonden, godkännande av investeringsstrategin av fondens styrande organ

 

 

 

2 kv.

2022

Inrättande av ett finansieringsinstrument (nedan kallad fonden) för att stödja den utsläppssnåla ekonomin i Polen, inbegripet tillhörande investeringsstrategi och investeringspolitik. Dessa ska antas av fondens styrande organ, vara i linje med kommissionens vägledning av den 22 januari 2021 om finansieringsinstrument och inbegripa urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningsförteckning och krav på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. I synnerhet ska det säkerställas att de investeringar som får stöd överensstämmer med artiklarna 6.3 och 12 i habitatdirektivet och artikel 5 i direktivet om bevarandet av vilda fåglar, och vid behov ska en miljökonsekvensbedömning eller granskning genomföras i enlighet med MKB-direktivet. Fonden ska tillhandahålla finansiella instrument (eget kapital eller lån) till investeringsprojekt som rör forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringar, med fokus på koldioxidsnåla och utsläppsfria innovativa lösningar på området hållbar rörlighet och utsläppsfria/koldioxidsnåla energikällor (exklusive komprimerad naturgas och flytande naturgas), som i första hand genomförs av små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. Förvaltningen av fonden ska anförtros en fondförvaltare som väljs ut genom öppet anbudsförfarande. Investeringskommittén för fonden ska inrättas och ansvara för godkännande av projekt med slutmottagare (investeringsobjekt) enligt förslag från fondförvaltaren på grundval av marknadsbehov och på ett öppet och marknadsanpassat sätt. Fondens struktur ska göra det möjligt att mobilisera privata medel. De underliggande rättsakterna ska säkerställa att alla återflöden (dvs. räntor på lånet, avkastning på eget kapital eller återbetalda kapitalbelopp, minus tillhörande kostnader) som är kopplade till dessa instrument ska användas för samma politiska mål, även efter 2026, eller för att återbetala lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.

E9G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Delmål

Val av finansförmedlare

Beslut av fondens styrande organ

 

 

 

3 kv.

2022

Fondförvaltarens val av finansiella intermediärer som har rätt att tillhandahålla finansiellt stöd från fonden. Urvalsförfarandet ska följa ett öppet och konkurrensutsatt förfarande och leda till att avtal undertecknas med de finansiella intermediärerna, för att stödja särskild innovations- och produktionskapacitet inom utsläppsfri/utsläppssnål mobilitet och energikällor (utom komprimerad naturgas och flytande naturgas), som är öppen för alla typer av företag med fokus på små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. I de avtal som ingås med finansiella intermediärer ska det specificeras vilka kriterier för projekts stödberättigande som säkerställer överensstämmelse med principen om att inte orsaka betydande skada och anpassning till de tillämpliga kriterierna för klimatmärkning och digital märkning i bilaga VI till RRF-förordningen.

E10G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Mål

Produktionskapacitet för nya utsläppsfria fordon installerade

 

Antal

0

100 000

2 kv.

2026

Målet avser den årliga produktionskapaciteten för nya utsläppsfria fordon på grund av de investeringar som stöds av fonden.

E11G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Mål

Produktions- och lagringskapacitet för utsläppsfri/utsläppssnål lagring och produktion av alternativa bränslen/energi

 

Antal

0

1 000

2 kv.

2026

Målet avser produktion och installerad lagringskapacitet (batterier) (i MW) av utsläppsfria energikällor som produceras årligen (exklusive komprimerad naturgas och flytande naturgas) på grund av de investeringar som stöds av fonden.

E12G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Mål

Små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som får stöd från de särskilda investeringar som fonden riktar in sig på

 

Antal

0

150

4 kv.

2025

Målet avser antalet små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som får stöd från fonden och som tillhandahåller produkter och tjänster för koldioxidsnål/utsläppsfri hållbar mobilitet och utsläppsfri energi.

E13G

E1.1.2 Utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik (bussar)

Delmål

Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon: urval av stödmottagare

Kontrakt som undertecknats mellan berörda ministerier och stödmottagare

4 kv.

2023

Urval av stödmottagande enheter (lokala myndigheter eller kollektivtrafikföretag) för de nya 1738 utsläppsfria och utsläppssnåla bussarna.

De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom transparenta och konkurrensutsatta ansökningsomgångar som är öppna för alla lokala myndigheter och kollektivtrafikföretag för utsläppsfria och utsläppssnåla transporter i icke-stadsområden.

Kriterierna för urval av stödmottagande enheter ska särskilt återspegla behoven av ren kollektivtrafik och inverkan på minskade utsläpp (särskilt för utsläppsfria stadstransporter) och trafikstockningar, stöd till undantagna transportområden, projekt som stöder/säkerställer transportintegration (järnväg, stad, förort). Med beaktande av de olika stödmottagande enheternas behov ska tilldelningen av bussar till de stödmottagande enheterna säkerställa en balanserad fördelning mellan enheter i hela landet, med beaktande av befolkning och geografisk täckning (mer befolkade/omfattande kommuner ska få mer stöd).

E14G

E1.1.2 Utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik (bussar)

Mål

Nya utsläppsfria och utsläppssnåla fordon i drift

 

Antal

0

1 738

1 kv.

2026

Nya utsläppsfria och utsläppssnåla bussar som levereras inom ramen för kontrakt som finansieras genom denna investering för kollektivtrafik i städer (utsläppsfri) och transporter i förorter/landsbygd (utsläppssnål).

Upphandling av bussar ska ske genom öppna och konkurrensutsatta anbudsförfaranden.

För utsläppsfria bussar ska endast elektriska hybridbussar och laddhybridbussar stödjas. För utsläppssnåla bussar, gaseldade: inklusive LNG, LPG, CNG och uppfyllande av Euro VI-standardbussar ska stödjas. Antalet utsläppssnåla bussar får inte överstiga 21 % av det totala antalet levererade bussar.

E15G

E2.1 Förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av järnvägstransportlagen för att säkerställa järnvägsoperatörernas motståndskraft. Ministerbeslut om fastställande av prioriteringar för intermodala transporter och avlägsnande av flaskhalsar för att främja järnvägarnas kapacitet

Bestämmelse i lagen om ändring av järnvägstransportlagen om dess ikraftträdande och antagande av infrastrukturministerns beslut om flaskhalsar.

 

 

 

4 kv.

2022

En lagstiftningsakt om ändring av järnvägstransportlagen ska göra det möjligt för infrastrukturförvaltare att sänka avgifterna för tillträde till infrastrukturen och kompensera infrastrukturförvaltare för avgiftssänkningar. Utvecklingen av intermodala transporter ska främjas genom följande åtgärder: planering, samordning av program, innovation och investeringar, vilket leder till ökad intermodal kapacitet, tillsammans med inrättandet av en intermodal enhet inom infrastrukturministeriet. Järnvägsnätets status ska analyseras med tonvikt på flaskhalsar och infrastrukturministern ska fatta beslut om prioriteringar för att avlägsna flaskhalsar, vilket leder till en ökning av järnvägskapaciteten.

E16G

E2.1 Förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft

Mål

Införande av vägtullsystem på nya vägar

 

km

0

1 400

1 kv.

2023

Längd på nya vägar som omfattas av vägtullsystemet, som omfattar både motorvägar och motortrafikleder.

E17G

E2.1.1 Järnvägslinjer

Delmål

Undertecknande av kontrakt efter öppna och konkurrensutsatta anbudsförfarandena

Undertecknade avtal

 

 

 

4 kv.

2024

Undertecknande av avtal om uppgradering av 478 km järnvägslinjer till TEN-T-standarder och elektrifiering. Entreprenörer för modernisering av järnvägsinfrastruktur ska väljas ut enligt lagstiftningen om offentlig upphandling i en konkurrensutsatt modell. Kontrakten ska avse de viktigaste bygg- och anläggningsarbetena på linjerna.

E18G

E2.1.1 Järnvägslinjer

Mål

Modernisering av 478 km järnvägslinjer, inklusive 300 km med TEN-T-standarder

 

Antal

0

478

2 kv.

2026

Slutförandet av uppgraderingsarbeten på 478 km järnvägslinjer som anpassar 300 km till TEN-T-nätets krav (varav 200 km i TEN-T-stomnätet), 200 km av linjer ska anpassas för hastighet på 250 km/h för persontrafik, 320 km ska tillåta 100 km/h för godstrafik, 144 km för linjer elektrifieras, 70 km ska uppgraderas för hastigheter på 160 km/h.

E19G

E2.1.2 Rullande materiel för persontrafik på järnväg

Delmål

Undertecknande av avtal för rullande materiel för persontrafik

Undertecknade avtal

 

 

 

3 kv.

2023

Projekten ska väljas ut inom ramen för en konkurrensutsatt och öppen ansökningsomgång. Efter ansökningsomgången ska avtalen med utvalda stödmottagare undertecknas för leverans av 70 utsläppsfria/elektriska och ERTMS-utrustade rullande materielenheter för regional persontrafik på järnväg. Ytterligare 38 enheter för elektrisk rullande materiel ska omfattas av avtal som undertecknats med det polska järnvägsbolaget PKP IC – operatör av fjärrtåg.

E20G

E2.1.2 Rullande materiel för persontrafik på järnväg

Mål

Elektrisk och ERTMS-utrustad rullande materiel i drift för regionala järnvägslinjer och fjärrjärnvägslinjer

 

Antal

0

108

2 kv.

2026

Antal nya enheter för rullande materiel för fjärr- och regionaltrafik som tagits i drift. Rullande materiel ska vara utsläppsfri/elektrisk, överensstämma med principerna om att inte orsaka betydande skada (t.ex. nollutsläpp) och vara utrustad med ERTMS: 70 enheter för regionala linjer och 38 enheter för långdistanslinjer. Den rullande materielen ska överföras till den behöriga myndigheten eller nästa operatör (till marknadspris efter avdrag för stödet) när avtalet om allmän trafik löper ut.

E21G

E2.1.3 Intermodala projekt

Delmål

Undertecknande av kontrakt för intermodala transportprojekt

Undertecknade avtal

 

 

 

4 kv.

2023

Projekten ska väljas ut inom ramen för en konkurrensutsatt och öppen ansökningsomgång. Efter ansökningsomgången ska avtalen med utvalda stödmottagare undertecknas för stöd till 10 intermodala terminaler och leverans av 250 enheter rullande materiel som uppfyller de tekniska specifikationerna och principerna om att inte orsaka betydande skada (t.ex. tysta bromsar, nollutsläpp) och med det globala systemet för mobil kommunikation (för lok).

E22G

E2.1.3 Intermodala projekt

Mål

Ökning av omlastningskapaciteten

 

% (procentandel)

Grundscenario 9,1 miljoner TEU/år installerad kapacitet (ref. 2020) för alla terminaler i Polen

5

2 kv.

2026

Ökning av omlastningskapaciteten vid terminaler som får stöd inom ramen för RRF med minst 5 % jämfört med utgångsvärdet (2020).

E23G

E2.2 Förbättra transportsäkerheten

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter som inför prioritering av fotgängare vid gränsövergångar, enhetlig hastighet i tätbebyggda områden, minsta avstånd mellan fordon, trafiksäkerhetsmål senast 2030 (-50 % dödsoffer i olyckor)

Bestämmelser i rättsakter som anger ikraftträdandet

 

 

 

4 kv.

2021

Följande lagändringar ska införas för att främja trafiksäkerheten: prioritering av fotgängare vid korsningar, införande av enhetliga hastighetsgränser i stadsområden (50 km/h) och minsta avstånd mellan fordon på motorvägar och motortrafikled (halva hastigheten i meter). Det övergripande målet för trafiksäkerhet ska fastställas i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet med målet att minska antalet dödsoffer i trafikolyckor med 50 % fram till 2030 jämfört med 2019, i linje med EU:s åtagande.

E24G

E2.2.1 Investeringar i transportsäkerhet

Mål

Slutförande av byggandet av förbifartsleder och avlägsnande av trafiksäkerhetens blackspots/hotspots

 

Antal

0

10 km, 125 blackspots/hotspots

4 kv.

2023

Avslutade investeringar i 125 farliga blackspots/hotspots moderniserade, 10 km långa ringvägar som byggts för att avlägsna blackspots/hotspots.

E25G

E2.2.1 Investeringar i transportsäkerhet

Mål

Slutförande av byggandet av förbifartsleder, avlägsnande av blackspots/hotspots och installation av automatiska vägövervakningsanordningar

 

Antal

0

90 km, 305 blackspots/hotspots, 128 anordningar

2 kv.

2026

Avslutade investeringar i 305 farliga blackspots/hotspots har moderniserats, 90 km långa ringvägar har byggts för att avlägsna blackspots/hotspots, 128 nya automatiska övervakningsanordningar installerats.

E26G

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Delmål

Biljettförsäljning för enskilda tågresenärer

System i drift

 

 

 

2 kv.

2026

Delmålet avser vidareutveckling av ett enda biljettsystem för järnvägar och tillhandahållande av ett system som är utformat och baserat på nya tekniska lösningar. Biljettsystemet ska vara öppet för integrering av andra transportsätt och vara öppet för alla transportföretag. Tidtabeller och tariffer ska vara lättillgängliga för allmänheten på ett enkelt och användarvänligt sätt. En ny kärnmodul för biljettsystem ska säkerställa införandet av uppdaterade lösningar med åtkomstmoduler som tillhandahålls alla transportföretag utan avgift, så att passagerare kan dra nytta av ett heltäckande och öppet biljettköpsystem. Systemet som körs med en ny kärnmodul ska vara kompatibelt med TTE-lösningar 2.0. B2B- och B2C-modulerna ska utvecklas för att säkerställa en smidig koppling till den nya kärnmodulen.

E27G

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Mål

Installation av Dynamiskt passagerarinformationssystem (SDIP), kontrollsystem och plankorsningar i 55 områden

 

Antal

0

SDIP: 10 platser, kontroll: 15 platser, plankorsningar: 30 platser

1 kv.

2024

Installation av Dynamic Passenger Information System (SDIP) på 10 platser för SDIP som ger information i realtid om järnvägstrafik för passagerare, 15 platser för automatisk kontroll som gör det möjligt att hantera särskilda järnvägsområden från lokala trafikledningscentraler, 30 plankorsningar avseende installation av automatiska styrda säkerhetsanordningar (gränsövergång, ljudsignalsystem och ljussignalsystem).

E28G

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Mål

Installation av automatisk kontroll, plankorsningar, 180 fordonsbaserade ERTMS-enheter och tillhörande ibruktagande

 

Antal

0

– 180 fordonsbaserade ERTMS-enheter.

– 45 platser för plankorsningar,

– 35 platser för automatisk styrning,

2 kv.

2026

Slutförande av arbeten i samband med installation av 180 ERTMS-enheter ombord (förslag ska väljas ut inom ramen för en konkurrensutsatt ansökningsomgång), uppgradering av 45 plankorsningar (inklusive grindar, ljud- och ljussäkerhetssystem) och införande av automatisk kontroll av järnvägskontrollpunkter på 35 platser.

E.3.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

E1.2 Öka andelen transporter med nollutsläpp och låga utsläpp, förebygga och minska transporternas negativa inverkan på miljön

Reformen ska syfta till att minska transporternas miljö- och hälsoeffekter.

Reformen ska bestå i att införa en skyldighet att skapa transportzoner med låga utsläpp i städer med fler än 100 000 invånare, där de specifika tröskelvärdena för luftföroreningar överskrids. De lokala myndigheterna ska ha 9 månader på sig att införa sådana zoner från och med den tidpunkt då överskridandet av föroreningsnivån ska fastställas av miljöskyddsinspektionen.

Reformen ska träda i kraft senast den 30 juni 2024, och berörda städer ska införa zoner med låga utsläpp senast den 31 mars 2025.

E1.2.1 Kollektivtransport med nollutsläpp i städer (spårvagnar)

Investeringen ska syfta till att öka utbudet av ren kollektivtrafik i städerna.

Stöd ska i första hand ges till områden där rena transportzoner har införts eller planeras att införas.

Investeringen ska bestå av inköp av 110 utsläppsfria rullande järnvägsmateriel (spårvagnar) för kollektivtrafik i städer senast den 30 juni 2026.

E2.3 Förbättra transporttillgänglighet, säkerhet och digitala lösningar

Reformen ska syfta till att öka transporternas tillgänglighet.

Den ska bestå av ett påskyndat genomförande av förordning (EG) nr 1371/2007 om rättigheter för tågresenärer och om anpassning av rullande materiel till passagerare med nedsatt rörlighet. Reformen ska träda i kraft senast den 31 december 2022.

Reformen ska också omfatta en skyldighet att uppgradera nationell, internationell och regional rullande materiel med krav för passagerare med funktionsnedsättning. Denna skyldighet ska träda i kraft senast den 30 juni 2024.

E2.3.1 Rullande materiel för persontrafik på regional järnväg

Investeringen ska syfta till att förbättra de regionala järnvägstransporttjänsterna, minska utestängningen från transporter och förbättra transportkomforten för regionala passagerartransportföretag, påskynda skyddet av passagerares rättigheter och förbättra kvaliteten på de järnvägstjänster som tillhandahålls för regional, interregional och internationell persontrafik.

För att uppnå målet ska investeringen bestå i modernisering och inköp av 75 ny utsläppsfri rullande materiel som uppfyller TSD-kraven, utrustad med ERTMS och säkerställer full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet senast den 30 juni 2026.

E.4.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

E1L

E1.2 Öka andelen transporter med nollutsläpp och låga utsläpp, förebygga och minska transporternas negativa inverkan på miljön

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inför krav på utsläppssnåla zoner för utvalda, mest förorenade städer

Bestämmelse i rättsakten om dess ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2024

I rättsakten fastställs en skyldighet att senast första kvartalet 2025 inrätta transportzoner med låga utsläpp i städer med fler än 100,000 invånare, där skadliga ämnen överskrider EU:s gränsvärden för luftföroreningar, och att utvidga möjligheten att införa dem till alla stadsområden, oavsett antalet invånare. Endast personbilar med låga utsläpp får segla in i zonerna. Inom 9 månader från och med dagen för mottagandet av information om överskridandet av luftföroreningshalten ska städerna skapa ett rent transportområde i sitt område. Den angivna perioden på 9 månader är avsedd att göra det möjligt för lokala myndigheter att förbereda det område där det rena transportområdet ska vara beläget för de planerade begränsningarna.

E2L

E1.2 Öka andelen transporter med nollutsläpp och låga utsläpp, förebygga och minska transporternas negativa inverkan på miljön

Delmål

Införande av transportzoner med låga utsläpp som genomförs av berörda kommunala myndigheter

Införande av transportzoner med låga utsläpp

 

 

 

1 kv.

2025

Transportzoner med låga utsläpp ska vara obligatoriska i städer med mer än 100,000 invånare där luftkvalitetströsklarna överskrids. Den allmänna miljöinspektionen ska utarbeta en luftkvalitetsrapport senast den 30 april varje år. Städer som överskrider de gränsvärden för luftkvalitet som fastställs i den första rapporten som offentliggjordes efter det att lagstiftningen trätt i kraft ska ha 6 månader på sig att upprätta transportzoner med låga utsläpp.

E3L

E1.2.1 Kollektivtransport med nollutsläpp i städer (spårvagnar)

Delmål

Nya spårvagnar: urval av stödmottagare

Kontrakt som undertecknats med stödmottagande enheter

1 kv.

2025

Kontrakt som undertecknats med stödmottagande enheter (kommuner eller kollektivtrafikföretag) för inköp och ibruktagande av 110 spårvagnar, efter öppna och transparenta konkurrensutsatta ansökningsomgångar.

De stödmottagande enheterna ska väljas ut genom öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar som är öppna för alla lokala myndigheter och kollektivtrafikföretag.

Kriterierna för urval av stödmottagande enheter ska särskilt återspegla behoven av ren kollektivtrafik och inverkan på minskade utsläpp och trafikstockningar samt projektens mognadsgrad. Områden där rena transportzoner har införts eller planeras att införas ska prioriteras.

Medlen ska fördelas på ett rättvist och öppet sätt som överenskommits med de lokala myndigheterna och får inte återbetalas av slutmottagarna eller de lokala myndigheterna till den polska regeringen i någon form.

E4L

E1.2.1 Kollektivtransport med nollutsläpp i städer (spårvagnar)

Mål

Nya spårvagnar i drift för kollektivtrafik i städer

 

Antal

0

110

2 kv.

2026

Målet avser antalet nya spårvagnar i drift i städer.

Upphandlingen av spårvagnar ska ske genom öppna och konkurrensutsatta anbudsförfaranden som förvaltas av transportministeriet/de stödmottagande enheterna.

Investeringen ska syfta till att öka utbudet av ren kollektivtrafik i städerna. Stöd ska i första hand ges till områden där rena transportzoner har införts eller planeras att införas. Investeringen ska bestå av inköp av 110 utsläppsfria rullande järnvägsmateriel (spårvagnar) för kollektivtrafik i städer senast den 30 juni 2026.

E5L

E2.3 Förbättra transporttillgänglighet, säkerhet och digitala lösningar

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inför förbättringar av passagerares rättigheter på området för krav på rullande materiel

Bestämmelse i rättsakterna som anger ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2022

Tekniska och funktionella standarder för järnvägsinvesteringar ska införas genom en rättsakt för att säkerställa lämpliga infrastrukturlösningar som tillgodoser behoven hos resenärer med nedsatt rörlighet. I detta syfte ska rättsakten upphäva de relevanta nationella bestämmelserna om undantag från förordning (EG) nr 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer.

E6L

E2.3 Förbättra transporttillgänglighet, säkerhet och digitala lösningar

Delmål

Skyldighet att uppgradera nationell, internationell och regional rullande materiel med krav för passagerare med funktionsnedsättning

Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2024

Ikraftträdande av skyldigheten att anpassa rullande järnvägsmateriel till kraven på passagerares rättigheter, med anpassning till förordning 1371/2007, artikel 8 avsnitt 3 och artikel 21 avsnitt 1 (där modernisering är motiverad och rationell när det gäller den rullande materielens förväntade livslängd) för regional, nationell och internationell rullande materiel som ska uppgraderas till passagerare med funktionsnedsättning och förbättra passagerarnas rättigheter.
För regional rullande materiel ska krav vara obligatoriska från och med andra kvartalet 2024 och för rullande materiel för internationell trafik och fjärrtrafik från och med andra kvartalet 2023.

E7L

E2.3.1 Rullande materiel för persontrafik på regional järnväg

Mål

Nya el- och ERTMS-utrustade regionaltåg i drift

 

Antal

0

75

2 kv.

2026

Ny utsläppsfri och ERTMS-utrustad regional rullande materiel i drift. Utrustning ska upphandlas genom öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar och i linje med avtal om allmän trafik. Den rullande materielen ska överföras till den behöriga myndigheten eller nästa operatör (till marknadspris efter avdrag för stödet) när avtalet om allmän trafik löper ut.



F. DEL F: ”FÖRBÄTTRING AV INSTITUTIONERNAS KVALITET OCH VILLKOREN FÖR GENOMFÖRANDET AV PLANEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS”

Polen står inför ett antal långvariga utmaningar i samband med investeringsklimatet, särskilt när det gäller det polska rättssystemet samt besluts- och lagstiftningsprocesser.

Denna del syftar därför främst till att förbättra investeringsklimatet och skapa förutsättningar för ett effektivt genomförande av den polska planen för återhämtning och resiliens. I detta syfte syftar reformerna till att stärka domstolarnas oberoende och opartiskhet, åtgärda situationen för domare som berörs av beslut från avdelningen för disciplinmål vid högsta domstolen i disciplinmål och mål om immunitet mot domare i syfte att återinsätta dem som befunnits ha påverkats felaktigt genom prövningsförfaranden som ska genomföras utan dröjsmål, förbättra samrådet med arbetsmarknadens parter i lagstiftningsprocessen, öka användningen av konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocessen, minska användningen av påskyndade förfaranden i lagstiftningsprocessen, säkerställa lämpliga samråd med arbetsmarknadens parter och berörda parter vid genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, bland annat genom inrättandet av en övervakningskommitté, och säkerställa tillämpningen av riskbedömningsverktyget Arachne vid genomförandet av planen för återhämtning och resiliens.

Komponenten bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att ”förbättra regelverket, särskilt genom att stärka rollen för samråd med arbetsmarknadens parter och offentliga samråd i lagstiftningsprocessen” (landsspecifik rekommendation 3 från 2019) och till att ”skapa ett investeringsklimat, särskilt genom att skydda rättsväsendets oberoende” samt ”säkerställa effektiva offentliga samråd och deltagande av arbetsmarknadens parter i beslutsprocessen” (landsspecifik rekommendation 4 från 2020).

F1 System för rättsliga frågor

Det huvudsakliga syftet med reformerna är att höja standarden på det rättsliga skyddet och förbättra investeringsklimatet i Polen samt att stödja det interna kontrollsystem som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 genom att stärka garantierna för domstolarnas oberoende och opartiskhet.

Reformen ska leda till en förstärkning av det oberoende och den opartiskheten hos domstolar och domare som inrättats genom lagen i enlighet med artikel 19 i EU-fördraget och relevanta delar av EU:s regelverk. I enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 ska alla andra reformer genomföras utan att detta resultat försvagas och att de faktorer som anges nedan påverkas negativt.

F1.1 Reform som stärker domstolarnas oberoende och opartiskhet

Reformen ska

a)i samtliga mål som rör domare, inbegripet disciplinmål och upphävande av domstolsimmunitet, fastställa omfattningen av högsta domstolens avdelnings behörighet, med undantag för den befintliga avdelningen för disciplinmål, som uppfyller de krav som följer av artikel 19.1 i EU-fördraget. Detta ska säkerställa att ovannämnda ärenden prövas av en oberoende och opartisk domstol som inrättats enligt lag, medan befogenheten att utse den disciplinära domstol som är behörig i första instans i mål som rör domare vid allmänna domstolar ska begränsas.

b)klargöra räckvidden för domares disciplinära ansvar genom att säkerställa att polska domstolars rätt att begära förhandsavgörande till EU-domstolen inte begränsas. En sådan begäran ska inte utgöra grund för att inleda ett disciplinärt förfarande mot en domare.

c)fastän domarna fortfarande kan hållas ansvariga för fel i yrkesutövningen, inbegripet uppenbara och grova lagöverträdelser, fastställer att innehållet i rättsliga avgöranden inte klassificeras som en disciplinär överträdelse.

d)säkerställa att det inom ramen för domstolsförfarandet är möjligt för en behörig domstol att inleda en kontroll av huruvida en domare uppfyller kraven på att vara oberoende, opartisk och ”inrättas genom lag”, i enlighet med artikel 19 i EU-fördraget, när det föreligger allvarliga tvivel på denna punkt och att en sådan kontroll inte klassificeras som en disciplinär överträdelse.

e)stärka rättssäkerhetsgarantierna och parternas befogenheter i disciplinära förfaranden mot domare genom att

i) säkerställa att disciplinmål mot domare vid allmänna domstolar prövas inom rimlig tid,

ii) göra mer exakta bestämmelser om territoriell behörighet för de domstolar som prövar disciplinmål för att säkerställa att den relevanta domstolen kan avgöras direkt i enlighet med lagstiftningsakten, och

iii) se till att utnämningen av en försvarare i disciplinära förfaranden som rör en domare sker inom rimlig tid och ge försvarsombudet tid att förbereda sig för att utföra sina uppgifter i det aktuella förfarandet. Samtidigt ska domstolen skjuta upp förfarandet om den tilltalade eller hans eller hennes försvarare har en vederbörligen motiverad frånvaro.

Reformen ska träda i kraft i slutet av andra kvartalet 2022.

F1.2 Reform för att avhjälpa situationen för domare som berörs av besluten från avdelningen för disciplinmål vid högsta domstolen i disciplinmål och mål om immunitet mot domstolar

Reformen ska säkerställa att domare som berörs av beslut från högsta domstolens avdelning för disciplinmål har tillgång till prövningsförfaranden i sina mål. Sådana ärenden som redan har avgjorts av avdelningen för disciplinmål ska prövas av en domstol som uppfyller kraven i artikel 19.1 i EU-fördraget, i enlighet med de regler som ska antas på grundval av ovannämnda reform. I lagstiftningsakten ska det anges att den första förhandlingen i den domstol som ska avgöra dessa mål ska äga rum inom tre månader från mottagandet av begäran från den domare som begär omprövning, och att målen ska avgöras inom tolv månader från mottagandet av ett sådant förslag. De mål som för närvarande är anhängiga vid avdelningen för disciplinmål ska hänskjutas till domstolen för vidare handläggning i enlighet med de regler som fastställts inom ramen för ovannämnda förfaranden.

Reformen ska träda i kraft i slutet av andra kvartalet 2022.

Båda de reformer som förtecknas ovan med slutdatum för fjärde kvartalet 2 2022 ska vara genomförda innan den första betalningsansökan lämnas in till kommissionen och ska vara en förutsättning för alla betalningar enligt artikel 24 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

F2.1 Förbättra lagstiftningsprocessen

Reformens mål är antagandet av en ändring av arbetsordningen för sejmen, senaten och ministerrådet, genom vilken en obligatorisk konsekvensbedömning och offentligt samråd ska införas för lagförslag som föreslås av deputeradekammaren och senaten. Reformen ska också begränsa användningen av påskyndade förfaranden till väl specificerade och exceptionella fall.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 september 2022.

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens 

För att säkerställa ett korrekt samråd med arbetsmarknadens parter och berörda parter i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens ska reformen inbegripa ikraftträdandet av en lagstiftningsakt för att inrätta en övervakningskommitté bestående av berörda parter och arbetsmarknadens parter som deltar i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens. Övervakningskommittén ska ges i uppdrag att övervaka det effektiva genomförandet av planen för återhämtning och resiliens. Lagstiftningsakten ska innehålla en bestämmelse som gör det till ett rättsligt krav att samråda med övervakningskommittén under genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Reformen ska också omfatta antagandet av riktlinjer som fastställer reglerna för berörda parters och arbetsmarknadsparters deltagande i programplanering, genomförande, övervakning och utvärdering av planen för återhämtning och resiliens.

Reformen ska också omfatta inrättandet av ett databassystem i enlighet med artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241 för att möjliggöra insamling, lagring och övervakning av uppgifter om delmål och mål, även på slutmottagarnivå. De uppgifter som kommer från detta databassystem ska matas in i Arachne-systemet, som ska användas vid revisioner och kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter, bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

F.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

F1G

F1.1 Reform som stärker domstolarnas oberoende och opartiskhet

Delmål

Ikraftträdande av en reform som stärker domstolarnas oberoende och opartiskhet

Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdande

2 kv.

2022

Ikraftträdande av en reform som ska

a)i samtliga mål som rör domare, inbegripet disciplinmål och upphävande av domstolsimmunitet, fastställa omfattningen av högsta domstolens avdelnings behörighet, med undantag för den befintliga avdelningen för disciplinmål, som uppfyller de krav som följer av artikel 19.1 i EU-fördraget. Detta ska säkerställa att ovannämnda ärenden prövas av en oberoende och opartisk domstol som inrättats enligt lag, medan befogenheten att utse den disciplinära domstol som är behörig i första instans i mål som rör domare vid allmänna domstolar ska begränsas.

b)klargöra räckvidden för domares disciplinära ansvar genom att säkerställa att polska domstolars rätt att begära förhandsavgörande till EU-domstolen inte begränsas. En sådan begäran ska inte utgöra grund för att inleda ett disciplinärt förfarande mot en domare.

c)fastän domarna fortfarande kan hållas ansvariga för fel i yrkesutövningen, inbegripet uppenbara och grova lagöverträdelser, fastställer att innehållet i rättsliga avgöranden inte klassificeras som en disciplinär överträdelse.

d)säkerställa att det inom ramen för domstolsförfarandet är möjligt för en behörig domstol att inleda en kontroll av huruvida en domare uppfyller kraven på att vara oberoende, opartisk och ”inrättas genom lag”, i enlighet med artikel 19 i EU-fördraget, när det föreligger allvarliga tvivel på denna punkt och att en sådan kontroll inte klassificeras som en disciplinär överträdelse.

e)stärka rättssäkerhetsgarantierna och parternas befogenheter i disciplinära förfaranden mot domare genom

(I)se till att disciplinärenden mot domare vid de allmänna domstolarna prövas inom rimlig tid,

(II)göra mer exakta bestämmelser om territoriell behörighet för de domstolar som prövar disciplinära mål för att säkerställa att den relevanta domstolen kan avgöras direkt i enlighet med lagstiftningsakten, och

(III)se till att utnämningen av en försvarare i disciplinära förfaranden som rör en domare sker inom rimlig tid och ge försvarsombudet tid att förbereda sig för att utföra sina uppgifter i det aktuella förfarandet. Samtidigt ska domstolen skjuta upp förfarandet om den tilltalade eller hans eller hennes försvarare vederbörligen motiverat frånvaro.

F2G

F1.2 Reform för att avhjälpa situationen för domare som berörs av besluten från avdelningen för disciplinmål vid högsta domstolen i disciplinmål och mål om immunitet mot domstolar

Delmål

Ikraftträdande av en reform för att avhjälpa situationen för domare som påverkas av besluten från högsta domstolens avdelning för disciplinmål i disciplinära mål och mål om immunitet mot rättsliga förfaranden

Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdande

2 kv.

2022

Ikraftträdande av en reform som ska säkerställa att domare som berörs av beslut av högsta domstolens avdelning för disciplinmål har tillgång till prövningsförfaranden i sina mål. Sådana ärenden som redan har avgjorts av avdelningen för disciplinmål ska prövas av en domstol som uppfyller kraven i artikel 19.1 i EU-fördraget, i enlighet med de regler som ska antas på grundval av domen i det ovannämnda delmålet F1G. I lagstiftningsakten ska det anges att den första förhandlingen i den domstol som ska avgöra dessa mål ska äga rum inom tre månader från mottagandet av begäran från den domare som begär omprövning, och att målen ska avgöras inom tolv månader från mottagandet av ett sådant förslag. De mål som för närvarande är anhängiga vid avdelningen för disciplinmål ska hänskjutas till domstolen för vidare handläggning i enlighet med de regler som fastställts inom ramen för ovannämnda förfaranden.

F3G

F1.2 Reform för att avhjälpa situationen för domare som berörs av besluten från avdelningen för disciplinmål vid högsta domstolen i disciplinmål och mål om immunitet mot domstolar

Delmål

Reform för att avhjälpa situationen för domare som påverkas av besluten från högsta domstolens avdelning för disciplinmål i disciplinmål och mål om immunitet mot rättsliga förfaranden

Mål som avgjorts

4 kv.

2023

Alla omprövningsärenden som inletts i enlighet med etappmål F2G ska avgöras, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall.

F4G

F2.1 Förbättra lagstiftningsprocessen

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av sejmens, senatens och ministerrådets arbetsordning för att öka användningen av offentliga samråd och konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocessen

Bestämmelser i rättsakter som anger ikraftträdandet

3 kv.

2022

Ikraftträdande av ändringar i sejmens, senatens och ministerrådets arbetsordning som ska i) införa obligatorisk konsekvensbedömning och offentligt samråd för lagförslag som föreslagits av suppleanter och senatorer, i syfte att säkerställa ett mer strukturellt deltagande av intressenter och experter i lagstiftningsarbetet, ii) begränsa användningen av påskyndade förfaranden till väl specificerade och exceptionella fall.

F5G

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inrättar en övervakningskommitté och ger den i uppdrag att övervaka det faktiska genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2022

Efter ett offentligt samråd träder en rättsakt i kraft som ska
1) inrätta en övervakningskommitté, som ska ha till uppgift att övervaka det faktiska genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, bestående av berörda parter och arbetsmarknadens parter som påverkas av genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet företrädare för organ som företräder det civila samhället och som främjar grundläggande rättigheter och icke-diskriminering.
2) göra det till ett rättsligt krav att samråda med övervakningskommittén under genomförandet av planen för återhämtning och resiliens.

F6G

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Delmål

Antagande av vägledningen från ministern med ansvar för regional utveckling om fastställande av regler för berörda parters och arbetsmarknadsparters deltagande i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Offentliggörande av vägledningen på webbplatsen för ministeriet för utvecklingsfonder och regionalpolitik

2 kv.

2022

Efter ett offentligt samråd, antagande av vägledningen för att säkerställa ett effektivt deltagande av berörda parter och arbetsmarknadens parter i programplaneringen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av planen för återhämtning och resiliens.

Vägledningen ska harmonisera de åtgärder som ska vidtas av de institutioner som ansvarar för genomförandet av reformer och investeringar inom ramen för planen för återhämtning och resiliens.

Vägledningen ska innehålla mekanismer för övervakning och utvärdering av intressenternas och arbetsmarknadsparternas deltagande.

F7G

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Delmål

Säkerställa en effektiv revision och kontroll inom ramen för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens som skyddar unionens ekonomiska intressen

Revisionsrapport som bekräftar lagringssystemets funktioner

2 kv.

2022

Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift. Systemet ska minst omfatta följande funktioner:
a) Insamling av uppgifter och övervakning av uppnåendet av delmål och mål.
b) insamling, lagring och säkerställande av tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Tillgång till dessa uppgifter ska beviljas alla relevanta nationella och europeiska organ i revisions- och kontrollsyfte. De uppgifter som kommer från detta databassystem ska varje kvartal matas in i Arachne-systemet. Arachne-systemet ska användas vid revisioner och kontroller för att förebygga och upptäcka och korrigera intressekonflikter, bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering.



2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den uppskattade totala kostnaden för Polens återhämtnings- och resiliensplan är 160 967 579 300 zloty, vilket motsvarar 35 363 500 000 EUR på grundval av ECB:s referenskurs för EUR/PLN av den 3 maj 2021.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

2,1. Ekonomiskt bidrag

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

2.1.1 första utbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A1G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Utarbetande av ett konceptdokument om den standardiserade kontoplanen som är integrerad med budgetklassificeringen

A3G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen om offentliga finanser som utvidgar tillämpningsområdet för regeln om stabiliserande utgifter till att omfatta statliga fonder för särskilda ändamål

A5G

A1.2 Ytterligare minskning av regelbördan och den administrativa bördan

Delmål

Ikraftträdande av ett lagstiftningspaket för att minska den administrativa bördan för företag och medborgare

A18G

A1.4 Reformen för att förbättra konkurrenskraften och skyddet för producenter och konsumenter inom jordbrukssektorn

Delmål

Ikraftträdande av en ny lag för att bekämpa orättvis användning av avtalsfördelar inom jordbruks- och livsmedelshandeln

A20G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Delmål

Antagande av kriterier för urval av stödmottagare för alla projekt inom ramen för denna investering

A27G

A2.1 Snabbare robotisering och digitaliserings- och innovationsprocesser

Delmål

Ikraftträdande av en ny lag till stöd för automatisering/digitalisering och innovation av företag genom införande av skattelättnader för robotisering

A38G

A2.4 Stärka samarbetsmekanismerna mellan vetenskap och industri

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som ändrar lagen om högre utbildning och vetenskap med avseende på förteckningen över enheter som kan bilda specialföretag tillsammans med universitet

A39G

A2.4 Stärka samarbetsmekanismerna mellan vetenskap och industri

Delmål

Fastställande av regler för användning av laboratorier och kunskapsöverföring från institut som övervakas av ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling

A59G

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om vård av barn upp till tre års ålder i syfte att ändra organisationen av systemet för finansiering av barnomsorg upp till tre års ålder i syfte att införa ett enhetligt finansieringssystem för inrättande och drift av barnomsorg för barn upp till tre års ålder

A60G

A4.2.1 Stöd till barnomsorg för barn upp till tre års ålder (daghem, barnklubbar) under Maluch+

Delmål

Inrättandet av ett IT-system för finansiering och inrättande av barnomsorg för barn upp till tre års ålder, som ska kombinera olika finansieringskällor för barnomsorg.

A62G

A4.3 Genomförande av den rättsliga ramen för enheter inom den sociala ekonomin

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om den sociala ekonomin

B1G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om ändring av energieffektivitetslagen och tillhörande rättsakter

B3G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Uppdatering av det nationella luftvårdsprogrammet

B16G

B2.1 Förbättring av villkoren för utveckling av vätgasteknik och andra koldioxidsnåla gaser

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter om ändring av lagstiftningsakterna för vätgas som alternativt transportbränsle

B23G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som ändrar lagen om investeringar i landbaserade vindkraftparker

B29G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningar till följd av lagen av den 17 december 2020 om främjande av elproduktion i vindkraftparker till havs

B39G

B3.1 Stödja en hållbar vatten- och avloppsvattenförvaltning på landsbygden

Delmål

Utveckling av regler för territorialisering av stöd till vatten- eller avloppsinvesteringar i landsbygdsområden

B4039G

B3.1 Stödja en hållbar vatten- och avloppsvattenförvaltning på landsbygden

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inför en skyldighet att regelbundet övervaka och kontrollera lämpliga enskilda system

C1G

C1.1 Underlätta utvecklingen av nätinfrastruktur för att säkerställa allmän tillgång till höghastighetsinternet

Delmål

Ram som utarbetats av premiärministerns kansli för att medfinansiera bredbandsprojekt i vita områden för nästa generations accessnät, där det för närvarande inte finns något NGA-nät

D23G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Delmål

Ändring av lagen om högre utbildning och vetenskap och om läkar- och tandläkaryrkena för att tillhandahålla en rättslig grund för ekonomiskt stöd från läsåret 2021/2022 till studenter inom medicin i Polen

D29G

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om inrättande av ett system med incitament för att genomföra och fortsätta studier vid utvalda medicinska universitetsfakulteter genom stipendier, finansiering av studier och mentorskap

E8G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Delmål

Inrättande av ett finansieringsinstrument (fond) för utsläppsfri/utsläppssnål rörlighet och energi

E23G

E2.2 Förbättra transportsäkerheten

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter som inför prioritering av fotgängare vid gränsövergångar, enhetlig hastighet i tätbebyggda områden, minsta avstånd mellan fordon, trafiksäkerhetsmål senast 2030 (-50 % dödsoffer i olyckor)

F1G

F1.1 Reform som stärker domstolarnas oberoende och opartiskhet

Delmål

Ikraftträdande av en reform som stärker domstolarnas oberoende och opartiskhet

F2G

F2.1 Reform för att avhjälpa situationen för domare som berörs av besluten från avdelningen för disciplinmål vid högsta domstolen i disciplinmål och mål om immunitet mot domstolar

Delmål

Ikraftträdande av en reform som stärker domstolarnas oberoende och opartiskhet

F5G

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inrättar en övervakningskommitté och ger den i uppdrag att övervaka det faktiska genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

F6G

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Delmål

Antagande av vägledningen från ministern med ansvar för regional utveckling om fastställande av regler för berörda parters och arbetsmarknadsparters deltagande i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

F7G

F3.1 Förbättra villkoren för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens

Delmål

Säkerställa en effektiv revision och kontroll inom ramen för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens som skyddar unionens ekonomiska intressen

Delbetalning, belopp

2 851 148 919 EUR

2.1.2 andra utbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A9G

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Delmål

Antagande av det slutliga urvalet av investeringsområden som ska utvecklas

A13G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen.

Delmål

Offentliggörande av ett dokument som fastställer tilldelningsmekanismen och det vägledande stödbelopp som ska ges till varje kommun i Polen för genomförandet av reformen av markanvändningsplaneringen

A49G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

Inrättande av fungerande regionala samordningsgrupper som samordnar politiken inom yrkesutbildning och livslångt lärande

A51G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Ikraftträdande av nya lagar om offentliga arbetsförmedlingar, anställning av tredjelandsmedborgare och om elektroniskt ingående av vissa anställningsavtal:

– införa förändringar av de offentliga arbetsförmedlingarna och den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att öka deltagandet på arbetsmarknaden

– minska de administrativa hindren för anställning av utlänningar

– förenkling av förfarandet för att ingå vissa avtal

A53G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Genomföra en samrådsprocess med arbetsmarknadens parter om möjligheterna till kollektivavtal och genomföra en omfattande studie om den potentiella rollen för ett enda anställningsavtal för att skapa ny flexibilitet och trygghet på den polska arbetsmarknaden.

A65G

A4.4 Att göra anställningsformerna mer flexibla och införa distansarbete

Delmål

Ikraftträdande av den rättsakt som ändrade arbetslagen som inför permanenta inrättningar för distansarbete till bestämmelserna i arbetslagen och flexibla former av arbetstidsarrangemang

A67G

A4.5 Förlänga karriären och främja arbete efter den lagstadgade pensionsåldern

Delmål

Ikraftträdande av den rättsakt som ändrar lagen om inkomstskatt för fysiska personer som från och med 2023 inför en nedsättning av inkomstskatten för personer som uppnått pensionsåldern men fortsätter att arbeta

B4G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av ändringen av klimat- och miljöministerns förordning om kvalitetsnormer för fasta bränslen

B24G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av en förordning om fastställande av en plan för auktioner för förnybar energi för åren 2022–2027

B30G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningar till följd av lagen av den 17 december 2020 om främjande av elproduktion i vindkraftparker till havs

C3G

C1.1 Underlätta utvecklingen av nätinfrastruktur för att säkerställa allmän tillgång till höghastighetsinternet

Delmål

Premiärministerns ändring av förordningen om en enda informationspunkt

C9G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Bindande minimistandarder för att utrusta alla skolor med digital infrastruktur för att möjliggöra användning av digital teknik för lärande på samma nivå i varje skola.

C10G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Ikraftträdande av ministerrådets resolution om utvecklingsprogrammet för digital kompetens för att hantera utvecklingen av digital kompetens och digital utbildning för medborgare och arbetstagare inom olika sektorer. Detta inbegriper inrättandet av ett centrum för digital kompetensutveckling (DCDC).

C16G

C2.1.3 E-kompetens

Delmål

Inrättande av ett centrum för digital kompetensutveckling (DCDC)

C21G

C3.1 Förbättra it-säkerheten i informationssystem, stärka infrastrukturen för databehandling och optimera infrastrukturen för de statliga myndigheter som ansvarar för säkerheten.

Delmål

Ändring av akten av den 5 juli 2018 om det nationella it-säkerhetssystemet, genomförande av it-säkerhetsdirektivet och inrättande av en övergripande rättslig och organisatorisk grund för cybersäkerhet för ett nationellt cybersäkerhetssystem

C27G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Delmål

Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) Urval av projekt för nästa generations molnbaserade tjänster och undertecknande av kontrakt

D1G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om modernisering och förbättring av sjukhusens effektivitet

D2G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Beslutet av ordföranden för den nationella hälso- och sjukvårdsfonden (NFZ) om förstärkning av primärvården och den samordnade vården träder i kraft, följt av finansiella bestämmelser (inklusive ändringar av kontrakt) som möjliggör ett genomförande i hela landet.

D3G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om kvalitet inom hälso- och sjukvård och patientsäkerhet, tillsammans med nödvändiga tillämpningsföreskrifter

D4G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om det nationella onkologiska nätverket om fastställande av regler för nätverkets drift genom införande av en ny struktur och en ny modell för hantering av cancervård

D9G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om förteckningen över exakta kriterier för behöriga sjukhus till särskilda kategorier för att hjälpa till att definiera investeringsbehov till följd av reformen

D25G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Delmål

Ikraftträdandet av lagen om paramedicinska yrken och självbestämmande för paramedicinska yrkesutövare, som ska göra det möjligt att inrätta program för högre utbildning för förberedelse för paramedicinska yrken.

D27G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter som syftar till att göra medicinska arbeten mer attraktiva och förbättra arbetsvillkoren för sjukvårdspersonal träder i kraft.

D32G

D3.1 Öka hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet genom att stödja Polens forsknings- och utvecklingspotential inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Ikraftträdande av lagen om kliniska prövningar av humanläkemedel

D33G

D3.1 Öka hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet och kvalitet genom att stödja Polens forsknings- och utvecklingspotential inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Ikraftträdande eller genomförande av de nyckelåtgärder som anges i regeringens strategiska plan för utveckling av den biomedicinska sektorn i enlighet med den tidsplan som anges i den strategiska planen

D34G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Idrifttagande av en elektronisk plattform för det polska nätverket av kliniska forskningscentrum

E1G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Ikraftträdande av en lag om skyldighet att enbart köpa utsläppssnåla och utsläppsfria bussar i städer med mer än 100,000 invånare från och med 2025

E9G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Delmål

Val av finansförmedlare

E15G

E2.1 Förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av järnvägstransportlagen för att säkerställa järnvägsoperatörernas motståndskraft. Ministerbeslut om fastställande av prioriteringar för intermodala transporter och avlägsnande av flaskhalsar för att främja järnvägarnas kapacitet

F4G

F3.1 Förbättra lagstiftningsprocessen

Delmål

Antagande av en ändring av parlamentets, senatens och ministerrådets arbetsordning för att öka användningen av offentliga samråd och konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocessen

Delbetalning, belopp

3 020 710 639 EUR

2.1.3 tredje bidraget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A12G

A1.3 Reform av markanvändningsplaneringen

Delmål

Ikraftträdande av en ny lag om fysisk planering

A33G

A2.3 Tillhandahållande av en institutionell och rättslig grund för utvecklingen av obemannade luftfartyg (UAV)

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om den polska flygtrafiktjänsten

A57G

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till högkvalitativ barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Delmål

Antagande av kvalitetsnormer för barnomsorg, inklusive utbildningsriktlinjer och standarder för omsorgstjänster för barn under tre år, för att säkerställa hög kvalitet, inklusive utbildning och omsorg.

A71G

A4.7 Begränsning av segmenteringen av arbetsmarknaden

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som ändrar lagen om socialförsäkringssystem som begränsar segmenteringen av arbetsmarknaden och ökar det sociala skyddet för alla som arbetar på grundval av civilrättsliga avtal, genom att dessa avtal blir föremål för socialförsäkringsavgifter.

B2G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Uppdatering av det prioriterade programmet för ren luft

B22G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Delmål

Ikraftträdande av rättsakter som ändrar den rättsliga ramen för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och biometan: Ändringar i lagen om förnybara energikällor, ändringar i lagstiftningen om energimarknaden och ikraftträdande av en förordning till lagen om förnybara energikällor

C2G

C1.1 Underlätta utvecklingen av nätinfrastruktur för att säkerställa allmän tillgång till höghastighetsinternet

Delmål

Ändring av förordningen från ministern för digitalisering om den årliga inventeringen av telekommunikationsinfrastrukturens tjänster

C17G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T1 – Digitala samordnare, i genomsnitt en per kommun (gmina) i Polen

D7G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av förordningen om förteckningen över vojvodskaps-övervakningscentrum för onkologiska nätverk

D10G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Delmål

Första ansökningsomgången för sjukhus som begär finansiering

E2G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Åtgärder för att stödja utarbetandet av planer för hållbar rörlighet i städer och antagandet av incitament för genomförandet av planer för hållbar rörlighet i städer som tillhandahåller tekniskt och ekonomiskt stöd till alla funktionella stadsområden från infrastrukturministeriet.

E16G

E2.1 Förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft

Mål

Införande av vägtullsystem på nya vägar

Delbetalning, belopp

2 003 340 320 EUR

2.1.4 fjärde bidraget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A6G

A1.2 Ytterligare minskning av regelbördan och den administrativa bördan

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen om investeringszoner

A10G

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Mål

Hektar utvecklade investeringsområden

A25G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Jordbrukare och fiskare som har slutfört projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, förkorta livsmedelskedjorna och genomföra jordbrukslösningar 4.0 i produktionsprocesser

A41G

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Delmål

Ikraftträdande av lagen om ändring av utbildningslagen, om inrättande av den rättsliga ramen för nätverket av sektoriella kompetenscentrum, tillhandahållande av riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov

A42G

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Delmål

Ikraftträdande av lagen om ändring av lärarlagen som gör det möjligt att genomföra fortbildning för lärare i de sektoriella kompetenscentrumen

A50G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

Utveckling av operativa genomförandeprogram för den integrerade kompetensstrategin på regional nivå av de inrättade regionala samordningsgrupperna för yrkesutbildning och livslångt lärande

A52G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Nya standarder och resultatramar för de offentliga arbetsförmedlingarnas funktion och samordning

A69G

A4.6 Öka deltagandet på arbetsmarknaden för vissa grupper genom att utveckla långvarig vård och omsorg

Delmål

Strategisk översyn av långvarig vård och omsorg i Polen i syfte att fastställa reformprioriteringar

B5G

B1.1 Ren luft och energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av förordningen om kvalitetsnormer för fasta biomassabränslen

B8G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T1 – Ersättning av värmekälla i småhus

B10G

B1.1.2 Ersättning av värmekälla och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T1 – Värmemodernisering och installation av förnybara energikällor i bostadshus (enfamiljshus och flerfamiljshus)

B17G

B2.1 Förbättring av villkoren för utveckling av vätgasteknik och andra koldioxidsnåla gaser

Delmål

Ikraftträdande av lagen om reglering av vätgas

B18G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Miljötillstånd som utfärdas för tankstationer för väte

B25G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T1 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

C7G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Ändring av lagen om datorisering av verksamhet som bedrivs av enheter som utför offentliga uppgifter av den 17 februari 2005 – införande av standardformat för handlingar och elektronisk form av tjänster samt digitalisering av administrativa processer.

C14G

C2.1.2 Lika villkor för skolor med mobila multimedieenheter – investeringar som rör uppfyllandet av minimistandarder för utrustning

Mål

Nya bärbara datorer för lärare

C22G

C3.1 Förbättra it-säkerheten i informationssystem, stärka infrastrukturen för databehandling och optimera de brottsbekämpande myndigheternas infrastruktur

Delmål

Ändring av ministerrådets förordning av den 11 september 2018 om förteckningen över samhällsviktiga tjänster och tröskelvärdena för den störande effekten av en incident för tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster

D11G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

T1 – Avtal mellan sjukhus och hälsoministeriet om inköp av medicinsk utrustning eller investeringar i infrastruktur

E13G

E1.1.2 Utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik (bussar)

Delmål

Utsläppsfria och utsläppssnåla fordon: urval av stödmottagare

E19G

E2.1.2 Rullande materiel för persontrafik på järnväg

Delmål

Undertecknande av avtal för rullande materiel för persontrafik

E21G

E2.1.3 Intermodala projekt

Delmål

Undertecknande av kontrakt för intermodala transportprojekt

E24G

E2.2.1 Investeringar i transportsäkerhet

Mål

Slutförande av byggandet av förbifartsleder och avlägsnande av trafiksäkerhetens blackspots/hotspots

F3G

F2.1 Åtgärder mot situationen för domare som påverkas av besluten från avdelningen för disciplinmål i disciplinmål och mål om immunitet mot rättsliga förfaranden

Delmål

Reform för att avhjälpa situationen för domare som påverkas av besluten från högsta domstolens avdelning för disciplinmål i disciplinmål och mål om immunitet mot rättsliga förfaranden

Delbetalning, belopp

2 625 066 626 EUR

2.1.5 femte bidraget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A7G

A1.2.1 Investeringar för företag i produkter, tjänster och kompetens hos anställda och personal i samband med diversifiering av verksamheter

Mål

T1 – Antal små och medelstora företag och mikroföretag i hotell-, kultur- och turismsektorerna som har moderniserat sin affärsverksamhet

A14G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Personal från lokala myndigheter och fysiska planerare som fullföljde en kurs i den nya lagen om fysisk planering

A30G

A2.2 Att skapa förutsättningar för övergången till en cirkulär ekonomi

Delmål

Ikraftträdande av ny lagstiftning som innebär ändringar av den rättsliga ramen för att möjliggöra handel med returråvaror

A36G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (bland annat specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

Genomförda tjänster avseende obemannade fordon som föregås av pilotprojekt

A44G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T1 – Inrättande av ett nätverk av fungerande sektoriella kompetenscentrum som tillhandahåller riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov

A58G

A4.2 Reformen för att förbättra föräldrarnas arbetsmarknadssituation genom att öka tillgången till högkvalitativ barnomsorg för barn upp till tre års ålder

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av lagen om vård av barn upp till tre års ålder som säkerställer en stabil långsiktig inhemsk finansiering av barnomsorgen för barn upp till tre års ålder

C8G

C2.1 Utöka digitala tillämpningar i det offentliga rummet, ekonomin och samhället

Delmål

Ändring av lagen av den 11 mars 2004 om skatt på varor och tjänster (användning av strukturerade fakturor) – införande av strukturerade elektroniska fakturor på den ekonomiska marknaden och skyldighet att utfärda och ta emot dem via det nationella systemet för e-fakturor

C24G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Delmål

Undertecknande av kontrakten för datacentralanläggningarnas byggnader

C28G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) Utveckling av nationella lösningar för databehandling av infrastruktur/tjänster

D5G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om det nationella kardiologiska nätverket om fastställande av regler för nätverkets drift genom införande av en ny struktur och en ny modell för hantering av kardiologisk vård

E27G

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Mål

Installation av Dynamiskt passagerarinformationssystem (SDIP), kontrollsystem och plankorsningar i 55 områden

Delbetalning, belopp

1 946 819 746 EUR

2.1.6 sjätte bidraget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A16G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Andel kommuner som har antagit allmänna planer för fysisk planering

A22G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Små och medelstora företag inom jordbruks- och livsmedelssektorn som genomförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning

A28G

A2.1.1 Investeringar i robotisering och digitalisering i företag

Mål

T1 – Genomförande av projekt som rör robotisering, artificiell intelligens eller digitalisering av processer, teknik, produkter eller tjänster

A46G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T1 – Tillhandahållande av färdigheter för studerande i branschspecifika kompetenscentrum, inbegripet certifiering av läranderesultat (färdigheter), som utfärdats och erkänts av sektorn

A54G

A4.1 Effektiva institutioner för arbetsmarknaden

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av [relevant lagstiftning] för att genomföra de reformprioriteringar som fastställdes vid samrådet om kollektivavtal och i studien om ett enda anställningsavtal i Polen

A68G

A4.5 Förlänga karriären och främja arbete efter den lagstadgade pensionsåldern

Delmål

Rapport för att utvärdera effekterna av de åtgärder som vidtagits för att höja den faktiska pensionsåldern

A70G

A4.6 Öka deltagandet på arbetsmarknaden för vissa grupper genom att utveckla långvarig vård och omsorg

Delmål

Ikraftträdande av en lag om ändring av relevanta lagar för att genomföra de reformprioriteringar som fastställts i den strategiska översynen av långvarig vård och omsorg i Polen (i linje med delmål A69G)

B6G

B1.1.1 Investeringar i fjärrvärmesystem

Mål

T1 – Värmekällor i fjärrvärmesystem

B26G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T2 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

B31G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Mål

T1 – Längd på nybyggt eller moderniserat kraftöverföringsnät (km)

B34G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Delmål

Genomförande av datanav på elmarknaden (OIRE/CSIRE)

C4G

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Mål

T1 – Ytterligare hushåll (bostadshus) med bredbandsanslutning till Internet med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet)

C11G

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar för att förbättra de ekonomiska sektorernas funktion och omstörtande teknik i den offentliga sektorn, ekonomin och samhället

Mål

T1 – Projekt som skapar nya e-tjänster och uppgraderar befintliga sådana, förbättrar processen för att skapa dem eller, genom digitalisering, förbättrar hanteringen av processer

C19G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T1 – Ytterligare personer som utbildats i digital kompetens, inklusive digital kompetens

D12G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

T2 – Avtal mellan sjukhus och hälsoministeriet om inköp av medicinsk utrustning eller investeringar i infrastruktur

D17G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Delmål

Centrum för digital medicinsk dokumentation

E3G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om införande av en registreringsavgift för utsläppsrelaterade fordon i enlighet med principen om att förorenaren betalar

E6G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Mål

Busslinjer som får stöd från allmänna busstransportfonden

E17G

E2.1.1 Järnvägslinjer

Delmål

Undertecknande av kontrakt efter öppna och konkurrensutsatta anbudsförfarandena

Delbetalning, belopp

2 398 984 333 EUR

2.1.7 sjunde bidraget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A2G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen om offentliga finanser som förberetts av finansministeriet genom vilken det nya budgetsystemet genomförs, inbegripet det nya systemet för budgetklassificering, den nya modellen för budgetförvaltning och omdefinieringen av ett nytt budgetramverk på medellång sikt

A4G

A1.1 Reform av det finanspolitiska ramverket

Delmål

Översyn av hur regeln om stabiliserande utgifter har fungerat under åren 2019–2023, i syfte att

– bedömning av regelns effektivitet, inbegripet tillämpningen av utreseklausulen och återsändandeklausulen.

– analys av effekterna av ändringar i EU-reglerna på formeln i regeln om stabilisering av utgifterna.

A19G

A1.4 Reformen för att förbättra konkurrenskraften och skyddet för producenter och konsumenter inom jordbrukssektorn

Delmål

Antagande av en halvtidsöversyn av den nya lagen för att bekämpa orättvis användning av avtalsfördelar inom jordbruks- och livsmedelshandeln

A31G

A2.2.1 Investeringar i användning av miljöteknik och miljöinnovation, inbegripet sådan som rör cirkulär ekonomi

Mål

Undertecknade bidragsavtal för projekt som tilldelas små och medelstora företag med lösningar för att utveckla och stimulera eller tillämpa grön teknik (med anknytning till den cirkulära ekonomin)

A34G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (bland annat specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

T1 – Lokala centrum och infrastruktur för obemannade fordon som färdigställts av lokala myndigheter eller utsedda enheter för lokal drift

A43G

A3.1 Arbetskraft för den moderna ekonomin: Förbättra matchningen av kompetens och kvalifikationer med arbetsmarknadens krav till följd av införandet av ny teknik i ekonomin och den gröna och digitala omställningen

Delmål

Ikraftträdande av lagar om ändring av lagen om regionalt självstyre, lagen om arbetsmarknadsinstitutioner, lagen om läns självstyre och andra relevanta lagar om samordning av yrkesutbildning och livslångt lärande i regionerna

A55G

A4.1.1 Investeringar till stöd för reformer av arbetsmarknadsinstitutionerna

Mål

Offentliga arbetsförmedlingar där moderniserade it-system ska införas

A56G

A4.1.1 Investeringar till stöd för reformer av arbetsmarknadsinstitutionerna

Mål

Personal vid den offentliga arbetsförmedlingen som utbildats i tillämpningen av nya förfaranden och användning av it-verktyg, som infördes till följd av de nya lagarna om offentliga arbetsförmedlingar, om anställning av personer från tredje land och om vissa arbetsgivares elektroniska ingående av anställningsavtal

A63G

A4.3.1 Investeringsstödprogram som särskilt gör det möjligt att utveckla verksamheter, öka deltagandet i genomförandet av sociala tjänster, förbättra kvaliteten på integrationen i enheter inom den sociala ekonomin

Mål

Antal enheter som fick status som socialt företag

A66G

A4.4.1 Investeringar för att utrusta arbetstagare/företag för distansarbete

Mål

Företag som får stöd på digitaliseringsområdet

B35G

B2.2.2 anläggningar för förnybara energikällor som drivs av energisamhällen

Mål

Enheter som får stöd inom delen före investering

B37G

B2.2.3 Byggande av offshore-terminalinfrastruktur

Delmål

Uppförande av en offshore-anläggningsterminal

D8G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Utvärdering av onkologiska vårdnätverk

D19G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

T1 – Digitaliserade medicinska dokument

E5G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Mål

Städer med nya antagna planer för hållbar rörlighet i städer

Delbetalning, belopp

2 172 902 039 EUR

2.1.8 åttonde ersättning (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A11G

A1.2.2 Stöd till förberedelse av investeringsplatser för investeringar av avgörande betydelse för ekonomin

Mål

Hektar utvecklade investeringsområden

A21G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Distributions- och lagringscentrum som har byggts eller moderniserats och grossistmarknader som har moderniserats

A23G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Små och medelstora företag inom jordbruks- och livsmedelssektorn som genomförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning

A24G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Välgörenhetsorganisationer inom livsmedelssektorn som genomförde projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning

A26G

A1.4.1 Investeringar för att diversifiera och förkorta leveranskedjan för jordbruks- och livsmedelsprodukter och bygga upp återhämtningsförmågan hos enheterna i kedjan

Mål

Jordbrukare och fiskare som har slutfört projekt för att modernisera sin infrastruktur och utrustning, förkorta livsmedelskedjorna och genomföra jordbrukslösningar 4.0 i produktionsprocesser

A32G

A2.2.1 Investeringar i användning av miljöteknik och miljöinnovation, inbegripet sådan som rör cirkulär ekonomi

Mål

Undertecknade bidragsöverenskommelser för projekt som stöder utvecklingen av teknik som bidrar till att skapa en marknad för returråvaror

A40G

A2.4.1 Investeringar i utveckling av forskningskapacitet

Mål

Laboratorier med modern forsknings- och analysinfrastruktur vid institutioner som övervakas och/eller är underställda ministeriet för utbildning och vetenskap och ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling

A45G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T2 – Inrättande av ett nätverk av fungerande sektoriella kompetenscentrum som tillhandahåller riktad kompetenshöjning och omskolning som är mycket relevant för arbetsmarknadens behov

A47G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T2 – Tillhandahållande av färdigheter för studerande i branschspecifika kompetenscentrum, inbegripet certifiering av läranderesultat (färdigheter), som utfärdats och erkänts av sektorn

A64G

A4.3.1 Investeringsstödprogram som särskilt gör det möjligt att utveckla verksamheter, öka deltagandet i genomförandet av sociala tjänster, förbättra kvaliteten på integrationen i enheter inom den sociala ekonomin

Mål

Antal enheter inom den sociala ekonomin, inklusive sociala företag, som omfattas av ekonomiskt stöd

B27G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T3 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

B32G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Mål

T2 – Längd på nybyggt eller moderniserat kraftöverföringsnät (km)

B36G

B2.2.2 anläggningar för förnybara energikällor som drivs av energisamhällen

Mål

Energisamhällen som får stöd inom investeringsdelen

B41G

B3.1.1 Investeringar i avloppsreningssystem och vattenförsörjning på landsbygden

Mål

Ytterligare anslutningar för landsbygdsbefolkningen inom vatteninfrastrukturen

C5G

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Mål

T2 – Ytterligare hushåll (bostadshus) med bredbandsanslutning till Internet med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet)

C13G

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar för att förbättra de ekonomiska sektorernas funktion och omstörtande teknik i den offentliga sektorn, ekonomin och samhället

Mål

Autentisering av den nationella noden https://login.gov.pl (i genomsnitt per månad under ett visst år)

C15G

C2.1.2 Lika villkor för skolor med mobila multimedieenheter – investeringar som rör uppfyllandet av minimistandarder för utrustning

Mål

Nya bärbara datorer som eleverna har tillgång till

C18G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T2 – Nya digitala samordnare, minst en per kommun (gmina) i Polen

C26G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Mobil infrastruktur för krishanteringssystemet

D16G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Delmål

Centrum för säkerhetsoperationer vid det e-hälsocenter som inrättats

D26G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Mål

Antal paramedicinska yrkesutövare som avlagt magisterexamen

D28G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Mål

Antal läkare och tandläkare som har fått ett intyg som styrker deras yrkesmässiga medicinska kompetens

D31G

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Mål

Antal moderniserade undervisningsinrättningar för preklinisk utbildning (inklusive medicinska simuleringscentrum), anpassade anläggningar inom den kliniska basen som används för undervisning på centrala kliniska sjukhus, moderniserade biblioteksinfrastrukturer och studenters sovsalar vid medicinska universitet

E12G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Mål

Små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som får stöd från de särskilda investeringar som fonden riktar in sig på

Delbetalning, belopp

2 681 587 199 EUR

2.1.9 nionde bidraget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A8G

A1.2.1 Investeringar för företag i produkter, tjänster och kompetens hos anställda och personal i samband med diversifiering av verksamheter

Mål

T2 – Antal små och medelstora företag och mikroföretag i hotell-, kultur- och turismsektorerna som har moderniserat sin affärsverksamhet

A15G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Personal från lokala myndigheter och fysiska planerare som fullföljde en kurs i den nya lagen om fysisk planering

A17G

A1.3.1 Genomförande av reformen av markanvändningsplaneringen

Mål

Andel kommuner som har antagit allmänna planer för fysisk planering

A29G

A2.1.1 Investeringar i robotisering och digitalisering i företag

Mål

T2 – Genomförande av projekt som rör robotisering, artificiell intelligens eller digitalisering av processer, teknik, produkter eller tjänster

A35G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (bland annat specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

T1 – Lokala centrum och infrastruktur för obemannade fordon som färdigställts av lokala myndigheter eller utsedda enheter för lokal drift

A37G

A2.3.1 Utveckling och utrustning av kompetenscentrum (bland annat specialiserade utbildningscentrum, stödcentrum för genomförande, observatorier) och infrastruktur för förvaltning av obemannade fordon som ett ekosystem för innovation

Mål

Genomförda tjänster avseende obemannade fordon som föregås av pilotprojekt

A48G

A3.1.1 Investeringar i modern yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande

Mål

T3 – Tillhandahållande av färdigheter för studerande i branschspecifika kompetenscentrum, inbegripet certifiering av läranderesultat (färdigheter), som utfärdats och erkänts av sektorn

A61G

A4.2.1 Stöd till barnomsorg för barn upp till tre års ålder (daghem, barnklubbar) under Maluch+

Mål

Inrättande av nya platser inom barnomsorgen (daghem, barnklubbar) för barn upp till tre år

B7G

B1.1.1 Investeringar i fjärrvärme

Mål

T2 – Värmekällor i fjärrvärmesystem

B9G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T2 – Ersättning av värmekälla i småhus

B11G

B1.1.2 Ersättning av värmekällor och förbättrad energieffektivitet i bostadshus

Mål

T2 – Värmemodernisering och installation av förnybara energikällor i bostadshus (enfamiljshus och flerfamiljshus)

B12G

B1.1.3 Värmemodernisering i skolor

Mål

Moderniserade eller utbytta värmekällor som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada i utbildningsinstitutioners byggnader (enligt undertecknade avtal)

B13G

B1.1.3 Värmemodernisering i skolor

Mål

Värmemoderniserade byggnader vid utbildningsinstitutioner (enligt undertecknade avtal)

B14G

B1.1.4 Stärka energieffektiviteten i anläggningar för lokal social verksamhet

Mål

Anläggningar för social verksamhet med ersatta ineffektiva värmekällor för fastbränsle till moderna värmekällor som uppfyller kraven på att inte orsaka betydande skada

B15G

B1.1.4 Stärka energieffektiviteten i anläggningar för lokal social verksamhet

Mål

Värmemoderniserade inrättningar för social verksamhet

B19G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Idrifttagande av tankstationer för väte

B20G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Forsknings- och innovationsprojekt för innovativa vätgasdrivna transportenheter

B21G

B2.1.1 Investeringar i väte, vätgastillverkning, lagring och transport

Mål

Kapacitet hos anläggningar för produktion av koldioxidsnål och förnybar vätgas, inklusive elektrolysanläggningar, med tillhörande infrastruktur

B28G

B2.2 Förbättring av villkoren för utveckling av förnybara energikällor

Mål

T4 – Installerad kapacitet för landbaserade vind- och solcellsanläggningar (i GW)

B33G

B2.2.1 Utveckling av överföringsnät, smart elinfrastruktur

Mål

T3 – Längd på nybyggt eller moderniserat kraftöverföringsnät (km)

B38G

B2.2.3 Byggande av offshore-terminalinfrastruktur

Mål

Uppförande av en offshore-terminal i Łeba och Ustka

C6G

C1.1.1 Säkerställa tillgång till mycket snabbt internet i vita fläckar

Mål

T3 – Ytterligare hushåll (bostadshus) med bredbandsanslutning till Internet med en kapacitet på minst 100 Mbit/s (med möjlighet att öka den till gigabitkapacitet)

C12G

C2.1.1 Offentliga e-tjänster, it-lösningar för att förbättra de ekonomiska sektorernas funktion och omstörtande teknik i den offentliga sektorn, ekonomin och samhället

Mål

T2 – Projekt som skapar nya e-tjänster och uppgraderar befintliga sådana, förbättrar processen för att skapa dem eller, genom digitalisering, förbättrar hanteringen av processer

C20G

C2.1.3 E-kompetens

Mål

T2 – Ytterligare personer som utbildats i digital kompetens, inklusive digital kompetens

C23G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Mål

Projekt inom cybersäkerhet (CyberPL) inom två insatsområden:
1) program för att förbättra effektiviteten i det nationella systemet för cybersäkerhet (KSC-PL) och 2) uppbyggnad och utveckling av operativa cybersäkerhetscentrum (SOC-DEV-PL)

C25G

C3.1.1 Cybersäkerhet – CyberPL, infrastruktur för databehandling och optimering av infrastrukturen för brottsbekämpande myndigheter

Delmål

Inrättande av standardiserade datacentraler som tillhandahåller energieffektiv infrastruktur

D6G

D1.1 Förbättring av hälso- och sjukvårdstjänsternas effektivitet, tillgänglighet och kvalitet

Delmål

Ikraftträdande av ett lagstiftningspaket om lanseringen av nationella e-hälsotjänster och deras integrering i befintliga/tillgängliga e-hälsosystem på nationell och regional nivå

D13G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

Sjukhus med ny medicinsk utrustning som köpts in i samband med omstruktureringen eller införandet i det nationella onkologiska nätverket

D14G

D1.1.1 Utveckling och modernisering av infrastrukturen för högt specialiserade vårdcentraler och andra vårdgivare

Mål

Sjukhus med förbättrad infrastruktur i samband med omstruktureringen eller införandet i det nationella onkologiska nätverket

D15G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Delmål

Lansering av nya e-tjänster, bland annat följande:

verktyg för patienthälsoanalys

verktyg för beslutsstöd för läkare baserat på AI-algoritmer och

– centralt register över medicinska uppgifter som är integrerade med andra viktiga hälso- och sjukvårdssystem

D18G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

Historik över patienters interaktion med hälso- och sjukvård som hålls i digitaliserad vårdinrättning

D20G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

T2 – Digitaliserade medicinska dokument

D21G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

Centrala/regionala vårdgivare som är anslutna till den centrala databasen med medicinska data och centrala/regionala vårdgivare som är utrustade med det AI-baserade stödverktyget för beslutsfattande

D22G

D1.1.2 Snabbare digital omvandling av hälsa genom vidareutveckling av digitala hälso- och sjukvårdstjänster

Mål

Vuxna patienter som omfattas av analysverktyget för patienters hälsa

D24G

D2.1 Upprättande av rätt förutsättningar för en ökning av antalet vårdpersonal

Mål

Antal medicinstuderande på universitet som har fått ekonomiskt stöd i enlighet med lagen om högre utbildning och vetenskap och om läkar- och tandläkaryrkena

D30G

D2.1.1 Investeringar i modernisering och anpassning av undervisningsanläggningar i syfte att höja gränserna för intag för medicinska studier

Mål

Antal studenter i sjuksköterskor, barnmorskor, akutsjukvård, medicin, tandvård, medicinsk analys, sjukgymnastik och farmaci som fick stipendium och studenter i sjuksköterskor, barnmorskor, akutsjukvård som omfattas av ett stipendium, samfinansiering av studier eller mentorskap

D35G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Delmål

Inrättande av ett specialiserat forsknings- och analyscentrum

D36G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Mål

Antal finansierade projekt för forskningsenheter och entreprenörer inom biomedicinsk sektor

D37G

D3.1.1 Allmän utveckling av forskning inom medicinsk vetenskap och hälsovetenskap

Mål

Antal inrättade stödcentrum för klinisk prövning

E4G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om införande av en ägandeskatt för utsläppsrelaterade fordon i enlighet med principen om att förorenaren betalar

E7G

E1.1 Ökad användning av miljövänliga transporter

Mål

Nya utsläppsfria fordon

E10G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Mål

Produktionskapacitet för nya utsläppsfria fordon installerade

E11G

E1.1.1 Stöd till en koldioxidsnål ekonomi

Mål

Produktions- och lagringskapacitet för utsläppsfri/utsläppssnål lagring och produktion av alternativa bränslen/energi

E14G

E1.1.2 Utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik (bussar)

Mål

Nya utsläppsfria och utsläppssnåla fordon i drift

E18G

E2.1.1 Järnvägslinjer

Mål

Modernisering av 478 km järnvägslinjer, inklusive 300 km med TEN-T-standarder

E20G

E2.1.2 Rullande materiel för persontrafik på järnväg

Mål

Elektrisk och ERTMS-utrustad rullande materiel i drift för regionala järnvägslinjer och fjärrjärnvägslinjer

E22G

E2.1.3 Intermodala projekt

Mål

Ökning av omlastningskapaciteten

E25G

E2.2.1 Investeringar i transportsäkerhet

Mål

Slutförande av byggandet av förbifartsleder, avlägsnande av blackspots/hotspots och installation av automatiska vägövervakningsanordningar

E26G

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Delmål

Biljettförsäljning för enskilda tågresenärer

E28G

E2.2.2 Digitalisering av transporter

Mål

Installation av automatisk kontroll, plankorsningar, 180 fordonsbaserade ERTMS-enheter och tillhörande ibruktagande

Delbetalning, belopp

4 151 122 104 EUR

2,2. Lån

De delbetalningar som avses i artikel 3.2 ska organiseras på följande sätt:

2.2.1. Första delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

B1L

B1.2 Underlätta genomförandet av energisparkravet för energiföretag

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningen till energieffektivitetslagen

B10L

B2.4 Rättslig ram för utveckling av energilagringsanläggningar

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av energilagen rörande energilagring

B21L

B3.3 Stöd till hållbar förvaltning av vattenresurser i jordbruket och på landsbygden

Delmål

Ikraftträdande av de ändringar av nationell lagstiftning som behövs för att förbättra villkoren för motståndskraftig vattenförvaltning i jordbruket och i landsbygdsområden

B22L

B3.3.1 Investeringar för att öka potentialen för hållbar vattenförvaltning i landsbygdsområden

Delmål

Antagande av urvalskriterier för inbjudan att lämna förslag

B25L

B3.4 Befattningsram för investeringar i grön omställning i stadsområden

Delmål

Instrumentet för grön omvandling av städer

B28L

B3.5 Reform av bostadsbyggande för personer med låga och genomsnittliga inkomster.

med beaktande av byggnaders högre energieffektivitet

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av lagen av den 8 december 2006 om ekonomiskt stöd till inrättande av bostadslokaler för hyra, skyddade bostäder, nattboenden, bostäder för hemlösa, värmeverk och tillfälliga lokaler, samt ändringar i andra lagar

C1L

C1.2 Ökad tillgänglighet till och användning av modern trådlös och trådlös kommunikation för sociala och ekonomiska behov

Delmål

Ändring av förordningen av den 17 februari 2020 om övervakning av elektromagnetiska fält i miljön

C2L

C1.2 Ökad tillgänglighet till och användning av modern trådlös och trådlös kommunikation för sociala och ekonomiska behov

Delmål

Ändring av ministerrådets förordning av den 10 september 2019 om miljökonsekvensbedömning

D1L

D1.2 Ökad effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i fråga om långvarig vård och omsorg hos vårdgivare på distriktsnivå

Delmål

Översyn av möjligheterna att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård på distriktssjukhus i Polen

Delbetalning, belopp

1 368 535 211 EUR

2.2.2. Andra delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A1L

A2.5 Att stärka kultursektorns och kulturindustrins potential för ekonomisk utveckling

Delmål

Antagande av ett policydokument till stöd för gröna och digitala åtgärder inom de kulturella och kreativa sektorerna

A2L

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Delmål

Urvalskriterier för stöd till projekt inom den kulturella och den kreativa sektorn

B2L

B1.2.1 Energieffektivitet och förnybara energikällor i företag – investeringar med störst potential att minska utsläppen av växthusgaser

Delmål

Finansieringsanvisningar (inklusive kriterier för stödberättigande och urval) för det stödsystem som är inriktat på energieffektivitet och förnybara energikällor i företag, inklusive de som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem

B7L

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Delmål

Ansökningsomgång för utvalda projekt för vindkraftsparker till havs

B14L

B3.2 Stöd till förbättring av miljön och skydd mot farliga ämnen

Delmål

Ikraftträdande av en lag för att underlätta en omfattande eliminering av de negativa miljöeffekterna av storskaliga efterindustriella områden.

B15L

B3.2 Stöd till förbättring av miljön och skydd mot farliga ämnen

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om farliga material som stannar kvar i Östersjön

C4L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Delmål

Ram för finansiella produkter för att stärka kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

C8L

C2.2 Reformera grunderna för digitalisering av utbildningssystemet

Delmål

Antagande av en ny digitaliseringspolitik för utbildning som utgör grunden för förändringar i utbildningssystemet och genomförande av investeringar i IKT samt fastställande av riktningen för digitaliseringen av utbildningssystemprocessen på kort och lång sikt.

C9L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Delmål

Offentligt samråd om den ram som fastställer förfarandena för distribution av IKT-utrustning och för tillhandahållande av infrastruktur till skolor

D2L

D1.2 Ökad effektivitet, tillgänglighet och kvalitet i fråga om långvarig vård och omsorg hos vårdgivare på distriktsnivå

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt om stöd till inrättande av enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård på distriktssjukhusen, på grundval av resultaten av översynen

E5L

E2.3 Förbättra transporttillgänglighet, säkerhet och digitala lösningar

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inför förbättringar av passagerares rättigheter på området för krav på rullande materiel

Delbetalning, belopp

1 530 598 592 EUR

2.2.3. Tredje delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A9L

A2.6.1 Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Delmål

Förberedande arbete inför lanseringen av den första polska satelliten: ECS fas 0/A/B/C (Projektanalys/behovsidentifiering, genomförbarhet och definition)

C10L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Delmål

Ram för fastställande av förfaranden för distribution av IKT-utrustning och för tillhandahållande av infrastruktur till skolor

D3L

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Delmål

Förteckning över distriktssjukhus som valts ut för ytterligare stöd för att skapa platser för långvarig vård och omsorg och äldrevård, på grundval av särskilda urvalskriterier

D6L

D3.2 Skapande av gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter

Delmål

Ikraftträdande av en lagstiftningsakt om att trygga läkemedelsförsörjningen, inbegripet lösningar för att åtgärda läkemedelsbrist och viktiga sårbarheter i leveranskedjorna

Delbetalning, belopp

1 044 408 451 EUR

2.2.4. Fjärde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A8L

A2.6.1 Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Mål

Utveckling av nödvändig infrastruktur: det nationella satellitinformationssystemet (NSIS) som ska tillhandahålla övervakningstjänster med hjälp av data från satellitbaserad jordobservation (EO)

B3L

B1.2.1 Energieffektivitet och förnybara energikällor i företag – investeringar med störst potential att minska utsläppen av växthusgaser

Mål

Tilldelning av alla kontrakt för genomförande av energieffektivitet och förnybar energi i företag

B6L

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftsparker till havs

Delmål

Ikraftträdande av en ändring av förordningen om närmare villkor för driften av kraftsystemet som ska ändra nationella balansregler för att i största möjliga utsträckning mildra effekterna av tilldelningsbegränsningarna

B24L

B3.4 Befattningsram för investeringar i grön omställning i stadsområden

Delmål

Ikraftträdande av lagen om hållbar stadsutveckling med mål, riktlinjer, genomförandebestämmelser och samordningsmekanismer för grön omvandling av städer

C3L

C1.2 Ökad tillgänglighet till och användning av modern trådlös och trådlös kommunikation för sociala och ekonomiska behov

Delmål

Ny rättsakt som undanröjer hinder för vertikala industriers genomförande av 5G-nätet

C5L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Delmål

Tilldelade kontrakt för uppförande av 5G-basstationer

D4L

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Mål

Undertecknade kontrakt mellan distriktssjukhusen och hälsoministeriet (eller någon annan institution som anges av ministeriet) om investeringsstöd för att inrätta enheter/centrum för långvarig vård och omsorg och äldrevård

D7L

D3.2.1 Utveckling av potentialen inom sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter – investeringar kopplade till produktionen av aktiva farmaceutiska substanser i Polen

Delmål

Urval av projekt för produktion av API-material som ska få stöd

D8L

D3.2.1 Utveckling av potentialen inom sektorn för läkemedel och medicintekniska produkter – investeringar kopplade till produktionen av aktiva farmaceutiska substanser i Polen

Mål

Antal understödda kritiska aktiva farmaceutiska produkter

Delbetalning, belopp

1 368 535 211 EUR

2.2.5. Femte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

B4L

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftparker till havs

Delmål

Ikraftträdande av tillämpningsförordningar till följd av lagen om främjande av elproduktion i havsbaserade vindkraftparker

B11L

B2.4.1 Energilagringssystem

Mål

T1-Bostadsenergilagringsanläggningar för energiprosumenter installerade

B26L

B3.4.1 Investeringar i en grön omvandling av städer

Mål

T1 – Undertecknande av alla kontrakt för investeringar i gröna stadsutvecklingsprojekt (beräknat på sammansatt basis)

B29L

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Mål

T1 – Fullständig konstruktion av den första omgången energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

C7L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Mål

Städer som omfattas av det nya stationära övervakningssystemet för elektromagnetiska fält från radiokommunikationsanläggningar

E1L

E1.2 Öka andelen transporter med nollutsläpp och låga utsläpp, förebygga och minska transporternas negativa inverkan på miljön

Delmål

Ikraftträdande av en rättsakt som inför krav på utsläppssnåla zoner för utvalda, mest förorenade städer

E6L

E2.3 Förbättra transporttillgänglighet, säkerhet och digitala lösningar

Delmål

Skyldighet att uppgradera nationell, internationell och regional rullande materiel med krav för passagerare med funktionsnedsättning

Delbetalning, belopp

1 125 440 141 EUR

2.2.6. Sjätte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A3L

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Mål

Antal undertecknade kontrakt för projekt av kulturinstitutioner, icke-statliga organisationer, små och medelstora företag och mikroföretag som är verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna

A4L

A2.5.1 Ett program för att stödja den verksamhet som bedrivs av enheter inom den kulturella och den kreativa sektorn för att stimulera deras utveckling

Mål

Antal stipendier som tilldelats inom de kulturella och kreativa sektorerna

A6L

A2.5.2 Investeringar för att skapa ett modellstödcentrum för kreativa näringar

Mål

Samarbetsavtal som ingåtts mellan kunder till stödcentrumet för kreativa näringar

A7L

A2.6.1 Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Delmål

Ikraftträdande av en lag om rymdverksamhet som ska antas av parlamentet

B8L

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Delmål

Påbörjande av byggnadsarbeten

B17L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Landområden för vilka fältforskning om förekomsten av föroreningar och farliga material har genomförts

Delbetalning, belopp

1 125 440 141 EUR

2.2.7. Sjunde utbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A10L

A2.6.1 Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Mål

T1 – Uppskjutning av den första polska satelliten

B30L

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Mål

T2 – Fullständig konstruktion av den andra energigruppen – effektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll.

C12L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Mål

Klassrum i yrkesskolor och allmänna utbildningsinstitutioner som är utrustade med it-verktyg för distansundervisning

E2L

E1.2 Öka andelen transporter med nollutsläpp och låga utsläpp, förebygga och minska transporternas negativa inverkan på miljön

Delmål

Införande av transportzoner med låga utsläpp som genomförs av berörda kommunala myndigheter

E3L

E1.2.1 Kollektivtransport med nollutsläpp i städer (spårvagnar)

Delmål

Nya spårvagnar: urval av stödmottagare

Delbetalning, belopp

1 044 408 451 EUR

2.2.8. Åtta delbetalningar (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

B5L

B2.3 Stöd till investeringar i vindkraftsparker till havs

Delmål

Anordnande av auktioner för el från havsbaserade vindkraftparker

B18L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Platser i polska havsområden (inklusive vrak) med genomförd inventering och fältforskning om förekomsten av farliga material.

B19L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Sanerad mark (i hektar)

B20L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

De renoverade byggnadernas yta (i kvadratmeter)

B23L

B3.3.1 Investeringar för att öka potentialen för hållbar vattenförvaltning i landsbygdsområden

Mål

Areal jordbruksmark/skog (i hektar) som drar nytta av förbättrad vattenhållningsförmåga

B27L

B3.4.1 Investeringar i en grön omvandling av städer

Mål

T2 – Undertecknande av alla kontrakt för investeringar i gröna stadsutvecklingsprojekt (beräknat på sammansatt basis)

C11L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Mål

Klassrum i skolor och andra utbildningsinstitutioner som är utrustade med LAN-anslutning (Local Area Network)

C13L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Mål

Laboratorier för artificiell intelligens (AI) och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) i skolor och andra utbildningsinstitutioner

C14L

C2.2.1 Att utrusta skolor/institutioner med lämplig IKT-utrustning och IKT-infrastruktur för att förbättra utbildningssystemets övergripande prestanda

Delmål

Digitalisering av granskningssystemet

Delbetalning, belopp

1 368 535 211 EUR

2.2.9. Nionde utbetalningen (lånestöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

A5L

A2.5.2 Investeringar för att skapa ett modellstödcentrum för kreativa näringar

Delmål

Renovering av ett museum för att ta emot ett modellstödcentrum för kreativa industrier

A11L

A2.6.1 Utveckling av det nationella systemet för övervakningstjänster, produkter, analysverktyg, tjänster och tillhörande infrastruktur som använder satellitdata

Mål

T2 – Uppskjutning av nästa tre polska satelliter

B9L

B2.3.1 Uppförande av vindkraftparker till havs

Mål

Installerad kapacitet hos havsbaserade vindkraftsparker (MW)

B12L

B2.4.1 Energilagringssystem

Mål

T2-Bostadsenergilagringsanläggningar för energiprosumenter installerade

B13L

B2.4.1 Energilagringssystem

Delmål

Modernisering av ellagringsanläggningen (lagring och pumpkraftverk)

B16L

B3.2.1 Investeringar i riskneutralisering och återställande av stora förfallna områden och Östersjön

Mål

Dokumentation som tagits fram för investeringar i samband med de negativa miljöeffekterna av utvalda stora brunfält och farliga material som solats ned i Östersjöns botten

B31L

B3.5.1 Investeringar i energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

Mål

Slutfört byggandet av den tredje omgången energieffektiva bostäder för låg- och medelinkomsthushåll

C6L

C1.2.1 Stärka potentialen hos kommersiella investeringar i moderna elektroniska kommunikationsnät

Mål

Uppförande av 5G-basstationer på landsbygden

D5L

D1.2.1 Utveckling av långvarig vård och omsorg genom modernisering av hälso- och sjukvårdsenheternas infrastruktur på distriktsnivå

Mål

Slutförda projekt som syftar till att utveckla långvarig vård och omsorg och geriatrisk vård på distriktssjukhusen

E4L

E1.2.1 Kollektivtransport med nollutsläpp i städer (spårvagnar)

Mål

Nya spårvagnar i drift för kollektivtrafik i städer

E7L

E2.3.1 Rullande materiel för persontrafik på regional järnväg

Mål

Nya el- och ERTMS-utrustade regionaltåg i drift

Delbetalning, belopp

1 530 598 592 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Övervakningen och genomförandet av Polens återhämtnings- och resiliensplan ska ske i enlighet med följande arrangemang:

Det organ som ansvarar för den övergripande samordningen av genomförandet och övervakningen av planen för återhämtning och resiliens ska vara ministeriet för fonder och regionalpolitik. Detta organ ansvarar också för upprättandet av ansökningar om utbetalning, förvaltningsförklaringar och sammanfattningar av revisioner och ska även fungera som förbindelselänk mellan kommissionen och de polska myndigheterna. De institutioner som ansvarar för genomförandet av reformerna och investeringarna ska kontrollera att de genomförda åtgärderna är förenliga med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning och att de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå fastställda delmål och mål på slutmottagarnivå. Information och resultat från dessa kontroller ska lämnas till samordningsorganet via ett it-system.

Dessutom ska en övervakningskommitté bestående av berörda parter och arbetsmarknadens parter som deltar i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens inrättas genom en lagstiftningsakt. Övervakningskommittén ska övervaka det effektiva genomförandet av planen för återhämtning och resiliens. Lagstiftningsakten ska innehålla en bestämmelse som gör det till ett rättsligt krav att samråda med övervakningskommittén under genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

Revisionerna ska utföras av den nationella skattemyndigheten, särskilt av finansministeriets avdelning för revision av offentliga medel och 16 avdelningar för skatteförvaltning (regionala kontor) i landet. Detta revisionsorgan ska kontrollera att reformer och investeringar genomförs korrekt, att fastställda delmål och mål har uppnåtts, att mekanismerna för att förebygga, upptäcka och korrigera allvarliga oriktigheter, dvs. bedrägerier, korruption och intressekonflikter, är ändamålsenliga och att dubbelfinansiering och it-systemets tillförlitlighet och säkerhet undviks.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

Ministeriet för fonder och regionalpolitik, som är det centrala samordningsorganet för Polens återhämtnings- och resiliensplan och dess genomförande, ansvarar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen. Den fungerar särskilt som ett samordnande organ för att övervaka framstegen när det gäller delmål och mål och för att tillhandahålla rapportering och ansökningar om utbetalningar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datainmatningen sker i ett it-system genom vilket de institutioner som ansvarar för genomförandet av reformer och investeringar är skyldiga att rapportera till ministeriet för fonder och regionalpolitik.

I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Polen, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånet. Polen ska se till att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.

(1) Europeiska kommissionen (2018) Guidelines for the waste audits before demolition and renovation works of buildings. (Ej översatt till svenska) Finns på https://ec.europa.eu/growth/content/eu-construction-and-demolition-waste-protocol-0_en (hämtat i november 2021).
(2) Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).
(3)

Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(4) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(5) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(6) Enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242: ett fordon utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 1 g CO2/km.
(7) Enligt definitionen i artikel 3.12 i förordning (EU) 2019/1242. med CO2-utsläpp på mindre än hälften av referensvärdena för CO2-utsläpp från alla fordon i undergruppen av fordon, referensvärdena skiljer sig åt beroende på typ av lastbil.
(8)

Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

(9)

Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(10)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.

(11)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.

(12) Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).
(13) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(14) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(15)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.

(16)

Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).

(17) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(18) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(19)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.

(20) Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).
(21) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(22) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(23) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(24) Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).
(25) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(26) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(27) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(28) I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU.
(29)

I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU.

(30) Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01).
(31) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(32) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.
(33) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilket bevis lämnas på anläggningsnivå.